, 1, kl Göran Björklund

Transkript

1 KALLELSE 1 (9) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 22 2 augusti , 1, kl Ulf Olsson Göran Björklund Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)

2 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (9) Stadskansliet: Kc PF I KU M E N SP Kommunchefen Personal och förhandling Information Kvalitet och utveckling Markavdelningen Ekonomistyrning Näringsliv Samhällsplanering

3 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (9) Val av protokolljusterare PF 1 Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. (2011/KS ) (Bil) PF 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Medgivande av återbesättning av vakant tjänst i övriga fall (ej förvaltningschef, avdelningschef eller verksamhetsansvarig). (Ärendenummer och /2011) (2011/KS ) b) Medgivande av återbesättning av vakant tjänst i andra fall. (Ärendenummer 1-2/2011) (2011/KS ) c) Delegation för förhandlingsärenden/allmänna anställningsvillkor avvikelsehandlingar enligt LAS, ATL, AB inklusive speciella bestämmelser och förhandling om arbetstidsschema. (2011/KS ) d) Delegation för förhandlingsärenden/lönebestämmelser förhandling som leder till kollektivavtal respektive beslut om riktlinjer, kostnadsramar och prioritering i förhandlingsärenden som delegerats till tjänsteman. (2011/KS ) e) Delegation för förhandlingsärenden/lönebestämmelser centrala träffade kollektivavtal. (2011/KS ) f) Delegation för förhandlingsärenden/lönebestämmelser andra förmåner/belöningar och lönesystem för arbetstagare. (2011/KS ) g) Delegation för förhandlingsärenden/lönebestämmelser förhandling som leder till kollektivavtal inom av förhandlingsdelegationen givna förhandlingsutred-

4 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (9) (Förslag: a-g till handlingarna) ningar (i nära samråd med berörda förvaltningar) avser löneinplacering, BSK-inplacering, anställningsvillkor och ersättning. (2010/KS ) KU 1 Förslag till samverkansrutin för egenvård. (2011/KS ) (Bil) KU 2 Anmälningsärenden: a) Projekt Den goda skolmaten. (Borås Naturskyddsförening inbjuder till möte vecka 40 för inköpsansvariga, kostansvariga, husmödrar i gymnasieskolor och högstadier. Ärendet har sänts till Stadsdelsnämnden Väster för handläggning) (2011/KS ) (Bil) b) Se förskolans hela uppdrag! (Förbundsordföranden i Kommunal och Lärarförbundet har skrivit till Kommunstyrelsen om förskolans uppdrag. Skrivelsen har översänts till Stadsdelsnämnden Norr för handläggning ) (2011/KS ) (Bil) c) Följ upp alkohollagen! (Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland uppmanar i en skrivelse alla kommuner att följa upp den nya alkohollagen. Borås Stad ska enligt planen för revidering av styrdokumenten revidera det Drogpolitiska programmet under 2012) (2011/KS ) (Bil) d) Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. (Kommunala funktionshinderrådet följer årligen upp nämndernas och bolagens arbete för ökad tillgänglighet och bättre bemötande av personer med funktionsnedsättning. Vid funktionshinderrådets sammanträde den 31 maj 2011 redovisades uppföljningen) (2011/KS ) (Bil)

5 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (9) e) Medel till projektet Teknik för äldre II. (Borås Stad har ansökt om utvecklingsstöd inom regeringsuppdraget Teknik för äldre. Vi har beviljats 250 tkr till Trygghetspaketet TryggVE. Projektet kommer att drivas inom äldreomsorgen, målgrupp multisjuka äldre. Projektet har startat och kommer vara slutfört Stadsdelsnämnd Öster ansvarar för genomförandet) (2010/KS ) (Bil) f) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om intensifierat samverkansarbete för barns och ungas psykiska hälsa. (Borås Stad deltar i projekt inom området, dessa projekt samordnas av Sjuhärads Kommunalförbund) (2011/KS ) (Bil) (Förslag: a f till handlingarna) M 1 Försäljning av cirka 1550 m 2 av Norrmalm 1:3. (2011/KS ) M 2 Försäljning av cirka 2500 m 2 av Norrmalm 1:3 (2011/KS ) (Bil) (Bil) M 3 Anmälan av delegationsbeslut: a) Rivning av kommunala byggnader av ringa värde med undantag av byggnader av kulturhistoriskt intresse och rivningar av principiella betydelser under tiden (nr 1-4/2011. (2011/KS ) Förslag: a till handlingarna M 4 Anmälningsärende: a) Frågor om handläggning av frågor om tillfälligt bygglov och om arrenderad kommunal mark. (En person har skrivit till Kommunstyrelsen

6 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (9) Förslag: a till handlingarna och framfört synpunkter på handläggningen av ett ärende om tillfälligt bygglov för ett kallförråd, som delvis är beläget på arrenderad kommunal mark. Svarsskrivelse, med upplysningar om att bygglovsärenden handläggs av Stadsbyggnadsnämnden och att arrendeförhållandet löper så länge det inte sägs upp av någon av parterna, har skickats av sommarnotarien) (2011/KS ) E 1 Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram. (2011/KS ) E 2 Utökning med tillagningskök av tidigare lämnat projekteringsuppdrag för ombyggnad av Bergdalskolan. (2009/KS ) E 3 Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2010 med anhållan om ansvarsfrihet från Stiftelsen Svenska Blå Stjärnas Djursjukhus i Borås. (2011/KS ) E 4 Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2010 med anhållan om ansvarsfrihet från Stiftelsen Bostäder för Blinda i Borås. (2011/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 5 Anmälningsärenden: a) Kösituationen och lediga platser till särskilda boendeformer för äldre. (2011/KS ) b) Likviditetsrapport för Borås Stad. (2011/KS ) (Bil) (Bil) c) Förnyad borgen till Borås Arena AB (I enlighet med Kommunstyrelsens delegation för likviditetsfrågor har beslutats om förnyad kommunal borgen för Borås Arena AB. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om kommunal borgen för lån till bolaget. Då detta

7 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (9) lån nu omsatts har förnyad borgen tillstyrkts, i enlighet med bilagt PM) (2011/KS ) (Bil) d) Förnyelse av borgen Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Skogslid. (I enlighet med Kommunstyrelsens delegation för likviditetsfrågor har beslutats om förnyad kommunal borgen för Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Skogslid. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om kommunal borgen för lån till föreningen. Då detta lån nu omsatts har förnyad borgen tillstyrkts, i enlighet med bilagt PM) (2011/KS ) (Bil) e) Fritids- och folkhälsonämnden, inriktning av folkhälsoarbetet (2011/KS ) f) Ansökan från Ultra Education AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borås Stad. (Ultra Education AB har dragit tillbaka ansökningen) (2011/KS ) g) Synpunkter på sparkrav Viskaforsskolan. (Skrivelsen är överlämnad till Stadsdelsnämnden Väster för handläggning) (2011/KS ) h) Granskning av Borås Stads årsredovisning (2011/KS ) i) Synpunkter på handläggning av ärende. (2011/KS ) j) Ansökan från Lernia College AB om fortsatt rätt till bidrag och statlig tillsyn vid byte av huvudman för en fristående skola i Borås kommun. (Skolinspektionen har givit Portalen fortsatt rätt

8 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (9) (Förslag: a j till handlingarna) till bidrag för gymnasieskola i Borås efter det att Lernia College AB förvärvat bolaget) (2011/KS ) SP 1 Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. (2011/KS ) (Bil) SP 2 Anmälningsärenden: a) JO-anmälan av ett antal bedömda oegentligheter i samband med en planerad markaffär. (En privatperson lämnade en anmälan till JO avseende handläggningen av ett ärende om ett intentionsavtal avseende en fastighetsöverlåtelse. I anmälan angavs att kommunstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson (M) var jävig, att han saknade behörighet att ingå avtalet, att avtalet stred mot kommunallagen samt att avtalet inte hade diarieförts på ett korrekt sätt. JO har i ett beslut den 9 maj 2011 konstaterat att anmälan inte föranledde någon åtgärd avseende påståendena om Ulrik Nilssons behörighetsöverträdelse eller att fastighetsöverlåtelsen skulle strida mot kommunallagen. JO har vidare konstaterat att Ulrik Nilsson (M) inte var jävig att handlägga ärendet. Däremot har han riktat kritik mot Kommunstyrelsen för att intentionsavtalet inte diariefördes när det undertecknades i början av maj 2010 utan först den 7 september samma år) (2010/KS ) b) Protokoll från årsmöte och årsberättelse 2010 för Leader Sjuhärad. (2011/KS ) c) Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden. (Överlämnas till Miljö- och konsumentnämnden för handläggning) (2011/KS ) d) Önskemål om busshållplats på Segloravägen 6.

9 ) FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (9) (Överlämnas till Samhällsbyggnadsnämnden för handläggning) (2011/KS ) e) Förbifart Sjöbo. (Överlämnas till Tekniska nämnden för handläggning) (2011/KS ) f) Remiss förslag till nytt recipientkontrollprogram. (Överlämnas till Miljö- och konsumentnämnden för handläggning) (2011/KS ) Förslag: a f till handlingarna SP 3 Yttrande över samråd av planprogram för del av Sandhult, del av Hällered 1:33 m fl, ASTA, upprättad den 27 augusti 2010 (2010/KS ) (Bil)

10 PF 1 BESLUTSFÖRSLAG Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen antas. Handlingsplanen innehåller program och plan för jämställdhet Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan x Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Carola Samuelsson, tfn Datum/avdelningschef: /Per Olsson

11 /KS (2) Kommunfullmäktige Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen Bakgrund Kommunfullmäktige undertecknade , IULA:s jämställdhetsdeklaration 1 om kvinnor i världens kommuner, (dnr 99/KS0219) föreslår Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige att besluta att CEMR:s deklaration 2 för jämställdhet antas. Samtidigt beslutar Kommunstyrelsen att tillsätta en politisk grupp för att ta fram hur deklarationen och den lokala strategin skall efterlevas och följas upp. I gruppen skall ingå en representant från varje parti beslutade Kommunfullmäktige att anta CEMR:s deklaration för jämställdhet (dnr 2009/KS0378). Hållbar jämställdhet 2010 Den 11 december 2009 beviljade SKL 3 2 miljoner kronor till Borås Stad tillsammans med Bollebygd, Tranemo, Mark och Vårgårda kommun, för att arbeta med Hållbar jämställdhet under personer deltog i utbildningsinsatser och 38st s.k. medborgarprocesser kartlades. Slutrapport tillsammans med alla medborgarprocesser finns på Borås Stads webbsida Hållbar jämställdhet. 4 Den av KS politiskt tillsatta gruppen, CEMR-gruppen, deltog i SKL projektet. De träffades också frekvent under året för att ta fram en handlingsplan, enligt KS beslut ovan. Föreslag till handlingsplan Den nu framtagna Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen (program och plan ) har varit ute på remiss under maj - juni månad 1 IULA, International Union of Local Authorities, 2 CEMR står för Council of European Municipalities and Regions och är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorganisation. 3 Sveriges Kommuner och Landsting d8923bdf html

12 /KS (2) och sammanfattas i remissammanställningen. 13 nämnder och tre bolag tillstyrker föreslagen handlingsplan, ett bolag avstår från yttrande medan en nämnd och åtta bolag valt att ej svara. 11 svar innehåller reflektioner och synpunkter, vissa synpunkter är beaktade och några ändringar är gjorda i program och plan i samförstånd med CEMR-gruppen. Budget 2011 Enligt budget 2011, anställde Borås Stad en jämställdhetssamordnare i mars månad. I budget 2011 står vidare att Borås Stad ska arbeta med gender budgeting, trygga utomhusmiljöer, nattstop, jämställda halltider till pojkar och flickor, arbetskläder till alla som behöver samt att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Det innebär att Borås Stad inser vikten av att vara en god jämställd arbetsgivare och samtidigt verka för en hållbar jämställd medborgarservice. Hållbar jämställdhet i projektform Borås Stad sökte 16 maj, i egen regi ytterligare 1,7 miljoner från SKL för att förverkliga CEMR-gruppens handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. Den 17 juni beviljades Borås Stad 1, 2 miljoner från SKL 5. Utbildningsinsatser ska genomföras. Upphandling av utbildningsledare sker under sommaren Det finns en framtagen projektplan som bygger på Budget 2011 samt CEMR-gruppens handlingsplan, det finns en tidsplan samt mål och indikatorer som ska redovisas till SKL. Medel utbetalas i efterhand, dvs. då man uppfyllt de mål som står beskrivet i ansökan. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen antas. Handlingsplanen innehåller program och plan för jämställdhet KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Per Olsson 5 se också

13 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1

14 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: xxx Reviderad den: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: Program för jämställdhet

15 Program för jämställdhet Borås Stad verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet ska omfatta medborgare, anställda och förtroendevalda i Borås. Jämställdhetsarbete innebär en kritisk granskning av den egna verksamheten och en förändring av strukturer, som kan verka skrämmande. Att ifrågasätta maktfördelning och inflytande berör och upprör. Samtidigt är det en möjlighet att ta till vara både kvinnors och mäns kunskap och erfarenheter, och erbjuda likvärdig service till alla medborgare. Kommunens ledning, såväl politiker som tjänstemän, måste tydligt visa att jämställdhet är prioriterat och syftar till förbättringar för medarbetare och medborgare. 1. Mål Målet för Borås Stads jämställdhetspolitik är att kvinnor och män har samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Resurser ska fördelas efter behov, inte efter kön. Jämställdhet ska finnas med i styr- och ledningssystemet, och konkret vara med i alla led av beslutsprocessen. 2. Målområden Borås Stads jämställdhetsarbete ska omfatta all verksamhet. Fyra målområden prioriteras: Kunskap om jämställdhet Jämställd medborgarservice Jämställd arbetsgivare Jämställdhetsintegrerad budget 2.1 Kunskap om jämställdhet Samhällets könsstrukturer kan inte förklaras enbart med bristande kunskap, då satta värderingar och invanda mönster styr. Däremot är kunskap om strukturerna - och hur dessa kan förändras - ett viktigt första steg mot jämställdhet. Därför ska genus- och jämställdhetsfrågor i den egna verksamheten återkommande diskuteras på arbetsplatsträffar och i skolan. Individer och organisationer utvecklas om kvinnors och mäns kunskaper och villkor blir tydliga. Stereotypa könsroller måste bli synliga för att kunna utmanas. Att undersöka och analysera hur kvinnor och män lever ger en bild av hur strukturer i organisationen och samhället påverkar och påverkas av båda könen. Borås Stad ska belysa vilka villkor kvinnor och män har i kommunen, som förtroendevalda, som anställda och som medborgare. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram och analysera Program för jämställdhet 3

16 könsuppdelad statistik. Förslag till ökad jämställdhet ska årligen redovisas i ett jämställdhetsbokslut till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för att sammanställa detta på underlag från nämnderna. Jämställdhetsarbetet och dess syfte ska vara känt för medborgare och personal i Borås Stad. Detta genom information på Borås Stads webbplats och intranät. 2.2 Jämställd medborgarservice En kommun ska erbjuda sina medborgare likvärdig service. Kartläggningar av SKL visar dock att medborgare ofta erbjuds olika service beroende på kön. Det handlar exempelvis om att flickor får högre betyg i skolan, medan pojkar får större del av föreningsbidragen. Könsuppdelad statistik är nödvändig för att visa vilken service kvinnor respektive män erbjuds. Förvaltningarna ska agera för att garantera likvärdig behandling, oavsett kön. Alla anställda i Borås Stad ska bidra till en jämställd verksamhet. 2.3 Jämställd arbetsgivare Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad. Många uttryck för bristande jämställdhet syns på arbetsmarknaden: att kvinnor har lägre löner än män, att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid och att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män är några exempel. Borås Stad ska som arbetsgivare verka för jämställdhet. Det innebär att verka för lika lön för likvärdigt arbete. Heltid ska vara en möjlighet för alla anställda. Andelen kvinnor och män som är chefer ska spegla personalens sammansättning. Könsuppdelad statistik om arbetsvillkor i Borås Stad ska analyseras och respektive förvaltning och bolag ge förslag på förbättringar. Arbetsvärdering ska göras för att ge underlag till beslut för ökad jämställdhet. Förändringsarbete för jämställdhet behöver vara ledningsstyrt. Ledningen ska ta de strategiska besluten och sätta mål för jämställdhetsarbetet. Därför ska chefer årligen fortbildas i genus- och jämställdhetsfrågor. Förtroendevalda ska minst en gång per mandatperiod få sådan utbildning. 2.4 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod som regeringen bestämt ska prägla landets jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att en organisations alla nivåer ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad och innehålla jämställdhetspolitiska mål, så kallad genderbudgetering. Målet med detta är att synliggöra 4 Program för jämställdhet

17 fördelningen mellan kvinnor och män, och att erbjuda kvinnor och män jämställd kommunal service. Jämställdhet ska tillämpas i alla led av beslutsprocessen. Vi ska använda checklistan för jämställdhet vid beslutsfattande. Vid upphandlingar ska vi försäkra oss om att entreprenörer uppfyller lagkrav om jämställdhet. 3. Bakgrund Borås Stad har undertecknat en deklaration för jämställdhet från europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, Council of European Municipalities and Regions. CEMR:s deklaration är ett politiskt dokument och ett instrument för att arbeta med jämställdhet. Undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Det innebär ett fortlöpande arbete för att uppfylla villkoren i deklarationen. Kommunen ska göra en tidssatt handlingsplan för jämställdhet som visar mål, prioriteringar, åtgärder och resurser. När denna handlingsplan löpt ut ska en ny plan antas med nya prioriterade målområden. Deklarationen innehåller sex grundläggande principer: Jämställdhet är en grundläggande rättighet Flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden måste bekämpas Att kvinnor och män representativt deltar i besluten är en förutsättning för demokrati Att avskaffa stereotypa könsroller är avgörande Jämställdhetsintegrering av alla kommunens verksamheter är nödvändig Tillräcklig finansiering av handlingsplaner är nödvändig. Dessa principer är grunden för deklarationens 30 artiklar där kommunalt jämställdhetsarbete beskrivs mer i detalj. 4. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen till Kommunfullmäktige presentera ett jämställdhetsbokslut, samt att senast 2014 till Kommunfullmäktige redovisa en uppföljning av programmet och ett förslag till reviderat program. Program för jämställdhet 5

18 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se 6 Program för jämställdhet

19 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för jämställdhet Plan för jämställdhet 1

20 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: xxx Reviderad den: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: Plan för jämställdhet

21 Plan för jämställdhet Alla verksamma i Borås Stad ska medverka till jämställdhet mellan kvinnor och män, och att jämställdhet finns med i besluts- och budgetprocess. Denna handlingsplan pekar ut prioriterade åtgärder under planperioden. Åtgärd Ansvarig och tidsplan En grundutbildning i genus- och jämställdhetsfrågor tas Kommunstyrelsen fram Alla anställda och förtroendevalda i Borås Stad får grundläggande utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor. Borås Stad informerar medborgare och anställda om sitt jämställdhetsarbete. Samtliga nämnder/bolag Start 2011 och löpande Kommunstyrelsen Start 2011 och löpande Kommunen tar fram regler för hur genderbudgetering Kommunstyrelsen ska tillämpas i samtliga nämnder och bolag Kommunen utreder om kvinnodominerade yrkesgrupper i Borås Stad har osakliga löneskillnader som inte kan förklaras, och tar fram åtgärder. En arbetsvärdering ska genomföras. Checklista för jämställda beslut tillämpas vid beredning och beslut i alla nämnder och bolag. Kommunen antar regler för hur jämställdhetsperspektiv ska beaktas vid upphandling. Kommunstyrelsen Under planperioden Samtliga nämnder/bolag Start 2012 och löpande Tekniska nämnden Under planperioden Plan för jämställdhet 3

22 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se 4 Plan för jämställdhet

23 CHECKLISTA för jämställda beslut Denna checklista ska användas i alla politiska beslutsprocesser. När politikerna formulerar uppdraget inför ärendeberedning ska de bedöma om beslutet rör jämställdhet genom att ta ställning till frågorna: - Berör beslutet kvinnor och män? - Kan beslutet få konsekvenser som gör det relevant med en jämställdhetsanalys? Om frågorna besvaras med ja använd checklistan för jämställda politiska beslut! Den är ett stöd i ärendeberedning för att underlätta att alla delar i jämställdhetsanalysen kommer med i beslutsunderlaget. Inför beslut används listan för att checka av att allt finns med. Om några delar saknas återremittera underlaget. Även i uppföljning av beslutet kan checklistan användas. CHECKLISTA Har ärendeberedningen tagit hänsyn till jämställdhetsmålen? o Ja. o Delvis. Behövs komplettering? Om ja, returnera för komplettering. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget. Redovisas statistik könsuppdelat? o Ja. o Delvis. Vad behövs ytterligare? Returnera för komplettering. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget. Beskrivs situationen för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar (till exempel möjlighet att påverka, resursfördelning, måluppfyllelse, olika och lika behov, olika krav och förväntningar kopplade till stereotypa bilder av kön)? o Ja. o Delvis. Vad behöver beskrivas mer? Returnera för komplettering. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget. Analyseras vilka konsekvenser beslutet har för kvinnor och män, flickor och pojkar i förhållande till nämndens mål för sitt jämställdhetsarbete? o Ja. o Delvis. Vilken analys saknas? Returnera för komplettering. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget. Föreslås åtgärder för att komma tillrätta med eventuell bristande jämställdhet? o Ja. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget. Finns en plan för hur beslutet ska utvärderas och mätas mot jämställdhetsmålen? o Ja. o Nej. Finns det en rimlig motivering? Om inte, returnera underlaget.

24 Översikt yttrande 1 (1) /KS Översikt av nämndernas och bolagens yttranden Remiss/Motion: Nämnd/bolag Tillstyrker Tillstyrker med yttrande Avstyrker Avstår från yttrande Ej svar Arbetslivsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Kulturnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljö- och konsumentnämnden X X X X X Revisorskollegiet X Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden X X Sociala omsorgsnämnden X Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster X X Stadsdelsnämnden Öster X Tekniska nämnden X Utbildningsnämnden BoråsBorås AB X X Borås Djurpark AB Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB Borås kommuns Parkerings AB X X X X Borås Lokaltrafik AB X AB Bostäder X Fristadbostäder AB X Industribyggnader i Borås AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Viskaforshem AB X X X X

25 REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (5) Personal och Förhandling Carola Samuelsson, tfn /KS0358 Nämndernas och bolagens yttranden i sammanfattning Arbetslivsnämnden Arbetslivsnämnden tillstyrker remissen i sin helhet och översänder svar till Kommunstyrelsen. Nämnden ser det som oerhört viktigt med utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor då nämndens målgrupp i vissa situationer är i en stark beroendeställning till personalen. Nämnden ser det som ett led i att stärka bemötandet mellan brukare och personal. Fritids- och folkhälsonämnden Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att tillstyrka Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. Fritids- och folkhälsonämnden har valt att låta ungdomsverksamheten få företräde när det gäller tillgång till träningstider. Nämnden gör dock ingen skillnad mellan kvinnor och mäns tillgång till anläggningarna. Folkhälsoenheten förfogar över köns- och åldersuppdelad statistik beträffande välfärdsbokslutet och det skadeförebyggande arbetet. Nämnden ansvarar även för välfärdsbokslutet i vilket det statistiskt framgår skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Ser man till det skadeförebyggande arbetet, som också bedrivs i förvaltningen, finns även där uppgifter om kvinnor och män, flickor och pojkars utsatthet. Dessa uppgifter, som finns inom förvaltningen, kan användas som underlag till riktade insatser inom flera områden i hela kommunen. Kulturnämnden Kulturnämnden antar upprättat förslag till yttrande över Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. För att uppfylla Borås Stads jämställdhetspolitiska mål att kvinnor och män har samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv behövs många insatser. Frågorna om jämställdhet måste integreras i styr- och ledningssystem och resurserna ska fördelas efter behov. I syfte att aktivt kunna arbeta med jämställdhet har Borås Stad prioriterat fyra viktiga målområden i ett program för jämställdhet med tillhörande handlingsplan. En jämställdhetsintegrerad budget är bra då förutsättningarna ökar att de ekonomiska medlen fördelas på ett sådant sätt att arbete med jämställdhet kan ske inom alla delar av verksamheterna. För att få ökad kunskap ska genus- och jämställdhetsfrågor inte bara diskuteras på arbetsträffar och i skolan utan även i verksamheternas ledningsgrupper vid återkommande tillfällen. Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämnden ser mycket positivt på att jämställdhetsfrågan tydliggörs i Borås Stad. Det framtagna programmet med tillhörande handlingsplan visar på en ambition att arbeta professionellt med frågan. Nämnden vill särskilt trycka på vikten av att genomföra en arbetsvärdering som inte grundar sig på en gammaldags uppfattning om olika yrkens värde. Ett värde som ligger till grund för såväl lönesättning som yrkets status. Historiskt har de flesta yrken inom den så kallade hårda sektorn (tekniska och kroppsligt krävande) värderats högre än de inom den mjuka sektorn. Detta anser Lokalförsörjningsnämnden vara en fråga som i dagens samhälle är av större vikt än den om lika lön för lika arbete som det historiskt fokuserats på. Vi vill dock poängtera att även denna fråga är viktig men anser att dagens oskäliga löneskillnader till större del beror på en gammaldags

26 REMISSAMMANSTÄLLNING 2 (5) Personal och Förhandling Carola Samuelsson, tfn /KS0358 värdering av olika yrken. Frågan vi i Borås Stad måste ställa oss är om vi kan acceptera att kvinnodominerade yrken som till stor del riktar sig till vård, omhändertagande och utbildning av människor inte är lika mycket värda som traditionellt mansdominerade. Lokalförsörjningsnämnden skulle med glädje se att Borås Stad i praktisk handling visar en vilja att förbättra rättvisan på arbetsmarknaden genom ekonomiska prioriteringar som riktar sig till våra kärnverksamheter, vård, skola och omsorg. Något som skulle gynna det allmänna intresset för Borås som stad men också göra oss till en mycket attraktiv arbetsgivare. Miljö- och konsumentnämnden Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker Program för jämställdhet och handlingsplan för jämställdhet med synpunkter enligt förvaltningens tjänsteskrivelse. Förvaltningen föreslår att styrdokumenten tillstyrks med synpunkter avseende vikten av att gemensamma rutiner tas fram samt att tillämpningsområdet för checklistan för jämställda beslut klargörs. Generellt ser Miljöförvaltningen positivt på att det tas fram styrdokument för att implementera politiska inriktningsbeslut i verksamheten. Vi vill betona vikten av att det ska i nästa steg tas fram gemensamma riktlinjer och rutiner för hur det praktiska arbetet ska gå till, t.ex. hur det föreslagna jämställdhetsbokslutet ska samordnas med övriga planerings- och uppföljningsrutiner enligt styr- och ledningssystem, vilka material som förväntas från nämnderna, etc. Det samma gäller gender budgeteringen och checklistan för jämställdhet vid beslutfattande. När det gäller checklistan anser förvaltningen att det behöver preciseras vilka typer av beslut som avses. Vad menar man i checklistan med politiska beslutsprocesser? Formellt är ju alla kommunala beslut som fattas politiska. Miljö- och konsumentnämndens verksamhet innehåller till stor del myndighetsutövning där beslut fattas enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. För myndighetsutövningen gäller även allmänna regler enligt regeringsform och förvaltningslagen där krav finns på t.ex. likabehandling. Förvaltningen gör tolkningen att det inte är den här typen av myndighetsbeslut som avses i checklistan, men det behöver klargöras i programhandlingen. Revisorskollegiet Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden tillstyrker förslag om Handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. Nämnden ser positivt på att Borås Stad på detta sätt betonar vikten av att förutsättningar för män och kvinnor, pojkar och flickor, på de prioriterade områdena, blir mer lika. För Samhällsbyggnadsnämnden innebär målområdet Jämställd medborgarservice t ex att särskilt granska hur förutsättningar för män och kvinnor, flickor och pojkar, påverkas av nämndens beslut. Särskilt tydligt är det i frågor om stadsplanering, tryggt boende, trygga miljöer att vistas i samt möjlighet att transportera sig mellan olika platser.

27 REMISSAMMANSTÄLLNING 3 (5) Personal och Förhandling Carola Samuelsson, tfn /KS0358 Servicenämnden Servicenämnden tillstyrker remissen men vill lämna följande kommentarer. Nämnden ställer sig positiv till både Borås stads Program för jämställdhet och Plan för jämställdhet Servicenämnden anser att det är bra att jämställdhetsarbetet och dess syfte görs känt för medborgare och personal i Borås stad. Däremot anser vi att information behöver nå ut även på andra sätt än genom Borås stads webbplats och intranät. Det finns både medborgare och medarbetare som inte har tillgång till dator och det är viktigt att även de kan ta del av den här informationen. Servicenämnden anser också att det är viktigt att jämställdhetsaspekterna lyfts fram i alla upphandlingar, och inte som i förslagen enbart dem som Servicekontoret har. Tekniska kontorets upphandlingsavdelning omnämns överhuvudtaget inte i det här sammanhanget i programmet eller i planen. Servicenämnden har uppfattningen att det är viktigt med utbildning för chefer i Borås stad, men ser ett behov av att samordna behoven och prioritera dem emellan. Det är många utbildningar som en chef måste genomgå, t.ex. i arbetsmiljö, ledarskap och ekonomi. Genus- och jämställdhetsfrågor behöver ingå i den samordningen/prioriteringen. Dessutom anser nämnden att finansieringen behöver tydliggöras för alla utbildningar det beslutas om centralt. Sociala omsorgsnämnden Sociala omsorgsnämnden tillstyrker i sin helhet både program för jämställdhet och plan för jämställdhet Nämnden anser även att checklista för jämställda beslut är bra som ett hjälpmedel i jämställdhetsfrågorna. Nämnden ser det som oerhört viktigt med utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor då nämndens målgrupp i vissa situationer är i en stark beroendeställning till personalen. Nämnden ser detta som ett led i att stärka bemötandet mellan brukare och personal. Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker Program för jämställdhet, Plan för jämställdhet och Checklista för jämställda beslut. Förslag till Program och Plan för jämställdhet är två bra utformade dokument med viktigt innehåll och har en föredömlig omfattning. Stadsdelsnämnden Norr föreslår att Program för jämställdhet ska avgränsas att gälla ur ett medborgarperspektiv och att Borås Stad som jämställd arbetsgivare istället ska omhändertas i det Personalpolitiska programmet. Stadsdelsnämnden anser att ökad kunskap och ökad insikt på alla nivåer är ett en förutsättning och ett första steg för att öka jämställdheten. Stadsdelsnämnden Norr är tveksam till ett särskilt jämställdhetsbokslut. Stadsdelsnämnden föreslår istället att mål och åtgärder för jämställdhet ska ingå som en naturlig del i budget och årsredovisning på alla nivåer. Stadsdelsnämnden anser att Plan för jämställdhet och Checklistan är tydliga och hänger väl samman med Program för jämställdhet. Stadsdelsnämnden Väster Nämnden tillstyrker förslaget till handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. Tidsplaneringen kan behöva förskjutas då det är viktigt att nämnderna får förutsättningar, tid och resurser för att genomföra planen. Nämnden anser att jämställdhet är en viktig fråga. Det finns kunskap och en medvetenhet om jämställdhet i verksamheten och idag sker arbetet med jämställdhet på olika sätt. Exempelvis ingår det i likabehandlingsplanen. Det är viktigt att se vad som redan görs idag för att kunna se vilket ytterligare behov av tid samt vilka resurser som behövs. Frågan behöver vara integrerad i det dagliga arbetet.

28 REMISSAMMANSTÄLLNING 4 (5) Personal och Förhandling Carola Samuelsson, tfn /KS0358 För att utveckla arbetet utifrån de perspektiv som finns i programmet, och då kunskapen kan variera finns det behov av kunskapspåfyllning. Det är ett första steg, utbildning innebär reflektion. Det är tveksamt om verksamheten kan ha tillräckliga underlag och resurser för att uppfylla de krav som finns i checklistan avseende statistik och analys. Förslagen i program och plan är viktiga, men de innebär behov av att sätta av mer tid och resurser för arbetet med jämställdhet. För att komma vidare och se det omedvetna behöver kartläggningar göras, diskuteras och analyserar för att därefter vid behov införa nya rutiner. Nämnden ser positivt på att flera övergripande uppdrag i planen ligger på Kommunstyrelsen. Det här är en fråga där det behöver finnas en likvärdighet i arbetet gentemot medborgare och anställda i Borås Stad. Nämnden anser därför att de centrala stödresurserna med stöd av jämställdhetssamordnaren bör vara de som samordnar arbetet, utarbetar material, tar fram verktyg, genomför utbildningar, etc. Stadsdelsnämnden Öster CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) jämställdhetsdeklaration är ett viktigt grunddokument som kommunfullmäktige undertecknade Under 2010 genomfördes i Borås Stad ett antal spännande utvecklingsprojekt som berörde jämställd medborgarservice. Det remitterade materialet Program för jämställdhet och tillhörande åtgärdsplan för jämställdhet är ett bra och genomtänkt dokument med fyra tydliga målområden. Handlingsplanen som pekar ut prioriterade åtgärder under planperioden torde var rimliga att kunna genomföra. Stadsdelsnämnden Öster tillstyrker därför remissen. Tekniska nämnden Tekniska nämnden tillstyrker remissen med följande synpunkter. Bakgrunden som i programmet står under rubrik 3 bör lyftas fram och komma i början av dokumentet för att läsaren skall få denna information initialt. Vidare bör de två sista styckena som handlar om checklista och upphandling, under rubriken 2.4 Jämställdhetsintegrerad budget, få en egen rubrik. En hänvisning till bilagan om checklistan vore också på sin plats. I planen för jämställdhet skall ansvaret för att ta fram regler vid upphandling ändras till Tekniska nämnden. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden tillstyrker handlingsplan för genomförande av CEMR-deklarationen. BoråsBorås AB Bolagets beslut tillstyrkes. Borås Djurpark AB Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB Borås kommuns Parkerings AB

29 REMISSAMMANSTÄLLNING 5 (5) Personal och Förhandling Carola Samuelsson, tfn /KS0358 Borås Lokaltrafik AB Borås Lokaltrafik avstår från yttrande. AB Bostäder AB Bostäder tillstyrker förslaget. Planen innehåller två åtgärder där samtliga nämnder och bolag är ansvariga för genomförande. Den första åtgärden är att alla anställda och förtroendevalda i Borås Stad ska få en grundläggande utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor. AB Bostäder tycker förslaget är bra, men vill gärna att det sker en gemensam upphandling av en sådan utbildning, där respektive nämnd eller bolag får ansvar för att genomföra den inom sin verksamhet. Den andra åtgärden för samtliga nämnder och bolag är att checklista för jämställda beslut tillämpas. AB Bostäder anser att den i tillämpliga delar skall användas. Fristadbostäder AB Fristadbostäder AB styrelse tillstyrker handlingsplanen. Industribyggnader i Borås AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Viskaforshem AB

30

31 Medlemskommunerna Sjuhärads kommunalförbund Förslag till samverkansrutin för egenvård Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter (SOSFS 2009:06) om bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan om egenvård utarbetas. Rutinen ska ingå i huvudmännens ledningssystem för kvalitet. Ett förslag till samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:06, bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård har nu utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för kommunerna och hälso- och sjukvården. Rutinen ska vara gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland. En uppföljning kommer att ske våren 2013 för att säkerställa att verksamheternas ledningssystem hos respektive huvudman innehåller lokala rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. VästKoms styrelse har , 29 behandlat ärendet och beslutat rekommendera de fyra kommunalförbunden, att de i sin tur rekommenderar sina medlemskommuner att anta de rutiner som den, av parterna gemensamma arbetsgruppen föreslagit avseende Socialstyrelsens författning om egenvård. Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund har nu beslutat att rekommendera medlemskommunerna att anta samverkansrutin om egenvård mellan Västra Götalandsregionen och Sjuhärads kommunalförbunds medlemskommuner och översänder ärendet för vidare handläggning. SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND Lena Brännmar Kanslichef Bilaga 1. Protokollsutdrag 23 Förslag till samverkansrutin för egenvård 2. Samverkansrutin 3. Bilaga 1 Beslut om egenvård 4. Bilaga 2 Befogenheter för beslut och ansvar för,olika aktiviteter i processen 5. Bilaga 3 Flödesschema

32 PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Sammanträdesdag Förslag till samverkansrutin för egenvård Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter (SOSFS 2009:06) om bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan om egenvård utarbetas. Rutinen ska ingå i huvudmännens ledningssystem för kvalitet. Ett förslag till samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:06, bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård har nu utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för kommunerna och hälso- och sjukvården. Rutinen ska vara gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland. En uppföljning kommer att ske våren 2013 för att säkerställa att verksamheternas ledningssystem hos respektive huvudman innehåller lokala rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. VästKoms styrelse har , 29, beslutat att rekommendera de fyra kommunalförbunden, att de i sin tur rekommenderar sina medlemskommuner att anta de rutiner som den, av parterna, gemensamma arbetsgruppen föreslagit avseende Socialstyrelsens författning om egenvård. Direktionen beslutar att rekommendera medlemskommunerna att anta samverkansrutinen om egenvård. Vid protokollet Lena Brännmar Kanslichef Justerat av Ulf Olsson Ordförande Margareta Lövgren Justeringen tillkännagiven den Rätt utdraget betygar: Lena Brännmar

33 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland. Rutinen gäller bedömning av om en åtgärd som normalt är hälso- och sjukvård och utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, kan överlåtas att utföras som egenvård av patienten själv, förälder eller annan lämplig person. Behov av åtgärden kan finnas i ordinärt och särskilt boende, vid korttidsvistelse, daglig verksamhet och förskola/ skola. Här tydliggörs ansvaret som ligger kvar på behandlingsansvarig läkare/annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och vad som måste göras i dessa fall. Bakgrund Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter (SOSFS 2009:06) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:9) Personlig assistans och sjukvårdsåtgärder. Föreskriften innebär att Socialstyrelsen tydliggör vad som gäller vid dessa bedömningar och ställer krav på att hälso- och sjukvården utgår från vad som är patientsäkert i varje enskilt fall. Bedömningarna ska utgå från patientens hela situation och förutsättningar att utföra egenvården på ett säkert sätt. Den hälso- och sjukvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, är egenvård och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av gällande lagstiftning och författningar. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som bedömer och fattar beslut om egenvård ska, i de fall personen inte själv kan ansvara för egenvården, planera vården tillsammans med involverade aktörer. Planeringen ska, då det inte är uppenbart obehövligt, göras i samråd med den enskilde, närstående, socialtjänsten, andra vårdgivare, vårdenheter, försäkringskassan eller andra aktörer, till exempel skolan, som kan komma att beröras av egenvården. Definitioner enligt SOSFS 2009:6 Egenvård: Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hälso- och sjukvård: Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 1

34 Socialtjänst: Verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Den individuella bedömningen av vad som kan betraktas som egenvård Med dagens bestämmelser är det inte möjligt att generellt ange vilka insatser och åtgärder som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta som egenvårdsåtgärder. Även enkla åtgärder kan vara ett ansvar för hälso- och sjukvården liksom relativt komplicerade åtgärder kan bedömas som egenvård utifrån patientens förutsättningar. Läkemedel Det är bara i de fall som patienten själv kan och får ansvara för sin läkemedelshantering som det kan bli fråga om egenvård. I andra fall ska SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård tillämpas. Om läkemedelshanteringen är bedömd som egenvård men den enskilde är i behov av praktisk hjälp/handräckning, kan patienten ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Vem gör bedömningen? Bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd är egenvård ska göras av behandlande läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sitt ansvarsområde med utgångspunkt från nedanstående. När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård ska den behandlande läkaren utföra egenvårdsbedömningen. Riskbedömning Bedöms patienten/förälder till barn under 18 år förstå och ta ansvar för att åtgärden utförs på ett säkert sätt, fattas beslut om att åtgärden kan utföras som egenvård. Bedöms patienten/förälder till barn under 18 år förstå och ansvara för när och hur åtgärden skall utföras men inte själv kan utföra åtgärden, kan åtgärden betraktas som egenvård och det praktiska utförandet kan överlåtas till annan person till exempel närstående eller personlig assistent. Om patienten/föräldern inte kan förstå och ansvara för egenvården är resultatet av bedömningen beroende på hur åtgärden kan utföras med hjälp av annan person till exempel närstående eller personlig assistent. När hälso- och sjukvårdsåtgärd inte kan bedömas som egenvård Om patienten/förälder eller annan person varken kan förstå eller ansvara för att åtgärden utförs på ett säkert sätt eller åtgärden förutsätter omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, är detta hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsåtgärder ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med den kompetens som behövs för åtgärderna. Om det anses förenligt med patientsäkerheten kan åtgärden delegeras. 2

35 Information och instruktion om egenvård efter beslut Beslut om egenvård innebär att den som gör bedömningen avgör om egenvården kan utföras på ett säkert sätt och informerar sig om vem som ska utföra åtgärden. Det innebär att: - informera patienten/föräldern om vad egenvård innebär - informera om att den åtgärd som patienten utför själv eller utförs av annan person, inte räknas som hälso- och sjukvård - säkerställa att den som ska utföra åtgärden får nödvändiga instruktioner - säkerställa att den som ska utföra åtgärden känner sig förtrogen med och vet under vilka omständigheter åtgärden utförs - säkerställa att patienten eller någon i patientens närhet ansvarar för att informera beslutsfattaren om förändringar som gör att beslut kan behöva omprövas Samverkan och planering Oavsett om egenvården utförs av patienten eller annan person så ska: - planeringen göras i samråd med samtliga parter som kan komma att beröras av egenvården - samtliga berörda vara överens om vem som ska kontaktas om något händer - det tydliggöras vem som ska ge instruktioner och när bedömningen ska följas upp och omprövas - planeringen dokumenteras och patienten ska få en kopia av dokumentationen Dokumentationen kan användas som underlag till ansökan om bistånd enligt SoL/LSS, gällande behov av praktisk hjälp med egenvården då man inte kan få denna hjälp genom anhörig eller annan. Vårdplanering Förutsättningarna för rutinen bygger på de beslutade samverkansformer som redan finns mellan huvudmännen i Västra Götaland så att det: - vid beslut om egenvård/hälso- och sjukvård i samband med utskrivning från slutenvård kallas till vårdplanering enligt gemensam rutin, Samordnad vårdplanering SVPL. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. - vid beslut om egenvård/hälso- och sjukvård i samband med besök på mottagning inom specialistsjukvård inklusive habilitering eller primärvård ska berörda parter kallas till vårdplanering enligt lokal samverkansrutin. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. - vid uppföljning av egenvård/hälso- och sjukvård eller vid ändrade behov kallas till vårdplanering enligt egenvårdsbeslutet. - vid beslut om egenvårdsinsats inom den egna organisationen sker vårdplanering. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. Dokumentation i patientjournalen av beslut Ställningstagande angående hälso- och sjukvårdsåtgärd respektive egenvårdsåtgärd är en uppgift som skall dokumenteras i patientens journal. 3

36 I dokumentationen av planeringen, enligt bilaga 1, ska framgå: - vilken åtgärd som har bedömts som hälso- och sjukvård - vilken åtgärd som har bedömts som egenvård - om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården - hur informationen och instruktioner till dem som ska utföra den egenvården ska ges - vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården - vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras - hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp - när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Denna samverkansrutin mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland skall ingå som en del i huvudmännens ledningssystem. Varje vårdgivare/förvaltning ska säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Informationsskyldighet Respektive huvudman har ett ansvar att inom sin organisation informera och förvissa sig om att berörda har kännedom om rutinens innehåll Avvikelser från dessa samverkansrutiner Eventuell tolkning av rutinen sker i första hand i de delregionala samverkansforum som finns mellan huvudmännen. 4