Lokala krafter mot globalt tryck?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala krafter mot globalt tryck?"

Transkript

1 1 Lokala krafter mot globalt tryck? Om den sociala ekonomin

2 2 Fakta och debatt Rapporter publicerade under det senaste året: 4. I stressens spår. En rapport om ohälsan under 90-talet av Yeshiwork Wondmeneh 5. De äldre och sjukvården. Klarar sjukvården att vi blir allt äldre? En rapport av Tor Hatlevoll. 6. Anställningskostnad. En kalkylmodell för redovisning av kostnader vid timanställning En rapport av Paula Liukkonen. 1:2003. Anställning på lika villkor? En jämförande studie om orsakerna till det stora antalet tillfälliga anställningar i äldre- och handikappomsorgen. En rapport av Elisabeth Schantz. Produktion: Kommunals press-och informationsenhet och Starck Design AB Art.nr

3 INNEHÅLL 3 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Begreppet social ekonomi 7 Sociala företag, sociala kooperativ 11 Exempel från andra länder 15 Har det sociala företagandet en egen nisch? 20 Social entreprenör 22 Om globaliseringen 27 Kan välfärdsstatens försvagning kopplas till globaliseringen? 31 Om risker i ett delat samhälle och om den sociala ekonomins roll 34 Sammanfattning 36 Litteratur 39

4 4 FÖRORD Förord Nittiotalskrisen med hög arbetslöshet, låg sysselsättning och vacklande social välfärd väckte debatter som bidrog med nya begrepp och nya benämningar på bekanta idéer. Ett av de svåra eller otydliga begreppen som dök upp och som dessutom hade beröringar med Kommunals verksamhetsområden, var social ekonomi. Vad detta sammansatta ord stod för, var inte särskilt tydligt utanför den krets som aktivt sysslade med frågan. Kretsen bestod av personer eller organisationer som arbetade inom den ideella sektorn, t ex kooperatörer, akademiker som studerade eller forskade om den ideella sektorn samt de särskilda organ inom EU som har direktiv att stödja socialekonomin för att skapa nya sysselsättningstillfällen. För Kommunal är det alltid angeläget att försöka skaffa sig kunskap om företeelser som direkt eller indirekt kan påverka våra medlemmars arbetsliv och välfärd. Därför gav vi 1999 ut ett kort bakgrundsmaterial om social ekonomi, som fanns tillgängligt för alla som ville följa eller delta i debatten som då var högaktuell. Det finns i dag ett behov av att gå vidare och utveckla debatten om begreppet social ekonomi och dess koppling till ännu ett annat svårt begrepp, globalisering. Utifrån olika teoretiska resonemang och framför allt genom att presentera erfarenheter både i Sverige och i andra länder, försöker Yeshiwork Wondmeneh i denna skrift att bidra till ökad kunskap och stimulera till öppna frågor och nya idéer kring ämnet. Rolf Andersson Utredningschef

5 INLEDNING 5 Inledning Social ekonomi som begrepp dök upp i Sverige kring mitten av nittiotalet och presenterades som synonym till den mer bekanta ideella sektorn, som också kallades för den tredje eller den informella sektorn. I debatten om social ekonomi rådde många oklarheter och begreppsförbistringar. Detta var inget att förvånas över, eftersom debatten ägde rum under en period då den kommunala omsorgen i Sverige var krisdrabbad. Äldres vård och omsorg blev eftersatt som en följd av stor personalminskning, som i sin tur föranleddes av nedskärningar i de offentliga utgifterna. Personalen som blev kvar utsattes för en tärande känsla av otillräcklighet och ökande stress. För många var det obegripligt att professionell omsorgs- och omvårdnadspersonal fick gå arbetslös medan allt fler bland de äldre, handikappade, demens- och psykiskt sjuka och barn inte fick den hjälp som de trott att de var berättigade till. Situationen ledde till att volontärer började träda fram och erbjuda obetalda tjänster, och samtidigt kom det att hävdas att den sociala ekonomin skulle vara räddningen undan krisen inom omsorgen. Andra europeiska länders erfarenheter från den sociala ekonomin refererades som exempel, och om den kommunala omsorgen sa man att den aldrig mer skulle klara sin uppgift. Detta väckte starka känslor, men också frågor som var viktiga för Kommunals medlemmar: Skulle lösningen på problemen för den krisdrabbade kommunala omsorgen verkligen vara frivilliga och obetalda insatser? Vad skulle det i så fall innebära för kommunalarnas yrkeskompetens, för deras löneutveckling och för brukarnas rätt till tjänster med god kvalitet? Frågorna ställdes som försvar för den omsorg som ju tidigare successivt lyfts bort från den stora obetalda sektorn, alltså hemmet och den frivilliga sektorn, och utvecklats till en professionell sektor i offentlig regi med olika yrkesinriktningar äldreomsorg, barnomsorg, handikappomsorg. Den kommunala sektorn har skapat många arbetstillfällen men också jämlika förutsättningar för alla som behöver omsorgen.

6 6 INLEDNING Frågorna ställdes också som försvar för jämställdheten, för kvinnors fortsatta deltagande i yrkes- och samhällslivet, vilket ju också är beroende av en väl utvecklad och väl fungerande omsorg. Men hur var det egentligen? Handlade social ekonomi om att fylla tomrummen efter professionell omsorgspersonal med obetalda volontärer? Vad blev fortsättningen på debatten? Denna rapport ska resonera om dessa frågeställningar och ett försök att definiera begreppet social ekonomi ska göras. Resonemangen är grundade både på teoretiska slutsatser och på exempel ur verkligheten. De svenska erfarenheterna finns inom vitt varierande områden som föräldra- eller personalkooperativ inom daghemsverksamheten, småskaligt företagande i glesbygden och alternativa verksamheter till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna rapport berättar om Äldreboendeskooperativet Jägarbacken i Åmot och Cooperativa Neuve Risposte i Rom. Vi försöker belysa både de särskilda egenskaper som kännetecknar den sociala ekonomin och bakgrunden till varför den kommit att bli en aktuell fråga under nittiotalet. Den sociala ekonomins förespråkare har bl a lyft fram globaliseringen som en viktig bakgrund. Samtidigt vill vi betona att rapporten inte alls belyser de fackliga verktyg vi har för att ta tillvara de anställdas rättigheter i en globaliserad värld, som ILO-konventioner, fackligt samarbete över nationsgränserna, solidaritetsaktioner etc. Det pågående internationella fackliga samarbetet är en viktig motvikt mot den obalans som en del av globaliseringen skapar men dessa frågor behandlas alltså inte vidare i rapporten. Förhoppningsvis bidrar rapporten med mer information och kunskap om den sociala ekonomin som i sin tur kanske kan stimulera till nya frågor och diskussioner.

7 BEGREPPET SOCIAL EKONOMI 7 Begreppet social ekonomi Begreppet social ekonomi härstammar från franskans economie sociale, som myntades av en fransk ekonom under åttiotalet. Med det vsåg a han all den ekonomi som rullar utanför både det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Social ekonomi är ett samlingsbegrepp för alla organisationer som är idéburna, frivilliga och styrs av demokratiska beslut. I sådana organisationer är medlemmens frivilliga engagemang och inflytande viktiga utgångspunkter. De bedriver ekonomiska verksamheter, men det är inte i första hand vinstintresset som är drivkraften. Figur 1: Social ekonomi som ett samlingsbegrepp S o c i a l e k o n o m i Ideella organisationer Kooperativ Sociala företag/ Sociala kooperativ Social ekonomi är ett samlingsbegrepp för ideella organisationer, kooperativ och sociala företag. Kategorin kooperativ inkluderar ju alla företag, även de väletablerade företag som numera är en del av den regelrätta vinstdrivande marknaden. Med kategorin sociala kooperativ/sociala företag ska denna rapport uppmärksamma nykooperationen som vill lyfta fram och betona det sociala ansvaret och samtidigt återuppliva och stärka kooperationens grundidé. I vardagligt tal används de olika beteckningarna volontärorganisationer, välgörenhetsorganisationer, ideella föreningar, ideella organisationer, frivilliga organisationer, kooperativ, sociala kooperativ, osv. lite ovarsamt, särskilt var det så i början av debatten om den nya sociala ekonomin. Det skapade förvirring och missförstånd. Även om det, i många fall, inte är lätt att dra tydliga gränser mellan en del av begreppen, så är det ändå värt att försöka förstå vad de står för.

8 8 BEGREPPET SOCIAL EKONOMI Ideella organisationer Ideella organisationer definieras, enligt nationalencyklopedin, som sammanslutningar som har till uppgift att främja sina medlemmars gemensamma ideella strävanden och som inte primärt arbetar för deras ekonomiska intressen. Hit räknas volontärorganisationer, frivilliga organisationer, välgörenhetsorganisationer och alla ideella föreningar. Det måste dock påpekas att ideell förening bara är en associationsrättslig form och inte en beteckning för en särskild grupp. Vilken ideell organisation som helst kan välja den juridiska formen ideell förening och på så sätt åtnjuta de särskilda ekonomiska regler som lagen fastställer. Ideella organisationer av olika typer har stor förankring i det svenska samhällslivet. Människor ägnar många obetalda timmar av sin fritid åt små och stora föreningar, cirklar, sällskap eller intresseorganisationer. Föreningssyftena varierar alltifrån några personers passion för en särskild sak till ekonomiskt stöd för utvecklingsprojekt i andra länder. Föreningen Litauens vänner, idrottsföreningar, bostadsrättsföreningar, miljöskyddsföreningar, djurrättsföreningar, nykterhetsföreningar, vinsmakarföreningar, syföreningar och litteratursällskap är bara några i den uppsjö som finns i Sverige. Statistiska Centralbyråns undersökningar om levnadsförhållandena (ULF) visade hur den svenska befolkningens föreningsliv såg ut år Medlemskap 2000 Andel av befolkningen I minst en organisation 90% Aktiva medlemmar 44% Med någon form av förtroendeuppdrag 27% 90 procent av den svenska befolkningen i åldern år (ca 6,2 miljoner personer) är medlemmar i minst en organisation eller förening. De som är aktiva medlemmar motsvaras totalt av 44 procent av befolkningen och 27 procent uppger att de har någon form av förtroendeuppdrag. Jämfört med 1992 har antalet aktiva, som då motsvarade 50 procent av befolkningen, minskat ordentligt. Nedgången är betydligt mindre, bara 2 procentenheter, när det bara gäller medlemskap. De flesta, 75 procent av alla som är medlemmar i någon förening, är med i mer än en förening. Närmare 2 miljoner människor, 28

9 BEGREPPET SOCIAL EKONOMI 9 procent av den totala befolkningen är medlemmar i minst fyra olika typer av föreningar. (Räknar man ihop alla medlemskap handlar det om drygt 30 miljoner medlemskap, varav en tredje del finns inom kultur och rekreation.) Enligt forskning från 2002 för Socialstyrelsens räkning, hade den ideella sektorn, hit räknas även fackföreningarna, år 1992 en omsättning på 60 miljarder kr eller 4,1 procent av BNP (bruttonationalprodukten). Tjänsteverksamhet inom socialomsorgens område omsatte ca 4, 4 miljarder kr, vilket motsvarade 7,4 procent av hela den ideella sektorn. Slår man ihop social service, hälso- och sjukvård och utbildning uppgår det till 27 procent av hela den ideella sektorn. Det är lite jämfört med andra länder 57 procent i Storbritannien, 70 procent i Tyskland och 85 procent i USA. Kooperativ En kooperativ förening är en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag., skriver Kooperativa institutet (Koopi). De mest kända kooperativen i Sverige är Konsum, Riksbyggen och HSB. De startades en gång för att lösa problem som inte löstes på annat sätt. Människor gick samman och skapade egna alternativ som kunde möta deras behov av konsumtionsvaror eller bostäder till överkomliga priser. Dessa kooperativ har idag vuxit och blivit som vilka stora företag som helst som konkurrerar på marknadens villkor. De är nu så stora att de enskilda medlemmarna varken deltar i eller har särskilt mycket inflytande i den demokratiska process som ska vara kännetecknande för kooperationen. Medlemmarna i KF är kunder som får sin medlemsnytta genom rabatter och återbäring. Därför kommer denna rapport inte att uppehålla sig vid de stora kooperativen, utan resonemangen inriktas på de nya småskaliga kooperativen. Men att belysa de nya kooperativen med siffror visar sig vara problematiskt på grund av att de statistiska källor som finns inte gör tydliga indelningar mellan nya och gamla kooperativa företag. Bristen på statistik gör att vi här lånar några siffror bara för att visa hur utvecklingen under de senaste åren sett ut. I denna statistik är kooperativen inte uppdelade på olika grupper.

10 10 BEGREPPET SOCIAL EKONOMI Kooperationens Förhandlingsorganisation, KFO, har drygt medlemsföretag med över anställda inom branscher som handel, petroleum, vård, omsorg, skola, förskola, industri, ideella organisationer, folkrörelser och idéburna verksamheter. Kooperativen inom detaljhandeln har flest anställda, medan vården, omsorgen och skolan svarar för större delen av KFO:s medlemsföretag. Av samtliga medlemmar är ca 1 200, alltså 60 procent, förskolor, fritidshem och friskolor. En annan fingervisning hämtas här från Kooperativa institutets (Koopi:s) webbsida, ett diagram som visar kooperationens utveckling mellan 1994 och Figur 2. Antalet ekonomiska föreningar år Antal År Källa: Koopi Under första halvåret av år 2001 fanns ca aktiva ekonomiska föreningar det är en vanlig associationsform för kooperativ verksamhet i Sverige, en ökning med ca 3000 sedan Ökningen på 550 föreningar dominerades av nya bostadsrättsföreningar. Enligt Koopi har den relativt stora ökningen (2 procent) under 90- talet i sin helhet skett inom andra verksamheter än fastighetsbranschen, som för hela perioden däremot haft en nedgång med 6 procent. Hälften av föreningarna som var verksamma under 2001 har funnits sedan 1970-talet eller längre, 20 procent startades under 1980-talet och ca 25 procent under 1990-talet.

11 SOCIALA FÖRETAG 11 Sociala företag, sociala kooperativ Organisationer eller verksamheter som grundas på socialt engagemang är inget nytt för Sverige, men nittiotalets sociala ekonomi skiljer sig ändå från det som funnits tidigare. Forskningen visar också att de ideella organisationerna i Sverige har sett olika ut vid olika perioder i historien. Perioden präglades av en utbredd fattigdom och stora sociala problem i städerna, dit många människor flyttade. Kristna välgörenhetsorganisationer engagerade sig i problemen. Kyrkan utförde då sitt välgörenhetsarbete i nära samverkan med den offentliga fattigvården. Från 1890 fram till 1920 kom det filantropiska engagemanget att ta en professionell och byråkratisk form. Då kom det att handla om organiserade volontärarbeten som, exempelvis, insamlingar för stugor som tog hand om fattiga barn, vars mödrar var tvungna att arbeta för att bidra till familjens uppehälle. Efter kriget började den svenska välfärdspolitiken att sakta växa fram och den offentliga barn- och äldreomsorgen byggdes upp mellan 1940 och 1960, likaså den allmänna tandvården. Detta trängde undan de frivilliga serviceverksamheterna. Sedan dess har socialekonomins företagsdel inom den sociala servicen varit begränsad till få åtaganden som enbart kompletterade den offentliga servicen. Men de ideella organisationerna i övrigt har fortsatt att växa i betydelse för samhället. Den slutsats (även om den är svag) man kan dra här är att samhällsutvecklingen, vid varje historiskt tillfälle, bestämmer över vilken roll organisationerna inom socialekonomin spelar. Perioden kännetecknades av stora inflyttningar till städerna med stora sociala problem. Situationen väckte ett socialt ansvarskännande som motiverade välgörenhetsverksamheter. Under 1990-talet har debatten handlat om att skapa nya roller för företagandet inom den sociala ekonomin även i Sverige. Sociala företag ses av många som anser sig ha kunskap och erfarenhet om den sociala ekonomin som alternativa producenter för välfärdstjänster. Frågan är om man kan spåra någon särskild förändring som ägt rum under nittiotalet som motiverar en förnyad roll för socialekonomin.

12 12 SOCIALA FÖRETAG Vad är sociala företag/sociala kooperativ och vad är det som motiverar deras tillkomst eller etablering? Frågorna får besvaras med hjälp av några exempel och resonemang kring dem i resten av rapporten. Äldreboendekooperativet Jägarbacken i Åmot ett exempel på socialt företagande i Sverige Äldreboendekooperativet Jägarbacken i Åmot besöktes av deltagarna på den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi, som ägde rum i Gävle 7-9 juni Åmot är en by i Ockelbo kommun i nordvästra Gästrikland. Jägarbacken började sin verksamhet våren 1997, men förberedelserna hade pågått i tre år. Initiativtagare till kooperativet var byrådet, som också är sammanhållande i byns övriga utveckling. Inspirationen kom från ett studiebesök som hemtjänstpersonalen i Åmot, Lingbo och Ockelbo gjorde våren 1994 i äldrekooperativ i Jämtland. Initiativtagarna ville skapa förutsättningar för byns äldre att bo kvar i hembygden. De hoppades samtidigt att detta skulle ge några arbetsillfällen åt de yngre som annars skulle ha tvingats att flytta. Arbetslösheten och avfolkningen är ett problem som Åmot delar med hela regionen. För att förankra idéerna och försäkra sig om externt stöd började initiativtagarna med att bjuda in representanter från Ockelbo kommun och från kooperativet Gävleborg. I nästa steg engagerades omsorgsnämndens politiker i möten med byborna. De beslutade att bjuda in eldsjälar från andra kooperativ. I början av 1995 startades studiecirklar för att man skulle få kunskaper om hur äldrekooperativ kan drivas. Cirklarna gjorde också en resursinventering, om hur de skulle skaffa fram lokaler och inventarier och hur de skulle finansiera projektet. I nästa steg ville byrådet förankra idén hos de tänkta brukarna och skickade ut en enkät. Svaren visade att det fanns stora behov och stort intresse för att starta ett kooperativ. Då beslöt deltagarna i studiecirkeln att bilda äldrekooperativet Jägarbackens ekonomiska förening och utsåg en grupp som skötte det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen gjorde täta studiebesök hos andra äldrekooperativ i grannlänen och använde de erfarenheter och kunskaper som dessa hade. De undersökte vilka byggnader de skulle kunna ta över och om de skulle behöva bygga nytt. Kommunen

13 SOCIALA FÖRETAG 13 engagerades i byggfrågorna. Samarbetsandan hos byns invånare hade en stor betydelse för sjösättningen av projektet. Kooperativet kom igång våren Sedan dess ger det en mångfacetterad service till de boende och även till de övriga byborna. Matsalen är öppen även för dem som inte bor där, dock är antalet platser begränsat. Biblioteket och bystugan är en träffpunkt för hela byn. I byggnaden finns både distriktsköterskemottagning och frisörsalong. Kooperativet Jägarbacken är inte det enda exemplet i Sverige, inte heller det framgångsrikaste när det gäller att skapa arbetstillfällen. Men det är ett bra exempel på ett lokalt försök att lösa ett numera väl känt avfolkningsproblem i glesbygden. Byborna kände socialt ansvar för både de äldre, som i brist på alternativ skulle ha skickats till Ockelbo, och för byns framtid. Eldsjälarna mobiliserade den lokala kraften, utnyttjade de nätverk som fanns i bygden och utanför den. Under mobiliseringen och efter kooperativets etablering ökade självkänslan bland byborna och tilliten till varandra växte. Jägarbackens boendekooperativ hjälpte inte bara de äldre att stanna kvar i den miljö de kände sig trygga i, utan det skapade också en träffpunkt för alla byborna och det stärkte den sociala gemenskapen. Basta arbetskooperativ I Sverige finns flera exempel på verksamheter inom den sociala ekonomin. Några har funnits innan begreppet infördes, andra är nyare och försöker anpassa sig till modeller som är formade efter socialekonomins teorier och efter erfarenheter i andra länder. Basta arbetskooperativ i Nykvarn utanför Södertälje är ett exempel på socialt företag i Sverige, där personer som slutat att missbruka droger får alternativ rehabilitering. Det startades 1994 efter en känd italiensk modell, ett stort kooperativ San Patrignano utanför Rimini, som rehabiliterar och skapar sysselsättning för personer med ett förflutet i heroinmissbruk. Basta erbjuder inte någon som helst medicinsk behandling. Rehabiliteringen består av arbete, där ansvar, krav, solidaritet, inflytande, feedback och resultat med god kvalitet anses skapa självkänsla och stolthet, som i sin tur är vägen till seger mot missbruket.

14 14 SOCIALA FÖRETAG Mentorerna eller handledarna är själva gamla missbrukare, så de nyintagna lär sig att kämpa igenom sitt missbruk av människor med likadana erfarenheter. Detta anser kooperativet är nyckeln till rehabiliteringens framgångar. Basta har fem affärsdrivande enheter inom verksamheterna snickeri, isolerteknik, byggteknik, hundpensionat och klottersanering. Även enheterna Värdshus, Kontor, Lantbruk och Hästar samt Data redovisar intäkter, trots att de i huvudsak producerar för internt bruk.

15 EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄNDER 15 Exempel från andra länder Olika länder världen över har olika erfarenheter av kooperation och av deltagande i frivilliga och ideella verksamheter. Till skillnad från Sverige har en stor del av den sociala omsorgen i många länder i västvärlden skötts inom den sociala ekonomin. Stiftelser, religiösa samfund, välgörenhetsorganisationer och liknande ideella organisationer i Tyskland, Storbritannien, USA, Italien eller Spanien erbjuder omsorg för äldre, fysiskt eller psykiskt handikappade eller missbrukare. I många västeuropeiska länder har en förnyelse av den socialekonomiska sektorn pågått sedan 70-talet. Många utdöende bygder och lokala samhällen i Spanien och Italien har mobiliserat sin lokala kraft och skapat sociala kooperativ/sociala företag med goda resultat. Men även missnöje med kommunala verksamheter har varit drivkrafter bakom startandet av kooperativ/sociala företag. Erfarenheter från föregångslandet Italien Italien har blivit känt för sina lyckade sociala kooperativ och är i dag ett föregångsland dit många åker för att lära sig mer. Dock varierar erfarenheterna mellan olika delar av Italien. Den södra delen som har en mer individualistisk kultur saknar kooperativ tradition. Även arbetslösheten visar stora regionala skillnader, och den är betydligt högre i söder. Ungdomskooperativen har till följd av detta börjat etableras i söder. I de nordliga delarna började kooperativen på 70-talet som aktioner mot utslagning av flyktingar och andra missgynnade grupper. Från början bedrevs storköksverksamhet och bespisning. Sedan utvecklades idéerna till serviceverksamheter inom omsorgen. Kommuner och landsting började så småningom att anlita dem när det saknades offentliga alternativ. På andra håll kom kooperativen som ett svar på de byråkratiska problem och trögheter kommunerna haft. Ett lyckat exempel som belyser den senare varianten är Cooperativa Neuve Risposte (CNR) i Roms utkant. Cooperativa Neuve Risposte (CNR) ett socialföretag Cooperativa Neuve Risposte (CNR) är ett socialt kooperativ som bedriver olika verksamheter inom omsorgen för barn, handikappade och äldre samt erbjuder psykisk vård och andra aktiviteter.

16 16 EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄNDER Kooperativet startade i början av 80-talet som en nyetablering. Initiativet togs av en lågstadielärarinna, som idag är kooperativets ordförande eller direktör. Hon hade länge upplevt att kombinationen av ökande resursbrist och kommunens byråkratiska stelhet lett till att barnen i hennes skola for illa allt oftare. De fick inte det respektfulla bemötande som bör ingå i en bra barnuppfostran. Ingen orkade lyssna på barnen i skolan och många hade dålig hemmiljö, så de mådde dåligt och det märktes på den konfliktladdade kommunikationen i vardagen. En del bland skolpersonalen kände sig inte tillåtna att använda de knappa resurserna, både tid och pengar, på ett kreativt sätt för att hjälpa barnen. Lärarinnan tyckte om sitt arbete men blev allt mer frustrerad över situationen och började förlora sin arbetsglädje. Hon accepterade dock inte denna hopplöshet, utan bestämde sig för att göra någonting av det engagemang för barnen som hon kände. Hon samlade nio personer som var intresserade av barns och minderårigas väl och ve, och satte i gång en diskussion om vilka möjligheter och hinder som fanns för att starta en kooperativ verksamhet. Samtidigt som gruppen höll på att blöta och stöta sina tankar, aktualiserades några reformer inom hälsovården och socialtjänsten. Bakgrunden till denna reform var politikernas oro för att den offentliga omsorgen inte skulle klara av de ökande behoven hos den åldrande italienska befolkningen. Med andra ord gällde reformen äldreomsorgen. CNR-gruppen såg genast en möjlighet till finansiering och ville inte missa chansen, så de anpassade snabbt sina idéer till myndigheternas krav. Så de startade verksamheten inom hemtjänsten, trots att de ursprungligen ville starta ett kooperativ inom barnomsorgen. Kommunerna ville ha enkla och billiga tjänster till de gamla, medan eldsjälarna i CNR var måna om att utveckla och erbjuda tjänster av bra kvalitet. Men kommunen hade låga krav på anbudsförfarandet och det hjälpte CNR, som inte hade någon vana av upphandlingar. Anbudet bestod av en enkel projektbeskrivning utan detaljerad budget. Denna institutionella lucka ökade gruppens chans att vinna anbudet och att etablera sig. I dag kan kooperativet framgångsrikt erbjuda följande tjänster:

17 EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄNDER Barnomsorg. Består både av daghem och aktiviteter för hemmavarande föräldrar med barn. CNR erbjuder enkla datorhanteringskurser, syslöjd, och keramikarbete för vuxna och olika aktiviteter för barnen. Det är en utvidgad öppen förskoleverksamhet. 2. Hemtjänst/hemhjälp och dagcenter 3. Familjehem/gruppboende 4. Semesterhem/sommaraktivitet 5. Ungdomsgård 6. Jourhem för misshandlade, mm Kunskapen om människor och socialt ansvarskännandet är viktiga resurser som har lagt grunden till CNRs framgångar. Samarbetet med fackföreningen är bra och styrelsen tycker att det är en av de faktorer som är avgörande för etableringen. Den andra faktorn är lagen om sociala kooperativ som kom CNR satte tidigt upp tre principer för att säkra sin ställning som ett hållbart alternativ: 1. Kooperativet skulle inte vara en tillfällig arbetsplats där man hamnade bara i väntan på något bättre 2. Fast lön till personalen 3. Bra arbetsmiljö, så att personalen klarar av att jobba kvar till pensionen. En annan avgörande förutsättning för CNR och dess framgång var tilliten. Kooperativet skulle inte ha klarat av det hårdare (till skillnad från hur det var vid startläget) upphandlingsförfarandet utan det sociala kapital som består dels av tilliten sinsemellan men även den gentemot facket. De återkommande upphandlingarna skapar hård konkurrens och det innebär en press nedåt på lönerna. För fackföreningen blir det ett svårt dilemma att det är avtalets minimilön som betalas samtidigt som man vill fortsätta att stödja kooperativet så att det klarar av upphandlingarna och att behålla uppdraget och ändå har CNR inte alltid kunnat betala ut minimilönen. Kooperativets medlemmar tvingas ibland att avstå från lönekrav och i stället kompensera sig på andra sätt. CNR har idag 120 medlemmar och anställda och 30 medarbetare (extra resurser). Kooperativets daghemslokal (Cantere Infanzia), där även den öppna förskolan finns, är ekologiskt byggd. Etik och en

18 18 EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄNDER kvalitativ tjänst med social respekt för barnen som motto är grunden för verksamheten. Av CNRs erfarenheter kan vi dra följande slutsatser: Det går att etablera en verksamhet inom den sociala ekonomin om förutsättningarna är de rätta, som en institutionell miljö (i detta exempel gäller äldreomsorgsreformen och lagen om sociala kooperativ), kunskap och socialt kapital. Den reform som tidsmässigt sammanföll med gruppens tillkomst spelade en viktig roll och gjorde en snabbare etablering möjlig. Socialt kapital kan definieras som materiella eller humana resurser som skapas genom att mobilisera den lokala kraften till samarbete. Den bestämmande faktorn är tillit. Tänk om någon eller några av grundarna vid starten hade haft inställningen Vilken garanti har jag för att andra också avstår från sin ersättning när det är deras tur? De kan ju strunta i det, helt eller delvis, utan att jag kan göra något åt det. Nej, jag vill inte bli lurad. En sådan inställning skulle hindrat bildandet av kooperativet, och då skulle samhället ha gått miste om de arbetstillfällen och de positiva sociala förändringar som skapats. Detta ogynnsamma tillstånd kallas social fälla och är motsatsen till socialt kapital. Det sociala kapitalet är ett bra skyddsnät om problem skulle uppstå, som kapitalbrist. Några av grundarna har arbetat många obetalda timmar under etableringsfasen. Sin egen försörjning valde de att dryga ut genom att samtidigt arbeta i den kommunala skolan. Detta hade inte varit möjligt utan en fullständig tillit till varandra. Några problem och den fackliga synen på dem De sociala kooperativen i Italien är indelade i socialkooperativ A och B. CNR är ett exempel på socialkooperativ A. Socialkooperativ B bildas för att framför allt skapa arbete åt psykiskt och fysiskt handikappade personer. En del av kooperativen i B-gruppen, men det förekommer även i A-gruppen, betalar till sina anställda (som också är kooperativens medlemmar) löner som är procent lägre än på den övriga marknaden. Fackföreningarna och de kooperativa förbunden försöker komma åt problemet med hjälp av kollektivavtalet. Men det går inte att påverka de företag som inte är medlemmar i något av kooperativförbunden.

19 EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄNDER 19 Löneskillnaderna är ett problem speciellt i söder där arbetslösheten är hög. För den enskilde handlar det om valet mellan arbetslöshet och lägre lön. Enligt fackföreningarna är arbetsmiljön ofta sämre i sociala kooperativ än i andra företag. Fackföreningarna uppskattar att sociala företag inte är vinstdrivande och att de främjar solidaritet och social etik. De stöder dem för dessa grundidéer. Facken är också medvetna om att arbetslöshet är alternativet för många av socialkooperativens medlemmar/anställda. Detta skapar ett svårt dilemma när löne- och arbetsmiljöproblemen ska hanteras. Fackföreningarna vill undanröja lönedumpning och dålig arbetsmiljö genom att påverka dels lagstiftningen och dels de kooperativ som inte är medlemmar i kooperativförbunden så att även de blir öppna för insyn. De för dialog även med enskilda sociala företag.

20 20 EN EGEN NISCH Har det sociala företagandet en egen nisch? Efter flera års debatt om socialekonomins form, organisationsstruktur, finansiering och bärkraft verkar nu större fokus sättas på sociala företag. Detta betyder inte att socialekonomins övriga former är mindre viktiga. Statsvetaren och debattören Bo Rothstein skriver, i sin artikel Socialt kapital i den socialdemokratiska staten. Den svenska modellen och det civila samhället, att aktivt medlemskap i frivilliga organisationer och många informella sociala kontakter leder till ökad mellanmänsklig tillit i samhället. Sociala företag har socialt ansvar som hela sin affärsnisch, om man får lov att säga det på marknadens språk. Men begreppet socialt ansvar förekommer ju även bland etablerade företag i den privata sektorn, där det tolkas och tillämpas på många olika sätt. Det kan handla om en bra personalpolitik som tar hänsyn inte bara till arbetsplatsen i sin helhet utan också till den enskilde i frågor om kompetensutveckling och arbetsmiljö eller en rekryteringspolicy som bejakar mångfald med avseende på kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, ålder, mm. Vidare kan företag hänvisa till sina allmänna riktlinjer om miljö och ekologi eller om mänskliga rättigheter. I ett referat från ett seminarium som SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och Svenska Amnesty ordnade i september 2001, med rubriken Mänskliga rättigheter företagens ansvar? och som är publicerat på webben står: I globaliseringens spår får företagen en allt viktigare roll för demokrati och människovärde. De kan inte stå vid sidan om som åskådare och låta andra stå för engagemanget. Allt fler företag inser detta och gör arbetet för mänskliga rättigheter till en självklar del av sin verksamhet. Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i SNS, sa på seminariet bl a att socialt ansvar är företagens ansvar och nödvändigt för lönsamheten på sikt. Han sa också att det var en fråga för ledningen och därför måste engagemanget börja uppifrån. Utrikesminister Anna Lind medverkade också och nämnde i sitt tal att de företag som har intresse för frågan, som t ex. IKEA,

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun)

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig Oktober 2012 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport tillväxtsiffror

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer