Karlfeldtgymnasiet Avesta. Projektarbete. Läsåret Information till handledare/ansvariga lärare. Per-Olov Rapp

Transkript

1 Karlfeldtgymnasiet Avesta Projektarbete Läsåret Information till handledare/ansvariga lärare Per-Olov Rapp

2 Innehållsförteckning projektarbete 1. Innehållsförteckning projektarbete 2 2. Kursplan för projektarbete 3 3. Varför projektarbete? 5 4. Regler och allmänna riktlinjer för projektarbete 100p 6 5. Om processen i projektarbete 9 6. Skriftlig rapport projektarbete Sex viktiga moment i projektarbete Om handledning Råd vid bedömning Råd - den skriftliga rapporten Bilagor Bilaga 1. Försättsblad till projektarbete 17 Bilaga 2. Exempel på innehållsföreteckning 18 Bilaga 3. Vad är en loggbok? 19 Bilaga 4. Formalia. Projektarbete 20 Bilaga 5. Projektplan 22 Bilaga 6. Referenser 24 Bilaga 7. Blankett för projektarbete 25 Projektarbetets syfte 2

3 Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform. Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde inom ett program eller en studieinriktning. Projektarbetets karaktär Projektarbetet innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. I projektarbetet är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten. Med arbetsprocess menas att eleven skall välja ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga. Dessutom ingår i projektarbetet att eleven undersöker och beskriver vad som krävs för att kunna lösa detta problem eller besvara denna fråga i form av exempelvis arbetsinsats, material och kunskaper. Projektarbetet skall planeras så att det kan slutföras inom den tid som står till förfogande. Projektarbetet är en möjlighet att bli medveten om och reflektera över olika metoder att lösa problem. I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer en sakkunnig lärare arbetet i dess olika faser. Denna lärare kan vara elevens handledare. Handledaren kan även vara någon annan än den ansvariga läraren. Till exempel en APU-handledare på ett företag. Projektarbetet sker enskilt eller i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för individens studieinriktning. I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Arbetet ger därmed tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen. Om arbetet sker i grupp kan själva slutprodukten vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål. I varje form av projektarbete finns inslag av olika slags kunnande. Att tillverka ett föremål kräver inte bara hantverksmässig skicklighet, utan också kunskaper om material, arbetsmetoder och användare av föremålet. Att utföra en tjänst förutsätter inte enbart praktiskt handlag, utan även kunskaper om tjänstens innehåll och om mottagarna av tjänsten. Att skriva en uppsats kräver inte bara förmågan att analysera och dra slutsatser, utan också förmågan att söka information och formulera sig i text. Projektarbetet kan således anlägga olika perspektiv på ett kunskapsområde, men ett projektarbete består alltid av en process och leder alltid fram till en slutprodukt. Denna slutprodukt kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att ställa en fråga, formulera ett problem eller ställa upp antaganden. För att besvara frågan, lösa problemet eller bekräfta antagandena söks, värderas och används information. Denna information kan antingen vara ett resultat av egna undersökningar eller hämtas från publicerade källor utan att för den skull vara en reproduktion. Ett sådant projektarbete kan redovisas som en uppsats eller i annan form, till exempel genom att utnyttja multimedia. Projektarbetets mål 3

4 Eleven skall kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat Betygskriterier för Projektarbete Godkänd Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet. Väl godkänd Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområdet och i formulering av uppgift eller problem som projektet skall lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. Mycket väl godkänd Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten. Skolverket

5 VARFÖR PROJEKTARBETE? När projektarbete infördes i programgymnasiet så betonades att ett samhälle och arbetsliv i snabb förändring kräver nya arbetsformer och kompetenser. Idag är projektorienterade arbetsformer vanliga inom många sektorer inom näringsliv och samhälle. Tanken fanns också att metoden skulle mera generellt kunna börja användas även i den ordinarie undervisningen. Därom finns det dock olika pedagogiska uppfattningar. Träning i projektarbete syftar till att tillgodogöra sig och utveckla kvalitéer som är väsentliga att ha i högre utbildning, arbetsliv och samhälle: Metod- och teorikunskap Goda baskunskaper Ansvarstagande Social- och kommunikativ kompetens Flexibilitet/förändringsberedskap Nätverkstänkande Kreativitet och entreprenörstänkande Reflektiv och analytisk förmåga Perspektivseende Förmåga att lära sig lära IT-baserat arbetssätt I en undersökning förra året bland ett representativt urval företagare om vad de såg som främsta kvalitéer hos gymnasieungdomar som lämnar skolan nämndes fem förmågor som extra viktiga: självgående, initiativrika, ansvarsfulla, prestigelösa och entreprenörsanda. 5

6 Regler och allmänna riktlinjer för Projektarbete 100p Skolverket Vem skall göra projektarbetet? Alla elever som vill ha ett slutbetyg från sin gymnasieutbildning på ett nationellt program eller på ett specialutformat program måste ha betyg från kursen PA 1201 Projektarbete 100p. Går det att reducera bort projektarbetet? Projektarbetet räknas inte som en kurs i gymnasieförordningens mening och det är kurser man kan bli befriad från. Någon befrielse från att göra Projektarbete är alltså inte möjlig. Vilka betyg kan ges i projektarbetet? I projektarbete ges betyg enligt samma beteckningar som för övriga kurser: IG, G, VG eller MVG. För den som helt avstår ifrån att göra ett projektarbete eller inte på något sätt följer mål och riktlinjer för projektarbete finns inget betygsunderlag. I sådana fall kan betyg inte sättas. Det gäller också om läraren på grund av elevs frånvaro från handledarträffar eller andra undervisningsinslag saknar underlag för bedömning av elevens arbetsinsats och kunskaper. Avsaknad av betygsunderlag markeras med S i betygskatalogen. Det för med sig att inget slutbetyg från gymnasiet kan utfärdas. Bedömning av process? I bedömningen av projektarbetet ska både arbetsprocessen och slutprodukten bedömas. Processen innehåller alla delar från idéfas till projektpresentation och projektredovisning. En bedömning av arbetsprocessen inom projektarbetet innebär en bedömning av den studerandes medvetenhet om och planering av uppgiften, valet av metod och material, samt en reflektion över sitt eget utförande och lärande. I denna arbetsprocess ingår även att ta initiativ, arbeta tillsammans med andra och förmåga att slutföra ett projekt inom angiven tid. Till stöd för bedömning bör olika källor användas: elevernas loggböcker, observations av elevens eller gruppens arbete, lärarens egen loggbok, projektplanering, presentation och projektredovisning. I projektarbete skall det finnas en skriftlig dokumentation av arbetet. Om arbete görs i grupp, skall deltagarnas insatser bedömas var för sig. Vem sätter betyg i projektarbetet? Betyg på projektarbete skall sättas av den ansvarige läraren (ofta tillika handledare) i samråd med en medbedömare som är sakkunnig eller har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser. Om handledaren inte är lärare måste även den ansvarige läraren på skolan vara inne i processen för betygssättning. En medbedömare kan vara en person som är insatt inom kunskapsområdet, t.ex. från arbetslivet eller högskolan, en lärare från en annan skola eller från den egna skolan och arbetslaget. Om läraren och medbedömaren inte kan enas, kan betyg sättas av rektorn. 6

7 Kan man göra särskild prövning i projektarbete? Elev i gymnasieskolan som blivit underkänd på sitt projektarbete har rätt att göra ett nytt försök så länge han/hon inte lämnat gymnasieskolan. I denna prövning är alla betygssteg möjliga. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom särskild prövning i alla kurser som får förekomma på ett nationellt program. Denna rätt gäller också projektarbete. Det innebär att den som avslutat sina gymnasiestudier på ett program och fått betyget IG, G eller VG på sitt projektarbete har rätt att göra ett nytt försök för att höja sitt betyg. För prövning att höja betyg från IG till G tas inte ut någon avgift, däremot har skolan rätt att ta ut en avgift (högst 500 kr) för den merkostnad som uppstår i samband med prövning till VG eller MVG. Allmänna riktlinjer för Projektarbete 100 p. Karlfeldtgymnasiet (Riktlinjerna bygger på en tolkning av kursens mål och betygskriterier, Gymnasieförordningen, läroplan för gymnasieskolan, råd från Skolverket samt erfarenheter från tidigare års projektarbeten) Projektarbetet skall knyta an till programmålen och karaktärsämnena i elevens studieinriktning. Arbetet kan ha såväl teoretiska som praktiska inslag. Det är bra om projektuppgiften är ämnesövergripande och skapar sammanhang utifrån elevens valda studieinriktning. Om arbetet sker i grupp kan själva slutprodukten vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål. Vid arbete i grupp skall var och en lämna in en projektrapport. Den kan väsentligen se lika ut för alla förutom den egna analysen, diskussionen och självvärderingen som skall finnas med i slutet av den inlämnade skriftliga rapporten. Den skriftliga rapporten återlämnas till eleven efter bedömning och betygssamtal. Elev har rätt till undervisning om hur ett projektarbete läggs upp och genomförs. Den tillhandhålls som klassundervisning av skolans informationsansvariga lärare för kursen Projektarbete, PA1201. Inom ramen för sin tilldelade tid kan naturligtvis handledaren bistå med ytterligare undervisning. Elev bör vara ute i god tid vid förfrågan om handledarskap Elev ansvarar själv för att ta kontakt med lämplig handledare. Det är önskvärt att de lärare som arbetar på ett program medverkar till att eleverna får handledare. Elev skall senast före påsklovet i årskurs 2 fylla i en blankett (finns att hämta i receptionen) där det framgår vad projektarbetet handlar om och vem som är ansvarig lärare och handledare för projektarbetet. Blanketten lämnas in på expeditionen för registrering. I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer den ansvarige läraren (oftast också handledare) arbetet i dess olika faser. Eleven är skyldig att se till att handledaren kan följa elevens arbete 7

8 kontinuerligt, bl. a genom närvaro vid handledarträffar samt på begäran uppvisa förd loggbok. Handledare kan vara elevens lärare eller någon annan lärare på skolan. Handledaren kan även vara någon annan, t ex en APU-handledare på ett företag. Handledningen i projektarbetet syftar till att hjälpa eleven formulera syfte, frågeställningar samt användning av lämplig undersökningsmetod. Handledning kan också behövas för hur man presenterar resultat på ett åskådligt sätt. Analys och diskussion bör eleven mera självständigt klara av. Olika handledningsstilar kan behövas för olika elever och faser i projektarbetet. Ibland behöver man stödja elevens eget tänkande och reflekterande i fråga om problemformuleringar och metoder, ibland strukturera tillvägagångssätt eller bara ge tips, råd och förslag. Ofta ingår i handledningen att bekräfta och skapa trygghet i arbetet. Elev har rätt att få och ta hjälp och stöd utan att det inverkar negativt vid bedömningen. Självständighet avser arbetets slutliga innehåll och utformning. Till syvende och sist måste dock eleven själv vara motorn i arbetsprocessen. Handledaren skall inte behöva jaga denne med blåslampa. För varje projektarbete finns en på skolan ansvarig lärare som sätter det slutgiltiga betyget. Vid bedömning av projektarbete skall elevens lärandeprocess och förmåga att resonera och hantera problem i arbetsprocessen värderas högt. Vid betygssättning skall den ansvarige läraren och medbedömaren utgå från kursplanen för Projektarbete och gällande betygskriterier. Kollegial bedömning i programarbetslag eller ämneslag rekommenderas. Ansvarig lärare sätter betyg med muntlig eller skriftlig motivering till eleven. Den ansvarige läraren för projektarbetet rekommenderas föra egen loggbok för att underlätta bedömning och betygssättning. Efter sista inlämningsdatum (första skoldagen i maj) ges inte möjlighet att förbättra innehåll och kvaliteten i projektarbetet. För sent inlämnat projektarbete inverkar negativt vid betygssättning. I undantagsfall, t ex vid långvarig sjukdom, kan förlängd tid ges. Vid tvister om betygssättning fattas avgörande beslut av programrektor efter samråd med ansvarig lärare, handledare och medbedömare. Rektor bör inhämta synpunkter från berörd elev Tid från andra kurser på programmet får inte användas i syfte att möjliggöra eller undervisa om eller i projektarbete. Projektarbete är ett fristående moment och skall följa kursplan för projektarbete och dess syfte, mål och betygskriterier. Projektarbete skall bedömas för sig, oberoende av andra kurser. Särskild prövning av projektarbete görs enligt kursplan för projektarbete och dess syfte, mål och betygskriterier. Det innebär att såväl process som produkt ska bedömas. Prövningen görs av både en ansvarig lärare och en medbedömare. Fusk och plagiering. Ertappas du med att fuska med projektarbete bedöms det som IG. Plagiering eller kopiering av hela eller större delar av texter och arbeten från t.ex. Internet är inte tillåtet och betraktas som fusk. Skolan använder sig av programmet Urkund för att vid misstanke söka och finna ev. plagieringar eller kopieringar. 8

9 Om processen i projektarbete - projektmodell 1. Projektarbete startar med att leta efter en projektidé. Den bör knyta an till det program du/ni går på. Vilka kunskapsområden kan det handla om? Vad är det jag vill/vi vill göra? Skriv ner en idéskiss. 2. Sök upp lämplig handledare och presentera din/er idéskiss. Om handledaren ger klartecken till att gå vidare med projektidén och är villig att åta sig handledarskap bör idéskissen vässas. Idéskissen kan vara muntlig eller skriftlig men det är alltid lättare att gå tillbaka det skrivna om man fastnar i processen. Den vässade idéskissen beskriver syftet, uppgiften eller frågeställningen så tydligt som möjligt. Det är viktigt att klargöra vad uppgiften skall belysa för problem eller företeelse. 3. Planera och skapa en skriftlig projektplan. En projektplan bör reda ut ett antal viktiga frågor. Vilken information behövs och hur man får tag på den. Vilken metod är bäst att använda? Vilka aktiviteter ska genomföras och hur lång tid tar det? Vilka personer ingår i projektet och vem gör vad? När skall projektets syfte anses vara nått? Hur och för vem ska projektet presenteras och redovisas? Slutligen bör det finnas en plan för regelbundna kontakter, helst fast tid med handledaren och projektgruppen. 4. Genomför projektet enligt projektplanen. Det innebär att du/ni genomför det planerade arbetet och aktiviteterna. Stäm av fortlöpande med projektgruppen vad som sker och händer. Ser till att alla gruppmedlemmar tar ansvar och gör sin del. Använd gärna en gemensam projektpärm/mapp där du/ni förvarar all väsentlig och gemensam dokumentation. Diskutera med handledaren under alla delarna av processen. Det kan hända att syftet och metoderna måste ändras eller skrivas om. Glöm dessutom inte att skriva i Loggboken så att du vet vad du gör samt varför du gör det. Loggboken kan vara digital. Resultatet av projektarbetet kan se olika ut. Det kan vara en tidning, en solfångare, en dansföreställning, en förstärkare, en modevisning, en utställning, en skriftlig utredning, driva ett företag mm 5. Redovisningen av slutprodukten kan se ut på olika sätt beroende på ditt val av uppgift. Hur du redovisar ska du diskutera med din ansvariga handledare. 6. I utvärderingen är det viktigt att reflektera över vad som varit bra och mindre bra, vilka lärdomar du/ni har fått samt hur resultatet blev i förhållande till ambitionerna. Skriftlig rapport skall inlämnas enligt anvisningar Idéskiss Projekt beskrivning Projektplan Resultat Produkten Projekt presentation Dokumentation av projektet 1. Leta projektidéer 2. Vässa idéskissen 3. Planera och organisera 4. Genomför 5. Redovisa 6. Skriftlig rapport Utvärdera Reflektera Analys L o g g b o k s k r i v s u n d e r h e l a p r o c e s s e n. 9

10 Skriftlig rapport projektarbete Följande delar skall finnas med i den skriftliga rapport eleven överlämnar till den ansvarige läraren. Ett helt praktiskt arbete ger ofta en kortare rapport men en rapport måste finnas med. Denna rapport skrivs av varje enskild elev. I ett grupparbete blir vissa delar gemensamma för gruppen medan t.ex. analysen och de egna synpunkterna och lärdomarna skall skrivas enskilt. Betyg sätts på varje individ (även i ett grupparbete) efter att den skriftliga rapporten är inlämnad. 1. Försättsblad Den skriftliga rapporten inleds med ett försättsblad. Skriv överst på försättsbladet en titel på projektet. Ge projektet en titel som anknyter till vad det handlar om. Skriv nertill höger: författare, handledare, Karlfeldtgymnasiet, program, klass samt läsår. Längst ned till höger skriver du namnet på handledaren. 2. Innehållsförteckning Blad två i den skriftliga rapporten är en innehållsföreteckning. Den är en numrerad lista med sidhänvisningar över innehållet i rapporten. 3. Inledning En inledning är en kortare beskrivning hur det kom sig att du blev intresserad av att undersöka din idé närmare. Texten kan skrivas i personlig ton dock inte nödvändigtvis privat sådan. 4. Bakgrund En bakgrund är en faktagenomgång vad man vet idag om det du skall undersöka. Vilka förklaringar och teorier finns inom området? Gör en kort fakta översikt som knyter an till det du skall undersöka/göra. 5. Syfte Ett syfte skrivs mera allmänt och ganska kort. Det tjänar mer som riktningsgivare än mål. Mål är resultat som skall uppnås och går ofta att mäta. Ett syfte skrivs ofta i teoretiska projekt med ord som att redogöra, undersöka, analysera, jämföra. I mera praktiskt inriktade projekt används ofta ord som genomföra, producera, skapa. 6. Frågeställning Ordet frågor kan vilseleda. Vad som menas är en frågeställning eller problemformulering som går att undersöka och få ett rimligt svar på. Den avslutas med ett? Exempel på en enkel frågeställning är Framställs kvinnliga chefer annorlunda än manliga i media? En frågeställning måste ha betydelse för sammanhanget, vara intressant, avgränsad och rimlig att kunna besvara. 7. Metodbeskrivning Ofta väljer elever alltför allmänna formuleringar, över breda kunskaps- eller ämnesområden. Det är viktigt att begränsa sin uppgift och gå på djupet. Det finns många olika undersökningsmetoder, t ex intervjuer, enkäter, litteraturstudier, observation, experiment, praktiska försök och misslyckande försök mm. Beskriv utförligt hur de tänker gå till väga för att få ett svar på din frågeställning. Din frågeställning kan t ex innebära att du måste ställa en massa följdfrågor. Det kan också vara klokt att fundera på vad för slags material du behöver, t ex kostar det pengar, kan jag låna eller bli sponsrad? 10

11 8. Resultat Här beskriver du resultatet utifrån de frågeställningar du ställt i din undersökning? Den intresserade läsaren skall kunna läsa frågeställningen formulerad under punkt 6 och direkt kunna läsa av resultatet. Resultatet kan presenteras i löpande text, diagram eller tabeller. Bearbetade resultat som är lätta att ta till sig är bättre redovisa än rådata. 9. Analys och diskussion Här kommer en teoretisk analys av hur du vill förklara resultaten? Vad beror de på? Finns det liknande undersökningar som stärker eller förkastar dina resultat? Är dina resultat orsakade av metodfel? Är dina resultat allmängiltiga eller unika? Har undersökningen gett ny kunskap? Egna synpunkter på resultaten redovisas men då skall de inte vara fritt svävande utan knyta an till syfte-frågeställningar-metod- resultat. 10. Synpunkter och lärdomar av det egna arbetet Här gör du en personlig reflektion vad du tycker att du lärt dig av projektarbetet. Hur du har löst olika problem under arbetets gång. Vad som har fungerat bra respektive mindre bra 11. Litteraturförteckning/Referensmaterial Under denna punkt redovisar du vilka källor du använt. Böcker, tidskrifter, tidningar, brev, mm. 12. Bilagor En bilaga är en samling användbar information som inte behöver finnas i själva huvuddelen av dokumentet. En bilaga kan innehålla en tabell, en lista, beräkningar, data, bakgrundsinformation och andra typer av information. Handledarens uppgift Handledaren ger dig råd och stöd under processen. Det kan gälla innehåll men främst handlar det om hjälp till att formulera syfte och problemställning samt hitta lämplig metod. Din svensklärare hjälper dig med språk och formalia i den skriftliga rapporten. Sök gärna upp en handledare som du tror har kompetens och inte minst som personkemin fungerar med. Bedömning Projektarbete bedöms och betygssätts efter de kriterier som Skolverket bestämt och som är lika för samtliga program. Rapporten återlämnas till eleven efter bedömning och betygssamtal. Läs- och skrivsvårigheter För elever med läs- och skrivsvårigheter kan rapporten bandas eller inlämnas i digitalt media. Språk Språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang är en viktig kunskapskvalitet. Standardspråk i projektarbete är svenska. 11

12 Sex viktiga moment i projektarbete Ta fram och presentera projektidé för tilltänkt handledare. Fyll i och få handledares underskrift på bifogad talong Upprätta skriftlig projektplan. Få den godkänd av handledaren Genomför projektet enligt projektplanen. Analysera och diskutera resultatet Skriv loggbok över arbetets gång och håll fortlöpande kontakt med handledaren Presentera/redovisa resultat för en mindre eller större publik Skriv och lämna in skriftlig rapport senast första skoldagen i maj i åk 3 12

13 OM HANDLEDNING Syfte bistå eleven i sökandet efter en lämplig precisering och problematisering av uppgiften samt hjälpa eleven värdera huruvida hans eller hennes idéer är genomförbara Olika handledningsstilar kan behövas för olika elever och faser i projektarbete. Men den övergripande principen för all typ av projekthandledning kan formuleras som att bistå eleven i sökandet efter en lämplig precisering och problematisering av uppgiften samt hjälpa eleven värdera huruvida hans eller hennes idéer är genomförbara. Olika handledningsstilar kan behövas för olika elever och faser i projektarbete. Ibland behöver man instruera korrigera strukturera tillvägagångssätt stödja elevens eget tänkande och reflekterande i fråga om problemformuleringar och metoder. Däremot måste eleven själv vara motorn i arbetsprocessen och handledaren inte behöva jaga denne med blåslampa. Skolverket 2002: FAQ Projektarbete kräver en aktiv handledare som följer, diskuterar och bedömer arbetet i dess olika faser. Handledning kan ske enskilt eller i grupp beroende på uppgiftens karaktär. Handledarens roll skiftar under processen och ska ge den studerande stöd och utmaning i sitt arbete. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Sören Kierkegaard 13

14 RÅD VID BEDÖMNING AV PROJEKTARBETE Process och innehåll lika viktiga För MVG visar eleven skicklighet i utförandet av slutprodukten Process: Kontinuerlig kontakt med handledaren för diskussion om arbetets fortskridande elevens ansvar Loggbok med kommentarer/lärdomar om arbetets fortlöpande dubbellogg skall visas upp på handledares begäran men loggboken i sig är ej underlag för betygsbedömning Självständighet avser behandlingen av materialet Handledare bör coacha med formuleringar av främst syfte, frågeställningar och metodval men inte göra arbetet eller leda processen Produkten: Produkten kan vara en uppsats, en multimediepresentation, ett konkret föremål, en utförd tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Handledare bör coacha med formuleringar av främst syfte, frågeställningar och metodval men inte göra arbetet eller leda processen Produkten skall presenteras öppet, t ex för läraren, klass eller undervisningsgrupp. Presentation kan tidsmässigt vara olika lång beroende på arten av projektarbete. 14

15 RÅD - DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN 1. Förstasida med rubrik, elevens och handledarens namn. Gärna illustration 2. Innehållsförteckning med sidangivelser 3. Inledning som kort redogör för hur ditt intresse för ämnet uppstod 4. En bakgrundsteckning som hjälper läsaren in i problematiken. Tidigare och relevant forskning redovisas (empiri och teori) 5. Ett välformulerat syfte kort och koncist (exakt) 6. En eller två undersökningsbara frågeställningar (Enkäter och intervjuer innehåller däremot ofta många frågor) 7. Val av lämplig metod (resonerande del) (Röd tråd syfte frågeställning metod skall finnas) 8. Utförlig och läsbar resultatredovisning skall ge svar på ställda frågor 9. Resonerande analys vad beror resultatet på? (s.k. diskussion) 10. Egna reflektioner - vad har du lärt dig av projektarbetet? 11. Källförteckning Språk och formalia i den skriftliga rapporten: God språkbehandling Formaliaregler skall följas bör inte ha avgörande betydelse vid betygsbedömningen 15

16 Bilaga 1 Projektarbete Egen rubrik Författare: Ditt namn Program Karlfeldtgymnasiet Handledare: Din handledares namn 16

17 Bilaga 2 Mall för innehållsförteckning i projektarbete Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Syfte Problemområde Teorier och modeller 4. Problemställning Problemprecisering Avgränsning 5. Metodbeskrivning 6. Resultat Begrepp och definitioner Urval Material Etik 7. Analys och diskussion 8. Synpunkter och lärdomar av det egna arbetet 9. Litteraturförteckning/Referensmaterial 10. Bilagor Några kommentarer till innehållsföreteckning Projektarbetets innehållsförteckning överensstämmer i stort med den skriftliga rapporten men kan göras utförligare med underrubriker. Du ser ovan några sådana exempel. I ett förord kan man tacka alla som hjälp till så att projektarbete kunnat genomföras. Det är brukligt att efter förordet göra en kort sammanfattning högst ord som redovisar den röda tråden syfte-problemställning-metod-resultat. Läsaren skall snabbt kunna tillgodogöra sig projektet och dess resultat. 17

18 Bilaga 3 Vad är en loggbok? Loggbok, något som förekommer på fartyg, även kallad skeppsdagbok, är en bok där man antecknar löpande i en kronologisk ordning uppgifter ombord vid lastning eller lossning av gods, angöring och avgång. Under sjöresa införs dagliga anteckningar alltefter som resan framskrider, uppgifter är såsom fart, kurs, avverkad distans och positionsbestämning. Loggboken finns med som en röd tråd under hela projektarbetstiden. Den skall alltid skrivas i samband med att ni har arbetat med projektarbetet och ni skall alltid skriva enskilt, dvs. alla elever skriver en egen loggbok. Ett av målen med loggboksskrivandet är att öva sig i att reflektera över sitt lärande - ett annat att dokumentera hur arbetet framskrider. Det finns många syften med att skriva loggbok: Med hjälp av den kan gruppen och er handledare föra en diskussion om processen i arbetet, eftersom den visar era tankar kring arbetet och handledaren kan ge feedback på det ni skriver. Loggboken är också en dokumentation av det man gjort och ett stöd för minnet. Den hjälper er att hålla reda på vad ni gör, hur ni arbetat och hur mycket. Loggboken visar även era kunskaper. Ni utvärderar fortlöpande ert arbete. Den är på så sätt ett hjälpmedel att nå kunskapsmålen. Vad skall det stå i loggboken? Förslag på frågeställningar I loggboken tar ni upp frågor/funderingar/reflektioner som rör innehållet och samarbetet. Ni bör undvika att skriva för mycket om vad ni gjort utan snarare hur ni gjort, resonerat, tänkt och kommit fram till en lösning eller inte funnit någon lösning. Hur upplever ni arbetet? Vilka svårigheter har ni stött på? Vilka frågor har ni ställt? Var har ni skaffat information? Material? Användning? Studiebesök? Intervjuer? Enkät? Experiment? Vad har ni lärt er hittills? På vilket sätt kan ni använda er av det ni hittills arbetat med? Hur mycket tid lägger ni ner? Hur fungerar samarbetet i gruppen? Vad gör att det fungerar bra/dåligt?/hur löser ni eventuella problem? Vilka andra erfarenheter tycker ni att ni gör? Vad lär ni er? Förändras tankarna ni hade från början? Behöver ni ändra projektplanen? En loggbok innehåller i princip två kolumner. En kolumn för beskrivning vad som faktiskt hänt under arbetets gång eller handledningssamtalet. Och den andra för reflektion, värdering hur det gick och varför. Loggboken bör också innehålla vilka förändringar i planerna som görs under arbetets gång. Loggbok kan föras med hjälp av ringpärm eller på nätet, löpande eller särskild blog. Diskutera med din handledare vad som lämpar sig bäst. 18

19 Bilaga 4 FORMALIA. PROJEKTARBETE Försättsblad Försättsblad skall innehålla titel, namn på författare, handledare, skolans namn och datum, även läsår är lämpligt ange, se bilaga 1. Den skriftliga rapporten Den skriftliga rapporten skrivs med: Typsnitt: Times New Roman Teckenstorlek: Titel 18 Rubriker 14 fet Brödtext 12 Käll- och litteraturförteckning Du ställer upp en förteckning över alla källor du använt. Finns det ett författarnamn (efternamnet), skriver du det först. Om inte, skriver du titeln på det arbete, t ex en artikel, du använt. Även muntliga (intervjuer) eller otryckta källor (från arkiv) och sidor från Internet skall anges. När det gäller Internet källor kan det vara klokt att skriva ut åtminstone första sidan på det man använt. Sidor kan försvinna! Käll- och litteraturförteckningen ställs upp med författarens namn i bokstavsordning. All den litteratur, de personer, de Internetsidor, de TV-program m.m. du har använt för att få fram information till ditt arbete kallas för källor. Alla dessa källor ska finnas redovisade i källförteckningen. Du får absolut inte skriva av text från någon källa utan att berätta var du har hämtat informationen. Tänk på att alltid anteckna var du har hittat information, gör du inte det på en gång glömmer du var du har hittat informationen och får då en ofullständig källförteckning. En källförteckning kan delas in under följande rubriker: - Böcker Böckerna ska vara skrivna i bokstavsordning efter författarens efternamn. följande information ska alltid finnas med när en bok anges som källa: författarens efternamn författarens förnamn (eventuellt bara initialerna) titel på boken (brukar skrivas kursivt) förlagsnamnet förlagsort tryckår All denna information hittar du vanligtvis på en av de första sidorna i boken, t.ex. Florida, Richard, Den stora omställningen, Daidalos, Göteborg Carlsson, A Carlsson, L, Hjärnans budbärare, Studentlitteratur, Lund

20 - Tidningsartiklar Har du hittat information i en tidning ska du ha med följande information i källförteckningen: artikelförfattarens efter- och förnam artikelrubriken (brukar skrivas kursivt) tidningens namn datum då artikeln publicerades (gäller dagstidningar) eller nummer (gäller tidskrifter) T.ex. Letmark, Peter, Hur påverkar tv-serierna våra könsroller, Dagens Nyheter, Johansson Johan, Katten, människans bästa vän, Sydsvenska Dagbladet, TV-program Har du sett ett bra TV-program som handlar om ditt ämne går det bra att använda programmet som källa. Följande information ska finnas med i källförteckningen: programmets namn (kursivt) vilken kanal det sändes på datum T.ex. Uppdrag granskning, SVT1, Internetadresser Här måste du skriva ut hela Internetadressen så att läsaren kan hitta samma information som du. Du kan inte ange t.ex. då kommer man bara till googles söksida och där har du med största sannolikhet inte hittat den information du hänvisar till. Den information du ska skriva i källförteckningen hittar du oftast längst ner på sidan om du gör en utskrift. Följande information ska finnas med när du hänvisar till en Internetsida: sidans fullständiga adress datum T.ex. _word=gymnasium&h_pageno=1&h_history=0, Intervjuer Om du har gjort en intervju ska följande information finnas med i källförteckningen: den intervjuades för- och efternamn yrke företag/organisation plats datum T.ex.: Per-Olov Rapp, gymnasielärare, Karlfeldtgymnasiet i Avesta, Utredningar SFS 2010:10 Lag om ändring i namnlagen 20

21 - Foto och bilder Använder du foto och bilder i ditt arbete ska fotografens/bildens upphovsmans namn samt i vilken bok eller tidning du har hittat bilden skrivas i källförteckningen. T.ex. Henrik Montgomery, Dagens Nyheter, Notsystem Man kan göra på olika sätt när man anger sin källa. Dels kan man skriva den inom parentes direkt efter noten i den löpande texten, dels kan den anges i en fotnot längst ner på sidan. Ett tredje sätt är att ha den efter kapitlet/avsnittet. En not kan också innehålla en kommentar eller en förklaring. 1. Oxfordsystemet - Alla hänvisningar lyfts ut ur löptexten och placeras endera i not längst ner på sidan eller i slutet av texten. I texten syns en upphöjd siffra sist i meningen. Första gången källan nämns, ska hela källhänvisningen finnas med: Aly, Götz, Hitlers folkstat, (Göteborg: Daidalos, 2010) s.273 Andra gången man hänvisar skriver man: Götz a.a., s Harvardmodellen not skrivs inom parentes i löpande text. Ex: Moskvas emissionsbank (Götz 2010) - Bilagor Om du vill kan du lägga till olika formulär, t ex enkäter, intervjufrågor, personbeskrivningar eller bilder, som inte passar eller ryms i det egentliga arbetet som bilagor. De skall numreras (Bilaga 1, Bilaga 2, o s v ) och stå absolut sist. Det här ser mer krångligt ut än det är i praktiken. Din handledare eller svensklärare hjälper dig. 21

22 Bilaga 6 Hur skriver man en projektplan? Inledning En projektplan kan liknas vid en skiss som du har när du skall bygga ett hus. När man skall beskriva ett projekt bör beskrivningen följa en struktur, en röd tråd. Den röda tråden innebär att syfte-frågeställning-metod-resultat bildar en lättförståelig helhet. En projektplan innehåller vad som skall göras, inom vilken tidsram, vem/vilka som deltar och ansvarar för projektet och vilka resurser man har tillgång till. Projektplanens viktigaste uppgifter är att sätta gränser för projektet, förfina frågeställningarna och förhindra evighetsprojekt. Nedanstående punkter i en projektplan är tillämpbar på projektarbete inom gymnasieutbildningen. Projektplan 1. Idé och idéskiss Börja med och skriv i korta ordalag vad du är intresserad av, vilka frågor du undrar över och hur du ser på möjligheterna att få svar på dina frågor. Idé: 2. Syfte I en projektplan är det vanligt att syftet beskriver kortfattat vad du vill göra med denna studie/projekt och vad du vill vinna med det. Exempel på hur ett syfte kan formuleras är: "Syftet med detta projekt är att ta undersöka om regelbunden lågintensiv motion kan förbättra hälsan och studieresultaten hos fysiskt inaktiva gymnasieungdomar." Syfte: 3. Frågeställningar Har du gjort frågor skall de formuleras så klart och detaljerat som möjligt? Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Exempel på hur en frågeställning kan formuleras är: - Finns det skillnader i skolprestationer inom teoretiska ämnen mellan fysiskt inaktiva gymnasieungdomar och en jämförbar fysiskt inaktiv grupp av gymnasieungdomar? Frågeställning: 22

23 4. Metod och material Beskriv så detaljerat som möjligt vad du planerar att göra och med vilka. Beskriv detaljerat hur du skall gå tillväga för att välja ut individer som skall ingå i studien. Det är ofta bra att motivera urvalet. Beskriv också detaljerat vilken metod som skall användas för att samla in data för att kunna svara på syfte/frågeställningar. Exempel på metoder är enkäter, intervjuer, böcker, observationer, experiment, laborationer, praktiska försök-och-misslyckanden mm. Finns det egna kostnader i projektet? Hur finansierar jag dem? Finns det etiska problem med ditt projekt? Kan någon känna sig illa till mods eller kränkt av frågorna? Metod, material och kostnader: Etik: 5. Presentation En redovisning eller presentation krävs av projektarbetet. Det kan ske på många olika sätt: en kort Power Point Presentation av syfte-frågor-metodik-resultat inför klassen, en utställning på biblioteket, en föreställning eller konsert i aulan mm. Redovisning/presentation: 6. Skriftlig rapport och utvärdering av projektet Att skriva en skriftlig rapport tar tid och bör påbörjas tidigt. Skriv strukturen enligt modell och instruktioner, fyll sedan vartefter på med olika delar. Resultat, analys och diskussion kan givetvis skrivas först i slutet av processen. Att utvärdera innebär att skriva egna synpunkter på vad du lärt sig av att arbeta i projektform, positiva och negativa erfarenheter och tankar. Tid för skriftlig rapport och utvärdering: 7. Arbetsfördelning och tidsplan Arbetsuppgifter, fördelning av ansvar och tidsplan sammanfattas i en projektmall. Den ger svar på frågorna vad, vem och när. Projektmallen kan utformas olika men ett exempel på hur det kan se ut finns på hemsidan, projektmall 23

24 Bilaga 6. Referenser Litteratur: Albertsson, S. (2002) ABC i projektarbete. En praktisk handbok. Bonniers. Stockholm Andersson Brolin, K. (2001) Projektarbete. Lärarboken 100p. Studentlitteratur. Lund Göthberg, A-K. m.fl. (2002) Projektarbete. Från idé till slutprodukt. Elevhandbok. Bonniers. Stockholm Skolverket (2001) Projektarbete kursplan, betygskriterier och kommentarer. Gy 2002:20. Fritzes. Stockholm Skolverket (2002) Sammanhang och samspel tankar om projektarbete. Liber Distribution. Stockholm Användbara webbsidor: 1. Projektarbete - en lathund av Björn Ericson =sv 2. Skolverkets hemsida %20Projektarbete 3. Mall för bedömning finns på small%20eget%20arbete%20nv-te.pdf 24

25 Fyll i denna blankett och lämna in den till receptionen senast Elevens namn: Klass: Övriga elever som deltar i projektet är: Projektarbetet handlar om Ansvarig/a lärare för mitt projekt är: (Lärarens underskrift/lärarnas underskrifter med namnförtydligande om så behövs) Handledare i projektarbetet är: (underskrift/er och namnförtydligande/n): Namn: Telefonnummer: 25