Jag fascineras av förändring. Men jag fascineras nog ännu mer av motsatsen. Vi kan kalla det "oförändring".

Transkript

1 Sammanfattning av Peter Eklund Free your mind och en landsbygd bortom lagom, på Södermanland Landsbygdsting den 11 april 2014 i Vadsbro- Blacksta föreningsgård. Vilken bild av landsbygden väljer vi att betrakta landsbygden utifrån? Är det nedläggningar av service- dystopin eller är det den exotiska ljuva landsbygden som lyfts fram i våra inredningsmagasin- drömmen om det goda livet. Vad vi har för bild av landsbygden formar vilken inställning vi har. Men det finns en helt annan bild om vi ser till den faktiska utvecklingen för landsbygdens utveckling i. Jag fascineras av förändring. Men jag fascineras nog ännu mer av motsatsen. Vi kan kalla det "oförändring". "Oförändring" är den tröghet vi människor ofta visar när det gäller att anpassa oss till en förändrad värld. Det leder till att vi många gånger fortsätter leva på ett visst sätt för att vi refererar till en "sanning" som inte längre är sann. Och det får konsekvenser. Vi ser hela tiden bakåt och känner oss bekväma där, men just nu i den tid vi lever sker en enorm förändringstakt. Vi är på väg in i en tid långt bortom lagom. En del skidåkare vallar fortfarande vallningsfria skidor, Vilket gör skidorna långsammare eller att äldre bilförare pump-bromsar även i en bil med ABS-bromsar, Vilket förlänger bromssträckan. Jag vill prata om sanning och invant beteende. För den sanningen bygger på ett antal argument som ändrats radikalt de senaste åren. Förutsättningarna har ändrats. "Sanningen" lever kvar. Jag skall förklara vad jag menar bilden av jobben, bostäderna, de sociala nätverken, ett större nöjesutbud, och bättre shopping i stan. Det är där förändringen sker, men på landsbygden står det bara stilla. Ja visst, så har det varit. Men stämmer verkligen de argumenten fortfarande? Sker det inget på den sörmländska landsbygden. Sedan decennieskiftet har jordbruksarealen minskat i vårt län. Mjölkproduktionen minskat med -25 %, grisproduktion med -34 % och Nöttkött med -25 %. Samtidigt som lammen har ökat med hela + 57 % och fjäderfän men en ännu kraftigare ökning. Men på landsbygden händer inget? Det intressanta är ju att gamla sanningar används som argument för att detta skall fortsätta. I alla offentliga samtal man hör så förutsätts det att folk på landet skall flytta till städerna. Detta trots att argumenten för varför man skall flytta dit alltså inte längre stämmer. Låt mig ta dem en och en: Befolkning: Vårt län är unikt. Vi är ett av få län i Sverige där landsbygdsbefolkningen faktiskt ökar. I de flesta län minskar landsbygdsbefolkningen. Och inte enbart lite utan mycket Södermanland ökade sin befolkning med hela +5,5 % på den rena landsbygden mellan Det är enbart i våra småorter mellan 200 invånare och under 2000 som befolkningen minskar. I Södermanland bor det nästan lika mycket människor på vår landsbygd som det bor i städer över invånare. Södermanlands befolkning Befolkning förändr. i % Ren landsbygd ,5 % Småorter > ,4 % Småorter 2000 > ,0 Städer < ,8% Länet ,1% 1

2 Det som däremot är ett problem på den sörmländska landsbygden är att befolkningen blir allt äldre. Och är homogena svenskar. Södermanland är ett av landets län som tar emot mest nyanlända. Tre gånger fler än i Stockholm och Skåne. Många av dessa är unga. Väl så utbildade, som vi andra sörmlänningar. De flyttar till våra städer i flesta fall och inte till landsbygden. Ni måste börja fundera på hur ni skall välkomna de nya sörmlänningarna av utländsk bakgrund till er bygd, för allt fler av er som bor på landsbygden har kommit långt upp i åldrarna, och kommer snart att sluta jobba. De nyanlända står för ca 70 procent av befolkningstillskottet i vårt län varje år. Likaså finns det ett visst underskott av kvinnor på landsbygden i Sörmland. Hur får ni dem att vilja flytta dit, Det är de sörmländska kvinnorna som till stor del står för de nya affärsidéerna och företagen just i vårt län. Bostäder Här är det ju precis tvärt om. Bostadsrätterna i Stockholm, Nyköping Strängnäs är idag rekorddyra och nästintill omöjliga att köpa om man inte redan har en lägenhet att byta med. (Och hyresrätter skall vi inte ens tala om.) Kostnaderna gör att bor du i stan går en stor del av din disponibla inkomst till boendet, och det i sin tur gör att många bor mindre än de egentligen skulle önska. På landsbygden finns det däremot ofta lite fler lediga bostäder, och dessa erbjuds till en lägre kostnad än att bo i stan. Det konstiga är att just värdet på bostäder i stan motiveras med att "folk alltid kommer vilja flytta till stan". Tänk vad som händer med den logiken, och de värderingarna, om den sanningen inte längre är sann? Eller flyttar vi till Sörmland för att vi inte får plats i Stockholm. Trots att vi haft en omfattande befolkningstillväxt i vårt län har bostadsbyggandet varit bland landets lägsta. Men av de nya permanentbostäder som tillkommer, så är det drygt 150 sommarstugor som varje år görs om till permanentbostäder, vilket är en av förklaringarna att befolkningen på landsbygden ökar så mycket som den gör. Jobben Här fascineras jag av de jag träffar på landsbygden som argumenterar att "jobben finns i stan". Och visst har det varit så; en av de allra största drivkrafterna för att flytta till stan har varit just att jobben finns där. Under industrialismen var det sant. Men nu ökar sysselsättningen mer på landsbygden i vårt län än i våra städer. För sedan år har sysselsättningen på landsbygden ökat med över 33 % på rena landsbygden och med närmare 18 % i orter under invånare. Medan i våra städer har sysselsättningen minskat med -0,5 %. För det är så att fler av städernas befolkning i Nyköping, Eskilstuna, Strängnäs och Katrineholm pendlar till jobb på platser långt utanför vårt län. Medan landsbygdens befolkning jobbar mer lokalt. Var finns och vilka är då jobben på landsbygden? Landsbygdens jobb finns nu i alla näringar, vilket gör att landsbygdens jobb är betydligt mer differentierade och mindre konjunkturkänsliga än tidigare. Fortfarande är de gröna näringarna betydande. men under 2000-talet har jobbet ökat mer i förädling av mat än i själva produktionen. Företagstjänster, 2

3 vård- och omsorg och kulturella tjänster har ökat kraftigt på den sörmländska landsbygden. Men internet har förändrat den sanningen, även om det inte slagit igenom med full kraft ännu. Idag finns det massor av kvalificerade arbetsuppgifter som går att göra varifrån som helst. Det är till och med så att det är speciellt de välbetalda, högkvalificerade jobben som är lättast att göra från andra platser än kontoret i stan. Det handlar egentligen bara om planering; när man planerar sin vecka kan till exempel en dag i veckan avsättas till möten, och så kan man ta tåget in till stan den dagen, och göra resten av arbetet från landsbygden. Vissa branscher passar extra bra, all e-handel sköts naturligtvis lika bra från Kiladalen som från Stureplan. Kanske till och med bättre? Och varför skall bokföringsfirmor sitta på Sveavägen, när man ändå skickar sina kvitton och fakturaunderlag till dem per post, och får tillbaka ett digitalt bokslut? Just detta är för övrigt en annan sak som jag ofta hör när jag är på landsbygden och talar. "Hoppas jobben kommer hit". Ett alternativ är ju att ta dit jobben själv, eller att någon med jobb flyttar ut. Eller att vi skapar jobb här. Och det är just det som har skett i vårt län de senaste 7 åren. Genom att bejaka de som vågar, riskerar och satsar. Glöm Sörmlandsmentalitet orsakad av statar- och bruksmentalitet. Det är en annan osanning. Verkligen är att närmare 60 % av de som bor i läne inte är födda här. Tacka vet jag smålänningar och Gnosjö där företar de sig något och företagsklimatet är betydligt bättre. Men sanningen är att i Sörmland startar de fler företag än i Småland och vi är en av landets ledande exportlän. Vårt län är nummer 4 i landet och har ökat sin export mest i landet de senaste 5 åren med hela 95 %. Tidigare styrdes antalet arbeten på landsbygden av hur många företag som etablerade sig där.idag styrs det i betydligt högre grad av hur många människor som vill bo, arbeta och vill vara företagsamma. Mer shopping "I storstan hittar man små vintagebutiker där du kan köpa en klocka från 60-talet i små charmiga butiker på Söder". Så kan det låta när människor sjunger storstadens lov. På landet kallar vi det loppis. Men när man tittar på var storstadsbor gör sina inköp under ett år så är det till överväldigande del i affärer som Ica, Systembolaget och Apoteket. Ett utbud som vilken liten håla som helst i Sverige har idag. I min lokala -ICA på landet kunde jag i somras välja fler lokala produkter än någonsin få egentillverkad korv, mikro- öl mm. Och även här har internet förändrat förutsättningarna för landsbygden kontra staden. För visst finns det små vintagebutiker i Stockholm. Men de har inte i närheten av det utbud som man hittar på nätet, som vintage.se. Bor jag i stan och vill köpa en ny dator medskärm kan jag ta mig till någon Elgigantenbutik och baxa hem den. Men köper jag den på elgiganten.se så kommer lantbrevbäraren och bär in den i hallen dagen efter! Och mina vänner som bor i Julita-trakten på sommaren mejlar till sin lanthandlare i Julita, vad de skall ha till helgen och så står det färdigt paketerat när de kommer ut på fredagkvällen inklusive öl från Eskilstuna mikrobryggeri. 3

4 Det är smidigare(!) att internethandla på landet än i stan. De sociala nätverken Här vill jag lyfta fram två aspekter som borde tala emot storstadens ständiga tillväxt. Den första aspekten är de flesta jag talar med överens om att de har ett sämre socialt liv i stan än de hade på landet. I stan vet man inte vad grannen heter, man kommer inte bara spontant över på en fika till sina vänner utan att först planera in det i kalendern, och föräldrarna i barnens klass träffas knappt utöver föräldramöten. På landet däremot går man bara in hos grannen utan att ringa på, men vet precis vilka ens grannar är och klassens föräldrar hjälper varandra med att köra barnen till och från olika aktiviteter. En vän till mig har aldrig haft ett så rikt socialt och kulturellt liv som nu när han bor på landet i jämförelse med hans tidigare bostad i Bromma. Den andra aspekten vad gäller de sociala nätverken påminner om; Idag sköter man en stor del av sitt sociala umgänge via just "sociala nätverk" som Facebook eller att träffas i bygdegården. Och det är någonting som bara ökar i betydelse. Hela landsbygden är full av Äkta mötesplatser där man faktiskt möts i jämförelse med större orter där man nästan aldrig möts på riktigt. Och oavsett vilken hobby du har så ger dig nätet ett enormt utbud av människor att hålla kontakt med för att diskutera din hobby; oavsett om det är stickning, att forma persedlar till hästar eller modellbygge. Nischade inköp är som sagt lika lätt, eller lättare, att göra från landet än från stan. Ett större nöjesutbud Kanske är detta den punkt där storstaden fortfarande behåller ett litet försprång. Men det är litet det. För 10 år sedan kunde en Stockholmare hånskratta när han gick in på handlaren i Jönåker och såg utbudet av videofilmer till uthyrning. Men idag loggar vi in på telia.se och laddar ner fler filmer än någon videobutik i stan kan erbjuda. Under förutsättning att vi har fått fiber. Och var du än bor i landet har du 300 Tv-kanaler via satellit, samt naturligtvis allt utbud av nöjen som finns på internet, om du har tillgång till fiber. Tittar men sedan på vilken sorts nöjen de flesta svenskar faktiskt utnyttjar under en månad, så hamnar ju i ärlighetens namn, hyra film, surfa på nätet, och kolla på TV väldigt högt upp. Visst, det är sant. Det finns inte 10 privatteatrar att välja på, eller sju olika rock-klubbar att gå till. Men för de allra flesta svenskar, storstadsbo som lantis, handen på hjärtat; hur många gånger per år går du på privatteater? Hur många gånger per år går du på rockklubb? Och med tanke på hur mycket billigare boendet är så finns det ingenting som hindrar att man går på musikal i Stockholm, och tar taxi hem för kr på natten. Vilket är vad en hyrd parkeringsplats kostar per månad i innerstan av Stockholm senast jag letade. Båda har fördelar, och båda har nackdelar. Poängen är inte att landsbygden är bättre än stan. Min poäng är att staden i många ögon är bättre på grund av saker som helt enkelt inte stämmer längre. Jag är övertygad om att vi om 10 år, när den digitala världen verkligen blivit en självklar 4

5 del av vår värld och vårt medvetande, så får det konsekvenser på hur vi ser resonerar och prioriterar när det gäller var vi vill leva våra liv. Samtidigt så är det omvänt också vi nöjer oss inte med att enbart ha den lokala butiken, lokala skolan utan vi väljer de som vi tycker är bra. Vi byter stil precis som vi alltid gjort 1965 för 50 år sedan var världens främsta och dynamiska plats Detroit hela världens industriella centrum med 2 miljoner invånare och den högsta lönenivån i världen. Idag är Detroit en befolkning på invånare ett ingemansland av ödeindustrier, livsfarligt att besöka, och en av de första kommuner som gått i konkurs. Och har 18 miljarder dollar i skulder. Nu lever man i Detroit på Zombieturism i apacolysens skugga Framtiden är inget vi kan förutse. Det är något vi skapar. Det är vi som lever nu som bestämmer. Vilken förmåga har vi att anpassa oss till förändring? Vi som är i min ålder har lärt oss att leva på ett visst sätt, vi formades av detta under våra första 25 år vi lever. Sedan är det svårt att ändra sina grundläggande värderingar och förhållningssätt. De som är unga nu, Milleneum-barnen har levt i en helt annan värd där internet mm är det självklara. Så de har inte informationsstress, utan det är vi som inte hänger med och lärt oss det hjälpligt i vuxen ålder. Vi tror att vi lever i den bästa av värdar och så händer nått. Det som var sanning och styrka igår är det är därför vi gillar best practice men när det är bäst har det ofta nått peak time, sin topp. Vi borde istället prata om new practise. Ett annat ord för innovationer med det är tufft och vem gillar det nya. Vi kan inte fantisera om det som inte uppfunnits. Varför det är svårt att titta på historian för att analysera hur framtiden ser ut. Känner du till Steven Sasson? Han som 1975 kom på digitalkameran. Problemet var att han arbetade på Eastman Kodak och de var ju redan bäst ivärlden på kameror. Varför utmana hela Kodaks dåvarande affärsmodell. Vi vill inte ha förändring. Idag finns inte Kodak längre, men digitalkameran finns i varenda mobil. Vi ser på Spotify hur grammofonindustrin gjorde allt för att stoppa utvecklingen. Vi är på väg in i delandeekonomi och cirkulär ekonomi. Många börjar ifrågasätta hållbarheten i att konsumera och äga så mycket prylar som vi gör. För att inte tala om all den tid vi lägger på att ta hand om och hålla reda på dom. Visste ni exempelvis att en borr används i genomsnitt tolv minuter under sin livstid? Som någon uttryckte det; det är ju inte en borr jag vill ha utan ett hål. Vi ser det även i form av Spotify och Netflix, men också i en ökad efterfrågan på att hyra i stället för att äga bil, verktyg och maskiner. Sakta men säkert sker en värderingsförskjutning bort från privat ägande till att det räcker att ha tillgång. Själva ägandet har inte längre samma status. Tvärtom. Att hyra gör dig fri och ger dig tid. Och det är snarare tiden som är status. Delandeekonomi är ett sätt att närma sig den cirkulära ekonomin som handlar om att sluta kretsloppet. Både det tekniska och det biologiska. Maskinringar och mobilsamåkning är bra exempel på landsbygden. Ökad efterfrågan att hyra bostad, istället för att bygga ett eget hus är en annan iakttagelse, Det var när vi gick in i den industriella revolutionen vi blev specialister som gjorde oss sårbara. Nu har vi så mycket prylar att vi att vi mer än en av allt så det största nöjet på helgerna är att åka och kasta på sopstationen Storskaligheten och ett effektivt näringsliv gör att Vi producerar mer och mer till ett allt lägre pris, 5

6 Med allt mindre sysselsatta om inte vi har automatiserat verksamheten Mer och mer resurser läggs på att effektivisera, mindre att finna nya innovativa lösningar och produkter Vi måsta satsa på investera i nya lösningar, mer marknad, handel och upplevelser, höja värdet på våra tjänster och produkter Framtiden är inte linjär. Den utvecklas inte som en rak fortsättning på vad som hänt hittills. Steve Jobs genomförde en verkligt kuppartad utvecklingsförändring. Han använde sig inte av teknik. Han använde sig av kundernas beteende. De ville ha det som är enkelt. App Store omsätter idag 50 miljarder, och det som säljs är inte ens tillverkat av Apple, det har gjorts av frivilliga krafter som inte ens tagit betalt så långt. När apparna sedan säljs så får alla en del av omsättningen. Pengarna och bytesvärdet är numera en viktig faktor. Nu gäller konsumtionsekonomin. Men samtidigt är frågan om det stämmer med det ekologiska, är det ekologiskt hållbart? I framtiden måste konsumtionen vara både ekologisk och hållbar. Ett antal dilemma och generationsskiften. Vi har ett ekonomiskt dilemma: Majoriteten av världens länder lever på att låna av varandra. De enda som blir rika är banker och finanssektorn. Skulden globalt är 97 %. I Europa har länderna 90 %, I USA, över 100 %. Idag lever vi på lånande pengar. De nordiska länderna har en betydligt lägre låneskuld men här är det hushållen som lånar. I Sverige har hushållen 170 % skuld på det vi tjänar per år i snitt. Ett etiskt dilemma: Idag är det på jorden 85 personer som har lika stor förmögenhet som 3,5 miljarder och fortsätter samma tendens är vi på väg att några få äger allt snart. Och vad skall vi arbeta med, när 99 % av en Audi redan idag görs av Robotar? Maskinerna blir hela tiden säkrare och intelligentare än vi människor. Och det är vi människor som vi beskattar samtidigt som vi skattebefriar maskinerna. Det är dags att byta stil. Den digitala generationen Vi vet också att 2,7 miljarder av jordens invånare redan har kontakt med cyberrymden. Det nya är dock inte själva tekniken, utan att det skapat ett nätverk av människor som kan nå varandra, informera varandra, påverka varandra. Det är en interaktionsteknologi. Framför oss ligger några generationsskiften, inte nödvändigt successiva, kanske parallella. De gäller olika sätt att tänka och bete sig i denna nya värld. Den digitala generationen och verkligheten. Det sker en effektivisering genom digitalisering, nya metoder för att göra samma sak. Ex Spotify, som ersätter inspelningsteknik (med stenkakor, EP, CD, ljudband osv) skivfabriker, musikbutiker, postförsändelser, brevbärare. Plötsligt kan man skriva låtarna själv och få dem spelade av miljoner människor. Nu står pressen inför samma problem. Frågan är hur de ska ta betalt. Lös inte gårdagens problem, nu gäller det att lösa dagens problem. För att inte tala om 3Dskrivare som gör att vi snart kan producera själva till en rimlig kostnad. Varannan3-åring är på internet regelbundet. Mitt 3 åriga barnbarn spelar, tittar mm hela tiden, det är en självklarhet. WIFI-koden är det första unga mäniskor frågar efter när de kommer till ett nytt ställe. Medan vi själva är kvar i vårt gamla sätt.. Den kreativa generationen. På Google har de anställda en dag i veckan (20 %) att göra det de tycker är roligt på betald arbetstid. Det är då de kommer på saker. 6

7 Den inspirerade generationen. Det handlar om att inte ta allt för givet. Man kan ställa frågan Varför jobbar du? istället för vad jobbar du med? Somliga arbetar bara för att tjäna pengar. De som vet varför de arbetar kommer med idéer. Ett exempel telefonförsöljningen hos Toms skor köp ett par skor så skänker jag ett par till fattiga barn. Världen blir lite bättre. Det är svårt att konkurrera mot. Det är inte bara välgörenhet, det är lika mycket business, man säljer faktiskt skor. Småskaliga generationen. Stort är inte attraktivt. Människor vill använda små firmor. De stora bankerna har idag jätteproblem. Folk vill ha kontakt med mindre firmor där Free your mind 1994 hade vi i Sörmland en nordisk visonstävling om Sörmland De tävlande skulle visualisera morgondagens Södermanland år Denna tävling blev på den tiden väldigt uppmärksammad. Vi blev utnämnda till världens främsta region att arbeta med scenarioteknik och fick årets planpris i Sverige. Konkret gav det också inspiration till synen på regionförstoring och ett alltmer integrerad Mälarregion, Omvandlingen av stadskärnan i Eskilstuna, Grafikens hus samt mycket mer. Etta i tävlingen blev en ung finländsk arkitekt som med tävlingsförslaget Free your mind lyfte fram det digitala Sörmland. Vad ett uppkopplat Sörmland skulle kunna ge effekter i form av service på landsbygden i form av mobila digitala distansvårsbussar samt de moderna distansbyarna sk bredbandsbullerbyar. Där man kompletterar de våra traditionella småorter med digitala förnyelsebara energiparadis. Mycket av vad detta tävlingsförslag visualisera för drygt 20 år sedan börjar nu bli en fullt möjlig utveckling för den Sörmländska landsbygden. Det är bra att vi bygger ut bredband. I flera kommuner har vi kommit långt. Erfarenhet visar modellen som har utvecklats i Nyköping är en mycket framgångsrikt koncept där kommunen och lokala bygdegrupper samverkar. Där kommunen tar ansvar för det övergripande systemet och de lokala grupperna med sin personkännedom mobiliserar användarna. Nu kommer nya bredbandsmedel till länet genom det nya landsbygdsprogrammet. Närmare 3 gånger så mycket medel som vi har haft den tidigare 7 årsperioden. Nu är det dags för Vingåker, Flen, Gnesta och Strängnäs i första hand att komma igång med sin utbyggnad av fiber på landsbygden. Men fibern skapar förutsättningar. Nu är det väsentligt att vi göt klart för oss vad vi skall använda vår fiber till. Genom den digitala generationen har Jorden blivit platt Vi står inför en ny fas. Vi ser nya modeller växa fram inom e-handel, servicelösningar och vårdlösningar där det digitala ger helt nya sätt att lösa våra problem. TaskRabbit är en lösning som växte fram 2008 då Leah och Kevin Busque från Boston, USA hade bestämt sig för att gå ut och äta middag på en restaurang. Precis när taxin stod parkerad utanför garageuppfarten märkte paret att man saknade hundmat till deras Labrador, Kobe. Dålig timing, men givetvis skulle hundmaten inköpas och efter att ha avbokat bordsreserveringen gick Leah ut i den kyliga Bostonnatten för att inhandla hundmat åt sin Kobe. Det var då hon fick den briljanta idén att starta en tjänst där människor, som behöver hjälp med alla sorters uppgifter, matchas med andra personer som är villiga att hjälpa till med inköpen mot en slant i utbyte. Några månader senare startade Leah TaskRabbit. Företaget, som bland annat drar in pengar genom en femton procentig del av den totala avgiften från varje ärende, har precis tillverkat en mobil applikation där man snabbt och enkelt matchas ihop med sin kanin. TaskRabbit har nu mer än två tusen anställda och företagets tjänster går att finna i städer som New York, Boston, Chicago och San Fransisco. 7

8 Man satsar dock hårt på säkerheten och rekryteringen sker genom en noga utarbetad process där både videopresentation samt utdrag från belastnings-registret inkluderas. -Det är inte en öppen marknadsplats där vem som helst kan registrera sig och bestämma sig för att plocka upp din kemtvätt, säger Leah. Att koppla ihop människors behov för att fixa mitt ärende av någon i närområdet är Task Rabbits affärsmodell. Där de med hjälp av internet kopplar ihop utan stora bolag och mellanhänder. Att montera Ikea-möbler är en av de vanligaste erbjudna tjänsterna. Vad är du beredd att betala för varje ärende får du sätta betyg för utförd tjänst på en femgradig skala. Nu har vi också fått en svensk variant Hinner Du? Vi värderar i relationer, för det är framtiden. Relationer våra unga människor är inne i detta hela tiden tillbaka. Då gamla modeller håller på att ta slut, växer nya fram, som kopplar ihop Människa till människa. Det dödar mellanhänder som sker allt mer och mer. Det sker just nu inom e-handel som ökar snabbt i landet, dvs den platsbefriade handelns kommande segertåg, Redan nu har de tagit över den dominerande försäljningen inom flera olika områden, Böcker, skivor och resor. Snart även kläder och skor. Övergången från fysiskt låst handelsplats till digitaliserad öppen handelsplats. Denna i grunden positiva tendens gör att det kan komma att bli mer ekonomiskt rationellt att återuppta byggandet av optimala samhällen. Skiftet från handel i form av "saker man bär med sig hem" till handel i form av "service och tjänster och upplevelser" kan innebära att funktions-optimerade och fysiskt separerade handelsplatser av 1900-talstyp, kan upplevas som passé. På samma sätt är det med e-handel av matvaror det växer i hela världen just nu. Sverige är här på efterkälken, eftersom Sverige är det tydligaste landet som handlar mat efter pris, mindre efter kvalitet, smak och service. I dag är det ca 4 procent av våra matvaror som distribueras elektroniskt. Men det kommer att ske. Idag betalar vi ca 12 procent av våra hushållinkomster för mat mot nästa 50 % på 50-talet trots att vi har 8-9 gånger mer pengar. Samtidigt som var fjärde matkasse vi bär hem i Sörmland slänger vi ton mat slänger sörmlänningarna varje år. Är det rimligt. Så visst har vi råd att handla bättre kvalitativ mat. Var stolt över den Sörmländska maten som finns runt omkring er. Vi ser lösningar runt om i världen att du samtidigt som du åker till arbetet beställer mat över nätet som och får det hemskickat eller liknande på kvällen när du är på väg hem. Nästa sak i detta är bankerna. Bitcoin eller något liknande kommer en dag att göra bankerna mindre behövda, de får byta stil eller så blir de som KODAK. Försvinner i historiens arkiv. När köpfesten är över Vi formar NU det postfossila samhället Konsumtionshysterin som kultur Paradigmskifte vad gäller transporter (Från mobilitet till tillgänglighet) Lokal försörjning, en sårbarhetsfråga Obekväma beslut som vi inte tar nu påtvingas oss sen Livsstilsbyte ofrånkomligt det blir våra barn som får göra uppoffringarna 8

9 Vad sker då? Just nu Söker vi efter det äkta Livsmiljö allt handlar om människor och det samspel och tillit ni har i bygden Bygdens kvalitet - Vårda och hjälp de existerande att växa - se till att ni har mycket bra Digital kommunikation Lokala produkter - De gröna näringarna Jordbruket måste byta stil mer förädling, hantverk gårdsbutiker, specialvaror Engagemang och kunskap Älska entreprenören Öppenhet och Gästfrihet och Stolthet Som en illustration till detta kan Stallarholmen inspirera En lördag för några veckor sedan hade de för tredje året en korv och brödfestival med många tusen besökare. I Stallarholmen finns det mycket av just det som beskrivs ovan. Ett starkt engagemang och stolthet för bygden, en stark entreprenöranda och en vilja att alla unnar varandra framgång. Bygden har de senaste 10 åren ökat sin befolkning med över 9 procent. Har ett nyföretagande som är både modernt och lokalt. Enbart gula industrihuset har mer än olika verksamheter och minst 50 jobbar där varje dag. För fem år sedan fanns de inte. Här blandas företagsamheten med det civila samhällets aktiva samverkan. En skola som man är stolt över som också är en del av lokalsamhället och ger ut en av bygdens två lokala tidningar. 9

10 10