Alumnitidningen. Fokus: En specialutgåva av ipikuré. Nu och Då. nr /2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alumnitidningen. Fokus: En specialutgåva av ipikuré. Nu och Då. nr 5 2012/2013"

Transkript

1 Alumnitidningen En specialutgåva av ipikuré nr /2013 Fokus: Nu och Då

2 Övrigt Alumnitidningen 2013 Hej! Oavsätt när du gick ut I kommer du förhoppningsvis att känna igen dig i någon del av årets upplaga av Alumnitidningen. Denna upplaga fokuserar nämligen på flera årtionden av I:s historia på Linköpings Universitet. Med årets Alumnitidning vill jag visa och påminna om stora förändringar som har skett både inom I-linjen och på Linköpings Universitet på grund av dess omgivning och tid. Vi har även försökt att inkludera aktuella nyheter för I och Linköping från det föregående läsåret. Jag hoppas att ni känner att ni har varit delaktiga i I-linjens utveckling och att ni kommer ihåg: en gång en I-are, alltid en I-are. Jag skulle vilja passa på att tacka alla som har bidragit till tidningen. Både de anställda på Linköpings Universitet och studenter såväl som alla alumner som har skrivit och låtit sig intervjuas. Denna tidning hade inte varit möjlig utan er och ert bidrag uppskattas otroligt mycket. Vi tar gärna emot alla synpunkter och önskemål om tidningen via till liu.se. Vi uppskattar även era svar av undersökningen som återfinns via QR-koden bredvid. Det är era åsikter som gör att Alumnitidningen kan fortsätta att utvecklas varje år. Amanda Persson, Chefredaktör Fokus: Nu och Då 12 - Nostalgitripp genom tekniken 22 - IT-krasch och Finanskris 19 - Ryds Herrgård 16 - Hur LiU blev LiU I-sektionen 4 - Vem är dagens I-student? 5 - Dagens LiTH-are 8 - Karriärstrender 21 - Energiteknik Att annonsera: Vill ert företag synas i nästa års Alumnitidning? Kontakta Alumnitidningens redaktion, Alumnitidningen ges ut en gång om året till I-sektionens alumner. Årets upplaga trycktes i över 6200 exemplar. Format: 215 x 280 mm Tryckeri: Strokirk-Landströms Framsida: istockphoto.com Chefredaktör: Amanda Persson Formgivare: Jacob Ahlmann Ansvarig utgivare: Viktor Dahl I detta nummer: Reportage 10 - Sektionsordförande har ordet 20 - En rektors äventyr 6 - Dragare som drog 18 - Baljan firar 25 år Övrigt 11 - Axplock av alumner 3 - AlumnO har ordet 15 - Vallastaden Tyck till om årets Alumnitidning! Scanna in QR-koden nedan och gör en snabb utvärdering! AlumnO har ordet Text Mats Lindelöw Nästa år är det 45 år sedan Industriell Ekonomi grundades i Linköping. På den tiden var Linköping ensam om att kombinera civilingenjör med ekonomi men har sedan dess vuxit till sig och finns nu representerat på 9 olika lärosäten i Sverige. Min resa har inte riktigt varit lika lång. Jag började för snart fyra år sedan och likt många andra kom jag snabbt att tycka om vad Linköpings studentliv har att erbjuda. Jag engagerade mig inom sektionen, jag jobbade i Flammans bar, jag hängde på Kravaller och sen var det så klart skolan och all träning som skulle hinnas med. Det heter ju kung på dagen kung på natten, eller hur var det nu? Förra året var jag på utbyte och i år är det fullt upp med skolan och IFP. Det tar inte lång tid innan olika mönster går att urskilja bland årskullarna och i mångt och mycket har det sin grund i de traditioner som finns på I. Jag kan ibland komma på mig själv att fundera på hur det måste varit att studerat här för 20 år sedan och det är lätt att tro att det skulle vara helt annorlunda, men faktum är att många av traditionerna på den tiden lever kvar än i dag. Förra året hade både Baljan och Pepparkaksbuset 25-års jubileum och snart är det dags för UK som jag tror de allra flesta av er har dansat loss på. Självklart har även utbildningens utformning en stor betydelse och är sig lik än idag, även om den följt med i utvecklingen. Det har varit otroligt kul att träffa några av er och även om det nu var några år sedan ni blev klara med studierna så förvånas jag alltid över den I-anda som finns kvar. Jag tror det är en bra mix av studier, studentliv, campuset och det engagemang som finns, som skapar den svårdefinierade I-andan. Det är också den I-andan som ger Industriell Ekonomi i Linköping sin styrka och som antagligen får er alumner att vilja hjälpa kommande generationer av studenter. Vi studenter är i alla fall otroligt tacksamma för den hjälp vi får av er, om det så är i form av att ta del av era erfarenheter genom mentorskapsprogram eller olika typer av föreläsningar ni håller här. Det kan vara genom de ekonomiska bidrag ni ger, eller så enkelt att ni gör ett bra jobb, vilket får ert företag att vilja anställa fler I-are från Linköping. Vårt utskott jobbar aktivt för att ni ska fortsätta vilja hålla kontakten med er gamla studieplats, men vi försöker också skapa möjligheter där ni kan träffa era gamla kursare eller knyta nya kontakter. Givetvis är ni själva bättre på det än oss studenter, och det är därför alumniföreningen Ilumni håller på att startas upp. Nätverk som ska drivas av alumner är otroligt viktigt och skapandet av en plattform för att knyta kontakter kan bara leda till positiva saker. Jag hoppas ni även kan hjälpa vårt utskott genom att höra av er med idéer som ni tycker alumniföreningen kan göra. Golftävling? Afterwork? Seminarier? ja, hör av er till oss. Vi ber er också höra av er om ni skulle vilja komma till Linköping och berätta om era erfarenheter eller om ni vill ha hjälp att hitta kontaktuppgifter för en eventuell reunion. Årets alumnitidning handlar om en tillbakablick på åren som gått och jag hoppas att med denna i er hand kommer ni minnas tillbaka till ett par roliga år. Kanske är det nu ett bra tillfälle att ta kontakt med gamla vänner för en återträff? Alumniutskottet hjälper gärna till! Mats Lindelöw, Ordförande Alumniutskottet 2 Alumnitidningen Alumnitidningen 3

3 I-sektionen I-sektionen Vem är dagens I-student? Text och bild Hanna Berg Vilka går Industriell Ekonomi just nu? Har I-aren förändrats sedan den gamla goda tiden? Alumnitidningen har studerat I-are från varje årskurs i sin naturliga miljö: campus Valla. Läs vidare och ta del av Alumnitidnings-exklusiva intervjuer! Hej Lovisa Bergström! Årskurs? I1 Ålder? 19 år Sabbatsår? Jag började direkt, kändes bra att komma igång då det är en lång utbildning. Sen finns det ju möjligheter att ta sabbatsår eller utlandsstudier. Om det inte blivit I, vilken utbildning hade du valt? Civilekonom Engagemang? Till hösten ska jag vara mattecoach åt gymnasieelever genom föreningen ahead. Du får i uppdrag att tjäna ihop pengar på campus. Hur gör du? Säljer kompletta sammanfattningar på kurser! Hej Carolina Svensson! Årskurs? Ii5, inriktning franska. Ålder? 24 år Inriktningar? Bioteknik och Marknadsföring. Exjobb? Handlade om hur dagstidningar ska börja tjäna pengar på sina digitala nyheter. Gör om tio år? Marknadsansvarig för Ben & Jerry s globalt. Finns det en typisk I-are? Ja, I-aren är personen som optimerar i alla situationer som inte ens behöver optimering. Sommarplaner? Lov à la grundskolan. Hur har du förändrats på 5 år? Jag tar inte längre alla lappar i märkesbacken. Hej Simon Hellbe! Årskurs? I3 Ålder? 23 år Engagemang? Ordförande för den nya pubföreningen PubIs (uttal fortfarande oklart) som ska se till att det anordnas minst 4 stycken I-pubar per termin. Finns det en typisk I-are? Det finns ju en stereotyp bild av en I-are. Jag tror att alla som går på I är nördar egentligen. Det kommer fram när folk inser att man kan vara sig själv. Var vill du jobba? Jag går datainriktningen och tycker att IT-området är mycket intressant. Jag ser inte lika stora möjligheter i någon annan bransch som i IT-branschen. Gör om tio år? Jag hoppas att jag har ett jäkligt roligt jobb. 10 år sa du? Då får man väl börja bilda en familj förhoppningsvis! Hej Filip Claesson! Årskurs? I2 Ålder? 25 år Sabbatsår? 5 år. Jag var inte alls redo för att plugga vidare. Spelade basket i Luleå och i Norge. Jobbade på fritids och på HM:s lager i Oslo. Svåraste kursen hittills? Mekanik-tvåan. Teknisk inriktning? Data. Rangordna bästa uteställerna! NH, Kårallen, Flamman, Hg, Platå. Utomlandsstudier? Hong Kong till hösten. Vad ser du fram emot att köpa när du får en högre inkomst än csn? En jorden-runt-resa. Hej Kajsa Kairento! Årskurs? Ii4, inriktning franska. Ålder? 23 år Uppväxt? Arvidsjaur Inriktning? Maskin och kvalitetsoch verksamhetsutveckling. Engagemang? Jag jobbar som kock på Flamman och är aktiv i sektionens marknadsföringsutskott. Svåraste kursen hittills? Produktionsteknik som jag läste i Quebec förra året. Bästa kursen hittills? Miljöteknik Inom vilket område vill du jobba med efter examen? Energi och miljö. Sommarplaner? Jobba, fjällvandra och göra Vansbrosimmet. Okej, men vem är dagens LiTH-are? Text Irwinder Dhindsa I sann I-anda har Alumnitidningen vidgat vyerna, och inte enbart studerat de ädla I-arna. För att undersöka LiTH i sin helhet har Nybörjarankäten 2010 analyserats och Alumnitidningen kan härmed presentera diverse roligheter om de varelser som delar habitat med I-aren. 60% av de som börjar på LiTH är yngre än 20 år. 72% är män och 28% kvinnor. Flest studenter härsammar från Östergötland (28%) följt av Stockholm (14%). 38% procent kom direkt från gymnasiet. Staden och LiU var de faktorer som påverkade minst vid val av utbildning. På en skala från 1 till 6 får Linköping betyget 4,02, medan studentlivet får 4,29. 25% vill arbeta utomlands efter examen. Endast 15% påbörjade den förberedande mattekursen som erbjöds under sommaren innan studierna började. Alumnitidningen guesstimate:ar att ingen slutförde sagd kurs. 30% kände ingen oro över att börja studera vid LiTH. Dessa var troligtvis I-are. 4 Alumnitidningen Alumnitidningen 5

4 Reportage Reportage Dragare som dro Text och intervju Emma Helsing Mork och Lisen Rosenqvist g Två I-are. Två företagsledare. Två dragare. Och två olika länder. Så lika men ändå så olika. Alumnitidningen har varit i kontakt med Victoria Strand som jobbar i Dubai och Magnus Nerve som jobbar i Japan. De berättar om tvivlet inför I-linjen, LiTH-tiden och hur det sedan blev som det blev. Victoria Strand Magnus Nerve Varför valde du att läsa Industriell Ekonomi? Jag valde mellan Industriell Ekonomi, Teknisk Fysik och Läkarlinjen. Jag hade lätt för och var intresserad av de naturvetenskapliga ämnena. Mest intresse hade jag för läkarlinjen och jag funderade på att kombinera den med någon typ av forskning. Dock var jag fortfarande för osäker på vad jag egentligen ville göra och till slut lutade det mest åt Industriell Ekonomi. När jag dessutom fick höra att Linköping erbjöd I-linjen med internationell inriktning tyckte jag att det lät intressant. Varför valde du att läsa med japansk inriktning? Faktiskt så visste jag minst om Japan och japansk kultur av de språkinriktningar som erbjöds. Men i början av 90-talet var Japan fortfarande det land i Asien som det pratades mest om. Att få chansen att bli en av de som fick möjlighet att gå den utbildningen var lockande. Jag förmodar att det nu är Kina som gäller när det pratas framtid och Asien. Vilket var ditt drömjobb när du började plugga? När jag började var nog drömjobbet fortfarande privatpilot eller läkare, men efter att ha studerat ett tag blev affärsvärlden mer och mer intressant. Drömjobbet blev att starta ett eget företag och växa med detta internationellt. Vad tycker du att Industriell Ekonomi har gett dig som du har störst användning av idag? Jag har fått med mig olika metoder för att lösa problem och lärt mig att se på problemen ur olika synvinklar. Vilka är dina bästa minnen från LiTH? Mina bästa minnen är tillfällen då jag och mina kompisar flydde skolan för en stund och åkte på diverse oplanerade resor, exempelvis till fjällen. Jag minns också tentapluggandet när vi turades om att laga mat till varandra. Vad är den största skillnaden med att arbeta i Japan gentemot att arbeta i Sverige? Det är nog lättare att nämna de få likheter som finns! Dock har jag aldrig arbetat i Sverige så jag har svårt att ge konkreta exempel. Ska jag försöka ge ett exempel är det nog den totala fokus man riktar mot kunden i Japan. Kunden har alltid rätt och det gäller att anpassa sig till alla kundens önskemål och krav. Det handlar om allt ifrån produktkvalitet och exakta leveranser till kundservice och marknadsföring. Även på semestern och sena kvällar måste man vara 100% tillgänglig för kunden. Konkurrensen är enorm och de företag som inte lever upp till kraven byts snabbt ut. Japan har länge haft fördel av att vara Asiens största ekonomi och med detta fått mycket uppmärksamhet internationellt via investeringar av utländska företag. Detta har bidragit till att Japan haft begränsat behov av att anpassa sig till omvärlden utan omvärlden har istället tvingats att anpassa sig till Japan för att lyckas här. Därför är de kulturella svårigheterna oftast riktade mot det utländska bolaget i att få dem att förstå vad som måste göras i Japan och inte tvärtom. Vad har varit svårast att anpassa sig till? Det gäller att inte fundera för mycket på varför saker och ting fungerar annorlunda, vara öppen för hur det fungerar här och acceptera det. Det finns alltid konstigheter, i Japan och i andra länder. Det har dock varit svårt att anpassa sig till att det inte går att köpa goda ostar, knäckebröd och kaviar! Hur ser dina arbetsdagar ut? En stor del av tiden går åt till att besöka våra dotterbolag och distributörer i Asien. Är jag hemma i Japan startar jag oftast dagen med att springa 10 km. På jobbet är det , kundbesök, interna planeringsmöten, media-events, budgetuppföljning, etc. Ingen dag är den andra lik. Jag är oftast hemma runt I tid för att hinna säga godnatt till mina två döttrar som är 6 och 10 år. Kommer du ihåg varför du valde att läsa Industriell Ekonomi? Jag ville läsa medicin. Min pappa som inte gillar sjukhus undrade varför och jag sa att jag ville jobba med människor. Då undrade min pappa om de nödvändigtvis behövde vara sjuka. Han tyckte att han som företagsledare också jobbade med människor, men som var friska. Sen halade han uppe en blå broschyr med flygplan på som var reklambroschyren från Linköping och jag tänkte att jag väl kunde prova en termin i alla fall sen blev jag kvar. Hade du några tankar redan då på att få jobba utomlands i framtiden? Kursledaren som var ansvarig för I-linjen pratade mycket om både utlandsjobb och om när ni blir chefer och det var säkert många som gillade det. Jag som inte riktigt var säker på om utbildningen var rätt för mig hade ingen aning om vad jag skulle bli. För mig var bredden på utbildningen och faktumet att man inte behövde välja bana för tidigt en klar fördel. Vad tycker du att Industriell Ekonomi har gett dig som du har störst användning av idag? En bred baskunskap. Jag har fått nosa på allt som har med företagande att göra, vilket har varit en fördel för min del. Vad tycker du hade kunnat göras bättre under din tid på LITH? Oj, det är ju hundra år sen jag pluggade i Linköping. Kanske att det eviga intrummandet av meningar som när ni blir företagsledare blev lite för mycket och skapade en del konstiga förväntningar hos en del av de som pluggade. Vilka är dina bästa minnen från LITH? Tiden i Clubmästeriet, tiden på teknologkåren där jag jobbade ett år och tiden som ordförande för I-linjens styrelse samt förstås alla de vänner som jag fick på den tiden och fortfarande har kvar. Vad är den största skillnaden med att arbeta i Dubai gentemot att arbeta i Sverige? Jag har lett organisationer och haft personal över precis hela världen. Min erfarenhet är att de behov av ledarskap som människor har är fundamentalt väldigt lika, var man än är i världen. Överallt behövs en ledare som kan se vart världen är på väg och vad det kommer innebära för organisationen och för individen. Man behöver någon som kan engagera, utveckla och se till att man levererar resultat. Ur det perspektivet är det ingen stor skillnad på att jobba i Dubai gentemot att jobba i Sverige. Dubai är en smältdegel av människor från stora delar av världen och på så sätt skiljer sig förstås jobben åt. Jag har försäljningsansvaret för Ericssonkoncernen i Gulfländerna (Bahrein, Oman, Qatar, UAE, Kuwait och Yemen) men också för Pakistan. Den största skillnaden är nog att jag ibland träffar väldigt religiöst övertygade muslimer som gärna pratar med mig och gör affärer med mig, men som inte hälsar och tar en kvinna i hand. Man får vänja sig vid att det är så, om inte mannen tar initiativet att hälsa förstås. Annars är den största skillnaden med att jobba här faktiskt att jag har ett stort kontorsrum från att ha suttit i kontorslandskap bland all personal i Sverige. Här är rummet viktigt säger de Det känns fortfarande lite märkligt och omodernt för mig. Vad har varit svårast att anpas sa sig till? Här är otroligt varmt och det är väldigt hög luftfuktighet på sommaren. +45 C och så fuktigt att man blir klibbig bara man öppnar ytterdörren. Det är svårt att stå ut med men då får man hålla sig inomhus i luftkonditioneringen. Men se här! Man tog alltså festbilder även innan digitalkameran! Alumnitidningen tackar Victoria för den här pärlan. 6 Alumnitidningen Alumnitidningen 7

5 I-sektionen I-sektionen Karriärstrender vad vill I-aren jobba med? Enligt Roland Sjöström, före detta ordförande för IL-nämnden vid Linköpings Universitet, såg yrkesvalen mycket annorlunda ut förr. För cirka tjugo år sedan var det de stora teknikföretagen i Sverige som lockade. Nyutexaminerade studenter sökte sig till företag så som Ericsson för att finna sina drömjobb. Trots att en stor del av dagens I-studenter väljer att ta samma väg som studenter gjorde tjugo år sedan är det nu en annan bransch många vill jobba i. På senare tid har managementkonsulting varit yrket som väckt störst intresse, en utveckling som reflekteras på bland annat internetforumet Flashback, där dagens I-are tillsammans med framtida studenter diskuterar allt från löner till bästa konsultingföretagen att jobba hos. Redan Text Irwinder Dhindsa Grafik Placement Report 2012 I korridorerna i C-huset talas det ofta om hur mycket en managementkonsult tjänar, hur mycket de jobbar och om det glamorösa livet de lever. Dagens I-studenter har med andra ord en ganska tydlig bild av drömyrket. Har det alltid varit så? Vad är I-arens drömjobb? under första året på I märker man vilket yrke som de flesta drömmer om. Av de event som varit på I sedan starten av skolåret 2012/2013 där ett företag på något sätt har varit involverat har 14 av 24 företag sysslat med konsulting. Att konsultföretag får en allt större plats under utbildningen bidrar sannolikt till den utveckling vi har sett de senaste åren. Alumniutskottet har sedan några år tillbaka gjort årliga undersökningar om våra alumner. Dessa kallas Placement Report. Placement Report 2012 visar att av de 842 alumnerna som svarade jobbade 22% inom Tjänstesektorn/Konsult, den största kategorin i undersökningen. Enligt Placement Report 2011, där relativt nyexaminerade studenter tillfrågades, fick 16,5% sin första anställning inom nämnd sektor. Den vanligaste branschen att vilja starta eget företag inom är även det konsulting, något som understryker att I-aren allt som oftast söker sig till det. Dock verkar alumner från andra utbildningar på LiTH inte ha riktigt samma preferenser. Enligt en undersökning som gjordes av Universum Communications 2007 var managementkonsult den fjärde mest attraktiva branschen, efter verkstadsindustrin, telekommunikation och IT-konsulting. Om utvecklingen håller i sig går det endast att spekulera om, men mycket talar för att konsulting är en bransch som kommer tilltala I-aren även i framtiden. Faktorer för trivsel Möjlighet att påverka Utmanande arbetsuppgifter Varierande arbetsuppgifter Flexibla arbetsuppgifter Chefsroll Annat Personalansvar Byte av bransch 0% 3% 3% 3% 62 % av alumnerna har någon gång under sin karriär bytt bransch. Värt att ha i åtanke är att denna enkät gick ut till alumner med spridda examensår. Därmed har inte ännu haft möjlighet att byta bransch. 11% 38% 38% 42% 23% 19% 11% 5% 2% 1% 1% och fler Branscher Konsult Annat Verkstadsindustri Telekom Bank/Finans Fordonsindustri Tjänstesektor Energi Mjukvara/IT Byggindustri Dagligvaror Utbildning/Forskning Läkemedel 10% 7% 7% 5% 5% 4% 3% 3% 2% 1% Nöjd med medarbetare 16% 15% Alumnerna är i hög utsträckning nöjda med sina medarbetare. Instämmer helt Instämmer inte alls 2% 2% 1% 6% 20% 28% 41% 22% alumner arbetar inom är konsultbranschen följt av annat och verkstadsindustrin. Kategorin annat innefattar exempelvis - gindustri, försvarsindustri och hälsa/ sjukvård. Vill du veta mer? Scanna den här QR-koden för att se hela Placement Report! Andel egenföretagare Önskar eget företag Det framkommer även att 40 % av de som i dagsläget inte driver eget företag skulle vilja göra det. 60% 40% Vill ha eget företag Vill inte ha eget företag Undersökningen åskådliggör att 17% av respondenterna driver egna företag. Dessutom har analyser visat att de alumner som driver egna företag är mer nöjda med den bransch de verkar i än de som inte driver egna företag. En rimlig förklaring till detta skulle kunna vara att egenföretagare i större utsträckning kan bestämma inom vilken bransch de 83% 17% Har eget företag Har inte eget företag vill bedriva sin verksamhet och dessutom att de kan påverka sin egen arbetssituation mer än alumner som inte driver egna företag. År till första chefstjänst 18% Andel chefer Hela 62 % av de svarande alumnerna är i dagsläget chef eller har tidigare varit chef på sin arbetsplats. 38% 62% Är chef eller har haft tidigare chefsroll Är inte chef och har inte haft en chefsroll tidigare Antalet år till sin första chefstjänst skiljer sig mycket för alumnerna. - stjänst efter mindre än ett år men 18 % arbetade i sju år eller mer innan 10% 15% 15% 16% 12% 9% 5% Mindre än Fler än 7 8 Alumnitidningen

6 Reportage Övrigt Är vad vi gör en produkt av våra drömmar, eller är våra drömmar en produkt av vad vi gör? Text Villum Hansson Bild Jacob Ahlmann Det blev tyst i föreläsningssalen. Någon vände sig till sin granne och började sakta söka efter ord. En annan använde sin smartphone som en effektiv sköld mot den obekväma frågan, och en tredje stirrade frågande på powerpointbilden. Vad är viktigt för Dig i Ditt liv just nu? Diskutera med grannen? Om vad som är viktigt i livet? Frågan stångade envist mot den analytiska mur som obarmhärtigt hindrade frågor av den karaktären att ta upp tankeverksamheten. Varför fundera över frågor som saknar ett korrekt svar, frågor som inte har tydliga avgränsningar? Frågor som ändå kan fortsätta att diskuteras i all evighet? Ett par på raden framför började försiktigt viska till varandra. En grupp till höger fyllde på och snart fylldes den stora salen av ett sorl av röster. Röster som delade stora ord med varandra. Ord som var viktiga i just de personernas liv, just där och då. Ord som kärlek, vänskap, familj och hälsa. Ord som startade diskussioner utan definitiva svar. Ord som var tätt förknippade med våra drömmar och som, om de behandlas varsamt och med respekt, kunde föda nya drömmar. I detta nummer av Alumnitidningen får Du, läsande I-alumn, en inblick i hur vår utbildning och dess innehåll förändras sedan starten. Du får en bild av hur den nyutexaminerade industriella ekonomens vägval i karriären har speglats av samtiden, och du får nosa på hur våra drömmar förändrats genom åren. Jag spände axelbanden och väskan slöt sig tätare mot min rygg. Kardborrbanden på mina små skor var ordentligt spända, strumporna uppdragna och den alldeles för stora skjortan instoppad innanför shortsen. Jag andades ut och tog mina första steg på den långa promenaden. Det var en nystart, det var något stort. Alla dörrar stod öppna och fantasin flödade. Jag kunde bli astronaut. Jag kunde bli rymdforskare eller polis. Jag kunde bli arkeolog, guldvaskare eller äventyrare. Jag hade hela livet framför mig och kunde göra precis vad jag ville. Och jag hade bestämt mig. Jag skulle bli pizzabagare. Jag log stolt, rättade till min gula keps med den stora siffran ett skrivet i pannan, och marscherade vidare mot min allra första skoldag. Ibland undrar jag vad som hände med den drömmen. Vad hände med den lilla pizzabagaren i mig? Han som längtade efter att snurra en degklump på fingrarna. Han som skulle bli bäst på att sprida tomatsåsen över den stora, runda, ogräddade degen, slänga på ett lager ost och skjuta in den längst in i den varma stenugnen. Han som skulle torka svetten i pannan och stolt ta sig an nästa pizza, fast besluten om att just den skulle bli den skulle bli den bästa i staden. Men mest av allt undrar jag hur kommer det sig att mina drömmar idag är så lika mina vänners här i Linköping? Efter fyra år på I har metodiken för problemlösning etsat sig fast ordentligt. Identifiera nuläget, analysera detsamma och ge förslag på lösningar. En metod som inte möter minsta motstånd av vår inre analytiska mur och är applicerbar på det mesta. På företag, på kurser och till och med på oss själva. Men vad händer med våra drömmar, med pizzabagaren i oss, om vi analytiskt svarar på vad vi ska göra i våra liv? Vad tar vi avstamp från för att analysera vårt eget nuläge? I början av 2012 gav den australiensiska sjuksköterskan Bronnie Ware ut en bok grundad på sina samtal med patienter vårdade för att höja livskvaliteten under livets sista skede. Boken, som fick titeln Top Five Regrets of the Dying, beskrev de största källorna till ånger människan känner innan hon dör och blev en internationell bästsäljare. Vad som toppade listan låter jag vara osagt, men en sak kan jag säga. Det hade varken ett korrekt svar eller tydliga avgränsningar, och frågan som föds kan fortsätta att stötas och blötas i all evighet. Och för att närma mig svaret kommer jag i varje beslut som rör min framtid att ställa mig den enda frågan som egentligen är viktig. Vad brinner jag för? Villum Hansson, Ordförande I-sektionen Lars Blixter (i79) bor i Göteborg och driver Lars Blixter Ledarutveckling AB. Från studietiden längtar han mest tillbaka till kamratskapet, alla härliga fester och Clubmästeriet. Hans Eriksson (i97) bor i Stockholm och jobbar på Sörmlands Grafiska med försäljning och marknad. Den bästa kursen från studietiden tycker han var en organisationskurs där man åkte iväg på ett internat under några dagar för gruppdynamik- och ledarskapsövningar. Axplock av Alumner Text Stina Axi Alumnitidningen har tagit reda på vad ett blandat gäng alumner gör idag. Kanske känner du igen någon av dem? De blev alla lite nostalgiska när de utfrågades om sitt bästa studieminne eller vilken den bästa kursen var här i Linköping. Läs och bli nostalgisk! Vad skulle du göra om du fick vara student för en dag igen? Helena Vilcans (tidigare Jansson) (i91) bor idag i Stockholm och jobbar som Teamchef, Account Manager på HiQ. Om hon fick chansen att vara student för en dag skulle hon sitta och fika med sina trevliga gamla kursare och nätverka. Helena var kårordförande 94/95 och säger att intressanta diskussioner om avskaffandet av kårobligatoriet fördes redan då. Åsa Hall (tidigare Rehnvall) (i84) jobbar på Attends Healthcare AB som logistikchef. Under studietiden när hon fick en stund över hängde hon i fiket i C-huset och senare även i Baljan när det byggdes Henrik Sievers (i83) jobbar som försäljningschef på Hamamatsu Photonics AB. Han bor i Sollentuna och minns bäst läraren Peter Hackman som undervisade i algebra. Agneta Dieden (tidigare Plyhr) (i79) bor på Lidingö och jobbar på Oxford Leadership Academy med ledarutveckling. Hon driver även det egna företaget InterRelate som erbjuder coaching, workshops och teamutveckling av ledningsgrupper. Ett starkt studieminne är alla galenskaper som hon upplevde tillsammans med sitt Clubmästeri, bland annat resorna som de gjorde till Uppsala nations gåsamiddag och till Tuborg i Köpenhamn. 10 Alumnitidningen Alumnitidningen 11

7 Fokus Fokus Nostalgitripp genom tekniken - 70-talets tekniska högskola Text Stina Axi År 1969 började Tomas Axi och Lennart la Fleur på I-linjen. Jag bad dem om hjälp för en historielektion om tekniken på Campus Valla och fick se bilder ur kårtidningen Linsen från tidigt 1970-tal. Flamman var hett redan då och studenthumorn ständigt närvarande. Denna artikel fokuserar dock på hur informationsspridningen egentligen gick till. Varsågod! En Nostalgitripp inom teknikens underbara värld à la 70-talet! Skriva ett dokument utan Word När det var anteckningar från mattelektioner var dessa oftast handskrivna för att kunna återskapa formlerna som kritades ned på de många gröna griffeltavlorna. För andra dokument fick någon först skriva rent ett original med hjälp av en skrivmaskin från en handskriven förlaga. Det skrevs på ett särskilt papper, en stencil. Denna kunde sedan sättas i kopieringsmaskinen för mångfaldigande. Skrivmaskinerna var av fabrikaten Facit eller IBM. Båda fanns som elmaskiner och hade en finurlig mekanisk konstruktion. Duktiga sekreterare skrev snabbt med alla fingrarna utan att titta på tangentbordet. Skrivmaskinsutbildning var en nödvändig merit för att bli sekreterare. Det var inte tal om att välja typsnitt, fetstil eller andra finesser. För hemmabruk hade Facit en mindre manuell maskin, Facit privat. Tippex var räddningen vid felskrivning, delete-knapp fanns inte. Annons för facit, Linsen nr 4, november 1968 Bibliotekets datalagring Högskolans bibliotek tog hjälp av datorteknik för informationssökning. Sökning på mikrofiche var en etablerad teknik. Dokument hade fotograferats och förminskats och slutligen lagrats som fotonegativ, mikrofiche. Många dokument kunde lagras på varje negativ. Flickan längst till höger stansar in bibliotekets material på hålremsa. Hålremsan görs sedan om till magnetband och lagras i datamaskinen. Detta är grunden för hela systemet. Detta fungerar redan, medan de båda andra bilderna illustrerar kataloglagring på mikrofiche och informationssökning, funktioner som så småningom kommer att användas. Text av Inger Melin, Linsen nr 7, Att maila på 70-talet I en lång korridor var hela väggen fylld av fack. Var och en hade ett eget litet fack som brevlåda. Där lades all (!) information om utbildningen: kursplaner, scheman, lokaler, kurslitteratur, föreläsningsanteckningar etc. Facket var informationscentralen. Tömma facket dagligen var ett måste för att vara uppdaterad och veta vad som gällde. Man tog cykeln till Valla, ibland bara för att kolla i facket. Jaha, Nåväl, inte så långt ifrån i vilket fall. Syntax error Datorn var långt från var mans redskap. Datorer var stora apparater och det fanns inte ens i fantasin att var och en skulle ha en PC hemma. I utbildningen ingick dock kurser där man fick lära sig hur datamaskiner arbetade och man fick lära sig grunderna i maskinspråket Assembler. Att skriva datorprogram i Basic och Algol ingick i projektarbeten och ansågs vara lite av spjutspetsteknologi, ändå långt från dagens högnivåspråk. Avancerade hjälpmedel som Excel fanns ännu inte. För beräkningar i vissa examensarbeten kunde teknologer i vissa fall använda programmet Fortran. Man skrev programkoden med penna på särskilda blanketter som lämnades in på dataavdelningen. Där skrevs dessa över till hålkort eller hålremsor av stansoperatriser. Programmet kördes sedan och teknologen fick efter någon dags väntan tillbaka utdata i form av pyjamaspapper. Var det fel i programmet bestod utdata av det korta meddelandet syntax error. Då var det bara att börja söka i programlistan och göra om hela proceduren. Professorsinstallationen av en TV Under ett par år gjordes försök med TV-ledd undervisning. När C-huset på Campus Valla uppfördes utrustades alla salar med TV-monitorer. Tanken var att kunna spara på lärare samtidigt som väl genomarbetade lektioner, med samma kvalitet, kunde erbjudas. Det lät ju bra men blev totalt fiasko. Programmen startades från en central. Att stoppa läraren för att kunna ställa frågor var en omöjlighet. För många teknologer blev det en bister erfarenhet, med många omtentor. Studieresultaten rasade och studentkåren gjorde uppvaktningar direkt hos utbildningsministern att stoppa TV lektionerna. TV-undervisningen upphörde redan efter ett par läsår. Det blev en dyr erfarenhet både kostnads- och marknadsmässigt för den nya högskolan. Allt kan inte automatiseras med bra resultat. Installation av extra professor: en TV med professorshatt. Till vänster Lennart la Fleur. Linsen nr 5, Foto: Torgny Berthelius. Vid den första professorsinstallationen i Linköpings universitetshistoria, gjorde teknologkåren en uppmärksammad kupp. Till tonerna av marschen Carolus Rex tågade sex kravallfrack-klädda teknologer in med en blåmålad TV med professorshatt, och ett humoristiskt installationstal hölls till denna speciella extra professor. 12 Alumnitidningen Alumnitidningen 13

8 Övrigt Vallastaden Text Mats Lindelöw bygger staden. Tegar har ett starkt grepp och ett konceptuellt innehåll med smala tomter, vångar, tegar och gemensamma lokaler Felleshus. Förslaget är tydligt i sin struktur med klar identitet och samtidigt både dynamiskt och flexibelt. Under första etappen fram till 2016, ska 400 lägenheter byggas i Vallastaden. Dess läge gör att den blir integrerad med de södra delarna av campus och kommer således ligga nära Campushallen och G-huset. För att ta del av studenternas åsikter har kommunen varit närvarande på LiU och har bland annat haft seminarier och informationsträffar. De har även öppnat upp för byggemenskaper med möjligheter för till exempel sektioner kan gå samman för att bygga ett hus. Såhär kan Vallastaden komma att se ut. Källa: Okidoki Arkitekter AB U niversitetet har sedan starten 1969 genomgått många förändringar. På campus Valla har byggnader kontinuerligt uppförts, Hälsouniversitetet har tillkommit och LiU har etablerat campus i såväl Norrköping som i Stockholm. Best Workplaces 2012 Sweden This is your invitation to join an organization offering greater opportunity, greater challenge and greater satisfaction. An organization dedicated to teamwork and collaboration, working in the forefront of technology with 9 out of 10 of Sweden s largest companies among our clients. Since 2008, Accenture has been recognized as one of Sweden s top workplaces by the Great Place to Work Institute. Find out why our people like working here by visiting accenture.se/ career or accenture.se/facebook lekfull stadsdel där människan växer och utvecklas. och En plats som lever och där livet och möten mellan människor är i centrum. För att åstadkomma detta ska en mångfald skapas genom att begränsa byggrätter och utöver vanliga byggherrar även bjuda in arkitekter och bygg-grupper att bygga i området. Nästa stora projekt heter Vallastaden och Linköpingsbo2016. I början av förra året presenterades Linköpings ambitiösa plan att knyta universitetet närmre staden. I augusti förra året precampus Valla är Linköpings senterades vinnaren största arbetsplats och har av den arkitekttävling nu över studenter. som utlysts för den nya Trots att det inte ligger alltför stadsdelen. Förslaget långt ifrån centrum känns det Minst 1000 nya bostäder skall Tegar, från arkitektupprättas sydost om Valla verkligen som att det ligger i byrån Okidoki, vann utkanten av Linköping. Linköpingsbo2016 bland 27 andra tävlande bidrag. Det som är tänkt att ändra det. Planen är att uppföra juryn fastnade för i deras förslag var den en helt ny stadsdel, Vallastaden, i södra sociala hållbarheten och öppenheten för delen av Campus Valla. Transportmöjlig- andra sätt att bygga i framtiden: heterna är också tänkta att förbättras för att få en bättre integration av universitetet och Ett starkt och tydligt förslag som andas framtid. Förslaget utgår från att människan Märdevi till centrum. Linköpingsbo2016 är tänkt som ett expoområde -- likt bo01 i Malmö -- där bostäder ska byggas. Idéprogrammet beskriver det framtida området som en Det ska bli väldigt intressant att se hur denna stadsdel växer fram och vi studenter uppskattar att Linköping verkligen satsar på universitetet, som trots allt är en viktig del av staden. Frågan är bara om den amitiösa visionen om nyskapande och hållbarhet istället skapar en stadsdel som är för dyr för studenterna att leva i. Det är trots allt pengarna som är en stor faktor i studenternas val av bostäder och blir kostnaden för hög kommer det vara svårt att locka studenterna trots dess fina arkitektur och läge. Men vem vet, kanske har Vallastaden potential att bli det nya favorithemmet för I-are. Det kanske rent av är i Vallastaden som I-sektionen bör köpa det omdiskuterade I-huset. Diskussionerna har i alla fall börjat bland våra studenter och en I-husgrupp har tillsatts. Det är i alla fall kul med förnyelse och ett behövligt tillskott till campus. Vad tycker du? Mejla gärna till liu.se om åsikter. Kanske vill du till och med vara med och sponsra och få ett rum uppkallat efter dig. Kanske har Vallastaden potential att bli det nya favorithemmet för I-are Accenture. All rights reserved. Alumnitidningen 15

9 Fokus Fokus Hur LiU blev LiU Text Hanna Berg Linköping kunde år 1975 stolt titulera sig som universitetsstad. Linköpings Universitet har genomgått en anmärkningsvärd utveckling sedan dess, och är idag ett av Sveriges större universitet. LiU har flera gånger blivit omnämnd som en förnyare. I de sammanhangen nämns ofta problembaserat lärande, nya utbildningsprogram och forskning över områdesgränserna. Vi ställer oss frågan: Hur gick denna resa till? För att få svar tar vi oss ner till Origo för att träffa Mats Arwidson som är biträdande universitetsdirektör på LiU. är jag 1968 började läsa historia -Noch svenska i Linköping var vi bara ett par hundra studenter, berättar Mats Arwidson, biträdande universitetsdirektör på LiU. Mycket har hänt sedan dess. Idag finns studenter fördelade på Campus Valla, Campus US och Campus Norrköping. Mats Arwidson, som har arbetat administrativt på universitetet de senaste 30 åren, tar med oss på den resa som LiU har gjort. I början av 60-talet började man inse att Sverige utbildar alldeles för lite folk på Mats Arwidson akademisk nivå. Det fanns vid denna tid universitet i Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala fick Umeå universitet. I takt med att samhället blev allt mer komplext ökade behovet av vanligt folk med högre utbildning. -Att bygga ut med ytterligare universitet skulle bli alltför kostsamt, särskilt då forskning kräver stora resurser, berättar Mats. Lösningen blev att universiteten fick varsin filial, med undantag för Umeå. Växjö blev en filial till Lund, Karlstad blev en filial till Göteborg, Örebro till Uppsala och Stockholms filial hamnade i Linköping. Det fanns en diskussion om Norrköping som ett alternativ till Linköping. Att valet föll på Linköping hade troligtvis att göra med folkmängd och struktur. Staden hade redan viss utbildning av lärare, landstinget utbildade sjuksköterskor och det fanns ett regionsjukhus. -Så därför blev Linköping ett ganska naturligt val, berättar Mats. I mitten av 60-talets beslutar riksdagen att Sverige ska få en fjärde teknisk högskola. De befintliga tre fanns i Stockholm, Göteborg och Lund. Det var en dragkamp mellan Västerås, Linköping och Norrköping. Ett av Linköpings argument var att de såg stora fördelar med att samordna skapandet av högskolan med SAAB. Dessutom fanns förutsättningar att utöka utbildningsområden inom medicinsk teknik, till följd av närheten till regionsjukhuset. -Norrköping insåg kanske att de inte kunde konkurrera ut Linköping så de stöttade Linköping för att försöka se till att valet inte skulle falla på Västerås, berättar Mats. Tills slut kom beslut om att Linköping skulle få bilda den fjärde tekniska högskolan. Det var underförstått att om Linköping i framtiden blev ett stort lärosäte, skulle delar av utbildningsutbudet placeras i Norrköping. Sedan gjordes inget på 30 år startades Y, M och I-linjen. Det gick Corson på Campus Valla Kungen inviger kårhuset Kårallen 1987 trögt för högskolan i början. -Vi hade en mycket liten teknisk högskola som var extremt impopulär. Hit sökte man i sista hand, dessutom hade man tv-undervisning som var ett pedagogiskt experiment som många studenter och lärare avskydde. Det finns vissa personer som är kvar här på universitetet som inte har kommit över det än, berättar Mats är Linköping först med att starta D-linjen, precis som de var med I-linjen Det var två program som kom att bli särskilt viktiga för utvecklingen. -Många fnös åt I-linjen i början som någon konstig kombination av ekonom och ingenjör, berättar Mats. Det visade sig framöver vara en lyckad kombination som sedan har startats på andra ställen i Sverige. Linköpings verksamhet utvecklades inom vård och medicin. Lärarutbildningen och den filosofiska fakulteten växte och det fanns nu ett bra underlag för ett universitet. -Frågor kring en frigöring från Stockholm drevs igenom med en ganska skicklig politisk hantering, menar Mats inviger Kung Carl XVI Gustaf Linköping universitet. De övriga 3 filialerna Växjö, Karlstad och Örebro hade inte samma dynamiska utveckling. Det tog de ca 25 år längre att få universitet. Campus Norrköping har självfallet också en märkesbacke Kåkenhuset på Campus Norrköping sett från Motala ström Löftet att förlägga viss utbildning i Norrköping infriades inte då verksamheten i Linköping växte. Flertalet utredningar gjordes men inget större hände. Det dröjde ända tills mitten av 90-talet då universitetsledningen och styrelsen insåg att något måste göras för att Norrköping blev alltmer otåligt. -Det var ett hårt politiskt tryck från Norrköping och Linköping stod mot väggen. Norrköping var nästan inne på att bilda en egen högskola, berättar Mats. Timingen var väldigt bra. I mitten av 90-talet upptäckte man att Sverige utbildade för lågt antal människor på eftergymnasial nivå jämfört med många andra länder. Högskolorna skulle byggas ut så 4-5 procent fler ungdomar skulle få en plats på högskolenivå när de gått ut gymnasiet. Det bestämdes att campus Norrköping skulle byggas. -Vad ska vi göra i Norrköping? Ska vi göra det alla har trott, flytta över halva ekonomutbildningen eller kanske halva I-linjen. Absolut inte, säger Mats. Universitetet beslutade att det till största delen skulle skapas helt nya utbildningar i Norrköping inom alla fakulteter. De började med stora satsningar inom elektronik då Ericsson fanns i Norrköping. Den här gången hade de dock inte samma tur med timingen. -Samma dag som vi började anta studenter la Ericsson ner all sin verksamhet i Norrköping, säger Mats. Utbildningsutbudet växte och ett mycket trevligt campus byggdes. De beräknade för ungefär studenter. Nu finns det ungefär 5400 studenter som läser på campus Norrköping men de hade hoppats på en något bättre utveckling när det gäller antal studenter på grundutbildningen. -När man ser på forskningen i Norrköping, har den gått fantastiskt bra. Jag tänker särskilt på områden som rör visualiseringsteknik, tryckt elektronik samt etnicitet och mångfald. Så forskningen har kanske gått bättre än själva grundutbildningen, menar Mats. Linköpings universitet kännetecknas av att vara det största programuniversitetet. Hit kommer studenter för att läsa långa utbildningar till t.ex. civilingenjör, läkare och psykolog. 73 procent av alla som läser på LiU kommer inte från regionen utan flyttar till Linköping eller Norrköping. -Hela grundutbildningen bygger på att vi ska locka folk att komma hit och det har vi gjort, ganska medvetet, genom att bygga upp långa yrkesinriktade moderna program istället för fristående kurser. Strategin med grundprogrammen har gjort att Linköpings universitet har blivit mycket attraktivt. -Den dagen vi inte lyckas locka ungdomar att flytta till Linköping för att studera, då blir det riktigt tufft för universitetet, konstaterar Mats. Utvecklingen på LiU fortsätter. En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en total översyn av bl.a. LiU:s utbildningar, detta som en del i arbetat för att fortsätta var konkurrenskraftiga bland ungdomarna och även för att öka antal studenter i Norrköping. Utredningen kan resultera i att expandera, minska, flytta vissa utbildningar eller skapa helt nya. Gruppens förslag läggs fram i november Campus Valla i sin fulla höstprakt 16 Alumnitidningen Alumnitidningen 17

10 Reportage Fokus Baljan firar 25 år Text Johanna Ingebrand Bild Jacob Ahlmann Ryds Herrgård Text Amanda Persson Bild [hg] Rast igen och studenterna skyndar till Baljan för att hinna köpa kaffe och klägg innan föreläsningen drar igång igen. Om du har otur har din föreläsare dragit över tiden och du hamnar återigen sist i kön och ännu en rast spenderas köandes efter 5-kronors kaffe. Hur kan Baljan efter 25-års verksamhet fortfarande vara så oroligt populärt? Hur startade egentligen allt? Vi kontaktade de som styr sektionscafét för att ta reda på det. intresselistorna som sattes upp. Ersättning utgick i form av ett klippkort och precis som idag var både jobbare och styret studenter. Mycket har hänt sedan starten inte minst priset som ökat med 150 % från 2kr från början till 5 kr idag. Sedan 1992 har den sparsamme kunnat spara en slant genom att ta med sig en egen mugg. En så framgångssaga måste självfallet firas. Under en vecka i september 2012 firades Baljans 25-årsjubileum med pompa och ståt. Veckan till ära hade Baljan utsmyckats med tusentals ballonger, endast lyxklägg serverades och varje dag anordnades minst en aktivitet för att fira jubileet. Firandet startade måndag morgon då den trötte studenten bjöds på kaffe i märkesbacken. Senare under dagen hölls ett invigningstal av den tidigare nämnda Elisabeth Blom som berättade hur det gick till när hon sålde Baljans första kopp kaffe. Idag är Kravaller på Kårallen inget konstigt. Varje vecka blir torsdagskröken och fredagspuben fullproppad i Baljan. Kårallen innehåller också kontor och rum för LiU s studentföreningar. Dock har det inte alltid varit så: Kårallen invigdes först Innan dess var Ryds Herrgård LiU s Kårhus. AlumnU har undersökt hur det gick till, och vad som hände med Herrgården sedan. Ryktet säger att idéen föddes då sektionerna hade tröttnat på att själva brygga kaffe inne på sina rum. Så för att få ett slut på det eviga kaffekokandet gick ett gäng studenter som representerade olika sektioner ihop och grundade Sektionscafé Baljan serverade en entusiastisk Elisabeth Blom den första koppen kaffe. Från en korridor i Ryd hade man lånat två små kaffekokare och till det serverades hemmagjorda chokladbollar så kallade kläggbollar. Om det är därifrån Baljans bakverkssortiment fått sitt karakteristiska namn klägg eller om det kommer ifrån kombinationen kaffe + tillägg = klägg låter vi vara osagt. För att få cafét gå runt krävdes vissa resurser. Kapital, hyllor, kaffemaskiner och dylikt lånade sektionerna ut för att få igång verksamheten. 50 tappra studenter anmälde sitt intresse att jobba i Baljan på de första Under tisdagen ville styret uppmuntra till utelek och anordnade tävlingar på Blå Havet. Bland annat kunde studenten som klarade av att cykla en bana och samtidigt hålla en kopp kaffe vinna en cykel. På onsdagen kunde den ressugne uppleva en tidsresa där priserna på kaffe och klägg minskade under dagen för att vid stängning nå ner till 1987-års priser. Torsdag slogs det på stort med försäljning av ärtsoppa och punsch till lunch, eventet fick namnet Punsch till Lunsch. Dagen var inte slut där utan på eftermiddagen serverade styret kaffedrinkar i Coffee-in-Kröken. En födelsedag kan inte firas utan tårta så under fredagslunchen bjöd Baljan på tårta till alla glada i Amfiteatern. Ingen behövde gå hungrig då tårtans storlek uppmättes till 3*25m. För den som fortfarande inte kunde få nog av kaffe kunde besöka kaffebaren som ordnades i samband med fredagspuben. Många styrelseledamöter har jobbat hårt för att hålla igång Baljan i 25 år, alla dessa bjöds på lördagen in på en heldag med lekar och festligheter. Mycket hinner hända på 25 år och vart Baljan befinner sig vid sitt 50-årsjubileum kan vi knappats föreställa oss. Herrgården byggdes under 1700-talet med stora delar av Ryd som sina marker. Under 1900-talet skänktes sedan Herrgården en stiftelse som senare blev Stångåstaden AB. Byggnaden var först tänkt som en gemensamhetslokal för de boende i Ryd men i slutet på 60-talet skänktes det istället till Linköpings Studentkår (LINS) för att bli ett kårhus. Byggnaden restaurerades av kommunen och var endast tänkt som ett provisoriskt kårhus i väntan på att ett bättre skulle byggas i Valla, dock sköts byggandet upp på grund av problemen att skaffa de pengar som krävdes. Under 70-talet drogs kampen för ett kårhus igång igen efter att antalet studenter flerdubblats och Herrgården inte längre räckte till. Dessutom låg den för långt bort från skolorna för att studenterna skulle hinna besöka på rasterna. Studenterna inte fick bygga om Herrgården och dessutom ville flera att Herrgården skulle börja användas som allaktivitetshus för alla boende i Ryd såsom det först var tänkt togs beslutet att kårhuset skulle byggas och efter två års byggande stod Kårallen klar år Det var på 80-talet som Ryds Herrgårds (numera [hg]) verksamhet började se ut som den gör idag -- det vill säga en mysig pub med danskolv som är till för studenter och drivs av studenter. Fram tills 90-talet var Flamman och [hg] de enda studentställena i Linköping och [hg] var ofta ett självklart val på helgerna. På senare tid har dock andra ställen öppnat såsom Villevalla Pub och Nationernas Hus. Även Kravallerna på Kårallen har blivit vanligare och mer populära, trots att det ofta krävs nattkö för att få tag i de eftertraktade biljetterna. Även om [hg] har fått konkurrens är puben fortsatt välbesökt blev [hg] officiellt ett kårhus vs Moden och högkonjukturer kommer och går, men studentens suktan efter en god öl och trevligt sällskap består. Dansgolvets ljuseffekter har uppgraderats en aning sedan 80-talet. I Herrgårdens matsal kan studenten fortfarande avnjuta en näringsrik måltid för en billig penning. 18 Alumnitidningen Alumnitidningen 19

11 Reportage I-sektionen En rektors äventyr Text Sonja Gerde Bertil Andersson, professor i biokemi, var rektor vid Linköpings Universitet åren Sedan 2011 har Bertil varit rektor vid Nanyang Technological University i Singapore. NTU är rankat bland världens 50 främsta universitet och vi på LiU är mycket stolta över vår före detta rektors framgångar. Vi tog kontakt med Bertil för att höra vad han tycker om rektorsrollen på NTU jämfört med den på LiU. Hur kom det sig att du hamnade som rektor på NTU i Singapore? Det var under tiden jag arbetade som VD för European Science Foundation i Strasbourg, Frankrike. Jag hade många uppdrag som rådgivare bland annat till Singapores regering. Sen kom erbjudandet om att bli rektor på NTU i Singapore, vilket var något jag inte kunde tacka nej till. Hur är utbildningssystemet i Singapore jämfört med Sverige? Singapore är likt det engelska systemet. En skillnad är att det kostar för studenterna i Singapore att studera, vilket har en påverkan på deras attityd. En singaporiansk student vill fixa sin kandidat så fort som möjligt och ut och tjäna pengar. Det är inte så många som är intresserade av akademisk karriär. Här finns inte samma akademiska tradition som i Sverige, vilket är något jag kan sakna. 70 % av de som läser master på NTU är utbytesstudenter. På NTU s logga återfinnes både lejon och atomer. Har Joakim von Anka äntligen funnit en värdig motståndare? Vad är de största lärdomarna/erfarenheterna du fått tack vare ditt jobb på NTU? Det är det internationella perspektivet på livet. Jag tycker att det är för få svenskar som tar chansen att arbeta utomlands idag. Fler borde testa på att jobba med andra värderingar och tankesätt, det är väldigt utvecklande. Jag har bott utomlands i snart 10 år nu och jag tycker att det svenska systemet är lite för stelt och odynamisk. Det är fantastiskt att jobba i ett system som utvecklas så snabbt som här i Singapore. Vilka är de största skillnaderna mellan Sverige och Singapore? En av de största skillnaderna är att Singapore är mycket mer internationellt vilket präglar livet i hela staden. Folk kommer hit från hela världen och utvecklingen går väldigt fort. För 10 år sedan fanns inte NTU på kartan, nu är det rankat bland de topp 50 universiteten i världen, och 5a i världen när det gäller internationell profil. Vilka är de största utmaningarna för dig? Största utmaningen har varit att arbeta i en annan kultur. Singapore är mycket mer hierarkiskt än Sverige. När jag säger någonting så är det ingen som säger emot, vilket är annorlunda. Dekanerna blir otroligt nervösa för att komma och säga till när det är något som är fel. Man är ensam om att ta beslut på ett annat sätt. Å andra sidan går det fortare att driva igenom det jag vill vilket underlättar mitt arbete. På ett personligt plan är det såklart också en utmaning att det är långt hem och jag kan inte träffa mina döttrar lika ofta som jag hade velat. Energiteknik Text Amanda Persson och Jacob Ahlmann Att vi människor lever på ett sätt som inte är miljömässigt hållbart är ingen nyhet, men det gör inte frågan mindre viktig. I många, många år framöver kommer det vara imperativt att det utvecklas nya material, metoder och energikällor som tär mindre på vårt ekosystem. Detta gör miljöindustrin högintressant, vilket LiU uppmärksammat och gör stora satsningar på. Trycket på det stora utbudet miljörelaterade kurser som LiU erbjuder har ökat stadigt de senaste åren. Nyligen lanserades den nya civilingenjörsutbildningen Energi, Miljö, Management som redan visat sig fantastiskt populär. Med detta i ryggen har det nyligen bestämts att även I-are ska kunna bli miljökunniga, och därför presenteras nu en ny teknisk inriktning för I-are: Energiteknik. För er alumner som kanske jobbat lite för länge för att ha stenkoll på utbildningen, kan Alumnitidnigen berätta att I-aren primärt läser sin tekniska inriktning under sitt tredje år, och att denna ämnar att avsluta ingenjörsdelen av utbildningen. Energi teknik kommer således att ge en stabil bas inom ämnet för att I-aren ska kunna förstå tekniska såväl som miljömässiga aspekter både lokalt, regionalt och globalt. Detta inkluderar bland annat nya och högeffektiva sätt att producera elektricitet och biodrivmedel, samt miljöanpassad design och energieffektiviserad produktionsteknik. Detta är inget liten uppgift, men LiU låter sig inte avskräckas. Enligt Joakim Wren, universitetlektor vid IEI, finns det både bred och djup kompetens inom miljöteknik att hämta på LiU. Vad har du för mål och visioner för framtiden? Jag har 3 års kontrakt kvar på NTU, efter det vill jag återvända hem till Sverige och planerar då att bli bonde på vår släktgård i Östergötland. Jag hoppas också på att få fortsätta fungera som rådgivare i internationella frågor till Linköpings Universitet då också, vilket jag i viss mån är redan idag. Vill du hjälpa oss uppnå vår vision? Vi ska bygga världens mest resurseffektiva region Läs mer om oss och hur det är att jobba hos oss på tekniskaverken.se NTU kan stoltsera med minst sagt imponerande arkitektur. 20 Alumnitidningen

12 Fokus Fokus IT-krasch och finanskris - hur påverkas I-studentens val? Text Emil Hallström Utbildningen Industriell Ekonomi grundades 1969 och har sedan dess växt i popularitet och omfattning. I takt med att krav och förväntningar på utexaminerade I:are har förändrats så har utbildningen slipats och formats för att vara väl anpassad efter dessa krav. Även extraordinära händelser kan påverka utbildningen eller åtminstone studentens väg genom denna. Som student på Industriell Ekonomi ges en stor valfrihet, möjligheten att själv välja sin väg genom utbildningen är mycket uppskattad. Alumnitidningen har undersökt hur valen som I-studenten gjorde och hur dennes framtid påverkades av IT-kraschen 2000 och finanskrisen Hypoteserna som låg till grund för artikeln var att datainriktningen samt finansinriktningen tappade ett stort antal studenter i samband med ovannämnda kriser. Vad hände? Under 90-talet växte intresset för olika typer av IT-bolag, främst med verksamhet inom mobil- och internetbaserade tjänster. Mot slutet av 90-talet skenade värderingen av sådana bolag som ansågs ha förstått framtidens konsumenter. Även internetkonsultbolag börsnoterades och tog del av den kraftiga uppgången. En del av dessa IT-bolag hade P/E-tal på över 1000 när bubblan var Kristian Sandahl som mest uppblåst och sammantaget bäddade denna bubbla för spektakulära uppgångar och fall. Framfab och Boo. com har ofta fått stå som exempel för denna kris, även om Framfab överlevde Det som försvann var företag med kontor på Kungsgatan i Stockholm IT-kraschen 2000 och idag ingår som en del av teknik- och marknadsföringskonsultbolaget LBi. Boo. com gick däremot i konkurs efter att totalt ha missbedömt marknaden för försäljning av kläder och skor på nätet. Hur påverkade detta I-studenten? Den inriktning som förväntades ha påverkats mest av att IT-bubblan sprack är den tekniska inriktningen datateknik och mycket riktigt så föll antalet I-studenter som valde att läsa datainriktningen kraftigt i början av 2000-talet. Kristian Sandahl är ansvarig för datainriktningen och berättar att det var omkring 130 I-studenter 2001 som läste TDDC88 Programutvecklingsmetodik, PUMen, för att sjunka till 18 stycken år Kursen tappade alltså drygt 85 % av sina I-studenter på bara tre år. Kristian påpekar att även om IT-bubblan sprack så växte många IT-branscher fortfarande, t.ex. B2B och säkerhet men även dessa påverkades negativt av kraschen. Det som försvann var företag med kontor på Kungsgatan i Stockholm med personal från reklamvärlden och affärsidén Vi skall hjälpa våra kunder med information. Sedan lägstanivån med 18 studenter som läste PUMen 2004 har intresset för datainriktningen stadigt stigit och idag är det två klasser, cirka 60 studenter, som läser PUMen varje år. Kristian tycker att detta är en vettig nivå då det var många som halkade in på ett bananskal när datainriktningen var som mest populär. För er som läst datainriktningen kan det vara av intresse att veta att Kristian låter hälsa att 2012 var det första året som eleverna i PUMen lyckades få till ett fungerande program, något samtliga grupper lyckades med. IT-branchen såg en otrolig utveckling runt milleniumskiftet, vilket NASDAQ tydligt speglar. Tyvärr var fallet precis lika drastiskt. Även de senaste finansiella orligheterna har satt sina spår runt om i världen. Här ett index över aktiekurserna för de största företagen på Toronto Stock Exchange Vad hände? Finanskrisen som slog till med full kraft 2008, av många ansedd som den värsta sedan Stora depressionen på 30-talet, har många olika orsaker men ofta pekas subprimelånen på den amerikanska marknaden Väl rustad utbildning men hur blir det i framtiden? De två exempel som Alumnitidningen tittat på visar att I-studenten tycks ha varit väl förberedd att hantera de förändrade förutsättningarna i omvärlden. I framtiden kommer det dock inte att vara möjligt att blanda kurser från olika ekonomiska inriktningar för att sedan skriva exjobb inom Industriell Ekonomi. Istället kommer I-studenten att vara tvungen Finanskrisen 2008 ut som den största boven i dramat. En osäkerhet kring vilka aktörer som faktiskt satt med dessa efter olika typer av ompaketeringar och vidareförsäljningar spred sig snabbt över hela världen. De amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac togs över av den amerikanska staten, investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs och runtom i världen följde många liknande exempel. Bland annat drabbades Island mycket hårt, då bankerna Glitnir, Landsbanki och Kaupthing hamnade i svåra trångmål. Hur påverkade detta I-studenten? Jörgen Blomvall som är ansvarig för finansinriktningen berättar att han inte kunnat se någon märkbar skillnad i antalet I-studenter som läser finansinriktningen eller deras möjlighet att få jobb. Den finansinriktning att välja en ekonomisk inriktning och läsa minst 30 högskolepoäng inom denna. Hur detta kommer att påverka I-studenten i händelse av kriser liknande t.ex. finanskrisen 2008 är svårt att sia om, men det blir förstås inte lika lätt för studenten att själv lindra effekterna på framtida karriär. som erbjuds I-studenter är inriktad på mycket kvantitativ analys vilket Jörgen menar snarare förbättrade möjligheterna till jobb efteråt. Detta då de kunskaper som I-studenten Jörgen Blomvall får efter genomförd finansinriktning behövs för att hantera de risker som uppstod Det verkar alltså inte som att Alumnitidningens hypotes stämde i fallet med finanskrisen, vilket förstås ska ses som något positivt. De kunskaper som I-studenten får... behövs för att hantera de risker som uppstod 2008 Det verkar trots som att Joakim von Anka har skäl till att nöjt blicka nedför I-vägen. 22 Alumnitidningen Alumnitidningen 23

13 Sveriges trevligaste årsstämma. Bilder från Spiltans årstämma 2012 på Kastellholmen in Stockholm. Mycket sång och musik, bl a underhöll Linköpings Universitets blåsorkester LiTHe Blås (som också tilldelades pris, för andra året i rad, som Världens bästa studentorkester ur Sollos Minnesfond.) Kom med i Spiltans nätverk! Bli aktieägare i Spiltan! Köp aktier genom Alternativa aktiemarknaden Gilla Spiltan på Facebook Följ Per H Börjesson på Twitter Börja Månadsspara Spiltan Fonder i Spiltan är grundat och till stora delar ägt av I:are!

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

RESERAPPORT Utbytesstudier vid Linköpings Universitet. Tomas Söderberg

RESERAPPORT Utbytesstudier vid Linköpings Universitet. Tomas Söderberg RESERAPPORT Utbytesstudier vid Linköpings Universitet Tomas Söderberg Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Fysioterapiprogrammet Helsingfors 2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET 3 BIBLIOTEK

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

program söndag 23 mars måndag 24 mars

program söndag 23 mars måndag 24 mars program söndag 23 mars måndag 24 mars Välkommen till Öppet hus 2014 Idag kommer du träffa studenter, lärare, studievägledare och ingenjörer som alla finnas här för att du ska få all information och inspiration

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Arbetsmarknadsdagarna för Industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola

Arbetsmarknadsdagarna för Industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola Arbetsmarknadsdagarna för Industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola 29-30 januari, 2014 Välkomna till Industriell ekonomi vid LTH En av Sveriges mest framstående och attraktiva utbildningar! Den

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

Vi kallar det Collaborative Business Experience

Vi kallar det Collaborative Business Experience Att jobba hos oss Vi kallar det Collaborative Business Experience Tänk dig att arbeta i ett företag som är övertygat om att sättet att samarbeta är lika viktigt som resultatet du uppnår. Tänk dig att arbeta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Antaget av LinTeks fullmäktige den 3 mars 2015 2 (9) Inledning Verksamhetsplanen beslutas av kårfullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka kårfullmäktige styr LinTek.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi 2014-12-11. Styrelsen tillsatte en grupp som arbetade med underlag från det senaste stormötet.

Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi 2014-12-11. Styrelsen tillsatte en grupp som arbetade med underlag från det senaste stormötet. Stormöte, PROTOKOLL Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi Tid: torsdag 11 december 2014 kl. 17.00 Plats: Hollywood, Kårhuset Ärenden: 1. Mötet öppnas 2. Val av mötessekreterare: Louise Lyckvik väljs

Läs mer

Måndag 11/2. 11-17 Friskvårdsmässa på Hälsouniversitetet

Måndag 11/2. 11-17 Friskvårdsmässa på Hälsouniversitetet Måndag 11/2 11-17 Friskvårdsmässa på Hälsouniversitetet Kom till Föreläsningssalen Rönnen på Campus US mellan 11-17 och se delar av vad Linköping kan erbjuda i friskvårdsmöjligheter. Nautilus och Campushallen

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM MED SKÖRDEN I SIKTE Psalm 126:5-6 De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina

Läs mer

Produktportfölj. THS Näringsliv. Plattformen mellan företag och KTHs studenter. www.thsnaringsliv.se

Produktportfölj. THS Näringsliv. Plattformen mellan företag och KTHs studenter. www.thsnaringsliv.se Produktportfölj THS Näringsliv Plattformen mellan företag och KTHs studenter www.thsnaringsliv.se THS Näringsliv THS Näringsliv är Tekniska Högskolans Studentkårs centrala organ för näringslivsverksamhet.

Läs mer

Välkommen till KTH nøllan!

Välkommen till KTH nøllan! nøllan har övelevt sin första dag på KTH! Dagen började med spänd förväntan och avslutades med skönt barhäng. Nu vankas äventyr! Välkommen till KTH nøllan! Välkommen till nøllenytt! Tjenamors nøllan! Minns

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Rapport Utlandsstudier i Sydney, Australien

Rapport Utlandsstudier i Sydney, Australien Rapport Utlandsstudier i Sydney, Australien University of Technology Sydney (UTS) - - - Civilingenjör Maskinteknik (5 år) Jakob Wodlin Under vårterminen, mitt andra läsår (termin 4) vid Linköpings Universitet

Läs mer

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Hej blivande Turismekonom! Nu börjar det närma sig en av de roligaste tiderna i ditt liv, nämligen din studenttid! Som en inledning på dina kommande

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012

barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012 barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012 Det må vara lågsäsong på Phuket men det är högsäsong för barnen i skolan. Vi har fått några nya små vänner, volontärer har lämnat oss och nya

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Affärsplan 2013/2014

Affärsplan 2013/2014 Affärsplan 2013/2014 Företagsmedlemmar Cherie Sjöblom, VD Sanne Zettergren, Ekonomiansvarig Tina Allersjö, Administratör Lisa Magnusson, Marknadsansvarig Handledare Ylva Ekbrand Rådgivare Jonathan Malm

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande VECKOBLAD v. 8 2015 Till elever Veckans ordspråk: Med en liten bil hittar man snabbare parkeringsplats. I gengäld får man leta längre efter bilen. På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Välkommen till TEAM-dagarnas 30-årsjubileum

Välkommen till TEAM-dagarnas 30-årsjubileum 30 SEPTEMBER & 1 OKTOBER Välkommen till TEAM-dagarnas 30-årsjubileum Företagspaketet: 30 000 kronor för monterplats under de två mässdagarna, kontaktsamtalsmöjligheter, mingelafton och bankett. Vi erbjuder

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det Infobladet utkommer varje studievecka - läs det 1 Ebersteinska gymnasiet Nr 6 On 26/9 Lå 12/13 Köer i matsalen För alla elevers trevnad: respektera era lunchtider så blir köerna i matsalen mindre. UTSKRIFT

Läs mer

Kartlagd: Morgondagens it-chef

Kartlagd: Morgondagens it-chef Kartlagd: Morgondagens it-chef Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vad lockar morgondagens it-chefer? Vi har svaren 2 Vi fortsätter

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult.

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Hade du inte tänkt bli IT-konsult? I så fall vill vi gärna ha ditt CV. Hur får man folk att trivas på jobbet? På Altran bygger vi

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM

Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM Vice Ordförande Oskar Giescke... 2 Vice Ordförande, Kommunikationsansvarig Helena Falk... 2 Ordförande Konstwerket Martin Gutsch... 3 Ordförande Jämlikhetsnämnden Elin

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Styrelsemöte 2013-03-25

Styrelsemöte 2013-03-25 Protokoll fört vid Styrelsemöte 2013-03-25 Plats: Närvarande: Ericsson, Datalinjen 3, Linköping. Per Ola Post, Michael Kamdem, Fredrik Thörnell, Erik Hallbäck, Sonia Sangari, Fariba Hashemi Bani, Linnea

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv. Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.comsk Att skriva CV och Personligt brev rivacv.comskrivacv.comskrivacv.com

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenterna Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenterna Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenterna Ideella Förening Datum: 2008-09-08, kl. 16.00 Plats: Blå Rummet, EC Ordförande: arlsson TM07 Sekreterare: Elisabeth Andersson TM07 Övriga närvarande:

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet 1. Vilket program läser du på? Logopedprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University i staden

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Omöjligt. 19-22 nov. Det entreprenöriella universitetet presenterar stolt Entreprenörskapsveckan

Omöjligt. 19-22 nov. Det entreprenöriella universitetet presenterar stolt Entreprenörskapsveckan Omöjligt Det entreprenöriella universitetet presenterar stolt Entreprenörskapsveckan 19-22 nov Entreprenörskapsveckan är en del av Global Entrepreneurship Week. tisdag 19 nov Invigning och Open innovation

Läs mer

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar.

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. NYHETSBREV FRÅN GÖRAN ADLÉN tankar om TRENDER juli 2010 Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. När du gör saker, se till att göra det så lustfyllt som det bara går!

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer