Fem år i sammandrag, , milj kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem år i sammandrag, 2005 2009, milj kr"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Fem år i sammandrag, , milj kr År Externa kostnader 1 047, , ,9 981,1 925,6 Externa intäkter 1 044, , ,1 983,9 942,7 Årets resultat -3,1-3,3 2,2 2,8 17,1 Skatteintäkter 632,6 616,2 603,4 590,2 562,5 Statsbidrag och utjämning 202,2 210,1 206,4 201,6 197,1 Verksamhetens nettokostnad -831,3-816,2-799,1-780,4-732,5 Finansnetto -6,6-13,3-8,5-8,6-9,9 Nettokostnader inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,3% 100,4% 99,7% 99,6% 97,7% Nettoinvesteringar 50,0 56,9 66,8 65,6 43,9 Tillgångar 949,5 902,9 903,6 873,4 861,6 Tillgångar kr per invånare Soliditet 42,1% 44,6% 44,9% 46,2% 46,7% Summa skulder, inklusive avsättningar 549,8 500,0 497,5 469,5 459,3 Skulder kr per invånare Eget kapital 399,7 402,9 406,1 403,9 402,3 Eget kapital kr per invånare Likvida medel 58,4 23,3 26,3 33,9 62,8 Långfristiga lån 295,9 293,8 290,3 274,2 273,3 Antal tillsvidareanställda årsarbetare Antal månadsavlönade årsarbetare (tillsvidare+vikarier o projektanst) Kommunal skattesats 22,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Antal invånare

3 Årsredovisning 2009 Verksamheten i sammandrag 2 Ordförande har ordet 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys befolkning, näringsliv arbetsmarknad 6 Demokrati, måluppfyllelse och viktiga händelser under året 8 Finansiell analys 14 Personalredovisning 20 Den sammanställda redovisningen 26 Driftredovisning 27 Resultaträkning 28 Investeringsredovisning 28 Balansräkning 29 Kassaflödesrapport 30 Noter 31 Redovisningsprinciper 40 Ord- och begreppsförklaringar 42 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 44 Barn- och grundskolenämnden 46 Fritids- och kulturnämnden 50 Gymnasienämnden 52 Plan- och miljönämnden 56 Socialnämnden 58 Samhållsbyggnadsnämnden (Tekniska utskottet) 59 Bolagen Stiftelsen Kalixbo 62 Kalix Industrihotell AB 64 Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 65 Högskoleförbundet Östra Norrbotten 67 KB Kalix Nya centrum 69 Kalix kommuns näringslivsstiftelse 70 Revisionsberättelse 72

4 o r d f ö r a n d e h a r o r d e t 4 Trots en global finanskris där flera länder och kommuner står inför gigantiska strukturella problem med sin ekonomi och sitt näringsliv, kan vi i Kalix glädjas åt flera saker. Frisktalet i kommunen fortsätter att öka, att jobba åt kommunen påverkar inte hälsan negativt. Ett jobb som, enligt medarbetarenkäten, de flesta trivs väldigt bra med. Medarbetarenkäten visar också att våra anställda anser att den kompetens de har nyttjas på ett bra sätt. Under 2009 har vi också sett exempel på tjänsteföretag som kunnat fortsätta att satsa, anställt fler och tagit ytterligare marknadsandelar. Calimo och Kalix Finans är goda exempel. Besöksnäringen är också en sektor som stadigt utvecklas. I Östra Norrbotten kan vi stolt visa upp siffror som talar sitt tydliga språk. Vi är det område i länet som växer starkast, här har Heart of Lapland som organisation gjort ett gott jobb vilket gett fler besökare. I Frevisören har säsongen 2009 gjort att man närmar sig gästnätter. Den satsning som vi gör på Strandängarna, tillsammans med Hotell Valhall AB kommer ytterligare att stärka den näring som blivit utnämnd till den nya basnäringen. Här fortsätter vi utvecklingen i en nära ungdomsdialog, något som ska vara naturligt i varje fråga som har ett ungdomsperspektiv i sig. Övriga branscher har känt av den lågkonjunktur vi nu verkar ta oss ur, men trots det kan vi glädjas åt att den bredd vi har i vårt näringsliv allt från tillverkande industri över basnäringen skog till elektroniken och tjänstesektorn fortfarande finns kvar De som har möjlighet att satsa på sin egen kompetensutveckling, i en lågkonjunktur, kommer att gå stärkta in på arbetsmarknaden då efterfrågan ökar. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och Högskoleförbundet Östra Norrbotten har vi en mängd utbildningsalternativ att välja på. Det känns som ett väl dukat utbildningsbord. Genusfrågor är något vi alltid måste ha med oss. De eftergymnasiala utbildningsmöjligheterna är något kvinnor snabbast har tagit vara på, här behöver männen bli bättre. Enkönade arbetsgrupper är aldrig bra, det är något vi måste ha i beaktande vid varje ny tillsättning. Genom vår bostadsstiftelse KalixBo har vi kunnat uppföra ett nytt hyreshus i kvarteret Manhem, nu går vi vidare och säkerställer fler byggbara tomter, projekterar en totalrenovering av Rönngården ett av våra särskilda boenden och ser även över möjligheten att uppföra trygghetsboenden. Det låga ränteläget har varit till fördel för oss. Men fortfarande har vi en hel del kvar att arbeta med för att anpassa oss till de förändringar vi ständigt står inför. Färre Kalixbor innebär mindre skatteintäkter. När landet befinner sig i en lågkonjunktur påverkar det våra statsbidrag negativt, mindre intäkter måste innebära lägre kostnader. Resultatet för 2009 visar ett minus på 5,3 miljoner, ett resultat vi inom tre år måste återställa med motsvarande överskott. Vad som kommer att hända med den globala ekonomin, hur världshandeln utvecklas, på vilket sätt EU kommer att klara av den globala konkurrensen kommer på både kort och lång sikt att påverka Kalix. Det är av högsta vikt att vi aktivt tar del i hur framtidens EU kommer att utvecklas, att vi också aktivt följer med i vad som händer runt om i världen. Våra företag finns på den globala marknaden, då gäller det också för politiken att hänga med. Det kommer att ha betydelse för hur förutsättningarna kommer att vara och hur vi även i framtiden ska utveckla Kalix kommun till en av de bästa i Sverige. i Sverige. Robert Forsberg Kommunstyrelsens ordförande

5 v a l n ä m n d k o m m u n f u l l m ä k t i g e revision ö v e r f ö r m y n d a r e k o m m u n a l a b o l a g stiftelsen kalixbo (100%) k o m m u n a l f ö r b u n d kalix industrihotell ab (100%) r ä d d n i n g s t j ä n s t f ö r b u n d e t östra norrbotten (53,14%) näringsliv ss tiftelsen (100%) h ö g s k o l e f ö r b u n d e t östra norrbotten (47,5%) kalix nya centrum kb (40%) g y m n a s i e n ä m n d k o m m u n s t y r e l s e b a r n oc h a r b e t s u t s ko t t p e r s o n a l- o c h o r g a n i s a t i o n s u t s k o t t tekniskt utskott v a-f ö r s ö r j n i n g v ä g h å l l n i n g f a s t i g h e t s f ö r v a l t n i n g m a r k f ö r s ö r j n i n g pa r k f ö r va lt n i n g r e n h å l l n i n g 5 5 o r g a n i s a t i o n s o c i a l n ä m n d individ/f a m i l j e o m s o r g h a n d i k a p p o m s o r g h e m t j ä n s t ä l d r e o m s o r g f ä r d t j ä n s t g y m n a s i e s ko l a plan och miljönämnd p l a n f r å g o r s t a d s b y g g n a d b y g g l o v miljöskydd h ä l s o s k y d d l i v s m e d e l k e m i k a l i e r Sam o r d n i n g oc h u p p f ö l j n i n g, k o m m u n a d m i n i s t r a t i o n, e k o n o m i s k f ö r v a l t n i n g, p e r s o n a l p o l i t i k, d a t a/it, i n f o r m a t i o n, k o n s u m e n t, s y sselsättning, g r u n d s k o l e n ä m n d b a r n o m s o r g fritidshem fritid oc h k u l t u r n ä m n d b i b l i o t e k i d r o t t fritid k u l t u r t u r i s m i n va n d r a r f r å g o r g r u n d s k o l a m u s i k s ko l a u p p s i k t ö v e r k o m m u n a l a bo l a g, b e r e d s k a p s n ä m n d, k r i s t i d s n ä m n d, c i v i l f ö r s va r, n ä r i n g s l i v, l a n d s b y g d, l o k a l a tr a f i k f ö r e s k r i f t e r, Kal i x Un i v e rcit y, v u x e n u t b i l d n i n g

6 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o m v ä r l d s a n a l y s, n ä r i n g s l i v o c h a r b e t s m a r k n a d 6 Skattesats till kommun Skattesats i procent Hela riket 21,52 21,48 20,83 20,84 Norrbottens län 22,23 22,23 22,26 22,28 Arjeplog 22,28 22,28 22,28 22,28 Arvidsjaur 22,08 22,08 22,08 22,08 Boden 22,13 22,13 22,13 22,13 Gällivare 22,33 22,33 22,33 22,33 Haparanda 22,28 22,28 22,28 22,28 Jokkmokk 21,88 21,88 21,88 21,88 Kalix 22,33 22,33 22,33 22,33 Kiruna 22,83 22,83 22,83 23,83 Luleå 22,28 22,28 22,28 22,28 Pajala 22,48 22,48 22,48 22,48 Piteå 22,03 22,03 22,03 22,03 Älvsbyn 22,23 22,23 22,23 22,23 Överkalix 22,58 22,58 22,58 22,58 Övertorneå 21,53 21,53 21,53 21,53 samhällsekonomisk utveckling och situation Redan i början av år 2008 fanns tydliga tecken på att den svenska konjunkturen nått sin topp. Flera indikatorer pekade mot minskad tillväxt och växande arbetslöshet. Hösten 2008 kollapsade de finansiella marknaderna och påskyndade den negativa utvecklingen på ett dramatiskt sätt. Att det finansiella systemet nära nog upphörde fungera innebar ett tvärstopp i det internanonella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt därmed industrins investeringar. Den finansiella turbulensen och en kraftig försvagad framtidstro drog också med sig andra investeringar och hushållens konsumtionsutgifter i fallet. Världsekonomin var under slutet av 2008 och början av 2009 inne i den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. BNP föll 4,3 % under 2009 vilket är den största nedgången för ett individuellt år sedan -40 talet. Under våren 2009 kom det allt fler tecken på att det kraftiga BNP fallet hade börjat avstanna. Samtidigt började finansmarknaden att fungera bättre, vilket är viktigt för fortsatt ekonomisk återhämtning. Världshandeln, som under första kvartalet minskat med 11 procent, började också vända uppåt. Världsekonomin är nu på väg upp ur den djupa svackan. De låga räntorna, finanspolitiska stimulanser och återhämtning i världshandeln är drivkrafter bakom uppgången i ekonomin. Lågkonjunkturen på den svenska arbetsmarknaden visar tydliga tecken på att inte bli lika djup som spåddes under försommaren Antalet arbetade timmar minskade under hela 2009 men mycket talar för att kulmen börjar vara nådd eftersom produktionen är på väg uppåt igen. Antalet arbetssökande i Sverige ökade med 37,8 % mellan år 2009 och år 2008, dvs drygt personer. Norrbottens arbetslöshet ökade något mindre än rikets, 15,1% jämfört mellan åren 2008 och 2009, dvs drygt personer. Vid årsskiftet uppgick alltså antalet arbetslösa i Norrbotten till personer. Drygt personer sysselsattes i olika program med aktivitetsstöd, cirka fler än i december Den öppna arbetslösheten för ungdomar år hade minskat med drygt 40 personer jämfört med år Hösten 2008 ökade antalet varsel snabbt och nådde på kort tid rekordhöga nivåer. Sedan dess har antalet varsel minskat och ligger sedan hösten 2009 på mer normala nivåer än innan den globala konjunkturnedgången drabbade svensk ekonomi. Den globala finanskrisen som startade i USA har påverkat både sysselsättning och tillväxten. Efter aktioner från centralbanker och regeringar världen över bedöms risken för ett sammanbrott på den finansiella marknaden nu vara avvärjt. Återgången till mer fungerande marknader har inletts. Skattesats till kommunen % 23,50 23,00 22,50 Hela riket Kalix Norrbotten 21,00 21,50 21,00 20,50 20,

7 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o m v ä r l d s a n a l y s, n ä r i n g s l i v o c h a r b e t s m a r k n a d kommunernas ekonomi Den globala lågkonjunkturen kombinerat med finanskris har påverkat efterfrågan och sysselsättningen i Norrbottens län under år Arbetslösheten är störst i östra norrbotten och speciellt bland männen. När arbetade timmar minskar så minskar även skatteintäkterna till kommunerna. Det närmaste året har förutsättningarna för att uppnå resultat som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning betydligt försämrats genom de under 2008 och 2009 kraftigt nedreviderade skatte- och statsbidrag. Detta förutsätter omfattande anpassningar av befintlig verksamhetsvolym. Många kommuner står inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna mot bakgrund av ändrad demografi och framväxt av andra driftsformer inom kommunal verksamhet. kommunal utdebitering Kalix kommuns skattesats är oförändrad 22,33 %. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2009 till 32,73 %. I jämförelse med övriga kommuner i Norrbotten ligger Gällivare på samma skattenivå medan Pajala, Överkalix och Kiruna har en högre kommunalskatt än Kalix, övriga kommuner har en lägre skattenivå. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,53 %. Länssnittet ligger på 22,23 % och totalt med landstingsskatten är den siffran 32,63 %. För riket i genomsnitt är motsvarande skattesats till kommuner 21,52 % och totalt med landstingsskatten 32,11 %. utveckling av skatteunderlag Skatteunderlaget visar hur mycket kalixborna sammanlagt tjänat. I Kalix är den genomsnittliga skattekraften kronor per invånare. Det är 98,6 % av riksmedelvärdet, kronor per invånare. Under 2009 uppgick skatteunderlaget i kommunen till 2,7 miljarder kronor. Totalt för riket uppgår skatteunderlaget till cirka miljarder kronor. Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är stora. befolkning Invånarantalet var vid årsskiftet personer. Det är 236 personer färre än föregående år. De sista sju åren har befolkningen minskat med 776 personer vilket motsvarar 4,6 %. Under året flyttade 513 personer in i kommunen, vilket är 24 färre än under Antalet utflyttade uppgick till 663 personer. Det är en minskning av antalet utflyttade med 53 personer från året innan. Flyttningsunderskottet är 150 personer. Vid förra årsskiftet var flyttningsunderskottet 73 personer. Flyttströmmarna till och från kommunen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. I åldern år var flyttningsunderskottet 94 personer, vilket är ett högre underskott än förra året. Befolkning den 31/12, Befolkning åren Kommunalskatt Landstingsskatt Total skattesats Kalix 22,33 10,40 32,73 Norrbotten 22,23 10,40 32,63 Riket 21,52 10,63 32, Åldersstruktur Ålder Totalt Utländska medborgare

8 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t Befolkningsförändringar Under året föddes 134 nya kommunmedborgare och 223 avled. Det ger ett födelseunderskott på - 89 invånare var födelseunderskottet - 55 personer. Antal födda Antal avlidna Födelsenetto Antal inflyttade Antal utflyttade Flyttningsnetto Justering Befolkningsförändring näringslivet I Kalix finns ett mycket differentierat näringsliv som nästan påminner om ett Sverige i miniatyr. Basen är många små företag med upp till 10 anställda som sysselsätter ca 70 % av de cirka personerna som är sysselsatta inom det privata näringslivet och ett tiotal större företag som sysselsätter resterande 30%. Insatserna för näringslivsutveckling har varit inriktade på fler företag och utveckling av det befintliga näringslivet, främst inom områdena nya marknader och offentlig upphandling. näringslivsstruk tur Kalix breda näringslivsstruktur kan beskrivas på följande sätt: Kalix är ett centrum för pappers- och massaindustrin. Billerud Karlsborg AB är östra Norrbottens största industri. Basen för verksamheten är produktionen av vit miljöanpassad pappersmassa. Cirka 40 procent förädlas till säck- och kraftpapper medan resten säljs som avsalumassa. Kalix är ett elektronikcentrum. Här finns några av Sveriges främsta elektronikföretag med inriktning mot telekom, medicin, mobila radiosystem, hisstelefoner och trygghetstelefoni. Här finns utbildning med elektronikinriktning från gymnasienivå till högre utbildningar tillgängliga via Luleå tekniska universitet. I Kalix finns Electropolis, ett teknikcentrum som innehåller företag, forskning och utveckling kring IT och elektronik. Kalix är ett träcentrum. Samverkande träförädlingsföretag utvecklar snickeri- och byggprodukter ur Sveriges bästa råvara. Kalix är ett mekanikcentrum. Ytterst effektiva och kompetenta verkstadsföretag levererar bland annat ackumulatortankar och komponenter till Europa. Kalix är ett IT-centrum. Flera duktiga tjänsteföretag ger teletjänster och finansiell service till privatpersoner och företag i hela Norden och de har en stark position när det gäller produktivitet och lönsamhet. Kalix har en storslagen och tillgänglig natur. Turism är en framtidsbransch som lockar nationella och internationella besökare. Unika upplevelser kan erbjudas hela året, fiske, kultur och äventyr lockar allt fler till vår kommun. Detta tillsammans med den nyöppnade Gallerian och ett ökat fokus på handeln och satsningar på besöksnäringen lockar allt fler till Kalix. arbetsmarknaden Under 2009 var personer sysselsatta i kommunen. De näringsgrenar som sysselsätter flest är vård och omsorg med personer, tillverkning och utvinning personer samt handel 554 personer. Flyttningsnetto år år år år år och uppåt Totalt

9 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 9 arbetsmarknadsläget i norrbotten På ett år har antalet arbetslösa och personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten ökat med 15,1 %. I slutet av december 2009 var personer i länet arbetslösa, fler personer jämfört samma tid året innan. Drygt sysselsattes i olika arbetsmarknadsprogram eller i arbete med anställningsstöd, drygt fler än i december Arbetslösheten ökade i elva av länets fjorton kommuner medan den minskade i Gällivare, Pajala och Övertorneå. Den största uppgången i arbetslöshet noterades i Arjeplog, 39 %. Också i Älvsbyn ökade arbetslösheten avsevärt, 24 %. Under 2009 har drygt personer i länet varslats om uppsägning, en ökning med nästa 250 personer från Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos bedöms arbetslösheten uppgå till 9,4 % 2010 och därefter sjunka till 9,1 % under 2011.

10 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t In- och utpendling % Större arbetsgivare Verksamhet Antal anställda Kalix kommun Offentlig arbetsgivare 1 678* Kalix sjukhus Offentlig arbetsgivare 503* Billerud Karlsborg AB Papper och massaindustri 443 Partbyggen i Kalix AB Prefabricerade badrum, tillverkning 158 Kalix Tele 24 AB Tjänsteföretag, callcenter 142 Samhall AB Servicepartner, elektronikproduktion 114 Silja Line/Tallink AB Rederi, tjänsteföretag 62 Setra Rolfs AB Såg- och trävaror 70 Borö pannan AB Ackumulatortankar, tillverkning 68 MedHelp AB Sjukvårdsrådgivning 44 Kalix Naturbruksgymnasium Utbildning 47 Johannisbergs ungdomshem Ungdomsvård 44 Coop Forum Livsmedel 43 Emric operations AB Administrativ förvaltning 75 Posten Postförmedling, tidningsbud, kassa 39 2 Andel utpendling Andel inpendling *) antal anställda inklusive vikarier In- och utpendling från/till kommunen (procent av yrkesverksamma) En tendens till ökad inpendling kan noteras under det senaste året. Utpendlingen är dock fortfarande större än inpendlingen. Ca 17 % av de yrkesverksamma pendlar till andra kommuner och ca 10 % pendlar in från kommuner utanför. In- och utpendlingen är störst till grannkommuner som Haparanda, Luleå och Boden. arbetsmarknadsläget i kalix Den öppna arbetslösheten var högre i åldern år, vid utgången av 2009 jämfört med samma period föregående år. Andelen öppet arbetslösa var 6,2 % jämfört med 5,5 % Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 627 i december 2009, 54 fler än samma period föregående år. Både den öppna arbetslösheten och arbetslösheten inklusive åtgärder ligger över läns- och riksgenomsnitt. Ser man på fördelningen mellan könen så ökade de arbetslösa kvinnorna med 27 personer medan de arbetslösa männen ökade med 167 personer. Den öppna arbetslösheten har därmed ökat för båda könen jämfört med föregående år. Männens arbetslöshet uppgår till cirka 66 procent av alla öppet arbetslösa. ungdomsarbetslösheten Antalet öppet arbetslösa ungdomar, år, i Kalix minskade under 2009 och uppgick till 8,2 % i december 2009 men istället ökade antalet sökande arbetslösa ungdomar i program markant. Antal arbetslösa ungdomar inklusive de som finns i åtgärdsprogram i Kalix uppgick till 271 personer, 20,6 %. Öppet arbetslösa % ,0 8,9 Kalix Riket ,2 6,5 6,8 6,8 3,5 3,5 3,6 4,6 6,6 6,0 4,3 4,3 6,0 3,5 4,5 5,5 2,8 3,1 6,2 4,

11 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 11 Ungdomsarbetslöshet, år % Kalix öppet Kalix inkl åtg Norrbotten öppet Norrbotten inkl åtg Riket öppet Riket inkl åtg

12 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t 12 kommunfullmäktige Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 24 Centerpartiet 4 Miljöpartiet de gröna 4 Moderata samlingspartiet 2 Vänsterpartiet 2 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Kalixpartiet 1 Oberoende 1 Totalt 41 Enligt kommunallagen skall kommuner fastställa dels finansiella mål och dels mål och riktlinjer för verksamheten, båda med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. De verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse i denna årsredovisning. Vision Kalix är den attraktiva och framgångsrika kommunen, där vi tillsammans aktivt deltar i omvärldsförändringar och med god ekonomisk effektivitet utvecklar det goda och hållbara samhället. Övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt fyra övergripande mål för kommunen: 1.Medborgar- och brukarperspektiv Kalix ska vara en attraktiv kommun att leva, besöka och verka i för människor och företag. Kalix, i centrum av Bottenvikens kustregion, är en ort där det mesta finns nära och där det går snabbt att klara av vardagsärendena. Vi som bor här får tid över till en rik fritid. I Kalix är allt så nära att vi kan ta lokalbussen både till golfbanan och till skidbacken. Med bara en timmes resa når vi drygt människor. Våra två flygplatser tar oss till två huvudstäder. Vi kan se bandy, hockey och basket på elitnivå. Vi har ett eget universitet i Kalix UniverCity som håller samman all vuxenutbildning inklusive högskolor och KY utbildningar. Men räcker inte det finns det inom en timme ytterligare ett universitet i Luleå, en nationell scenskola, fyra folkhögskolor och yrkesteknisk högskola. I denna attraktiva region finns fyra golfbanor. Länsteaterscen finns också, liksom konstmuseum. Och det bästa av allt; här finns också den världskända Kalix löjrommen! Demokratiarbetet Folkbokförda i kommunen får lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Under året har tolv medborgarförslag lämnats in, en ökning jämfört med föregående år när elva medborgarförslag lämnades in. Utav dessa tolv förslag har en fått svar under året. Fullmäktige har också gett svar på nio medborgarförslag som lämnats in under tidigare år. Konsument-, budgetoch skuldrådgivning Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Haparanda stad har gemensamt avtal om konsument-, budget- och skuldrådgivning. Konsumentsekreteraren har sin arbetsplats på kanslienheten i Kalix och besöker de övriga kommunerna en dag per månad. Under 2009 behandlades i Kalix kommun 758 ärenden, jämfört med 602 under Utöver dessa ärenden tillkommer även budget- och skuldrådgivning vilket för Kalix kommuns del uppgick till 83 ärenden under Ärendena indelas i förköpsrådgivning, reklamationer, övrig konsumenträttslig rådgivning, hushållsekonomisk rådgivning samt budgetsanering. 2.Tillväxt- och utvecklingsperspektiv I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur. Kalix Univercity Kalix UniverCity s funktion som lärcenter har utvecklats. Förutom den tidigare väl utvecklade vägledningsfunktionen och övrig service till studerande kan vi idag erbjuda mycket god distans överbryggandeteknik som våra högskolestudenter har god nytta av. KUC har under året identifierat tre nya områden som resulterat i ansökningar om att få starta tre nya yrkeshögskoleutbildningar (YH). Denna utbildningsform startades under Kvalificerade yrkesutbildningar Kalix UniverCity har under 2009 anordnat tre utbildningar med KY status. Inriktningarna har varit elektroniktekniker, processoperatör samt behandlingsassistent. Under året har drygt 100 elever studerat på dessa utbildningar. Lokaltrafik , antal resor per linje Näsbyn Stenbäcken/Djuptjärn Rolfs/Grytnäs Övriga linjer

13 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e d e m o k r a t i, m å l u p p f y l l e l s e o c h vik tig a h ä n d e l s e r u n d e r å r e t Centrumprojektet Att skapa ett vackert centrum har varit en av de viktiga satsningarna som kommunen arbetat med under de senaste åren. Centrumbyggnationen är nu klart. Att få en bra nedfart till de vackert belägna strandängarna vid Kalix älv är också en fråga som kommunen arbetat med och har tagit beslut om att genomföra under år Under året togs även beslut om att anlägga trivsel, rekreations och badanläggning på strandängarna. Därtill kommer campingen också att byggas ut och utökas. Högskolependling Studerande vid universitet har möjlighet att få 50 procent av resekostnaden subventionerad vid dagspendling. Motsvarande gäller även studenter vid folkhögskola för utbildningar som inte kan erbjudas på hemorten. Syftet är att uppmuntra fler kalixbor att studera på universitet/högskola och därmed öka kommunens konkurrenskraft. Kollektivtrafiken Kommunstyrelsen beslutade om att återuppta lokaltrafiksatsningen i tätorten De viktigaste målen är en bättre miljö i centrum och att samtidigt skapa ett alternativ till bilen. Kalixborna har under drygt nio år fått chansen att upptäcka fördelarna med lokaltrafiken. Trenden med fortsatt resande fortsätter, under 2009 gjordes resor med lokaltrafiken vilket är resor fler än föregående år. 3.Medarbetarperspektiv Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktiga, kompetenta och stolta medarbetare. Personalredovisningen redovisas under eget avsnitt i denna årsredovisning. Kommunens styrfilosofi bygger på ett decentraliserat arbetssätt som innebär att befogenheter fördelas så långt ut i organisationen som möjligt. Principen ska vara att besluten så långt som möjligt ska fattas där arbetet utförs. Med befogenheterna ska också följa ansvar. 4.Ekonomiskt perspektiv Medborgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt ur ett kommunövergripande och långsiktigt hållbart perspektiv. Årets resultat enligt resultaträkningen landade på ett underskott med 3,1 mkr vilket innebär att kommunen varken klarar kommunallagens krav på balans i ekonomin eller det ekonomiska målet i kommunen om att nettokostnader inklusive finansnettot inte ska uppgå till mer än 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnadsandelen uppgår till 100,3 %. Det justerade resultatet uppgår till ett underskott med 5,3 mkr. Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel ska högst uppgå till 98 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Målet har inte uppnåtts under året. Andelen uppgår till 100,3 %. Amortera minst en procent av de långfristiga lånen per år. Målet att amortera 1 % avseende 2009 uppfylls. Oförändrad utdebitering. Målet har uppfyllts under året. Utdebiteringen har i Kalix inte höjts sedan Kalix kommun ligger med en utdebitering på 22,33 procent vilket är 0,36 procentenheter över snittet i riket och något över länssnittet som är 22,23 procent. Soliditeten ska förbättras under mandatperioden. Soliditeten har försämrats i jämförelse med föregående år från 46,2 procent 2006 till 44,9 procent för 2007 till 44,6 procent 2008 till 42,1 procent Målet att förbättra soliditeten har avsett utvecklingen under hela mandatperioden. Årets resultat innebär att två av de fyra ekonomiska målen uppfyllts. Kalix Univercity antal KY-studerande Högskolestuderande Jobb och utvecklingsgaranti 15 Arena Ung Ferieverksamheten Offentligt skyddat arbete Videokonferenser Marratech (antal personer) Tentamenstillfällen Karriär Center (besök) Jobb och utvecklinscenter (antal pers) 133 Vuxen utbildning/helårsplatser 87 SFI 50 13

14 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e f i n a n s i e l l a n a l y s 14 Ekonomisk målsättning och måluppfyllelse Från och med år 2000 ställs det krav på verklig balans i kommunens ekonomi. Motivet till att föra in balanskravet i kommunallagen är att verksamheten i en kommun i ett längre tidsperspektiv inte kan drivas med årliga negativa resultat eller ens med ett nollresultat. Reglerna för god ekonomisk hushållning i kommunallagen anger att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts. Målen ska vara både finansiella och verksamhetsmässiga. De övergripande målen redovisas under avsnittet måluppfyllelse i förvaltningsberättelsen. De verksamhetsanknutna målen som fullmäktige antagit redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse tillsammans med viktiga nyckeltal för verksamheterna. Uppföljning av de verksamhetsanknutna målen kopplade till god ekonomisk hushållning visar att årets resultat till vissa delar är förenligt med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om. Målarbetet kommer att fortsätta även under 2010 och förhoppningsvis leda till ännu tydligare beskrivning av verksamheternas måluppfyllelse med tydliga mätbara indikatorer. Riktlinjer för verksamheten med bet ydelse för god ekonomisk hushållning (Kf 171, ) Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är när verksamhetsmålen uppnås inom ramen för de finansiella målen och beslutad verksamhetsplan. Verksamheten ska utföra de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det ska finnas samband mellan resursåtgång, prestation och resultat. Avgifterna ska sättas i relation till de kostnader och den service som tillhandahålls. Verksamhetens omfattning och kvalitet ska motsvara kommunmedborgarnas behov av hög livskvalité och god folkhälsa och därigenom sträva mot nöjda invånare, brukare och medarbetare. Budgetförutsättningar Fullmäktige beslutade för budgetåret om ett utgiftstak på 808 mkr. Utgiftstaket baseras på beräknade skatteintäkter, utjämningsoch statsbidrag och i utgiftstaket inräknas samtliga verksamheters nettokostnader, avskrivningar och finansnetto. I budgeten för 2009 fastställdes uppräkning för beräknad lönekostnadsökning med full lönekompensation av den tillsvidareanställda personalen och med en prisstegring med 2 %. Detta innebar en total uppräkning med 25,0 mkr till verksamheterna. Ett generellt effektiviseringsbeting på 3,8 % lades ut på samtliga nämnder, vilket motsvarade 24,9 mkr. God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än balanskravet och där ligger även ett krav på att det råder en sund ekonomi i kommunen. Huvudregeln är att negativa årsresultat ska regleras under de närmaste tre följande åren, det vill säga den negativa förändringen av det egna kapitalet ska återställas inom tre år. När balanskravsavstämningen visar ett negativt resultat ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan. Årets resultat Årets redovisade resultat enligt resultaträkningen visar ett underskott på 3,1 mkr. Det justerade resultatet visar ett underskott på 5,3 mkr. Årets redovisade resultat innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål, om att nettokostnaderna och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98 %, inte har uppnåtts. Resultatet innebär även att kommunen inte heller klarar kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Kommunen kommer till år 2010 att ta med sig ett krav om återställande för 2008 på 1,4 miljoner kronor plus 2009 års underskott på 5,3 miljoner kronor, totalt 6,7 miljoner kronor som skall återställas. Underskottet planeras att återställas genom 2010 års budgeterade och redovisade överskott. Kommunallagens balanskrav Huvudprincipen i kommunallagens balanskrav innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte medräknas i intäkterna vid avstämning mot balanskravet. Realisationsförluster ska medräknas vid avstämning mot balanskravet utom vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet och försäljning som medför framtida lägre kostnader. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat. Balanskravet berör inte direkt de kommunala företagen. Indirekt omfattas även dessa då medel för förlusttäckning från kommunen belastar resultaträkningen. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Kommunen klarar inte kommunallagens krav på balans för Efter avstämning Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Årets resultat enligt resultaträkningen -3,1-3,3 2,2 2,8 17,1 Avgår realisationsvinster -0,7-0,2-0,5-0,1-0,1 Avgår realisationsförluster i samband med försäljning 7,8 Avgår realisationsförluster/nedskrivningar enligt undantagsmöjlighet 0,6 10,3 Justerat resultat -3,2-3,4 12,0 10,5 17,0 Återställande av tidigare års förluster: Återställande av 2002 års förlust -1,1-10,6 Enligt fullmäktige beslut, 2003 års förlust -1,4 Enligt fullmäktige beslut, halva 2004 års förlust - 5,0-5,0 Enligt fullmäktige beslut, 2008 års förlust 2,1 Återställande av 2009 års förlust Återläggning nedskrivningar -2,1 Kvar att återställa -5,3-1,4 0,0-1,1

15 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s mot kommunallagens balanskrav visar det justerade resultatet ett underskott på 5,3 mkr. Realisationsvinster på 0,7 mkr samt reaförluster på 0,6 mkr som avser Öhmans fondförvaltning har avräknats i det justerade resultatet. Eftersom årets resultat landar på ett underskott har det inte varit möjligt att återställa hela eller delar av 2008 års underskott. Var kommer pengarna ifrån? Kommunens intäkter uppgick till 1 044,3 mkr, en ökning med 9,3 mkr i jämförelse med Ökningen motsvarar 0,9 procent. Kostnaderna uppgick till 1 047,4 mkr, en ökning med 9,0 mkr i jämförelse med 2008, vilket motsvarar 0,9 procent. Skatteintäkter, statsbidrag samt taxor och avgifter är kommunens största intäktskällor. De svarar tillsammans för 82 procent av kommunens intäkter. Till vad används pengarna? Av kommunens kostnader är 62 %, 647,8 mkr, personalkostnader. Entreprenader och köpta verksamheter utgör 12 %, 127,2 mkr. Det är till största delen verksamheter som finns inom tekniska förvaltningens områden som renhållning, snöskottning, väghållning och övriga entreprenadverksamheter samt konsulttjänster/expertstöd i alla kommunens verksamheter. En annan stor post är lokalkostnader som uppgår till 6 % av kommunens kostnader eller 67,3 mkr. Driftredovisning Nämnderna redovisar ett underskott på 11,3 mkr i jämförelse med budget. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 2,4 mkr. Kalix UniverCity bidrar till överskottet med ca 2,5 mkr där 2,0 mkr kan hänföras till ensamkommande flyktingbarn. Tekniska utskottet, Samhällsbyggnadsnämnden, redovisar ett budgetöverskott på 2,6 mkr. En del i överskottet kan hänföras till att hårt prioriterade åtgärder som skett inom verksamhetsområdet för att på så sätt få störst nytta för varje satsad krona. Dessutom har nattsläckningen som startades under 2008 även fortsatt under Plan- och miljönämnden redovisar ett överskott på 1,1 mkr. Socialnämnden redovisar ett överskott på 0,8 mkr exkl LSS. Överskottet beror i huvudsak på att områdena särskilt boende och ordinärt boende lyckats reducera sina underskott genom effektiva åtgärder och bra ledarskap. En del av det positiva resultatet för ordinärt boende kan förklaras genom det resursfördelningssystemet som hemtjänsten har tillämpat under Systemet innebär att resurser fördelas till respektive grupp grundat på faktiskt utförd tid. LSS, lagen om särskild stöd och service, visar ett underskott på 8,0 mkr. Motsvarande negativt budgetunderskott för föregående år uppgick till 9,1 mkr. Barn- och grundskolenämnden redovisar ett underskott på 7,6 mkr. I september beslutade nämnden att införa stor restriktivitet med vikarier, utbildningskostnader och inköp inom rektorsområdena. Detta har bidragit till att rektorsområdena har ett överskott på ca 2,0 miljoner kronor. En bidragande orsak till underskottet är övertalig personal i samband med omstruktureringar samt pensionslösningar. Gymnasienämnden redovisar ett underskott på 0,6 mkr exkl interkommunala kostnader. Skolan har ett dilemma, på grund av att läsår och budgetår inte är synkroniserande med varandra vilket innebär att kostnadssänkande åtgärder som vidtas inte får genomslag förrän nytt läsår påbörjas. Det betyder att åtgärder som vidtas i verksamheten med personalbemanning etc endast får effekt 4 månader av året. Operationella leasingav tal Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Under året har 6,6 mkr i hyreskostnader belastat resultatet. Finansiella leasingavtal Under 2006 tecknades det ett femårigt och 2008 ett fyraårigt leasingavtal avseende gymutrustning, som bokförts som finansiell leasing. Under 2008 tecknades också ett femårigt leasingavtal på en ismaskin samt 2009 ett femårigt leasingavtal avseende tjältiningsaggregat. Årets avskrivningar uppgår till 0,3 mkr. Skatteintäk ter och statsbidrag I 2009 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2008 och en preliminär slutavräkning för 2009 bokförts enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2008 så uppgick den till -206 kronor per invånare. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet 2008 uppgick till -242 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +36 kronor per invånare Redovisat resultat enligt resultaträkningen, mkr Fördelning intäkter, procent 8 % 1 % 0 % Fördelning kostnader, procent 12 % 8 % 18 % 1 % 1 % 17, % 9 % Skatter Statsbidrag Räntor Försäljning 6 % ,8 2,2 Personal Avskrivning Räntor Material Bidrag 6 % 2 % 2 % ,4-3,1 0,2 % 2 % 56 % Taxor, avgifter Hyror, arrenden Bidrag, övriga Övriga intäkter 62 % Entreprenader Lokaler Förbrukn. mtrl kommunikation Övrigt 15

16 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e f i n a n s i e l l a n a l y s redovisats i 2009 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt på drygt 0,6 mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2009 beräknas bli negativ, kronor per invånare, -20,8 mkr. Skatteintäkterna uppgick till 632,6 mkr kronor, en ökning med 16,4 mkr, 2,6 % i jämförelse med Statsbidragen uppgick till 202,2 mkr, en minskning med 7,9 mkr eller 3,9 % från föregående år. Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag Ett av kommunens ekonomiska mål är att nettokostnaderna inklusive finansnettot inte ska uppgå till mer än 98 % av skatteintäkter och statsbidrag för att kommunen ska ha en ekonomi i balans och klara kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 100,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktig stabil ekonomi. Skatteintäkterna inklusive statsbidragen ökade med 8,5 mkr vilket motsvarar 1 %. Under 2009 ökade nettokostnaderna inklusive finansnetto med 8,3 mkr vilket motsvarar 1 % jämfört med Under sista femårsperioden har skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökat med 9 % och nettokostnaderna inklusive finansnettot har ökat med 11,4 %. Fortsätter minskningen av folkmängd är detta ett stort hot mot utvecklingen. Trots minskad folkmängd det senaste året har skatteunderlaget utvecklats positivt. Årets resultat innebär att andelen nettokostnader inklusive finansnetto av skatteintäkter samt statsbidrag uppgår till 100,3 %. Finansnetto Finansnetto består främst av ränteintäkter och räntekostnader och uppgår till -6,6 mkr, vilket är 6,7 mkr bättre än De finansiella kostnaderna uppgår till 12,1 mkr, varav 9,8 mkr avser räntekostnader för de långfristiga lånen. Huvudregeln, enligt rekommendation 15.1 från rådet för kom- Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mkr 16 Avtalstidpunkt Typ av avtal Löptid Anskaffningsvärde Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Redovisat Restvärde, UB 2006 Gymutrustning 5 år 0,4 0,1 0,2 0, Gymutrustning 4 år 0,4 0,1 0, Ismaskin 5 år 0,7 0,1 0,2 0, Tjältiningsaggregat 5 år 0,3 0,3 Summa 1,8 0,3 0,4 1,3 Leasing- och hyreskostnader som belastat kommunens resultaträkning, mkr Medicinsk utrustning o tekniska hjälpmedel 1,0 1,0 1,0 1,0 Bilar 2,2 1,6 1,5 0,9 Kontorsmaskiner, kopieringsutrustning 1,9 1,7 1,9 1,3 Övrigt 1,5 1,0 1,1 0,9 Summa hyror och operationella leasingavtal 6,6 5,3 5,5 4,1 Årets redovisade skatteintäkter består av följande delposter, mkr 1 De preliminära månatliga skatteinbetalningarna 653,5 2 Prognos över innevarande års slutavräkning, kr/invånare. -20,8 Beräknas på invånarantalet 1/ Korrigering av prognosen för slutavräkningen 2008 blev +36 kr/ invånare. Beräknas på invånarantalet 1/ ,6 4 Melllankommunal kostnadsutjämning -0,7 Totalt: 632,6

17 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s Skatteintäkter och statsbidrag, mkr ,5 590,2 603,4 616,2 632, ,1 201,6 206,4 210,1 202, Skatteintäkter Statsbidrag Skatteintäkterna uppgick till 632,6 mkr kronor, en ökning med 16,4 mkr, 2,6 % i jämförelse med Statsbidragen uppgick till 202,2 mkr, en minskning med 7,9 mkr eller 3,9 % från föregående år. munal redovisning, har tillämpats när det gäller hur lånekostnaderna har redovisats. Det innebär att årets lånekostnader belastar resultatet. De långfristiga skulderna uppgick vid årsskiftet 295,9 mkr. Den genomsnittliga räntan på lånen uppgick till 2,78 % vid årets slut samma tidpunkt året innan låg den genomsnittliga räntan på 4,6 %. Borgensåtaganden Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgick till 639,8 mkr. Föregående år uppgick borgensåtagandena till 619,9 mkr. Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 189,1 mkr. Föregående år uppgick de totala ansvarsförbindelserna till 1 161,3 mkr. Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 549,3 mkr. Motsvarande förpliktelse för 2008 var 541,4 mkr. Riskbedömning Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB, Stiftelsen Kalixbo och KB Kalix Nya Centrum uppgår till 562,8 mkr. Det innebär att 88 % av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till Kalix Industrihotell AB uppgår till 147,3 mkr, till Stiftelsen Kalixbo till 270,5 mkr och till KB Kalix Nya Centrum till 145 mkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har ökat med 26,2 mkr sedan föregående år. Av de totala borgensåtagandena avser 6,2 mkr åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 1,3 mkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem. Borgensåtagandena till bostadsrättsföreningarna uppgår till 56,0 mkr uppgick åtagandet till 54,4 mkr. De övriga borgensåtagandena avser säkerheter för lån till föreningar med 14,2 mkr, där borgensåtagandet till Kalix Golf med 12,0 mkr är den enskilt största. Balansräkningen Balansräkningens omslutning ökade med 46,7 mkr till 949,5 mkr. Anläggningstillgångarna ökade under året med 11,2 mkr till 831,7 mkr. Omsättningstillgångarna ökade med 35,6 mkr till 117,8 mkr. Det beror främst på att de de likvida medlen Kassa och Bank ökade under året. Likviditeten och de likvida medlen Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exkl. förråd) och kortfristiga skulder och bör ligga runt 100 %. Kassalikviditeten ökade det senaste året till 60 %. Ett annat mått att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen för 2009 är 20,4 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, ökade under året med 35,1 mkr till 58,4 mkr. Avsättningar I årets resultat har avsättningar för framtida pensionsförpliktelser inklusive särskild Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag, procent ,3 96,4 1,1 1,0 98,5 98, Nettokostnader 98,8 Finansnetto Årets resultat innebär att andelen nettokostnader inklusive finansnetto av skatteintäkter samt statsbidrag uppgår till 100,3 %. 1,6 99,6 löneskatt belastat resultatet med 0,5 mkr. I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner till 33,6 mkr. Avsättningar för garantipensioner uppgår till 2,4 mkr. Därutöver redovisas en avsättning för särskild löneskatt på pensionsavsättningen med 8,7 mkr. Avsättningen för återställande av deponin uppgår för närvarande till 12,5 mkr. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger 1 år. Det är banklån, 294,8 mkr samt redovisade finansiella leasingavtal på 1,3 mkr, totalt 295,9 mkr. Under kommande år är målet att amortera 3 mkr på de långfristiga lånen. Genomsnittsräntan för kommunens lån uppgår till 2,78 % vid årsskiftet. Kommunen har inga skulder i utländsk valuta. 0,7 17

18 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s 18 Soliditet och skuldsättningsgrad, procent ,3 53,8 55,1 55,3 57, ,7 46,2 44,9 44,6 42, Soliditet Skuldsättningsgrad Eget kapital och skulder, mkr ,5 273,3 42,5 402,3 144,2 274, ,9 153,0 290,3 54,2 406, Eget kapital Avsättningar Långfristiga Kortfristiga Nettoinvesteringar, mkr ,6 66,8 196,7 150,2 293,8 295,9 56,0 57, ,9 399,7 Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större delen lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sin kostym. Målsättningen är att förbättra soliditeten genom att öka det egna kapitalet och minska skulderna genom att en större andel av investeringarna egenfinansieras. Kommunen har ett ekonomiskt mål att soliditeten ska öka. Soliditeten har minskat till 42,1 %. Skuldsättningsgraden har ökat till 57,9 %. Investeringsredovisningen Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under tekniska utskottet. För 2009 uppgick budgeten till 60 mkr. Av dessa budgeterades till Tekniska utskottet 53,4 mkr, Kommunstyrelsen 2,8 mkr, Barnoch grundskolenämnden 2,0 mkr, Gymnasienämnden 0,5 mkr, Fritids- och kulturnämnden 1,0mkr, Plan och miljönämnden 0,1 mkr och Socialnämnden 0,5 mkr. Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 50,0 mkr vilket är en minskning med 6,9 mkr i jämförelse med år 2008 då nettoinvesteringarna uppgick till 56,9 mkr. Kassaflödesrapport Rådet för kommunal redovisning har under 2005 utfärdat en rekommendation för finansieringsanalysen. Rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering och som i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. Likvida medlen ökade med 38,1 mkr under året. Balansräkningsenhet Vatten- och avlopp Självkostnadsprincipen, speciallagstiftning och rättspraxis ställer vissa krav på avgränsad redovisning. Eftersom VA-verksamheten till största del är avgiftsfinansierad och svarar för en väsentlig del av kommunens ekonomi har kommunfullmäktige beslutat om en policy för bildande av balansräkningsenhet för vatten- och avloppsverksamheten. VA-enhetens resultat och balansposter ingår i kommunens redovisade resultatoch balansräkningar. Därutöver redovisas en specificerad resultat- och balansräkning för VA-verksamheten. VA-verksamheten redovisar en förlust på 2,4 mkr. Den främsta orsaken är minskad förbrukning. Inom VA-verksamheten har kommunen anläggningstillgångar för 149,7 mkr. Det är en ökning med 15,3 mkr från Redovisningen under 2009 har inte möjliggjort att särskilja kortfristiga skulder som löper på VA-verksamheten. Detta ska utvecklas under kommande år. VA-verksamhetens kundfordringar uppgick i 2009 års balansräkning till 1,1 mkr ,0 56,9 50, Kassaflödesrapport, mkr Medel från den löpande verksamheten 85,7 50,2 42,9 37,2 Medel från investeringsverksamheten -53,0-54,9-67,0-65,5 Medel från finansieringsverksamheten 2,4 1,7 16,4-0,6 Årets kassaflöde 35,1-3 -7,6-28,9 Likviditet: Likvida medel, mkr 58,4 23,3 26,3 33,9 62,8 Betalningsberedskap, dagar 20,4 8, Kassalikviditet 60% 54% 64% 60% 66 %

19 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a l y s Balansräkning, VA-enheten, kkr Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekn anl Maskiner, inventarier Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Mark, byggnader, tekn anl Maskiner, inventarier Summa ackumulerade avskrivningar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar VA Summa tillgångar Eget kapital IB eget kapital Årets resultat Eget kapital Skulder Skulder Kalix kommun, lev skulder mfl Summa eget kapital och skulder De största investeringsprojekten mkr Investeringsobjekt Reningsanläggning Båtskärsnäs 6,5 Ombyggnad Strandgatan 4,2 Reinvestering Huvudledningar 2,9 Insikten (flytt och ombyggnad) 2,6 Omställning energi 2,6 Styrutrustning Trafikbelysning 2,5 Reinvestering Trafikbelysning 2,4 Strandängarna 1,9 Fickor för komposter- /brännbart avfall 1,8 Kalix vattenverk 1,6 19 Investeringsprojekt mkr Nedlagda Totalt ned- Bedömd Färdigkostn 2009 lagda kostn totalkostn ställda t.o.m 2009 kostn år Kalix vattenverk 1,6 14,9 16, Ombyggnad Strandgatan 4,2 6,6 6, Strandängarna 1,9 4,3 16, Reningsanläggning Båtskärsnäs 6,5 Fortsätter Insikten 2,6 2, Omställning energi 2,6 Fortsätter Styrutrustning Trafikbelysning 2,5 Fortsätter Reinvestering Trafikbelysning 2,4 Fortsätter Fickor komposter-/ brännbart avfall 1,8

20 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e - h ä l s o b o k s l u t p e r s o n a l r e d o v i s n i n g Personalredovisning Personalkostnaden är den största delen av kommunens kostnader och uppgick till 648 mkr, 372 mkr avser direkta löner och 148 mkr avser arbetsgivaravgifter. Lönekostnaderna motsvarar 62 % av kommunens nettokostnader. Personalkostnaden ökade med 6 mkr jämfört Det motsvarar en ökning med 0,9 procent. Antalet månadsavlönade personer uppgick till personer. Det är en minskning med 62 personer i jämförelse med Antalet anställda timvikarier varierar mycket under året och även sysselsättningsgraden för dessa. Vid mätdatum var personer registrerade som sysselsatta i kommunen. Det är en minskning med 176 personer sedan Personalnyckeltal (månadsavlönad personal) Antal anställda Andel kvinnor 80% 80% 81% 81% 82% Andel män 20% 20% 19% 19% 18% Andel deltid 34% 35% 36% 37% 40% Antal helårsarbetare Sysselsättningsgrad 89,9 89,8 89,0 88,0 86,7 Sjukdagar per anställd 19,2 20,6 25,1 28,0 30,2 Sjukdagar per anställd - kvinnor 21,3 23,3 27,7 30,2 33,2 Sjukdagar per anställd - män 10,5 9,4 14,1 17,6 16,5 Medelålder 47,9 47,3 47,2 47,1 46,7 20 Yrkeskategorier Det finns nästan 200 olika yrkesgrupper inom kommunen. De elva största redovisas i diagrammet nedan. Antal tillsvidareanställda årsarbetare var personer tillsvidareanställda i kommunen. Det motsvarar årsarbetare. Det är 48 årsarbetare färre än Den största förändringen har skett inom skol- och socialområdet. Anställningsformer såsom tillsvidare-, projekt-, visstid- och timanställningar varierar mellan förvaltningar och under året. Tjänstledigheter från ordinarie tjänster för att arbeta på andra tjänster inom kommunen försvårar jämförbarhet när vissa ordinarie tjänster blir vilande medan andra tillsätts. Sysselsättningsgrader och att personer kan ha flera anställningar under samma tid gör att begrepp som personer, anställningar, avlönade, sysselsatta svårtolkade. Beroende på när registrering av nya anställningar och ändringar av anställningar görs kan statistiken variera. Antal tillsvidareanställda årsarbetare Administrativa enheten 15,0 Arbetsgivarenheten 13,75 10,3 10,8 10,5 Ekonomienheten 8,0 9,0 9,0 8,5 Informationsenheten 1,0 0,0 1,0 IT-enheten 5,75 5,8 5,8 5,8 5,8 Jobb- och Utvecklingscenter 8,5 10,3 10,3 10,3 Kalix Univercity 22,0 6,0 6,0 6,0 Kanslienheten 8,0 9,5 10,5 10,5 9,5 Kommunstyrelsen 3,0 2,0 2,0 2,0 Näringslivsenheten 5,0 5,0 4,0 3,0 Utvecklingsenheten 26,3 Barn- och grundskoleförvaltningen 370,0 391,7 410,7 432,4 475,9 Fritid- och kulturförvaltningen 21,5 22,5 22,5 25,6 22,6 Gymnasieförvaltningen 86,1 98,7 115,5 116,3 117,9 Plan- och miljöförvaltningen 8,0 9,0 10,0 9,0 8,0 Socialförvaltningen 564,4 585,5 563,0 551,5 583,3 Tekniska förvaltningen 96,9 104,8 110,5 142,4 103,8 Summa Yrkeskategorier Det finns nästan 200 olika yrkesgrupper inom kommunen. De 11 största redovisas i diagrammet. Män Kvinnor Undersköterska Lärare Personlig assistent Lokalvårdare Barnskötare Fritidspedagod Kontorspersonal m.fl. Sjuksköt/ skolkök Vårdbiträde Förskollärare

Fem år i sammandrag, 2009-2013, mkr

Fem år i sammandrag, 2009-2013, mkr Årsredovisning 2013 1 Fem år i sammandrag, 2009-2013, mkr År 2013 2012 2011 2010 2009 Externa kostnader 1 129,5 1 084,5 1 054,2 1 034,3 1 047,4 Externa intäkter 1 145,9 1 102,7 1 076,6 1 063,9 1 044,3

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Fem år i sammandrag, 2008-2012, mkr

Fem år i sammandrag, 2008-2012, mkr Årsredovisning 2012 Fem år i sammandrag, 2008-2012, mkr År 2012 2011 2010 2009 2008 Externa kostnader 1 084,5 1 054,2 1 034,3 1 047,4 1 038,3 Externa intäkter 1 102,7 1 076,6 1 063,9 1 044,3 1 035,1 Årets

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Fem år i sammandrag, , mkr

Fem år i sammandrag, , mkr Årsredovisning 2007 Fem år i sammandrag, 2003 2007, mkr År 2007 2006 2005 2004 2003 Externa kostnader 1 016,9 981,1 925,6 923,3 903,2 Externa intäkter 1 019,1 983,9 942,7 904,6 891,9 Årets resultat 2,2

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6

Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6 Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6 Fem år i sammandrag, 2002 2006, milj kr År 2006 2005 2004 2003 2002 Externa kostnader 981,1 925,6 923,3 903,2 925,8 Externa intäkter 983,9 942,7 904,6 891,9 914,1 Årets

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer