Fem år i sammandrag, , milj kr

Transkript

1 Årsredovisning

2 Fem år i sammandrag, , milj kr År Externa kostnader 1 047, , ,9 981,1 925,6 Externa intäkter 1 044, , ,1 983,9 942,7 Årets resultat -3,1-3,3 2,2 2,8 17,1 Skatteintäkter 632,6 616,2 603,4 590,2 562,5 Statsbidrag och utjämning 202,2 210,1 206,4 201,6 197,1 Verksamhetens nettokostnad -831,3-816,2-799,1-780,4-732,5 Finansnetto -6,6-13,3-8,5-8,6-9,9 Nettokostnader inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,3% 100,4% 99,7% 99,6% 97,7% Nettoinvesteringar 50,0 56,9 66,8 65,6 43,9 Tillgångar 949,5 902,9 903,6 873,4 861,6 Tillgångar kr per invånare Soliditet 42,1% 44,6% 44,9% 46,2% 46,7% Summa skulder, inklusive avsättningar 549,8 500,0 497,5 469,5 459,3 Skulder kr per invånare Eget kapital 399,7 402,9 406,1 403,9 402,3 Eget kapital kr per invånare Likvida medel 58,4 23,3 26,3 33,9 62,8 Långfristiga lån 295,9 293,8 290,3 274,2 273,3 Antal tillsvidareanställda årsarbetare Antal månadsavlönade årsarbetare (tillsvidare+vikarier o projektanst) Kommunal skattesats 22,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Antal invånare

3 Årsredovisning 2009 Verksamheten i sammandrag 2 Ordförande har ordet 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys befolkning, näringsliv arbetsmarknad 6 Demokrati, måluppfyllelse och viktiga händelser under året 8 Finansiell analys 14 Personalredovisning 20 Den sammanställda redovisningen 26 Driftredovisning 27 Resultaträkning 28 Investeringsredovisning 28 Balansräkning 29 Kassaflödesrapport 30 Noter 31 Redovisningsprinciper 40 Ord- och begreppsförklaringar 42 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 44 Barn- och grundskolenämnden 46 Fritids- och kulturnämnden 50 Gymnasienämnden 52 Plan- och miljönämnden 56 Socialnämnden 58 Samhållsbyggnadsnämnden (Tekniska utskottet) 59 Bolagen Stiftelsen Kalixbo 62 Kalix Industrihotell AB 64 Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 65 Högskoleförbundet Östra Norrbotten 67 KB Kalix Nya centrum 69 Kalix kommuns näringslivsstiftelse 70 Revisionsberättelse 72

4 o r d f ö r a n d e h a r o r d e t 4 Trots en global finanskris där flera länder och kommuner står inför gigantiska strukturella problem med sin ekonomi och sitt näringsliv, kan vi i Kalix glädjas åt flera saker. Frisktalet i kommunen fortsätter att öka, att jobba åt kommunen påverkar inte hälsan negativt. Ett jobb som, enligt medarbetarenkäten, de flesta trivs väldigt bra med. Medarbetarenkäten visar också att våra anställda anser att den kompetens de har nyttjas på ett bra sätt. Under 2009 har vi också sett exempel på tjänsteföretag som kunnat fortsätta att satsa, anställt fler och tagit ytterligare marknadsandelar. Calimo och Kalix Finans är goda exempel. Besöksnäringen är också en sektor som stadigt utvecklas. I Östra Norrbotten kan vi stolt visa upp siffror som talar sitt tydliga språk. Vi är det område i länet som växer starkast, här har Heart of Lapland som organisation gjort ett gott jobb vilket gett fler besökare. I Frevisören har säsongen 2009 gjort att man närmar sig gästnätter. Den satsning som vi gör på Strandängarna, tillsammans med Hotell Valhall AB kommer ytterligare att stärka den näring som blivit utnämnd till den nya basnäringen. Här fortsätter vi utvecklingen i en nära ungdomsdialog, något som ska vara naturligt i varje fråga som har ett ungdomsperspektiv i sig. Övriga branscher har känt av den lågkonjunktur vi nu verkar ta oss ur, men trots det kan vi glädjas åt att den bredd vi har i vårt näringsliv allt från tillverkande industri över basnäringen skog till elektroniken och tjänstesektorn fortfarande finns kvar De som har möjlighet att satsa på sin egen kompetensutveckling, i en lågkonjunktur, kommer att gå stärkta in på arbetsmarknaden då efterfrågan ökar. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och Högskoleförbundet Östra Norrbotten har vi en mängd utbildningsalternativ att välja på. Det känns som ett väl dukat utbildningsbord. Genusfrågor är något vi alltid måste ha med oss. De eftergymnasiala utbildningsmöjligheterna är något kvinnor snabbast har tagit vara på, här behöver männen bli bättre. Enkönade arbetsgrupper är aldrig bra, det är något vi måste ha i beaktande vid varje ny tillsättning. Genom vår bostadsstiftelse KalixBo har vi kunnat uppföra ett nytt hyreshus i kvarteret Manhem, nu går vi vidare och säkerställer fler byggbara tomter, projekterar en totalrenovering av Rönngården ett av våra särskilda boenden och ser även över möjligheten att uppföra trygghetsboenden. Det låga ränteläget har varit till fördel för oss. Men fortfarande har vi en hel del kvar att arbeta med för att anpassa oss till de förändringar vi ständigt står inför. Färre Kalixbor innebär mindre skatteintäkter. När landet befinner sig i en lågkonjunktur påverkar det våra statsbidrag negativt, mindre intäkter måste innebära lägre kostnader. Resultatet för 2009 visar ett minus på 5,3 miljoner, ett resultat vi inom tre år måste återställa med motsvarande överskott. Vad som kommer att hända med den globala ekonomin, hur världshandeln utvecklas, på vilket sätt EU kommer att klara av den globala konkurrensen kommer på både kort och lång sikt att påverka Kalix. Det är av högsta vikt att vi aktivt tar del i hur framtidens EU kommer att utvecklas, att vi också aktivt följer med i vad som händer runt om i världen. Våra företag finns på den globala marknaden, då gäller det också för politiken att hänga med. Det kommer att ha betydelse för hur förutsättningarna kommer att vara och hur vi även i framtiden ska utveckla Kalix kommun till en av de bästa i Sverige. i Sverige. Robert Forsberg Kommunstyrelsens ordförande

5 v a l n ä m n d k o m m u n f u l l m ä k t i g e revision ö v e r f ö r m y n d a r e k o m m u n a l a b o l a g stiftelsen kalixbo (100%) k o m m u n a l f ö r b u n d kalix industrihotell ab (100%) r ä d d n i n g s t j ä n s t f ö r b u n d e t östra norrbotten (53,14%) näringsliv ss tiftelsen (100%) h ö g s k o l e f ö r b u n d e t östra norrbotten (47,5%) kalix nya centrum kb (40%) g y m n a s i e n ä m n d k o m m u n s t y r e l s e b a r n oc h a r b e t s u t s ko t t p e r s o n a l- o c h o r g a n i s a t i o n s u t s k o t t tekniskt utskott v a-f ö r s ö r j n i n g v ä g h å l l n i n g f a s t i g h e t s f ö r v a l t n i n g m a r k f ö r s ö r j n i n g pa r k f ö r va lt n i n g r e n h å l l n i n g 5 5 o r g a n i s a t i o n s o c i a l n ä m n d individ/f a m i l j e o m s o r g h a n d i k a p p o m s o r g h e m t j ä n s t ä l d r e o m s o r g f ä r d t j ä n s t g y m n a s i e s ko l a plan och miljönämnd p l a n f r å g o r s t a d s b y g g n a d b y g g l o v miljöskydd h ä l s o s k y d d l i v s m e d e l k e m i k a l i e r Sam o r d n i n g oc h u p p f ö l j n i n g, k o m m u n a d m i n i s t r a t i o n, e k o n o m i s k f ö r v a l t n i n g, p e r s o n a l p o l i t i k, d a t a/it, i n f o r m a t i o n, k o n s u m e n t, s y sselsättning, g r u n d s k o l e n ä m n d b a r n o m s o r g fritidshem fritid oc h k u l t u r n ä m n d b i b l i o t e k i d r o t t fritid k u l t u r t u r i s m i n va n d r a r f r å g o r g r u n d s k o l a m u s i k s ko l a u p p s i k t ö v e r k o m m u n a l a bo l a g, b e r e d s k a p s n ä m n d, k r i s t i d s n ä m n d, c i v i l f ö r s va r, n ä r i n g s l i v, l a n d s b y g d, l o k a l a tr a f i k f ö r e s k r i f t e r, Kal i x Un i v e rcit y, v u x e n u t b i l d n i n g

6 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o m v ä r l d s a n a l y s, n ä r i n g s l i v o c h a r b e t s m a r k n a d 6 Skattesats till kommun Skattesats i procent Hela riket 21,52 21,48 20,83 20,84 Norrbottens län 22,23 22,23 22,26 22,28 Arjeplog 22,28 22,28 22,28 22,28 Arvidsjaur 22,08 22,08 22,08 22,08 Boden 22,13 22,13 22,13 22,13 Gällivare 22,33 22,33 22,33 22,33 Haparanda 22,28 22,28 22,28 22,28 Jokkmokk 21,88 21,88 21,88 21,88 Kalix 22,33 22,33 22,33 22,33 Kiruna 22,83 22,83 22,83 23,83 Luleå 22,28 22,28 22,28 22,28 Pajala 22,48 22,48 22,48 22,48 Piteå 22,03 22,03 22,03 22,03 Älvsbyn 22,23 22,23 22,23 22,23 Överkalix 22,58 22,58 22,58 22,58 Övertorneå 21,53 21,53 21,53 21,53 samhällsekonomisk utveckling och situation Redan i början av år 2008 fanns tydliga tecken på att den svenska konjunkturen nått sin topp. Flera indikatorer pekade mot minskad tillväxt och växande arbetslöshet. Hösten 2008 kollapsade de finansiella marknaderna och påskyndade den negativa utvecklingen på ett dramatiskt sätt. Att det finansiella systemet nära nog upphörde fungera innebar ett tvärstopp i det internanonella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt därmed industrins investeringar. Den finansiella turbulensen och en kraftig försvagad framtidstro drog också med sig andra investeringar och hushållens konsumtionsutgifter i fallet. Världsekonomin var under slutet av 2008 och början av 2009 inne i den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. BNP föll 4,3 % under 2009 vilket är den största nedgången för ett individuellt år sedan -40 talet. Under våren 2009 kom det allt fler tecken på att det kraftiga BNP fallet hade börjat avstanna. Samtidigt började finansmarknaden att fungera bättre, vilket är viktigt för fortsatt ekonomisk återhämtning. Världshandeln, som under första kvartalet minskat med 11 procent, började också vända uppåt. Världsekonomin är nu på väg upp ur den djupa svackan. De låga räntorna, finanspolitiska stimulanser och återhämtning i världshandeln är drivkrafter bakom uppgången i ekonomin. Lågkonjunkturen på den svenska arbetsmarknaden visar tydliga tecken på att inte bli lika djup som spåddes under försommaren Antalet arbetade timmar minskade under hela 2009 men mycket talar för att kulmen börjar vara nådd eftersom produktionen är på väg uppåt igen. Antalet arbetssökande i Sverige ökade med 37,8 % mellan år 2009 och år 2008, dvs drygt personer. Norrbottens arbetslöshet ökade något mindre än rikets, 15,1% jämfört mellan åren 2008 och 2009, dvs drygt personer. Vid årsskiftet uppgick alltså antalet arbetslösa i Norrbotten till personer. Drygt personer sysselsattes i olika program med aktivitetsstöd, cirka fler än i december Den öppna arbetslösheten för ungdomar år hade minskat med drygt 40 personer jämfört med år Hösten 2008 ökade antalet varsel snabbt och nådde på kort tid rekordhöga nivåer. Sedan dess har antalet varsel minskat och ligger sedan hösten 2009 på mer normala nivåer än innan den globala konjunkturnedgången drabbade svensk ekonomi. Den globala finanskrisen som startade i USA har påverkat både sysselsättning och tillväxten. Efter aktioner från centralbanker och regeringar världen över bedöms risken för ett sammanbrott på den finansiella marknaden nu vara avvärjt. Återgången till mer fungerande marknader har inletts. Skattesats till kommunen % 23,50 23,00 22,50 Hela riket Kalix Norrbotten 21,00 21,50 21,00 20,50 20,

7 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o m v ä r l d s a n a l y s, n ä r i n g s l i v o c h a r b e t s m a r k n a d kommunernas ekonomi Den globala lågkonjunkturen kombinerat med finanskris har påverkat efterfrågan och sysselsättningen i Norrbottens län under år Arbetslösheten är störst i östra norrbotten och speciellt bland männen. När arbetade timmar minskar så minskar även skatteintäkterna till kommunerna. Det närmaste året har förutsättningarna för att uppnå resultat som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning betydligt försämrats genom de under 2008 och 2009 kraftigt nedreviderade skatte- och statsbidrag. Detta förutsätter omfattande anpassningar av befintlig verksamhetsvolym. Många kommuner står inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna mot bakgrund av ändrad demografi och framväxt av andra driftsformer inom kommunal verksamhet. kommunal utdebitering Kalix kommuns skattesats är oförändrad 22,33 %. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2009 till 32,73 %. I jämförelse med övriga kommuner i Norrbotten ligger Gällivare på samma skattenivå medan Pajala, Överkalix och Kiruna har en högre kommunalskatt än Kalix, övriga kommuner har en lägre skattenivå. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,53 %. Länssnittet ligger på 22,23 % och totalt med landstingsskatten är den siffran 32,63 %. För riket i genomsnitt är motsvarande skattesats till kommuner 21,52 % och totalt med landstingsskatten 32,11 %. utveckling av skatteunderlag Skatteunderlaget visar hur mycket kalixborna sammanlagt tjänat. I Kalix är den genomsnittliga skattekraften kronor per invånare. Det är 98,6 % av riksmedelvärdet, kronor per invånare. Under 2009 uppgick skatteunderlaget i kommunen till 2,7 miljarder kronor. Totalt för riket uppgår skatteunderlaget till cirka miljarder kronor. Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är stora. befolkning Invånarantalet var vid årsskiftet personer. Det är 236 personer färre än föregående år. De sista sju åren har befolkningen minskat med 776 personer vilket motsvarar 4,6 %. Under året flyttade 513 personer in i kommunen, vilket är 24 färre än under Antalet utflyttade uppgick till 663 personer. Det är en minskning av antalet utflyttade med 53 personer från året innan. Flyttningsunderskottet är 150 personer. Vid förra årsskiftet var flyttningsunderskottet 73 personer. Flyttströmmarna till och från kommunen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. I åldern år var flyttningsunderskottet 94 personer, vilket är ett högre underskott än förra året. Befolkning den 31/12, Befolkning åren Kommunalskatt Landstingsskatt Total skattesats Kalix 22,33 10,40 32,73 Norrbotten 22,23 10,40 32,63 Riket 21,52 10,63 32, Åldersstruktur Ålder Totalt Utländska medborgare

8 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t Befolkningsförändringar Under året föddes 134 nya kommunmedborgare och 223 avled. Det ger ett födelseunderskott på - 89 invånare var födelseunderskottet - 55 personer. Antal födda Antal avlidna Födelsenetto Antal inflyttade Antal utflyttade Flyttningsnetto Justering Befolkningsförändring näringslivet I Kalix finns ett mycket differentierat näringsliv som nästan påminner om ett Sverige i miniatyr. Basen är många små företag med upp till 10 anställda som sysselsätter ca 70 % av de cirka personerna som är sysselsatta inom det privata näringslivet och ett tiotal större företag som sysselsätter resterande 30%. Insatserna för näringslivsutveckling har varit inriktade på fler företag och utveckling av det befintliga näringslivet, främst inom områdena nya marknader och offentlig upphandling. näringslivsstruk tur Kalix breda näringslivsstruktur kan beskrivas på följande sätt: Kalix är ett centrum för pappers- och massaindustrin. Billerud Karlsborg AB är östra Norrbottens största industri. Basen för verksamheten är produktionen av vit miljöanpassad pappersmassa. Cirka 40 procent förädlas till säck- och kraftpapper medan resten säljs som avsalumassa. Kalix är ett elektronikcentrum. Här finns några av Sveriges främsta elektronikföretag med inriktning mot telekom, medicin, mobila radiosystem, hisstelefoner och trygghetstelefoni. Här finns utbildning med elektronikinriktning från gymnasienivå till högre utbildningar tillgängliga via Luleå tekniska universitet. I Kalix finns Electropolis, ett teknikcentrum som innehåller företag, forskning och utveckling kring IT och elektronik. Kalix är ett träcentrum. Samverkande träförädlingsföretag utvecklar snickeri- och byggprodukter ur Sveriges bästa råvara. Kalix är ett mekanikcentrum. Ytterst effektiva och kompetenta verkstadsföretag levererar bland annat ackumulatortankar och komponenter till Europa. Kalix är ett IT-centrum. Flera duktiga tjänsteföretag ger teletjänster och finansiell service till privatpersoner och företag i hela Norden och de har en stark position när det gäller produktivitet och lönsamhet. Kalix har en storslagen och tillgänglig natur. Turism är en framtidsbransch som lockar nationella och internationella besökare. Unika upplevelser kan erbjudas hela året, fiske, kultur och äventyr lockar allt fler till vår kommun. Detta tillsammans med den nyöppnade Gallerian och ett ökat fokus på handeln och satsningar på besöksnäringen lockar allt fler till Kalix. arbetsmarknaden Under 2009 var personer sysselsatta i kommunen. De näringsgrenar som sysselsätter flest är vård och omsorg med personer, tillverkning och utvinning personer samt handel 554 personer. Flyttningsnetto år år år år år och uppåt Totalt

9 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 9 arbetsmarknadsläget i norrbotten På ett år har antalet arbetslösa och personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten ökat med 15,1 %. I slutet av december 2009 var personer i länet arbetslösa, fler personer jämfört samma tid året innan. Drygt sysselsattes i olika arbetsmarknadsprogram eller i arbete med anställningsstöd, drygt fler än i december Arbetslösheten ökade i elva av länets fjorton kommuner medan den minskade i Gällivare, Pajala och Övertorneå. Den största uppgången i arbetslöshet noterades i Arjeplog, 39 %. Också i Älvsbyn ökade arbetslösheten avsevärt, 24 %. Under 2009 har drygt personer i länet varslats om uppsägning, en ökning med nästa 250 personer från Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos bedöms arbetslösheten uppgå till 9,4 % 2010 och därefter sjunka till 9,1 % under 2011.

10 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t In- och utpendling % Större arbetsgivare Verksamhet Antal anställda Kalix kommun Offentlig arbetsgivare 1 678* Kalix sjukhus Offentlig arbetsgivare 503* Billerud Karlsborg AB Papper och massaindustri 443 Partbyggen i Kalix AB Prefabricerade badrum, tillverkning 158 Kalix Tele 24 AB Tjänsteföretag, callcenter 142 Samhall AB Servicepartner, elektronikproduktion 114 Silja Line/Tallink AB Rederi, tjänsteföretag 62 Setra Rolfs AB Såg- och trävaror 70 Borö pannan AB Ackumulatortankar, tillverkning 68 MedHelp AB Sjukvårdsrådgivning 44 Kalix Naturbruksgymnasium Utbildning 47 Johannisbergs ungdomshem Ungdomsvård 44 Coop Forum Livsmedel 43 Emric operations AB Administrativ förvaltning 75 Posten Postförmedling, tidningsbud, kassa 39 2 Andel utpendling Andel inpendling *) antal anställda inklusive vikarier In- och utpendling från/till kommunen (procent av yrkesverksamma) En tendens till ökad inpendling kan noteras under det senaste året. Utpendlingen är dock fortfarande större än inpendlingen. Ca 17 % av de yrkesverksamma pendlar till andra kommuner och ca 10 % pendlar in från kommuner utanför. In- och utpendlingen är störst till grannkommuner som Haparanda, Luleå och Boden. arbetsmarknadsläget i kalix Den öppna arbetslösheten var högre i åldern år, vid utgången av 2009 jämfört med samma period föregående år. Andelen öppet arbetslösa var 6,2 % jämfört med 5,5 % Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 627 i december 2009, 54 fler än samma period föregående år. Både den öppna arbetslösheten och arbetslösheten inklusive åtgärder ligger över läns- och riksgenomsnitt. Ser man på fördelningen mellan könen så ökade de arbetslösa kvinnorna med 27 personer medan de arbetslösa männen ökade med 167 personer. Den öppna arbetslösheten har därmed ökat för båda könen jämfört med föregående år. Männens arbetslöshet uppgår till cirka 66 procent av alla öppet arbetslösa. ungdomsarbetslösheten Antalet öppet arbetslösa ungdomar, år, i Kalix minskade under 2009 och uppgick till 8,2 % i december 2009 men istället ökade antalet sökande arbetslösa ungdomar i program markant. Antal arbetslösa ungdomar inklusive de som finns i åtgärdsprogram i Kalix uppgick till 271 personer, 20,6 %. Öppet arbetslösa % ,0 8,9 Kalix Riket ,2 6,5 6,8 6,8 3,5 3,5 3,6 4,6 6,6 6,0 4,3 4,3 6,0 3,5 4,5 5,5 2,8 3,1 6,2 4,

11 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 11 Ungdomsarbetslöshet, år % Kalix öppet Kalix inkl åtg Norrbotten öppet Norrbotten inkl åtg Riket öppet Riket inkl åtg

12 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 12 kommunfullmäktige Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 24 Centerpartiet 4 Miljöpartiet de gröna 4 Moderata samlingspartiet 2 Vänsterpartiet 2 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Kalixpartiet 1 Oberoende 1 Totalt 41 Enligt kommunallagen skall kommuner fastställa dels finansiella mål och dels mål och riktlinjer för verksamheten, båda med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. De verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse i denna årsredovisning. Vision Kalix är den attraktiva och framgångsrika kommunen, där vi tillsammans aktivt deltar i omvärldsförändringar och med god ekonomisk effektivitet utvecklar det goda och hållbara samhället. Övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt fyra övergripande mål för kommunen: 1.Medborgar- och brukarperspektiv Kalix ska vara en attraktiv kommun att leva, besöka och verka i för människor och företag. Kalix, i centrum av Bottenvikens kustregion, är en ort där det mesta finns nära och där det går snabbt att klara av vardagsärendena. Vi som bor här får tid över till en rik fritid. I Kalix är allt så nära att vi kan ta lokalbussen både till golfbanan och till skidbacken. Med bara en timmes resa når vi drygt människor. Våra två flygplatser tar oss till två huvudstäder. Vi kan se bandy, hockey och basket på elitnivå. Vi har ett eget universitet i Kalix UniverCity som håller samman all vuxenutbildning inklusive högskolor och KY utbildningar. Men räcker inte det finns det inom en timme ytterligare ett universitet i Luleå, en nationell scenskola, fyra folkhögskolor och yrkesteknisk högskola. I denna attraktiva region finns fyra golfbanor. Länsteaterscen finns också, liksom konstmuseum. Och det bästa av allt; här finns också den världskända Kalix löjrommen! Demokratiarbetet Folkbokförda i kommunen får lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Under året har tolv medborgarförslag lämnats in, en ökning jämfört med föregående år när elva medborgarförslag lämnades in. Utav dessa tolv förslag har en fått svar under året. Fullmäktige har också gett svar på nio medborgarförslag som lämnats in under tidigare år. Konsument-, budgetoch skuldrådgivning Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Haparanda stad har gemensamt avtal om konsument-, budget- och skuldrådgivning. Konsumentsekreteraren har sin arbetsplats på kanslienheten i Kalix och besöker de övriga kommunerna en dag per månad. Under 2009 behandlades i Kalix kommun 758 ärenden, jämfört med 602 under Utöver dessa ärenden tillkommer även budget- och skuldrådgivning vilket för Kalix kommuns del uppgick till 83 ärenden under Ärendena indelas i förköpsrådgivning, reklamationer, övrig konsumenträttslig rådgivning, hushållsekonomisk rådgivning samt budgetsanering. 2.Tillväxt- och utvecklingsperspektiv I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur. Kalix Univercity Kalix UniverCity s funktion som lärcenter har utvecklats. Förutom den tidigare väl utvecklade vägledningsfunktionen och övrig service till studerande kan vi idag erbjuda mycket god distans överbryggandeteknik som våra högskolestudenter har god nytta av. KUC har under året identifierat tre nya områden som resulterat i ansökningar om att få starta tre nya yrkeshögskoleutbildningar (YH). Denna utbildningsform startades under Kvalificerade yrkesutbildningar Kalix UniverCity har under 2009 anordnat tre utbildningar med KY status. Inriktningarna har varit elektroniktekniker, processoperatör samt behandlingsassistent. Under året har drygt 100 elever studerat på dessa utbildningar. Lokaltrafik , antal resor per linje Näsbyn Stenbäcken/Djuptjärn Rolfs/Grytnäs Övriga linjer

13 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t Centrumprojektet Att skapa ett vackert centrum har varit en av de viktiga satsningarna som kommunen arbetat med under de senaste åren. Centrumbyggnationen är nu klart. Att få en bra nedfart till de vackert belägna strandängarna vid Kalix älv är också en fråga som kommunen arbetat med och har tagit beslut om att genomföra under år Under året togs även beslut om att anlägga trivsel, rekreations och badanläggning på strandängarna. Därtill kommer campingen också att byggas ut och utökas. Högskolependling Studerande vid universitet har möjlighet att få 50 procent av resekostnaden subventionerad vid dagspendling. Motsvarande gäller även studenter vid folkhögskola för utbildningar som inte kan erbjudas på hemorten. Syftet är att uppmuntra fler kalixbor att studera på universitet/högskola och därmed öka kommunens konkurrenskraft. Kollektivtrafiken Kommunstyrelsen beslutade om att återuppta lokaltrafiksatsningen i tätorten De viktigaste målen är en bättre miljö i centrum och att samtidigt skapa ett alternativ till bilen. Kalixborna har under drygt nio år fått chansen att upptäcka fördelarna med lokaltrafiken. Trenden med fortsatt resande fortsätter, under 2009 gjordes resor med lokaltrafiken vilket är resor fler än föregående år. 3.Medarbetarperspektiv Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktiga, kompetenta och stolta medarbetare. Personalredovisningen redovisas under eget avsnitt i denna årsredovisning. Kommunens styrfilosofi bygger på ett decentraliserat arbetssätt som innebär att befogenheter fördelas så långt ut i organisationen som möjligt. Principen ska vara att besluten så långt som möjligt ska fattas där arbetet utförs. Med befogenheterna ska också följa ansvar. 4.Ekonomiskt perspektiv Medborgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt ur ett kommunövergripande och långsiktigt hållbart perspektiv. Årets resultat enligt resultaträkningen landade på ett underskott med 3,1 mkr vilket innebär att kommunen varken klarar kommunallagens krav på balans i ekonomin eller det ekonomiska målet i kommunen om att nettokostnader inklusive finansnettot inte ska uppgå till mer än 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnadsandelen uppgår till 100,3 %. Det justerade resultatet uppgår till ett underskott med 5,3 mkr. Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel ska högst uppgå till 98 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Målet har inte uppnåtts under året. Andelen uppgår till 100,3 %. Amortera minst en procent av de långfristiga lånen per år. Målet att amortera 1 % avseende 2009 uppfylls. Oförändrad utdebitering. Målet har uppfyllts under året. Utdebiteringen har i Kalix inte höjts sedan Kalix kommun ligger med en utdebitering på 22,33 procent vilket är 0,36 procentenheter över snittet i riket och något över länssnittet som är 22,23 procent. Soliditeten ska förbättras under mandatperioden. Soliditeten har försämrats i jämförelse med föregående år från 46,2 procent 2006 till 44,9 procent för 2007 till 44,6 procent 2008 till 42,1 procent Målet att förbättra soliditeten har avsett utvecklingen under hela mandatperioden. Årets resultat innebär att två av de fyra ekonomiska målen uppfyllts. Kalix Univercity antal KY-studerande Högskolestuderande Jobb och utvecklingsgaranti 15 Arena Ung Ferieverksamheten Offentligt skyddat arbete Videokonferenser Marratech (antal personer) Tentamenstillfällen Karriär Center (besök) Jobb och utvecklinscenter (antal pers) 133 Vuxen utbildning/helårsplatser 87 SFI 50 13

14 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e f i n a n s i e l l a n a l y s 14 Ekonomisk målsättning och måluppfyllelse Från och med år 2000 ställs det krav på verklig balans i kommunens ekonomi. Motivet till att föra in balanskravet i kommunallagen är att verksamheten i en kommun i ett längre tidsperspektiv inte kan drivas med årliga negativa resultat eller ens med ett nollresultat. Reglerna för god ekonomisk hushållning i kommunallagen anger att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts. Målen ska vara både finansiella och verksamhetsmässiga. De övergripande målen redovisas under avsnittet måluppfyllelse i förvaltningsberättelsen. De verksamhetsanknutna målen som fullmäktige antagit redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse tillsammans med viktiga nyckeltal för verksamheterna. Uppföljning av de verksamhetsanknutna målen kopplade till god ekonomisk hushållning visar att årets resultat till vissa delar är förenligt med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om. Målarbetet kommer att fortsätta även under 2010 och förhoppningsvis leda till ännu tydligare beskrivning av verksamheternas måluppfyllelse med tydliga mätbara indikatorer. Riktlinjer för verksamheten med bet ydelse för god ekonomisk hushållning (Kf 171, ) Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är när verksamhetsmålen uppnås inom ramen för de finansiella målen och beslutad verksamhetsplan. Verksamheten ska utföra de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det ska finnas samband mellan resursåtgång, prestation och resultat. Avgifterna ska sättas i relation till de kostnader och den service som tillhandahålls. Verksamhetens omfattning och kvalitet ska motsvara kommunmedborgarnas behov av hög livskvalité och god folkhälsa och därigenom sträva mot nöjda invånare, brukare och medarbetare. Budgetförutsättningar Fullmäktige beslutade för budgetåret om ett utgiftstak på 808 mkr. Utgiftstaket baseras på beräknade skatteintäkter, utjämningsoch statsbidrag och i utgiftstaket inräknas samtliga verksamheters nettokostnader, avskrivningar och finansnetto. I budgeten för 2009 fastställdes uppräkning för beräknad lönekostnadsökning med full lönekompensation av den tillsvidareanställda personalen och med en prisstegring med 2 %. Detta innebar en total uppräkning med 25,0 mkr till verksamheterna. Ett generellt effektiviseringsbeting på 3,8 % lades ut på samtliga nämnder, vilket motsvarade 24,9 mkr. God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än balanskravet och där ligger även ett krav på att det råder en sund ekonomi i kommunen. Huvudregeln är att negativa årsresultat ska regleras under de närmaste tre följande åren, det vill säga den negativa förändringen av det egna kapitalet ska återställas inom tre år. När balanskravsavstämningen visar ett negativt resultat ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan. Årets resultat Årets redovisade resultat enligt resultaträkningen visar ett underskott på 3,1 mkr. Det justerade resultatet visar ett underskott på 5,3 mkr. Årets redovisade resultat innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål, om att nettokostnaderna och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98 %, inte har uppnåtts. Resultatet innebär även att kommunen inte heller klarar kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Kommunen kommer till år 2010 att ta med sig ett krav om återställande för 2008 på 1,4 miljoner kronor plus 2009 års underskott på 5,3 miljoner kronor, totalt 6,7 miljoner kronor som skall återställas. Underskottet planeras att återställas genom 2010 års budgeterade och redovisade överskott. Kommunallagens balanskrav Huvudprincipen i kommunallagens balanskrav innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte medräknas i intäkterna vid avstämning mot balanskravet. Realisationsförluster ska medräknas vid avstämning mot balanskravet utom vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet och försäljning som medför framtida lägre kostnader. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat. Balanskravet berör inte direkt de kommunala företagen. Indirekt omfattas även dessa då medel för förlusttäckning från kommunen belastar resultaträkningen. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Kommunen klarar inte kommunallagens krav på balans för Efter avstämning Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Årets resultat enligt resultaträkningen -3,1-3,3 2,2 2,8 17,1 Avgår realisationsvinster -0,7-0,2-0,5-0,1-0,1 Avgår realisationsförluster i samband med försäljning 7,8 Avgår realisationsförluster/nedskrivningar enligt undantagsmöjlighet 0,6 10,3 Justerat resultat -3,2-3,4 12,0 10,5 17,0 Återställande av tidigare års förluster: Återställande av 2002 års förlust -1,1-10,6 Enligt fullmäktige beslut, 2003 års förlust -1,4 Enligt fullmäktige beslut, halva 2004 års förlust - 5,0-5,0 Enligt fullmäktige beslut, 2008 års förlust 2,1 Återställande av 2009 års förlust Återläggning nedskrivningar -2,1 Kvar att återställa -5,3-1,4 0,0-1,1

15 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s mot kommunallagens balanskrav visar det justerade resultatet ett underskott på 5,3 mkr. Realisationsvinster på 0,7 mkr samt reaförluster på 0,6 mkr som avser Öhmans fondförvaltning har avräknats i det justerade resultatet. Eftersom årets resultat landar på ett underskott har det inte varit möjligt att återställa hela eller delar av 2008 års underskott. Var kommer pengarna ifrån? Kommunens intäkter uppgick till 1 044,3 mkr, en ökning med 9,3 mkr i jämförelse med Ökningen motsvarar 0,9 procent. Kostnaderna uppgick till 1 047,4 mkr, en ökning med 9,0 mkr i jämförelse med 2008, vilket motsvarar 0,9 procent. Skatteintäkter, statsbidrag samt taxor och avgifter är kommunens största intäktskällor. De svarar tillsammans för 82 procent av kommunens intäkter. Till vad används pengarna? Av kommunens kostnader är 62 %, 647,8 mkr, personalkostnader. Entreprenader och köpta verksamheter utgör 12 %, 127,2 mkr. Det är till största delen verksamheter som finns inom tekniska förvaltningens områden som renhållning, snöskottning, väghållning och övriga entreprenadverksamheter samt konsulttjänster/expertstöd i alla kommunens verksamheter. En annan stor post är lokalkostnader som uppgår till 6 % av kommunens kostnader eller 67,3 mkr. Driftredovisning Nämnderna redovisar ett underskott på 11,3 mkr i jämförelse med budget. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 2,4 mkr. Kalix UniverCity bidrar till överskottet med ca 2,5 mkr där 2,0 mkr kan hänföras till ensamkommande flyktingbarn. Tekniska utskottet, Samhällsbyggnadsnämnden, redovisar ett budgetöverskott på 2,6 mkr. En del i överskottet kan hänföras till att hårt prioriterade åtgärder som skett inom verksamhetsområdet för att på så sätt få störst nytta för varje satsad krona. Dessutom har nattsläckningen som startades under 2008 även fortsatt under Plan- och miljönämnden redovisar ett överskott på 1,1 mkr. Socialnämnden redovisar ett överskott på 0,8 mkr exkl LSS. Överskottet beror i huvudsak på att områdena särskilt boende och ordinärt boende lyckats reducera sina underskott genom effektiva åtgärder och bra ledarskap. En del av det positiva resultatet för ordinärt boende kan förklaras genom det resursfördelningssystemet som hemtjänsten har tillämpat under Systemet innebär att resurser fördelas till respektive grupp grundat på faktiskt utförd tid. LSS, lagen om särskild stöd och service, visar ett underskott på 8,0 mkr. Motsvarande negativt budgetunderskott för föregående år uppgick till 9,1 mkr. Barn- och grundskolenämnden redovisar ett underskott på 7,6 mkr. I september beslutade nämnden att införa stor restriktivitet med vikarier, utbildningskostnader och inköp inom rektorsområdena. Detta har bidragit till att rektorsområdena har ett överskott på ca 2,0 miljoner kronor. En bidragande orsak till underskottet är övertalig personal i samband med omstruktureringar samt pensionslösningar. Gymnasienämnden redovisar ett underskott på 0,6 mkr exkl interkommunala kostnader. Skolan har ett dilemma, på grund av att läsår och budgetår inte är synkroniserande med varandra vilket innebär att kostnadssänkande åtgärder som vidtas inte får genomslag förrän nytt läsår påbörjas. Det betyder att åtgärder som vidtas i verksamheten med personalbemanning etc endast får effekt 4 månader av året. Operationella leasingav tal Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Under året har 6,6 mkr i hyreskostnader belastat resultatet. Finansiella leasingavtal Under 2006 tecknades det ett femårigt och 2008 ett fyraårigt leasingavtal avseende gymutrustning, som bokförts som finansiell leasing. Under 2008 tecknades också ett femårigt leasingavtal på en ismaskin samt 2009 ett femårigt leasingavtal avseende tjältiningsaggregat. Årets avskrivningar uppgår till 0,3 mkr. Skatteintäk ter och statsbidrag I 2009 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2008 och en preliminär slutavräkning för 2009 bokförts enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2008 så uppgick den till -206 kronor per invånare. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet 2008 uppgick till -242 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +36 kronor per invånare Redovisat resultat enligt resultaträkningen, mkr Fördelning intäkter, procent 8 % 1 % 0 % Fördelning kostnader, procent 12 % 8 % 18 % 1 % 1 % 17, % 9 % Skatter Statsbidrag Räntor Försäljning 6 % ,8 2,2 Personal Avskrivning Räntor Material Bidrag 6 % 2 % 2 % ,4-3,1 0,2 % 2 % 56 % Taxor, avgifter Hyror, arrenden Bidrag, övriga Övriga intäkter 62 % Entreprenader Lokaler Förbrukn. mtrl kommunikation Övrigt 15

16 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e f i n a n s i e l l a n a l y s redovisats i 2009 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt på drygt 0,6 mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2009 beräknas bli negativ, kronor per invånare, -20,8 mkr. Skatteintäkterna uppgick till 632,6 mkr kronor, en ökning med 16,4 mkr, 2,6 % i jämförelse med Statsbidragen uppgick till 202,2 mkr, en minskning med 7,9 mkr eller 3,9 % från föregående år. Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag Ett av kommunens ekonomiska mål är att nettokostnaderna inklusive finansnettot inte ska uppgå till mer än 98 % av skatteintäkter och statsbidrag för att kommunen ska ha en ekonomi i balans och klara kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 100,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktig stabil ekonomi. Skatteintäkterna inklusive statsbidragen ökade med 8,5 mkr vilket motsvarar 1 %. Under 2009 ökade nettokostnaderna inklusive finansnetto med 8,3 mkr vilket motsvarar 1 % jämfört med Under sista femårsperioden har skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökat med 9 % och nettokostnaderna inklusive finansnettot har ökat med 11,4 %. Fortsätter minskningen av folkmängd är detta ett stort hot mot utvecklingen. Trots minskad folkmängd det senaste året har skatteunderlaget utvecklats positivt. Årets resultat innebär att andelen nettokostnader inklusive finansnetto av skatteintäkter samt statsbidrag uppgår till 100,3 %. Finansnetto Finansnetto består främst av ränteintäkter och räntekostnader och uppgår till -6,6 mkr, vilket är 6,7 mkr bättre än De finansiella kostnaderna uppgår till 12,1 mkr, varav 9,8 mkr avser räntekostnader för de långfristiga lånen. Huvudregeln, enligt rekommendation 15.1 från rådet för kom- Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mkr 16 Avtalstidpunkt Typ av avtal Löptid Anskaffningsvärde Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Redovisat Restvärde, UB 2006 Gymutrustning 5 år 0,4 0,1 0,2 0, Gymutrustning 4 år 0,4 0,1 0, Ismaskin 5 år 0,7 0,1 0,2 0, Tjältiningsaggregat 5 år 0,3 0,3 Summa 1,8 0,3 0,4 1,3 Leasing- och hyreskostnader som belastat kommunens resultaträkning, mkr Medicinsk utrustning o tekniska hjälpmedel 1,0 1,0 1,0 1,0 Bilar 2,2 1,6 1,5 0,9 Kontorsmaskiner, kopieringsutrustning 1,9 1,7 1,9 1,3 Övrigt 1,5 1,0 1,1 0,9 Summa hyror och operationella leasingavtal 6,6 5,3 5,5 4,1 Årets redovisade skatteintäkter består av följande delposter, mkr 1 De preliminära månatliga skatteinbetalningarna 653,5 2 Prognos över innevarande års slutavräkning, kr/invånare. -20,8 Beräknas på invånarantalet 1/ Korrigering av prognosen för slutavräkningen 2008 blev +36 kr/ invånare. Beräknas på invånarantalet 1/ ,6 4 Melllankommunal kostnadsutjämning -0,7 Totalt: 632,6

17 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s Skatteintäkter och statsbidrag, mkr ,5 590,2 603,4 616,2 632, ,1 201,6 206,4 210,1 202, Skatteintäkter Statsbidrag Skatteintäkterna uppgick till 632,6 mkr kronor, en ökning med 16,4 mkr, 2,6 % i jämförelse med Statsbidragen uppgick till 202,2 mkr, en minskning med 7,9 mkr eller 3,9 % från föregående år. munal redovisning, har tillämpats när det gäller hur lånekostnaderna har redovisats. Det innebär att årets lånekostnader belastar resultatet. De långfristiga skulderna uppgick vid årsskiftet 295,9 mkr. Den genomsnittliga räntan på lånen uppgick till 2,78 % vid årets slut samma tidpunkt året innan låg den genomsnittliga räntan på 4,6 %. Borgensåtaganden Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgick till 639,8 mkr. Föregående år uppgick borgensåtagandena till 619,9 mkr. Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 189,1 mkr. Föregående år uppgick de totala ansvarsförbindelserna till 1 161,3 mkr. Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 549,3 mkr. Motsvarande förpliktelse för 2008 var 541,4 mkr. Riskbedömning Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB, Stiftelsen Kalixbo och KB Kalix Nya Centrum uppgår till 562,8 mkr. Det innebär att 88 % av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till Kalix Industrihotell AB uppgår till 147,3 mkr, till Stiftelsen Kalixbo till 270,5 mkr och till KB Kalix Nya Centrum till 145 mkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har ökat med 26,2 mkr sedan föregående år. Av de totala borgensåtagandena avser 6,2 mkr åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 1,3 mkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem. Borgensåtagandena till bostadsrättsföreningarna uppgår till 56,0 mkr uppgick åtagandet till 54,4 mkr. De övriga borgensåtagandena avser säkerheter för lån till föreningar med 14,2 mkr, där borgensåtagandet till Kalix Golf med 12,0 mkr är den enskilt största. Balansräkningen Balansräkningens omslutning ökade med 46,7 mkr till 949,5 mkr. Anläggningstillgångarna ökade under året med 11,2 mkr till 831,7 mkr. Omsättningstillgångarna ökade med 35,6 mkr till 117,8 mkr. Det beror främst på att de de likvida medlen Kassa och Bank ökade under året. Likviditeten och de likvida medlen Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exkl. förråd) och kortfristiga skulder och bör ligga runt 100 %. Kassalikviditeten ökade det senaste året till 60 %. Ett annat mått att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen för 2009 är 20,4 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, ökade under året med 35,1 mkr till 58,4 mkr. Avsättningar I årets resultat har avsättningar för framtida pensionsförpliktelser inklusive särskild Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag, procent ,3 96,4 1,1 1,0 98,5 98, Nettokostnader 98,8 Finansnetto Årets resultat innebär att andelen nettokostnader inklusive finansnetto av skatteintäkter samt statsbidrag uppgår till 100,3 %. 1,6 99,6 löneskatt belastat resultatet med 0,5 mkr. I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner till 33,6 mkr. Avsättningar för garantipensioner uppgår till 2,4 mkr. Därutöver redovisas en avsättning för särskild löneskatt på pensionsavsättningen med 8,7 mkr. Avsättningen för återställande av deponin uppgår för närvarande till 12,5 mkr. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger 1 år. Det är banklån, 294,8 mkr samt redovisade finansiella leasingavtal på 1,3 mkr, totalt 295,9 mkr. Under kommande år är målet att amortera 3 mkr på de långfristiga lånen. Genomsnittsräntan för kommunens lån uppgår till 2,78 % vid årsskiftet. Kommunen har inga skulder i utländsk valuta. 0,7 17

18 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s 18 Soliditet och skuldsättningsgrad, procent ,3 53,8 55,1 55,3 57, ,7 46,2 44,9 44,6 42, Soliditet Skuldsättningsgrad Eget kapital och skulder, mkr ,5 273,3 42,5 402,3 144,2 274, ,9 153,0 290,3 54,2 406, Eget kapital Avsättningar Långfristiga Kortfristiga Nettoinvesteringar, mkr ,6 66,8 196,7 150,2 293,8 295,9 56,0 57, ,9 399,7 Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större delen lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sin kostym. Målsättningen är att förbättra soliditeten genom att öka det egna kapitalet och minska skulderna genom att en större andel av investeringarna egenfinansieras. Kommunen har ett ekonomiskt mål att soliditeten ska öka. Soliditeten har minskat till 42,1 %. Skuldsättningsgraden har ökat till 57,9 %. Investeringsredovisningen Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under tekniska utskottet. För 2009 uppgick budgeten till 60 mkr. Av dessa budgeterades till Tekniska utskottet 53,4 mkr, Kommunstyrelsen 2,8 mkr, Barnoch grundskolenämnden 2,0 mkr, Gymnasienämnden 0,5 mkr, Fritids- och kulturnämnden 1,0mkr, Plan och miljönämnden 0,1 mkr och Socialnämnden 0,5 mkr. Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 50,0 mkr vilket är en minskning med 6,9 mkr i jämförelse med år 2008 då nettoinvesteringarna uppgick till 56,9 mkr. Kassaflödesrapport Rådet för kommunal redovisning har under 2005 utfärdat en rekommendation för finansieringsanalysen. Rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering och som i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. Likvida medlen ökade med 38,1 mkr under året. Balansräkningsenhet Vatten- och avlopp Självkostnadsprincipen, speciallagstiftning och rättspraxis ställer vissa krav på avgränsad redovisning. Eftersom VA-verksamheten till största del är avgiftsfinansierad och svarar för en väsentlig del av kommunens ekonomi har kommunfullmäktige beslutat om en policy för bildande av balansräkningsenhet för vatten- och avloppsverksamheten. VA-enhetens resultat och balansposter ingår i kommunens redovisade resultatoch balansräkningar. Därutöver redovisas en specificerad resultat- och balansräkning för VA-verksamheten. VA-verksamheten redovisar en förlust på 2,4 mkr. Den främsta orsaken är minskad förbrukning. Inom VA-verksamheten har kommunen anläggningstillgångar för 149,7 mkr. Det är en ökning med 15,3 mkr från Redovisningen under 2009 har inte möjliggjort att särskilja kortfristiga skulder som löper på VA-verksamheten. Detta ska utvecklas under kommande år. VA-verksamhetens kundfordringar uppgick i 2009 års balansräkning till 1,1 mkr ,0 56,9 50, Kassaflödesrapport, mkr Medel från den löpande verksamheten 85,7 50,2 42,9 37,2 Medel från investeringsverksamheten -53,0-54,9-67,0-65,5 Medel från finansieringsverksamheten 2,4 1,7 16,4-0,6 Årets kassaflöde 35,1-3 -7,6-28,9 Likviditet: Likvida medel, mkr 58,4 23,3 26,3 33,9 62,8 Betalningsberedskap, dagar 20,4 8, Kassalikviditet 60% 54% 64% 60% 66 %

19 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s Balansräkning, VA-enheten, kkr Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekn anl Maskiner, inventarier Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Mark, byggnader, tekn anl Maskiner, inventarier Summa ackumulerade avskrivningar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar VA Summa tillgångar Eget kapital IB eget kapital Årets resultat Eget kapital Skulder Skulder Kalix kommun, lev skulder mfl Summa eget kapital och skulder De största investeringsprojekten mkr Investeringsobjekt Reningsanläggning Båtskärsnäs 6,5 Ombyggnad Strandgatan 4,2 Reinvestering Huvudledningar 2,9 Insikten (flytt och ombyggnad) 2,6 Omställning energi 2,6 Styrutrustning Trafikbelysning 2,5 Reinvestering Trafikbelysning 2,4 Strandängarna 1,9 Fickor för komposter- /brännbart avfall 1,8 Kalix vattenverk 1,6 19 Investeringsprojekt mkr Nedlagda Totalt ned- Bedömd Färdigkostn 2009 lagda kostn totalkostn ställda t.o.m 2009 kostn år Kalix vattenverk 1,6 14,9 16, Ombyggnad Strandgatan 4,2 6,6 6, Strandängarna 1,9 4,3 16, Reningsanläggning Båtskärsnäs 6,5 Fortsätter Insikten 2,6 2, Omställning energi 2,6 Fortsätter Styrutrustning Trafikbelysning 2,5 Fortsätter Reinvestering Trafikbelysning 2,4 Fortsätter Fickor komposter-/ brännbart avfall 1,8

20 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - h ä l s o b o k s l u t p e r s o n a l r e d o v i s n i n g Personalredovisning Personalkostnaden är den största delen av kommunens kostnader och uppgick till 648 mkr, 372 mkr avser direkta löner och 148 mkr avser arbetsgivaravgifter. Lönekostnaderna motsvarar 62 % av kommunens nettokostnader. Personalkostnaden ökade med 6 mkr jämfört Det motsvarar en ökning med 0,9 procent. Antalet månadsavlönade personer uppgick till personer. Det är en minskning med 62 personer i jämförelse med Antalet anställda timvikarier varierar mycket under året och även sysselsättningsgraden för dessa. Vid mätdatum var personer registrerade som sysselsatta i kommunen. Det är en minskning med 176 personer sedan Personalnyckeltal (månadsavlönad personal) Antal anställda Andel kvinnor 80% 80% 81% 81% 82% Andel män 20% 20% 19% 19% 18% Andel deltid 34% 35% 36% 37% 40% Antal helårsarbetare Sysselsättningsgrad 89,9 89,8 89,0 88,0 86,7 Sjukdagar per anställd 19,2 20,6 25,1 28,0 30,2 Sjukdagar per anställd - kvinnor 21,3 23,3 27,7 30,2 33,2 Sjukdagar per anställd - män 10,5 9,4 14,1 17,6 16,5 Medelålder 47,9 47,3 47,2 47,1 46,7 20 Yrkeskategorier Det finns nästan 200 olika yrkesgrupper inom kommunen. De elva största redovisas i diagrammet nedan. Antal tillsvidareanställda årsarbetare var personer tillsvidareanställda i kommunen. Det motsvarar årsarbetare. Det är 48 årsarbetare färre än Den största förändringen har skett inom skol- och socialområdet. Anställningsformer såsom tillsvidare-, projekt-, visstid- och timanställningar varierar mellan förvaltningar och under året. Tjänstledigheter från ordinarie tjänster för att arbeta på andra tjänster inom kommunen försvårar jämförbarhet när vissa ordinarie tjänster blir vilande medan andra tillsätts. Sysselsättningsgrader och att personer kan ha flera anställningar under samma tid gör att begrepp som personer, anställningar, avlönade, sysselsatta svårtolkade. Beroende på när registrering av nya anställningar och ändringar av anställningar görs kan statistiken variera. Antal tillsvidareanställda årsarbetare Administrativa enheten 15,0 Arbetsgivarenheten 13,75 10,3 10,8 10,5 Ekonomienheten 8,0 9,0 9,0 8,5 Informationsenheten 1,0 0,0 1,0 IT-enheten 5,75 5,8 5,8 5,8 5,8 Jobb- och Utvecklingscenter 8,5 10,3 10,3 10,3 Kalix Univercity 22,0 6,0 6,0 6,0 Kanslienheten 8,0 9,5 10,5 10,5 9,5 Kommunstyrelsen 3,0 2,0 2,0 2,0 Näringslivsenheten 5,0 5,0 4,0 3,0 Utvecklingsenheten 26,3 Barn- och grundskoleförvaltningen 370,0 391,7 410,7 432,4 475,9 Fritid- och kulturförvaltningen 21,5 22,5 22,5 25,6 22,6 Gymnasieförvaltningen 86,1 98,7 115,5 116,3 117,9 Plan- och miljöförvaltningen 8,0 9,0 10,0 9,0 8,0 Socialförvaltningen 564,4 585,5 563,0 551,5 583,3 Tekniska förvaltningen 96,9 104,8 110,5 142,4 103,8 Summa Yrkeskategorier Det finns nästan 200 olika yrkesgrupper inom kommunen. De 11 största redovisas i diagrammet. Män Kvinnor Undersköterska Lärare Personlig assistent Lokalvårdare Barnskötare Fritidspedagod Kontorspersonal m.fl. Sjuksköt/ skolkök Vårdbiträde Förskollärare