Miljömålsdag Skövde Inledningstal av Lars Bäckström Fråga: Jens Mentzer miljömålssamordnare

Transkript

1 Miljömålsdag Skövde Inledningstal av Lars Bäckström Västra Götaland är regionen där det händer mycket just nu. Miljötänk finns, till skillnad från tidigare, på många håll i samhället. Vi kan välja att se att vi inte når miljömålen eller se möjligheterna att göra något åt det. Vi som är här idag kan göra detta i samverkan vi är en del av lösningen. Den bästa vägen från Kyoto till Köpenhamn är över Västra Götaland där det händer oerhört mycket just nu! The problem is global warming, the solution is cool west. Fråga: Kommer vi se ett tätare samarbete mellan regionen och länsstyrelsen framöver när det gäller länsstyrelsens miljömålsarbete och regionens klimatstrategi. Ja kommer ligga nära kommunerna och skapa största möjliga bredd. Jens Mentzer miljömålssamordnare Nya miljömålssamordnare på länsstyrelsen med övergripande samordningsansvar för miljömålsarbetet Jens Mentzer och Johanna Severin. Länsstyrelsen har ett regionalt samordningsansvar. Begränsad klimatpåverkan målet är svårt att nå, 12 miljoner ton koldioxid/år dvs 8 ton per invånare i, minskning med 2,5 procent sen Globalt har utsläppen ökat med 25 procent Frisk luft målet kommer inte nås till Slutet av 1990 talet var trenden en förbättrad luftkvalitet, men denna trend har avstannat i framförallt tätorterna. Naturlig försurning når inte till 2020 fortfarande inte de nivåer som mark och vatten tål Giftfri miljö produktionen av varor och kemikalier ökar, särskilt i länder med svag kemikaliekontroll, REACH har inneburit viss förbättring, förorenade områden fem stora förorenade områden i Västra Götaland varav två har sanerats Skyddande ozonskikt målet nås med stor sannolikhet. Det nationella användningsförbudet av de mjuka freonerna återstår Säker strålmiljö hudcancerfallen ökar mer i VGland än genomsnittet, idagsläget finns ingen klarhet varför utvecklingen är sådan. Ingen övergödning målet nås inte till 2020, utsläppen minskar men återhämtningstiden är lång Levande sjöar och vattendrag 45% av sjöarna och vattendragen uppfyller inte god status. Grundvatten kvaliteten är ok, men många vattentäkter saknar adekvat skydd Hav i balans samt levande kust och skärgård - 95 procent av länets havsområden ej god status, situationen inte bra för torsk Myllrande våtmark 1 av 25 områden är skyddade arbetet går långsamt Levande skogar skogsstyrelsens mål, skogen har blivit dyrare under de senaste fem åren. Svea skog har avsatt skog, tyvärr bara marginellt i VG. Rikt odlingslandskap rationaliseringar i jordbruket hotar natur- och kulturvärden. Vissa fågelarter är hotade. Ekologisk produktion och konsumtion ökar God bebyggd miljö buller och inomhusmiljö ger ökade hälsoproblem. Energianvändningen konstant trots energieff.insatser, stora uttag av naturgrus. Ett rikt växt och djurliv klimatförändringar påverkar målet och återhämtningstiden är lång KLIMAT här har vi ett bra arbete som pågår i Västra Götaland som t ex; Smart energidialogen handslaget 29 oktober, regeringsuppdrag till länsstyrelsen om Energi- och

2 klimatstrategi, vindbruksplaner och energi- och klimatstrategier på gång i kommunerna, länsövergripande transportplan, Ulricehamn europamästare i energi (Diana Skoglund uppmanar även andra kommuner att ansöka), Hållbar utveckling väst skapar arena att mötas på, Skövde arbetar med klimatanpassad fysisk planering VATTEN - Bra förutsättningar och mycket arbete på gång. Fiskefria områden, kosterhavets nationalpark, Vara, Falköping & Vänersborg bra på åtgärder inom skyddsxonen mot sjöar och vattendrag, söka lovabidrag lokala vattenåtgärdsbidrag, åtgärdsplan vatten Länsstyrelsen vill stödja med 900 experter inom miljö och samhällsplanering, regionen gör stora satsningar, västsvenska kommuner är ledande på miljöarbete. Omsättningen i västsvensk miljöteknikföretag Mkr Fråga: Åtgärdsarbetet vad tror du är det viktigaste för ett framgångsrikt åtgärdsarbete för länsstyrelsen? Länsstyrelsen har jobbat med att regionalisering och uppföljning, bidrag till fönsterbyten och energikonverteringar, nationalparker etc. Men länsstyrelsen kan bli bättre på att koppla dessa delar till det övergripande miljömålsarbetet. Försöka hitta bra projekt att samla kommuner och näringsliv där mervärde skapas för alla parter. Att koppla ihop näringslivet med det offentliga. Fråga: Kan du berätta lite mer om handlingsplan för energi- och klimatstrategi och kopplingen till det regionala klimatstrategin Det finns en klimat och energistrategi nu tittar man på hur man kan bygga vidare på det som kommer efter handslaget. Lars Bäckström nya pengar från staten för att jobba med näringslivet ex clean shipping hur de som köper transporter från rederierna ska ställa krav. Utveckling som går från kunderna är en viktig framgångsfaktor. Birgit Nielsen Uppföljningen är viktig för att vi ska se hur långt vi har till målen och vilka åtgärder vi behöver satsa på. Det här är något unikt i Sverige och uppföljningsarbetet får gott betyg i miljömålsutredningen. Det finns en särskild flik om lokala mål och kommunala indikatorer på miljömlshemsidorna. Här finns t ex en karta över vilka kommuner som har eller arbetar med miljömål men listan behöver uppdateras (via Birgit). Senaste indikatorn på kommunal nivå återvinning glasförpackningar och metallåtervinning Det finns bekymmer med indikatorerna på kommunnivå t ex planeringsindikatorerna som har dålig svarsfrekvens. Därför är det viktigt att svara på miljömålsenkäten från Boverket som kommer varje år. Boverket gör just nu utredning om hur enkäten kan förbättras. Luftindikatorer här står i dagsläget på hemsidan att indikatorer kommer - airviro. Till våren kommer användarhandledning för kommunerna på nationell nivå hur man kan få till en bra energistatistik (även luftkvalitet). Bakgrunden till airviro är följande. Bra data finns på nationell nivå till FN:s klimatkonvention och konventionen om långväga transporterade luftföroreningar. Diskussionen har rört om hur dessa kan brytas ned till regional och kommunal nivå. Eftersom det blir på enhetligt sätt kan

3 resultaten sedan jämföras mellan olika län. Mätvärdena för utsläpp kommer kunna visas på kartbild. Kartan baseras på det som rapporteras internationellt. Kartan är uppdelad i rutnät bygger på var industrierna ligger, hur många kor som finns, hur stora trafikflöden som finns beräkningsmodeller. Alla sektorer har inte lika bra kvalitet på länssnivå är kvaliteten god, men på kommunnivå inte bra kvalitet för t ex energiförsörjning sekretess från SCB från små kommuner med få men stora energiförsörjare som klumpas ihop. Indikatorerna för transportare har hög kvalitet och skulle t o m kunna användas för en del av kommunen. Kan vi använda de nationella data och göra dem bättre blir det långsiktigt och effektivt.. De egna insatserna bör fokuseras på de områden där kvaliteten på de nationella siffrorna inte är tillräckligt bra för att kunna användas på kommunnivå. Airviro tillgängliggörs via webben någon gång före nyår. Innan användning är det viktigt att läsa på osäkerheterna i instruktionerna. Fråga: Sekretessen på energi var ligger frågan i processen nu? Det var ett möte före sommaren med jurister och handläggare från SCB, energimyndigheten och länsstyrelsen. Energimyndigheten har fått del av uppgifterna. Just nu pågår diskussioner mellan Energimyndigheten och länsstyrelsen. Jan Sandell, Miljöstrateg, Dalslands miljökontor 5 kommuner i Dalsland samverkar kring miljömålsarbetet Dals Ed, Bengtsfors, Åmål, Färgelanda och Mellerud. Samverkar i miljöarbetet sker genom Dalslandskommunernas kommunalförbund. 4 av kommunerna har en gemensam miljönämnd sedan 2007, alla 5 kommunerna har samarbete kring det miljöstrategiska arbetet som leds av kommunledningarna och där miljönämnden är en diskussionspartner. För två år sedan bildades en arbetsgrupp för att börja jobba med miljömålen (bestående av fem tjänstemän). Gruppen gick igenom de nationella miljömålen med följande frågeställningar: Hur är situationen i Dalsland (gradering 1-3, små problem till allvarliga problem) Är kommunerna betydelsefulla som aktörer (gradering 1-3, 1= kan ej eller endast i liten utsträckning vidta åtgärder, 2= kan i viss utsträckning vidta åtgärder, 3=kommunerna är viktiga aktörer) Utifrån detta får man prioriteringar av miljömålen. Analysen vänder sig till kommunledningarna. En viktig avgränsning i analysen är var kommunen som organisatör kan göra, inte det geografiska territoriet. Prioiteringar 19 mål fick prio 1, 17 mål prio 2, 25 mål prio 3- ger vilka delar som ska prioriteras i miljömålsarbetet. Prioritet 1 fick tex begränsad klimatpåverkan. Utfasning av farliga ämnen, förorenade områden, miljöanpassade transporter, minskade avfallsmängder, mindre radon i skolor och förskolor, effektivare energianvändning och övergång till förnybar energi Lokalt är det viktigare att vidta åtgärder än att formulera egna lokala miljömål eftersom många av Sveriges miljömål bedöms vara svåra att nå och att det är bråttom. Därför utgick

4 diskussionerna från åtgärder och inte kring målformulering. Fokus låg på miljömål med prio 1 och 2. För att kunna prata med kommunledningarna grupperade åtgärderna i åtta åtgärdsområden: miljöstyrning av kommunernas verksamheter, upphandling o inköp miljö- och klimatanpassas, planering och byggande för hållbar utveckling, åtgärder enligt kommunernas energi- och klimatstrategier, samverkan med andra aktörer för en hållbar utveckling, skydd av vattenresurser, kretslopp avfall och återvinning, miljötillsyn enligt miljömålen. Fråga Går åtgärderna upp i kommunledningarna bestämmer per kommun eller var förankringen sker? Förslaget tas upp i kommunalförbundet för de fem kommunerna i Dalsland där det går upp till beslut i direktionen med förslaget att kommunalförbundet rekommenderar alla kommuner att arbeta med åtgärdsområdena (sen upp till kommunerna vilka beslut de tar). För åtgärdsområdena miljöstyrning av kommunernas verksamheter samt miljö- och klimatanpassade upphandlingar och inköp har det förslagits gemensamt arbete mellan de fem kommunerna. Än så länge är allt ett tjänstemannaförslag. Fråga Hade ni mäktat med arbetet utan samverkan? Nej. Framförallt gav diskussionerna (10 halvdagar) mycket förändrade uppfattningar hos personerna i arbetsgruppen. Vad är kärnan i de kommunala uppdragen? Viktigt att fokusera på frågor där kommunerna kan göra skillnad. Fråga: Vilka vad det som diskuterade Tre miljöstrateger, chefen på miljö Pirjo Körsén sjuk Maria Baron ersatte genom att utgå ifrån Pirjos föreläsningsanteckningar och vad hon själv tänkt när hon läst utredningen. Miljömålen i nya perspektiv utredningen tillsattes för ett år sedan. Rolf Annerberg utredare (Formas) Under arbetets gång har diskussioner förts med många aktörer, några synpunkter som framkommit: - miljömålsarbetet har starkt stöd - det finns klara förbättringsmöjligheter (ex tydliggör syftet, öka realismen och förenkla systemet, ökad delaktighet för samhällets aktörer) De tre övergripande milömålsfrågor ska utgå som begrepp (fysisk planering. Miljökvalitetsmål, generationsmål (riksdagsbeslut)och etappmål(regeringsbeslut). Ursprungliga intentionen var att ekosystemen ska vara på väg att återhämta sig inom år, målen ska var ambitiösa men inte omöjliga miljökvalitetet eller förutsättningar ska vara uppnådda. En generation innebär år 2025 med bas i Giftfri miljö får ny formulering (eftersom svår formulerad att nå idag). Ett inriktningsmål för miljöpolitiker där t ex energi och konsumtionens miljöpåverkan finns med. Naturvårdsverket får tydligare ansvar för uppföljning (miljömålsrådets kansli försvinner och naturvårdsverket får uppföljningsansvar). Bedömningar görs i samråd med beredningsgruppen för rådet. Årlig uppföljning löpande uppdatering på webbplats istället för De Facto. En mer grundlig utvärdering ska ske en gång per mandatperiod. Frågan ska föras närmare politiken med en parlamentarisk beredning som ger råd till regeringen om hur miljömålen ska nås. Miljömålsrådets ledamöter och experter blir experter

5 till parlamentarisk beredning. Mycket av det löpande miljöarbetet bedrivs av kommuner, ideella organisationer, företag etc. Regionalt ansvar revidera målet efter behov efter samråd med regionorgan. Komplettera RUS med RÅS (regionalt åtgärdssystem) Miljömålsarbetet betonas som en del i det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. Oberoende riktade utvärderingar som fristående funktion (statskontoret). Tydlig slutsats frågan hamnar närmare politiken större politisk relevans, mer realism, bättre förutsättningar för icke offentliga instanser att medverka (ex näringsliv) i tillfälliga strategiarbeten och förenkling av systemet. SOU 2009:83 -. Miljömålen i nya perspektiv Birgit Nielsen miljökvaliteten eller förutsättningarna är klara hur blir det trovärdigheten Fråga: Parlamentariska gruppen åtgärd för att få den politiska förankringen mer tydlig är det dåligt eller bra kommer den bli tydlig Svårt att bedöma innan den finns. EN parlamentariker har suttit med och haft synpunkter under utredningen. Fråga: Håller miljömålsarbetet på att tappa tempot nu 2014 kommer då nya etappmål? Ska vi leva med de gamla delmålen till dess? En del delmål blir etappmål och kompletteras med EU. 26 november går remisstiden ut, mars proposition (17 mars sista inlämningdag innan valet), riksdagen fattar inget beslut förrän i sommar. Margareta Hallander Kommande nationella energieffektiviseringsavtal mellan kommun/landsting och Energimyndigheten. Program en och en halvmiljard kr, 270 miljoner kronor till kommuner/landsting och företag för att energieffektivisera sin egen energianvändning. Länsstyrelsen föreslås få viktig samordnande roll. EU:s direktiv om effektiv slutanvändning av energi (offentlig sektor ska visa resultat på att de blir mer energieffektiva). Direktivet om energitjänster Propr 2008/09:163 en sammanhållen klimat och energipolitik syftar till att stärka lokalt och regionalt energiarbete. Upphandling kommunerna/landstingen ska välja två av sex avtalspunkter. Dessutom krävs mål och handlingsplan ta fram strategi med nulägesbeskrivning mål och handlingsplan för energieffektiviseringar både fastigheter och transporter. Nivån på målen utgår från egna förutsättningar. Arbetet och dess effekter kommer att redovisas i årlig rapporteringen där obligatoriska indikatorer kommer att finnas. Det rör sig om ungefär samma typ av summa som för kommunal energi- och klimatrådgivning (dvs minst en halvtidstjänst), pengarna kan inte användas för att finansiera åtgärder. Företag med betydande energianvändning är de man satsar på i form av energieffektiviseringscheckar (dock inte de största energianvändarna som har energiskattereduktion) En bred samverkan kommer behövas för att få del av projektmedel VG ligger bra till genom regionens och länsstyrelsens arbete. Slutsummering av workshops: Airviro

6 Airviro kommer att vara gratis och förhoppningsvis komma ut på webben innan årsskiftet. Diskussionerna rörde användningen ex kan media använda sig av airviro och ringa kommunerna och fråga kring arbetet. Airviro kan användas som kvalitetssäkring av egna beräkningar. Samverkan kommun, länsstyrelse, region Miljömålsdagarna nästa år skulle kunna genomföras av länsstyrelsen och regionen i samverkan där kommunerna medverkar mer med kommunalt erfarenhetsutbyte. Miljöstrategiskt arbete i varje kommun viktigt. Webbaserad idékatalog var ett praktiskt förslag som kom upp. Miljödagar i de olika kommunalförbunden kan vara ett sätt att lyfta frågan. Hållbar utveckling Väst kan bli en tydligare plattform där regionen och länsstyrelsen kan delta i kommunernas möten. Slutord Jens Mentzer Vi ska vara stola att verka i Västra Götaland där det är där det händer saker. Den här dagen kan ses som en nystart för miljömålen vi tar på oss handskarna och börjar jobba stenhårt. Länsstyrelsen har fått pengar för att arbeta med åtgärder i samverkan med andra aktörer. Nästa års miljömålsdagar sker i samverkan med andra och fler aktörer får synas.