l i}- Hörgård Spön. Vi har ett gott rykte när det gäller kvalitet på fiskespön. Spöna är anpassade till olika behov och finns i flera varianter.

Transkript

1

2 l i}- i FLUGLINOR. Stone Fly F1uglinor har en speciell ytbehandling som gör dom mycket glatta och smidiga, dänned blir det minimal friktion mot spöringarna och linan skjuter mycket bra. Fluglinorna finns i AFTM 5-12 i DT, flytande eller sjunkande, WF flytande, sjunkande och sinktip samt Long Belly flytande. Golden Fly är till sitt rimliga pris en mycket bra fluglina för nybörjare, passar bra att ha som resetvlina. Finns i AFfM 6-10 i DT och WF, flytande eller sjunkande. Hörgård Spön. Vi har ett gott rykte när det gäller kvalitet på fiskespön. Spöna är anpassade till olika behov och finns i flera varianter. Du kan lätt få fram ett spö som täcker dina behov. Ta en närmare titt på dom här spöna. BIGJON DJUPRIGG Denna djuprigg är av mycket hög kvalitet, den är marknadsledande i USA, djupriggens hemland. Det finns tre olika modeller som är mycket korrosionsbeständiga. Stockholm: Fiskarnas Redskapshandel AB, Berra Sportsfiske AB, CACarlsson i Stockholm AB, Lundgrens Fiskeredskapsrabrik, Malmö: Malmö Fiskeredskap, Wobbler Sportfiske, A1nö: A1nö Sport & Fiske, Arboga: Modighs Eftr. Cykel & Sport HB, Arjeplog: Arjeplog Sport, Arvika: Arvika jägarens jakt & Fritid, Bollnäs: Fiskechoppen, Borlänge: Långbergs Fiske & Vapen, Borås: Wollmars Sportfiske, Eskilstuna: Börjes Sportsmagasin AB, Filipstad: LGE Produkter AB/Krilles Zoo, Frösön: Frösö Sport, Gislaved: Gipra AB, Gnesta: Gnesta Fiskeredskapsrabrik, Grums: KjelIs Cykel & Sport, Gällivare: Gällivare Sport, Ro-Ho Sportfiske, Gävle: Ege Tagvirke & Fiskeredskap, Gävle Fiskredskap AB, Göteborg: Ea sportfiske, M& MSportfiske AB, RR Sport AB, Strömvalls Sportfiske, Halmstad: Intersport, j.b. Klang, Wittlock Sportfiske, Haparanda: Kungsfiskaren, Helsingborg: Sportfiskecenter, Sportsfiske Depån, Hudiksvall: Fritidsvaruhuset AB, Höör: Höörs Hobby & Fritid, jönköping: Kurres Fiskeshopp, Kallinge: Sportfisken i KaJlinge, Kalmar: Vapencentralen, J<arlshamn: Fiskeshopen, Sport-Håkan AB, J<arlskrona: Blekinge Vapentjänst, Fiskemagasinet, Karlstad: Vidars Fiske, Kiruna: Mattila Sport, Kramfors: Leifs Fiske & Fritid AB, Kristianstad: Fiskeknuten, Kristinehamn: Liljas Sportfiske, Kungälv: Hellbergs Sportsfiske, Kvissleby: Kvissleby Sport & Båt, Köping: Urres Fiske & Fritid, Linköping: Kindbergs jakt & Fiske, Ljusdal: Harrys Sport & Fiske, Ludvika: Åke Vesters SPOlt AB, Luleå: Vildmarksshopen, Mantorp: Streamers Flugfiske HB, Mörrum: Bringsens Sportfiske, Hecord Fiske, Norrköping: Norrköpings Skeppsrournering AB, Norrtälje: N. Wennerström AB, Nyköping: Nyköpings Fiskeredskap & Fritid, Osby: Kristenssons järnarmr, Oskarshamn: SpOlihörnan, Sandviken: SpOliimpOli, Simrishamn: Cykel & Mopedselvice, Själevad: Olssons Jakt Fiske & Fritid, Skellefteå: Vapengruvan, Skutskär: Larsas Sport, Stenungsund: Björns jakt & Fiske, Storuman: SpOlicentrum, Strömsund: Andres Cykel Sport & Fritid, Strängnes: Ekstedt & Fmnke, Trollhättan: Fiskeshopen no!ihätlan, Tiinnäs: Tämläs Fiskecentnlln, Tärnaby: Tärnaby Sport, Uddevalla: Intersport Uddevalla, Umeå: Blixt Sport, Uppsala: Husbergs em. AB, Varberg: Team Sportia, Vargön: Vargön Järnhandel AB, VetIanda: VetIanda Fritidscenter,Vilhelmina: Grö!llunds Fiskeredskap,.Vimmerby': AT-Vapen, Värnamo: GW Sport, Väster.ås: WiIlys Sportfiske AB, Västervik: AP Johnsson & CO AB, Angelholm: Varulmllen Hobby, Orebro: Ostlunds jakt & Fiskecenter AB, Ostersund: Fiskeservice, Landbys. Distribulor: BL Distribution, Sandviken: tlf Hörgård har producerat sportsfiskeredskap i mer än 50 år. Vår fabrik ligger mitt i Norge. Här finns dom store Laxälvama, många fiskevatten och fina förhållande för Havsfiske. Vårat mota är att lyssna till dig som sportsfjskare när vi utvecklar våra fiskeredskap, där/ör har vi alltid den bästa kvaliteten och det riktiga utförandet på fiskeredskapen. StingsiJda är utformad som en liten fisk. Den fiskar lika bra i Sjöar, älvar og hav. I år kommer den i tre nya färger - Stingsilda mcolore - som är en trefårgekombination sammansatt av de mest fiskliga fårgarna. Stingsilda finns i elva färger, pluss Stingsilda 'fricolore med påsatt Jigg. Stingsilda har en koncentrerad vikt som gör att den är mycket fin at kasta med samt att den sjunker snabbt. Den finns som drag i vikterna 7, 12, 18, 28, 40, 60, 75 gr, som pirk i 100, 125, 200, 400 och 700 gr. Pröva också Gullsilda som är förgylld med 24 karats guld. Storlaksen är ett glimmrande skeddrag med lugna rörelser. Den tilverkas i två modeller, en som kastdrag i vikterna från 20 till 45 gr och som djupvattensdrag (trolling) i vikterna från 10 till 28 gr. Både sorterna får du i fina fårger som vår nyhet Storlaksen lncolore, en mycket fin lrefårgekombination. Vibric Rooster är en mycket effektiv spinnare. Den speciella utformningen gör at den avger ljud i vattnet, detta tutalar fisken, den går lika bra i grumligt som i klart vatten. Den films i vikterna 1.75, 3.5, 7og 14 gr. och i sju färgvarianter STOR TÄVLING STlNGSILDA TRICOLORE Häng med på vår stora tävling om Stingsilda Tricolore. Du kan vinna fiskeredskap för :- Tävlingsreglerna får du hos din redskapshandler. RÅD & REDSKAP 1992 Vi kommer med en ny utgåva av vår katalog "RÅD & REDSKAP" med information om alla våre varor, en massa nyheter och artiklar.

3 OMSLAGSFOTO: Jens Ploug Hansen s4 Med trailerbåt till Irland s42 KIkmeta röding på 40 meters djup o INNEHALL 3/92 Med trailerbåt till Irland.4 Biotopvård i Storsjö kapell: Lilla Storån blir stor igen 9 Aktuellt 12 Ledaren 16 Laxen i Mörrum får eget tempel 19 Marknadsnytt 22 Fiske vid sidan om 25 Arnold Wiles 28 Testat 29 Sportfiskebåtar för smala plånböcker 34 Fiskekniven och lagen 36 Valsjöbyn - här får de flesta fisk 38 Kikmeta röding på 40 meters djup.42 Ta västkustöringen på fluga.48 Monstergäddor - myt, dröm eller verklighet? 52 Harr och sik under Näcktens is 59 Frågor och debatt 63 Sjoa - vägnära fjäll vatten 66 Fisketipset 69 En stöttepelare lämnar Sportfiskarna 70 Redskap och teknik 72 Storfisken 76 Tävlingskalendern 78 Läsarnas Marknad 79 Flugbindarhörnan 84 Landet runt 88 I nästa nummer 90 Monstergädda och vi"- gafäli e Beslutetattstryka Fehmi Varlis 26 kilos gäddafrån rekordlistan var välmotiverat och borde gjorts tidigare. Bäst hade givetvis varit att aldrig godkänna fångsten, eftersom gäddan vann fighten men dog av sviterna och plockades upp död en stund senare. Den fångades alltså inte i ordets sportfiskemässiga betydelse. Att gäddan verkligen vägde 26,57 kg finns däremot ingen anledning att betvivla. För dagens gäddspecialister kommer den därför att utgöra en stark sporre och ett bevis för att det går att slå det nu gällande rekordet på 22,5 kilo. Behövs fler bevis kan du läsa Peter Grahns djupdykning bland all världens monstergäddor i detta nummer. IS gäddor med vikt över 25 kilo är säkert dokumenterade. Men bara en är tagen i Sverige. Flertalet är fångade på kontinenten, i Tyskland, Österrike, Schweiz. Det skall bli intressant att se om våra storgäddeexperter kan göra en kraftigare inbrytning i dessa jättegäddornas världskavalkad. Från storgäddatill västkustöringärstegetlångt. Särskiltom man talar om den öring vi får på Skagerrak - och Kattegattkusten. En tvåkilos är en bjässe och en fem kilos en drömfisk. Det hindrar inte att den bjuder på fiske som är både spännande och charmigt, särskilt om man frestar den med flugspö, som Göran Cederberg skriver om. Fisket startar den l mars. Frågan är dock hur mycketöring som finns kvar längs kusten efter en vinter som denna då nätfiskama härjat ohindrade av is. Någon bevakning mot detta olagliga fiske under öringens fredningstid existerar knappast. Nya fredningsbestämmelser är på gång - men så länge inte bevakningen skärps lär de inte förbättra situationen för den hårt utsatta västkustöringen. Att med trailerbåt fara på fiske till Irland måste betraktas som en modem och fredlig variant av vikingafärderna. Fortfarande finns rikt byte att hämta där borta i västerled, som framgår av skildringen i detta nummer. Själv läste jag den med igenkännandets glädje. Min egen kontakt med Irlands spännande havsfiske skedde i mitten på 60-talet och det blev sju turer till innan aptiten stillats. Detfinns en fantastisk värld av spännande fiskeupplevelser bortanför regnbågssjöar och gäddvassar för den som har kvar lite av vikingatakterna! Glöm inte Prenumerationstjänst: Tel. 0300/ meddela oss din iviåndag-torsdag kl fredag kl nya adress när I Ovr.tld tel.svarare. Fax: du flyttar! REDAKTION. Ansvarig utgivare: Bengt Öste. Chefredaktör: Olof Johansson. Adress: Box 104, Lerum. Tel. 0302/ Fax Lokalredaktion Mörrum: Svenne Andersson. Adress: PL Mörrum. Tel Fax Sportfiske utges av Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna, Adress: Box 2, Spånga. Sportfiskarna: Öppettid: Yard (Tis Fre ) Tel , Fax ANNONSKONTOR: Lars Henriksson, Håkan Otterberg. Te1.031/ eller GRAFISK FORM: Jessica Calming, Marika Lindblad och Nina Carlsson. Tidningen utkommer med 12 nummer per år varav 1/2, 7/8 och 10/11 är dubbelnummer. Sportfiske välkomnar bidrag från läsarna i form av text och bilder. För icke beställt material ansvaras icke. Mångfaldigande av innehållet i denna tidning, helt eller delvis, är enligtlag om upphovsrättförbjudet. TRYCKT AV: Elanders/Wezäta, Göteborg. ISSN Helårsprenumeration inkl. medl.skap i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sverige SEK 230 Postgiro Bankgiro du Prenumeration, Danmark. DKK 255 D. Postgiro Prenumeration, Norge. NOK 255 N. Postgiro Prenumeration, Finland. FIM F. Postgiro Reservation för pr.isändringar. iw3 Sportfiske är tryckt på miljövänligt papper. ~ SPORTFISKE Mars

4 Drömmen om en resa till "den gröna ön" väcktes för åtskilliga år sedan. Det var i slutet av sjuttiotalet när Jens Ploug Hansens hetsande artiklar berättade om det fantastiska havsfisket vid Clarekusten på Irlands västkust. Det dröjde många år innan drömmen kunde förverkligas. Men nu har vi varit där - inte bara en gång utan två! Av MICAEL KARLSSON Mars 1992

5 -. Sommaren 1990 var det upplagt för ett fiskeäventyr av stora mått. Irland var målet för vår resa. Till skillnad från de fiskare som tidigare begett sig till Irland för duster med håbrand, blåhaj, gråhaj och andra tungt vägande havsfiskar, satsade vi på att fiska från egna trailerbåtar. Resan gick med bil genom Europa till den franska kusten vid Normandie. Från Cherbourg tog vi en färja direkt till Irland. Knappt ett dygn senare kunde vi köra av våra båda trailerekipage i den lilla gemytliga hamnstaden Rosslaire, på Irlands sydöstra hörn. Områdetkring Rosslaire ärettav Irlands hetaste platserför gråhaj. Detvarfrestande att sjösätta våra båtar redan där för fiske efter gråhaj, men istället begav vi oss ett tjugotal mil västeruttill Spanish Point. Platsen fick sitt namn efter den spanska armada som förliste här år Den gången blev de överlevande från skeppsbrotten dräpta på stranden av lokalbefolkningen. Vi hoppades i vårt stilla sinne att irländarna 400 år senare skulle vara gästvänligare mot främlingar. Den ärrade Atlantkusten, med Mutton Island i söder och de mäktiga Moherklipporna i norr är klassisk fisketerräng. Detvar här, ett stenkast från Spanish Point, som Jack Shine på 60-talet stod för den unika bedriften att fånga håbrand från kusten. Vid fiskefrån Green Islandtog Jack Shinemånga håbrandar. De största på över 60 kilo! Påden lokala puben mötte vi våra värdar, Mars

6 Jonas visar prov på fln knaggrocka. fijl?ijjjj~ff [ffjlll1 Claire och John Burke, som efteren obligatorisk pint of Guiness visade oss till vår stuga. Dåligt väder Tyvärr visade sig Irland från sin allra sämsta sida under nästan hela vår vistelse. Mörka skyar med regn och friska vindar drog in utan uppehåll från väst. Ovädret fick Atlanten att torna upp sig i ett ogästvänligt, vilt skummande hav som inte ens tillätattfiskefebern stillades med fiske från kusten. Förstnärdetbara återstod tvåfiskedagar, avtog vinden såpass att vi kunde ge oss ut på havet. Dessa båda dagar blev dagar att minnas. Vi fick mängder av fin fisk. Makrill, bleka och gråsej högg utan avbrott på våra upphängare och pilkar. Vid bottenfiske fick vi småfläckig rödhaj och skapliga havsålar. Själv missade jag, efter en oförglömlig fight, en stor gråhaj alldeles intill båten. Men det var på Roberts båt Striker som närkontakten med havets storvilt blev tätast. Jonas hade påhälsning aven håbrand eller blåhaj men missade den på grund av feljusterad slirbroms. Besvikna över det dåliga vädret, men med blodad tand för hajfiske, lämnade vi Irland. Repris Ett år senare står vi åter på hamnpiren i Quilty. I likhet med fjolårets resa har vi även denna gång tagit med oss våra båtar. Min båt Tomte-mor, Olof, Jonas och jag själv är tillbaka igen. Medan Mats, Thomas, Stefan samt Bosse och hans båt, är här för första gången. Vår första dag ägnas åt kustfiske eftersom det i vanlig ordning blåser alltför mycket för att gå ut med båtarna. Även om det fisket bjuder på kompensation i form av fina berggyltor, känner vi oss inte tillfreds. Vi har siktet inställt på betydligt tyngre kombattanter i form av håbrand och blåhaj. Under natten mojnar vinden, såföljande dag kan vi styra ut till havs. När vi rundar hamnpiren möts vi aven stor tung dyning. Men våra båtar, som annars är vana vid att tampas med beskedligare sjö påhemmaplan, uppför sig lugnt och säkert även i den tuffa atlantdyningen. Vi lägger oss utanför ett par öar norr om Mutton Island och tacklar upp för agnfiske. Redan efter ett par snabba drifter har vi fyllt våra fisklådor med makrill, sej och fin bleka. Mats drar i snabbföljd två tjusiga blågyltor. Samtidigt som vi lämnar öarna bakom oss och styr ut mot Mweemgallerevet, tillreds rubby-dubbyn. Den består av skuren, stampad makrill. Nu ska det bli hajfiske! Drömfisk Vi lägger oss och driftar över Mweemgallerevet. Djupet är tjugo meter. Snart är våra hajtackel ute med hjälp av färgglada ballonger. Trots att vinden har ökat i styrka, får den feta makrillen i mäsket, vattenytan bakom båten att bli helt blank. Samtidigt som vi har våra hajbeten ute, fiskar vi med pilk och upphängare. Vi drar sej och bleka utan uppehåll. Fin fisk upp till fyra kilo. Timmarnagår. Våra hajbeten förblir orörda trots att vi hela tiden ser till att hålla liv i mäskstråket. Ombord på Tomte-mor är det lugnt, men i Bosses båt blir det dramatik. Thomas Carlsson får hugg aven ordinär bleka på sitt lätta pilkspö. Under upptagningen, när blekan befinner sig alldeles intill båten händer det. En mörk skugga uppenbarar sig i mäskstråket. Håbrand! I expressfart kryssar den förbi ballongerna i kurs mot båten och hugger på Thomas bleka så att vattnet stänker. Thomas Ambassadeur börjar tjuta, samtidigt som linan formligen piskas av rullen. På bara någon sekund, innan någon riktigt har uppfattat vad som inträffat, har fisken tagit femtio meter lina. Plötsligt tystnar rullen. Thomas vevar febrilt. När han får kontakt med fisken igen, är den på väg åt motsatt håll i samma höga fart. Rullen ylar på nytt. Thomas tjuter. Alla tjuter. Vilken fisk! Kampen fortsätter i vilt tempo. Håbranden rusar fram till tillbaka i långa utras. 6 Mars 1992 SPORTFISKE

7 Thomas som börjar få värk i armarna, har satt sig på knä i båten för att kunna fighta motståndaren bättre. Rusningarna blir svagareoch kortare. Efteren halvtimmes kamp syns håbranden i ytan, bredvid båten. Thomas manövrerar hajen inom räckhåll för flying-gaffen. Med förenade krafter dras håbranden in över relingen och ner på durken. Snabbtförpassas hajen till avlägsna fiskevatten. En översyn av Thomas tackel bekräftar att han har haft lyckan på sin sida. Tacklet är illa tilltygat och duger inte längre till något fiske. Men vad gör det nu när hajen är ombord. Thomas myser. Den ökande vinden börjar göra sig påmind, och vi finner det lönlöst att envisas med ytterligare hajdrifter i den tuffa sjön. Vi beger oss därför in mot land. I skydd för vinden, bakom en av öarna utanför hamnen, ankrar vi upp på trettiofem meters djup för en stunds bottenfiske. En dryg timma förflyter utan minsta napp. Men så plötsligt börjar det att hugga intensivt. Mäsksäcken alldeles ovanför botten börjar tydligen att verka. Första fisken är en långa på fem kilo. Därefter följer flera fina havsålar. På våra 6 och 10 kilos utrustningar ger dom god kamp, även om de inte är i storlek med vrakålarna i Engelska kanalen. Mats fångar den tyngsta ålen, 10,2 kilo och 162 cm lång. Vi landar ett par hyggliga långor till, innan vi måste avbryta fisket. Tidvattnet är på väg ut, och vi måste få in båtarna till land innan hamnen blir torrlagd. 2:1 kilo I land väger vi Thomas,håbrand. 21 kilo står inte i nivå med vad hajen presterade under fighten. Länge står vi stumma och beundrar den vackra fisken. Den muskulösa, strömlinjeformade kroppen. Demörka innehållslösa ögonen inger respekt. Det är inte svårt att förstå varför håbranden är en av de mest åtrådda bytena för Europas havsfiskare. På kvällen är det fest i stugan. Resan är räddad! Vi har fångat vad vi kom till Irland för, en håbrand. Festmåltiden består av färsk håbrand a la Jonas Ågren, tillsammans med skummande irländskt öl. Dåligt väder med friska vindar håller i sig under resten av veckan. Oförmögna att ta oss ut med båtarna får vi roa oss med kustfiske i väntan påbättre väder. Vi provar ettparheta platserför bass söderom Spanish Point, men det tilltänkta bytet uteblir. Istället fångar vi sej, bleka och berggylta. Vi missar flera fina berggyltor när de går fast i klippbranten, men de flesta fiskarna får se sig besegrade efter tuffa fighter på lätta grejor. Olof höjer det veckogamla klubbrekordet till prick två kilo. Efter vägning och fotografering återutsätter vi de stridbara berggyltorna. Vi samtalar med de trevliga'.'h\,lmmerfiskarna i hamnen, och de inger oss hopp om bättre väder inför helgen. Detta visar sig stämma, för på söndag morgon vaknar vi och konstaterar att det har slutat blåsa helt. Solen står redan högt på en klarblå himmel. Oväsentligheter såsom bäddning och frukost överstökas på kort tid. En stund senare befinner vi oss i hamnen i Quilty. Ett par av de lokala fiskarna är på väg ut ur hamnen. Här på västkusten bedrivs yrkesmässigt fiske enbart efter lax och hummer. All annan fisk lämnas ostörd! Tidvattnet torrlägger strandlinjen med förvånansvärd hastighet. En meter av havsbotten torrläggs på bara några få minuter. Vi skyndaross därför attfå ut båtarna från de lånade bojförtöjningarna i den lilla skyddade hamnviken. Kurs norrut Vi sätter kurs norrut mot de storslagna, 250 meter höga klipporna, Cliffs of Moher. Efter ett kort stopp för att dra makrill till agn och mäsk lägger vi oss och driftar utanför klipporna i jämnhöjd med Hags Head. Vi får snabbt ut våra hajtackel. Tacklet består av 4,5 meter 200 kilos Duratestwire med en smidd krok i storlek 10/0. I vanlig ordning fiskar vi de hela makrillar som utgör bete, på olika djup med färgglada ballonger som flöten. Mäsksäcken hängs i vattenlinjen vid båten. En sky av mäsk lämnar säcken, och vi hoppas att doftstråket skall upptäckas av någon haj. Med jämna mellanrum slänger vi i mindre bitar av finskuren makrill för att ytterligare förstärka mäskstråkets attraktionskraft. I väntan på hugg, plockar vi fram våra lättare utrustningar för en stunds bottenfiske. Det dröjer inte lång stund förrän Mats krokar den första fisken vid botten. Det är en liten knaggrocka. En exklusiv fångst om det hade varit i Sverige, men här på Irland verkar knaggrockan finnas i stora mängder. Den ena rockan efter den andra flaxar in över relingen. Vi driver i sakta fart norrut. Små fiskpartiklar vaskas hela tiden ur vår mäs~säck. Solen står högt på himlen. I väster ligger Arranöarna som också bjuder på fint fiske. Död val Inte långt ifrån oss skymtar vi en död val i ytan. Massor av skränande måsar har samlats där. Vi funderar etttag på om vi inte skall lägga oss och fiska vid valen istället. Det borde ju vara ett bra ställe för haj. Men vi avstår. Vårt mäskstråk har fått verka i flera timmar, och vi vill inte gärna avbryta nu när det borde börja ge resultat. Nya knaggrockor hugger. En och annan småfläckig rödhaj får också syna däck. Plötsligt skrapar det till i komradion. - Tomte-mor, Tomte-mor. Olofkallar. Jag sträcker mig efter radion och besvarar anropetfrån Bosses båt som liggeren knapp halv sjömil norromoss. Olofs stämma hörs igen. - Bosse har haj på gång! - Det var som f-n. Ärden stor? frågarjag. - Den verkar fin. Han trodde det var botten först. Vi ropar igen närvi harfått upp den. Vi tittar ut över våraballonger. De ligger lika orörliga som tidigare. Några stormfåglar paddlar omkring i mäsktråket och plockar åt sig' gratis måltider. - Tomte-mor. Vi har just landat den för- Havsfiske på Irland Även om vädrets makter emellanåt sätter krokben för planerade turer till havs, skall man inte tveka att resa till Irland. Fisket är och förblir unikt. Under sommar och höst finns mycket goda chanser till gråhaj, blåhaj och håbrand på Clare-kusten. Att det fortfarande finns gott om håbrand, gav ett besök på Cleary's pub?! besked om. Där träffade vi den rödbuskige Liam Wahlgemuth. Liam kommer ursprungligen från Schweiz, men hans passion för dykning gjorde att han flyttade till Irland för några år sedan. Liam, som även var mycket intresserad av fiske, berättade att han ofta såg håbrand i vattnet när han dök! Ibland på väldigt grunt vatten nära land. Skall man ta med sig sin båt på trailer utomlands bör man se till att skaffa en tilläggsförsäkring på båten eftersom den ordinarie båtförsäkringen normalt inte täcker utlandsresor. Tar man inte med sig sin båt till Irland kan man fiska ifrån någon turbåt. Båtarfinns i Liscannor, Ballyvaghan och Doolin, för att nämna några platser. Det går ofta även att boka en tur med någon lokal fiskare. Priset för en dags fiske ligger på omkring kronor per person, beroende på servicegrad. Överallt på Irland finns skyltar som erbjuder "Bed and breakfast". En natt kostar runt 100 kronor per person. Kommer man ett större sällskap är det kanske lämpligare att hyra en stuga. Priset varierar beroende på standard och säsong, men ligger på omkring kronor pervecka. Är du intresserad av stugalternativet kan jag rekommendera "Armada Holiday Cottages" i Spanish Point. Adressen dit är: The Armada, Spanish Point, Miltown Malbay, Co Clare, Irland. SPORTFISKE Mars

8 'ijj1]jjj[]~ff 1JlJfY1 sta blåhajen, förmedlar Bosse stolt. Den väger nog runt 30 kilo. Samstämmigt gratulerar vi Bosse. Mindre än en kvart förflyter. Så hörs Thomas röst i radion. - Haj nummer två, gubbar. En blåhaj. Något mindre än Bosses. Thomas fortsätter lite sarkastiskt. Fårni inte några hajar? He, he, Vi böljar misströsta. Kanske skulle vi åka bort till valen i alla fall. Men vi blir kvar. Vi byter agn. Ut med ballongerna på nytt. I med ytterligare en mäsksäck. Den gamla börjar tunnas ut efter flera timmars drift. Småbitar av makrill kastas på nytt över bord. Inget händer. Så skrapar radion till på nytt. Bosses stämma gör sig hörd. - Stefan harfått en blåhaj. Mindre än de tvåförsta. Han fortsätter: Olofochjag hade hugg samtidigt. Men vi missadevåra hajm: Strax därefter fick Stefan sin fisk. Vilket fiske! Rullen börjar knarra Vad gör vi för fel? Det måste väl finnas haj hos oss också? Vi hinner inte mer än tänka förrän jag i ögonvrån registrerar att något är på gång med Jonas ballong. Den är på väg i sidled med god fart och försvinner sedan under ytan. Rullen börjar knarra. Till en början lågmält, för att sedan gå upp i falsett. Jonas lyfter lugnt spöt ut hållaren. Ballongen har släppt från bräcklinan och seglar nu iväg på vattenytan. Linan lämnar rullen med oförändrad hastighet. Men så stannar fisken. Jonas väntar någon minut, sedan justerar han omsorgsfullt in slirbromsen och greppar det främre spöhandtaget. Sakta tar han hem löslina tills han känner hajens tyngd i andra änden. Mothugg. Fast fisk! Spöt böjer sig i en kraftig båge. Linan skär ner i vattnet. Mats tar in våra beten för att de inte skall vara ivägen under kampen. Vårt lilla båtdäck rensas på prylar och vår kraftiga flying-gatt riggas i ordning. Jonas kämpar vidare. Fiskens rörelser fortplantarsig tydligtgenom linan till spöt. Fisken växlar än en gång färdriktning. Men nu börjar hajen att tröttna. Hajen kommer närmare. Linan pekar nästan r,akt ner under båten. Ett tiotal meter återstår. Iförd ett par kraftiga handskar står Mats redo att greppa wiretafsen. Själv stårjagbereddmedgatten. Sex förväntansfulla ögon spanar ner i vattnet. Hajen syns inte ännu, men vi ser betesfisken, som har kanat upp på huvudlinan under kampen. Hajen gör en sista orkeslös rusning. Plötsligt sprätter spe ttill, linan slakar. Hajen är borta. Vi tittar på varandra. Hur kunde detta hända? HåglöstvevarJonas in löslinan. Linändan är inte det minstarepad. Den har gått av iett fint snitt. Jonas sjunker ner på durken. Tröstande ord hjälper inte när man just har missat sitt livs fisk. Istället återgår vi till fisket. På med en ny makrill, och ut med ballongerna imäskstråket. Över två meter lång Jag hinner inte sätta ifrån mig spöt, innan min blå ballong hoppar till och försvinner under ytan, bara tio meter bakom båten. Där kom svaret på vajför Jonas miste sin fisk så snöpligt. Det finns flera hajar i närheten. En annan haj fattade tycke för Jonas betesfiske, som hade glidit upp på linan. Det förklarar det snygga, rena snittet på huvudlinan. Linan rinner av min Penn 6/0:a med god fart. Tio,tjugo,trettio meter. Hajen stannar. Jag väntar en stund, för att sedan sakta ta hem löslinan. Närjag känner fisken görjag mothugg. Hajen svarar med en sävlig, men tung rusning. Underde första tio minuterna kan jag inte göra annat än parera hajens rusningar. Men den mattas snart i sina ansträngningar och jag kan börja ta hem lina. Så ser vi hajen för första gången. Den är stor. Vackert blåfärgad och över två meter lång. Mats sträcker sig efter wiretafsen och böljar dra hajen mot den väntande flyinggaffen. Det är tungt. När bara någon meter återstår, får hajen liv igen. Mats får snabbt släppt tafsen, när hajen gör en sista rusning. Jag tar tillbaka linan och Mats greppar Hajdrift väster om Mutton Island. Notera ballongerna i mäskstråket. tafsen på nytt. Hajen glider upp jämsides med båten. Med en urmakares precision, sätter Jonas gaffen i fisken. Hajen är vår. Jag sätter ifrån mig spöt och sträcker mig efter hajens kraftiga stjärtspole. Tillsammans lyfter vi in fisken i båten. Jublet bryter ut. Första blåhajen ombord påtomtemor är ett faktum. Det är en enormt vacker fisk som fyller upp nästan hela däcket. Över två meter lång, vit på buken och mörkt blå på sidorna och ryggen. Vi uppskattar dess vikt till runt 40 kilo. Vi stuvar undan hajen såpass att vi kan återgåtill fisket. Detbordefinnas flerhajar i vattnet. Men ett par timmars drift till ger inget resultat. Inga fler hugg noteras på någon av båtarna. När mörkret sen sänker sig är det dags för hemgång. Firar med hummer I hamnen summerar vi dagens fångst. Fyra hyggliga blåhajar i vikter mellan 15 och 41,3 kilo är inte så illa. Vi är mer än nöjda. Vi firar fiskelyckan med att köpa hummer aven lokal fiskare. För det löjligt låga priset av hundra kronor, blir åtta svarta skönheter våra. Efter en sen, men utsökt middag, somnar vi i stugan i hopp om ännu en fin fiskedag. Men vår önskan infrias inte. Ett nytt lågtryck har smugit sig in under natten. Det är otroligt hur fort vädret ändrar sig på Irland. Trots vädret beslutar vi oss för att göra en hajdrift väster om Mutton Island. Men vinden gör att vi driver för fort. När sedan sjön börjar torna upp sig till skräckinjagande storlek, är det dags att avbryta. Det blir vårt sista fiske på Irland för denna gång. Det är dags att packa ihop och bege sig hem med färjan igen. Vi konstaterarattvåra två semesterveckor har förflutit i ett rasande tempo. Men så är det när man trivs. Och på Irland trivs havsfiskande själar utomordentligt väl. M 8 Mars 1992 SPORTFISKE

9

10 BIOTOPVÅRD... FORTS En artikel om biotopvård och restaurering av strömvatten kan lämpligen börja med ett ganska säkert fisketips: Fisket i Ljungan uppströms Storsjö Kapell blir mycket bättre - om några år! Jag fiskade en kväll i somras i denna rätt breda men ack så grunda och flacka del av Ljungan tillsammans med Danne Jonasson, fiskerikonsulent på fiskeenheten vid länsstyrelsen i Jämtlands län. Danne var där för att förbereda kommande biotopvårdsarbeten, jag för att snoka reda på ett fiskevattenstips. Ljungan här var ett av de dryga 20 talet biotopvårdsprojekt för en samman-. lagd kostnad på ca 1,6 miljoner kronor, som fiskeenheten hade planeratför Sedan början av 1980-talet har fiskeenheten genomfört snart WO-talet liknande projekt i rinnande vatten. Visst fick vi ihop till ett harrkok så småningom, men att någon större fisk inte ville uppehålla sig på den ca kilometern långa, grunda sträcka vi fiskade, var förståeligt. Men det blir bättre. Varje å viktig Nästa dag startade biotopvårdsarbetena i Storån som rinner ner i Storsjön. Trots dess ståtliga namn, var det en liten och oansenlig, hårt flottledsrensad å. - Skani förstöra även dennalillavackra å! protesterade några upprörda, äldre förbipasserande turister, då de såg grävmaskinen böka i ån. - Nej, vi ska inte förstöra utan tvärtom restaurera, försöka återskapa de goda livsmiljöer som öringen hade i ån före flottledsrensningarna, förklarade Danne. Visst ser det hela ganska groteskt ut för en oinvigd betraktare: Det skramlar och gnisslar och skränar från maskinens larvfötter och skopa, då den likt ett förhistoriskt monster rumsterar om i den lilla ån. - Idag då man byggt ut det mesta av alla stora vattendrag, är varje å och bäck av betydelse och speciellt i ett område som Storsjö som är så välbesökt, säger Danne.. Vid sidan av Sölvbackaströmmarna och Ljungan uppströms Storsjö Kapell samt del av Skärkån, blir Storån ett välkommet tillskott av strömfiskevatten. På sikt, finns dock ännu viktigare planer för Storån. Lyckas man fåfram en avelsstam av Henanöring - en storöringstam i samma vattensystem som förstörts av kraftverksbyggnaden - vill man försöka etableraden istorån genom utläggningar av rom. Storåns historia liknar många andra flottledsrensade åars. Timret skulle fram såalla hindersprängdes bort. Större stenar - Att arbeta med biotopvård är ett konstnärligt arbete, konstaterar Danne Jonasson. Lika viktigt som det avgörande penseldraget, är att stenarna hamnar på rätta platser för att göra nytta. lyftes upp på land. Forsnackarnajämnades ner. Resultatet blev en flottledsränna med dålig livsmiljö för fisken. Den flottledsrensade ån blir varm på sommaren och stora produktionsytor torrläggs vid lågvatten. Lekgrusbottnarna som ofta hamnat i åkanten, riskerar då också att torka ut. Problemen är ännu större vintertid, då den grunda ån fryser till från botten och upp. Den större fisken tvingas emigrera för att kunna klara sig. Livsvillkoren i en sådan å blir hårda och bådefisk och insekterharsvårtatt klara sig. En stor del av den energi som insekterna och bottendjuren erbjuder, förbrukar fisken i den hårda strömmen. Det blir få kalorier över för tillväxt och resultatet blir färre och mindre fiskar. Receptet heter då biotopvård, där man försöker återskapa en ursprunglig, för fisken gynnsam miljö. Trösklar, höljor, utskov Jag följer Danne och Kalle (som sköter grävmaskinen) en eftermiddag vid Storån. Arbetet går raskt och om förhållandena är gynnsamma, kan man klara aven meters sträcka under en arbetsdag. Grävmaskinen startar högst upp i Skravelforsen och arbetar nerströms. De stora stenar, gärna uppåt en kubikmeter stora, som flottledsrensarna knuffat upp på land dras tillbaka ner i ån. De bildar stommen i en tröskel och säkras på plats med mindre stenar. - Även om vi arbetar under lågvattenperioden och vet hur stora trösklarna ska vara, så måste vi överdimensionera dem något. När isarna går på våren, drar de nämligen med sig en del av materialet, säger Danne. I tröskelkanten lämnas en liten öppning, ett utskov, där fisken har fri passage under lågvattenperioden. En större sten strax nedanför utskovet bromsar upp vattnet och skapar också en ståndplats för fisken. Uppströms tröskeln skapas en liten, djup hölja, genom att grävmaskinen drar bottenmaterialet nerströms mot tröskeln och säkrar den. Sedan fortsätter grävmaskinen nerströms, bygger trösklar och ca 5 10 kvadratmeter djupa höljor som är ca 1,5 meter djupa. - Det är viktigt att kontrollera att djuphöljan syresätts ordentligt och att vattnet "flimrar" där, vilket även ger skydd för fisken, säger Danne. Lika viktiga är de stora stenar som läggs

11 Före Från sidan Ovanifrån 6 Efter Från sidan (0,1-0,2 m) Steril, stenig strand Ungar (0,2-0,5 m) Äldre fisk (O,5-l,O rn) Vinterståndplats (1,0-2,0 m) Ovanifrån Principskiss av vad man vill uppnå med biotopvårdsåtgärderna. Den flottledsrensade ån är grund med stark ström och monoton bottenstruktur. Risk för bottenfrysning. Fisken har svårt att överleva här. Efter åtgärderna är bottenstrukturen varierad. Här finns fungerande lekplatser och uppväxtområden för den mindre fisken samt djupa vinterståndplatser för den större fisken. Tidigare torrlagda produktionsytor har nu översvämmats. i grupp i höljan, där öringarna kan kila in och söka skydd undan predatorer. - Du såg att grusbäddarna förut låg i strandkanten och att det fanns få egentliga lekplatser nere i ån. Nu har vi tagit gruset från stränderna och lagt det i ån för att få till fler lekbottnar där, säger Danne. En dej av skravelforsen sparas liksom en grund sidogren som uppväxtplatser för den mindre fisken. - Man ska komma ihåg att det inte är fråga om att gräva och skapaen "ny" å, utan om att restaurera ett skadatströmvatten och försöka återskapa en miljö som den var innan flottledsrensningarna, säger Danne. Resultatet får alltså inte bli en serie tråkiga fiskdammar. Naturen har gjort sitt och isgången slipat av trösklarna, ska de ha omvandlats till forsnackar som vattnet passerar. Det är idealet. Självklart går man inte med grävmaskinen på sträckor som inte är rensade, utan de lämnas i fred. Att arbeta med biotopvård i ett strömvatten kan i högsta grad jämföras med ett konstnärligt arbete; produktionen ska vara lönsam, dvs ge bra avkastning, men slutprodukten ska också ge skönhetsupplevelser. - Man måste utgå från de unika egenskaper och förutsättningar som varje strömmande vatten har. Utan känsla, blir resultatet aldrig bra, säger Danne. Finns där döda trädstammar invid ån, brukar de allt som oftast hamna i ån, som en del i en tröskel, som skydd för fisken och som produktionsyta för åns insekter. Lönsamma satsningar Länsstyrelsens fiskeenhet i Jämtland har lång erfarenhet av att restaurera skadade strömvatten. - Eftersom det inte funnits någon central instans som skött metodutvecklingsarbetet, har vi tvingats göra detta på länsnivå. Vi böljade med ren stenutläggning men grä- ver alltmera idag. Framför allt skapandet av djuphöljorharvisatsig vara lönsamma satsningar, säger Sven-Ola Öhlund, chef på fiskeenheten. Sven-Ola får stöd av forskaren Ingemar Näslund vid Fiskeriverkets fiskeriförsöksstation i Kälarne. - Harman noll-variation i bottenstrukturen är alla förändringar en bättring. Men hur detta görs har avgörande betydelse för slutresultatet i form av bättre produktion. Det är fråga om ekvationen mellan energiåtgången för att ta en insekt och den energi som insekten ger, säger Ingemar. Ingemars undersökningar av bl a Läktabäcken i Västerbotten visar att tätheterna av öring tredubblades och biomassan femdubblades i höljorna efter biotopvårdsarbetena! Strömkoncentratorer av stockar gav liknande resultat, medan utläggning av block inte gav några effekter. Det bästa resultatet uppnåddes tre år efter biotopvårdsåtgärderna. Jag har kunnat följa restaureringsarbeten i bl a Hårkan, Längan, Ammerån och Gimån, vilka jag redovisat i en rad artiklar under senare år. Gemensamt för dem alla är att sportfiskarna ännu snabbare, i vissa fall redan året efteråt, upplevt ett bättre sportfiske. Framförallthar den större fisken stannat kvar i strömmarna. Vak runt grävmaskinen Hur klarar sig egentligen fisken då man gräver, bottnarna rivs jufaktisktfullständigt sönder av grävmaskinen? Det bästa är att jobba då det inte ligger någon rom. Den vuxna fisken klarar det härriktigt bra. Vi har settfisk som hoppat och vakat runt maskinen och tagit nattsländor medan vi jobbat! säger Danne. Drygt en timme har gått sedan grävmaskinen möblerade om på den övre sträckan och vattnet har hunnit klarna upp. Nej, öringarna ärinte särskiltstörda av allt grävandet. I rask takt kan jag kroka och släppa tillbaka flera av åns vackra små innevånare i de nya höljorna. En filosof lär ha klurat ut en gång i tiden, att man inte kan stiga två gånger ned i samma å. Då det gäller "lilla" Storån skulle han ha haft definitivt rätt. Där man tidigare lätt kunde gå över i kortskaftade stövlar, fanns nu I,5-2 meters djup. Den "Iilla" ån hade på många sätt nu blivit "stor". Som tur var fanns en lämplig sten i åkanten - "fiskarstenen"somjagsnabbt döpte den till. Många bäckmetar i sådana här små vatten. Det vi har gjort gör att det blir mera lättfiskat och det är detju både föroch nackdelar med, säger Danne. M

12 'I Sportfiskarna vill ha egen fiskelag Det är dags att införa en särskild sportfiskeförordning! Det kravet ställer Sportfiskarna till jordbruksdepartementet, sedan det läckt ut att. departementet arbetar med ett förslag till en ny fiskeriförordning. Ett förslag som vållade våldsamma protester från fiskets organisationer. förordning skulle kunna se ut och skickat över denna till jord- bruksdepartementet. En lämplig utgångspunkt är att fisket måste fördelas mellan olika kategorierfiskande. Det är helt oacceptabelt att sportfisket begränsas för att man vill skydda fiskbestånd från att överfiskas med effektiva redskap som nät och bottengarn, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Hans Runnström och fortsätter: - Slår man fast fördelningsprincipen, vilket man gjort i de flesta länder, skulle det bli möjligt att utfärda en särskilt sportfiskeförordning, med endast ett fåtal bestämmelser. Förbundet har t o m tagit fram ett exempel på hur en sådan Behöver förenklas Att Sverige behöver en ny fiskeriförordning är de flesta fiskeintressenter överens om. Nuvarande förordningar är en oöverskådlig snårskog som måste förenklas. Inom fiskeriverket har man i flera år arbetat med nya och enklare fiskestadgor, bl a för västkusten och Vänern. Därför blev man på verket något förvånad närjordbruksdepartementet hörde av sig med ett, milt uttryckt, radikalt förslag. Förbjuden fångst? Kent Sahlin, Vänersborg, tog den härgranna laxen vid fjorårets trollingträff i Mellerud. Vid en tid på året då allt fiske i sjön bör vara förbjudet, enligt tänkarna på jordbruksdepartementet. -Jo, vi harblivittillfrågadeoch skulle det bli förbjudet att vi har också talat om att vi anser vinterfiska, exempelvis pimpla förslaget vara helt orimligt. Mål- abborre i de stora sjöarna. Visättningentycks ha varitattgöra dare skulle Laxfond Vänern få förordningen så juridiskt enkel läggas ner eftersom fiske skulle som möjligt, men man har inte bli förbjudet under de för alls tagit några fiskeribiologiska trollingfisket bästa månaderna. hänsyn, sägerfiskeriverketsgeneraldirektör Per Wramner. Pimpelfiske förbjudet Förslaget från ett par perukstockar på jordbruksdepartementet, som rörde upp en sådan storm i den svenska fiskdammen, gick i stort sett ut på att förbjuda fiske under vinterhalvåret, medan det övrig tid skulle vara fritt att fiska med vad som helst och hur mycket som helst. Förslaget skulle få en rad märkliga konsekvenser. BI a Däremot skulle det bli helt fritt för var och en att fiska med hur många nät som helst under resten av året. Förslaget är fyllt av liknande stolligheter och bär en tydlig prägel av att vara en tjänstemannaprodukt utan någon som helst förankring i verkligheten. Jordbruksminister Karl-Erik Olsson har också aviserat att det kommer att hamna i papperskorgen och därmed torde bordet vara rent och öppet för initiativ, exempelvis från Sportfiskarna. Svenne Andersson M Ny västkuststadga för lax- och havsöringsfiske Förslaget kan sammanfattas i följande punkter. 1. Havsöringens minimimått ökar från 35 till 40 cm. 2. Förbud mot havsöringsgarn från strandlinjen och till 3 meters djupkurva. Förbudet gäller uttill fyra nautiska mil från den s k baslinjen. 3. Fredningstid i havet mellan 15 september t o m den sista februari. 4. Vissa fredningsområden utökas. I Svinesund och Idefjorden är fiske efter lax- och havsöringförbjudet undertiden fr o m den 16 augusti t o m den 15 maj. 5. Förbud mot drivgarn. 6. Tillståndsplikt för alla fasta redskap som kilnot, bassängryssja och storryssja. 7. Utökade fredningsområden i vissa fall. Så är exempelvis fredningsområdet i Saltkälle- I början av januari presenterade fiskeriverket förslag till nya bestämmelser för lax- och havsöringsfisket på västkusten. Ett mål har varit att skapa mer enhetliga och enklare bestämmelser. Vid en första anblick har också enhetligheten ökat, däremot knappast enkelheten. fjorden där Örekilsälven mynnar Johansson i Göteborg säger till utökat. Sportfiske: Förslaget till ny stadga grun- - Så långt vi kunnat bedöma das på en awägning mellan kra- förslaget hittills när detgällerde ven om regelförenkling, omsorg avsnitt som behandlar havsöom skyddsvärda fiskbestånd och ringen är det ett stegframåt. Nu önskemål att lämna fisket fritt sätts som mål att varje öring efter arter som inte behöver skall ges möjlighet att reproduskyddas. cera sig en gång, vilket inte var Inte oväntat har reaktionerna möjligt med minimimåttet 35 mot förslaget varit kraftiga från cm. husbehovsfiskarna. De motsät- - En fördel med lagda förslag ter sig varje inskränkning i är att vi i huvudsak får en genätfisket och anser det onödigt mensam stadga på västkusten. att höja minimimåttet. Det blir också exempelvis för- Sportfiskarnas kanslichefrolf längtfiske i Nissan och Rolfsån i Halland. I Nissan t o m 15 oktober - Rolfsån t o m sista september. - Annars är laxen styvmoderligt behandlad i förslaget. Visserligen införs tillståndsplikt enligt Hallandsmodellen efter hela västkusten och fredningsområdet i Saltkällefjorden utökas. Dessa åtgärder är välkomna och överensstämmer delvis med vad Sportfiskarna krävt under lång tid. Men som helhet innebär inte förslaget några störreförändringar. Fortfarande kommer sannolikt över 80 procent av laxfisket att bedrivas i kustområdet av mängdfångande redskap. - Vildlaxens ställning i våra vattendrag måste uppmärksammas ur ett helhetsperspektiv som beaktar alla viktiga aspekter, säger Rolf Johansson. Benny Lindgren M 12 Mars 1992 SPORTFISKE

13 Förfalskade rullar på samlarmarknaden Förfalskade gamla fiskerullar har dykt upp på den svenska samlarmarknaden. Den landsomfattande Samlarklubben Rullen har slagit larm och hoppas nu att alla landets samlare tar sig en ordentlig titt på sina gamla rullar - det kan var förfalskningar! - Det vi hittills sett har varit förfalskningar av ABU Recordrullar, men vi kan inte utesluta att det även förekommer andra falsifikat, säger klubbens ordförande Keith Falk, Sölvesborg. Samlarklubben Rullen har också lyckats kartlägga hur rullarna kommit ut på marknaden och pekar ut en person i Storuman. Denne skyller emellertid ifrån sig och säger att han själv bytt in rullarna, men att han tror sig veta vem upphovsmannen är. - Vi har funnit Recordrullar av modellerna 1900och 2100 som försetts med falsk prägling i gavlarna, så attde framstår som de mera exklusiva modellerna 1800 A och 2100 B, berättar Keith Falk. Svenne Andersson M 'I Två bilder som tydligt visar skillnaden mellan en falsk och en äkta Record :1.800 A. Den övre bilden föreställer en äkta :1.800 A, medan den nedre präglats med modellbeteckningen, lite snett och slarvigt I efterhand. på förfalskningen saknas också "halvmånarna" I slingan runt gaveln. II Förbud mot drivgarn räddar Ostersjölaxen Beslutet i FN att förbjuda drivgarn kan bli räddningen för den hotade Östersjölaxen. På sikt kan förbudet också innebära att tumlare och andra valar på nytt dyker upp i våra västkustvatten. Arter som drabbats hårt av det storskaliga drivgarnsfisket. Beslutet i FN att förbjuda storskaligt fiske med drivgarn slog ner som en bomb i det svenska fiskeriverket. Visserligen har Sverige själv varit en av initiativtagarna till resolutionen och visserligen vill Sverige gärna vara världssamvete - men det var uppenbarligen ingen som hade tänkt på att ett förbud också kunde påverka svenskt fiske! Men FN-resolutionen är tydlig på den punkten; den talar om etttotalt stopp för allt storskaligt, pelagiskt drivgarnsfiske från den 31 december 1992, i världens oceaner och hav, inkluderande anslutande hav. - Som jag tolkar resolutionen innebär det stopp för drivgarnsfiske även i Östersjön, säger fiskeriverkets generaldirektör Per Wramner. Kritiken mot drivgarnsfisket har blivit allt hårdare. Främst har miljöorganisationerna, med Green-Peace i spetsen, tryckt på. Drivgarnen dödar urskill- ningslöst, både fisk, valar, sälar, sköldpaddoroch fåglar, hävdar kritikerna. FN hartidigare uttalatsig mot drivgarn, men utan resultat. De största fiskenationerna, Japan, Korea och Taiwan har vägrat åtlyda FN-resolutionerna. Men nu har syndarna omvänts; främsta skälet tycks vara att USA beslutatförbjuda fiskimportfrån länder som sysslar med drivgarnsfiske. Räddning för laxen Drivgarnsstoppet kan betyda räddningen förden hårtträngda, vilda Östersjölaxen. Det hårda havsfisket, som är det främsta hotet mot den vilda stammen, reduceras rimligtvis om drivgarnen förbjuds. - I så fall måste fiskarna gå över tilllånglinor. Det är betydligt mer arbetskrävande och inte lika effektivt. M~d dagens prisertrorjag inte attdetär ekonomiskt lönsamt att fiska lax med långlina, säger Kurt Eriksson vid Laxforskningsinstitutet. När detta skrivs råder fortfarande en viss osäkerhet på fiskeriverket om hur resolutionen ska tolkas. Naturligtvis kommeryrkesfiskarna att hävda att FN-stoppet inte gäller laxfisket i Östersjön, eftersom detta fiske inte kan anses storskaligt. Frågan är förstås om myndigheter och politiker tänker medverka till att Sverige än en gång smiter undan i en viktig miljöfråga. - Det blir naturligtvis kännbart för de yrkesfiskare som investerat drygt en halv miljon kronor i drivgarn som nu blir värdelösa, men samtidigt ska man ha klart för sig att det inte är många svenskar som sysslar med drivgarnsfiske efter lax. Vad jag vet är detjust nu inte mer än ett tiotal båtar, säger Kurt Eriksson vid LFI. Fåglar dör i massor För det marina livet i svenska farvatten är dock FN-beslutet en välsignelse. Det är inte bara laxen som drabbas hårt av drivgarnsfisket. Även i vårt innanhav stryker en hel del däggdjur och sjöfåglar med. BI a pekar en rapport från Naturvårdsverket ut nätfiske som skuld till tiotusentals sjöfåglars död. Det finns också forskare som anser att tumlarens försvinnande från svenska vatten kan sättas i samband med drivgarnsfisket. Laxfonden hotad Regering och riksdag måste snarast visa att de menar allvar med sitt stöd, annars är vår verksamhet stark hotad, säger Tommy Jansson, vd för Laxfond Vänern. Näringslivet avser att satsa Svenne Andersson M på projektet, men awaktar p g a statsmakternas oförmåga att ge klara besked. Hittills har Laxfond Vänern i huvudsak finansierats med lokala och regionala bidrag. M Fria fisket - en tillgång Fiskeriverkets utredning "Konsekvenserna av det fria handredskapsfisket" visar att detfria fisket utmed ostkusten och i de stora sjöarna gett övervägande positiva resultat. Ökade fiskemöjligheter för allmänheten, ökat utbyte av fisketoch enklarefiskereglerutan nämnvärda störningar för yrkesfisket, flora ellerfauna, kan utläsas ur utredningen. M Dyrare att fiska i Norge Medan införandet aven allmän fiskevårdsavgift går en osäker framtid till mötes i Sverige, höjer norrmännen sin fisketrygd inför säsongen 92. För laxfiskare höjs avgiften från 150 till 180 kronor och för övrigt fiske höjs den från 80 till 90 kronor. M SPORTFISKE Mars

14 'I 'I Grov öring i DjupträSket Siön Djupträsket, ca 2,5 mil väster om Älvsbyn i Norrbotten, har utvecklats till en mycket intressant sportfiskesjö. Älvsby Sportfiskeklubb arrenderar den cirka 130 ha stora sjön av Domänverket sedan I dag finns det mycket fin öring och röding i sjön. Den största öringen togs förra året, visserligen på nätvid avelsfiske, men att den ändå vägde sju kilo säger ju en hel del, menar Jan Isaksson, medlem i sportfiske- klubben och kassör i Sportfiskarnas Norrbottensdistrikt. Djupträsket är, som namnet antyder, en djup sjö. Medeldjupet är 11,3 meter, stränderna är branta och detfinns få grundområden. Gäddan trivs alltså inte där, men det gör däremot öringen, rödingen och harren. Särskilt isfisket i april lär vara något alldeles extra och värt att nappa på. Djupträsket ligger avsides, men bilväg finns ända fram till sjön. Det finns fiskebrygga för rörelsehindrade, raststuga, vindskydd, toalett, 14 roddbåtar och uppställningsplats för cirka 20 husvagnar. Allt detta får nyttjas av dem som löser fiskekort för 40 krjd eller 75 krj3 d, Älvsbyns turistinformation, tel kan berätta mer. Risto O Seppänen M Bo Lindgren till minne GötebOrgs- och Bohusdistriktets tidigare ordförande, Bo Lindgren, har hastigt gått bort. Bo har sedan 1976 ingått i distriktets styrelse och var dess ordförande Bo var verksam över ett stort fält där fiske- och miljövård var grunden för hans engagemang. I Svartedalen deltog han aktivt med att återställa försurade sjöar och i Lärjeån har hans arbete med att rädda havsöringsbeståndet varit framgångsrikt. Under de senaste åren var Bo ordförande i arbetsgruppen för Säveåns laxbestånd. Dessutom har utbildning av klubbledare varit ett av hans specialområden. Bo var en trygg och lugn person som alltid ställde upp när det gällde. Han vann mycket stor uppskattning bland kamrater och funktionärer inom distrikt och klubbar. Vi skall mer glädjas över att han funnits, än att fastna i sorgen över att han är borta. rm Kristian Pedersen l!li Det finns grov fisk i Djupträsket. Varje höst förstärks fiskbeståndet med ca tvåsomriga rödingar och ca två- och tresomriga öringar. Välkommen fjällfiskeguide fiskeatiasen för Norrbottens l~ :~1I.i.. -~'t-~"- 'tf -".. Kartorna fjällvärld, som vi tidigare berät- ~.., (J)J. _~. ~!':- "a,~'" ~; ger en bra tat om isportfiske, liggernu klar. ~/l...'[. :::..?o' ;'",,', ~",' ",-,,,,,", bild över Atlasen kostar 79 kronor och. :lf f,.:::.:..,j...;..;~... _~,.. p'~. "i til/gängdet är väl använda pengar för,tfl :.IL/ -.~./ ;(-j,;",i_ "'~_ \~:... -_ / liga fiskeden som tånkt sig en fjällfisketur '/ I. Clf( 'f! '~L'" ':\ ~... --j vatten 'Jo" l, ~ ;.> 7 1 i sommar. ~ l:' 'f I-::;,- '" x~ ~~ - men är Det är första gången som en " 'fl inte avsamlad information om fjällfisket sedda att i Norrbotten finns tillgänglig. At- orientera lasen innehåller, förutom gan- efter. ska detaljerade kartor, en mängd upplysningar om fiskslag, logimöjligheteroch transporter. Men trots kartorna är atlasen inte avsedd som orienteringshjälpmedel. Med hjälp avfiskeatlasen kan man på hemmaplan skaffa sig en översiktsbild, för att sedan beställa de fjäll kartor man Fiskeatiasen kan beställas från länsstyrelsen i Norrbotten och turistbyråer. Den kan också köpas vid fiskeanläggningar och på ställen där man säljer fiskekort. behöver. Nej tilllaxbegränsningar Högst överraskande, åtminstone för dem som trott att fiskeriverkets nya styrelse innehöll en viss biologisk kompetens, sa styrelsen nej till förslaget om begränsningar av laxfisket längs Norrlandskusten. Med en oklar hänvisning till TAC- kvoten hävdar styrelserepresentanter att några ytterligare begränsningarinte är nödvändiga i nuläget. Vad fiskeriverkets ledning nu skall hitta på för attfylla de till nio tiondelar obesatta lekplatserna i Norrlandsälvarna är obekant. M Förändringar inom Kronofisket Domänturist, som har Kronofiskena i Risebo och Höglekardalen, övertar även Kronofiske Bergslagen. I uppgörelsen ingår också Stora Bäckens camping i Malingsbo, samt Krampens kortfiskeområde. Skräddartorpsån, tidigare ett Domänfiskevatten, blir nu en ny del i Hedströmsfisket. Kronofiske Tiveden upphör. Gädd- och abborrevattnen förs över till Domänfiske, De tidigare Kronofiskesjöarna kommer tro Iigen att drivas vidare som kortfiskevatten, d v s med lägre servicegrad än Kronofisket. Risto O Seppänen M Försurning drabbar harren i Råneå Under senhösten konstaterades i Råneälven ph-värden som låg långt under de normala. Enligt Torgny Wiederholm på naturvårdsverkets sötvattensenhet kan det bero på att november var en ovanligt regnig månad. GunnarWestrin, författare och sportfiskare från Råneå, menar att sportfiskarna under de senaste åren sett en negativ tendens i älven. Den strömlevande harren har nästan försvunnit från de klassiska flugfiskeströmmarna intill Råneå samhälle. M 14 Mars 1992 SPORTFISKE

15 Sämre laxår i Vättern I början av december förra året togs två fina laxar på 13,2 respektive 13,0 kg på trolling i Vättern. Men antalet fiskar över 10 kg är dock långt färre än den förra, rekordartade säsongen. - Jag tror att ihållande västlig vind och att laxarna verkar ha ätit sig mätta på spigg under nattimmarna är orsaken till detta, säger Peter Prag på Granviks Herrgård. Nätfiskarna har fått mycket och stor lax, bl a flera fiskar mellan 20 och 25 kg. MI Domänfisket i nerförsbacke Försäljningen av Domänfiskekort har minskat kraftigt. Från årsfiskekort 1989, till st 1990 och ca st Den stora förändringen kom 1989/90, då fiskekortspriset höjdes från 100 till 150 kr, säger Domäns fiskerikonsulent Anders Tosteby. Flera nya DF-vatten har tillkommit 1992, men priset för ett årsfiskekort har också höjts till 190 kr. MI Nya Zeeland flugvärldsmästare Sammanlagt 17 nationer deltog i VM i flugfiske som avgjordes på Nya Zeeland i december. Värdlandet Nya Zeeland togguld i lagtävlingen, Polen silver och England brons. Sverige hamnade på fjortonde plats. Engelsmannen Brian Leadbetterblev individuell världsmästare. Bästa skandinav blev svensken Roland Nilsson med en åttonde plats års VM i flugfiske går i Italien juni. MI Nordiskt ungdomsläger Den 20-25juli arrangeras årets nordiska ungdomsläger. Årets läger är förlagt till Åboiands skärgård i Finland. Lägeravgiften är, preliminärt, kr. Resekostnad tillkommer. Distrikt och klubbar är välkomna att anmäla grupper. Frågor kring lägret besvaras av Evald Ingerhed MI 'I Oskar och Rolf. Nilsson med rekord/axen i Trelleborg. Drömlax för sportfiskare En drömlax för varje sportfis- fick den stora laxen i silltrålen. pjäser i samma viktklass på kare, 32 kilo tung, slutade Laxen hade uppenbarligen festat Listerlandet i Blekinge. sina dagar i en silltrål utanför om ordentligt i sillstimmet, den..... Skånes sydkust. Jättelaxen hade cirka 3 kilo sill i magen! En annu ~torre lax finns visades u för en hä en all-... rapporterad fran N~.rrland. D~.n.. nh t ~~orget i Tr~lebOrg Den.nk.~ tlllgang~n pasiii och fångades i en laxfalla utanfor ma h e p d bbt skarpsill ar en av forklarmgarna Sundsvall 1989 och uppges oc tudropa es tsi~a ~~ till att det finns så mycket och ha vägt 34 kilo. dakgs dl nmg1kartna I nåsgvoetnfso"r så stor lax i Östersjön just nu. Svenska sportfiskerekordet re or - VI e var -... h t t ar från 1990 då Jurgen Reas a. Den här bjässen är säkert penning fångades en lax e~ Det var i början av januari inte ensam om att väga över 30 prick 26 kilo. [fl som en trålare från Varberg kilo. I fjor landades en par prakt- Gulispångsanläggningen byggs i år? Förra året sade regeringen nej till en fiskevårdsanläggning i Gullspång. En avelsfiskanläggning med fiskspärr och fiskfälla ska nu, trots detta, byggas. Byråchef Karl-Erik Berntsson vid fiskeriverket uppger att anläggningen förväntas stå klar redan till hösten. Laxfond Vänern satsar två miljoner kronor. Gullspångs Kraft AB ska bygga och äga anläggningen och fiskeriverket skall stå för driften. MI AKTUELLT-REDAKTÖR Svenne Andersson Sportfiske PL MÖRRUM Tel: Fax: 'I o Det lax för "Arets havsfiskare" Arne Carlsson, Hanöbuktens Sportfiskarna valdes aven enhälligjury till "Årets havsfiskare 1991" i Sverige. Arne belönas i första hand för bragden att ensam i sin lilla sportfiskebåttrötta utoch borda fyra stora laxar (12,44-15,34 17,96-20,66 kg), vilka nästan samtidigt högg på hans släpfiskade beten. Det unika och näsintill mirakulösa fiskafänget ägde rum den 12 maj i Pukaviksbukten i Blekinge. Fångsten var resultat av ett mycket målinriktat och envist trollingfiskande i den nämnda regionen, jämte många års samlad fiskeerfarenhet. Den aktuella dagen hade Arne släpfiskat i ca 12 timmar utan ett hugg när allt plötsligt hände på en gång. Dessförinnan hade Arne tillbringat åtskilliga resultatlösa fiskedagar i sin båt i Hanöbukten. Laxduellerna kunde på nära håll följas av Arnes sportfiskekamrater, vilka betonar att det var Arnes mångåriga rutin och skicklighet som sportfiskare som avgjorde i det sällsamma fisket. Arne Carlsson har i trollingkretsar gjort sig känd som en mycket öppen sportfiskare, vilken gärna delar med sig av sina kunskaper, både vad gäller redskap, teknik och fiskeplatser. En öppenhet som resulterat i att flera långväga trollingfiskare på tillfälligt besök i Blekinge kunnat återvända hem med storlax. MI SPORTFISKE Mars

16 LEDAREN tt ENKLARE FISKEBESTAMMELSER MEN VANSINNIGA I början av det nya året spred sig ett rykte att man inom jordbruksdepartementet höll på att utarbeta en ny fiskeförordning och ett arbetsmaterial har sedan läckt ut. Syftet med en ny fiskeförordning tycks vara att äntligen svara upp mot fiskeriverkets rapport om "Färre och enklare fiskebestämmelser" vilken överlämnades till departementet redan I denna framhölls att lagstiftningen på fiskets område blivit allt svårare att överblicka beroende dels på antalet bestämmelser och dels att dessa fanns ihförda i ett flertal författningar som delvis täcker varandra. Vidare ansågs språket vara svårbegripligt. Denna utveckling medför enligt rapporten att det finns risk för att föreskrifterna inte uppfyller sitt syfte nämligen attverka för en god fiskevård och ett uthålligt fiske. Jordbruksdepartementet tycks ha ambitionen att banta ner antalet bestämmelser avsevärt och att alla dessa skall vara införda endast i fiskeförordningen. Det ska således inte längre finnas några regionala kungörelser utfärdade av länsstyrelserna eller fiskeriverket. Detta ären mycketbra målsättningsom vi från sportfiskets sida har all anledning att se positivt på. Men tittar man på innehållet i det material som läckt ut blir man något förskräckt. De personer som arbetat med förslaget tycks ha haft liten eller ingen kännedom om fiskets problem och någon kontakt med fiskets organisationer har inte förekommit. Ej heller tycks Fiskeriverket varit inblandade. I arbetsmaterialet föreslås t ex sådana tokigheter att allt fiske skall vara förbjudet i våra stora insjöar under hösten och viss del av vintern. Det skulle då inte ens vara tillåtet att pimpla abborre eller meta mört! Och inte nog med detta undertillåten fisketid tycks man inte vilja ha några som helst begränsningar i fisket. Det blir således fritt fram att lägga så många nät man vill t ex i Vänern vilket torde vara slutet för projektet"laxfond Vänern". Sportfiskarna har under lång tid propagerat för att man måste använda fiskerilagstiftning för att fördela fångsten mellan olika kategorierfiskande. Det kan t ex inte vara rimligt att förbjuda ett för bestånden helt ofarligt sportfiske på lax och havsöring efter kusten bara för att man vill komma åt de effektiva fiskemetoderna, bottengarn och nät. Sportfiskarna har således hävdat att det inte behövs några förbud för fiske med handredskap utom i strömmande vatten under laxens och öringens lektid på hösten. En sådan målsättning skulle avsevärt förenkla sportfiskets utövande utan att fiskevården på något sätt eftersätts. Men nu väljer departementets "experter" att istället förenkla genom att i princip antingen förbjuda eller tillåta allt fiske. Detta kan givetvis inte accepteras. En sådan ragstiftning begränsar fiskemöjligheterna utan att ge önskvärda fiskevårdseffekter. För sportfisket är det helt tillräckligt med en enda paragraf innehållande ovan beskrivna begränsning i strömmande vatten. Sedan kan sportfiskarnas egen organisation informera medlemmar och allmänhet om denna bestämmelse. Om det nu finns en vilja från Jordbruksdepartementet att förenkla vår fiskerilagstiftning se då till att detta görs på ett vettigt sätt så att sportfiske och yrkesfiske kan utvecklas genom bibehållande och förbättrande av våra fiskbestånd. Ett sådant resultat uppnås endast genom en klok fördelningspolitik. M Pimpelfiskare upplever ofta kärva förhållanden.ännu kärvare skulle det bli om de tankar som kläckts aven arbetsgrupp på jordbruksdepartementet förverkligas. Då förbjuds nämligen allt vinterfiske på våra stora sjöar. Foto: Åke Lindau SPORTFISKE

17 FISKEREA! ABU RULLAR Ambassadeur XLT2, 2-speed Ambassadeur 522 XLT Ambassadeur 5001 Cardinal C4 (åter i lager) Cardinal C4 X Cardinal DM UL Uiggrulle) HASPELSPÖ Nu: Nu: Nu: Nu: Nu: Nu: ABU Leopard 11 fot (Nytt bra gäddspö) Nu: 595:- (1000:-) ABU Karpspön Nu: 595:- (ca 1600:-) (Vi har köpt ett stort parti i olika styvhet, ring oss för mer info. Även bra vid allt plastkulefiske) o.. - ARETS BASTA KOPI ~ FYND! -----, 599: 599: 499: 399: 349: 175:- (1400:-) (900:-) (1000:-) (710:-) (790:-) (330:-) Ambassadeur 6500 C Special, endast nc'3gra fc'3 ex i Sverige. (silvergrc'3. raka gavlar. raketolja) Troligen det bästa ABU någonsin gjort! 1299:- Ord. 1100:- SHIMANO SPOREA! Nu: Nu: Nu: Nu:.. Ambassadeur 7500 C Specialrulle, helkromad, samlarex, endast några få. 1598:- 499: 450: 499: 225:- (890:-) (730:-) (840:-) (380:-) Flugbindsats Sportag (Städ, bindinstr, massor med bindmaterial, krok) Nu: 198:- Neoprenhandske Nu: 149:- ABU Vobblers Killer Nu: 39:- Ord. 79:- lowrancex-35 SfÖ.N --, Bottorn Line TBl 100 Sportsman 10 fot Spinn Sportsman 8,5 fot Spinn Sportsman 10 fot Haspel Sportsman 5 fot UL Alla som beställer på postorder under tiden 1 dec. -91 t.om. 31 dec. -92 är med på utlottningen av 10 st Bomber Wobbler 15 A va~e månad. (10 vinnare per månad får 1 st wobbler var). Även ett Lowrance Ekolod X-35 + givare lottas ut (pris 4550:-) under hela tävlingstiden. (Dragning dec. -92). Va~e beställning är en lottsedel. ABU Lina 250 m/spole Nu: 79:- Ord. 180:- o KOMPLETTA FISKESET FRAN ABU!.--- FLUGA HASPEL---~--ABUMATIC --..., Rulle Diplomat 278 Rulle 554 LxPlus + ex. spole Rulle Ultracast 4 Spö 8 fot 6-7 Spö Black Max 6 1/2 fot Spö 6 fot ABU fluglina Abulon Spinn 0,30 200m Lina ingår *" :--O_rd_.6_7_5_:- ~ *" 299:- *" Ord. 600:- *" EKOLOD 3180:- (3880:-) 1995:- (2490:-) VI SÄLJER ÄVEN LOOP, SAGE, AIRFLO, METZ OCH ALLT {NOM FLUGFISKE! ALLT pa POSTORDER RING OCH BESTÄLL NU! Bert Mårdh & Pär Lindberg hälsar alla Välkomnai BERRAS SPORTFISKE AB SPINN - FLUGA - METE - PIMPEL - TROWNG Valhallavägen 46 U4 22 Stockholm

18 ~laska ~ ~frika Nu är det dax för 1992 års resor Vårjakt på svartbjörn i Alaska el. Kanada. Från : Vårjakt på svart + brunbjörn (grizzly) i Alaska. Från : Höstjakt på moose + svartbjörn i Alaska el. Kanada Från :- Storviltjakt i Namibia Från :- Piske i Alaska. Från :- Referenser från tidigare resor inom affärs- o industrivärlden finnes. Resegaranti ställd genom Kommerskollegium. För vidare information - broschyrer eller offert kontakta: Äke Stenå PI 8400, SÖOERBÄRKE. Tel Mako kvalitetsbåtar för sportfiske Handlaminerade och sjösäkra! Nytt om Napp Kustfiske N:aÖLAND VVeekenderbjudande vår, höst Begärprospekt Tel , Fax Amerikanska kvalitetsbåtar konstruerade av sportfiskare för tuffa förhållanden. Passar även för sjösäkra utflykter med familjen. ~----' -At/lKOM/lRINE Generalagent I Sverige och Finland: JE(())1b~~ trading Pb 40, SF GOTTBY, Åland. Tel & Fax & Vi kan nu erbjuda Mako Marines breda sortiment av Center Console och Walk Around Cabin modeller från 17 till 28 fot. Återförsäljare: FLY FISHERMAN Vasavägen 44-46, Box 201, S JÄRFÄLLA. Tel. 075&25 305, Fax 075& INTENSIV HAVSFISKEVECKA i Nord Norge Vi erbjuder drömfiske för den havsfiskeintresserade. Vi går ut med stora certifjcerade fiskebåtar hela året. Under sommarsäsongen pågår fisket varje natt, timmar. Köp in Dig på en vecka. Antalet deltagare är begränsat till 10-15/båt. Paketpris - Lyx: kr. I priset ingår förutom fiskebåten (6 turer) alla transporter inkl. resor Kiruna/Narvik och Lavangen T/R, logi i egna hus, frukost och middag på hotell FJELLKYSTEN samt avslutningsfest - lördag kväll. Ring Bengt Olofsson för information och bokning eller begär pris på ett eget komponerat "fiskepaket", eller (hem). Arrangör: FJELLKYSTEN VISITOR SERVICES A/S c/o Tore Haagensen N-9465 TENNEVOLL Tel.nr: sase Modeller: 11 ' 3' lina ' 6' lina 9 1 O 14' linag l0ds Nyhet! 14' linag l0giii 15' lina 10 11GIII 16 ' lina Finns som färdiga spön, byggsatser med eller utan färdigt handtag, endast klinga. Med loop Custom linor klarar du alla typer av kast enklare och bättre! Tvåhandss~ Det är svårt att hålla tillbaka superlativerna vid en beskrivning av Sage tvåhandsspön. Vi skulle vilja påstå att den nya enklare tekniken med Anderssons underhandskast växt fram tack vare den precisa aktionen i Sage tvåhandsspön, men så har Göran Andersson också samarbetat med Don Green på Sage när det gäller design och typ av aktion. Många har försökt att kopiera och många vill gärna jämföra sig med Sage, men än så länge tycker vi att originalet står i en klass för sig. Det finns inga andra tvåhandsspön på marknaden som klarar Alla typer av kast som Sage. Ni som sett instruktionsfilmen, Bättre flugfiske, där man uteslutande använder Sage förstår vad vi menar. ALN Ö SpORTFiskE Snäckvägen Alnö Tel Mars 1992 SPORTFISKE

19 Laxen i Mörrum får ett eget tempel Laxens hus ligger vackert vid Kungsforsen, som kan avnjutas genom stora perspektivfönster. Här pågår gjutningen av den specialkontruerade fisktrappan. Foto: Svenne Andersson Laxen i Mörrum har alltid varit helig för bygden. Därför är det inte ologiskt att den nu får ett eget tempel - ett Laxens hus där dess liv och leverne kan studeras i detalj. Kronolaxfisket i Mörrum ärett av Sveriges populäraste turistmål. Hundratusentals människor kommer valje år till den lilla byn i Blekingeför att njuta synen av hoppande laxar och öringar i Kungsforsen. Hittills har alla besökarna fått nöja sig med att skåda laxen i Guds fria natur och i ett tämligen primitivt akvarium. Men i sommar bjuds det helt andra möjligheter. Ett Laxens hus har vuxit upp på strandbrinken och genom stora perspektivfönster kan man njuta av en vidunderlig utsikt över den vackra Kungsforsen. Laxens hus kommer att innehålla mångahanda ting. Utställningar, både permanenta och tillfälliga, som har anknytning till lax och havsöring. (BI a håller fiskeriförvaltningen på att samla in gamla fiskeredskap.) Dessutom en "Iaxahåla" som blir något speciellt. Genom ett par stora fönster kommer man att kunna följa fiskens vandring uppför den trappa som finns alldeles utanför huset. I de olika fönstren bjuds möjligheter att se fisken både under och ovan vattenytan. Trappan är f ö en intressant konstruktion i sig själv. Längst upp, iöversta karet, finns nämligen ett rör med lockvatten från akvariet. Tanken är att fiskarna genom detta skall simmadirekt in i akvariet. På så sätt slipper man att håva fisken, vilket alltid innebär skadol'på slemskiktet med efterföljande svampinfektioner. På andra våningen i Laxens hus kan Mörrums fiskeriförvaltning flytta in i moderna kontorslokaler. Säkert efterlängtat av de anställda som under många år fått hålla tillgodo med ett ganska bristfälligt kontor. I samband med nybyggnaden har man också passat på att bygga om och bygga tilllaxcafeterian. Den blir betydligt större och får ett ökat utbud av varma rätter. Kronolaxfiskets chef, Curt Johansson, har fått slita hårt för att finansiera nybygget, som är kostnadsberäknat till 18 miljoner kronor. Domänverket ställer upp med 5 miljoner, länsarbetsnämnden med 9,4 miljoner och resten delas mellan ett antal sponsorer: Karlshamns kommun, länsstyrelsen i Blekinge, Sparbanken Karlshamn, Abu Garcia och Sydkraft. re Svenne Andersson Om vintern inte blir alltför besvärlig skall bygget stå klart till premiären den I april. PH :;11!!~are Teknisk data ph-600 ph-60 Mätomräde ph lika Noggrannhet ph +/ /- 0.1 Storlek mm 142x29x1S lika En snaqbt och lättskött litet digitalt instrument Vikt 65 gram lika tillverkat i slagtälig plast. Instrumentet är Batterilivslängd 1200 tim 240tim förkalibrerat vid ph 7.0. Pris 390:- 480:- Ut~~t,(öratt testa: ~' -- 'Ä - Book ~~ ar Jag beställer;... st ph-600. '. lr~ -SJoar... st ph-60l. "" ~ - Brunnar '''-, ~ ~~akvatten ""'~ ~'tb~ler,~~öro Namn "".,w~~".,,""_,~,,~_,) Poslqdrcss... st extra batteri a 60 ;- Gatuadress sr 3/92 EMIK Gamla kyrkstlgen Särö fax 03l-CJ SPORTFISKE Mars

20 r : , BOCKERNA BILLIGAST - som medlem i Sportfiskarna Sportfiskarnas förlag M- Ca-pris pris I handeln Bättre flugfiske, Andersson-Norling 210:- 260: ex Ekologisk flugfiske, Pierrou 185: 260:- ex Fiskevårdens ABC, 3 uppl, Nilsson-Runnström 125:- 160:- ex Flugfiskarens insekter, Gustavsson-Pierrou 155: 220: ex Första sportfiskeboken, Ingerhed 125:- 160: ex Sportfiska fritt, Nilsson 25:- 39: ex Sportfiske för alla, Norling 49:- 61:- ex Sportfiskarens kokbok, Malmström (red) 65:- 130: ex Sportfiskarens redskap, Johanss0t;1 95:- - ex Sportfiskeboken, 3 uppl, Bergfors-Nilsson-Runnström 155:- 220:- ex Svensk Fiskes Flugbindarskola, Johnsson-Klippinge 50:- - ex Så f1ugfiskardu, Öste 59:- 85:- ex Så vinterfiskar du abborre, Pettersson.45:- 65:- ex Video Bättre flugfiske, Andersson-Norling 240:- - ex Andra förlag Boken om mete, Olsson 90:- 155:- ex Dagsländor i öringvatten, Bengtsson 175:- 240:- ex Den fulländade f1ugbindaren, Smedman-Sjöström 112:- 160:- ex Den stora boken om flugfiske, Cederberg (red) 295:- 358:- ex Den stora boken om sportfiske, Cederberg (red) 295:- 452:- ex Där laxen vandrar, Lindgren Ny! 155:- 197:- ex Fiskarens uppslagsbok, Henning 210:- 392:- ex Fiskebiologi 350:- 472:- ex Fiske i slagugglans skog, Andersson 114:- 155:- ex Fiskemuligheter i Norge 125: Nkr ex Fiskeskolan - Vinterfiske,Ingerhed (red) 95:- slut ex Flugbindarboken, Petterson-Sand 215:- 250:- ex Flugbindarens stora handbok, Dawes 195:- 302:- ex Flugbindning på mitt sätt, Bergqvist 360:-.400:- ex Havsmete, Hansen 120:- 155:- ex Havsöringsfiske, Johansson 140:- 200:- ex I Lögn och Ro, Hallman 110:- 162:- ex Lax och havsöring, Erlandsson 100:- 167:- ex Liv i strömmande vatten, Nilsson 50:- slut ex Längtans öring, Engström Ny! 110: 155:- ex Modern flugbindning, Bergqvist-Johnsson-Pettersson 75:- 110:- ex Nappatag, Lidman Ny! 150:- 192:- ex Om träd kunde gråta, Landin 115:- 190: ex Spinn-Mete-Pimpel, Broman 75: 155:- ex Sportfiskarens år, Broman 109:- 155: ex Svensk Sportfiske- och Jaktlitteratur, Lindgren-Erixon 140:- 197:- ex Ur min flugask, Milling-Olsson 115:- 150:- ex Visst nappar det, Öste 75:- 147:- ex Våra fiskar, Lindahl 320:- 472:- ex Skicka hela beställningen till: FAB, Box 3, Spånga eller ring Porto och Postförskottsavgift tillkommer. Glöm ej namn och adress. Namn:. Adress:. VAR GOD TEXTA! L SF 3/92 ~~:~~~:~~~.:':'.:..'.:': ":':.::0.:.:':':'.:::.:.:::: ::.:.:::::.::::'.::..':'::::.:.::: ":'.: ~ 20 Mars 1992 SPORTFISKE