Vilken konjunktur? Jussi Hyöty gsm /11 03/11 04/ /11 03/11 04/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilken konjunktur? Jussi Hyöty 10.5.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 3.6 3.4 700 3.2 2700 02/11 03/11 04/11 330 02/11 03/11 04/11"

Transkript

1 Jussi Hyöty gsm Vilken konjunktur? Konjunkturutvecklingen har förlöpt som förväntat, men den gigantiska stimulansen åstadkom en kraftig återhämtning som ledde till upphettning i några delar av ekonomin medan andra delar stannade kvar i recessionen. Den oenhetliga återhämtningen tvingar samhällsekonomierna att bedriva penning- och budgetpolitik av olika typer, vilket leder till att ekonomierna i den globala ekonomin befinner sig i olika faser. Förvånansvärt nog gjorde inte globaliseringen av produktmarknaden och riskintegrationen av förmögenhetsklasserna att alla ägg lades i samma korg, utan det finns återigen klara fördelar med portföljdiversifiering. Vi har i konjunkturen nått en punkt där inflationen har accelererat och penningpolitiken stramas åt på ett globalt plan, så vi genomgår en mjukare fas av tillväxt. Eftersom de risker som hänför sig till skuldproblemen ännu inte har undanröjts så tillspetsas prissättningen av dem i en miljö med stigande räntor och långsammare tillväxt. Effekterna av katastrofen i Japan kan inte tillförlitligt särskiljas från den övriga ekonomiska utvecklingen, så katastrofens kassaflödeseffekter av engångskaraktär kan prissättas som mer bestående konjunktureffekter. Situationen vänder mot det bättre när inflationen särskilt på tillväxtmarknaderna fås under kontroll och vi kan se tydliga tecken på återuppbyggnad i Japan. Nedan i texten beskrivs konjunkturutvecklingen i USA, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Kina och Indien vad gäller konsumentmarknaden, arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, företagsmarknaden och kapitalmarknaden. Utvecklingen på bostadsmarknaden förefaller att vara en central faktor för den inhemska ekonomin. Den påverkar konsumenternas förtroende och statens ekonomi, medan börsföretagen har globaliserats. Bakom inflationen ligger globala krafter, men på grund av skuldkrisen och strukturella skillnader i produktionen når inflationen de enskilda ekonomierna olika snabbt. Aktieindex Spot 1 v OMX Helsinki 7, STOXX S&P 5 1, Nikkei 225 9, Shanghai 19, % Hang Seng 2, Företagslån Spot 1 v itraxx CDS Europe itraxx CDS X-over Senior financials Statslån Spot 1 v Germany 2y 1.7.1% Germany 1y % USA 2y.61 % -.5% USA 1y 3.29 % -.1% Råvaror Spot 1 v Brent oil Gold 1, Källa: Bloomberg marknadsdata Konjunkturutvecklingen har gått snabbast i tillväxtekonomierna, som redan är tvungna att bromsa upp tillväxten genom att höja räntorna, låta valutorna förstärkas och begränsa utlåningen. I tillväxtekonomierna finns det tecken på för stor uppgång i bostadspriserna och på skuldsättning. USA fortsätter med stimulanspolitiken på alla fronter, och dessutom har dollarn försvagats. I Tyskland är alla centrala faktorer i ekonomin i utmärkt skick. Vid allokering gynnar vi av strukturella orsaker Tyskland och av konjunkturella orsaker USA /11 3/11 4/ /11 3/11 4/11 6 Stoxx 5 (v) Tyskland 1 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h)

2 I den globala ekonomin utvecklas lokala ekonomier i olika takt I alla av världens största ekonomier har industrin nått en högkonjunktur, vilket är ett starkt tecken på globaliseringen inom företagsekonomin. Den största orsaken till otakten i den nuvarande konjunkturen verkar vara bostadsmarknaden; den är upphettad i tillväxtekonomierna, i normalkonjunktur i Tyskland och i recession i USA, Spanien och Storbritannien. För de ekonomiska planerarna lönar sig det att vara särskilt uppmärksamma på hur väl bostadsmarknaden fungerar, även om prissättningen i den fria marknadsmodellen borde vara effektiv. Jämfört med kapitalmarknaden är informationsgången mer ofullständig och likviditeten svagare på bostadsmarknaden, så det uppstår lätt fel i prissättningen. En överhettad bostadsmarknad leder till att bubblan spricker, vilket resulterar i skuldsatta konsumenter, vilket i sin tur leder till ökad spargrad, låg konsumtion, hög arbetslöshet och statlig skuldsättning. Anpassningen av budget- och penningpolitiken görs utifrån läget på hemmamarknaden. Under krisen fick den offentliga sektorn ledningsansvaret, och nu borde ansvaret lämnas tillbaka ( handover ) till den privata sektorn och penningpolitiken normaliseras. I USA är finanspolitikens främsta målsättning att genom en lös penningpolitik stödja tillväxten så att bostadsmarknaden återhämtar sig och arbetslösheten sjunker. Randstaterna i Europa tvångssparar och stramar åt penningpolitiken, även om det sker långsamt. På tillväxtmarknaderna har fokus skiftat från tillväxt till att dämpa inflationen; man kämpar på bred front mot att den ska accelerera. USA Tyskland Kina Bostadsmarknaden 2. Arbetsmarknaden 3. Konsumenten 4. Företag 5. Inflation USA litar på stimulans och fortsätter länge på den linjen USA vill stimulera sig ur skuldkrisen. FED håller räntorna nere så länge som möjligt och litar på kvantitativ stimulans av marknaden (QE). QE2 slutförs, QE3 är osannolik men inte utesluten, och räntehöjningar vidtas tidigast nästa år. FED vill försäkra sig om att den privata sektorn klarar sig på egen hand, och därför fortsätter man hellre stimulera för länge än slutar för tidigt. Man reagerar inte på inflationen trots att den accelererat till 2,7 procent, eftersom man anser att den beror på tillfälliga begränsningar i utbudet av råvaror. Dessutom tror man att det finns överkapacitet i ekonomin, särskilt på arbetsmarknaden, så press på priserna torde inte uppstå. Den höga arbetslösheten som varat i över två år antyder dock att det

3 finns strukturella problem på arbetsmarknaden, och USA kan bli tvunget att vänja sig vid en högre arbetslöshet som ligger närmare en europeisk nivå. En annan orsak till att man inte vill höja styrräntan är att högre räntekostnader ytterligare skulle belasta de överskuldsatta konsumenterna, vilket skulle äventyra en fortsatt återhämtning. Det faktum att hela den globala krisen fick sin början i den amerikanska bostadsmarknaden är en påminnelse om bostadsmarknadens betydelse. Enligt IMF är USA den enda utvecklade ekonomin som låter budgetunderskottet öka 211. För tredje året i rad är budgetunderskottet över en biljon dollar. Om man inte vidtar nya sparåtgärder kommer USA vid sidan av Japan att vara det enda landet vars offentliga skuld fortsätter att växa 216. Enligt IMF utgör statsskulden ett litet men betydande hot mot världsekonomin, dvs. en risk för extrema utfall (s.k. tail risk) som är svår att prissätta. Den politiska viljan att dämpa skuldsättningsgraden har ökat, så besparingar i budgeten är att vänta, vilket ytterligare kan skjuta upp en åtstramning av penningpolitiken. Man har inte reagerat på den ökade skulden eftersom dollarn är världens reservvaluta, och skuldbeloppet har inte utgjort ett hot mot valutans stabilitet. Reservvalutan har möjliggjort en hög skuldsättning till låga kostnader, men den starka valutan har försvagat industrins konkurrenskraft och höjt arbetslösheten. Reservvalutan har utgjort en fördel för USA, men dess avigsidor börjar synas allt mer i och med att arbetet omallokeras på den globaliserade arbetsmarknaden. USA är den sista ekonomin där stimulansen fortsätter med alla tänkbara medel räntor, köp av skuldebrev (QE), budget och valuta trots att tillväxten redan har kommit igång. På kort sikt har den amerikanska aktiemarknaden ännu en sweet spot, men de mer långsiktiga riskerna har ökat eftersom statsskulden växer och handover till den privata sektorn ännu inte har genomförts. Bäst är läget för USA:s stora exportföretag som drar nytta av både den låga räntan och den försvagade dollarn. De som har placerat i amerikanska aktier har drabbats av den försvagade dollarn, men när QE avslutas i sommar kommer dollarn att förstärkas, och då kommer också den gynnsamma miljön att synas. Storbritannien litar på skulddisciplin och bygger upp positiva långtidsutsikter Centralbanken förväntades höja räntorna upp till fyra gånger under innevarande år när inflationen accelererade till 4 procent, vilket är dubbelt så mycket som målet. Då tillväxten upphörde för ett halvår sedan och fortfarande inte visar tecken på att återhämta sig, vill man inte gå in för räntehöjningar, utan fortsätter köpa skuldebrev. Den brittiska centralbankens penningpolitik är därmed mycket snarlik den amerikanska. Budgetpolitiken är däremot av helt annan typ än i USA. Storbritannien har tillgripit de tuffaste åtgärder för att balansera budgeten och få kontroll på skulden. Storbritannien har som mål att före utgången av 216 minska nettoskulden med 6,9 procent i förhållande till ekonomin (konjunkturrensat). Sparprogrammet innehåller en nedskärning med upp till en halv miljon arbetsplatser inom den offentliga sektorn. Ett tecken på omfattningen av utmaningen i Storbritannien är att man borde fortsätta med sparåtgärderna i åtminstone fyra år till trots att ekonomin redan är ansträngd, delvis beroende just på besparingarna och den höga inflationen. För att Storbritannien ska kunna fullfölja besparingarna krävs kraftig global tillväxt och framgång på exportmarknaden. Låga räntor, QE-politiken, besparingarna och den svaga tillväxten tyder alla på en valuta som försvagas. Storbritanniens möjligheter att klara av sina skuldproblem tack vare en egen flytande valuta vilket också avspeglas i räntorna på

4 statslån är betydligt bättre än hos de länder i euroområdet som saknar konkurrenskraft, vilka inte får någon fördel för sin exportindustri av en valuta som försvagas. Storbritannien har fått förslaget att binda sin penningpolitik till den nominella tillväxten, vilket skulle göra det möjligt att kompensera den åtstramande budgeten med en stimulerande penningpolitik. Tankegången är att prisindikatorerna ofta är inexakta och långsamma, medan den nominella tillväxten snabbt reagerar på förändringar i ekonomin. Kommentaren avspeglar tanken på ett dubbelt mandat full sysselsättning och prisstabilitet och är ännu aktivare än det. Penningpolitikens möjligheter att kompensera en åtstramande budgetpolitik är begränsade, men uppskjutningen av räntehöjningarna antyder att politiken går i denna riktning. I denna kris kan vi se en skillnad mellan den amerikanska och den brittiska budgetpolitiken: medan USA strävar efter att lösa det nuvarande tillväxtproblemet vill Storbritannien lösa skuldproblemet och den vägen skapa gynnsamma förhållanden för en tillväxt på längre sikt. I Storbritannien är man beredd att nu ta den plåga som sparåtgärderna medför i förhoppningen att man tryggar tillväxtmöjligheterna på längre sikt. Europa mellan Tyskland och Spanien I Tyskland lämnar man inget åt slumpen, inte heller i den nuvarande konjunkturuppgången. Landet byggde systematiskt upp sin konkurrenskraft under det första decenniet på 2-talet och tillät inte bostadsmarknaden inflateras, trots att räntorna var rekordlåga efter att euroområdet hade införts. Den tyska viljan tar sig uttryck i ECB:s enda målsättning, prisstabilitet, som banken också utmärkt har lyckats främja. Om Storbritannien och USA bedriver olika typer av budgetpolitik så bedriver ECB och FED olika typer av penningpolitik. ECB är oroad över priseffekter i andra led, s.k. second round effects, till skillnad från FED som inte reagerar på inflationen. Orsaken till de olika förhållningssätten kan sökas i historien. ECB:s och den tyska centralbankens trauma är hyperinflationen i Weimarrepubliken, medan traumat för FED är deflationen under den stora depressionen. FED:s inställning till prisstabilitet visade sig i rädsla för deflation när priserna sjönk av rätt orsaker i och med den förbättrade produktiviteten 22. Tysklands inflation, den rekordhöga aktiviteten inom industrin och den goda sysselsättningen antyder att ECB redan ligger efter på räntekurvan och att räntehöjningarna kommer att fortsätta. Den stramare penningpolitiken ökar kostnaderna för kortfristig finansiering och förstärker euron, vilket är ett problem för de skuldsatta randstaterna med dålig konkurrenskraft. Grekland, Irland och Portugal är nära en hanterbar paketering, så Europas utsikter sammanfattas av Spaniens höga arbetslöshet på 2 procent och en miljon osålda bostäder. De spanska bostadslånen är främst bundna till rörlig ränta, vilket betyder att högre räntor ger de skuldsatta hushållen ytterligare problem. Den spanska statsskulden i förhållande till storleken på ekonomin är måttliga 63 procent, men den privata sektorns skuld uppgår till 17 procent. Spanien hör till de ekonomier där den spruckna bubblan på bostadsmarknaden resulterade i skuldsatta konsumenter och hög arbetslöshet. Tillväxtekonomierna räntorna höjs och valutorna förstärks Den amerikanska centralbankens QE-politik har styrt placeringarna till råvaror och därigenom accelererat råvaruinflationen, men den viktigaste orsaken till råvaruinflationen är tillväxtekonomiernas lösa penningpolitik. När mängden pengar och lånemarknaden vuxit

5 mycket snabbt har ekonomin fått en exceptionellt kraftig tillväxtimpuls, vilket har lett till att råvaruproduktionen hamnat på efterkälken i förhållande till efterfrågan. Kina står för två tredjedelar av den ökade efterfrågan på aluminium och koppar, och nästan ensam för den ökade efterfrågan på bly, tenn och zink. En av de största riskerna i ekonomin är en överhettning av fastighetsmarknaden i Kina. Byggandets andel av ekonomin och bostadsförmögenheten i förhållande till ekonomin har nått en nivå som antyder en prisbubbla. Riskerna för kreditförluster är uppenbara efter en skuldboom på $ 2,7 biljoner, som pågått i två år. Man har därför begränsat bankernas utlåning och planerar öka bankernas buffertar vad gäller kapitaltäckning. Pressen att höja räntorna kommer av den accelererade inflationen, men också av att skuldbeloppet ökat. Tillväxtekonomierna befinner sig generellt sett redan i en åtstramande räntekonjunktur. Kina har höjt räntorna fyra gånger sedan oktober 21 och Indien nio gånger sedan mars 21, men trots detta är inflationen i Kina 5,4 procent och i Indien 8,8 procent. På marknaden har man redan antagit att den åstramande cykeln småningom börjar vara över, vilket förefaller att vara en förhastad slutsats, eftersom effekterna i nästa led håller på att slå igenom. Under den förra konjunkturen var sexmånadersräntan som mest 1,4 procentenheter över den nuvarande när inflationen var 6,5 procent. Kinas stimulanspaket var $ 585 miljarder över två år. Den senaste tidens avmattning inom byggande beror enligt bedömningar på att stimulansprogrammen avslutas. En så kraftig stimulering av en ekonomi i trendtillväxt bidrog till att hetta upp ekonomin. Den kraftigaste tillväxten, för både industrin och konsumenterna, bedöms vara över, vilket också är målet med den åtstramande räntepolitiken. Den kinesiska ledningen står inför en utmaning då den blir tvungen att kyla ner ekonomin för att behålla kontrollen i egna händer. Kina accepterar fortfarande endast en mycket gradvis förstärkning av den egna valutan, trots att en förstärkning skulle dämpa inflationen och förstärka den inhemska efterfrågan. Överskottet i handelsbalansen var endast en miljard under det första kvartalet, då det året innan var 14 miljarder. Detta innebär dock inte att den Stora Balanseringen (av över- och underskottet i den internationella handeln) skulle ha inletts, utan beror på dyrare råvaror. De kinesiska myndigheterna har antytt att ökningen av valutareserven som överskridit $ 3 biljoner skulle stanna av först 216, så en balansering av den globala ekonomin sker långsamt.

6 USA UK % 1 % 1 Styrränta Inköpschefsindex Konsumentförtroende Styrränta Inköpschefsindex Konsumentförtroende (GFK) Tyskland Spanien % % Styrränta Inköpschefsindex Konsumentförtroende Styrränta Industrinförtroende Konsumentförtroende Kina Indien % / 6/2 6/4 6/6 6/8 6/1 Styrränta Inköpschefsindex Konsumentförtroende Styrränta Industrinförtroende Konsumentförtroende

7 USA 1 UK Styrränta CPI CPI (core) PPI - Styrränta CPI CPI (core) PPI Tyskland 1 Spanien Styrränta CPI CPI (core) PPI - 1/2 1/4 1/6 1/8 1/1 Styrränta CPI CPI (core) PPI Kina 1 Indien mån ränta CPI CPI (Non food) PPI - Styrränta CPI PPI

8 Konjunkturcykeln går i olika takt Normal konjunktur finns det något sådant? I ekonomin har vi för tillfället en ojämn konjunkturcykel där tillväxtekonomierna snabbt går långt in i konjunkturen, medan det i de utvecklade länderna finns riskfyllda sektorer som har hamnat på efterkälken. Jag ska här teckna en bild av en så normal konjunktur som möjligt utifrån följande långa tidsserier för USA (Bloomberg): förtroendet inom industrin (ISM), konsumentförtroendet (Conference Board), bostadsmarknaden (Housing Starts), arbetsmarknaden (Unemployment) och inflationen (Head Consumer Prices, Core Consumer Prices, Producer Prices). Utifrån bilderna kan vi jämföra hur den nuvarande konjunkturen avviker från tidigare, och bedöma om kapitalmarknadens utveckling kommer att avvika från det vi är vana vid. Normalt när konjunkturen förstärks så förbättras industrins förtroende, konsumentförtroendet förbättras, bostadsmarknaden förstärks och sysselsättningen blir bättre. I en normal konjunktur går industrins och konsumenternas förtroende hand i hand, även om de kan överreagera på utsikterna i ekonomin. Fram till mitten av förra decenniet fanns en stark korrelation mellan inflation och kärninflation, så effekterna på nästa led var tydligt synliga. Konsumenten i kläm mellan skulder och inflation Denna konjunktur har präglats av en produktionsdriven återhämtning bland företagen, med en kraftig efterfrågan hos framför allt tillväxtekonomierna som bakomliggande faktor. Stimulansåtgärderna har inte lyckats återge normalt konsumentförtroende i USA, Storbritannien eller Spanien. I Storbritannien och Spanien har stimulansen redan övergått i besparingar, vilket försvagar konsumenternas förtroende. Bland de stora utvecklade industriländerna är det bara i Tyskland som konsumenternas förtroende har ökat på normalt sätt med konjunkturen. Konsumenternas förtroende förefaller vara känsligt för skuldsättning och inflation. Efter att en bostadsbubbla spricker ökar sparandet bland överskuldsatta konsumenter, medan konsumtionen minskar. Om priset på livsmedel och energi ökar, så används en allt större del av inkomsterna till dessa nödvändiga inköp, vilket medför minskad konsumtion av andra varor. Penningpolitiken har en central roll för prisutvecklingen både inom bostäder och inom nyttigheter. En för lös penningpolitik har uppenbara risker, och i ekonomin finns det nu tecken på att penningpolitiken efter krisen är för lös på olika håll i världen. Tysklands framgång kan i stor utsträckning tillskrivas den strikta prisdisciplinen. De amerikanska konsumenterna hamnade på sätt och vis i kläm mellan två högkonjunkturer. När bostadsbubblan sprack visade sig konsumenternas överskuldsättning. Konsumentförtroendet har vänt uppåt, men ligger fortfarande på en historiskt sett låg nivå, eftersom återbetalningen av skulden är långsam och bostadsmarknaden ännu inte har återhämtat sig. Den lösa penningpolitiken på olika håll i världen har lett till prisuppgång för livsmedel och energi, vilket försvagar konsumenternas förtroende. Konsumenterna drabbas på sätt och vis av effekterna av två fall av för lös penningpolitik på samma gång: den förra konjunkturens spruckna bostadsbubbla och den nuvarande konjunkturens accelererade råvaruinflation.

9 Konsumentmarknaden och Industrimarknaden Konsumentmarknaden och Arbetsmarknaden % % 2/67 2/77 2/87 2/97 2/7 2/67 2/77 2/87 2/97 2/7 Konsumentförtroende Inköpschefsindex Konsumentförtroende Arbetslöshet Konsumentmarknaden och Bostadsmarknaden Inflation /67 2/77 2/87 2/97 2/7 Konsumentförtroende Påbörjade bostäder -5 2/67 2/77 2/87 2/97 2/7 PPI Inflation Inflation (core) Konsumentmarknaden och inflationen Konsumentmarknaden och inflationen /67 2/72 2/77 2/82 2/87 Konsumentförtroende Inflation (core) 2 2/87 2/92 2/97 2/2 2/7 Konsumentförtroende Inflation (core) 6

10 Inflation tidigare än normalt Realpriserna på råvaror sjönk allmänt fram till millennieskiftet, men under det första decenniet på 2-talet vände priserna uppåt, så produktionen har inte på tio år lyckats hålla samma takt som efterfrågan. Flaskhalsproblemen för råvaror har uppstått på bred front, eftersom priserna på alla centrala råvaruklasser energi, livsmedel och metaller kontinuerligt har gått upp. Den kraftiga globala tillväxten har kommit som en överraskning för råvaruproducenterna, och marginalkostnaderna för produktionen har ökat. Inflationen har främst berott på prisuppgången på råvaror, men särskilt i tillväxtekonomierna följer lönerna råvarupriserna, vilket också ökar kärninflationen och höjer varupriserna på den globala marknaden. När löneinflationen i tillväxtmarknaderna kan uppgå till 2 procent förmedlas inflationen i tillväxtmarknaderna till de utvecklade ekonomierna via globala produkter och importpriser. Om valutan i ett importland dessutom sjunker så som i Storbritannien så förstärks inflationen ytterligare via importpriserna. Ju mer industrin är beroende av råvaror desto större problem utgör inflationen, vilket är orsaken till att den nuvarande inflationen har varit ett problem för i synnerhet tillväxtekonomierna. I euroområdet är inflationen kraftigare i randstaterna än i kärnan, vilket delvis förklaras av olikheterna i råvaruberoendet inom industrin. Bostadsmarknaden få marknader i balans Upphettningen av bostadsmarknaden och överskuldsättning skedde tydligast i USA, Irland, Spanien och Storbritannien. Från toppnoteringarna har bostadspriserna sjunkit 15 procent i Spanien och 18 procent i Storbritannien, medan motsvarande siffror för USA och Irland är 32 respektive 38 procent. Med tanke på bankkrisen i Europa är den centrala frågan om bostadsmarknaden i Spanien har nått botten eller om en korrigering ännu pågår. I Storbritannien åter måste bostadsmarknaden klara av det påbörjade sparprogrammet under flera år. Historiskt sett har bostadspriserna efter en bubbla sjunkit med i genomsnitt 3 procent i de utvecklade ekonomierna. Medan bostadsmarknaden i de stora ekonomierna i väst fortfarande ligger på is, så är farhågan att marknaden i både Indien och Kina har hettats upp. Enligt den kinesiska premiärministern är landets bostadspriser omåttligt (exorbitant) höga. Samma misstankar finns gällande den indiska bostadsmarknaden. I Indiens dyraste område i Mumbai finns rekordmånga osålda bostäder och markpriset har sjunkit med 4 procent från toppnoteringen. Arbetsmarknaden globaliseringens avigsida visar sig I USA, Storbritannien och Spanien har arbetsmarknaden utvecklats klart svagare än väntat. Alla dessa länder har haft problem på bostadsmarknaden, och Storbritannien och Spanien har dessutom skurit ned antalet arbetsplatser inom den offentliga sektorn som en del av sina sparprogram. Det är bara i Tyskland som arbetslösheten har minskat som väntat, och ligger nu på den lägsta nivån på nästan 2 år. Globaliseringen innebär att inkomstskillnaderna jämnas ut och att arbetsplatser försvinner till länder med lägre kostnadsnivå. Till exempel de stora amerikanska internationella företagen som sysselsätter var femte arbetstagare har på 2-talet skapat 2,4 miljoner arbetsplatser i utlandet, men samtidigt skurit ned antalet arbetsplatser med 2,9 miljoner i det egna landet. När arbetsmarknaden globaliseras blir det svårare att skilja på konjunkturell och strukturell arbetslöshet, vilket samtidigt gör det svårare att bedöma överkapaciteten på arbetsmarknaden och inflationstrycket.

11 Företagen den produktionsdrivna tillväxten fortsätter De stora internationella företagen har både skurit ned på kostnaderna genom att flytta sina funktioner till länder med lägre kostnadsnivå och lyckats haka på tillväxten i tillväxtekonomierna. Företagens förtroende är överallt mycket högt, med undantag för de europeiska länder med svag konkurrenskraft som genomför stora besparingar. I USA och Storbritannien ligger företagens och konsumenternas förtroende exceptionellt långt från varandra. Även om det förekommit en mjukare punkt i ekonomidata och producentpriserna (PPI) har stigit rejält, har företagen fortfarande kunnat uppvisa bättre resultat än väntat. Förändringarna i konsumentpriserna varierar från land till land, men producentpriserna verkar bete sig på ett enhetligt sätt. Företagens klättring uppåt i värdekedjan visar sig i att de högre råvaruprisernas effekt på lönsamheten har minskat. Situationen är gynnsam för de företag som producerar råvaror (producenter), löser tillgångsproblemet avseende råvaror (lösningsleverantörer) eller är mycket informationsintensiva (de oberoende). Situationen är problematisk för de företag som blir tvungna att slussa vidare pass through de högre priserna på produktpriserna (överförare). Eftersom råvarupriserna knappast sjunker väsentligt med annat än att tillväxten stannar upp, kan överförarna stå inför mer långsiktiga utmaningar när det gäller att effektivisera produktionen.

12 Styrräntor 1 Statslånens räntor 1 år 1/12 USA UK ECB Kina Indien USA UK Tyskland Spanien Kina Aktieindex Bostadspriser USA (v) UK (v) Tyskland (v) Spanien (v) Kina (h) 4 USA UK Tyskland Spanien Kina Arbetslöshet 2 Konsumentförtroende USA UK Tyskland Spanien Kina 2 12/4 12/6 12/8 12/1 USA UK (NBS) Tyskland Spanien Kina

13 Inflation (head) 1 Inflation (core) USA UK Tyskland Spanien Kina - USA UK Tyskland Spanien Kina PPI 1 Inköpschefsindex/Industrinförtroende USA UK Tyskland Spanien Kina 5 3/6 3/7 3/8 3/9 3/1 3/11 USA UK Tyskland Spanien (Industrinförtroende) Kina Export 6 BNP / 3/2 3/4 3/6 3/8 3/1 USA UK Tyskland Spanien Kina / 3/2 3/4 3/6 3/8 3/1 USA UK Tyskland Spanien Kina Indien

14 USA UK % Bostadspriser Arbetslöshet Bostadspriser Arbetslöshet Tyskland Spanien % 11 % 19 % % % 9 % 5 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 Bostadspriser Arbetslöshet 4 3/ 3/2 3/4 3/6 3/8 3/1 Bostadspriser Arbetslöshet Kina Indien % % /5 9/7 9/9 12/2 12/4 12/6 12/8 Bostadspriser Arbetslöshet Cementproduktion Arbetslöshet

15 Diversifiera portföljen Globaliseringen av produktmarknaden och en enhetlig prissättning av risken på kapitalmarknaden borde ha samstämt marknadens beteende, men åtminstone tillfälligt har korrelationerna mellan de olika delarna av marknaden minskat, vilket innebär att fördelarna med diversifiering har ökat. Aktier och räntor har reagerat olika på hur styrräntan det viktigaste styrmedlet i ekonomin har utvecklats. En normal konjunkturcykel kan vi se på den indiska marknaden, där aktier och räntor har stigit i samma takt som styrräntan. Den kinesiska aktiemarknaden har stannat på samma nivå som hösten 29, trots att ekonomin hela tiden har vuxit kraftigt. Den indiska aktiemarknaden är trots det endast något dyrare än den kinesiska; P/E-tal 17,6 respektive P/E-tal 16,9. Även om de utvecklade ekonomierna vad återhämtningen beträffar befinner sig i olika faser ligger P/E-talet för samtliga stora marknader inom ungefär samma område: USA 14, Storbritannien 12 och Tyskland 13. USA fortsätter på sin mycket stimulerande linje, Storbritannien genomför rekordbesparingar och i Tyskland förefaller allt att vara exceptionellt bra. På den spanska marknaden syns den höga risken såväl i den låga värderingen av aktier, P/E-tal 9, som i höga räntor på statliga lån. Den amerikanska aktiemarknaden ser bäst ut av konjunkturella orsaker och den tyska marknaden av strukturella orsaker. Det lönar sig inte att anta att den nuvarande konjunkturen förlöper som de tidigare har gjort. Den gigantiska stimulansen, de ickekonventionella centralbanksmetoderna, flaskhalsarna i råvaruproduktionen, överskuldsättningen och företagens snabba återhämtning förändrar den normala konjunkturcykeln. Om vi bara betraktar marknadens historiska utveckling kan det hända att tolkningen av marknaden denna gång går fel. Nedan följer en rad avvikande antaganden som kan hjälpa att navigera genom denna ovanliga konjunktur. I priset på de långa räntorna finns ett riskpremium: i säkra lån negativt och i riskabla lån positivt, vilket innebär att räntorna inte endast avspeglar prissättningen på den förväntade inflationen utan också prissättningen på risken. Aktiernas förhållande mellan avkastning och risk har förbättrats i jämförelse med räntorna, vilket har gynnat aktier vid allokering av tillgångar mellan olika förmögenhetsklasser. På grund av riskpremiet för statliga lån är avkastningen på säkra lån för låg och de riskabla lånens risk för stor. På grund av riskerna i de europeiska randstaterna får höjningar av styrräntan större effekter på ekonomin än normalt. Riskerna i randstaterna leder lätt till en för långt driven räntestimulans, även om ECB håller fast vid sitt inflationsmandat och sin självständighet. ECB och FED bedriver tydligt olika typer av penningpolitik. Den förstorade ränteskillnaden försvagar dollarn, vilket ytterligare höjer råvarupriserna. En starkare euro tolkas ofta som något positivt för europeiska aktier, men nu styrs valutornas värde mer av risker än av tillväxtutsikter. I förhållande till styrräntorna har de cykliska aktierna prissatt konjunkturtoppen tidigare än normalt. I tidigare konjunkturer har industrins aktivitet förbättrats i takt med att räntorna höjts, men nu har aktiepriserna redan stigit rejält, medan räntorna ligger i botten.

16 Prisuppgången på råvaror och accelerationen av inflationen sker snabbare än normalt eftersom det finns flaskhalsar gällande tillgången på råvaror, centralbankerna blir efter på räntekurvan och QE styr placeringar till nyttigheter. De amerikanska konsumenterna har till exempel ännu inte återhämtat sig efter skuldkrisen, när de drabbas av accelererande inflation. Otakten i konjunkturcykeln mellan konsumentkonjunkturen (bostadsmarknaden) och industrikonjunkturen samt statsekonomiernas skuld gör planeringen av penningpolitiken svårare än normalt. År 28 bekämpades den globala inflationen genom en global åtstramning av penningpolitiken, men nu påverkas penningpolitiken av flera faktorer. Vid sidan av branschrotation förcykliska, cykliska, sencykliska och defensiva kommer en indelning av branscher efter råvarucykeln producenter, lösningsleverantörer (gällande tillgångsproblem), överförare (av priser) och oberoende. Konjunkturbilden visar att det i världsekonomin finns ekonomier som befinner sig i olika faser av konjunkturen, trots att utsikterna för globala företag är likartade. I framtiden kan utvecklingen för olika områden och sektorer avvika rätt tydligt från varandra. I en diversifierad portfölj gynnar vi fortfarande aktier mer än räntor. Geografiskt prioriterar vi marknaden i Tyskland och de europeiska kärnländerna samt marknaden i USA. Vikten för tillväxtmarknaderna har vi sänkt till neutral, eftersom vi tror att ränteåtstramningen fortsätter. HY-företagslån har fortfarande övervikt i vår portfölj. Vi har sänkt vikten för nyttigheter, eftersom den åtstramande penningpolitiken i tillväxtekonomierna syftar till att dämpa tillväxten, vilket fortsättningsvis kommer att visa sig i efterfrågan på råvaror och i priserna på dessa.

17 USA UK % 4 1 % 2 Styrränta Statslåneränta 1 år Aktieindex Styrränta Statslåneränta 1 år Aktieindex Tyskland Spanien % 1 % Styrränta Statslåneränta 1 år Aktieindex Styrränta Statslåneränta 1 år Aktieindex Kina Indien % % 15 1 % 2 5 6/ 6/2 6/4 6/6 6/8 6/1 12 mån ränta Statslåneränta 1 år Aktieindex Styrränta Statslåneränta 1 år Aktieindex

18 Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles.. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland Tel: (9) Fax: (9) Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 13, 11 Helsingfors, telefon ; Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen

En paus eller trendvändning i USA?

En paus eller trendvändning i USA? Jussi Hyöty 18.8.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi En paus eller trendvändning i? I Finland får man hela tiden höra goda nyheter om att såväl konsumenternas som industrins förtroende har återhämtat

Läs mer

Reflationsstrategi, enig marknad

Reflationsstrategi, enig marknad Jussi Hyöty 12.1.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Reflationsstrategi, enig marknad Vi förväntar oss att den ekonomiska tillväxten fortsätter och att marknadsriskerna ligger kvar på en hög nivå.

Läs mer

Från rotationsmodell till råvarumodell

Från rotationsmodell till råvarumodell Jussi Hyöty 6.6.211 gsm 39 9168 jussi.hyoty@front.fi Från rotationsmodell till råvarumodell På 197-talet berodde prisuppgången på råvaror på en produktionschock inom oljeindustrin, men 28 och 21 berodde

Läs mer

Centralbankerna i inflationsfälla

Centralbankerna i inflationsfälla Jussi Hyöty 18.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Centralbankerna i inflationsfälla Marknadens diskussionsämne för dagen är de stigande priserna. Den goda nyheten är att marknaden redan har prissatt

Läs mer

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jussi Hyöty 16.3.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jag försöker här skissera upp en placeringsstrategi kring temat utdragen stimulans. Jag har

Läs mer

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011 Front Capitals nya placeringsalternativ Front Capital övergick i maj till elektronisk kommunikation och elektroniskt marknadsföringsmaterial. I denna månadsöversikt presenterar vi våra nya placeringsalternativ.

Läs mer

Det finns ingen enkel utväg

Det finns ingen enkel utväg Jussi Hyöty 2.12.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Det finns ingen enkel utväg We cannot keep explaining to our voters and our citizens why the taxpayer should bear the cost of certain risks and

Läs mer

Front Månadsöversikt

Front Månadsöversikt Front Månadsöversikt Månadsöversikt November 2011 Placeringsmarknaderna oktober 2011 - stämningen mer positiv Stämningen på marknaden var positivare i oktober jämfört med början av hösten. I USA rapporterades

Läs mer

De stora företagen klarar sig

De stora företagen klarar sig Jussi Hyöty 28.9.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi De stora företagen klarar sig Skuldkrisen ledde till en förändring i förhållandet mellan aktier och statslån på marknaden. Efter sommaren gick

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

American style deflation, vad är det?

American style deflation, vad är det? Jussi Hyöty 25.8.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi American style deflation, vad är det? :s oro över deflation kan sammanfattas i den femåriga statslåneräntan, som har sjunkit till den lägsta

Läs mer

Front Månadsöversikt

Front Månadsöversikt Front Månadsöversikt Osäkerheten på placeringsmarknaderna väjer Osäkerheten på placeringsmarknaderna har minskat betydligt sedan ECB:s beslut i början av december och året har inletts i exceptionellt positiva

Läs mer

2012 5 Månadsöversikt

2012 5 Månadsöversikt 2012 5 Månadsöversikt Korrigering på aktiemarknaderna i april Efter en stark inledning på året återvände i april osäkerheten till placeringsmarknaderna. I synnerhet i början av månaden var avkastningen

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

2012 10 Månadsöversikt

2012 10 Månadsöversikt 2012 10 Månadsöversikt Centralbankerna marknadernas stöd i september I september erhölls konkreta uppgifter om de förväntade centralbanksåtgärderna och detta piggade upp marknaderna. ECB meddelade i början

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

2013 10 Månadsöversikt

2013 10 Månadsöversikt 2013 10 Månadsöversikt Från krisen i Syrien till USA:s budgetstrid I augusti var krisen i Syrien ett mycket omdiskuterat ämne på placeringsmarknaden. Krisen dämpades snabbt i september när USA, Ryssland

Läs mer

Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail)

Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail) Jussi Hyöty 16.12.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail) Skuldkrisen tog en otrevlig vändning måndagen den 29 november då Spaniens och Italiens räntor skuttade

Läs mer

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1 Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokias nya roll? Brasiliens finansminister sade direkt det som andra inte vill eller vågar säga, det råder ett valutakrig på valutamarknaden.

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Nokia Förneka, Medge, Agera

Nokia Förneka, Medge, Agera Jussi Hyöty 3.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokia Förneka, Medge, Agera Under årets sista kvartal ökade marknaden för smarttelefoner med 73 % och för Android med 61, medan Symbians volymer

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET 8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET Starten på det nya året har präglats av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kan härledas

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011 Pressmeddelande Bank of America Merrill Lynch Financial Centre 2 King Edward Street London EC1A 1HQ For ytterligare information, kontakta: Fredrik Wincrantz Burson-Marsteller för Merril Lynch Wealth Management

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

2012 6 Månadsöversikt

2012 6 Månadsöversikt 2012 6 Månadsöversikt Osäkerheten återvände till finansmarknaderna Osäkerheten återvände i maj till finansmarknaderna. Den dystra marknadsstämningen började redan påminna om förra höstens stämning. Samtalsämnet

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

US Recovery AB. Kvartalsrapport mars 2014

US Recovery AB. Kvartalsrapport mars 2014 US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift och förvaltning 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar 7 2 KVARTALSRAPPORT MARS 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Ekonomin behöver mer olja

Ekonomin behöver mer olja Jussi Hyöty 7.4.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Ekonomin behöver mer olja Oljepriset har stigit till 12 dollar, vilket är en oroväckande hög nivå med tanke på hur ojämnt världsekonomin återhämtar

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrokommentar. Juni 2016

Makrokommentar. Juni 2016 Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade

Läs mer

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014 VALUTA OKTOBER 2014 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN BRL/SEK 3,45 3,25 3,05 2,85 2,65 2,45 INR/SEK + 8 % + 16 % 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 2,25 BRLSEK BRL/SEK 0,09

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer