Vykort Konsum. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförening samling. Identifikation: Solvig Eriksson. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr 1247.

Transkript

1 Vykort Konsum Konsums personal på 1970-talet. Från vänster: Seidi Josefsson, Karin Johansson. Anna-Lena Hansson, Britt Gingfelt, Kajsa Nilsson, Inger Löfqvist och Solvig Eriksson. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförening samling. Identifikation: Solvig Eriksson. Bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr 1247.

2 Konsum har börjat med kvälls och söndagsöppet (1970-tal) Mitt emot konsum har nu Lars-Åkes Livs upphört och den gamla lanthandeln som revs på 1940-talet och byggdes upp som en på den tiden modern livsmedelsaffär har på 1970-talet blivit café och matservering. Dokument i Stora Lundby Hembygdsföreningsnsamling Tesxt och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.1248

3 D Gråbo station i början av l900-talet. et här fotografiet är troligen taget före invigningen av Vestergötlands-Göteborgs Järnväg. I januari år 1900 började den reguljära trafiken, medan invigningen av banan dröjde till den 16/7, i samband med Kung Oscar II sommarvistelse på Marstrand. Kung Oscar skulle nämligen förrätta invigningen. Under så gott som hela byggtiden av Västgötabanan var arbetsnamnet på stationen Stora Lundby. När byggtiden närmade sig slutet kom postverket in med synpunkter på namnet. Stora Lundby var för likt andra poststationer i riket, och risken för förväxling vid postsortering ansågs för stor. Även Hjällsnäs som marken tillhört där stationen låg var olämpligt. Gråbo heter ett gammalt prästänkearrende som ligger närmare Stannum, och det tyckte baningenjören var ett passande namn på stationen. Det rådde, som Lars Edmundsson som forskat i Stora Lundbys historia, lite skämtsamt uttryckte det, ett grått förhållande mellan Hjällsnäsborna och Västgötabanan efter diverse tvister angående banvallens sträckning, och dessutom hade nog banans ledning uppfattningen att Stora Lundby hade snålat med aktieteckningen. Bergum t.ex. hade satsat 50000:- kr. medan Stora Lundby endast hade köpt aktier för 10000:- kr. Vi får ändå vara tacksamma för att man inte valde namnet på en fastighet som låg ganska nära stationen, nämligen Sniken. Man har under årens lopp vid flera tillfällen försökt ändra namnet, pristävlingar med namnförslag har utlysts, vackra namn har t.o.m. prisbelönats, men namnet Gråbo har hittills stått emot alla attacker. Bild nr. 361 i Stora Lundby Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.6.

4 D Gråbo Järnvägsstation den 16/7 år en här dagen invigdes Westergötland-Göteborgs Järnväg av Kung Oscar II, med ett extratåg från Skara till Göteborg. Att det var en stor dag för invånarna i Stora Lundby kan vi förstå när vi betraktar bilden ovan. Alla var festklädda och man hoppades att få se skymt av den populäre landsfadern och att få utbringa hurrarop. Margareta Nilsson i studiecirkeln Bygd i förvandling, berättade att även Sjöviksbor hade mött upp med blommor, men att tåget bara tuffade förbi och kungen visade sig ej. De besvikna Sjöviksborna vände dock det hela till munterhet då en förvånad banvakt kom cyklande på sin dressin och blev överhöljd med blommor och hurrarop. Att den åldrige monarken behagat ta sig en lur är inte heller att förvåna sig över. Med en tåghastighet som inte översteg 45 km. i timmen och uppehåll och uppvaktning vid större stationer, måste resan Skara-Göteborg tagit lång tid. Bild nr. 362 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.23.

5 T Dammera. orp som låg där förr vägen emot Heden tog av från den gamla häradsvägen, nu Lundbyvägen, Hedenvägen heter nu Bysmedsvägen. Namnet Dammera är väl efter något dämme i bäcken som avvattnade den forna mossen i Gråbo centrum. Torpets mark låg vid denna bäck. I husförhörslängd från var följande personer boende på torpet: Christoffer Andreasson med hustrun Anna Britta Andersdotter, sönerna August och Johan Edvard, samt dottern Anna Beata. Christoffer på Dammera var fiolspelman. Enligt Helmer Olsson i Folkliv och folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet, sid 85, gick han spelande runt sina åkrar lördagskvällen efter vårsådden. Han var en skicklig spelman, och talet gick att konsten hade han lärt av näcken. Torpet var bebott in på 1970-talet. Sista innevånare i nedstigande led från Christoffer var Johanna på Dammera, som avled på 1940-talet. Karl Lindqvist som var verksam i hembygdsföreningen kallade Dammera Gråbos pärla och säger att landsantikvarien hade uttalat det huset ska ni vara rädda om. Dammeras siste åretruntboende var Arvid Andersson som bodde där till sin bortgång i slutet på 1970-talet. Bild nr. 48 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Per Rott. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lars Edmundsson..Ordningsnr 9,

6 E Dammera rivs den 23 Mars n opinion hade börjat växa i Gråbo mot rivningen av det gamla torpet, och tomtfirman som hade köpt fastigheten handlade snabbt för att inte riskera ett återkallat eller försenat rivningstillstånd. Två av dom närmast sörjande, Lars Edmundsson och Tomas Fredriksson i Stora Lundby Hembygdsförenings styrelse, åser förödelsen tillsammans med grävmaskinisten. Bild nr. 47 och 238 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.13.

7 D Lekstorpsskolan omkring år en äldsta skolan, den till vänster på bild, byggdes 1849 på mark som redan var i socknens ägo, på ett av de s.k. kyrkotorpen vid Sniken. Dessa var tre torp, byggde på odelte sockenmarken, som det heter i ett protokoll från 1811, där dessa torps avkastning anslås till de fattigas försörjning. Där skolan byggdes bodde då kronoskytten Sven Wetterqvist. Han var tillsyningsman och skogvaktare på kronans allmänning Wedtle Fjell. Hans torp kallades också Grönbacka hade han fått i uppdrag att att lära barnen läsa i bok. Andra s.k. skolemästare före den fasta skolans tid är bl.a. Andreas Jonsson i Småhöga, som slutar 1842 och efterträds av Andreas Larsson i Wåtebacka. Skolhusets upptimring beräknades till 145 riksdaler, men 1848 klagar sockenmännen på att skolhuset då kostat 425 riksdaler. Huset skulle vara 28 alnar långt och 12 alnar brett, innehållande bostad om 2 rum och kök, skolsal samt ett rum avsett för barnen. I lärarens lön ingick bl.a. 8 tunnor spannmål, samt mark som kunde ge hö till en ko. Bostad till kon hörde också i löneförmånerna. I byggnaderna från 1920 ingick 2 skolsalar samt 2 lärarbostäder. Som synes kallades skolorna vi tiden för fotot St. Lundby skolor. År 1932 fanns i alla fall Lekstorps skoldistrikt. Bild nr. 595 i Stora Lundby Hembygdsförening fotosamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lars Edmundsson. Ordningsnr. 10.

8 Vårarbete på Lekstorpsskolan omkring tt sätta och så var en del av den botaniska undervisningen. Huset i bakgrunden innehåller A bl.a. utedassen för elever och lärare. Det var också vedbod. Agda vårar stod det på negativpåsen till den här bilden ur Einar Holmgrens negativsamling som hembygdsföreningen förvärvat. Agda Eriksson var lärare i Gråbo i 44 år. Bild nr.58 och 59 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bild: Einar Holmgren. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.14..

9 S Stora Lundby Missionshus. tora Lundby Missionsförsamling bildades den 29/ Det första missionshuset var en stuga där folkskollärare Rosenström bedrivit handel. Den inköptes och gjordes i ordning till möteslokal. Församlingen växte snabbt, och trots att man byggde läktare i båda ändar på möteslokalen, blev missionshuset för litet. År 1878 köptes tomten där missionshuset nu ligger av Andreas Andersson i Hjällsnäs Skattegården till ett pris av 100:- kr. Anders Andersson i Oryd, Horla Socken, åtog sig att uppföra missionshuset och inreda det för 3000:- kr. Faktauppgifter är tagna ur missionsförsamlingens minnesskrift som utgavs i samband med 60- års jubileet Bild nr. 14 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.11

10 Missionskyrkan på 1930-talet. r 1936 företog missionsförsamlingen i Gråbo en genomgripande renovering och Åombyggnad av missionshuset. Bland annat togs bort läktarna på långsidorna. Missionskyrkan i början av 1980-talet. Som man kan se på denna nytagna bild ( 1984 ), har sedan dess ytterligare om och tillbyggnader blivit utförda. Bild nr. 237 och 15 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text, foto bildbehandling; Karl Gustafsson. Ordningsnr.107.

11 P Stora Lundby kyrka på 1910-talet. å platsen har funnits en kyrka sedan medeltiden. När man år 1728 byggde den kyrka vi har nu, lär man ha funnit en sten med inskriptionen Stenen med årtalet byggdes troligen in i den nya kyrkan. I äldre tider kunde kyrkorna även få göra tjänst som förskansning i ofredstider, och det är troligt att även Stora Lundbys gamla medeltidskyrka har erbjudit skydd för bygdens befolkning när danskarna var på krigsfot. Medeltidskyrkan förföll under de danska krigen på 1500 och 1600-talen, och blev dessutom för liten för den växande befolkningen, varför man på 1700-talet började planera att bygga en ny kyrka. Nybyggandet möjliggjordes till stor del av att friherren och landshövdingen på Öjared, Georg Patkull, donerade 1000 riksdaler silvermynt på villkor att han skulle få en grav under koret. Sakuppgifter är hämtade från studiecirkeln Byggd i förvandling och kyrkoherde Evert Andreassons skrift Stora Lundby Kyrka. Bild nr. 34 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 12.

12 Stora Lundby kyrka nita Orrefelt tog den här bilden från ungefär samma plats som bilden från 1910-talet. AFotot visar tydligt förändringarna på kyrkogården närmast kyrkan. Stora Lundby kyrka Bilden är tagen från Stenkullevägen. Vapenhuset byggdes något senare än kyrkan,omkring år Klockstapeln är något äldre än kyrkan Den är daterad till 1722 och av trä, och naturligtvis reparerad ett flertal gånger. Där hänger två klockor, den ena större utan inskription, och troligen från medeltiden, medan den mindre är omgjuten 1687 och har inskriptionen CB ( Carin Bjelke). Bild nr. 127 och 19 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Ur Kyrkoherde Evert Andreassons häfte Stora Lundby Kyrka. Bilder: Anita Orrefelt och Karl Gustafsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.102.

13 Gråbo Järnvägsstation år tationsinspektör Lundgrens barn, Elsa och Fritz, framför stationshuset. På det från början Skala stationsområdet planterades det en alle som vi fortfarande har en del träd kvar av. Här ser vi hur växtligheten har börjat bädda in stationen i grönska i form av häckar och träd. Den här bilden är från år Bild nr. 3 och 363 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildarkiv. Bildbehandling och Text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.20..

14 Stationshuset i Gråbo på 1920-talet. ägg märke till att snickarglädjen på gavlarna nu är borta. Även här poserar två barn Lframför stationshuset, dessa är dock okända. På 1940-talet hade Gråbo Järnvägsstation begåvats med kioskrörelse. Bild nr. 146 och 375 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.21.

15 N Gråbo järnvägsstation rivs år är järnvägen lades ner 1967, fortsatte posten sin verksamhet i huset. När det nya centrumet byggdes år 1970 och blev färdigt på sommaren flyttade posten till dom nya modernare lokalerna på Mjörnbotorget, som torget med hjälp av namnpristävling högtidligen döptes till. Under några år höll dock lantbrevbärarna till i den gamla stationen. Dom sista åren bodde Josef, ett Gråboorginal i lägenheten på andra våningen, tills det var nödvändigt att ordna en bussterminal. På denna plats kan man kanske säga att Gråbo vagga stod, och den har i även idag behållits sin betydelse som Gråbos och Stora Lundbys kommunikationscentrum. Bild nr. 46 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.24

16 Gunnar Egerbo vid järnvägskorsningen på Lundbyvägen. Bakgrunden skymtar Hermanssons Snickeri där numera Helegårdsområdets radhus ligger. I Bilden är tagen samma månad som den spårbundna trafiken på Västgötabanan lades ner, nämligen maj kom Gunnar Egerbo till Gråbo från Antens station där bemanningen hade dragits in. Han är den siste i raden av stinsar och stationsföreståndare som verkat i Gråbo. En bidragande orsak till den nedläggningen av Västgötabanan var Göteborgs Stads önskemål att få använda banvallen till snabbspårväg Göteborg-Hjällbo. I varje fall påskyndade detta nedläggningen. Bild nr. 164 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och Text: Karl Gustafsson Ordningsnr.43

17 B Stora Lundby borgarbrandkår. omkring år randkåren uppställd framför brandstationen med en del av sitt material. Stationen som låg på Lekstorpskolans tomt, mellan de röda skolhusen revs på hösten 1957 när nya Lekstorpsskolan byggdes. I bakre raden syns från vänster: 1, Olof Pettersson, Höggård. 2 Karl-Erik Lundqvist, son till smeden Karl Lundqvist. 3, Karl Nilsson, Snickare, bördig från Slättebacken, Kilanda. 4 Gunnar Larsson, handelsman, Gråbo. 5 Elof Johansson, skomakare, Heden. 6, Josef Hansson, lantbrukare, Heden. 7 Stig Winqvist, Ljungvik. 8 Karl Eriksson, snickare och skolvaktmästare. 9, Ernst Svensson, handelsman, Gråbo. I främre raden; 1, Einar Andersson, Ekhamra, Brandchef, rörentrepenör, billackerare m.m. 2, Per Andersson, Hans Larsgården. 3, Gunnar Hedlund, byggnadsarbetare, Gråbo. 4, Hilding Stakeberg, charkuterihandlare, Gråbo. 5 Bertil Hammarfjord, chaufför, Gråbo. 6 Lars Larsson, kafeet, Gråbo. 7, Bertil Nilsson, Solhaga. 8, Martin Pettersson, trädgårdsmästare, Segerstad. 9, Albert Johansson, lantbrukare, Heden. 10 Gunnar Pettersson, lantbrukare, Höggård. 11, Gösta Andersson, Dammera.. Bild nr. 625 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling: Fotograf okänd. Bildbehandling: Karl Gustafsson Text: Lars Edmundsson. Fakta: Per Andersson. Ordnimgsnr.25

18 D Före detta Stora Lundby Tvätt och bastuförenings hus. etta hus var från början boningshus på en jordbrukslägenhet Branten, ägt av Snika Lars, Lars Andersson. Han var den förste handelsmannen i Stora Lundby. Han bodde på torpet Sniken, därav namnet. Sedan blev sonen, Ernst Larsson ägare. Efter hans död övertogs huset av den år 1950 bildade Stora Lundby tvätt och bastuförening, som byggde om det till en tvätt och badinrättning. Initiativtagare var Alvar Frensborg, lärare och sedermera rektor vi Lekstorpsskolan. Då fanns varken tvättmaskiner eller badrum annat än i undantagsfall. I källaren under tvättstugan som var högmodernt utrustad med bl a varmmangel, fanns bastu för såväl skolbad som för allmänheten. Nu kunde husmödrarna få en stortvätt färdig på några timmar, torr och manglad, på denna tid nästan ett underverk. Nya tider med tvättmaskiner och badrum hos de flesta gjorde verksamheten överflödig och de sista åren fanns en kemtvätt i huset. Fastigheten revs i maj Hermanssons Bygg uppförde hyreslägenheter på tomten. Bild nr. 224 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Lars Edmundsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 275.

19 D Guldbröllop på Moslätt. et som förevigas är Christina och Johannes Skoogs guldbröllop på Moslätt. De sitter här i kretsen av barnen med familjer. Fotot på bordet föreställer Johannes tvillingbror Natanael och hans fru Betty, bosatta i Norge. Personerna fr. vänster, stående: Emilia Skoog, Josef Skoog, Per Hedvall, Erik och Harald Johansson på Buan, deras far Alfred Johansson, Buan, August Skoog och hans hustru Emma på Hägnaden, Gunhild Skoog och Leonard Skoog. Sittande: Josef Olsson med Hustru Naemi och barnen Elsie och Signe från Erik Jonsgården (Nyboms), Hanna Hedvall med barnen Per och David i knät? Emma Johansson med sonen Johannes från Buan, guldbröllopsparet Christina och Johannes Skoog, Matilda Skoog med sonen Leif och man Jonatan Skoog. Främsta raden sittande barn fr. vänster: Marion Hedvall, Märta Skoog, Axa Hedvall, Roland Skoog, Gunnar och Karl Johansson, Elsie Hedvall, Margareta Skoog och Eva och Maj Hedvall. Johannes var född 1838 och Christina Den 5 Juni 1864 köpte Johannes föräldrahemmet Horsaklätten, numera benämnd Aggetorp nro.4 Moslätt, som det står i lagfartsansökningen från Säljare var föräldrarna Jonas Olofsson ( Skoog ) och Anna Svensdotter. Bild nr. 632 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Fotot, troligen taget av fotograf Kaleb Thorin, Alingsås. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text; Lars Edmundsson.Ordningsnr.26.

20 C Syskonträff på Moledet den 25/ hristina och Johannes Skoog på Moslätt fick sammanlagt 16 barn. Alla uppnådde inte vuxen ålder, men på fotot ovan är 8 av syskonen samlade hos Leonard på hans sommartorp på Moledet i Gråbo. Två av bröderna vistades utomlands men har skickligt kopierats in på bilden från hemsända foton. Stående fr. vänster: Leonard, affärsidkare i Göteborg ( träslöjd, Skanstorget ), Natanael, skomakare, Tistedal i Norge, Josef, lantbrukare och murare, bosatt på barndomshemmet Moslätt, Carl, skrädderiidkare U.S.A.,August, Lantbrukare, Hägnaden i Stannum, Hanna, gift Hedvall, Göteborg, ( träslöjdsaffär på Larmgatan ). Sittande fr. vänster: Naemi, gift Olsson på Hjällsnäs Erik-Jonsgården, Matilda, sömmerska och vaktmästare i missionskyrkan, Jonatan, skrädderiidkare i Göteborg och Emma Johansson på Buan i Björboholm. Bilden är tagen på Leonards 60-årsdag. Nu vittnar endast en stensatt brunn och rester av taktegel om bosättningen på Moslätt. Grustag och en damm dominerar marken som tillsammans med andra arbeten livnärde denna stora familj. Torpet Moledet i Gråbo är också borta. Det revs på 1980-talet för att ge plats åt moderna parhus. Bild nr. 653 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson Text: Lars Edmundsson och Karl Gustafsson.Ordningsnr.29.

21 E Nuvarande Gråbo Centrum i början av 1900-talet. tt mycket tidigt vykort med de få hus som fanns kring Gråbo vid den nya järnvägsstationen. Fotot bör vara taget från en plats nära gamla torpet Knepplakullen, senare kallat Fridhem, som låg där Konsum nu ligger. På åkern mellan fotografen och järnvägen finns nu centrumparkeringen. Huset från vänster: Villabyggnad med tillbyggd affär, byggt av J. Eriksson från Fjällared som en kort tid drev speceri- och diversehandel här. Han står som synes som förläggare för vykortet. Andra handlare i byggnaden har varit Albin Johansson, Sven Isaksson. På 1970-talet Hade Lars Pettersson El & Presentaffär. Två andra presentaffärer har avlöst varandra, Perita på 1980-talet och Pikant på tal. Nu finns en mäklarfirma i övervåningen och en video och godisbutik i affärslokalen. Huset med gaveln hitåt och bakom järnvägens jordkällare står nu närmare affären och på dess plats finns nu ett nyare hus. Över dess tak skymtar manhuset på Branten, Snik-Ernst, sedan i bakgrunden Brantens ladugård. Den större och tydligare ladugården hörde till Snika-Jonases torp. Detta döptes senare till Hagängen. Här ligger nu Hagängsvägens bebyggelse. Nästa hus, med två vita fönster är fattigstugan, Bockastuva, på det forna torpet Mossalaggens plats. Nästa vita hus är vi uppriktigt sagt osäkra på, men något annat än Albert Larssons affär kan det knappast vara, föregångare till nutidens pub. Längst till höger i fonden syns Missionshuset med sitt stall. Allra längst åt höger sticker stationshuset fram sin gavel och på bangården står en godsfinka och en personvagn. Därefter åt vänster finns en ekonomibyggnad tillhörig järnvägen. Bild nr. 621 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Okänd fotograf. Bildbehandling: Karl Gustafsson.. Text: Lars Edmundsson. Ordningsnr27.

22 E Vy över Gråbo Centrum på 1910-talet. n senare vy med i stort sett samma motiv och taget från samma plats som foto nr. 621 med vilket det bör jämföras. Skillnaden kan vara c:a år. Från vänster: Albin Johanssons speceriaffär, Johan Eriksson hade nu sålt och byggt Björkäng, nästa hus med två skorstenar. Det blev senare församlingshem.. Nästa hus kan vara nr. 2 på föregående bild som blivit vänd ett halvt varv och flyttat närmare affärsbyggnaden. Hus nr. 3 här kan vara hus nr. 2 på föregående bild. Kanske är det så. I så fall är nr.2 här ett nybygge. I nästa byggnad igenkänner vi i alla fall Hagängens Snika-Jonases ladugård. Sedan sticker missionshuset upp ur grönskan som skyler stallet. Nu har predikantbostaden och en flaggstång tillkommit. Det lilla vita huset bak stationens flaggstång torde vara Småhöga. Återstår så stationshuset med tillhörande ekonomibyggnad. Som synes skyms nästan stationshuset av uppväxande granar. Bild nr 622 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lars Edmundsson.Ordningsnr.28

23 S Stora Lundby Blåbandförening. tora Lundby Blåbandförening bildades år I Stora Lundby arbetade i början av talet två nykterhetsorganisationer. Den andra var Godtemplarorden som hade en mer nöjesbetonad karaktär och bland annat ordnade danstillställningar, medan Blåbandföreningen var mer kyrkligt inriktad. Blåbandföreningen byggde samlingslokal på Mon, tidigare hade man träffats på mejeriet vid Sniken. Båda föreningarna upplöstes i mitten av 1920-talet. Smyrnaförsamlingen i Göteborg inköpte Blåbandlokalen på Mon, och Pingstförsamlingen i Gråbo förvaltar traditionen genom att som en del av sitt arbete verka för nykterheten. Denna bild är tagen under dom stora damhattarnas tid, 1910-talet, då nykterhets och alkoholfrågor hade samma dignitet i samhällsdebatten som miljöförstöringen har idag. Bild nr. 311 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildarkiv. Faktauppgifter från studiecirkeln Byggd i förvandling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson.Ordningsnr.39.

24 enna bild är tagen samtidigt med bild nr. 311, då ett flertal Blåbandföreningar från Dnärliggande kommuner hade samlats. I första raden längst fram till vänster sitter Blinde Benne från Femtegården. I andra raden igenkännes längst till vänster Ernst Olsson från Kneplagården och Ernst Lindqvist. I tredje raden till vänster Aron Hansson, en tid ordförande i föreningen, och den femte i sista raden är Valdus Hansson från Heden. Bild nr. 314 och 203 i Stora Lundby hembygdsförenings bildarkiv.bildbehandling; Karl Gustafsson. Text; Studiecirkeln Byggd i förvandling.ordningsnr.40.

25 D Flygbild över Gråbo på 1950-talet. et lite större huset till vänster var då Stora Lundby Kommuns kommunalhus. Det är ett av de hus som skadades vid Surteraset i början på 1950-talet. Det inköptes och flyttades hit för att användas i kommunens tjänst. Numera användes huset som förskola. Gatan som går förbi huset heter Valdus Hanssons väg, efter dåvarande kommunalordföranden. Boktryckare Ailm, som bland annat gav ut Fredagsbladet, ett annons och informationsorgan för Stora Lundby, bodde i huset strax bortanför kommunalhuset. Tryckeriet låg i bottenvåningen. Längst till höger ser vi Martin Pettersson handelsträdgård. Nedanför Missionskyrkan ligger tre nybyggda villor som byggmästare Hermansson byggde. Hermansby fick dom heta så länge dom låg relativt ensamma vid Mossalaggen. Bild nr. 104 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.50.

26 D Flygfoto år 1962 en här bilden är tagen i början av 1960-talet, eller kanske som det står på vykortet ner till höger, Upp till vänster kan man se dom nya skolhusen och den nya gymnastikbyggnaden. Gråbos befolkning ökade snabbt under 1960-talet. Förutom bygdegårdsområdet tillkom hyreshusen på Segerstamsvägen och Lundbyvägen, villaområdet Blåbär och Lingon, och radhusen på Lekstorp var redan påtänkta. Skolor och ålderdomshem måste byggas, och Monhemmet hade varit i bruk några år, men var redan för litet, och måste byggas till. Sedan kom radhusen på Jonsvägarna nära torget, och invånarna i det nybyggda Annekärrsområdet intill Björboholm ställde också krav på skolor och kommunal service. Bild nr. 155 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 249.

27 M Moledet före rivningen år oledet är dokumenterat sedan 1820-talet. Det låg nedanför Monhemmet ( numera nedlagt som ålderdomshem, och heter Mogården ). Området är nu bebyggt av parhus var fastigheten skriven på kyrkvaktmästare Johannes Sundblad. Byskolläraren Jon Hansson har också bott i torpet, varför stället i början av 1900-talet allmänt kallades för Jons. Bild nr. 761 i vår bildsamling visar en trolig 30-talsbild av Betty på Moledet. Bild nr.37 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Göran Hadders. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. ordningsnr. 122.

28 P Småhöga. å Monvägen ligger denna gamla fastighet, känd genom kyrkböckerna från Namnet Småhöga har fastigheten fått enligt Karl Lindqvist efter tre små bronsåldershögar som lär ha legat på tomten. På bilden ser vi bland annat August Sjöstedt med barnen Ada, Robert och Joel. Småhöga Den här bilden som är tagen 1985 visar att Småhöga ombyggts och är mycket förändrat. Ytterligare ombyggnad har företagits och en swimmingpool finns nu på tomten. Bild nr. 317 och 54 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Per Rott. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 128.

29 I Sandala. sak Rosenström, Stora Lundbys förste heltidsanställde folkskollärare med egen skolbyggnad, byggde det här huset på 1860-talet. Det gränsar idag mot Missionshuset som byggdes senare, och Småhöga som fanns när Rosenström uppförde sitt hus. I dag är Sandala den bäst bevarade av äldre fastigheter i Stora Lundby, om man undantar Kyrkan. Erik Abrahamsson, som idag (1998) äger fastigheten, har varit noga med att behålla den ursprungliga exteriören, så förutom föstugkvisten ser huset likadant ut idag som på Rosenströms tid. Sandala kan därför överta benämningen Gråbos pärla, när nu Dammera är rivet. Bild nr. 115 och 75 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Nutidsfoto, text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.134.

30 Bygdegårdsområdet. lygbild, taget omkring 1960 över Gråbo, med det nybyggda villaområdet vid FBygdegården i förgrunden. Till vänster i bild har vi Gustaf Svenssons bensin och taxistation. Bygdegårdsområdet är nu i det närmaste utbyggt. Området var ganska sankt, och problem uppstod i början i en del hus med fukt i källarna. Under årens lopp har väl dom problemen lösts, men jag har hört att området i början kallades för Ångermanland. Göteborgsvägen till Gråbo har nyligen blivit asvalterad. Den hade varit i ett bedrövligt skick på 1950-talet. Vid hörnet av Lundbyvägen och Valdus Hanssons väg har det nya centrumhuset tillkommit, som bland annat inhyste sjukkassan och tandläkare. Bild nr. 79 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 135.

31 D Lundbyvägen 1970-tal. et gula huset revs, banvaktstugan bortanför flyttades, och här ligger nu Parasollen och servicelägenheter. Bortanför banvaktsstugan ser vi Helegårdens radhus på Bysmedsvägen som snart är färdigställda, och längst bort skymtar torpet Dammera som då fortfarande enligt Karl Lindqvist var Gråbos pärla. Hermanssons Snickeri. På Bysmedsvägen ligger nu Helegårdens radhus. Bild nr. 143 och 144 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Gunnar Egerbo. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.136.

32 F Röseliden. rån vänster ser vi Tage och Sonja Anderssons sommarstuga. Den revs i början av talet för att ge plats åt Röselidsskolans gymnastiksal. Björkhyddan 1, byggdes 1925 och 1926 av Arvid och Alma Johansson. De bytte senare namn till Hammarfjord. Björkhyddan 2, det andra av Arvids hus byggde man c:a 10 år senare, på 1930-talet. Arvid var byggnadssnickare, och byggde sina hus själv. Björkhyddan 1 revs 1987, och ett nytt hus uppfördes på tomten. Bergsäter, högst upp på bilden, byggdes av Einar och Paulina Johansson, ungefär samtidigt med Björkhyddan 1. Huset närmast är det gamla torpet Röseliden, från början Rösekullen. På bilden är huset om och påbyggt. Bilden är troligen tagen omkring Fastigheten ägdes av en släkting till de gamla ägarna, och trädgården upplevde en sista välskött tid, det syns nyplanterade fruktträd på åkern. På 1960-talet blev kommunen ägare, och numera ( 1987) disponeras huset av ABF. Bild nr. 227 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Inger Hammarfjord och Lars Edmundsson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 279.

33 T-Ford. n T-Ford, års modell var Karl och Esters första bil. Den kom till stor nytta vid do E m torgresor som företogs varje vecka. Bild nr. 106 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Tomas Andreasson och Ester Lindqvist. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningar. 148.

34 Jordbrukare i Gråbo år v bilden framgår både årtal och syfte med den här sammankomsten. Följande personer är Amed på bilden, räknat från första raden:? Kanske kursledaren, Alfred Johansson, Erik Johansson Haglund. Sittande andra raden: Fritz Eliasson, Karl i Låddagården, Valdus Hansson, Johan Hansson och Einar Andersson. Tredje raden: Börjes Karl Jonsson, Albert Johansson, Ernst Lundqvist, Josef Hansson, Josef Skog,?, Axel Pettersson, Josef Olsson och Erik Larsson. Fjärde raden:?, Algot Pettersson, Karl Lindqvist och Johan Johansson. Femte raden:?,?, John Eriksson, Kaleb Johansson, Einar Samuelsson. Klas Andreasson,?,?, Erik Pettersson. Bild nr. 100 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Alöice Lindqvist. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 155.

35 I Cykelparad. dag tenderar cykeln mer och mer att i huvudsak vara ett motionsredskap, men i början på seklet och långt in på 1950-talet var den ett viktigt transportredskap som förkortade färdtiden 2-4 gånger på dom slingriga vägarna. Dagens lätta cyklar (detta skrevs 1987 ) med smala däck skulle inte hålla långt när den här bilden togs omkring år Dåtidens cyklar hade breda däck och kraftigare fälgar och ramar, växlar var sällsynt. Som vi kan se på bilden var man inte så noga med ljus och reflexer. Nu (1998) har trenden vänt och cyklar som idag är populära har kraftigare däck och ramar och många växlar. Herrarna i denna Cykelparad är från vänster:?,?,?, Algot Pettersson, Paul Haglind, Karl Lindqvist, Martin Pettersson, Johan Johansson och Kaleb Johansson. Bild nr. 99 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Ester Lindqvist. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 154.