En global balansakt. Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa. om sparandeobalanser och kriser. Mats Kinnwall/Stefan Ackerby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En global balansakt. Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa. om sparandeobalanser och kriser. Mats Kinnwall/Stefan Ackerby"

Transkript

1 En global balansakt om sparandeobalanser och kriser Mats Kinnwall/Stefan Ackerby Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa

2 Rapportserien Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa bygger på fem tematiska rapporter under 2010 och 2011 och presenteras i samarbete mellan tankesmedjan Global Utmaning, PwC och Skandia. Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Mats Kinnwall är fil. doktor i nationalekonomi och chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Han har tidigare varit Handelsbankens chefsanalytiker. Det är alltid författarna som står för slutsatserna i rapporterna. Ansvariga för rapportserien: Sandro Scocco, Global Utmaning Lars Wennberg, PwC och Hans G Svensson, Skandia. Stefan Ackerby är biträdande chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Han har tidigare arbetat i regeringskansliet och bl.a. varit sekreterare i utredningen om stabiliseringspolitik vid EMU - medlemskap.

3 En global balansakt om sparandeobalanser och kriser Mats Kinnwall / Stefan Ackerby 1

4 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Är det farligt med sparandeobalanser? 8 Globala trender 12 Första åren på 2000-talet - divergerande penningpolitik efter dotcom krisen 16 Åren före finanskrisen - kinesiskt sparande och fastighetsboom i Väst 16 Finanskrisen och åren därefter 18 Varför uppkom obalanserna? 19 Kinas tillväxtmirakel 20 Stora strukturskillnader mellan Kina och USA 21 Långsiktiga perspektiv 23 Sparkvot och bytesbalans 27 Kort- och lång sikt: Ett dilemma 29 Spänningar inom EMU: Ett hot mot global stabilitet? 30 Stora skillnader inom EMU 31 Externa obalanser 34 Vart går Eurozonen? 37 Behövs politiska åtgärder? 39 3

5 Förord Sparande och investeringar är kärnan i det finansiella systemet. Det gör det möjligt för människor att konsumera i framtiden istället för idag och för produktionen att få tillgång till kapital. Med ytterligare kapital kan produktionen byggas ut och skapa nya större ekonomiska värden. I en värld med globala kapitalflöden behöver dock inte sparande och investeringar balanseras inom varje land. Länder kan både konsumera mer än vad de producerar (sparandeunderskott) eller producera mer än vad de konsumerar (sparandeöverskott). Ett vanligt synsätt är att det är lönsamt för rika länder att investera i fattiga länder. Anledningen är att avkastningen på kapital är hög i regioner där det är relativt ont om kapital. Förenklat kan man säga att den första symaskinen ökar produktionen mer än när den ska bytas ut mot en ny. Det senaste decenniet har istället karaktäriserats av att världen största utvecklingsland, Kina, i stor utsträckning finansierat ökad konsumtion på lånade pengar i världens rikaste land, USA. Denna rapport reder bland annat ut varför. Men oavsett anledning till den uppkomna situationen så måste den lösas. Principiellt är det okomplicerat att på relativ basis minska konsumtionen i USA. Antingen försvagas dollarn och/eller så försvagas amerikanska löner relativt konkurrentländerna, då främst Kina. Det kan dock uppnås antingen genom fallande löner i USA och fallande dollarkurs, men också genom att kinesiska löner stiger snabbare än i USA och/eller att yuanen påtagligt skrivs upp. Det senare är betydligt mer attraktivt för USA då det påverkar landets sysselsättning och tillväxt mindre negativt. Samma problematik kan sägas gälla inom EMU med två undantag. Det är de rika länderna, främst Tyskland, som lånat ut pengarna till relativt fattigare länder, d.v.s. Sydeuropa. Inom EMU kan anpassningen inte ske via valutan, utan måste enbart komma via löner/inflation. För Grekland, Portugal m.fl. är det naturligtvis mer attraktivt om Tyskland ökar sin inhemska efterfrågan och tillåter högre löneökningar/inflation än att de skall ta hela anpassningen i form av sänkta löner och högre arbetslöshet. Även om den akuta finanskrisen är över konstaterar rapportförfattarna att obalanserna i stor utsträckning är olösta och fortsätter därmed att utgöra en fara för världsekonomin. Sandro Scocco Ordförande Global Utmanings Ekonomiska Råd 5

6 Inledning De senaste åren har varit bekymmersamma inte bara för världsekonomin utan också för den ekonomiska professionen. Prognosmakarna förutsåg inte, med några få undantag, dramatiken på de finansiella marknaderna hösten 2008 och underskattade dess realekonomiska konsekvenser. Att förutskicka att finansoron skulle eskalera till en panik just i samband med Lehman-konkursen i september 2008 var naturligtvis att begära för mycket. Men den allmänna bedömningen ända fram tills krisen var ett faktum var att den finansiella oron knuten till de amerikanska subprime marknaden för bostadskrediter skulle reda ut sig utan större konsekvenser, i vart fall utanför USA. Det saknades inte varningar för en recession i världsekonomin. De flesta prognoser före hösten 2008 försågs med reservationer för risker på nedåtsidan. Men den kris man varnade för var en annan kris än den som faktiskt inträffade. Det scenario som bl.a. IMF varnat för, men inte haft som något huvudscenario, var att de globala sparandeobalanserna, manifesterade i det amerikanska bytesbalansunderskottet, skulle få en dramatisk upplösning. En minskad vilja från omvärlden att bidra till finansieringen av USA:s underskott skulle kunna resultera i en hard landing som med snabbt fallande dollarkurs och stigande amerikanska räntor skulle strama åt världsekonomin. Nu blev det istället en kris vars epicentrum låg inuti det finansiella systemet. Istället för kapitalutflöde medförde krisen ett ökat kapitalinflöde till USA och stigande dollarkurs när placerare sökte ett safe haven. Även om krisen tog andra former så menar de flesta bedömare att det finns ett samband mellan de globala sparandeobalanserna och den finansiella härdsmälta som inträffade hösten Enligt IMF:s senaste prognos från april 2011 kvarstår dessa obalanser till stor del även efter finanskrisen. De amerikanska hushållen har kraftigt ökat sitt sparande, men istället har underskotten flyttats till den offentliga sektorn och USA:s bytesbalans visar fortfarande betydande underskott. Kina och flera andra asiatiska länder har fortfarande stora sparandeöverskott. Detta reser frågan om de varningar för en global recession som IMF och andra förde fram före finanskrisen fortfarande är aktuella och kan de rent av utlösa en ny finanskris? Vid sidan av den globala obalansen finns en intern europeisk obalans som delvis bottnar i andra orsaker. Det blev tydligt under finanskrisen att euro-länderna sönderfaller i två grupper med de s k PIIGS-länderna i den ena och Tyskland, Nederländerna, Belgien m.fl i den andra. Denna tudelning av euroområdet reser frågan vilken roll den gemensamma valutan och penningpolitiken spelat för uppkomsten av denna interna obalans och möjligheterna att hantera den. 7

7 Är det farligt med sparandeobalanser? Förr fick de som studerade nationalekonomi lära sig att extern balans är ett lika centralt mål för den ekonomiska politiken som hög sysselsättning och tillväxt. Ett underskott i bytesbalansen var, med dåtidens svagt utvecklade global kapitalmarknad, svårt att finansiera. Investeringar måste därför i huvudsak finansieras med inhemskt sparande. I den miljön var bytesbalansunderskott ett problem och ett underskottsland tvingades när valutareserven så småningom var på väg att tömmas att vända sig till IMF för hjälp. Ur ett globalt perspektiv var det inte en optimal ordning. En effektiv allokering av kapital förutsätter att investeringar sker där de kan förväntas ge högst avkastning, vilket inte behöver sammanfalla med sparandets geografiska fördelning. På motsvarande sätt bör en kapitalplacerare eftersträva hög avkastning och riskspridning, vilket förutsätter placeringar i andra länder. Med en internationellt integrerad kapitalmarknad finns därför inte skäl att förvänta sig att sparande och investeringar i en enskild nation skall överensstämma och det finns inte heller skäl att eftersträva en sådan balans. Om investeringarna stiger mer än sparandet kan investerare vända sig till utlandet för att finansiera sina investeringar. Ett sparandeöverskott kan investeras i eller lånas ut till andra länder. På global nivå måste däremot sparande och investeringar sammanfalla, världen kan inte ha över- eller underskott i bytesbalansen. En nations underskott måste alltid svara mot ett eller flera andra länders överskott. Däremot finns inga garantier att det planerade globala sparandet och de planerade investeringarna kommer att balansera. Ett högre planerat sparande kommer alltid påverka investeringarna via lägre räntor, lageruppbyggnad eller på annat sätt så att de sammanfaller. En sparandeobalans innebär att ett land eller grupp av länder har varaktiga underskott i sin utrikeshandel medan andra länder följaktligen har motsvarande överskott. Sådana över- respektive underskott överensstämmer definitionsmässigt med ländergruppernas finansiella sparande, överskottsländer har ett positivt finansiellt sparande dvs. de bygger upp en fordran på omvärlden medan motsatsen gäller för underskottsländerna. Men den finansiella nettoställningen kan också påverkas av värdeförändringar värdepapper, aktier m.m. kan sjunka eller stiga i värde. Om en nations valutakurs faller kommer skulderna till andra länder att stiga i värde (uttryckt i egen valuta) medan tillgångarna blir mindre värda (när de växlas in mot egen valuta). Det finansiella sparandet i ett land är i sin tur skillnaden mellan sparande och investeringar i det landet. I överskottsländer är sparandet högre än investeringarna 8

8 medan underskottsländerna investerar mer än vad som motsvarar det inhemska sparandet. En försämring i det finansiella sparandet kan genereras endera av att investeringarna ökar eller att sparandet sjunker. Underskott man lånar utomlands till investeringarna, överskott man placerar sitt sparande utomlands. Definitionsmässigt motsvarar bytesbalansen av nettot av inflöde och utflöde av kapital. För att finansiera en import som överstiger exporten måste ett underskottsland ha ett inflöde av kapital alternativt tära på valutareserven, medan motsatsen gäller för ett överskottsland. Bytesbalansens saldo kan beräknas på fyra olika sätt: - Export minus import - Sparande minus investeringar - Kapitalinflöde minus kapitalutflöde plus valutareservens förändring - Transaktionsförändringen i finansiella tillgångar minus motsvarande i finansiella skulder (dvs exklusive värdeförändringar på tillgångar och skulder) Ett kapitalinflöde genereras endera av en privat eller offentlig upplåning i utlandet eller av att utländska placerare spontant väljer att placera i landets tillgångar. Det är investeringar i realkapital eller köp av aktier eller andra värdepapper. Kapitalplaceringar styrs i grunden av förväntningar om kapitalavkastningen i ett land jämfört med motsvarande placeringar i andra länder. Denna styrs i sin tur dels av den förväntade avkastningen i det land där kapital investeras, dels av förväntningar om växelkursens förändring som påverkar avkastningens värde när den tas hem. Förväntan om apprecierande valuta ger ett kapitalinflöde. De spontana kapitalflödena är betydligt större än utrikeshandelns omfattning. Men nettot måste överensstämma med bytesbalansens saldo och förändringen i valutareserven. Sparandeobalanser ger normalt upphov till motverkande krafter som tenderar att återställa balansen. Ett växande bytesbalansunderskott sätter en press uppåt på räntan för att skapa ett kapitalinflöde som kan finansiera underskottet. En stigande ränta dämpar investeringarna och stimulerar sparandet. En alternativ anpassning kan gå via växelkursen. En fallande växelkurs ändrar prisrelationerna och vrider den inhemska efterfrågan bort från importerade varor samtidigt som den gynnar exporten. Därtill sänker en fallande växelkurs allt annat lika nationens realinkomst och konsumtion. På det sättet tenderar underskottet att krympa. Antag att en nation ökar sitt sparande och att centralbanken då sänker räntan för att upprätthålla investeringarna och efterfrågan i ekonomin. Sammantaget leder detta till en förstärkning av bytesbalansen och en depreciering av valutan. Övriga länder upplever spegelbilden av detta försvagad bytesbalans och appreciering av valutan, vilket innebär ett efterfrågebortfall som deras centralbanker motverkar med att också sänka räntan. Den globala räntan sjunker, vilket är naturligt när sparandet ökat, och den nation som ökat sparandet får ett överskott i bytesbalansen. Men på sikt kommer även detta att utjämnas. Överskott innebär växande finansiella fordringar på omvärlden och därmed förmögenhet som stimulerar efterfrågan och tenderar att försvaga bytesbalansen. 9

9 En global sparandeobalans förutsätter obalanser mellan sparande och investeringar på nationell nivå. Orsakerna till divergerande bytesbalanssaldon måste därför sökas i sådana faktorer som bestämmer en nations nivå på investeringar respektive sparande. Hur stor andel av inkomsterna som hushåll, företag och offentlig sektor sätter av till sparande påverkas av flera förhållanden. Den ekonomiska tillväxttakten är en faktor en snabb inkomstutveckling tenderar att ge högre sparkvot när konsumtionen inte hinner med att anpassa sig till högre inkomster. Demografin är en annan sparpåverkande faktor en stigande andel äldre drar ned sparkvoten när många tar ut sina pensionsbehållningar. Sparande syftar till att överföra köpkraft från en tid till en annan. Det är förändringen i den samlade nettoförmögenheten som utgör det egentliga sparandet. Men denna påverkas inte bara av hur mycket som sparas ur löpande inkomster utan även av värdeförändringar på fastigheter, aktier eller andra tillgångar. Med stigande tillgångspriser kan hushåll, företag och även en hel nation bibehålla sitt faktiska sparande med lägre sparkvot. Skillnader i avkastningen på reala investeringar eller befolkningens ålderssammansättning utgör helt naturliga skäl för även långvariga under- respektive överskott i bytesbalansen. Det är rationellt för en ung nation med snabb tillväxt att ha ett underskott, dvs. låna av utlandet för sina investeringar. Motsatsen gäller för gamla nationer med svagare tillväxt. Sådana obalanser är uttryck för en optimal allokering av kapital på global nivå. Även på kortare sikt finns naturliga skäl för över- eller underskott i bytesbalansen. En förändring i relationen mellan export och importpriser (terms of trade) ger naturligen temporära effekter på bytesbalansen. Ett exempel är ett höjt oljepris som ger underskott i importländerna och överskott hos exportländerna. Likaså kan en asymmetrisk störning, dvs. en händelse som träffar ett land mer än andra, vara skäl för en temporär obalans mellan sparande och investeringar. Underskott eller överskott i bytesbalansen kan således vara uttryck för en naturlig och välfärdsmässigt optimal omfördelning av inkomster över tiden. En sparandeobalans blir ett problem om den avspeglar inhemska faktorer som får sparandet eller investeringarna att avvika från en långsiktigt rimlig nivå, dvs. att en nation har en onaturligt hög investeringsnivå eller lågt sparande. Ett bytesbalansunderskott kan avspegla förhållanden inom t.ex. skattesystem eller socialförsäkring som medför ett sparande som är långtsiktigt för lågt. Det kan också handla om 10

10 svag kontroll över de offentliga finanserna och därmed en systematisk tendens till budgetunderskott. Ytterligare en orsak till problematiska underskott är om regleringen av finansmarknaderna är svag så att det uppkommer tendenser till ohållbara kreditexpansioner och tillgångsbubblor. En nation med underskott löper också en risk, särskilt om underskottet blir stort, att det sker ett plötsligt stopp i det kapitalinflöde som är en förutsättning för att finansiera underskottet. Ett vikande förtroende för den framtida kapitalavkastningen eller förväntningar om en deprecierad valuta kan mycket snabbt vända en kapitalström. Det var detta som inträffade i Asien och som många befarade skulle drabba USA. Det är därför alltid tryggare med överskott i bytesbalansen. Men även dessa kan växa fram på grund av brister t.ex. i försäkringsskydd som tvingar hushåll till att spara mer än nödvändigt eller en svagt utvecklad kreditmarknad som tvingar företag att spara för att egenfinansera sina investeringar. En nation med överskott som bottnar i sådana brister har en mindre konsumtion och en lägre kapitalavkastning än vad som är välfärdsmässigt optimalt. Så länge effekterna av ohållbara under- eller överskott i bytesbalansen enbart berör den egna nationen behöver det inte föranleda någon diskussion om globala obalansernas problem. Men med en växande globalisering av handel och kapitalflöden kan en plötslig bytesbalansanpassning få stora konsekvenser även för andra nationer. Den berörda nationens ränta stiger och värdet på andra länders fordringar och skulder förändras. Det är uppenbart att om USA hade drabbats av den förtroendekris till följd av ett varaktigt underskott som många befarade så hade det haft betydande effekter för hela världsekonomin. Sparandeobalanser kan skapa globala problem om de hänger samman med att naturliga anpassningsmekanismerna via växelkurs och räntenivå är satta ur spel. Det kan handla om att sker interventioner på valutamarknaden eller spekulativa kapitalströmmar som hindrar att växelkursen förändras i en stabiliserande riktning. Likaså kan ränteanpassningen vara satt ur spel, om räntan har hamnat så lågt att det är en likviditetsfälla. 1 1 Se Blanchard, O. and G.M. Milesi-Ferretti, Why should Current Account Balances Be Reduced? IMF Staff Discussion Note March 1, 2011, SDN/11/03 11

11 Globala trender Farhågor om sparandeobalanser som ett hot mot världsekonomins stabilitet är framför allt knuten till att bytesbalanssaldona började divergera kraftigt vid mitten av 1990-talet. Som framgår av figurennedan pendlade världens summerade bytesbalanssaldon (summan av absolutvärden av över- och underskott) runt 2 procent av global BNP fram till mitten av 1990-talet. Därefter har denna summa av bytesbalanssaldon stigit kraftigt för att 2008 uppgå till 6 procent av global BNP, dvs. såväl överskott som underskott har blivit allt större. Källa: IMF Vid mitten av 90-talet hade det globala sparandet en naturlig fördelning mellan länder. Förenklat visade de rika länderna överskott och utvecklingsländer hade underskott i bytesbalansen. Kapital exporterades från rika länder till fattigare med hög tillväxt. Men under decenniet efter 1995 har sparandet förskjutits på ett sätt som innebär att rika länder lånar av fattigare. Sedan mitten av 90-talet har också de internationella kapitalflödena vuxit kraftigt. Den globala nivån på gränsöverskridande fordringar och skulder har fördubblats. Mängden rörligt kapital har ökat och det har blivit lättare att finansiera underskott än tidigare. Det globala sparandet, mätt som andel av BNP, har varierat över tid men sett över en lång period haft en sjunkande trend. Vid 1970-talets början låg sparkvoten och per definition därmed också investeringskvoten runt % av global BNP. Sedan 1990 har sparkvoten legat relativt 12

12 stabil på drygt 20 procent av global BNP. Som framgår av figuren nedan steg det samlade sparandet i världen under åren 2002 till 2008 för att sedan falla i samband med finanskrisen. Det har också skett en påtaglig omfördelning av sparandet. De snabbt växande länderna i Asien, däribland Kina, svarade för en stor del av den sparökning som startade några år in på detta sekel. Källa: IMF En obalans förutsätter att det finns både under- och överskottsländer. Av figuren nedan framgår hur bytesbalansförändringarna under perioden fördelade sig på geografiska områden. I figuren relateras bytesbalansen till global BNP, dvs. samma bas för alla länder, vilket gör att bilden är något annorlunda än den som vanligen återges där vare nations bytesbalans relateras till det egna landets BNP. Sett ur ett sparandeperspektiv kan världen delas in i två grupper. Å ena sidan USA samt några länder i Västeuropa (Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Italien) respektive Östeuropa som visat växande sparandeunderskott. Å andra sidan de oljeexporterande länderna, Kina, Asien och övriga Västeuropa (Tyskland, Norden, Belgien, Nederländerna, Österrike och Schweiz) som svarat för motsvarande överskott. 2 2 Illustrationen av obalanserna är beroende av vilken länderindelning som görs. Här har använts den indelning som görs i Blanchard, O. and G.M. Milesi-Ferretti Global Imbalances: In Midstream? IMF Working Papers

13 Källa: IMF Mot bakgrund av figuren ovan är det naturligt att analyser av sparandeobalanser främst knyts till den amerikanska utvecklingen. Under perioden växte det amerikanska bytesbalansunderskottet från 1 ½ procent av BNP till 6 procent eller från drygt 100 mdr dollar till över 800 mdr dollar. Därefter har det skett en förstärkning och bytesbalansen beräknas i år ha ett underskott på 500 mdr dollar eller 3 ½ procent av BNP. Även om ett växande amerikanskt underskott varit gemensamt för hela perioden har det varit delvis varierande faktorer som drivit på utvecklingen i USA och det har varit olika länderområden som svarat för de växande överskott som varit förutsättningen. Lite förenklat kan utvecklingen delas in i fyra faser. Senare delen av 1990-talet - amerikansk investeringsboom Vid 1990-talets början hade USA i stort sett balans i utrikeshandeln. Men under 1990-talet och särskilt under dess andra hälft försämrades USA:s bytesbalans. Det var en period som kännetecknades av optimism och en stark ekonomisk tillväxt i USA. Investeringarna ökade kraftigt. Samtidigt började fastighetspriserna stiga och framför allt gick börsen starkt. En central del i denna uppgång visade sig senare vara den s.k. dotcom-bubblan. En konsekvens var att de amerikanska hushållens förmögenhet växte och det var naturligt att då minska sparandet. Men det nationella sparandet hölls uppe av att Clinton-administrationen under dessa åt förde en stram finanspolitik och förvandlade ett budgetunderskott på 4 procent av BNP 1995 till ett överskott på 1 ½ procent Bytesbalansförsämringen orsakades således av investeringarna. 14

14 En stor del av investeringarna finansierades från utlandet. Förväntningar om hög avkastning gjorde att kapitalförvaltare runt om i världen sökte sig till USA med direktinvesteringar och investeringar i främst privata värdepapper. Det växande bytesbalansunderskottet i USA tolkades som uttryck för den amerikanska ekonomins dynamik till skillnad från Europas stagnation. USA hade under de här åren ett kapitalinflöde brutto som var betydligt större än bytesbalanssaldot. Det bidrog till att dollarkursen apprecierades trots stigande bytesbalansunderskott. Spegelbilden av USA:s växande underskott fanns dels i de asiatiska länder som drabbats av Asienkrisen, dels oljeexporterande länder som således visade växande överskott i bytesbalansen. Thailand, Singapore och Taiwan m.fl. präglades av efterdyningar av Asien-krisen Denna hade inneburit ett dramatiskt omslag: En avreglering av kapitalmarknaden hade lett till snabbt stigande fastighetspriser och börsuppgång och en ett stort inflöde av kapital från andra länder. När bubblan sprack vände plötsligt kapitalströmmarna och de hamnade i svårigheter att finansiera sina bytesbalansunderskott och tvingades söka hjälp av IMF. Den erfarenheten satte djupa spår i den ekonomiska politiken. Nu blev det en tydlig inriktning att hålla nere den inhemska efterfrågan och stärka bytesbalansen. De asiatiska valutorna, som hade fallit under krisen, hölls kvar på en låg nivå för att stärka exportens konkurrenskraft. Det blev en uttalad policy att ackumulera utländskt kapital för att stå starkare om en kapitalflykt skulle inträffa igen. Särskilt mellan 1997 och 1998 stärktes bytesbalansen i dessa länder och har sedan legat kvar på ett stabilt överskott. Under senare delen av 1990-talet steg oljepriset. De oljeexporterande ländernas bytesbalans följer oljeprisvariationerna mycket nära, se figuren nedan. Precis som de asiatiska länderna placerades detta sparande i hög grad i amerikanska tillgångar. Källa: IMF 15

15 Första åren på 2000-talet - divergerande penningpolitik efter dotcom krisen Det nya seklet inleddes med en ekonomisk kris när dotcom-bubblan sprack. För USA:s del ledde det till en fortsatt försvagning av bytesbalansen, men av andra skäl än före sekelskiftet. Nu föll investeringarnas andel av BNP, men sparandet minskade än mer. De amerikanska hushållen, som i ett slag blev fattigare efter börsfallet ökade visserligen sitt sparande. Men förmögenhetsfallet dämpades av att fastighetspriserna fortsatte stiga. Det var nu fastighetsbubblan började byggas upp. Men en omsvängning i det offentliga sparandet gjorde att sparkvoten föll. Det var delvis uttryck för en expansiv finanspolitik. Det fanns vid denna tid en rädsla att dotcom-krisen skulle resultera i en djupare kris. Därtill bidrog 9/11 och därefter krigsinsatser i Afghanistan och Irak till att späda på de offentliga utgifterna. Den expansiva finanspolitiken förstärktes av en expansiv penningpolitik. I januari 2001 inledde amerikanska centralbanken en lång serie med sänkningar av styrräntan. Kapitalinflödet dämpades och bytte karaktär från placeringar i privata tillgångar till köp av statsobligationer. Dollarkursen föll något. Men den stora gåtan vid den tiden var varför inte långräntorna föll mer när Fed sänkte sina räntor och varför dollarn inte föll snabbare. Spegelbilden till den amerikanska bytesbalansutvecklingen var främst Västeuropa som stärkte sin bytesbalans. Tyskland gick från ett underskott på nästan 2 procent av BNP 2000 till ett överskott på nära 5 procent Ett kraftigt fall i investeringarna förenades med ett betydligt mindre nedgång i sparandet. Den europeiska ekonomiska politiken reagerade annorlunda på dotcom-krisen än USA. Både penningpolitik och finanspolitik var betydligt stramare på denna sida Atlanten. Men nu började också en intern sparandeobalans inom Europa växa fram. Åren före finanskrisen - kinesiskt sparande och fastighetsboom i Väst Om åren efter dotcom-kraschen kännetecknades av nedreviderade förväntningar om kapitalavkastning som höll nere räntan så var det under de därefter följande åren främst det ökade sparandet i Asien och i oljeländerna som bidrog. Perioden kännetecknades inledningsvis av en kreditledd fastighetsboom i USA. Stigande fastighetspriser innebar ökad nettoförmögenhet och fallande sparkvot hos de amerikanska hushållen. En temporär förstärkning av budgetsaldot gör att den nationella sparkvoten inte faller, 16

16 samtidigt som investeringarna ökar. Det amerikanska bytesbalansunderskottet fortsätter öka. Men utvecklingen vänder Centralbanken lägger nu, väl sent enligt många, om politiken i åtstramande riktning. Sparkvoten faller visserligen men investeringarna minskar än mer och bytesbalansen börjar stärkas Det inhemska sparandet flyttas från hushållen till den offentliga sektorn. En motsvarande kreditledd fastighetsbubbla med fallande sparande växer fram i flera europeiska länder, som Irland, Spanien, Portugal m.fl. som får växande bytesbalansunderskott. Det är under denna period Kina bygger upp ett stort överskott i sin bytesbalans. Från att ha legat på 3,5. procent av BNP 2002 ökar det till 11 procent 2006 och stannar kvar på den höga nivån. En hög BNP-tillväxt och höga Investeringarna kunde förväntas försvaga bytesbalansen. Men sparkvoten, som redan låg på en mycket hög nivå, steg mer än investeringarna. Eftersom Kina uppfyllde förutsättningarna för att valutan skall apprecieras strömmade kapital till landet i spekulation om en förestående valutakorrigering. Valutainflödet steriliserades dock av centralbanken, dvs. valutainflödet bidrog inte till ökad penningmängd i ekonomin utan läggs till valutareserven. Den höga tillväxten i Kina och en del andra utvecklingsekonomier ökade efterfrågan på råvaror och drog upp oljepriset till höga nivåer. Detta avspeglade sig i en kraftigt förstärkt externbalans hos de oljeproducerande länderna. Källa: IMF 17

17 Finanskrisen och åren därefter Finanskrisen 2008 förde med sig flera dramatiska förändringar som påverkade både sparande och investeringar i de flesta länder. I USA och Europa föll investeringarna som direkt följd av den kreditåtstramning finanskrisen innebar. Krisen innebar också att det fall i fastighetspriser som påbörjades redan 2007 nu accelererade. En naturlig reaktion på detta var att det privata sparandet ökade och efterfrågan följaktligen minskade. För att hålla uppe efterfrågan i ekonomin tog den offentliga sektorn över en stor del av det privata sparandeunderskottet. Slutresultatet blev att bytesbalansen stärktes 2008 och Recessionen fick också direkta effekter på energiefterfrågan och ett fall i oljepriset drog ned de oljeexporterande ländernas överskott. Finanskrisen innebar än kraftigare förändringar i de globala kapitalflödena. Nettokapitalinflödet till de rika länderna upphörde i stort sett och vände till ett utflöde i utvecklingsländerna. Sammantaget krympte obalanserna i sparandet Men utfallet för 2010 och IMF:s prognos för 2011 och kommande år ger bilden av att detta bara var en tillfällig utjämning. Oljepriset har stigit kraftigt och genererat överskott hos de oljeproducerande länderna. Både oljeländerna och Kina är på väg att återställa sina överskott. USA:s underskott är lägre än tidigare men krymper inte längre. Källa: IMF 18

18 Varför uppkom obalanserna? De globala obalanserna i sparande och investeringar har varit ett stående tema vid internationella toppmöten inom G20 eller IMF under åtminstone tio år. Det finns en omfattande litteratur kring problemet. Det ligger utanför ramen för denna rapport att ens försöka sammanfatta denna. Några punkter är värda att lyfta fram. De flesta är överens om att den vidgade skillnad i bytesbalanssaldon som växte fram före sekelskiftet var ganska oproblematisk. Den representerar en naturlig obalans. USA hade bättre investeringsmöjligheter och förväntningar om kapitalavkastningen var högre. Investeringarna steg kraftigt och kapital sökte sig till USA för investeringar i realkapital. Bytesbalansskillnaderna blir ett problem efter sekelskiftet. USA borde haft ett krympande underskott och Asien ett minskande överskott. Av olika skäl skedde inte detta. Det finns två delvis konkurrerande förklaringar. Det ena lägger ansvaret på underskottsländerna, främst då USA. Den amerikanska centralbanken förde från 2001 och fram till 2006 en alltför expansiv penningpolitik. Räntan blev för låg. Detta lade grunden till den fastighetsbubbla som blev tydlig vid mitten av decenniet och understöddes av utvecklingen av nya instrument på kreditmarknaden. Den expansiva penningpolitiken kombinerades med en försvagning av de offentliga finanserna. En förklaring till denna expansiva inriktning på den ekonomiska politiken var en missbedömning av IT-kraschen och dess konsekvenser. Det fanns åren efter sekelskiftet efter en rädsla att USA skulle hamna i en deflation och man ville förhindra en japansk utveckling. Även flera europeiska länder fick fastighetsbubblor. Det finns en stark negativ korrelation mellan fastighetspriser och bytesbalans. Just de länder där låg ränta och billiga krediter kunde spä på fastighetspriserna fick underskott i bytesbalansen. Den andra förklaringen lägger ansvaret för obalanserna främst i Asien. En variant på det temat var Ben Bernankes berömda uttalande 2005 om en savings glut det var inte USA som sparade för lite det var andra länder som sparade för mycket. Sett till utvecklingen av det globala sparandet hade uttalandet inte så starkt stöd då det gjordes, men det blev mer rätt åren efter då det globala sparandet steg. Orsaken fanns främst i den exportorienterade ekonomiska modell som Kina och flera 19

19 asiatiska länder tillämpade. Kombinationen av nedpressad inhemsk efterfrågan, interventioner för att hålla nere valutakursen och sterilisering av valutainflöden gav ett växande bytesbalansöverskott och en låg global ränta. För de länder som drabbades av asienkrisen 1997 hade en liknande strategi inletts redan tidigare. Det fanns en rädsla att ånyo hamna i betalningsbalansproblem, vilket motiverade en reservuppbyggnad. De överskott som genererades i Asien och oljeländerna placerades i hög grad i USA. En hypotes är att detta avspeglar brister i kapitalmarknadernas utveckling i dessa länder. Det saknas likvida instrument att placera i, som därför placeras i USA. Oavsett orsak har det stora kapitalinflödet till USA skapat en slags dutch disease kapitalinflödet har hållit nere räntan och hållit uppe dollarkursen. Därmed har en naturlig anpassning av bytesbalansen inte kommit till stånd. Det finns således två hypoteser om sparandeobalanserna, där den ena i hög grad ser orsakerna i den kinesiska utvecklingen, medan den andra främst pekar mot förhållanden i USA. Nedan diskuteras dessa var för sig. Kinas tillväxtmirakel Kina har upplevt ett unikt tillväxtmirakel under de senaste 30 åren. Från att ha varit ett av världens fattigaste länder har man seglat upp som den nästa största ekonomin. Bruttonationalprodukten har vuxit med i genomsnitt drygt 10 procent per år sedan 1990, att jämföras med USA:s 2,5 procent. Dessa dramatiska tillväxtskillnader har medfört att Kinas andel av global BNP vuxit från endast två procent så sent som 1992 till närmare 9 procent Samtidigt måste man komma ihåg att även om USA:s dominans minskat under loppet av de tre senaste decennierna svaras USA:s ekonomi fortfarande för nästan en fjärdedel av global BNP. Bilden ovan till höger visar att Kinas ekonomi har mer än 16-faldigats sedan Under samma period har USA:s BNP vuxit med c:a 150 procent. Det är även intressant att jämföra Kinas långsiktiga utveckling t ex med den som USA genomgick under det gångna seklet. Tar vi som 20

20 utgångspunkt 1932, då USA passerade botten av Den Stora Depressionen, så hade USA:s BNP 16-faldigats år Det som USA mäktade med på 71 år klarade alltså Kina av på 30 år! Visserligen kan Kinas framväxt till viss förklaras av en snabb ökning av befolkningen i arbetsför ålder 2 procent per år i genomsnitt sedan men huvudorsaken är en snabb produktivitetstillväxt. I termer av BNP/sysselsatt (det saknas tillförlitliga data för arbetade timmar i Kina) har Kina vuxit med 8 procent per år i genomsnitt sedan 1990, att jämföra med USA:s 1,7 procent. Det innebär att Kinas produktivitet 2009 var 650 procent högre än USA:s produktivitet ökade under motsvarande period med 65 procent. Det är således lätt att imponeras av Kinas utveckling under de senaste tre decennierna. Samtidigt måste man behålla perspektiven, Kinas ekonomi är fortfarande (2009) endast drygt en tredjedel så stor som USA:s. Mätt i BNP/sysselsatt är USA:s produktivitet fortfarande sex gånger så hög som Kinas. Å andra sidan var USA 29 gånger mer produktivt än Kina 1980! Stora strukturskillnader mellan Kina och USA Trots att USA och Kina är världens två största ekonomier innebär de radikalt olika utvecklingsnivåerna mycket på de olika ekonomiska strukturerna. Den mest slående skillnaden, som i mångt och mycket även speglar det senaste decenniets diskussion om globala obalanser, är måhända de 21

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Sverige har under en lång period haft betydande överskott i bytesbalansen och därmed även i det finansiella sparandet mot utlandet. Trots det har Sveriges förmögenhet mot omvärlden

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer