Göteborgssamhällets utveckling 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Göteborgssamhällets utveckling 2009"

Transkript

1 M A J

2 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Rapporten har sammanställts av gruppen Samhällsanalys och statistik, tillsammans med Stadsutveckling, Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknad vid stadskansliet. Synpunkter och frågor kan riktas till Erica Litzén, , eller Jonas Andersson, , 2

3 Sammanfattning av Göteborgssamhällets utveckling 2009 Rapporten Göteborgssamhällets utveckling fokuserar på samhällsutvecklingen utifrån kommunfullmäktiges vision med utgångspunkt från de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Rapporten är ett diskussionsunderlag för att avgöra om utvecklingen i göteborgssamhället rör sig i en hållbar riktning. I alla de tre dimensionerna märks effekter av den kraftigt försämrade ekonomin. Ekonomiska dimensionen I juli 2007 nådde flera års högkonjunktur sin kulmen i Sverige. Sedan dess har konjunkturen snabbt försämrats. Särskilt hårt drabbad blev tillverkningsindustrin i allmänhet och transportmedelsindustrin i synnerhet. För Göteborgsregionen innebär detta stora utmaningar med tanke på den stora betydelse denna sektor har för den lokala arbetsmarknaden. Varselnivån i Västa Götaland efter oktober 2008 motsvaras endast av situationen under 1990-talskrisen. Hushållens skuldkvot, relationen mellan deras skulder och tillgångar, är den högsta sedan mätningarna började En stor befolkningsökning under 2008 gjorde att Göteborg passerade invånare. Ökningen består av en stor inflyttning från övriga världen samt en minskad utflyttning till kranskommunerna. Sociala dimensionen Generellt sett har göteborgarnas levnadsförhållanden utvecklats positivt under den senaste tioårsperioden. Samtidigt har en ökad polarisering skett i form av ökade inkomstklyftor och skillnader i sysselsättning mellan olika invånargrupper samt en fördjupad segregation. Det ger även effekter för barns hälsa och ekonomiska utsatthet. Lågkonjunkturen kan komma att förstärka utsattheten för de grupper som redan lever under knappa förhållanden. Arbetslösheten har ökat till 6,0 procent i mars 2009 jämfört med 3,9 procent motsvarande period förra året. För ungdomar har arbetslösheten fördubblats under samma period, från 3,6 procent till 7,5 procent. År 2008 tillkom nya bostäder i Göteborg, vilket är mer än något annat år sedan Den fleråriga minskningen av antalet försörjningsstödsmottagare bröts under andra hälften av I mars 2009 var det fler hushåll som fick ekonomiskt bistånd jämfört med mars året innan. Ekologiska dimensionen Miljöpåverkan förändras i takt med konjunkturen, även om mer beständiga förändringar inom miljön vanligtvis sker ganska långsamt. Efter tidigare lågkonjunkturer har miljöpåverkan fortsatt att öka, eftersom anledningen till det förändrade beteendet snarare är ekonomisk än värderingsmässig. Hushållsavfallet har minskat med 10 procent och verksamhetsavfallet med 30 procent sedan oktober Biltrafiken över kommungränsen minskade för första gången sedan Konsumtionens koldioxidutsläpp ökar med 25 procent när de importerade varornas utsläpp inkluderas. 3

4 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Innehåll Innehållsförteckningen kan läsas på flera sätt. Den är uppställd på traditionellt vis, men också horisontellt för att åskådliggöra hur de olika temana skär igenom hållbarhetens tre dimensioner. Ekonomiska Sociala Ekologiska Inledning Ekonomiska dimensionen 9 Konjunkturen , 35 60, 70 Näringslivets struktur 15 9, 15, 26 29, 34 Befolkningen , 40, Regionförstoring Summering och framåtblick Sociala dimensionen 28 Arbete och försörjning 28 11, 19, 24 28, 34, 46 Utbildning 32 11, 21, 23, 26 28, 32, 42, 44, 51, 56 Boende Hälsa , 44 61, 62, 68 Demokrati och delaktighet 49 29, 39, 49 Trygghet och brottslighet Summering och framåtblick Ekologiska dimensionen 59 Transporter , 67 Konsumtion 67 10, 14, , 67, 70 Vatten Mark Summering och framåtblick

5 Inledning Göteborgssamhällets utveckling är en del av stadskansliets uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Rapporten följer upp samhällsutvecklingen utifrån kommunfullmäktiges vision om en stad som är hållbar inom de tre dimensionerna - ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Till skillnad från övrig uppföljning ligger fokus på hela göteborgssamhället och inte på de verksamheter som finns inom organisationen Göteborgs Stad. Vår vision är ett samhälle där vi har skapat en långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart samhälle, med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration. Göteborgs Stads budget 2009 Genom att belysa samhällsutvecklingen över tid är den här rapporten ett underlag för diskussion om utvecklingen i Göteborg är hållbar. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och planerare inom Göteborgs Stad, men även till andra som är intresserade av utvecklingen i Göteborg. Hållbar utveckling på alla nivåer Visionen om en hållbar utveckling såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt fick genomslag på global nivå genom Brundtlandskommissionens rapport under slutet av 1980-talet. Kommissionen betonade att ekonomisk tillväxt inte behöver utesluta hänsyn till miljö och sociala aspekter, utan att de kan gå hand i hand. Hållbar utveckling förutsätter både ett helhetstänkande och ett långsiktigt perspektiv på utveckling. Vikten av en jämn fördelning av resurser såväl inom som mellan generationer är central. Dessutom underströk kommissionen att en hållbar utveckling inte ska ses som ett permanent tillstånd utan som en förändringsprocess. Målet om en hållbar samhällsutveckling är numera gemensam för såväl FN och EU som den svenska nationella nivån, Västra Götalands- och Göteborgsregionens regionala nivåer och Göteborgs Stads lokala nivå. Samband mellan dimensionerna En beskrivning av samhällsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv kräver en bred diskussion där ekonomiska, sociala och ekologiska frågeställningar ses i ett sammanhang. Utmaningen ligger i att integrera olika perspektiv, med en medvetenhet om de olika dimensionernas ömsesidiga beroende av varandra. Brundtlandkommissionens definition Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Figur 1: Hållbarhetsmodell En pyramid kan symbolisera hållbarheten och dess tre dimensioner. När figuren ses uppifrån (figuren i mitten) är alla tre dimensionerna lika synliga. Ingen yta är större än de andra. Detta symboliserar den hållbara utvecklingen. När figuren ses från sidan (omgivande figurer), syns de olika dimensionerna och kombinationer av dimensioner som framträder när pyramiden vrids ett varv runt sin egen axel. Med hjälp av pyramiden kan indikatorer placeras in på de olika ytorna så att samband i samhällsutvecklingen kan tydliggöras. De 5

6 Göteborgssamhällets utveckling 2009 allra flesta indikatorer påverkar i sin tur andra, vilket gör att det är på gränsytorna som sambanden uppkommer. Sambandet mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen handlar om hur de ekonomiska värdena påverkar miljön, men också omvänt om miljön som ekonomisk resurs. Relationen mellan den ekologiska och sociala dimensionen handlar dels om miljöns påverkan på befolkningens psykiska och fysiska hälsa, dels om hur människans beteenden påverkar miljön. Mötet mellan den ekonomiska och sociala dimensionen handlar om hur människans resurser möjliggör ekonomisk tillväxt och hur ekonomisk tillväxt är en förutsättning för en socialt hållbar utveckling i framtiden. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för ökad välfärd men fördelningen av välståndet ger också påverkan på samhället, till exempel genom ökande skillnader inom staden och regionen. Den kraftigt försämrade konjunkturen får fungera som utgångspunkt i en förklaring till hur samband kan identifieras mellan de tre dimensionerna. När de ekonomiska förutsättningarna försämrades fick det inom kort effekter även inom den sociala och ekologiska dimensionen. Exempelvis har arbetslösheten börjat stiga, försörjningsstödskostnaderna ökar och utsattheten förstärks för de grupper som redan lever under knappa förhållanden. Samtidigt kan kortsiktigt positiva effekter inom den ekologiska dimensionen noteras, såsom minskade trafik- och avfallsmängder. Huruvida de ekologiska effekterna är positiva även på längre sikt är dock oklart. Historiken tyder på att miljöpåverkan fortsätter att öka när den ekonomiska utvecklingen åter vänder uppåt, eftersom beteendeförändringar är mer trögrörliga än privatekonomiska anpassningar. Det är komplext att överblicka samhällsutvecklingen då förändringar i de tre dimensionerna uppstår med varierande grad av fördröjning. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen kan iakttas snabbt, de sociala effekterna något senare medan förändringarna på miljöområdet oftast sker under lång tid, ibland flera generationer framåt. Den så kallade närhetsfaktorn är ytterligare en anledning till att det är svårt att åstadkomma en hållbar utveckling. Människor tenderar att vara mer engagerade ju närmare problemet uppenbarar sig, det gäller närhet såväl i tid som geografiskt och emotionellt. Göteborgs förutsättningar Göteborg har allt sedan stadens grundades varit en plats för möten mellan olika kulturer, inte minst på grund av handelns framträdande roll. Decennierna efter andra världskriget bidrog hamnens exportmöjligheter, varven och framgångsrika tillverkningsföretag till att Göteborg fick en framskjuten position i svensk ekonomi. Denna kraftiga tillväxt möjliggjordes av en omfattande arbetskraftsinvandring under 1960-talet. Den ekonomiska expansionen utbyttes på 1970-talet till varvskris och omstruktureringar under de följande decennierna, vilket har inneburit stora utmaningar för Göteborg. Det traditionella industri- 6

7 samhället förändrades successivt till ett informations- och kunskapsintensivt samhälle med en växande tjänstesektor. Idag har de nedlagda varven ersatts av attraktiva bostäder, utbildningskluster och högteknologiska företag, men tillverkningsindustrin är fortfarande viktig för Göteborg. Staden präglas av en ökande befolkning. Under de två senaste decennierna har inflyttningen direkt från utlandet varit stor, vilket har varit en förutsättning för stadens befolkningstillväxt. Detta har befäst stadens identitet som en mångkulturell plats. Kombinationen av ekonomisk omstrukturering som kräver högutbildad arbetskraft och en stor invandring under de senaste decennierna har lett till en större social segregering än tidigare. Detta har för Göteborg, liksom för många andra västeuropeiska städer, blivit en stor utmaning. Det finns ett sjuttiotal stadsregioner i Västeuropa som är större än Göteborgsregionen. I ett europeiskt perspektiv kategoriseras Göteborg som en modern industristad. Denna kategori kännetecknas av en stor andel anställda inom tillverkningsindustrin, en stark bas i service- och finanssektorn, en BRP över genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, stor andel studenter och välutbildade invånare. Samtidigt medför beroendet av internationella tillverkningsföretag att det är viktigt att bibehålla attraktiviteten i den globala ekonomin. Utbudet av utbildning, tillgänglighet, servicenivå och exploaterbar mark blir därmed än viktigare. Göteborgs Stad som en del av göteborgssamhället Göteborgs Stad är Göteborgs i särklass största arbetsgivare med omkring årsanställda. Alla delar av organisationen har som uppgift att arbeta enligt kommunfullmäktiges budget och i riktning mot de mål som anges. Varje verksamhet tar ansvar för sin del av helheten för att Göteborg ska vara en stad som utvecklas hållbart. Göteborgs Stad förfogar över en rad verktyg för att förverkliga visionen om en hållbar utveckling. Att staden äger uppemot allmännyttiga lägenheter samt ett bolag som bygger och säljer småhus ger möjlighet att möta utmaningen med bostadssegregationen. Stadsteatern, Liseberg och ett stort antal kulturevenemang i kombination med goda möjligheter till utbildning och arbete bidrar till Göteborgs attraktionskraft. I syfte att främja ett välmående näringsliv har staden en lång historik av ett nära samarbete med framstående och kommande aktörer inom områden såsom miljöteknik och logistik. Med en stor markreserv och en långsiktig översiktsplan har Göteborgs Stad goda möjligheter att utforma den fysiska miljön i samklang med sociala och ekologiska hänsyn. Detta kan ske i nära samarbete med stadsdelsnämnderna som aktivt arbetar för att tillgodose göteborgarnas behov. De spelar därför en viktig roll för att stärka och stödja befolkningen på områden såsom utbildning, vård och omsorg. 7

8 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Stadens bolag agerar som föregångare inom den ekologiska dimensionen, exempelvis vad gäller energieffektivitet och förnyelsebar energi. Exempel på detta är elbilar, elanslutning av fartyg vid kaj samt vindkraft som elförsörjning till bostäder. Arbetet med hållbar utveckling har fått olika stort genomslag inom stadens organisation. Utgångspunkten för arbetet varierar också, från att enbart se till den egna verksamhetens mål och aktiviteter till dem som ser sin roll i stadens gemensamma arbete för att uppnå visionen om en hållbar utveckling. Sammantaget har Göteborgs Stad goda förutsättningar att påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. 8

9 Ekonomiska dimensionen I juli 2007 nådde flera års högkonjunktur sin kulmen i Sverige. När den ekonomiska utvecklingen skildrades i förra årets upplaga av denna rapport bestod den av stigande förvärvsfrekvens, ökat nyföretagande, färre konkurser, stigande lönesummor, ökande köpkraft, högre produktivitet, fler nyanmälda platser med tillsvidareanställning och sjunkande varselnivåer. Med ungefär hälften av ekonomin beroende av export kunde Sverige dra nytta av en längre period med stark global tillväxt. Därefter har konjunkturutvecklingen sluttat brant nedåt och samma mönster går igen världen över. Såväl rika som fattiga länder, i öst likaväl som i väst, genomgår nu en av de kraftigaste konjunkturnedgångarna någonsin. Detta sätter särskild press på länder med en stor andel exportindustri, såsom Sverige. När konjunkturnedgången är global är det svårt att finna marknader att exportera till. Konjunkturen I mars 2009 visade Konjunkturinstitutets mätningar av konjunkturläget det lägsta uppmätta värdet någonsin sedan mätningarna började år Därmed är konjunkturen i Sverige nu mycket svagare än normalt. Eftersom dessa mätningar inte gjordes under talskrisen är direkta jämförelser med den lågkonjunkturen inte möjliga. Även hushållens uppfattning har försämrats betydligt, men är fortfarande betydligt mindre pessimistiska än vad de var Det är väl känt att konjunkturen går i cykler där hög- och lågkonjunkturer avlöser varandra. Därför är det viktigt att se utvecklingen över en längre tidsperiod för att bilda sig en uppfattning om vart de långsiktiga trenderna pekar. Detta glöms ofta bort såväl i toppen av högkonjunkturerna, vilka ges epitet som den nya ekonomin eller superkonjunkturen, som i de djupaste lågkonjunkturerna med svarta löpsedlar om annalkande depression. Figur 2: Konjunkturläget i Sverige, augusti april Källa: Konjunkturinstitutet, barometerindikatorn Hållbarheten i den ekonomiska dimensionen har nu visat sig vara tydligt knuten inte bara till förhållandena i Göteborg och Sverige, utan även till dem på USA:s husmarknad och de internationella finansmarknaderna. Det som kan tyckas vara en stabil, hållbar ekonomisk utveckling i Göteborg kan således visa sig bygga på i längden ohållbara obalanser långt härifrån. Västra Götalands branschsammansättning ger upphov till större konjunkturkänslighet än vad riket har, vilket syns i figur 3. Oavsett riktning i den ekonomiska utvecklingen så är den regionala utvecklingen betydligt mer accentuerad än den nationella. Lågkonjunkturens kraft varierar för olika branscher. Dels är en del branscher mer konjunkturkänsliga än andra, dels påverkas bran- 9

10 Göteborgssamhällets utveckling Figur 3: Bruttoregionprodukt (BRP), volymutveckling i procent Figur 4: Konjunkturen i tillverkningsindustrin totalt samt i motor- och släpfordonsindustrin, Riket Tillverkningsindustri Motor- och släpfordonsindustri Källa: Konjunkturinstitutet, säsongskorrigerad konfidensindikator Byggnadsindustri Privata tjänster Västra Götaland Figur 5: Konjunkturutvecklingen i byggindustrin, detaljhandeln och de privata tjänstenäringarna, Handeln Källa: Konjunkturinstitutet, säsongskorrigerad konfidensindikator scherna i olika skeden av en konjunkturcykel. Därmed kan även följderna av lågkonjunkturen variera mellan kommunerna i Sverige, beroende på hur branschsammansättningen på den lokala arbetsmarknaden ser ut. Tillverkningsindustrin är den bransch som hittills drabbats allra hårdast. Ett av de första tecknen på en vikande konjunktur är att företag minskar sina investeringar och privatpersoner tvekar inför att köpa sällanköpsvaror. Därmed är tillverkningsindustrin både tidig i konjunkturcykeln och mycket konjunkturkänslig. Konjunkturkänsligheten syns tydligt i figur 4 i de markanta svängningarna från år till år. Konjunkturen inom tillverkningsindustrin är nu jämbördig med den under 1990-talskrisen. Extra utsatt inom tillverkningsindustrin är motor- och släpfordonsindustrin, som uppvisar en extremt pessimistisk syn på sitt ekonomiska läge. Det är den mest pessimistiska syn som har uppmätts sedan mätningarna började år För Göteborg och Västra Götaland innebär detta ett utmanande läge med tanke på hur viktig fordonsindustrin är för arbetsmarknaden här. Även byggindustrin har nu en negativ syn på sitt ekonomiska läge, men vänder ner från betydligt mer positiva nivåer än tillverkningsindustrin. Byggbranschen ligger senare i konjunkturcykeln och kommer att påverkas av räntenivåer och sysselsättningsutvecklingen framöver. Än så länge är dock läget betydligt bättre än under mitten på 1990-talet och efter IT-bubblan. Konjunkturkurvan för detaljhandeln tyder på en större motståndskraft mot lågkonjunkturer. Livsmedel är ett exempel på varor som måste inhandlas oavsett vart konjunkturen pekar. Men även inom detaljhandeln märks att köplusten från tidigare år har minskat och att företag och privatpersoner håller hårdare i plånboken, vilket tydligt framgår när sparkvoten diskuteras senare i texten. För de privata tjänstenäringarna sträcker sig statistiken bara till år Det framgår ändå att medan andra branscher fluktuerat betydligt mellan åren så har tjänstesektorn upplevt en stabilare konjunkturutveckling. Denna trend har nu bytts ut mot en markant nedgång i takt med att bland annat finansiella verksamheter, konsulter och reklamfirmor fått ett svårare läge. Konjunkturnedgången för företagen är delvis en följd av ett förändrat beteende bland hushållen. Samtidigt bidrar rapporter om företag i svårigheter till att konsumenternas förtroende för sitt ekonomiska läge försämras. Sedan sommaren 2007 har hushållens uppfattning om konjunkturen försämrats kraftigt, men den är fortfarande bättre än de lägsta nivåerna under 1990-talskrisen. Hushållen i storstadslänen har ungefär samma uppfattning om konjunkturutvecklingen som riksgenomsnittet. 10

11 Varslen ökar Sysselsättningsutvecklingen släpar alltid efter konjunkturutvecklingen. Medan konjunkturen vände sommaren 2007 var det först i oktober och november 2008 som trendkurvorna för antalet personer varslade om uppsägning bröts kraftigt uppåt. Höga varselsiffror har därefter fortsatt att komma in. Under perioden oktober 2008 till februari 2009 registrerades 29 gånger fler varsel i Göteborg än under motsvarande period ett år tidigare, vilket är ett tydligt tecken på att konjunkturen nu har vänt rejält nedåt. De varselnivåer vi nu ser i Göteborg har aldrig tidigare uppmätts sedan varselstatistik började föras på kommunnivå år Att varselutvecklingen det senaste halvåret är dramatisk framgår ännu tydligare i ett längre tidsperspektiv för riket och Västra Götaland. Nuvarande varselnivåer har inte registrerats sedan talskrisen. Risken för att bli varslad varierar beroende på en rad faktorer. De grupper som löper allra störst risk för att bli varslade är lågutbildade, utrikes födda (exklusive Norden), lågavlönade, yngre och äldre, anställda i privat sektor samt de som tidigare har varit arbetslösa. Lågkonjunkturen slår därför främst mot de grupper som redan sedan tidigare är utsatta. I takt med att anställda blir arbetslösa minskar nu möjligheterna till arbete ytterligare för dem som även under högkonjunkturen stod långt från arbetsmarknaden. Som tidigare nämnts drabbar en lågkonjunktur olika branscher olika hårt, samt vid olika skeden under konjunkturcykeln. Av dem som blivit arbetslösa i Sverige under de senaste tolv månaderna är två tredjedelar män. Detta är en följd av att konjunkturnedgången först fick genomslag i den mansdominerade industrin, bland annat inom näringsgrenarna tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. Med en relativt stor andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin innebär detta en extra stor utmaning för Göteborg. Längre in i lågkonjunkturen kommer nedgången att märkas även inom tjänstesektorn där andelen kvinnor är större. Att bli varslad är dock inte detsamma som att bli uppsagd, även om det ofta framställs så i media. Enligt Konjunkturinstitutet blev ungefär 60 procent av de varslade faktiskt uppsagda inom sex månader från det att de anmälts till Arbetsförmedlingen, under perioden Sex månader efter varslet var 25 procent av de varslade registrerade som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Hur många av de varslade som blir uppsagda och arbetslösa beror på konjunkturläget. En svag utveckling på arbetsmarknaden resulterar i att fler varsel leder till uppsägning och arbetslöshet. Figur 6: Hushållens syn på konjunkturen, Källa: Konjunkturinstitutet, säsongskorrigerad konfidensindikator Figur 7: Antal personer varslade om uppsägning i Göteborg och Västra Götaland januari mars Göteborg Källa: Arbetsförmedlingen Västra Götaland Figur 8: Antal personer varslade om uppsägning i Västra Götaland och riket, Västra Götaland Riket Källa: Arbetsförmedlingen 11

12 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Förvärvsarbetande Andel av nattbefolkningen (de som bor i en kommun) som i november respektive år klassats som förvärvsarbetande. Som förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad respektive år. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, till exempel på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Lokal arbetsmarknad (LA) En grupp kommuner som länkats samman utifrån pendling mellan arbete och boende över kommungräns. I Göteborgs LA ingår följande kommuner: Ale, Lerum, Mölndal, Partille, Kungsbacka, Härryda, Stenungsund, Orust, Alingsås, Mark, Tjörn, Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Öckerö, Vårgårda, Bollebygd. Figur 9: Förvärvsfrekvens år, Dessutom utgör de varslade en minoritet av dem som blir arbetslösa. De allra flesta som blir arbetslösa är visstidsanställda som inte får förlängd anställning. Förvärvsarbetandet har ökat Av den vuxna befolkningen i Göteborg var det 2007 cirka 74 procent som var förvärvsarbetande, vilket motsvarar drygt personer. Förvärvsfrekvensen i staden har ökat snabbt under den senaste tioårsperioden och allra mest av de tre storstadskommunerna. Med tanke på den konjunkturnedgång som nu sker är det sannolikt att förvärvsfrekvensen kommer att vända nedåt från dessa rekordhöga nivåer. Göteborgs och Stockholms lokala arbetsmarknader (LA) har sedan 2004 en lika hög förvärvsfrekvens. Övriga riket har under de senaste åren passerat storstadsregionerna och har en högre förvärvsfrekvens totalt sett. 82% 78% 74% 70% 66% I storstädernas lokala arbetsmarknader är förvärvsfrekvensen högre i regionen än vad den är i de tre storstadskommunerna. Det kan ses som en följd av vilka typer av bostäder som finns tillgängliga i regionen, och att kopplingen till arbetsmarknaden ser olika ut för de boende i olika typer av upplåtelseform. Boende i kranskommunerna pendlar i stor utsträckning till arbetsställen i centralorten. Centralorten har också en stor andel studenter, vilket får en effekt på förvärvsfrekvensen då den beräknas på samtliga invånare år. Etableringsåldern på arbetsmarknaden har stigit, vilket gör att allt fler över 25 år inte är förvärvsarbetande. Övriga riket Göteborgs LA Stockholms LA Malmö-Lunds LA Figur 10: Förvärvsfrekvens år, % 80% 70% 60% Göteborg Övriga Gbg LA (exkl Gbg) 12

13 Höjda inkomstnivåer över tid Konjunkturnedgången för företagen är delvis en följd av ett förändrat beteende bland hushållen. Samtidigt bidrar rapporter om företag i svårigheter till att konsumenternas förtroende för sitt ekonomiska läge försämras. Trots de markanta svängningarna bland företag och hushåll i deras uppfattning om det ekonomiska läget så har hushållens disponibla inkomst ökat stadigt i såväl riket som i Västra Götalands län. Detta kan ses som en positiv och hållbar trend i den ekonomiska utvecklingen. Figur 11: Hushållens disponibla inkomst, fasta priser i tkr En följd av att Västra Götalands hushåll har sett en ökning av sin disponibla inkomst i paritet med riket är att Göteborg har behållit en skattekraft som motsvarar den genomsnittliga för riket. Skattekraften beskriver den genomsnittliga kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer. En skattekraft som motsvarar riksgenomsnittet tyder på att lokalsamhället kan bära sina egna kostnader i den utsträckning som kan förväntas av en välmående kommun, vilket är ett tecken på en hållbar ekonomisk utveckling. Riket Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Skattekraften per invånare i Göteborg, Stockholm och Malmö har därmed ökat över åren. Göteborg har behållit en skattekraft i paritet med den genomsnittliga skattekraften i riket. Stockholm har behållit en skattekraft som är högre än riksgenomsnittet, medan Malmös skattekraft som andel av riksgenomsnittet sjunker. En delförklaring till Malmös sjunkande trend är pendlingen till Danmark, som gjort att allt fler Malmöbor statistikförs som nollinkomsttagare i Sverige medan de ofta tjänar över genomsnittet i Danmark. Skulderna är högre och sparandet ökar Under åren har den genomsnittliga nettoförmögenheten bland Göteborgs invånare ökat. För hela befolkningen är de genomsnittliga finansiella tillgångarna något mindre än de sammanlagda skulderna. Reala tillgångar, såsom en privatägd bostad, kan därmed sägas utgöra hela nettoförmögenheten. Om det skulle behövas skulle dock nästan alla skulder kunna betalas med hjälp av de finansiella tillgångarna. Därmed minskar känsligheten för bostads- och räntemarknadernas utveckling. De svenska hushållens skuldkvot, deras skulder i förhållande till deras tillgångar, är nu den högsta sedan mätningar började göras I genomsnitt är dock tillgångarna fortfarande nästan fyra gånger så stora som skulderna. Hushållens förmögenhet är dock mycket ojämnt fördelad, vilket visar sig då medelvärdet år 2006 för nettoförmögenheten var kr medan medianvärdet för densamma var kr. Det som kan tyckas vara en betryggande och hållbar relation mellan skulder och tillgångar i genomsnitt kan därför dölja en betydligt bistrare situation för många hushåll. Figur 12: Skattekraft kr/inv, fasta priser Stockholm Göteborg Malmö Figur 13: Skattekraft som andel av rikssnittet Stockholm Malmö Göteborg 13

14 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Figur 14: Förmögenhet, tillgångar och skulder för samtliga personer i Göteborg, fasta priser reala tillgångar, totalt finansiella tillgångar, totalt sammanlagda skulder Figur 15: Förmögenhet, tillgångar och skulder för personer år i Göteborg, fasta priser För åldersgruppen år, en grov skildring av dem i etableringsåldern på den egenägda bostadsmarknaden, är situationen annorlunda. De genomsnittliga finansiella tillgångarna är betydligt mindre än de sammanlagda skulderna, vilket är ett resultat av att banklån ofta är ett måste för att kunna köpa en bostad. Därmed ökar känsligheten för svängningar på bostads- och räntemarknaden. I ett scenario där bostadspriserna sjunker kan värdet på den bostad man äger bli mindre än det lån man tagit med bostaden som säkerhet. I ett annat scenario kan räntorna stiga till en nivå där man inte längre klarar av att betala räntan på lånet, än mindre amortera. I värsta fall kan dessa scenarion inträffa samtidigt. Förutom de personliga tragedier som blir fallet för dem som måste sälja sin bostad i ett sådant läge betyder det att konsumenternas köpvilja i allmänhet försämras kraftigt, vilket ytterligare spär på företagens svårigheter. Risken för denna typ av svårigheter accentueras under lågkonjunkturer. De preliminära siffrorna för fastighetspriserna för permanenta småhus år 2008 tyder på ett trendbrott i husprisutvecklingen i Stor- Malmö, där priserna sjunker för första gången sedan talskrisen. I riket, Stor-Stockholm och Stor-Göteborg har ökningstakten saktat in. I jämförelse med konsumentprisindex har husprisutvecklingen varit kraftig sedan slutet på 1990-talet, varefter den inte längre som tidigare följer inflationstakten. Det behöver inte betyda att huspriserna kommer att sjunka markant, eftersom de kan hållas uppe av andra faktorer. Exempel på sådana kan vara ränteläge, balansen mellan efterfrågan och utbud som en följd av bostadsbyggande och befolkningsökning samt en acceptans bland husköparna att en större andel av inkomsterna går till boendekostnader. Men den kraftiga avvikelsen från den långsiktiga trenden ger anledning att uppmärksamma risken för en betydande priskorrektion på bostadsmarknaden. reala tillgångar, totalt finansiella tillgångar, totalt sammanlagda skulder 14

15 Lågkonjunkturer är ett resultat av och leder till osäkerhet bland hushållen vad gäller eventuell arbetslöshet samt sjunkande värde på bostäder och aktier. Därför reagerar konsumenterna med att hålla hårdare i plånboken och spara mer. Samtidigt gäller det motsatta. I tider av tillväxt med säkra anställningar och stigande värden på bostäder och aktier ökar konsumenternas självförtroende, vilket leder till större köpvilja och mindre sparande. När figur 17 om något år kompletteras med utvecklingen under 2008 och 2009 är det därför troligt att sparkvoten har stigit ytterligare. Detta är en naturlig och rationell reaktion för den enskilde, men leder till kraftigt minskad konsumtion och fallande inflation. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är detta inte önskvärt, eftersom det riskerar att leda till en negativ spiral. Därför sänks exempelvis reporäntan för att stimulera till ökad konsumtion och minskad benägenhet att spara. Sett ur ett samhällsperspektiv räcker det inte att ta hänsyn till hushållens spar- och skuldkvot för att avgöra huruvida den ekonomiska utvecklingen i detta avseende är hållbar. Kommuner, landsting och staten har också skulder. Oftast tas dessa lån för att göra investeringar, vilka antas ge en positiv avkastning över tid. Om så blir fallet och skuldsättningen inte växer sig alltför stor utgör inte denna kollektiva skuldsättning ett problem. De kollektiva skulderna skiljer sig dock från hushållens skulder, eftersom de tenderar att överföras till kommande generationer. Därför är det viktigt att ha dem i åtanke när samhällets ekonomiskt hållbara utveckling diskuteras. Figur 16: Fastighetsprisindex permanenta småhus, index 100 = Riket Stor-Göteborg Inflationstakt 5 Stor-Stockholm Stor-Malmö Figur 17: BNP och sparkvot i procent, riket 14 Näringslivets struktur Näringslivets struktur beskriver hur den ekonomiska aktiviteten fördelas mellan olika branscher. Det förändras genom långsiktig strukturomvandling, såsom när jordbrukssamhället ersattes av industrisamhället, eller när industrisamhället nu alltmer övergår till ett tjänstesamhälle. Globaliseringen driver på en ökad specialisering mellan länder men även mellan olika regionala kluster. Samtidigt som detta är rationellt på den globala nivån, ökar det risken för att det enskilda regionala klustret drabbas hårt när just den del av ekonomin som det är specialiserat mot plötsligt förändras. I diagrammet nedan visas näringslivets struktur efter andel av befolkningen inom respektive bransch BNP Sparkvot (höger skala) Storstadsregionerna kännetecknas av en hög andel företagsinriktade och personliga tjänster samt en lägre andel arbetande inom tillverkning. Göteborgs LA har störst andel sysselsatta inom Handel och kommunikationer. Stockholms LA har störst andel, över 22 procent, som arbetar inom kreditinstitut och företagstjänster. Tillverkningsindustrin är betydligt viktigare för Göteborgs LA än för framför allt Stockholms men även Malmös LA. I nästa diagram kan man se hur tjänste- respektive tillverkningssektorn har förändrats under den senaste tioårsperioden i de tre storstadsregionerna samt i riket totalt. 15

16 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Figur 18: Andel förvärvsarbetande efter näringsgren Offentlig förvaltning Byggindustri Pers.o kult. tjänster FoU, utbildning Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri Finansverksamhet o företagstjänster Handel; kommunikationer Göteborgs LA Malmö-Lunds LA Stockholms LA Figur 19: Könsfördelning i de 14 största yrkesgrupperna Byggnadshantverkare Fordonsförare Ingenjörer och tekniker Lagerpersonal Civilingenjörer, arkitekter Montörer Dataspecialister Chefer för särsk. funktioner Säljare o mäklare Ekonomer o personaltjänstemän Försäljare Städare Kontorspersonal Adm assistenter Vårdpersonal Det har inom alla områden blivit färre som arbetar inom tillverkningsindustrin och störst är förändringen inom Malmö LA. I Stockholms LA är det under tio procent av arbetskraften som är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Även Göteborgs LA har sett en minskad andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin, men 2007 var cirka 16 procent, vilket motsvarar personer, sysselsatta här. Inom tjänstesektorn har såväl personliga som företagstjänster ökat, betydligt mer i storstäderna än i övriga riket. De resterande cirka 60 procenten av arbetskraften arbetar inom till exempel handel, sjukvård, utbildning eller jordbruk. Där har varit liten eller ingen förändring under den senaste tioårsperioden. En trend i hela Sverige är att andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn har minskat till förmån för det privata näringslivet. Allra mest mellan 1997 och 2007 har den offentliga sektorn minskat i Stockholms LA. Detta kan bero på att den service som tidigare tillhandahållits genom en kommunal arbetsgivare nu sker genom privata företag på uppdrag av offentlig verksamhet. Storstäderna har generellt haft en högre andel privat näringsliv än övriga riket. Under den senaste tioårsperioden har riktningen inom alla tre storstadsregionerna gått mot ökad sysselsättning inom det privata näringslivet och framför allt inom tjänstesektorn. Till tjänstesektorn räknas exempelvis hotell och restauranger, resebyråer, transporter, finansiella verksamheter och konsulter. Malmö-Lunds och Göteborgs lokala arbetsmarknader har traditionellt haft en stor andel av de förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. Den andelen minskar nu nationellt sett, och i Malmö-Lund har den minskat snabbare än i Göteborgs LA. För att minska sårbarheten mot plötsliga förändringar i en viss bransch, sektor eller i ekonomin i stort är det positivt att ett samhälle inte är alltför beroende av en viss sektor. En balans mellan offentlig och privat verksamhet är också ett tecken på en hållbar ekonomisk utveckling. I små kommuner präglade av utflyttning tenderar den offentligt finansierade andelen av ekonomin att vara mycket stor. Det är ett tecken på en hög försörjningsbörda och därmed på en stor utmaning vad gäller att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling. I Göteborg arbetar en tredjedel i offentlig sektor eller offentligt ägda bolag, medan två tredjedelar arbetar i det privata näringslivet. Sedan länge råder det ett tydligt mönster på arbetsmarknaden, där vissa yrken nästan uteslutande innehas av antingen kvinnor eller män. Betydelsen av denna fördelning förstärks då den sammanfaller med olika lönelägen i de yrken som berörs. Konsekvensen blir att inkomsterna fördelas ojämnt mellan kvinnor och män. En traditionsoch kulturbunden könsuppdelning mellan olika yrken påverkar även benägenheten att pendla män kvinnor I figur 19 visas könsuppdelningen för de 14 största yrkesgrupperna i Göteborg. Resultatet bekräftar mycket av den stereotypa bilden av typiskt manliga och kvinnliga yrken. Av byggnadsarbetarna i Göte- 16

17 borg är 94 procent män, medan 85 procent av vård- och omsorgspersonalen är kvinnor. Företagens val att lokalisera sig beror på olika faktorer, både avseende kostnader och intäkter. Närhet till marknaden är en faktor, men även en varierad arbetsmarknad kan vara av betydelse. Företag väljer ofta att lokalisera sig där det finns andra företag som gynnar dem och där de kan bilda nätverk och kluster. Att företag ofta väljer att lokalisera sig i en storstad anses bero på den befintliga mångfalden av företag och de produktionsvinster som det kan ge. Många branscher i Göteborgsregionen Ett diversifierat näringsliv är viktigt för befolkningen i en region då det ger tillgång till en bred arbetsmarknad. En region med hög diversifiering är även mindre känslig för branschspecifika nedgångar. Eftersom olika branscher är olika konjunkturkänsliga och har olika konjunkturmönster, kan ett diversifierat näringsliv även leda till att konjunktursvängningarna blir mindre kännbara. Förutom antalet branscher är det intressant att titta på hur stor andel av det totala antalet sysselsatta som arbetar vid de fem största arbetsställena inom tillverkning och utvinning. Den sektorn är mycket konjunkturkänslig. En region med hög branschdiversifiering (många olika branscher) och låg arbetsställekoncentration (få stora arbetsställen) är att föredra, eftersom regionen då är mindre känslig för konjunktursvängningar och bolagsspecifika chocker. Figur 20 är baserad på en indelning av näringslivets branscher från År 2007 gjordes en ny branschindelning, vilken innehåller fler kontorsnäringar och färre jordbruksnäringar. Detta gynnar Göteborgsregionen. Räknat enligt denna indelning har Göteborgsregionen 744 branscher, vilket motsvarar 93 procent av branscherna i riket. Malmö och Stockholm har en något högre branschdiversifiering än Göteborg. Storstäder har betydligt bättre förutsättningar än mindre orter eftersom många företag lokaliserar sig i storstäderna. Däremot vid en jämförelse mellan de tre storstäderna så utmärker sig Göteborg. Även om branschdiversifieringen är hög så är den marginellt högre i både Stockholm och Malmö. Men störst skillnad rör arbetsställekoncentrationen, andelen sysselsatta vid de fem största arbetsställena är fyra gånger större i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Av storstadsregionerna är Göteborg därför mest känslig för branschspecifika förändringar, och det är också det som setts under finanskrisen då tillverkningsindustrin drabbades hårdast till en början. Figur 20: Antal branscher i Göteborgsregionen,

18 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Göteborg tappar i företagsklimatrankningen Det lokala företagsklimatet är inte bara viktigt för de företagare som är verksamma i kommunen, utan även för arbetsmarknad, befolkningsutveckling och den kommunala ekonomin. När Svenskt Näringsliv studerat rankningen över företagsklimatet har de funnit att ju bättre rankningen är desto bättre har kommunens befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktstillväxt varit. Hur viktigt det lokala företagsklimatet är för en kommun varierar dock. Särskilt storstäder och kommunerna runt dem kan vara attraktiva att flytta till av andra skäl än ett bra företagsklimat, till exempel på grund av ett rikt kulturliv eller möjligheten till studier. Dessa inflyttare bidrar ofta till högre sysselsättning och ökade skatteintäkter. Figur 21: Totalrankning av det lokala företagsklimatet, Stockholm Malmö Göteborg I rankningen av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner år 2009 får Göteborg plats 100, vilket är 18 placeringar sämre än föregående år och den lägsta uppmätta placeringen i tidsserien som sträcker sig tillbaka till Därmed rankas Göteborg lägre än både Malmö och Stockholm. Medan även Malmö sjunkit i rankningen uppvisar Stockholm en markant förbättrad rankning under de senaste åren. Rankningen baseras på såväl basstatistik såsom förvärvsfrekvens och företagande som enkätsvar från företagare. Allra sämst omdöme fick Göteborg för medias och skolans attityder till företagande samt för konkurrensen från kommunens verksamheter mot de privata företagen. Den största försämringen jämfört med förra året uppmättes för de kommunala tjänstemännens attityder till företagande. De bästa omdömena fick Göteborg för andelen entreprenader i privat drift av kommunens totala verksamhet, nyföretagande och företagande samt för det lokala näringslivets vitalitet räknat som andelen av hushållens inkomster som kommer från lön. Sämre företagsklimat för småföretagare Småföretagarna i Göteborg har ett sämre företagsklimat än vad den generella rankningen visar, enligt Forum för småföretagsforskning. Göteborgs rankning för småföretagarnas företagsklimat har sjunkit med 18 placeringar till plats 256 år Anledningen till det dåliga omdömet är de attityder och åsikter som finns i Göteborg, medan de faktiska förutsättningarna för företagande bedöms som relativt goda. Trots att Malmö bedöms ha de sämsta förutsättningarna för småföretagande av de tre storstäderna får staden den bästa rankningen som ett resultat av mer fördelaktiga attityder och åsikter. Forum för småföretagande konstaterar att det inte finns något övergripande samband mellan småföretagarnas åsikter om företagsklimatet och de faktiska förutsättningarna. Skillnader i företagartradition och kommunala normer påverkar rankningen. Mindre kommuner placerar sig bättre i indexet, medelantalet invånare i de tio bäst placerade kommunerna ligger på Kommunikationen 18

19 med politiska makthavare är sannolikt lättare i mindre kommuner vilket bidrar till en högre acceptans för den förda politiken. Nyföretagandet i Göteborg lägre än i Stockholm och Malmö Ett ökat antal företag är generellt sett positivt för en regions ekonomiska tillväxt. Samtidigt kan ett förändrat nyföretagande vara en effekt av en pågående förändring av ekonomin. Generellt har regioner med ett högt nyföretagande en hög dynamik på arbetsmarknaden, det vill säga att det skapas många nya arbetstillfällen medan andra försvinner. Under de första tre kvartalen 2008 startades i Sverige cirka nya företag. Det var en ökning med nästan tre procent jämfört med En tredjedel av alla företag startades i Stockholms län, och cirka 15 procent i Västra Götalands respektive i Skåne län. I Stockholms län startades fler företag som var inriktade på företagstjänster, medan det i de övriga två länen var fler företag inom hotell och restaurang, varuhandel och reparationer. I Göteborg startades år ,6 nya företag per tusental invånare. Det är betydligt färre än i Stockholm och något sämre än Malmö. De nystartade företagen sysselsätter också flest i Malmö, cirka 1,95 personer per företag, medan samma siffra är något lägre i Göteborg och Stockholm, 1,79. Ungefär en tredjedel av alla företag, såväl i riket som i storstäderna startas av kvinnor. Det startas fler företag i Göteborg än vad det gör i övriga Göteborgs LA startades något färre företag i Göteborg jämfört med 2007, medan det startades fler företag i övriga LA. Tabell 1: Nystartade företag i storstäderna 2007 Nystartade företag Per 1000 inv. Antal sysselsatta Stockholm , Göteborg , Malmö , Källa: ITPS Figur 22: Nystartade företag i Göteborg och övriga Göteborgs LA Göteborg Övriga Göteborgs LA Källa: ITPS 19

20 Göteborgssamhällets utveckling 2009 Figur 23: Antal konkurser Övriga riket Stockholm LA Malmö-Lund LA Göteborg LA Källa: ITPS Figur 24: Antal konkurser Göteborg Övriga Göteborgs LA Källa: ITPS Konkurserna ökar långsamt Bara en liten del av de företag som försvinner från marknaden gör det på grund av regelrätt konkurs. De flesta läggs ned och avvecklas. Konkurserna har i stort sett halverats sedan 1994 i både storstäderna och övriga riket. Det skedde en ökning när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet men därefter har antalet minskat igen. Konkurserna har successivt blivit färre i både Göteborg och övriga LA. Däremot har trenden vänt och första kvartalet 2009 ökade konkurserna i Göteborg. Det var 165 konkurser, vilket är cirka 50 fler än under samma period föregående år. De flesta konkurserna drabbar småföretag, som antingen helt saknar anställda eller har 1-4 anställda. Cirka tio procent av de konkursdrabbade företagen hade fler än tio anställda. De drabbade branscherna är framförallt inom partihandel, övrig handel, byggverksamhet samt företag som sysslar med företagstjänster. Många småföretag men majoriteten är anställda i storföretag Den svenska företagsstrukturen består till 70 procent av småföretag med färre än 10 anställda. Storföretagen (med fler än 200 anställda) står dock för majoriteten anställda, detta gäller oavsett bransch. 60 procent av det totala antalet anställda var 2005 anställda i storföretag. Det är i princip lika stor andel som för tjugo år sedan. I Göteborgsregionen (GR) och Göteborg är andelen små arbetsställen ännu större. I Göteborgsregionen var omkring 90 procent av alla arbetsställen år 2008 egenföretagare eller hade 1-4 anställda. Bland Göteborgs drygt arbetsställen är motsvarande andel 85 procent. Antalet arbetsställen i Göteborg har ökat år för år med ungefär stycken sedan år Detta är ett tecken på en diversifierad branschstruktur och den får även till följd att en betydligt mindre andel av arbetskraften är anställd i storföretag. I Göteborgsregionen var år procent anställda på arbetsställen med fler än 200 anställda. I Göteborg är motsvarande siffra 34 procent. 20

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2019 kv Stockholm Business Region

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2019 kv Stockholm Business Region Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016 Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

LIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland

LIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland LIFE SCIENCE Utveckling i Västra Götaland Inledning: Uppgifterna i denna rapport bygger på två huvudsakliga källor. Dels statistik från SCB där life science sektorn definieras utifrån s.k. SNI-koder (SNI

Läs mer

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv 2 18 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten

Läs mer

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv mars 2019 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv mars 2019 Stockholm Business Region Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv 4 20 mars 2019 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Inledning Sverige har haft en period av uppåtgående och stabil tillväxt efter senaste nedgången efter greklands- och eurokrisen. Även om BNP-prognosen

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 6 3 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer