En global balansakt. Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa. om sparandeobalanser och kriser. Mats Kinnwall/Stefan Ackerby
|
|
- Kurt Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En global balansakt om sparandeobalanser och kriser Mats Kinnwall/Stefan Ackerby Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa
2 Rapportserien Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa bygger på fem tematiska rapporter under 2010 och 2011 och presenteras i samarbete mellan tankesmedjan Global Utmaning, PwC och Skandia. Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Mats Kinnwall är fil. doktor i nationalekonomi och chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Han har tidigare varit Handelsbankens chefsanalytiker. Det är alltid författarna som står för slutsatserna i rapporterna. Ansvariga för rapportserien: Sandro Scocco, Global Utmaning Lars Wennberg, PwC och Hans G Svensson, Skandia. Stefan Ackerby är biträdande chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Han har tidigare arbetat i regeringskansliet och bl.a. varit sekreterare i utredningen om stabiliseringspolitik vid EMU - medlemskap.
3 En global balansakt om sparandeobalanser och kriser Mats Kinnwall / Stefan Ackerby 1
4 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Är det farligt med sparandeobalanser? 8 Globala trender 12 Första åren på 2000-talet - divergerande penningpolitik efter dotcom krisen 16 Åren före finanskrisen - kinesiskt sparande och fastighetsboom i Väst 16 Finanskrisen och åren därefter 18 Varför uppkom obalanserna? 19 Kinas tillväxtmirakel 20 Stora strukturskillnader mellan Kina och USA 21 Långsiktiga perspektiv 23 Sparkvot och bytesbalans 27 Kort- och lång sikt: Ett dilemma 29 Spänningar inom EMU: Ett hot mot global stabilitet? 30 Stora skillnader inom EMU 31 Externa obalanser 34 Vart går Eurozonen? 37 Behövs politiska åtgärder? 39 3
5 Förord Sparande och investeringar är kärnan i det finansiella systemet. Det gör det möjligt för människor att konsumera i framtiden istället för idag och för produktionen att få tillgång till kapital. Med ytterligare kapital kan produktionen byggas ut och skapa nya större ekonomiska värden. I en värld med globala kapitalflöden behöver dock inte sparande och investeringar balanseras inom varje land. Länder kan både konsumera mer än vad de producerar (sparandeunderskott) eller producera mer än vad de konsumerar (sparandeöverskott). Ett vanligt synsätt är att det är lönsamt för rika länder att investera i fattiga länder. Anledningen är att avkastningen på kapital är hög i regioner där det är relativt ont om kapital. Förenklat kan man säga att den första symaskinen ökar produktionen mer än när den ska bytas ut mot en ny. Det senaste decenniet har istället karaktäriserats av att världen största utvecklingsland, Kina, i stor utsträckning finansierat ökad konsumtion på lånade pengar i världens rikaste land, USA. Denna rapport reder bland annat ut varför. Men oavsett anledning till den uppkomna situationen så måste den lösas. Principiellt är det okomplicerat att på relativ basis minska konsumtionen i USA. Antingen försvagas dollarn och/eller så försvagas amerikanska löner relativt konkurrentländerna, då främst Kina. Det kan dock uppnås antingen genom fallande löner i USA och fallande dollarkurs, men också genom att kinesiska löner stiger snabbare än i USA och/eller att yuanen påtagligt skrivs upp. Det senare är betydligt mer attraktivt för USA då det påverkar landets sysselsättning och tillväxt mindre negativt. Samma problematik kan sägas gälla inom EMU med två undantag. Det är de rika länderna, främst Tyskland, som lånat ut pengarna till relativt fattigare länder, d.v.s. Sydeuropa. Inom EMU kan anpassningen inte ske via valutan, utan måste enbart komma via löner/inflation. För Grekland, Portugal m.fl. är det naturligtvis mer attraktivt om Tyskland ökar sin inhemska efterfrågan och tillåter högre löneökningar/inflation än att de skall ta hela anpassningen i form av sänkta löner och högre arbetslöshet. Även om den akuta finanskrisen är över konstaterar rapportförfattarna att obalanserna i stor utsträckning är olösta och fortsätter därmed att utgöra en fara för världsekonomin. Sandro Scocco Ordförande Global Utmanings Ekonomiska Råd 5
6 Inledning De senaste åren har varit bekymmersamma inte bara för världsekonomin utan också för den ekonomiska professionen. Prognosmakarna förutsåg inte, med några få undantag, dramatiken på de finansiella marknaderna hösten 2008 och underskattade dess realekonomiska konsekvenser. Att förutskicka att finansoron skulle eskalera till en panik just i samband med Lehman-konkursen i september 2008 var naturligtvis att begära för mycket. Men den allmänna bedömningen ända fram tills krisen var ett faktum var att den finansiella oron knuten till de amerikanska subprime marknaden för bostadskrediter skulle reda ut sig utan större konsekvenser, i vart fall utanför USA. Det saknades inte varningar för en recession i världsekonomin. De flesta prognoser före hösten 2008 försågs med reservationer för risker på nedåtsidan. Men den kris man varnade för var en annan kris än den som faktiskt inträffade. Det scenario som bl.a. IMF varnat för, men inte haft som något huvudscenario, var att de globala sparandeobalanserna, manifesterade i det amerikanska bytesbalansunderskottet, skulle få en dramatisk upplösning. En minskad vilja från omvärlden att bidra till finansieringen av USA:s underskott skulle kunna resultera i en hard landing som med snabbt fallande dollarkurs och stigande amerikanska räntor skulle strama åt världsekonomin. Nu blev det istället en kris vars epicentrum låg inuti det finansiella systemet. Istället för kapitalutflöde medförde krisen ett ökat kapitalinflöde till USA och stigande dollarkurs när placerare sökte ett safe haven. Även om krisen tog andra former så menar de flesta bedömare att det finns ett samband mellan de globala sparandeobalanserna och den finansiella härdsmälta som inträffade hösten Enligt IMF:s senaste prognos från april 2011 kvarstår dessa obalanser till stor del även efter finanskrisen. De amerikanska hushållen har kraftigt ökat sitt sparande, men istället har underskotten flyttats till den offentliga sektorn och USA:s bytesbalans visar fortfarande betydande underskott. Kina och flera andra asiatiska länder har fortfarande stora sparandeöverskott. Detta reser frågan om de varningar för en global recession som IMF och andra förde fram före finanskrisen fortfarande är aktuella och kan de rent av utlösa en ny finanskris? Vid sidan av den globala obalansen finns en intern europeisk obalans som delvis bottnar i andra orsaker. Det blev tydligt under finanskrisen att euro-länderna sönderfaller i två grupper med de s k PIIGS-länderna i den ena och Tyskland, Nederländerna, Belgien m.fl i den andra. Denna tudelning av euroområdet reser frågan vilken roll den gemensamma valutan och penningpolitiken spelat för uppkomsten av denna interna obalans och möjligheterna att hantera den. 7
7 Är det farligt med sparandeobalanser? Förr fick de som studerade nationalekonomi lära sig att extern balans är ett lika centralt mål för den ekonomiska politiken som hög sysselsättning och tillväxt. Ett underskott i bytesbalansen var, med dåtidens svagt utvecklade global kapitalmarknad, svårt att finansiera. Investeringar måste därför i huvudsak finansieras med inhemskt sparande. I den miljön var bytesbalansunderskott ett problem och ett underskottsland tvingades när valutareserven så småningom var på väg att tömmas att vända sig till IMF för hjälp. Ur ett globalt perspektiv var det inte en optimal ordning. En effektiv allokering av kapital förutsätter att investeringar sker där de kan förväntas ge högst avkastning, vilket inte behöver sammanfalla med sparandets geografiska fördelning. På motsvarande sätt bör en kapitalplacerare eftersträva hög avkastning och riskspridning, vilket förutsätter placeringar i andra länder. Med en internationellt integrerad kapitalmarknad finns därför inte skäl att förvänta sig att sparande och investeringar i en enskild nation skall överensstämma och det finns inte heller skäl att eftersträva en sådan balans. Om investeringarna stiger mer än sparandet kan investerare vända sig till utlandet för att finansiera sina investeringar. Ett sparandeöverskott kan investeras i eller lånas ut till andra länder. På global nivå måste däremot sparande och investeringar sammanfalla, världen kan inte ha över- eller underskott i bytesbalansen. En nations underskott måste alltid svara mot ett eller flera andra länders överskott. Däremot finns inga garantier att det planerade globala sparandet och de planerade investeringarna kommer att balansera. Ett högre planerat sparande kommer alltid påverka investeringarna via lägre räntor, lageruppbyggnad eller på annat sätt så att de sammanfaller. En sparandeobalans innebär att ett land eller grupp av länder har varaktiga underskott i sin utrikeshandel medan andra länder följaktligen har motsvarande överskott. Sådana över- respektive underskott överensstämmer definitionsmässigt med ländergruppernas finansiella sparande, överskottsländer har ett positivt finansiellt sparande dvs. de bygger upp en fordran på omvärlden medan motsatsen gäller för underskottsländerna. Men den finansiella nettoställningen kan också påverkas av värdeförändringar värdepapper, aktier m.m. kan sjunka eller stiga i värde. Om en nations valutakurs faller kommer skulderna till andra länder att stiga i värde (uttryckt i egen valuta) medan tillgångarna blir mindre värda (när de växlas in mot egen valuta). Det finansiella sparandet i ett land är i sin tur skillnaden mellan sparande och investeringar i det landet. I överskottsländer är sparandet högre än investeringarna 8
8 medan underskottsländerna investerar mer än vad som motsvarar det inhemska sparandet. En försämring i det finansiella sparandet kan genereras endera av att investeringarna ökar eller att sparandet sjunker. Underskott man lånar utomlands till investeringarna, överskott man placerar sitt sparande utomlands. Definitionsmässigt motsvarar bytesbalansen av nettot av inflöde och utflöde av kapital. För att finansiera en import som överstiger exporten måste ett underskottsland ha ett inflöde av kapital alternativt tära på valutareserven, medan motsatsen gäller för ett överskottsland. Bytesbalansens saldo kan beräknas på fyra olika sätt: - Export minus import - Sparande minus investeringar - Kapitalinflöde minus kapitalutflöde plus valutareservens förändring - Transaktionsförändringen i finansiella tillgångar minus motsvarande i finansiella skulder (dvs exklusive värdeförändringar på tillgångar och skulder) Ett kapitalinflöde genereras endera av en privat eller offentlig upplåning i utlandet eller av att utländska placerare spontant väljer att placera i landets tillgångar. Det är investeringar i realkapital eller köp av aktier eller andra värdepapper. Kapitalplaceringar styrs i grunden av förväntningar om kapitalavkastningen i ett land jämfört med motsvarande placeringar i andra länder. Denna styrs i sin tur dels av den förväntade avkastningen i det land där kapital investeras, dels av förväntningar om växelkursens förändring som påverkar avkastningens värde när den tas hem. Förväntan om apprecierande valuta ger ett kapitalinflöde. De spontana kapitalflödena är betydligt större än utrikeshandelns omfattning. Men nettot måste överensstämma med bytesbalansens saldo och förändringen i valutareserven. Sparandeobalanser ger normalt upphov till motverkande krafter som tenderar att återställa balansen. Ett växande bytesbalansunderskott sätter en press uppåt på räntan för att skapa ett kapitalinflöde som kan finansiera underskottet. En stigande ränta dämpar investeringarna och stimulerar sparandet. En alternativ anpassning kan gå via växelkursen. En fallande växelkurs ändrar prisrelationerna och vrider den inhemska efterfrågan bort från importerade varor samtidigt som den gynnar exporten. Därtill sänker en fallande växelkurs allt annat lika nationens realinkomst och konsumtion. På det sättet tenderar underskottet att krympa. Antag att en nation ökar sitt sparande och att centralbanken då sänker räntan för att upprätthålla investeringarna och efterfrågan i ekonomin. Sammantaget leder detta till en förstärkning av bytesbalansen och en depreciering av valutan. Övriga länder upplever spegelbilden av detta försvagad bytesbalans och appreciering av valutan, vilket innebär ett efterfrågebortfall som deras centralbanker motverkar med att också sänka räntan. Den globala räntan sjunker, vilket är naturligt när sparandet ökat, och den nation som ökat sparandet får ett överskott i bytesbalansen. Men på sikt kommer även detta att utjämnas. Överskott innebär växande finansiella fordringar på omvärlden och därmed förmögenhet som stimulerar efterfrågan och tenderar att försvaga bytesbalansen. 9
9 En global sparandeobalans förutsätter obalanser mellan sparande och investeringar på nationell nivå. Orsakerna till divergerande bytesbalanssaldon måste därför sökas i sådana faktorer som bestämmer en nations nivå på investeringar respektive sparande. Hur stor andel av inkomsterna som hushåll, företag och offentlig sektor sätter av till sparande påverkas av flera förhållanden. Den ekonomiska tillväxttakten är en faktor en snabb inkomstutveckling tenderar att ge högre sparkvot när konsumtionen inte hinner med att anpassa sig till högre inkomster. Demografin är en annan sparpåverkande faktor en stigande andel äldre drar ned sparkvoten när många tar ut sina pensionsbehållningar. Sparande syftar till att överföra köpkraft från en tid till en annan. Det är förändringen i den samlade nettoförmögenheten som utgör det egentliga sparandet. Men denna påverkas inte bara av hur mycket som sparas ur löpande inkomster utan även av värdeförändringar på fastigheter, aktier eller andra tillgångar. Med stigande tillgångspriser kan hushåll, företag och även en hel nation bibehålla sitt faktiska sparande med lägre sparkvot. Skillnader i avkastningen på reala investeringar eller befolkningens ålderssammansättning utgör helt naturliga skäl för även långvariga under- respektive överskott i bytesbalansen. Det är rationellt för en ung nation med snabb tillväxt att ha ett underskott, dvs. låna av utlandet för sina investeringar. Motsatsen gäller för gamla nationer med svagare tillväxt. Sådana obalanser är uttryck för en optimal allokering av kapital på global nivå. Även på kortare sikt finns naturliga skäl för över- eller underskott i bytesbalansen. En förändring i relationen mellan export och importpriser (terms of trade) ger naturligen temporära effekter på bytesbalansen. Ett exempel är ett höjt oljepris som ger underskott i importländerna och överskott hos exportländerna. Likaså kan en asymmetrisk störning, dvs. en händelse som träffar ett land mer än andra, vara skäl för en temporär obalans mellan sparande och investeringar. Underskott eller överskott i bytesbalansen kan således vara uttryck för en naturlig och välfärdsmässigt optimal omfördelning av inkomster över tiden. En sparandeobalans blir ett problem om den avspeglar inhemska faktorer som får sparandet eller investeringarna att avvika från en långsiktigt rimlig nivå, dvs. att en nation har en onaturligt hög investeringsnivå eller lågt sparande. Ett bytesbalansunderskott kan avspegla förhållanden inom t.ex. skattesystem eller socialförsäkring som medför ett sparande som är långtsiktigt för lågt. Det kan också handla om 10
10 svag kontroll över de offentliga finanserna och därmed en systematisk tendens till budgetunderskott. Ytterligare en orsak till problematiska underskott är om regleringen av finansmarknaderna är svag så att det uppkommer tendenser till ohållbara kreditexpansioner och tillgångsbubblor. En nation med underskott löper också en risk, särskilt om underskottet blir stort, att det sker ett plötsligt stopp i det kapitalinflöde som är en förutsättning för att finansiera underskottet. Ett vikande förtroende för den framtida kapitalavkastningen eller förväntningar om en deprecierad valuta kan mycket snabbt vända en kapitalström. Det var detta som inträffade i Asien och som många befarade skulle drabba USA. Det är därför alltid tryggare med överskott i bytesbalansen. Men även dessa kan växa fram på grund av brister t.ex. i försäkringsskydd som tvingar hushåll till att spara mer än nödvändigt eller en svagt utvecklad kreditmarknad som tvingar företag att spara för att egenfinansera sina investeringar. En nation med överskott som bottnar i sådana brister har en mindre konsumtion och en lägre kapitalavkastning än vad som är välfärdsmässigt optimalt. Så länge effekterna av ohållbara under- eller överskott i bytesbalansen enbart berör den egna nationen behöver det inte föranleda någon diskussion om globala obalansernas problem. Men med en växande globalisering av handel och kapitalflöden kan en plötslig bytesbalansanpassning få stora konsekvenser även för andra nationer. Den berörda nationens ränta stiger och värdet på andra länders fordringar och skulder förändras. Det är uppenbart att om USA hade drabbats av den förtroendekris till följd av ett varaktigt underskott som många befarade så hade det haft betydande effekter för hela världsekonomin. Sparandeobalanser kan skapa globala problem om de hänger samman med att naturliga anpassningsmekanismerna via växelkurs och räntenivå är satta ur spel. Det kan handla om att sker interventioner på valutamarknaden eller spekulativa kapitalströmmar som hindrar att växelkursen förändras i en stabiliserande riktning. Likaså kan ränteanpassningen vara satt ur spel, om räntan har hamnat så lågt att det är en likviditetsfälla. 1 1 Se Blanchard, O. and G.M. Milesi-Ferretti, Why should Current Account Balances Be Reduced? IMF Staff Discussion Note March 1, 2011, SDN/11/03 11
11 Globala trender Farhågor om sparandeobalanser som ett hot mot världsekonomins stabilitet är framför allt knuten till att bytesbalanssaldona började divergera kraftigt vid mitten av 1990-talet. Som framgår av figurennedan pendlade världens summerade bytesbalanssaldon (summan av absolutvärden av över- och underskott) runt 2 procent av global BNP fram till mitten av 1990-talet. Därefter har denna summa av bytesbalanssaldon stigit kraftigt för att 2008 uppgå till 6 procent av global BNP, dvs. såväl överskott som underskott har blivit allt större. Källa: IMF Vid mitten av 90-talet hade det globala sparandet en naturlig fördelning mellan länder. Förenklat visade de rika länderna överskott och utvecklingsländer hade underskott i bytesbalansen. Kapital exporterades från rika länder till fattigare med hög tillväxt. Men under decenniet efter 1995 har sparandet förskjutits på ett sätt som innebär att rika länder lånar av fattigare. Sedan mitten av 90-talet har också de internationella kapitalflödena vuxit kraftigt. Den globala nivån på gränsöverskridande fordringar och skulder har fördubblats. Mängden rörligt kapital har ökat och det har blivit lättare att finansiera underskott än tidigare. Det globala sparandet, mätt som andel av BNP, har varierat över tid men sett över en lång period haft en sjunkande trend. Vid 1970-talets början låg sparkvoten och per definition därmed också investeringskvoten runt % av global BNP. Sedan 1990 har sparkvoten legat relativt 12
12 stabil på drygt 20 procent av global BNP. Som framgår av figuren nedan steg det samlade sparandet i världen under åren 2002 till 2008 för att sedan falla i samband med finanskrisen. Det har också skett en påtaglig omfördelning av sparandet. De snabbt växande länderna i Asien, däribland Kina, svarade för en stor del av den sparökning som startade några år in på detta sekel. Källa: IMF En obalans förutsätter att det finns både under- och överskottsländer. Av figuren nedan framgår hur bytesbalansförändringarna under perioden fördelade sig på geografiska områden. I figuren relateras bytesbalansen till global BNP, dvs. samma bas för alla länder, vilket gör att bilden är något annorlunda än den som vanligen återges där vare nations bytesbalans relateras till det egna landets BNP. Sett ur ett sparandeperspektiv kan världen delas in i två grupper. Å ena sidan USA samt några länder i Västeuropa (Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Italien) respektive Östeuropa som visat växande sparandeunderskott. Å andra sidan de oljeexporterande länderna, Kina, Asien och övriga Västeuropa (Tyskland, Norden, Belgien, Nederländerna, Österrike och Schweiz) som svarat för motsvarande överskott. 2 2 Illustrationen av obalanserna är beroende av vilken länderindelning som görs. Här har använts den indelning som görs i Blanchard, O. and G.M. Milesi-Ferretti Global Imbalances: In Midstream? IMF Working Papers
13 Källa: IMF Mot bakgrund av figuren ovan är det naturligt att analyser av sparandeobalanser främst knyts till den amerikanska utvecklingen. Under perioden växte det amerikanska bytesbalansunderskottet från 1 ½ procent av BNP till 6 procent eller från drygt 100 mdr dollar till över 800 mdr dollar. Därefter har det skett en förstärkning och bytesbalansen beräknas i år ha ett underskott på 500 mdr dollar eller 3 ½ procent av BNP. Även om ett växande amerikanskt underskott varit gemensamt för hela perioden har det varit delvis varierande faktorer som drivit på utvecklingen i USA och det har varit olika länderområden som svarat för de växande överskott som varit förutsättningen. Lite förenklat kan utvecklingen delas in i fyra faser. Senare delen av 1990-talet - amerikansk investeringsboom Vid 1990-talets början hade USA i stort sett balans i utrikeshandeln. Men under 1990-talet och särskilt under dess andra hälft försämrades USA:s bytesbalans. Det var en period som kännetecknades av optimism och en stark ekonomisk tillväxt i USA. Investeringarna ökade kraftigt. Samtidigt började fastighetspriserna stiga och framför allt gick börsen starkt. En central del i denna uppgång visade sig senare vara den s.k. dotcom-bubblan. En konsekvens var att de amerikanska hushållens förmögenhet växte och det var naturligt att då minska sparandet. Men det nationella sparandet hölls uppe av att Clinton-administrationen under dessa åt förde en stram finanspolitik och förvandlade ett budgetunderskott på 4 procent av BNP 1995 till ett överskott på 1 ½ procent Bytesbalansförsämringen orsakades således av investeringarna. 14
14 En stor del av investeringarna finansierades från utlandet. Förväntningar om hög avkastning gjorde att kapitalförvaltare runt om i världen sökte sig till USA med direktinvesteringar och investeringar i främst privata värdepapper. Det växande bytesbalansunderskottet i USA tolkades som uttryck för den amerikanska ekonomins dynamik till skillnad från Europas stagnation. USA hade under de här åren ett kapitalinflöde brutto som var betydligt större än bytesbalanssaldot. Det bidrog till att dollarkursen apprecierades trots stigande bytesbalansunderskott. Spegelbilden av USA:s växande underskott fanns dels i de asiatiska länder som drabbats av Asienkrisen, dels oljeexporterande länder som således visade växande överskott i bytesbalansen. Thailand, Singapore och Taiwan m.fl. präglades av efterdyningar av Asien-krisen Denna hade inneburit ett dramatiskt omslag: En avreglering av kapitalmarknaden hade lett till snabbt stigande fastighetspriser och börsuppgång och en ett stort inflöde av kapital från andra länder. När bubblan sprack vände plötsligt kapitalströmmarna och de hamnade i svårigheter att finansiera sina bytesbalansunderskott och tvingades söka hjälp av IMF. Den erfarenheten satte djupa spår i den ekonomiska politiken. Nu blev det en tydlig inriktning att hålla nere den inhemska efterfrågan och stärka bytesbalansen. De asiatiska valutorna, som hade fallit under krisen, hölls kvar på en låg nivå för att stärka exportens konkurrenskraft. Det blev en uttalad policy att ackumulera utländskt kapital för att stå starkare om en kapitalflykt skulle inträffa igen. Särskilt mellan 1997 och 1998 stärktes bytesbalansen i dessa länder och har sedan legat kvar på ett stabilt överskott. Under senare delen av 1990-talet steg oljepriset. De oljeexporterande ländernas bytesbalans följer oljeprisvariationerna mycket nära, se figuren nedan. Precis som de asiatiska länderna placerades detta sparande i hög grad i amerikanska tillgångar. Källa: IMF 15
15 Första åren på 2000-talet - divergerande penningpolitik efter dotcom krisen Det nya seklet inleddes med en ekonomisk kris när dotcom-bubblan sprack. För USA:s del ledde det till en fortsatt försvagning av bytesbalansen, men av andra skäl än före sekelskiftet. Nu föll investeringarnas andel av BNP, men sparandet minskade än mer. De amerikanska hushållen, som i ett slag blev fattigare efter börsfallet ökade visserligen sitt sparande. Men förmögenhetsfallet dämpades av att fastighetspriserna fortsatte stiga. Det var nu fastighetsbubblan började byggas upp. Men en omsvängning i det offentliga sparandet gjorde att sparkvoten föll. Det var delvis uttryck för en expansiv finanspolitik. Det fanns vid denna tid en rädsla att dotcom-krisen skulle resultera i en djupare kris. Därtill bidrog 9/11 och därefter krigsinsatser i Afghanistan och Irak till att späda på de offentliga utgifterna. Den expansiva finanspolitiken förstärktes av en expansiv penningpolitik. I januari 2001 inledde amerikanska centralbanken en lång serie med sänkningar av styrräntan. Kapitalinflödet dämpades och bytte karaktär från placeringar i privata tillgångar till köp av statsobligationer. Dollarkursen föll något. Men den stora gåtan vid den tiden var varför inte långräntorna föll mer när Fed sänkte sina räntor och varför dollarn inte föll snabbare. Spegelbilden till den amerikanska bytesbalansutvecklingen var främst Västeuropa som stärkte sin bytesbalans. Tyskland gick från ett underskott på nästan 2 procent av BNP 2000 till ett överskott på nära 5 procent Ett kraftigt fall i investeringarna förenades med ett betydligt mindre nedgång i sparandet. Den europeiska ekonomiska politiken reagerade annorlunda på dotcom-krisen än USA. Både penningpolitik och finanspolitik var betydligt stramare på denna sida Atlanten. Men nu började också en intern sparandeobalans inom Europa växa fram. Åren före finanskrisen - kinesiskt sparande och fastighetsboom i Väst Om åren efter dotcom-kraschen kännetecknades av nedreviderade förväntningar om kapitalavkastning som höll nere räntan så var det under de därefter följande åren främst det ökade sparandet i Asien och i oljeländerna som bidrog. Perioden kännetecknades inledningsvis av en kreditledd fastighetsboom i USA. Stigande fastighetspriser innebar ökad nettoförmögenhet och fallande sparkvot hos de amerikanska hushållen. En temporär förstärkning av budgetsaldot gör att den nationella sparkvoten inte faller, 16
16 samtidigt som investeringarna ökar. Det amerikanska bytesbalansunderskottet fortsätter öka. Men utvecklingen vänder Centralbanken lägger nu, väl sent enligt många, om politiken i åtstramande riktning. Sparkvoten faller visserligen men investeringarna minskar än mer och bytesbalansen börjar stärkas Det inhemska sparandet flyttas från hushållen till den offentliga sektorn. En motsvarande kreditledd fastighetsbubbla med fallande sparande växer fram i flera europeiska länder, som Irland, Spanien, Portugal m.fl. som får växande bytesbalansunderskott. Det är under denna period Kina bygger upp ett stort överskott i sin bytesbalans. Från att ha legat på 3,5. procent av BNP 2002 ökar det till 11 procent 2006 och stannar kvar på den höga nivån. En hög BNP-tillväxt och höga Investeringarna kunde förväntas försvaga bytesbalansen. Men sparkvoten, som redan låg på en mycket hög nivå, steg mer än investeringarna. Eftersom Kina uppfyllde förutsättningarna för att valutan skall apprecieras strömmade kapital till landet i spekulation om en förestående valutakorrigering. Valutainflödet steriliserades dock av centralbanken, dvs. valutainflödet bidrog inte till ökad penningmängd i ekonomin utan läggs till valutareserven. Den höga tillväxten i Kina och en del andra utvecklingsekonomier ökade efterfrågan på råvaror och drog upp oljepriset till höga nivåer. Detta avspeglade sig i en kraftigt förstärkt externbalans hos de oljeproducerande länderna. Källa: IMF 17
17 Finanskrisen och åren därefter Finanskrisen 2008 förde med sig flera dramatiska förändringar som påverkade både sparande och investeringar i de flesta länder. I USA och Europa föll investeringarna som direkt följd av den kreditåtstramning finanskrisen innebar. Krisen innebar också att det fall i fastighetspriser som påbörjades redan 2007 nu accelererade. En naturlig reaktion på detta var att det privata sparandet ökade och efterfrågan följaktligen minskade. För att hålla uppe efterfrågan i ekonomin tog den offentliga sektorn över en stor del av det privata sparandeunderskottet. Slutresultatet blev att bytesbalansen stärktes 2008 och Recessionen fick också direkta effekter på energiefterfrågan och ett fall i oljepriset drog ned de oljeexporterande ländernas överskott. Finanskrisen innebar än kraftigare förändringar i de globala kapitalflödena. Nettokapitalinflödet till de rika länderna upphörde i stort sett och vände till ett utflöde i utvecklingsländerna. Sammantaget krympte obalanserna i sparandet Men utfallet för 2010 och IMF:s prognos för 2011 och kommande år ger bilden av att detta bara var en tillfällig utjämning. Oljepriset har stigit kraftigt och genererat överskott hos de oljeproducerande länderna. Både oljeländerna och Kina är på väg att återställa sina överskott. USA:s underskott är lägre än tidigare men krymper inte längre. Källa: IMF 18
18 Varför uppkom obalanserna? De globala obalanserna i sparande och investeringar har varit ett stående tema vid internationella toppmöten inom G20 eller IMF under åtminstone tio år. Det finns en omfattande litteratur kring problemet. Det ligger utanför ramen för denna rapport att ens försöka sammanfatta denna. Några punkter är värda att lyfta fram. De flesta är överens om att den vidgade skillnad i bytesbalanssaldon som växte fram före sekelskiftet var ganska oproblematisk. Den representerar en naturlig obalans. USA hade bättre investeringsmöjligheter och förväntningar om kapitalavkastningen var högre. Investeringarna steg kraftigt och kapital sökte sig till USA för investeringar i realkapital. Bytesbalansskillnaderna blir ett problem efter sekelskiftet. USA borde haft ett krympande underskott och Asien ett minskande överskott. Av olika skäl skedde inte detta. Det finns två delvis konkurrerande förklaringar. Det ena lägger ansvaret på underskottsländerna, främst då USA. Den amerikanska centralbanken förde från 2001 och fram till 2006 en alltför expansiv penningpolitik. Räntan blev för låg. Detta lade grunden till den fastighetsbubbla som blev tydlig vid mitten av decenniet och understöddes av utvecklingen av nya instrument på kreditmarknaden. Den expansiva penningpolitiken kombinerades med en försvagning av de offentliga finanserna. En förklaring till denna expansiva inriktning på den ekonomiska politiken var en missbedömning av IT-kraschen och dess konsekvenser. Det fanns åren efter sekelskiftet efter en rädsla att USA skulle hamna i en deflation och man ville förhindra en japansk utveckling. Även flera europeiska länder fick fastighetsbubblor. Det finns en stark negativ korrelation mellan fastighetspriser och bytesbalans. Just de länder där låg ränta och billiga krediter kunde spä på fastighetspriserna fick underskott i bytesbalansen. Den andra förklaringen lägger ansvaret för obalanserna främst i Asien. En variant på det temat var Ben Bernankes berömda uttalande 2005 om en savings glut det var inte USA som sparade för lite det var andra länder som sparade för mycket. Sett till utvecklingen av det globala sparandet hade uttalandet inte så starkt stöd då det gjordes, men det blev mer rätt åren efter då det globala sparandet steg. Orsaken fanns främst i den exportorienterade ekonomiska modell som Kina och flera 19
19 asiatiska länder tillämpade. Kombinationen av nedpressad inhemsk efterfrågan, interventioner för att hålla nere valutakursen och sterilisering av valutainflöden gav ett växande bytesbalansöverskott och en låg global ränta. För de länder som drabbades av asienkrisen 1997 hade en liknande strategi inletts redan tidigare. Det fanns en rädsla att ånyo hamna i betalningsbalansproblem, vilket motiverade en reservuppbyggnad. De överskott som genererades i Asien och oljeländerna placerades i hög grad i USA. En hypotes är att detta avspeglar brister i kapitalmarknadernas utveckling i dessa länder. Det saknas likvida instrument att placera i, som därför placeras i USA. Oavsett orsak har det stora kapitalinflödet till USA skapat en slags dutch disease kapitalinflödet har hållit nere räntan och hållit uppe dollarkursen. Därmed har en naturlig anpassning av bytesbalansen inte kommit till stånd. Det finns således två hypoteser om sparandeobalanserna, där den ena i hög grad ser orsakerna i den kinesiska utvecklingen, medan den andra främst pekar mot förhållanden i USA. Nedan diskuteras dessa var för sig. Kinas tillväxtmirakel Kina har upplevt ett unikt tillväxtmirakel under de senaste 30 åren. Från att ha varit ett av världens fattigaste länder har man seglat upp som den nästa största ekonomin. Bruttonationalprodukten har vuxit med i genomsnitt drygt 10 procent per år sedan 1990, att jämföras med USA:s 2,5 procent. Dessa dramatiska tillväxtskillnader har medfört att Kinas andel av global BNP vuxit från endast två procent så sent som 1992 till närmare 9 procent Samtidigt måste man komma ihåg att även om USA:s dominans minskat under loppet av de tre senaste decennierna svaras USA:s ekonomi fortfarande för nästan en fjärdedel av global BNP. Bilden ovan till höger visar att Kinas ekonomi har mer än 16-faldigats sedan Under samma period har USA:s BNP vuxit med c:a 150 procent. Det är även intressant att jämföra Kinas långsiktiga utveckling t ex med den som USA genomgick under det gångna seklet. Tar vi som 20
20 utgångspunkt 1932, då USA passerade botten av Den Stora Depressionen, så hade USA:s BNP 16-faldigats år Det som USA mäktade med på 71 år klarade alltså Kina av på 30 år! Visserligen kan Kinas framväxt till viss förklaras av en snabb ökning av befolkningen i arbetsför ålder 2 procent per år i genomsnitt sedan men huvudorsaken är en snabb produktivitetstillväxt. I termer av BNP/sysselsatt (det saknas tillförlitliga data för arbetade timmar i Kina) har Kina vuxit med 8 procent per år i genomsnitt sedan 1990, att jämföra med USA:s 1,7 procent. Det innebär att Kinas produktivitet 2009 var 650 procent högre än USA:s produktivitet ökade under motsvarande period med 65 procent. Det är således lätt att imponeras av Kinas utveckling under de senaste tre decennierna. Samtidigt måste man behålla perspektiven, Kinas ekonomi är fortfarande (2009) endast drygt en tredjedel så stor som USA:s. Mätt i BNP/sysselsatt är USA:s produktivitet fortfarande sex gånger så hög som Kinas. Å andra sidan var USA 29 gånger mer produktivt än Kina 1980! Stora strukturskillnader mellan Kina och USA Trots att USA och Kina är världens två största ekonomier innebär de radikalt olika utvecklingsnivåerna mycket på de olika ekonomiska strukturerna. Den mest slående skillnaden, som i mångt och mycket även speglar det senaste decenniets diskussion om globala obalanser, är måhända de 21
skuldkriser perspektiv
Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merÅldersstrukturen, växelkursen och exportandelen
Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merYTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merSparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen
Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merGör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.
Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merPRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merMakroanalys april-juni 2012
Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merBra, men inte tillräckligt
Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merAtt mäta konkurrenskraft
Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merOberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE
Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs mer