Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik"

Transkript

1 ANDERS BERGMARK ÖVERSIKT Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik I Sverige har under de senaste åren en rad prominenta offentliga aktörer kraftfullt pläderat för nödvändigheten av att förändra grunderna för socialtjänstens insatser. 1 De har hävdat att den nuvarande bristen på kunskap när det gäller såväl effekterna av som innehållet i socialtjänstens interventioner gentemot missbruk och andra typer av problem inom denna räjong måste korrigeras via en radikal omorientering i riktning mot en professionell och kunskapsbaserad praktik. Det är inte svårt att utan några större förbehåll ställa sig bakom denna appell. I den utsträckning vi önskar utveckla och förbättra kvalitén och tillförlitligheten hos de insatser som erbjuds inom socialtjänstens ram, måste vi också förbättra den kunskapsmässiga basen för dessa insatser. Detta gäller särskilt för de interventioner som kan betecknas som behandling. 2 Trots detta grundläggande bejakande av den huvudsakliga färdriktningen mot en önskvärd framtid finns det anledning att ställa sig skeptisk till ett antal av de mer centrala förväntningarna på resultatet av ett kunskapsinriktat åtgärdsprogram. Kerstin Wigzell och Lars Petterson generaldirektör respektive överdirektör på Socialstyrelsen har naturligtvis rätt när de skriver att: Man kan faktiskt tala om att hjälpbehövande människor ibland utsätts för okontrollerade experiment, när en ny behandlingsmetod börjar tillämpas utan att dess värde, resultat eller eventuella biverkningar på något sätt dokumenterats, prövats eller verifierats. Det är oetiskt och det är oacceptabelt (Dagens Nyheter ). Men denna typ av oacceptabla förhållanden har inte alltid sitt huvudsakliga ursprung i en bristande professionalitet hos socialtjänsten och dess personal. Beakta följande påstående från den s.k. Socialberedningen, i samband med revidering av den svenska tvångslagstiftningen för missbrukarvård för knappt 15 år sedan: Få seriösa försök har hittills gjorts för att utveckla den nya typ av behandlingsinriktad tvångsvård det här är frågan om. Ingen kan därför med säkerhet ange hur vården kan organiseras eller vilka metoder som kan användas. Det rör sig sålunda i hög grad om en pionjärinsats och ett utvecklingsarbete (SOU 1987: 22, 352). I denna passus rekommenderar således Socialberedningen just ett sådant handlande som 175

2 Wigzell och Pettersson dömer ut som oetiskt och oacceptabelt. Den offentliga utredningens text förutsätter att socialtjänsten och dess personal skall iscensätta en behandling som inte finns att man med tvångsrekryterade klienter skall utföra experiment med okänt resultat. På ett mer generellt plan kan Socialberedningens imperativ betraktas som ett tydligt exempel på hur en politisk ambition att försöka styra/ reglera en verksamhet med ett faktiskt eller förgivet professionellt innehåll, ofta producerar en motsättning till den legitimitet som är knuten till föreställningen om vetenskap och beprövad erfarenhet som verksamhetens generativa princip. Den andra sidan av saken är att en politisk styrning av den typ som vi här diskuterar förutsätter en svagt utvecklad professionell hållning hos dem som skall utföra arbetet. En socialarbetarkår med en egenförvaltad, professionell kunskapsmassa hade rimligtvis sagt nej till den pionjäruppgift Socialberedningen tilldelade dem. Men även om vi i framtiden lyckas ge socialtjänstens behandlingsinterventioner för missbrukare (och andra) en professionell infattning, betyder detta inte nödvändigtvis att dessa kommer att vara framgångsrika och effektiva. Om vi synar sjukvårdens ansträngningar när det gäller behandling av alkoholoch drogmissbrukare, kan vi konstatera att denna sektor sedan lång tid har karakteriserats av en traditionell professionalitet. Men ifråga om otvetydiga resultat när det gäller stabila effekter av väldefinierade behandlingsinterventioner för missbruksproblem, står den medicinska professionen i det stora hela lika tomhänt som socialarbetarna. 3 Vad är evidens? Evidensen är över oss skriver Thorkil Thorsen (2000) i en kolumn i NAT för drygt ett år sedan och pekar därmed på den allmänna trend mot ett krav på en vetenskapligt etablerad legitimitet som tenderar att omfatta allt fler verksamhetsområden. Socialtjänsten är långt ifrån ensam om sin bekantskap med detta fenomen, såväl sjukvård som förebyggande arbete omfattas också i hög grad av kravet på en evidensbaserad verksamhet. Thorsen är uppenbarligen inte ute efter att ifrågasätta värdet av ett vetenskapligt underlag till stöd för valet av olika behandlingsåtgärder, men han pekar på nödvändigheten av att också evidensen utsätts för en kritisk granskning: Kun ved at anlægge en passende og kritisk attitude til evidensen kan man erkende det fulde potentiale (Thorsen, op. cit., s. 6). Istället för att strax anamma varje pretention på närvaro av evidens, bör vi bibehålla ett kritiskt perspektiv och fråga oss vilka krav vi anser skall vara för handen innan en specifik intervention kan betraktas som evidensbaserad. Uttryckt på ett annat sätt, vi måste också kunna lämna ett rimligt svar på frågan vad som konstituerar evidens. Svaret på en dylik fråga har ett omfattande antal tänkbara variationer, dels med avseende på vilken person som besvarar frågan och dels med avseende på på vilken nivå svaret ges. När det gäller det personliga planet är ett tänkbart svar för min egen del följande: jag är övertygad om att en betydande del av den vård och behandling som idag distribueras till missbrukare inom socialtjänstens ram har möjlighet att förbättra många missbrukares situation. Detta utgör i sig inget påtagligt problem. Det som däremot är problematiskt är att grunden för denna övertygelse inte underbyggs av en rimligt stabil vetenskapligt säkrad kunskap. Det vill säga, på en annan nivå, med större krav på grunden för mitt ställningstagande uppstår ett problem med att leverera kunskapsbaserade distinktioner som möjliggör en identifiering av vilken behandling som är effektiv och vilken som är verkningslös, eller mindre effektiv. Utöver detta 176

3 tillkommer ett problem som sammanhänger med att andra individer, av skäl som varierar från ren vinningslystnad och opportunism till seriösa, men annorlunda, tolkningar av den befintliga kunskapsmassan, hävdar att de vet det jag säger mig inte veta. Den mest ambitiösa och elaborerade formen av värderande kunskapssammanställningar utgörs av s.k. översikter. Även om denna genre är en såväl uppskattad som oundgänglig del av det vetenskapliga verksamhetsfältet, är det kanske mindre känt att kvalitén på denna typ av produkter har problematiserats under senare tid. Kritiken har framförts såväl inom missbruksområdet som för det vetenskapliga fältet i allmänhet. En nyligen genomförd granskning av översikter inom medicinsk epidemiologi (Breslow et al. 1998) konkluderade att ca två tredjedelar av de översikter som publicerades under 1995 inte var systematiskt genomförda; att tre fjärdedelar inte specificerade formerna för litteratursökning, nästan lika många saknade angivelser av de kriterier som legat till grund för selektion av de studier som översikten baseras på, och över 90 procent saknade objektiva och klara kriterier för en bedömning av studiernas validitet. De flesta översikter är s.k. box-score reviews, vilket grovt sett innebär att evidensen etableras via proportionen studier kring en specifik intervention som gett positiva fynd beträffande behandlingseffekter. Resultaten av denna typ av översikter är emellertid ofta motsägelsefulla och osäkra. Finney (2000) har hänfört tillkortakommanden till fyra grundläggande problem hos de studier som ligger till grund för de befintliga översikterna (av box-score typen) inom alkoholområdet. De är: (1) alltför små undersökningsgrupper för att kunna identifiera effekter på en statistiskt signifikant nivå för liten statistisk kraft ; (2) användning av många olika test för att fastställa behandlingseffekter; (3) de studier som ingår i översikten har olika typer av jämförelsegrupper; (4) jämförbara och adekvata data beträffande klientkarakteristika saknas hos de studier som ingår i översikten. Undersökningsgrupperna inom alkoholområdet är i normalfallet inte större än att det enbart föreligger en sannolikhet på ca 50 procent att identifiera en effekt på P<0.05 nivån (Morley et al. 1996). Detta innebär att det alltid finns en betydande risk för att konklusioner om behandlingseffekter till viss del kan vara en följd av varierande statistisk kraft hos de olika studierna. Finney et al. (1996) konstaterade i en översikt av sluten-, respektive öppenvård att de studier som redovisade effekter hade i genomsnitt en sannolikhet på 77 procent att identifiera en signifikant effekt på P<0.05 nivån under det att motsvarande siffra för de studier som inte funnit några effekter var 55 procent. Finney (2000) konstaterar också att det finns en tendens hos forskare inom alkoholområdet att försöka kompensera brister i form av små undersökningsgrupper genom att använda ett stort antal test och att göra uppföljningar vid ett flertal observationspunkter. Detta leder till en påtaglig ökning av s.k. typ-i fel. Finney et al. (1996) fann i sin översikt beträffande effekterna av settings att de sju studier som redovisade positiva resultat för någon typ av setting hade i genomsnitt 18,6 test för dylika effekter, under det att de studier som inte hade påvisat några resultat i genomsnitt hade 4,9 test. Frånvaron av likartade jämförelsegrupper underminerar möjligheterna att använda studier i översikter. I en översikt av Floyd et al. (1996) framgår att endast 30 procent av studierna som ingick i översikten använde sig av jämförelsegrupper som fick ingen eller en minimal nivå av behandling. I normalfallet jämfördes istället experimentgruppen med någon annan typ av behandling vilket leder till att identifieringen av behandlingseffekter i hög grad kommer att variera med vilken typ av behandling som kommit klienterna i jämförelsegruppen till del. 177

4 På ett likartat sätt utgör frånvaron av relevanta klientkarakteristika ett allvarligt hot mot möjligheterna att göra jämförelser mellan olika studier. I översikten av Floyd et al. (1996) saknade mer än två tredjedelar av studierna uppgifter om hur många år klienterna i genomsnitt hade haft missbruksproblem och endast 16 procent hade uppgifter om huruvida klienterna tidigare fått vård för missbruksproblem. Sammantaget gör detta att det inte finns en rimlig överensstämmelse mellan de större box-score -översikter som gjorts under 1990-talet vad gäller effekterna av interventionerna mot alkoholproblem. En jämförelse av översikter från Holder (1991), Finney & Monahan (1996) och Hester & Miller (1995) visar att av de 19 olika behandlingstyper som rankas skiljer rangordning mellan minst två av översikterna med 6 placeringar eller mer för sju av de aktuella insatserna. Detta föranleder Finney en av de mer prominenta aktörerna på detta specifika område att konkludera: Such inconsistent results from box-score reviews provide little firm guidance to treatment providers who want to implement evidence based practice (2000, 1496). Vem kan man lita på? I den tidigare nämnda granskningen av kvaliteten hos vetenskapliga översikter (Breslow et al. 1998) saknades objektiva och klara kriterier för en bedömning av studiernas validitet. Detta tillkortakommande, vad gäller förmågan eller möjligtvis benägenheten att korrekt bedöma vilka slutsatser som kan dras av olika typer av studier, utgör inte sällan ett mycket påtagligt problem. Återkommande kan vi notera mer eller mindre uppenbara motsägelser mellan anförda faktaförhållanden och slutsatser/rekommendationer. Det finns ofta goda skäl att tolka dylika anomalier som en funktion av författarnas relation till specifika behandlingsmodeller eller det kliniska fältet i allmänhet. Ett aktuellt exempel på detta utgörs t.ex. av den tolkning som John P. Allen, chef för behandlingsforskningen vid det inflytelserika National Institute on Alcohol Abuse & Alcoholism i USA, gav uttryck för i samband med en intervju kring resultaten från den monumentala PROJECT MATCH -studien (1997). (Allen är också en av de huvudansvariga för denna studie.) I intervjun identifierar Allen studiens mest centrala utfall såsom:... att behandling, utav den typ som har undersökts, fungerar bra när den är utformad som fallet är här. Detta yttrande är intressant på så sätt att det i huvudsak kan sägas vara orelaterat till de resultat som PROJECT MATCH de facto har redovisat. Projektet ifråga var upplagt för att studera interaktionseffekter mellan klientkarakteristika och behandlingsinterventioner och saknar av detta skäl en kontrollgrupp, vilket är en grundläggande förutsättning för en bedömning av behandlingsinterventionernas effekter. Vi kan konstatera att en rad av de expertutlåtanden och rekommendationer om formerna för behandlingsinterventioner för alkoholproblem, som var och en som arbetar praktiskt med dylika frågor regelbundet konfronteras med, tycks sakna ett rimligt koherent vetenskapligt stöd. Matchning är alltjämt en förhoppning snarare än en vetenskapligt säkrad metod för att välja behandling. Det är inte tillfredsställande belagt att kognitiv beteendeterapi är bättre än tolvstegsbehandling, och öppenvård är möjligen inte en lika god hjälp som behandling i sluten form. Detta förhållande, flyktigheten och instabiliteten i den institutionellt identifierade kunskapen om formerna för och innehållet i behandlingsinterventioner, borde rimligtvis utgöra ett påtagligt dilemma för flertalet praktiker, administratörer och politiker som är verksamma inom missbrukarvårdens fält. Hur skall dessa avnämare kunna veta vilken 178

5 expert, eller vilken kunskap som vid varje given tidpunkt kan sägas utgöra den mest adekvata kunskapen på området? På ett allmänt plan torde man kunna fastslå att det knappast föreligger någon praktisk möjlighet för den generaliserade avnämaren att göra sådana bedömningar av de kunskapsanspråk som bjuds ut på den vetenskapliga arenan. Däremot borde det vara möjligt att förbättra vad vi skulle kunna beteckna som den grundläggande inställningen till eller förståelsen av hur olika typer av kunskapspretentioner kan hanteras. Detta skulle t.ex. kunna ske genom en artikulering av ett antal principer som skulle kunna ligga till grund för en bedömning av en given rekommendation. Samma principer borde också kunna utgöra rimliga utgångspunkter för de individer inom forskarsamhället som producerar dylika rekommendationer. Frågan är således när, och på vilka grunder det är berättigat att ge en rekommendation om hur praktiken bör utformas. Enligt mitt förmenande bör en primär princip i detta sammanhang utgöras av en medvetenhet om den grundläggande osäkerhet som är för handen när det gäller effekter av behandlingsinterventioner. En dylik osäkerhet bör leda till en generell återhållsamhet som bör ges särskild vikt när det gäller åtgärder som på något sätt kan tänkas skada eller kränka den tilltänkta klienten. En vanlig tendens hos många forskare är att vara mer eller mindre ensidigt orienterade mot framtiden. En följd av ett sådant perspektiv är att man mer eller mindre regelbundet rapporterar om mycket lovande resultat eller att ett större genombrott snart kommer att vara ett faktum. Det är inte helt svårt att förstå att ett dylikt förhållningssätt ofta kan ligga nära till hands, icke desto mindre bör man försöka undvika att ett dylikt förhållningssätt slår igenom när det gäller vägledning av mer reguljär verksamhet. En bedömning av lovande resultat bör alltid innefatta en historisk kontext, både i allmän och specifik mening. Den generella erfarenheten av lovande resultat när det gäller behandlingsinterventioner är att de har visat sig svåra att reproducera i nya, mer undersökningstekniskt elaborerade studier. 4 Riktlinjer för den icke-evidensbaserade praktiken Innebär nu denna plädering för en grundläggande återhållsamhet att ingenting finns att göra, att det saknas en grund för en meningsfull relation mellan forskning och praktik på detta område? Nej, så är det förstås inte, förhållandet är det motsatta. Just på missbruksområdet, där inslaget av ideologiskt färgat tänkande är särdeles frekvent, behövs en påtagligt stark förbindelse mellan forskning och praktik. Å andra sidan kan det inte betraktas som realistiskt att under de närmaste decennierna även med en massiv insats när det gäller empiriska utvärderingar av socialtjänstens interventioner förvänta sig att dessa interventioner i någon större utsträckning skall kunna säkras som vetenskapligt underbyggda när det gäller effekterna av desamma. Av detta skäl är det möjligt att hävda att det vid sidan av ett mer långsiktigt arbete som syftar till att etablera en vetenskaplig bas för det arbete som utförs 5 också finns en lika viktig uppgift, nämligen att formulera en grund för det arbete som utförs utan vetenskapligt stöd när det gäller effekterna av detsamma. Ett dylikt arbete måste med nödvändighet försöka balansera de olika typer av etiska överväganden som är aktuella i en situation där det saknas kunskap om följderna av de åtgärder som sätts in och karaktären av det hjälpbehov man står inför. 179

6 NOTER 1. Det senaste och mest omfångsrika bidraget utgörs här av Socialstyrelsens nyligen publicerade rapport Stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst (2000). 2. Behandling är i större utsträckning än administrativa/byråkratiska åtgärder med avseende på sin legitimitet beroende av en professionellt förvaltad kunskap beträffande procedurer/tekniker och resultaten av dessa. 3. Med ett visst undantag för vissa substitutionsbehandlingar. 4. Stora delar av resultaten från PROJECT MATCH kan betraktas som en indikation på detta förhållande. Emricks (1975) konklusion beträffande den positiva korrelationen mellan en metodologisk stringens och frånvaron av signifikanta resultat ligger också i linje med denna erfarenhet. 5. Även om de problem som har diskuterats i denna text har en långtgående komplexitet och kräver mycket betydande ansträngningar för att inte totalt underminera möjligheterna till vetenskapligt underbyggda ställningstaganden beträffande val av behandlingsintervention, finns det ändå möjligheter att fortsätta bidra till etablerandet av relevant kunskap. Meta-analyser gör det t.ex. möjligt att undvika de problem som hänför sig till de statistiska problem som diskuterats i det föregående och problemen med standardisering av jämförelsegrupper och klientkarakteristika (som) ligger inom räckhåll i en framtid som åtminstone är tänkbar, om än inte helt sannolik. REFERENSER Breslow, R.A. & Altman, D.G. & Weed, D.L. (1998): Quality of reviews in epidemiology. American Journal of Public Health 88: Emrick, C.D. (1975): A review of psychologically oriented treatment of alcoholism. Journal of Studies on Alcohol 36: Finney, J.W. & Hahn, A.C. & Moos, R.H. (1996): The effectiveness of inpatient and outpatient treatment for alcohol abuse: the need to focus on the mediators and moderators of setting effects. Addiction 91: Finney, J.W. (2000): Limitations in using existing alcohol treatment trials to develop practice guidelines. Addiction 95 (10): Floyd, A.S. & Monahan, S.C. & Finney, J.W. & Moreley, J.A. (1996): Alcoholism treatment outcome studies, : the nature of the research. Addictive behaviors 21: Hester, R.K. & Miller, R.W.( ): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches: effective alternatives. Boston: Allyn and Bacon Holder, H. & Longabaugh, R. & Miller, W.R. (1991): The cost effectiveness of treatment for alcoholism: a first approximation. Journal of Studies on Alcohol 52: Moreley, J.A. & Finney, J.W. & Monahan, S.C. & Floyd, A.S. (1996): Alcoholism treatment outcome studies, : methodological characteristics and quality, Addictive Behaviors 21: PROJECT MATCH Research Group (1997): Matching alcoholism treatments to client heterogeneity. PROJECT MATCH posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol 58: 7-29 Rehm, J. (1999): Review papers in substance abuse research. Addiction 94: Socialstyrelsen (2000): Stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst (2000), Stockholm Socialvetenskapliga forskningsrådet (2000): Välfärd, folkhälsa och omsorg. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm Thorsen, T. (2000): Lang, ukritisk optimisme og kort intervention. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 17 (1):

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser?

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser? ANDERS BERGMARK Psykosocial behandling av alkoholoch narkotikaproblem. Kan socialtjänsten dra några slutsatser? Den svenska regeringen har nyligen tagit ett initiativ för att förbättra kunskapsunderlaget

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017 FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Professor Anders Bergmark, äldre publikationer

Professor Anders Bergmark, äldre publikationer Professor Anders Bergmark, äldre publikationer Bergmark, A. (2013) The role of psychopathology as motivator for drug dependency some moderating remarks. Addiction, 108:673-674. Karlsson, P. & Bergmark,

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)

Läs mer

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. 2017-02-10 Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. Gunnar Augustsson DISPOSITION AV PRESENTATIONEN Evidensbaserat skolarbete Vetenskaplig grund Beprövad

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Evidens Vetenskap i äldrevården

Evidens Vetenskap i äldrevården Evidens Vetenskap i äldrevården En ny broschyr som i första hand riktar sig till MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) i den kommunala äldrevården. Syftet är att diskutera betydelsen av utvärdering

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Synpunkter från SILF/SPUK

Synpunkter från SILF/SPUK Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik

Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 0 Proposition om policy för evidensbaserad psykologisk praktik Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Superiority, equivalence och non-inferiority designs. Erika Nyman Carlsson

Superiority, equivalence och non-inferiority designs. Erika Nyman Carlsson Superiority, equivalence och non-inferiority designs Erika Nyman Carlsson Introduktion statistisk skillnad? Ê Är p=värde ett bra mått på statistisk signifikans? Ê Är två behandlingar lika effektiva då

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering. Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort

Läs mer

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap

Läs mer

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Behandlingens mekanismer

Behandlingens mekanismer Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

Den svenska paradoxen finns den?

Den svenska paradoxen finns den? Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket

Läs mer

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? JONAS RAMNERÖ, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vetenskap och beprövad erfarenhet Emminence based treatment Evidence based treatment Evidence based practice Evidence

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer