Sverige ett land av vatten

Transkript

1 Sverige ett land av vatten

2 Livsmedlet vatten Hygien Övrigt Mat och dryck WC Disk Tvätt

3 Fokus frågor - En aktiv politik för uthålliga vattentjänster

4 Fokus frågor - Ökat investeringsbehov

5 Fokus frågor - Stärkt attraktionskraft

6 Vision Vision Svenskt Vatten den självklara företrädaren Branschen central och strategisk aktör för en långsiktigt hållbar utveckling Medlemmarnas kunder uppskattar vattnet och förstår vikten av att vårda detta

7 Långsiktiga mål Mål Vi ska leverera stor medlemsnytta Vi ska bidra till att säkra medlemmarnas hållbara vattentjänster Vi ska bidra till att medlemmarna stärker vattenfrågornas ställning hos sina vattentjänstkunder

8 Verksamhetsplan 2011 Fokus på Benchmarking Stöd till förtroendevalda Management Hemsidan 8

9 Politiska frågor Utvecklingsfrågor i kommunen utan vatten ingen utveckling för mycket vatten ingen utveckling Taxefrågor, ekonomi och effektivitet (inte enda nyckeltalet) Förutom kostnader vad ska jag styra min VAverksamhet mot hur gör jag det (VASS)? Driftformer, outsourcing och entreprenad Kundtänkande service 9

10 Politiska frågor II Säkerhet och beredskap Avvägning mellan skydd av vattentäkt och andra intressen Förberedelser för klimatförändringar Hur kan vi arbeta för att kommunens invånare själva ska bidra till en bättre vattenmiljö? Satsning på långsiktig teknisk utveckling 2-3 promille affärsmässigt hållbart? 10

11 Ekonomi 160 liter dricksvatten per person och dygn Dygnet runt, året runt, leverans direkt hem Återtar efter användning Rening Återförs till recipienten Kostnad: 1 KVTUB/dag Dvs ca 12 kr per dygn för normalvillahushållet 11

12 Principer för taxan Anläggningsavgifter Engångsavgift vid anslutning Högst Kungsbacka kr Lägst Överkalix kr Brukningsavgifter Villa: Stockholm lägst 7,44 kr per dygn och Norberg högst med 23,09 kr per dygn Flerfamiljshus: Stockholm lägst med 3,75 kr per dygn och Jokkmokk högst med 16,86 kr per dygn 12

13 I samhällsplaneringen Att skydda dricksvattentäkter, leda bort dagvatten och se till att reningen av avloppsvatten blir effektiv och miljövänlig är en fråga om samhällsplanering. Exempel: riksintresseklassning av ytvattentäkter 13

14 I samhällsplaneringen II Det är viktigt att ha rutiner, framför allt inom kommunen som innebär: att det finns ett löpande samråd underhand, så att VAsynpunkter kan föras in i ett tidigt skede = deltar i planeringsprocessen att vattentjänsten även formellt blir remissinstans när det gäller förslag som kan påverka dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen 14

15 Svenskt Vatten Utveckling Daniel Hellström

16 Svenskt Vatten Utveckling Finansieras av Svenskt Vattens medlemmar Stöder FoU inom kommunal VA. Prioriterade områden inom dricksvatten, rörnät, miljö & avlopp, management. 3 ansökningstillfällen per år Inlämning 2011: 17 feb., 17 juni och 20 okt. Beslut 2011: 6 apr., 1 sept. och 7 dec. Alla kan söka, men viktigt att de kommunala VAverken är engagerade i projekten. OK att fortlöpande stämma av projektidéer.

17 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på projektprogram för högskolor och universitet i nära samarbete med Svenskt Vattens medlemmar Gemensamt FoU-program med Formas FoU-avgift 2011: 1,69 kr/kommuninvånare

18 Prioriterade områden Dricksvatten Klimatpåverkan- Reningsteknik och skydd av vattentäkt Processer i vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran Mikrobiella barriärer och åtgärder för minskad risk för mikrobiell påverkan Övrigt bl. a. TOC, DOC och kolets kemi

19 Prioriterade områden - Ledningsteknik Säkerställande av kvalitet vid ledningsbyggande: Material, metoder och organisation vid genomförandet. Verktyg för att bedöma vattenledningars kondition och metodik för att bedöma förnyelsebehov. Helhetssyn på dagvattenhantering pga av förväntade klimateffekter Metoder för förnyelseplanering Fett i avloppsnät

20 Prioriterade områden Miljö & Avlopp Reningsteknik - strängare krav för många ämnen väntas Rening av dagvatten och bräddvatten Energi- och resurseffektivisering (inklusive biogasproduktion) Uppströmsarbetet, Hygienisering av slam Alternativa lösningar till återföring av fosfor ur slam. Arbetsmiljö

21 Prioriterade områden Management Samverkansfrågor: mellan VA-förvaltningar och bolag, mellan beställare och utförare, mellan olika sektorer Ekonomiska värdet av vatten och VA som en produkt Kommunikationsfrågan både för ordinarie verksamhet och krissituationer. Benchmarking och nyckeltal

22 Fördelning av medel Program högskolor < 50 % Övriga projekt inom prioriterade områden, % Fri pott, % av medlen För 2011 är prognosen ca 12 Mkr till projekt

23 Högskolesatsningen i korthet % av projektbudgeten avsätts för samlade projektprogram vid högskolor och universitet. Satsningen kan ses som ett första steg mot att skapa kompetenscentra för olika områden vid olika högskolor. Påbörjades 2008

24 Motiv för ökad satsning på högskoleforskning Bidra till att säkra vattentjänstleverantörernas kompetens- och kunskapsbehov Kvalificerad teoretisk kunskap utvecklas främst i högskolemiljö God utbildning behöver en bas i god forskning för att utvecklas Viktigt att kedjan FoU innovationer effektivisering fungerar

25 Högskolesatsningen läget Dricksvattenprogram på Chalmers Projektprogram för avloppsfrågor med LTH och VA- SYD Mälardalskluster med UU, SLU, MDH, KTH, IEA vid LTH och IVL. Fokus: Energieffektivare avloppsrening. Kluster Nord - LTU och norrlandskommuner. Fokus: Dagvatten och ledningsnät Teknikprogrammet vid Ekonomihögskolan i Lund.

26 Högskolesatsningen nov KlusterNord Dagvatten & ledningsnät Resurseffektiv avloppsrening VA-teknik Södra Teknikprogrammet

27 Gemensam utlysning med Formas Gemensam utlysning för Omfattar de områden som Svenskt Vatten definierat som prioriterade för VA-branschen och som har en tydlig koppling till effekter av förändrat klimat samt branschens klimatpåverkan. 6 projekt med en total volym på ca 25 Mkr

28 Erfarenheter från utbrottet 2008 i Lilla Edet Goda råd om det händer - Fullt pådrag snabbt - Kontakta berörda myndigheter - Spåra smitta - Undvik spridning - Mediastrategi mm

29 Riskanalyser av hela dricksvattensystemet (från råvatten till tappkran) Rapporten visar hur man kan arbeta med integrerad riskanalys Felträdsteknik - modell som beskriver hur olika händelser förhåller sig till varandra och vad som måste hända för att problem skall uppstå.

30 Inspektion för prognos på kvarvarande livslängd. Genomgång av tillgängliga tekniker. Magnetfält eller ultraljud. Idag krånglig och dyr.

31 Vattendirektivets 33 prioriterade ämnesgrupper, lösta metaller och PCB Jämförelse med schablonhalter för dagvatten per markanvändning. Mätning från två dammarna norr om Stockholm. Seminarium 30/11!

32 Reningsverk och sjukhus i Linköping, Motala, Norrköping, Karlstad och Kristinehamn + reningsverk i Arvika och Vänersborg. Förekomst i avloppsvatten, slam, ytvatten, dricksvatten. Försäljningen av läkemedel Data från

33 Litteraturstudie etapp 1 i utveckling av benchmarking för reningsverk.

34 Ytvattenverk 34

35 Grundvattenverk 35

36