Summer Finn was a woman En analys av genus, heterosexualitet och romantik ur filmen 500 days of Summer.

Transkript

1 Kandidatuppsats Summer Finn was a woman En analys av genus, heterosexualitet och romantik ur filmen 500 days of Summer. Författare: Fanny Loeb Handledare: Elisabet Björklund Examinator: Ingrid Stigsdotter Termin: HT14 Ämne: Filmvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2FV30E

2 Abstrakt Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder. Nyckelord Genus, heteronormativitet, romantik, femininitet, 500 days of Summer Tack Till alla dåliga filmer och ännu sämre män som har fostrat mig till feminist. Och tack farmor. i

3 Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund och disposition 2 3 Syfte och frågeställningar 3 4 Metod, teori och tidigare forskning 4.1 Metod Teori Tidigare forskning Handling, 500 days of Summer 8 6 Diskussion och analys 6.1 This is not a love story There's only two kinds of people The Summer-effect Shower sex, friends my balls! I'm not interested in something serious Tom was right Slutsatser Källförteckning 8.1 Litteratur Artiklar Internetresurser Filmer ii

4 1 Inledning Ändlöst är utbudet av romantiska filmer i vår tid, ofta med sin grundkonflikt i en kärleksrelation mellan en kvinna och en man. Uppbyggnaden kring ett förälskat, heterosexuellt par som i slutet får varandra är och har förmodligen alltid varit ett återkommande tema i filmer sedan mediet uppfanns. Intresset för romantiska filmer är i sig inte så underligt då intresset för att ta del av mänskliga interaktioner är relevant för de flesta av oss och gör att vi som publik på något vis också kan identifiera oss i ett förälskat par. Vi tycker förmodligen också att en kärlekshistoria är av intresse och känns njutbart att ta del av då vi även utanför biografens väggar lever i ett samhälle där den heterosexuella, romantiska relationen har hög status. Att se en film som spelar på heternormens villkor känns bekant och tryggt då det i stort ses som en reflektion av det som anses vara det normala ute i samhället. Tyvärr leder dessa heternormativa konventioner både på film och utanför den till att män och kvinnors olikheter förstärks och leder till att redan destruktiva genusmönster uppmuntras och förväntningar om hur män och kvinnor ska bete sig uttrycks och förstärker en redan förhärskande heteronorm som många avviker ifrån. Den romantiska filmen bygger såklart på tidigare filmkonventioner och normer kring den heterosexuella kärleksrelationen men dock har filmen, och eventuellt alla konstformer, starka förutsättningar för att ändra på hur vi uppfattar och identifierar oss. Det finns många små avvikelser inom romantiska kärleksfilmer som kan ha stor inverkan på hur vi beter oss ute i den verkliga världen. 1

5 2 Bakgrund och disposition Min oerhörda frustration över romantiska filmer som gång på gång reproducerar traditionella genusmönster har berett vägen för mig till att slutligen skriva den här uppsatsen. Ända sedan fjortonårsåldern har jag kallat mig feminist och genom min resa har jag stött på en hel del nya upptäckter och framförallt fördomar hos mig själv, jag har bland annat upptäckt att patriarkala strukturer också exkluderar många andra slags identitetsuttryck än just kvinna. Normer kring hur vissa kroppar ska se ut och bête sig samt vilka de ska känna begär efter begränsar och leder till så mycket onödigt lidande för ideal som i realiteten inte går att uppnå. Under min tid som filmstudent har jag upptäckt hur förrädisk filmformen kan vara då den precis som normer kan exkludera och begränsa vad vi får tillgåg till att se. Men, i repetativa filmmönster ligger en stor potential för att överraska tittaren och erbjuda nyskapande tolkningar av exempelvis genus och sexualitet. Mitt i denna pendling mellan normativitet och nyskapande tolkningar kommer jag att befinna mig i under denna uppsats gång, dock alltid med en stadig fot i feminismens systerskap. Denna uppsats är uppdelad i åtta delar. Efter detta textstycke som du läser just nu kommer jag redogöra för mitt syfte och frågeställningar där mina motiv för att skriva den här uppsatsen beskrivs mer detaljerat och konkret. I kapitel 4 redovisar jag min metod och teori samt berättar om lite tidigare forskning. I kaptiel 5 ger jag er en kortfattad sammanfattning av filmens handling. I kapitel 6 börjar jag diskutera och analysera min valda film 500 days of Summer och jag har delat in detta kapitel i flera delkapitel och döpt dem efter citat tagna från filmen. Slutsatser och en liten sammanfattning kan ni ta del av i kapitel 7 och slutligen hittar ni en källförteckning i kapitel 8. 2

6 3 Syfte och frågeställningar I denna uppsats kommer jag analysera och undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i en romantisk film som handlar om en heterosexuell kärleksrelation. Jag har valt att sammanföra heterosexualitet och romantik i en analys då jag tycker det är intressant att se hur dessa relaterar till varandra eftersom de ofta utgör normen för en kärlekshistoria, särskilt i romantiska kärleksfilmer. Jag vill undersöka om och i så fall hur heterosexualitet och romantik förutsätter varandra samt analysera sambandet mellan normer kring heterosexualitet och genus. Ett annat stort syfte med den här uppsatsen är att analysera hur traditionella genusmönster reproduceras inom min valda film men också hur avvikelser från dem öppnar upp för nya tolkningar av genus. Jag ämnar också att studera konstruktionen av genus i stort, det binära uppdelningssystemet mellan kvinnor och män och hur detta påverkar vår syn att anta heterosexualitet. Mina frågeställningar är: Hur uttrycks och bestäms femininitet samt en binär genusuppdelning i stort i filmen 500 days of Summer? Vad spelar den heterosexuella kärlekshistorien i filmen för roll i konstruerandet av genus? Hur sammanförs romantik med heterosexualitet i filmen? 3

7 4 Metod, teori och tidigare forskning 4.1 Metod Objektet för min analys kommer som sagt att vara filmen 500 days of Summer då den tillhör genren romantisk film som skildrar en heterosexuell kärlekshistoria. Jag har framförallt valt just 500 days of Summer för att jag finner den relativt orginell i genren kärleksfilm då dess historiebyggnad inte är kronologisk och redan från början av filmen avslöjar att slutet kommer bli olyckligt för ena parten i kärleksparet. Jag tycker också att filmen känns spännande att analysera då det i en stor del av filmen är den kvinnliga karaktären som är kritisk till att leva i ett romantiskt kärleksförhållande medan den manliga karaktären längtar efter kärlek och intimitet vilket känns nyskapande då de bryter mot vissa film/-genuskonventioner. I min analys och diskussion av 500 days of Summer kommer jag att ta ut exempelscener ur filmen och analysera dem närmre på grund av dess relevans för mina frågeställningar men jag kommer också analysera tematiken och mitt intryck av filmen ur ett större, mer generellt perspektiv. Jag skulle kunna ha valt en mer stereotyp romantisk film att analysera, en film som är mer konventionell i sitt sätt att berätta om heterosexuell kärlek. Jag valde dock att inte analysera en sådan film då jag dels kände att det förmodligen redan finns enn stor existerande forskning på detta men också på grund av att kände att jag hade för många slentrianmässiga fördomar om sådana filmer för att min analys skulle kännas vital och nyskapande. 4.2 Teori Den teori som jag kommer använda mig av och utgå från i denna uppsats är bland annat queerteori som behandlar genus kopplat till heterosexualitet, genusteori med fokus på konstruerandet av femininitet samt sociologisk teori med fokus på genus, kärlek och relationer genom historien. En queerforskare som jag kommer använda mig av i följande text är Judith Butler. Butler slog igenom som genusforskare med boken Gender Trouble (1990) 1 och hon blev känd som ett stark kritiker av en heteronormativ, eller heterocentrisk, feminism. 1 Judith Butler, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion (1990), övers. Suzanne Almqvist, Göteborg: Daidalos

8 Det som kanske framförallt har blivit uppmärksammat ur Butlers texter är hennes ifrågasättande av ett binärt genussystem som behandlar man och kvinna som två stabila och naturgivna kön och att detta system leder till en obligatorisk heterosexualitet 2. Jag kommer också att använda mig av sociologen Anthony Giddens och hans bok The transformation of intimacy. 3 Giddens primära studieområden i hans tidigare och senare arbete är globalisering, modernitet och identitet. 4 Dock verkar The transformation of intimacy vara olik hans andra böcker i val av ämne då den behandlar ämnen som kärlek, genus och synen på intimitet genom historien. I boken beskriver han förändringen i hur vi har byggt kärleksrelationer från 1800-talet fram tills idag och hur detta har förändrat vårt sätt att se på kärlek och intimitet. Hans fokus ligger i boken på hur kvinnor och män uppfostras till att älska olika, eller inte älska alls, och vilka konsekvenser detta får när dessa ska bygga en långvarig kärleksrelation med varandra. 5 En annan teoretiker och bok jag kommer använda mig är I en klass för sig av Fanny Ambjörnsson. 6 Fanny Ambjörnsson är ett känt namn inom fältet genusvetenskap och hennes forskningsområden rör sig framförallt då kring genus kopplat till ungdom, femininitet och kroppslighet. 7 I en klass för sig är en studie av hur genus, framförallt femininitet, konstrueras i tjejgäng från två olika gymnasieklasser. Förutom ovanstående mer rena genus-teorier och sociologi-teorier kommer jag även att använda mig av den filmteoretiska texten Film bodies av Linda Williams. 8 Williams är känd för att skriva om sex i film och hon har bland annat lanserat begreppet body genres som handlar om hur kroppslighet gestaltas i film. Hon har också skrivit en hel del om genreteori, främst med fokus på genrer som pornografi Tidigare forskning 2 Judith Butler, ( ) 3 Anthony Giddens, The transformation of intimacy: Sexuality, love & eroticism in modern societies (1992) Polity press 1993, s Anthony Giddens, ( ) 5 Giddens, s.2. 6 Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfront 2008, s Fanny Ambjörnsson, ( ) 8 Linda Williams, Film bodies:genre, gender and excess, Film Quarterly, Vol. 44, No.4 (Summer 1991), s Linda Williams, ( ) 5

9 Förutom den teori som jag har valt att använda mig av i denna uppsats så finns det såklart många andra filmteoretiska texter som knyter samman film med genusteori. En av de mest kända och populära filmteoretikerna, Laura Mulvey, presenterar exempel på hur man kan sammanföra genus med filmteori. Mulvey var med och utvecklade en känd feministisk filmteori under 1970-talet, en teori som byggde mycket på psykoanalytiska teorier. Hennes text Visual pleasure and narrative cinema 10 som med utgångspunkt i psykoanalysen kritiserar kvinnors roll och representation inom film fick ett stort genomslag och används än idag som en relevant utgångspunkt för feministisk filmteori. En annan filmteoretiker som bland annat har avhandlat ämnen som sexism och stereotyper inom film är Molly Haskell, framförallt genom boken From reverence to rape. 11 Haskell är kanske framförallt känd som filmkritiker och har bland annat skrivit för publikationer som The guardian och The New York times 12 men hon har också skrivit en rad böcker med fokus på kvinnors representation inom film. En komparativ studie mellan filmens och verkliga livets förväntningar och konstruktioner kring den romantiska kärleken har jag funnit i Veronica Hefners avhandling From love at first sight to soul mate 13 som behandlar filmskildringar av romantisk kärlek kombinerat med unga människors förväntningar på den. I den diskuteras hur unga människor påverkas av att hela tiden se en viss sorts kärlek porträtterad på film och hur detta tar sig uttryck i deras personliga åsikter och upplevelser av kärlek. 14 När det kommer till den romantiska filmen och dess historia och framväxt har jag hittat boken The Hollywood romantic comedy av Leger Grindon 15 som innehåller en mer historisk överblick på den romantiska komedifilmen och diskuterar hur den har formats och utvecklats genom tiderna. Den behandlar också den romantiska komedifilmens konventioner och användning av humor. Anledningen till varför jag har valt att utgå från mer renodlade genusinriktade eller sociologiska texter beror på att mitt främsta syfte med den här uppsatsen har varit att studera genusmönster och hur dessa reproduceras. I arbetet med detta har jag ansett 10 Laura Mulvey, Visual pleasure and narrative cinema ( ) 11 Molly Haskell, From reverence to rape: The treatment of women in film, University of Chigago Press Molly Haskell, ( ) 13 Veronica Hefner, From love at first sight to soul mate ence=1 ( ) 14 Veronica Hefner, ( ) 15 Leger Grindon, The Hollywood romantic comedy, Wiley-Blackwell 2011, s

10 filmteori vara sekundärt även om mitt analysobjekt har varit i form av en film vilket främst har berott på att jag har funnit teorier och forskning inom genusteori och sociologi som jag har ansett vara mer relevanta för min analys än många av de filmteorier jag har hittat. Idéer som bland annat Butler, Ambjörnsson och Giddens presenterar har för mig varit mer användbara då de går att applicera lättare på många olika nivåer då de beskriver strukturer och beteenden och inte specifikt filmrelaterade skeenden. Det har för mig varit mer intressant att främst studera genusmönster genom beteenden som jag har funnit i min valda film och inte genom specifika filmtekniker. 7

11 5 Handling, 500 days of Summer Filmen 500 days of Summer handlar om en lätt uttråkad man vid namn Tom som jobbar på en reklambyrå men egentligen drömmer om att bli arkitekt och om en kvinna, Summer, som i början av filmen börjar jobba på samma arbetsplats som Tom. Fokus i filmen ligger på kärlekshistorien mellan Tom och Summer vilken tar sin början från och med det att Tom ser Summer för första gången. Vi får följa Tom i hans jakt på att få vara ihop med den relationskritiska Summer som hävdar att hon inte tror på kärlek. Titeln 500 days of Summer syftar på Toms kärlekshistoria på 500 dagar med Summer, en historia som innehåller förälskelse och kärlek men också uppbrott, sorg och saknad. 6 Diskussion och analys 6.1 This is not a love story Som jag nämnt tidigare så är mitt motiv till att välja just 500 days of Summer att jag anser den skilja sig och bryta mot många konventioner som finns inom den romantiska filmgenren. Det verkar, vilket jag kommer ge exempel på i följande text, att dessa brott mot konventioner görs på ett medvetet vis i filmen vilket gör att den stundtals känns ironisk. 500 days of Summer verkar helt enkelt använda sig av andra romantiska filmers tematik och form för att skapa komik och på så vis särskilja sig från dem. Ett tydligt exempel på brott mot genrekonventioner och ett tecken på ironi i filmen är diskontinuiteten i Summer och Toms kärleksberättelse och i dess tidslinje som med täta mellanrum mellan scener ibland visar Tom och Summer när de är lyckliga och kära men också då Tom är djupt hjärtekrossad och deprimerad. I en scen av filmen blir diskontinuiteten i tid extra tydligt som ett grepp för ironi. Scenen tar sig plats i hissen på Toms jobb och den börjar med att Tom, efter att ha haft sex med Summer för första gången, går in i hissen på sitt jobb. När Tom går in i hissen får vi se honom leende och uppenbart lycklig. I nästa sekvens av scenen, när hissdörrarna öppnas upp igen, kastas vi fram i tiden då Tom istället är väldigt deprimerad till följd av att Summer har lämnat honom. Eftersom vi just får se de här olika känslolägen så tätt inpå varandra känns denna scen som en tydlig ironisk markering, filmskaparna ironiserar sig över den romantiska kärlekens dramatiska karaktär och oberäknelighet. 8

12 500 days of Summer visar på en stark självreflektivitet genom att ställa frågor om vad en romantisk kärlek egentligen innebär och ifrågasätter dess konstruktion. Bland annat görs detta genom att karaktären Summer i filmen porträtteras som en stark motståndare till kärleksrelationer medan den andra huvudkaraktären Tom tror starkt på den romantiska kärleken och att han ska hitta den rätta som ska göra honom lycklig. När dessa två karaktärer inleder en slags kärleksrelation blir motsättningarna mellan deras syn på kärlek väldigt tydliga. Ett annat inslag i filmen som också ifrågasätter en romantisk syn på kärlek är karaktären Rachel som är Toms lillasyster. I en scen där de tillsammans spelar tv-spel berättar Tom för lillasystern att Summer liksom han själv tycker om två konstnärer och att hon på grund av detta är otrolig. Rachel ifrågasätter Toms syn på Summer som perfekt genom att svara att bara för att Summer råka gilla samma saker som honom så gör det inte henne till hans själsfrände. I en annan scen, efter att Summer har gjort slut med Tom säger Rachel till Tom att han ska försöka minnas kärlekshistorien med Summer som den verkligen var och inte bara minnas hennes goda sidor. Både Summer och lillasystern verkar i filmen som ett motstånd mot Toms bild av den perfekta romantiska kärlekshistorien och kanske också den perfekta rätta kvinnan. Ett annat skeende i filmen som eventuellt kan tolkas ironiskt, särskilt då Summer fungerar som en motståndare mot den perfekta romantiska kärleken filmen igenom, är att Summer i slutet av filmen gifter sig med en annan man. Vad Summers giftemål eventuellt symboliserar kommer jag analysera i slutet av denna uppsats, men det är värt att notera att de ironiska elementen i filmen inte alltid är träffande då jag inte alltid är säker på om filmskaparna ironiserar eller bara okritiskt reproducerar romantiska ideal. Men, med tanke på filmens ironiska och romantik-kritiska teman tänkte jag också analysera vad filmgenren som 500 days of Summer befinner sig inom har för funktion i filmen. Linda Williams skriver i sin text Film bodies 16 om hur vissa filmgenrer har låg status på grund av sina uttryck för kroppslighet och överflöd av känslor, lust och skräck. De genrer som hon skriver om är därför främst pornografi, skräck och melodrama som är väldigt tydliga i sina uttryck av dessa känslor 17. Williams beskriver dessa genrer som överflödiga då de spelar på kroppsliga reaktioner hos publiken, exempelvis sexuell upphetsning, rädsla eller gråt och menar att dessa genrer får låg status på grund av att de 16 Linda Williams, Film bodies: Genre, gender and excess, Film Quarterly, Vol. 44, No.4 (Summer 1991), s Williams, s.8. 9

13 inte innehåller en estetisk distans till extatiska känslor. Hon skriver bland annat att ett melodrama eller vad hon benämner som weepie-film porträtterar kvinnor men också riktas till en kvinnlig publik, som en slags emotionell mjukporr days of Summer kanske appelerar till en kvinnlig publik då den innehåller en romantisk kärlekshistoria men huvudkaraktären spelas ändå av en tydligt identifierad man vilket eventuellt särskiljer den från andra filmer i sin genre. Filmen är inte en klassisk romantisk film som dem som Williams nämner i sin text men det romantiska temat och framförallt lidande för kärleken är ledande i filmen. Filmen drivs av de kärlekskänslor som Tom känner för Summer och bygger på den too-late-effekt som Williams bland annat nämner som signifikant för ett melodrama. Too-late-effekt innebär att allt händer för sent i en film vilket enligt Williams symboliserar fantasin om att på ett romantiskt tillhöra någon men också melankolin av förlust. 19 I 500 days of Summer märks too-late-effekten på den sorg som Tom frekvent upplever då Summer inte responderar på hans kärlek på det sätt han vill. Det som dock inte gör 500 days of Summer till en klassisk romantisk film är som jag redan har nämnt den ironiska ton och expriment med kontinuitet i händelseförloppet. Den ständiga leken med komik och ironisering av romantik och kärlek i filmen leder till att den distanserar sig från klassiska weepie-filmer och det känns som om 500 days of Summer är en film som inte vill tillhöra den genre den ändå på många sätt iscensätter genom sin tematik. 6.2 There s only two kinds of people in this world Med tanke på filmens ovilja att tillhöra den konventionella romantiska filmgenren så finns det i filmen stundtals ändå väldigt traditionella teman, bland annat i sin gestaltning av kvinnor. I en av de första scenerna hör vi berättarrösten säga, som en introduktion till att presentera karaktären Summer: There is only two kinds of people in this world, there is men and there is women. Om man tänker sig att detta uttryck eller mening inte hade funnits med i filmen så hade vi som publik förmodligen ändå uppfattat Summer tillhörande kategorin kvinna då hennes utseende innehåller estetiska attribut som är kodade som feminina vilket ofta kopplas ihop med det faktum att en person också identifierar sig som kvinna. Men eftersom det inte finns några tydliga karaktärer eller 18 Williams, s Williams, s

14 teman i filmen som egentligen erbjuder andra identiteter och genusuttryck än de som redan anses tillhöra normen är det intressant att filmskaparna ändå väljer att uttrycka åsikten om att det bara finns två sorters människor, det blir ett slags uteslutande av avvikande uttryck som blir en, eventuell ofrivillig, tematik genom hela filmen. Judith Butler skulle förmodligen ha beskrivit ovanstående citat om att det bara finns två sorters människor som ett uttryck för redan obligatoriska genus 20 och menat att det är ett uttryck för den heterosexuella matrisen, en konstruktion som bygger på att vi har en binär könsuppdelning med tvingande genusuttryck som som leder till en obligatorisk heterosexualitet. 21 Att benämna kvinnor och män som ett varande är något som också Butler har kritiserat då hon menar att kön och genus är något som framförallt konstrueras socialt, att det inte finns två orginalkön som ska vara en utgångspunkt för alla att identifiera sig ifrån. 22 I sekvensen efter uttalandet om att det bara finns två sorters människor får vi se Summer i närbild samtidigt som berättarrösten säger "Summer Finn was a woman". Om berättarrösten inte hade sagt att "Summer Finn was a woman" skulle det rent teoretiskt finnas plats att kritisera min egen föreställning om att anta att Summers uttryck förutsätter att hon identifierar sig som kvinna. Men, när berättarrösten också säger att Summer är kvinna samtidigt som vi får se en bild på Summer där hon är iklädd klänning, har långt hår och smink markeras att Summers genusuttryck hör ihop med att hon identifierar sig som en kvinna. Efter att berättarrösten har sagt att Summer Finn är en kvinna får vi höra en beskrivning av Summers längd, vikt och skostorlek medan vi samtidigt får se Summer i helbild cykla längs en väg. Summers längd och vikt beskrivs som "average" (medel) medan hennes skostorlek beskrivs som slightly above average (precis över medel). Eftersom denna information kommer direkt efter uttalandet om att Summer är en kvinna tolkar jag det som att hennes längd, vikt och skostorlek bedöms utifrån att hon är just en kvinna. Det verkar som att hennes mått och vikt hör ihop med hennes genus och framförallt att det spelar roll för hennes kvinnlighet. Direkt efter att berättarrösten har sagt uttalandet om Summers mått och vikt beskriver hen Summer som "en helt vanlig tjej". Det vi får reda på genom uttalande om Summers mått och vikt verkar vara att hon är en vanlig tjej, att hon följer reglerna för hur en kvinnas kropp ska se ut. Tillsammans med bilderna av Summer där hon cyklar och har på sig en kjol, ballerinaskor, blus samt håret uppsatt med rosett, alltså attribut 20 Butler, s Butler, s Butler, s.7. 11

15 som ofta identifieras som feminina får vi veta att det inte bara är Summers mått och vikt som lever upp till epitetet kvinna. Det är alltså inte bara det faktum att hon är född med en kropp som passar in hur en kvinnlig kropp ska se ut utan hennes kvinnlighet förstärks också genom estetiska attribut. Att bedöma Summers mått samtidigt som man beskriver som en helt vanlig tjej befäster föreställningen om att en persons biologiska kropp hör ihop med dess genusidentifikation. Judith Butler har ofta och länge kritiserat den feministiska rörelsen för att använda sig av benämningen kvinna som en gemensam identitet och menar att benämningen i sig skapar underordning och begränsar rörelsen från att utvecklas. Genom att använda kvinna som en gemensam identitet för alla som föds med fitta och bröst har det skapats regler för hur en kvinna ska se ut och bete sig. Dessa normer för hur en kvinna ska vara blir såklart omöjliga att vara gemensamma då alla inte ser likadana ut eller har samma erfarenheter och Butler menar att en gemensam kvinnoidentitet leder till att vissa erfarenheter exkluderas, såsom klass, etnicitet och sexualitet. 23 När berättarrösten i nyss nämnda scen benämner Summer som en kvinna och samtidigt berättar om vad det är som utmärker henne som kvinna genom vikt, skostorlek och liknande så förvandlas Summer till en idealbild för alla kvinnor vilket är omöjligt för alla personer som identifierar sig som kvinnor att leva upp till. 6.3 The Summer-effect I den redan nämnda scenen där Summer beskrivs som kvinna får vi också direkt efter veta av berättarrösten att Summer ändå är speciell. Vi får alltså först veta att Summer är en helt vanlig tjej och har de mått, vikt och estetiska attribut som kännetecknar en kvinna men vi får också reda på att hon trots detta är speciell. Summers speciella drag visas upp och berättas därefter i en lång sekvens av scener. Vi får veta att när Summer skrev ett visst musikcitat i sin årsbok på gymnasiet sköt samma bands försäljningssiffror i höjden i just den stat som Summer då bodde i. Vi får också veta att Summer under sin college-tid slog försäljarrekord i glassbutiken där hon jobbade, att hon alltid har fått betala mycket lägre hyra i alla lägenheter hon bott i samt att majoriteten av männen på bussen hon åker med varje dag reagerar när Summer går förbi dem. Alla dessa händelser sammanfattas och kallas av berättarrösten för "Summer-effekten". 23 Butler, s

16 Trots att det görs en distinktion mellan att Summer bara är en vanlig kvinna men ändå är speciell sammankopplas dessa drag hos Summer då hennes speciella drag verkar höra ihop med hennes femininitet. I en av scenerna i nämnda sekvens får vi se Summer gå på bussen och att männen som redan sitter på bussen stirrar efter henne när hon går förbi, vi får se henne bakifrån i närbild iklädd en åtsittande klänning som synliggör hennes höfter och midja. I en annan del av sekvensen när vi får se Summer jobba i glassaffären får vi också se en lång kö av vad jag uppfattar vara enbart manliga kunder och när vi får se Summer titta på en lägenhet verkar också hyresvärden vara man. Det faktum att alla som tittar på Summer och drabbas av henne ser ut att vara män blir symboliskt för att Summer-effekten består av ett heterosexuellt begär efter Summer som kvinna. Eftersom hon genom sin effekt verkar vara åtråvärd av män förstärks även hennes femininitet och status som kvinna. Summer hörs inte heller prata eller uttrycka sig i denna scensekvens utan beskrivs bara av berättarrösten vilket leder till att vi inte får någon annan anledning till att förstå varför Summer är speciell förutom att hon har ett fördelaktigt yttre och utstrålar kvinnlighet. Estetiska attribut hos Summer, som klänning, rosett i håret och handväska, bidrar också till att männens blickar på henne känns riktade mot en just en feminin kvinna. I boken I en klass för sig (2008) 24 följer forskaren Fanny Ambjörnsson två tjejgrupper från olika gymnasieklasser och studerar hur de konstruerar och markerar genus genom utseende och beteenden. Ambjörnsson märker är att det finns en performativitet i att göra sig till kvinna som hon också ger konkreta exempel på genom gymnasietjejerna hon följer. Hon skriver bland annat om kroppsbehåring som en gränsvakt för femininitet och menar att om en tjej inte sköter och rakar sin kroppsbehåring på rätt ställe och på rätt sätt så uppfattas hon inte som kvinnlig. Ambjörnsson skriver också om en händelse med några av tjejerna då de bestämmer sig för att göra om henne. Anledningen bakom detta är att hon enligt dem inte har anpassat sig efter vissa kvinnliga utseendeideal och därför behöver korrigeras med hjälp av bland annat plockning av ögonbryn, smink och nya kläder. 25 Slutsatsen som Ambjörnsson drar av denna händelse är att tjejerna refererar till kroppen som något ska göras till en kvinnlig kropp men ändå antar att alla tjejer ska göra kvinnlighet på samma sätt vilket spär på bilden att det finns en naturlig, oföränderlig, kvinnlig kropp. 26 Det 24 Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfront 2008, s Ambjörnsson, s Ambjörnsson, s

17 som Ambjörnsson poängterar är att det inte finns ett original av en kvinnlig kropp utan att kroppen i sin definition är en process, ett projekt under arbete som alltid är på väg till förändring. Detta hör också samman med en alltmer konsumtionsbaserad omvärld som har tjänat pengar på att den kvinnliga kroppen ständigt förväntas vara i förändring och förbättras. 27 Processen som det innebär att skapa en kvinnlig kropp är inte direkt något som tas upp eller problematiseras i 500 days of Summer men jag kan dock märka en dubbelmoral mellan att vara och att göra genus. I filmen befästs att det bara finns två sorters människor, man och kvinna, men samtidigt uttrycks och markeras femininitet hos Summer. Om uttalandet om att det bara finns män och kvinnor verkligen skulle stämma så skulle genus inte behövas iscensätts på det väldigt tydliga sätt som det görs i den här filmen. Att Summer är en kvinna samtidigt som hennes kvinnlighet befästs genom estetiska attribut stämmer överens med Ambjörnssons teorier då hon bland annat iakttar en attityd till det kvinnliga utseendet som förutsätter ett naturligt varande. Men, hon menar också att detta naturliga egentligen är en illusion då det i praktiken hela tiden befinner sig i en process av görande. I 500 days of Summer uteblir dock processen av att göra sig till kvinna, vi får inte se en enda scen där Summer plockar sina ögonbryn, rakar armhålan, klär på sig, sminkar sig eller liknande. Att vi inte får se detta utan bara ser Summer som hon är spär på bilden av Summers utseende som något som bara är kvinnligt, speciellt då det tidigare i filmen påtalas flertalet gånger att hon är en kvinna. Ambjörnsson nämner också att det konstruerade kvinnliga har sina begränsningar genom att en kvinna kan spela rollen som kvinna för bra, att man ser ut och beter sig för kvinnligt. Utseendet på en kvinna ska vara konstruerat för att anses kvinnligt men se ut som att det är naturligt och om en kvinna då avslöjar för mycket av konstruktionen av kvinnlighet faller hon utanför vad som ses som ett acceptabelt sätt att iscensätta ett kvinnligt utseende 28. Det är värt att tänka på hur Summers roll i filmen hade förändrats om hon hade uttryckt kvinnlighet på ett annat sätt. Om Summer hade burit tajta åtsittande korta klänningar, väldigt högklackade skor tillsammans med ett sönderblonderat hår, hade hennes karaktär presenterats på ett annat sätt då? 6.4 Shower sex? Friends my balls! Med grund i ovanstående teorier om vad som krävs av en kvinna för att kategoriseras 27 Ambjörnsson, s Ambjörnsson, s

18 som en kvinna kommer jag i följande text analysera uttryck för begär och sexualitet i filmen. Som jag nämnt tidigare så har Judith Butler skrivit en del om obligatorisk heterosexualitet, att en man och kvinna med grund i att man och kvinna är två stabila kön/genusuttryck och enligt heteronormen förväntas vara varandras motsats och begära varandra sexuellt. 29 Med Butlers teori i åtanke så kommer jag i nedstående text problematisera men också benämna karaktärerna i 500 days of Summer med grund i just den heteronorm som hon kritiserar. I 500 days of Summer är det heterosexuella temat starkt då huvudintrigen bygger på en kärlekshistoria mellan en tydligt identifierad man och kvinna. Förutom tidigare nämnda estetiska attribut som markerar femininitet i filmen så existerar det också många fler symboliska handlingar som markerar genus och kanske framförallt heterosexualitet. Ett tydligt exempel på uttryck för eller bevis på ett heterosexuellt tema är en scen som sker efter att Tom och Summer har haft sex för första gången och vi får se Tom morgonen efter då han är på väg till jobbet. I början av scenen hörs en rytmisk och dansvänlig låt spelas och medan Tom promenerar möter han personer som börjar dansa med honom och scenen utvecklas till en musikalscen där Tom och alla runtomkring börjar dansa en koreograferad dans. Scenen utvecklas till något som liknar ett dansnummer i en musikal där syftet ofta är att uttrycka otrolig glädje och eufori. Det är intressant att analysera varför detta musikalnummer kommer precis efter att Tom och Summer har haft sex för första gången. Scenen är ovanlig och bryter mot resten av filmens estetik och uttryck och att införa ett musikalnummer till följd av en viss händelse i filmen spär på bilden av att sex är ett väldigt viktigt steg för Tom i hans relation med Summer. Det jag då undrar är varför just sex är så viktigt för Tom? Anthony Giddens skriver i sin bok The transformation of intimacy 30 att män i processen av förälskelse ofta kopplar samman sex med tillgänglighet, att deras strävan ligger i att få tillgänglighet till en kvinnas kropp och besegra henne. Detta har såklart att göra med gamla ideal om synen på mäns och kvinnors sexualitet. Giddens skriver också att tjejer oftare än killar ser på sex som ett slags steg i utvecklingen mot en mer intim kontakt medan män ser på sex som en erövring. 31 Historiken till att tjejer oftare än män ser på sex på detta sätt härstammar framförallt från föreställningen att det finns två 29 Butler, s Anthony Giddens, The transformation of intimacy: Sexuality, love & eroticism in modern societies (1992) Polity press 1993, s Giddens, s

19 sorters kvinnor, en slags kvinna som är svårfångad och därav kan bli besegrad och en sorts kvinna som alltid är tillgänglig vilket gör henne omoralisk. 32 Det Tom verkar bli glad över i musikalscenen är att han har vunnit Summer och därav har befäst sin manlighet genom detta heterosexuella möte med henne. Fanny Ambjörnsson observerar att ett sätt för gymnasitjejerna hon följer att återfå makten över sin sexualitet och att slippa hotet om att kallas hora är att själva kalla sig för hora eller behandla killar som horor, hon skriver att detta är en såkallad skamstrategi som är ett lånat uttryck från Judith Butler. Detta innebär att istället för att bli ett sexuellt offer väljer en tjej att bli en sexuell och aktiv kvinna och gör sin sexuella tillgänglighet uttalad. Genom att ta hotet om en latent hora-stämpel i sina egna händer blir en tjej aktiv i skapandet av sin egen sexualitet men kommer ändock inte ur sin roll som en sexuell kvinna, hon förhandlar endast om det begränsade utrymme hon har fått. 33 I en scen i filmen tycker jag mig ana att Summer använder sig av en såhär såkallad skamstrategi som Ambjörnsson skriver om. Detta sker då Summer tvingar in Tom i porravdelningen när de ska hyra film och på eget bevåg hyr en porrfilm som vi i följande scen får se Tom och Summer sitta och titta på tillsammans. Under tiden de tittar på porrfilmen får de syn på något i filmen som väcker intresse och Summer säger till Tom att de ska prova att göra det själva och vi får i följande scen se dem ha sex i duschen då de försöker härma det de såg i porrfilmen. Att Summer initierar att titta på en porrfilm verkar vara ett sätt att bryta om en genuskonvention som bland annat Giddens skriver om, nämligen att det är förbehållet män att begära sex utan att ses som en dålig person. På så sätt gör erbjuder möjligtvis denna scen Summer som kvinnlig karaktär mer mångfacetterad. Scenerna som jag i ovanstående text har nämnt verkar båda vara exempel på någon slags genuskompensation. Generellt så verkar 500 days of Summer bryta mot många genuskonventioner men i vissa scener verkar det också som att dessa genusbrott kompenseras upp genom tydliga tecken på maskulin och feminin sexualitet. Även om situationerna ovan skiljer sig åt så visar de både på hur olika synen på kvinnlig och manlig sexualitet är. Musikalscenen med Tom verkar vilja befästa att han trots sin känslighet och längtan efter kärlek ändå innehar en manlig sexualitet och att denna fyller en stor funktion för hans status gentemot Summer. Porrscenen med Summer är på också många vis problematisk då den både visar på en aktiv kvinna som 32 Giddens, s Ambjörnsson, s

20 vill ha sex men också överhuvudtaget finns till för att belysa det faktum att hon vill det. Om Summers begär efter sex hade varit lika självklart som det av en mans så hade denna scen förmodligen inte funnits med I filmen. Scenen spelar på ett antagandet av att Summer som kvinna inte är intresserad av sex och därför överraskar Tom och oss som tittare, hon tar helt enkelt kontroll över skamproblematiken det innebär för en kvinna att vilja ha sex. 6.5 I m not interested in something serious I 500 days of Summer är det romantiska temat centralt då berättelsen bygger på en romantisk kärlekshistoria. Även om det sägs i början av filmen att den inte att kommer att handla om en kärlekshistoria så handlar den ändå om romantisk kärlek, främst gestaltat genom huvudkaraktären Toms perspektiv. I följande text kommer jag redogöra samt analysera vissa sekvenser ur filmen som jag finner vara intressanta i sin skepnad av romantisk kärlek men som eventuellt också berättar en annan historia om könsroller och heteronormativitet. Giddens skriver vidare i sin bok The transformation of intimacy (1992) 34 att kvinnor oftast har svårare att vara självständiga i relation till män medan män har lättare att vara verka som självständiga individer i relation till kvinnor vilket leder till att de ofta förlitar sig på att kvinnor ska sköta det emotionella arbetet. 35 Föreställningen om att kvinnor ska sköta det emotionella arbetet har en lång historia och härstammar från positioner som kvinnor ofta har haft i ett patriarkalt samhälle då de har fått sin samhällsposition genom omvårdande roller som mamma eller fru. Kvinnor har historiskt, och till viss del än idag, fått sin status i samhället genom relationer till andra medan män har haft tillgång till mer självständiga positioner. 36 Giddens skriver också att det heterosexuella äktenskapet har och verkar än idag som ett steg för kvinnan ut i världen då detta för många kvinnor har inneburit en högre status och därav också en större självständighet. Detta kan förklara att många kvinnor än idag tar förhållandet med en man på större allvar eftersom kvinnan har mer emotionellt och statusmässigt att förlora om ett äktenskap tar slut, detta då hon förväntas investera mer av sig själv i relation medan männen har större möjlighet att verka även utanför kärleksrelationen Anthony Giddens, The transformation of intimacy:sexuality, love & eroticism in modern societies (1992) Polity press 1993, s Giddens, s Giddens, s Giddens, s