Utbildningspolitiska riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningspolitiska riktlinjer"

Transkript

1 Utbildningspolitiska riktlinjer 1

2 2

3 Innehållsförteckning Förord...4 Sammanfattning...5 Inledning...7 Utbyggnad av högre utbildning...9 Kvalitet och effektivitet i högre utbildning...12 Utbildning för arbetslivet...15 Återkommande utbildning...18 Bättre studiemedel vid återkommande utbildning...22 Grund- och gymnasieskolan...26 Referenser

4 Förord Utbildningens betydelse i dagens samhälle är svår att överskatta. Den snabba teknikutvecklingen och tilltagande globala konkurrensen gör att medarbetarnas kompetens är allt mer central för företagens utvecklingsmöjligheter och livskraft. För den enskilde tjänstemannen är tillgången till utbildning ofta avgörande för att kunna möta förändringar under arbetslivet. Insikten om behovet att finna flexibla lösningar för att fler, som vill och orkar, ska kunna arbeta längre upp i åldrarna har infunnit sig brett i samhället under senare år. Nu krävs det även en insikt om att förutsättningen är tillgång till utbildning genom hela arbetslivet. I morgondagens arbetsliv äger utbildning inte bara rum i ungdomen utan återkommande under hela arbetslivet. Ansvaret för att åstadkomma denna förändring är allas, det delas av individen, parterna på arbetsmarknaden, varje enskild arbetsgivare, staten, kommuner, lärosäten och lärare. De statliga regelverken för formell utbildning och studiestöd lägger den nödvändiga grunden att bygga vidare på. Liksom de flesta andra länder har Sverige byggt ut den högre utbildningen kraftigt under de senaste två decennierna. Anledningen till denna internationella trend är att det har betydelse för ländernas konkurrenskraft. Inget tyder på att utvecklingen kommer att avta. Unionen anser att svensk arbetskraft ska vara bland världens bäst utbildade. Det förutsätter höga ambitioner avseende både kvaliteten och omfattningen på den högre utbildningen. De reformer och satsningar vi lyfter fram i denna skrift ser vi som centrala för att Sverige ska nå framgång i den globala konkurrensen, för att fler jobb med goda villkor ska skapas och för att yrkesverksamma ska få möjlighet till vidareutbildning återkommande genom hela arbetslivet. De utbildningspolitiska riktlinjerna är framtagna av Jesper Lundholm på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan och beslutades av Unionens förbundsstyrelse i oktober November 2013 Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef på Unionen 4

5 Sammanfattning En förutsättning för att näringslivets konkurrenskraft ska upprätthållas och fler kvalificerade jobb ska skapas är att arbetskraften har rätt kunskap och kompetens. Det förutsätter en fortsatt utbyggnad av såväl universitet och högskola som yrkeshögskola. Ersättningen per högskolestudent behöver höjas för att möjliggöra mer lärarledd tid. Resurserna till högskolan bör även i högre grad fördelas efter utbildningarnas kvalitet, där utbildningens relevans för arbetslivet bör vägas in. Vidare bör ett utökat studieår utredas och mer lättillgänglig information om etableringen på arbetsmarknaden vid olika utbildningar erbjudas. Utbildningssamverkan mellan högskola och näringsliv är värdeskapande för alla parter. Utbildningssamverkan är fortfarande ojämnt fördelad mellan olika lärosäten och ämnesområden. Framförallt behöver relevant praktik och arbetsplatsförlagda moment erbjudas på fler utbildningar. Högskolelagen bör kompletteras med ett tydligt uppdrag om utbildningssamverkan och staten bör tilldela högskolorna särskilda resurser för ändamålet. Även näringslivet behöver generellt ta ett större ansvar för samverkan med högskolan. För att ge fler möjlighet till kompetensutveckling och för att klara samhällets kompetensförsörjning är det nödvändigt att högskolan får en utökad roll för återkommande utbildning av yrkesverksamma. Det förutsätter att det finns ett brett utbud av högskoleutbildningar som till form och innehåll är anpassade till yrkesverksammas förutsättningar. Högskolor och universitet behöver ha goda ekonomiska möjligheter att bedriva utbildning som vänder sig till yrkesverksamma. Viktigt är att lärosätena får ersättning för prövning av reell kompetens som utvecklats i arbetslivet. Studiemedelssystemet behöver anpassas till yrkesverksammas förutsättningar, med en högre bidragsdel i studiemedlet, en förskjutning av lånetrappan och en rätt till nya veckor med studiemedel efter en tid i arbetslivet. Studiemedlet behöver även anpassas så det går att kombinera med inkomster från deltidsarbete eller med annan finansiering, exempelvis från parterna på arbetsmarknaden eller eget kompetenssparande, utan 5

6 att det begränsas. Exempelvis är det nödvändigt att fribeloppet justeras upp ytterligare. Studiemedel bör även beviljas från 25 procents studietakt. Den negativa resultatutveckligen i grundskolan måste brytas. Det krävs att resurser sätts in så tidigt som möjligt för elever med särskilda behov. Det är nödvändigt att skolan får stabila förutsättningar, vilket kan åstadkommas genom breda parlamentariska överenskommelser. En förutsättning för en positiv utveckling i skolan är att de bäst lämpade kan rekryteras till läraryrket. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar att höja läraryrkets attraktivitet. Även resultaten i gymnasieskolan behöver höjas. En viktig satsning är att utöka den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Vidare behöver grundläggande högskolebehörighet ges på yrkesprogrammen. Teknikcollege kan tjäna som en förebild för hur mer attraktiva yrkesutbildningar kan skapas genom samverkan mellan näringsliv, skola och kommuner. 6

7 Inledning Det formella utbildningssystemet fyller flera viktiga syften. Utbildning har ett egenvärde och en betydande påverkan på den enskildes livsmöjligheter och samhällets utveckling. Utbildning har även betydelse för ett konkurrenskraftigt näringsliv, skapandet av jobb med goda villkor och framtida välstånd. Sveriges position i den internationella ekonomin, med ett näringsliv som i stor utsträckning konkurrerar med avancerade varor och tjänster på en global marknad, gör oss särskilt beroende av att arbetskraftens kunskap och kompetens hela tiden utvecklas för att upprätthålla produktivitet och konkurrenskraft. Sverige hör till de länder som lägger störst offentliga resurser på utbildningssystemet. Men Sveriges position är inte självklar. Den högre utbildningen byggs snabbt ut både inom OECD och i många starkt växande ekonomier, bland annat i Asien. Utvecklingen drivs på av teknikutvecklingen och ekonomins tilltagande internationalisering. Takten i strukturomvandlingen är omfattande. Mellan ökade andelen anställda med eftergymnasial utbildning i näringslivet från , eller från procent av de anställda. 1 Denna utveckling kommer av allt att döma fortsätta i oförminskad takt. Internationaliseringen för med sig utmaningar, men också möjligheter till ökat välstånd, för Sverige och andra länder. Eftersom de utbildningssatsningar som görs idag ofta ger full effekt långt senare är det nödvändigt att vi kontinuerligt fortsätter att satsa på utbildningssystemet och utvecklar det i takt med i viktiga konkurrentländer. Det är inte bara omfattningen på satsningarna som är av betydelse. När samhället nu tilldelar utbildningssystemet stora resurser är det viktigt att löpande se över hur utbildningssystemet i alla sina delar är uppbyggt och hur det kan vidareutvecklas. Detta för att uppnå bästa möjliga kvalitet och för att samhället ska kunna dra nytta utifrån centrala aspekter som konkurrenskraft, jobbskapande och omställningsmöjligheter på arbetsmarknaden. En stor utvecklingspotential ligger i att den högre utbildningen bör kunna få en betydligt större roll för återkommande utbildning av yrkesverksamma. Utökade möjligheter till vidareutbildning och karriärbyte är nödvändigt för att fler ska kunna arbeta längre upp i åldrarna. Det är även vitalt för företagens kompetensförsörjning, eftersom de redan 1 Heymann med flera (2013). 7

8 yrkesverksamma utgör en betydligt större del i näringslivet än nyinflödet av nyutbildade varje år. Även drivkrafter för att utveckla utbildningssamverkan med arbetslivet är viktiga förbättringsområden. Studenter efterfrågar återkommande bättre arbetslivskoppling och mer kontakter med arbetslivet i sin utbildning. En bättre utbildningssamverkan ger även ökad avkastning på samhällets investering i högre utbildning. Riktlinjerna är avgränsade till det formella utbildningssystemet. De behandlar både den utbildning som man tar med sig in på arbetsmarknaden och återkommande möjligheter till utbildning. Hur utbildningssystemet fungerar i relation till arbetslivet och arbetsmarknaden är ett fokus genom rapporten. Grundskolan behandlas endast översiktligt i detta dokument, men ges stor betydelse då den utgör den grund som hela utbildningssystemet vilar på. 8

9 Utbyggnad av högre utbildning Unionen vill att den svenska arbetskraften ska vara bland världens bäst utbildade. Det förutsätter en utbyggnad av såväl universitet och högskola som yrkeshögskola. För konkurrenskraft och arbetstillfällen Med stigande utbildningsnivåer globalt och snabb teknikutveckling är medarbetarnas kunskap och kompetens allt mer central för företagens utvecklingsmöjligheter. Försprång i teknologier eller produktionsprocesser hämtas snabbt in av konkurrenter. Därför räcker det inte för ett kunskapssamhälle att arbetskraften kan ta till sig ny kunskap och teknik. För att upprätthålla svensk konkurrenskraft krävs att arbetskraften förmår utnyttja teknikens fulla potential till att utveckla nya tjänster, produkter och användningsområden. Högre utbildning bidrar till ökad utvecklings- och innovationsförmåga. En fortsatt utveckling av den högre utbildningen är därför avgörande för att företagen ska kunna utvecklas och för att nya arbetstillfällen kan skapas. För den anställdes möjligheter på arbetsmarknaden Den kraftiga utbyggnaden av universitets- och högskoleutbildningen under en tioårsperiod från tidigt 1990-tal har inneburit att yngre generationer har fått en avsevärd höjning av utbildningsnivån jämfört med äldre generationer. Utvecklingen är än mer markant bland Unionens medlemmar än i befolkningen totalt (se diagrammet nedan). Andelen av Unionens medlemmar med längre högskoleutbildning har nästan fördubblats för varje ny yngre generation. 2 Särskilt tydligt är att de åldersgrupper som har kunnat ta del av högskolan från och med slutet av 1990-talet har gynnats av den utbyggda högskolan. Högre utbildning ger en bra grund för att möta förändade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden och för fortsatt utveckling både i arbetslivet och i det formella utbildningssystemet. Eftergymnasial utbildning minskar även risken för 2 Med generation avses här 10-årskohorter. 9

10 arbetslöshet. Det är därför väsentligt för kommande generationer att Sverige även fortsatt har höga ambitioner för den högre utbildningen. Andel med längre eftergymnasial utbildning * Befolkningen Medlemmar i Unionen Diagrammet visar andelen med minst tre års eftergymnasial utbildning år 2011 per åldersgrupp. Källa: SCB. * I siffran för Unionen ingår även individer under 20 år. För Sverige som kunskapsnation Det är oroande att Sverige trots den snabba utbyggnaden av den högre utbildningen från tidigt 1990-tal och ett decennium framåt, har en lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning än flera viktiga konkurrentländer. Sett till andelen i befolkningen (25-64 år) med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ligger Sverige något över snittet för OECD, medan tretton länder har en högre utbildningsnivå (se diagrammet på nästa sida). Sett endast till längre eftergymnasial utbildning är utbildningsnivån högre i ett tiotal länder. 3 Utbyggnaden av högskolan i Sverige har planat ut sedan tidigt 2000-tal med undantag för en tillfällig topp i samband med finanskrisen. Samtidigt har den nuvarande regeringen satt ett kvantitativt mål för Sveriges del, inom EUs tillväxtstrategi fram till 2020, som är lägre än dagens utbildningsnivå. 4 Sverige riskerar därför att halka efter de länder som har en högre ambitionsnivå för högre utbildning OECD (2013) Education at a Glance. 4 Sveriges mål är att procent av alla åringar ska ha avslutat minst en 2-årig eftergymnasial utbildning Högskoleverket (2012a) och Universitetskanslerämbetet (2013b).

11 Andel med minst två års eftergymnasial utbildning Diagrammet visar andel i befolkningen (25-64 år) med minst två års eftergymnasial utbildning år Källa: OECD, Education at a Glance (2013). 11

12 Kvalitet och effektivitet i högre utbildning Unionen vill att mer resurser satsas per student för att kunna höja kvaliteten i högre utbildning. Även systemet för pris- och löneuppräkning behöver ändras så att det i högre grad följer de faktiska kostnaderna för att bedriva utbildningsverksamheten. att resurser till högskolan i större utsträckning än idag ska fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet. Arbetslivsrelevans och inslaget av utbildningssamverkan bör vara ett av flera kriterier vid kvalitetsrelaterad ersättning. att de som söker högre utbildning ska ges en så god bild som möjligt av de olika alternativ som står till buds. Den samlade presentationen av resultateten vid utvärderingarna av utbildningars kvalitet bör därför kompletteras med mer samlad och lättillgänglig information även om etableringsgrad på arbetsmarknaden för tidigare studenter. att det tillsätts en utredning om att införa ett utökat studieår, med exempelvis längre terminer eller införandet av ett treterminssystem. En snabbare genomströmning i högre utbildning kan ge positiva effekter på både individ- och samhällsnivå. Högre ersättning per student Under de två senaste decennierna har anslagen till högre utbildning successivt urholkats. Det kraftigaste minskningen av resurserna per student ägde rum under 1990-talet, men utvecklingen har fortsatt även under de senaste tio åren. 6 Den huvudsakliga orsaken är statens principer för pris- och löneuppräkningen. Effekterna syns i form av stora undervisningsgrupper och få lärarledda undervisningstimmar. Svenska studenter har lägst antal lärarledda timmar inom hela EU, med i genomsnitt tolv timmar i veckan. 7 En TCO-undersökning visar att för stora studentgrupper är antalet lärarledda timmar betydligt färre än så. 8 Exempelvis 12 6 Högskoleverkets (2012a), Universitetskanslerämbetet (2013c) och SULF (2012). 7 Högskoleverket (2012b). 8 TCO (2013).

13 uppger nästan var fjärde ekonomistudent att de har mindre än sex timmar undervisning per vecka. För samhällsvetar- och humaniorastudenterna är motsvarande siffra ungefär fyra av tio. Även om det finns andra aspekter som påverkar utbildningens kvalitet går det inte att komma ifrån att lärarledd tid och undervisningsgruppernas storlek har avgörande betydelse. En utökning av den lärarledda undervisningen är även av stor vikt för att fler studenter ska klara av att genomföra sina studier på utsatt tid. Staten bör därför successivt höja anslaget per student och se över systemet för pris- och löneuppräkning så att det i högre grad följer utvecklingen av de faktiska kostnaderna för att bedriva verksamheten. Resurser efter kvalitet Även resurstilldelningssystemet bör i högre utsträckning än idag bygga på kvalitetsrelaterad resurstilldelning. Det nuvarande systemet där stor vikt läggs vid helårsprestationer främjar inte kvalitet, eftersom utbildningsanordnaren kan påverka resurstilldelningen genom att sänka kraven på studenternas prestationer. Den kvalitetsrelaterade resursfördelningen kan med fördel kopplas till systemet för kvalitetsutvärdering av universitets- och högskoleutbildningar. Detta bör dock förändras och breddas inför kommande utvärderingscykel som startar Dagens system lägger för ensidig vikt vid resultat i form av studenternas självständiga arbeten. Framöver bör även resultatet av själva utbildningen, det vill säga hur mycket studenterna har lärt sig under utbildningen, ingå i bedömningarna. Ett flertal kriterier bör ingå i granskningarna. Förutom lärarkompetens och forskningsanknytning är det viktigt att arbetslivsrelevans och samverkan med det omgivande samhället får vara viktiga kvalitetskriterier. Bättre information inför val av utbildning En högre utbildning är en avsevärd investering för individen, både i form av tid och ekonomiska resurser. Det är därför mycket viktigt att de sökande kan ges en så god bild som möjligt av de olika alternativ som står till buds. Idag presenteras samlad och lättillgänglig information baserad på kvalitetsutvärderingarna så att sökande kan jämföra kvaliteten på utbildningar vid olika lärosäten utifrån en tregradig skala. Informationen bör kompletteras med en mer samlad och lättillgänglig information även avseende studenternas etableringsgrad på arbetsmarknaden vid olika utbildningar. Etableringsgrad bör dock inte ingå i 13

14 kvalitetsutvärderingarna eftersom den är svår att mäta på ett rättvisande sätt, bland annat påverkas etableringsgraden på kort sikt i hög grad av karaktären på den regionala arbetsmarknaden. Även olika myndigheters bedömningar av arbetsmarknadens framtida behov av utbildning behöver utvecklas och samordnas i informationshänseende. Utökat studieår ger ökad effektivitet Uppehållet mellan terminerna på sommaren är långt. Det finns därför anledning att tillsätta en utredning om möjligheterna att införa ett utökat studieår, exempelvis genom att förlänga terminerna eller att införa ett treterminssystem. Ett utökat studieår innebär att studietiden kan förkortas och att inträdet på arbetsmarknaden därmed kan tidigareläggas. För individen innebär det en högre livsinkomst och pension. Samhället i sin tur får högre skatteintäkter när övergången till kvalificerat arbete påskyndas. Andra positiva effekter är att studenternas försörjning på sommaren underlättas och att andra grupper får mindre konkurrens om sommarjobb. Beroende på hur läsåret utformas kan det även ge ökade möjligheter för yrkesverksamma att delta i utbildning under sommarmånaderna. Givetvis måste en sådan reform vara fullt finansierad och ske med bibehållen kvalitet för att ge önskade positiva effekter. Exempelvis behöver ersättningen per student räknas upp med motsvarande antal veckor och den lärarledda undervisningstiden garanteras. En kommande utredning bör även väga in andra aspekter som är av central betydelse, som eventuell påverkan på universitetslärarnas möjligheter att bedriva forskning. 14

15 Utbildning för arbetslivet Unionen vill att det införs ett tydligt uppdrag om utbildningssamverkan i högskolelagen, motsvarande det som idag finns om att högskolan ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta. att universitet och högskolor ska tilldelas särskilda resurser för utbildningssamverkan. Det kan exempelvis ske som en del av resurstilldelningssystemet. Utbildningssamverkan bör även vara ett kriterium vid kvalitetsrelaterad resurstilldelning. Att det idag saknas stabil finansiering av utbildningssamverkan är ett hinder för det långsiktiga utvecklingsarbetet. att relevant praktik och annan arbetsplatsförlagd undervisning erbjuds på fler universitets- och högskoleutbildningar. Idag uppger stora grupper studenter att de inte får denna möjlighet. att universitet och högskolor ska upprätta planer och strukturer för utbildningssamverkan, vidta åtgärder för att öka personrörligheten mellan akademi och arbetsliv och bereda plats för representanter från näringslivet i styrelser och programråd. att yrkeshögskolan tillförs fler utbildningsplatser och att takten i utbyggnaden höjs. Den nuvarande dimensioneringen motsvarar inte arbetsmarknadens efterfrågan. Särskilda resurser för utbildningssamverkan Utbildningssamverkan mellan högskolan och näringslivet är värdeskapande för såväl individ, företag och samhälle. Utbyte av kunskap och teknik mellan näringsliv och akademi bidrar till högre kvalitet i utbildningen och tillför både högskola och näringsliv ny kunskap. Praktik och andra kontakter med näringslivet underlättar övergången från utbildning till arbete och minskar matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Satsningar på utvecklad utbildningssamverkan skulle därför bidra till högre avkastning på samhällets investeringar i högre utbildning. 15

16 Att universiteten och högskolorna ska samverka med det omgivande samhället slogs fast i högskolelagen för snart två decennier sedan. 9 Det har sedan dess skett en successiv förbättring, men både omfattningen och kvaliteten på samverkansarbetet är fortfarande ojämnt fördelat mellan olika lärosäten och utbildningsinriktningar. Undersökningar visar exempelvis återkommande att stora grupper studenter inte får möjlighet att göra praktik under sin utbildning och att många upplever stora brister i utbildningens arbetslivsanknytning. 10 Högskolelagen bör därför kompletteras med ett tydligt uppdrag om utbildningssamverkan, på samma vis som det idag klargörs att högskolan ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta. Hittills har samverkansuppgiften huvudsakligen finansierats genom korta projektanslag vilket har försvårat ett långsiktigt arbete. Dessutom har en mycket liten andel av resurserna gått till utbildningssamverkan. Osäker finansiering ger såväl lärosäten som enskilda forskare lägre incitament att satsa på samverkan. Staten bör därför tilldela högskolorna och universiteten särskilda resurser för utbildningssamverkan. Det kan exempelvis ske som en del av resurstilldelningssystemet. Utbildningens arbetslivsrelevans och utbildningssamverkan bör även vara ett kriterium i kvalitetsrelaterad resurstilldelning. Eftersom varje lärosäte har unika förutsättningar i form av utbildningsstruktur och omgivande näringsliv bör staten inte reglera hur utbildningssamverkan ska utformas utan snarare bedöma strukturer, utvecklingsarbete och resultat. Även högskolor och näringsliv kan göra mer Ansvaret för en bättre samverkan ligger även på utbildningsväsendet och näringslivet. Universitet och högskolor behöver vidta åtgärder för att öka personrörligheten mellan näringsliv och akademi och bland annat premiera arbetslivserfarenhet vid tillsättning av tjänster. Det är även viktigt att representanter från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ, inte minst i de programråd, utbildningsråd och branschråd som är forum där enskilda utbildningars utformning kan diskuteras. Genom dessa råd kan lärosätet ge arbetslivet ett ökat inflytande över utbildningarna. Näringslivet måste i sin tur bli bättre på att tydliggöra sina behov. Viktigt är även att näringslivet och dess organisationer tar ett utökat ansvar för att ta emot studenter på arbetsplatserna i samband med praktik och examensarbeten. En kompletterande möjlighet utanför det formella utbildningssystemet kan vara att anställa studentmedarbetare. Lärosätena bör även använda samverkansresurser till att bygga ut funktioner som karriärcenter och till att utveckla sina 16 9 Högskolelagen (1992:1424) 1 kap Se exempelvis TCO (2013), där 45 procent av de tillfrågade studenterna svarar att deras utbildning sällan eller aldrig haft anknytning till arbetslivet. Mer arbetslivsanknytning är även den åtgärd som skulle bidra mest till att höja kvaliteten i undervisningen enligt studenterna.

17 uppföljningar av tidigare studenters framgång på arbetsmarknaden. Eftersom studenterna tydligt efterfrågar mer koppling till arbetslivet i de akademiska utbildningarna borde det finnas en rekryteringspotential i utökad utbildningssamverkan. Yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildningarna är ett exempel på framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Till skillnad från högskoleutbildning beviljas yrkeshögskoleutbildningar bara om det finns ett dokumenterat behov på arbetsmarknaden i närtid. Arbetslivet är direkt involverat i utbildningen exempelvis via ledningsgruppen som ansvarar för utbildningens innehåll. Arbetsgivare tar även emot studerande under så kallat lärande i arbete (LIA) och står för kostnader som är relaterade till denna. Efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade är stor och upp emot nio av tio som gått en yrkeshögskoleutbildning har jobb inom ett år enligt myndighetens enkätundersökningar. 11 Den höga efterfrågan speglas även i det stora antalet ansökningar om att starta utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan har under flera år kunnat bevilja mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla ansökningar, men hade med större resurser kunnat bevilja ungefär det dubbla utan att göra avkall på kvaliteten. Resursbristen för med sig att många ansökningar får avslag, trots att det finns ett uttalat behov på arbetsmarknaden. Resurserna till yrkeshögskolan bör därför öka. Yrkeshögskoleutbildningar bör även fortsättningsvis beviljas utifrån aktuella analyser av behovet på arbetsmarknaden och i konkurrens mellan anordnare. Samtidigt kan det finnas anledning att se över möjligheten att bevilja fler omgångar till vissa utbildningar där det finns en stadig efterfrågan. Det skulle göra det lättare att räkna av investeringar i maskiner och bygga upp kompetensen kring utbildningen. En annan fråga som behöver ses över är hur övergången mellan gymnasieskolans yrkesutbildningar och yrkeshögskolan fungerar. Eftersom det finns ett uppenbart behov av att kunna rekrytera vuxna med yrkesutbildning inom vissa branscher, behövs det även möjligheter för den som gått en studieförberedande gymnasieutbildning att komplettera med kurser som krävs för att bli behörig till vissa yrkeshögskoleutbildningar. Det skulle exempelvis kunna ske genom yrkesvux eller inrättandet av preparandutbildningar. En sådan möjlighet skulle bland annat underlätta för industrins kompetensförsörjning. 11 Statistiken bygger på enkätundersökningar. Dessa bör kompletteras med regelbundna uppföljningar av yrkeshögskolestudenternas etableringsgrad på arbetsmarknaden på kort och lång sikt genom registerdata, på liknande sätt som Universitetskanslerämbetet följer upp de högskoleutbildades etableringsgrad, Universitetskanslerämbetet (2013a). 17

18 Återkommande utbildning Unionen vill att högskola och universitet får en utökad roll för återkommande utbildning. En förutsättning är att det finns ett stort utbud av utbildningar som till form och innehåll är anpassade till yrkesverksammas behov och möjligheter, som kvälls- och distansundervisning. Högskolor och universitet behöver ha lika goda ekonomiska förutsättningar att bedriva utbildning som vänder sig till yrkesverksamma som till traditionella studenter. att staten tillför universitet och högskolor resurser för att kompensera för högre kostnader i samband med prövning av reell kompetens för behörighet. att universitet och högskolor får ersättning för de poäng som tillgodoräknas vid bedömning av reell kompetens. att gymnasiala vuxenstudier ska vara en rättighet för den som saknar avslutad gymnasial utbildning eller behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier. Även den som redan har en gymnasieutbildning men har behov av gymnasial utbildning för omskolning eller vidare studier bör erbjudas sådan utbildning. Utnyttja högskolans potential för vidareutbildning Högskolan bör få en betydligt mer framträdande roll för återkommande utbildning. Att Sverige har en väl geografiskt spridd högre utbildning utgör en bra grund men är långt ifrån tillräckligt. Eftersom yrkesverksamma sällan har möjlighet att delta i reguljära utbildningar på dagtid är de beroende av ett stort utbud av utbildningar som ges i form av kvälls- eller distansundervisning. Det bör därför vara lika ekonomiskt fördelaktigt för högskolor att bedriva sådan utbildning som traditionell campusutbildning. Vid utformningen av resurstilldelningssystemet är det viktigt att det tas hänsyn till att yrkesverksamma ofta har andra förutsättningar och mål med sitt lärande än traditionella studenter. Exempelvis tar de färre tar poäng i genomsnitt, vilket bland 18

19 annat kan bero på att det ibland snarare är kompetensen de vill åt än den formella meriten. Eftersom en betydande del av lärosätets ersättning är knuten till poängproduktionen blir det mindre lönsamt för lärosätet att bedriva denna typ av undervisning. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det kompetensen i sig och inte den formella meriten, som är av intresse. Att den högre utbildningen kan användas även för denna typ av fortbildning är viktigt för näringsliv och samhälle. Den snabba utvecklingen av it-baserade utbildningssystem kommer sannolikt att förändra den högre utbildningen. Skillnaden mellan campusförlagd utbildning och distansutbildning håller på att suddas ut enligt de svenska lärosätena. 12 Ett exempel är att så kallade lärplattformar som ger ökad flexibilitet i tid och rum används allt oftare även på campusstudier. Tekniken gör det även möjligt att använda föreläsningar från utländska experter i undervisningen. Parallellt sker det en snabb tillväxt av så kallad öppen undervisning, där det är möjligt att delta i utbildning i olika delar av världen utan geografiska begränsningar. Eftersom det inom distansutbildningen ryms många olika former av utbildningar är det svårt att fastställa någon generell kostnadsbild för att bedriva distansundervisning. Kostnadsfördelningen är dock ofta en annan än inom traditionell campusundervisning. Det är därför viktigt att staten ser till att det finns en resurstilldelning som ger goda förutsättningar att utveckla olika former av it-baserad undervisning. System som tar tillvara reell kompetens För att ta tillvara den kompetens som finns i samhället och ge fler tillgång till högre utbildning behöver det finnas fler vägar in till universitets- och högskoleutbildning. Kunskap och kompetens som förvärvats i arbetslivet eller i andra sammanhang måste kunna valideras och användas för att söka till högre utbildning. Idag kan den som saknar formell behörighet till högskolan ansöka om att få sin så kallade reella kompetens prövad. 13 Utvärderingar tyder dock på att det förekommer i relativt begränsad omfattning. Processen är mer resurskrävande och ställer andra krav på utbildningsanordnaren än vid vanlig behörighetsprövning via gymnasiebetyg. Att högskolorna inte kompenseras för dessa kostnader innebär att få högskolor arbetar aktivt med detta idag. Av högskoleförordningen framgår även att den som har blivit antagen och inskriven på en högskoleutbildning har rätt att ansöka om att få sin reella kompetens prövad för tillgodoräknande. 14 Syftet är man inte ska behöva ägna tid åt de delar av en utbildning där man redan uppfyller 12 Högskoleverket (2011). 13 Högskoleförordning (1993:100) 7 kap. 5, 8, 24, 25, 28, Högskoleförordning (1993:100) 6 kap

20 målen. På så vis kan utbildningstiden kortas ned. Även detta förekommer idag i begränsad omfattning. En viktig förklaring som framhålls av högskolor vid utvärderingar är att processen innebär dubbla ekonomiska minusposter för dem. 15 Prövningen är mer resurskrävande än traditionell utbildning och de poäng som kan tillgodoräknas i prövningen berättigar inte institutionen till någon ekonomisk ersättning. Om den sökande däremot deltar i hela kursen får institutionen full ersättning. Det krävs alltså ändringar i resurstilldelningssystemet. Prövning av reell kompetens innebär en kostnadsbesparing för både individ och samhälle men hindras av att det innebär ökade kostnader inom ramen för högskolornas egen ekonomi. Lärosätena bör tilldelas särskilda resurser för prövning av reell kompetens för behörighet. Att pröva reell kompetens för tillgodoräknande bör vara kostnadsneutralt för lärosätena i relation till att bedriva undervisning. Åtminstone bör de poäng som tillgodoräknas vid prövningen kunna berättiga lärosätet till ersättning i form av så kallade helårsprestationer. Högskolorna får själva bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna inom grundutbildningen. Denna möjlighet är frivillig och utnyttjas endast i liten utsträckning. Det förekommer främst på vissa elitutbildningar för att skilja ut de bäst lämpade bland sökande med redan höga meriter och på konstnärliga utbildningar. Den som blivit bedömd som formellt behörig utifrån reell kompetens och saknar formella meriter att konkurrera med, har alltså fortfarande en mycket liten chans att få sin reella kompetens prövad vid en urvalssituation. Den möjlighet som återstår är högskoleprovet. En orsak till att det alternativa urvalet inte förekommer i större utsträckning är sannolikt att det är mer resurskrävande än bedömningar av formella meriter. Staten har gett högskolan i uppdrag att arbeta med att bredda rekryteringen utan att det har åtföljts av ekonomiska resurser. Ska de alternativa behörighets- och urvalsformerna få annat än marginell betydelse behöver staten även anpassa resursfördelningen. Gymnasial vuxenutbildning vital för kunskapsförsörjningen och individers möjligheter En gymnasial utbildning är med få undantag ett krav på arbetsmarknaden, och ett avstamp mot olika former av högre utbildning. För dem som saknar fullständig gymnasial utbildning, eller behörighet till högskolan, måste därför gymnasial vuxenutbildning vara en rättighet Högskoleverket (2009).

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2012 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 20-22 april 2012, Stockholm. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Inledning. Cecilia Fahlberg

Inledning. Cecilia Fahlberg Inledning Den 14 september är det val i Sverige. Det är ett val som kommer att handla om många frågor som är viktiga för Unionens närmare 600 000 medlemmar. Unionen utgår från devisen Allt kan bli bättre

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE

UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE Partistyrelsens yttrande Riksstämman 2009 Område 6 Område: Utbildning och kunskap för tillväxt - högre utbildning och forskning Sidantal: 10 5 10 15 20 25 INLEDNING Kunskap, kreativitet, människors engagemang

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Industrirådets syn på kompetensförsörjning

Industrirådets syn på kompetensförsörjning Industrirådets syn på kompetensförsörjning 2014 www.industriradet.se Industrisamtalen Kompetensförsörjning Underlags-PM Kompetensförsörjning är ett av fyra områden som Industrirådet anser viktiga att ta

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning INLEDNING KAPSSÖKANDE UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE

Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning INLEDNING KAPSSÖKANDE UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE S t ä m m o b e s l u t P a r t i s t ä m m a n 2 0 0 9 O m r å d e 6 Område: Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning Sidantal: 10 INLEDNING Kunskap, kreativitet, människors

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet Statistik Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks studerandemedlemmar Höj kvaliteten i den akademiska utbildningen Kunskap är Sveriges framtid. En av

Läs mer

Uppdragsutbildning en analys av Unionen

Uppdragsutbildning en analys av Unionen Uppdragsutbildning en analys av Unionen 1 2 Innehåll Inledning... 4 Vad är en uppdragsutbildning?...5 Såhär fungerar en uppdragsutbildning... 6 Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar...

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Nutek har anmodats

Läs mer

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område.

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. Niels Bohr, 1885 1962 Foto: Fredrik Funck / Pressens Bild Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning 352

Läs mer

Studenter som arbetar - Varför och var?

Studenter som arbetar - Varför och var? Studenter som arbetar - Varför och var? 2009-03-19 Johannes Hylander Innehåll 1 Förord... 3 1.1 Resultat i korthet... 3 2 Inledning och metod... 6 3 Studenterna och deras arbetsmarknad... 7 3.1 Arbetsliv

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer