~ Uppvidinge. Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen. Sammanträde med: Datum: Tid: Sal Storasjö.

Transkript

1 ~ Uppvidinge ~ KOMMUN Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Kommunstyrelsen Datum: Tid: Plats: Sal Storasjö Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Dm Fördjupad beskrivning av Granhult, kulturmiljö av./. riksintresse Dm Riktlinje för utköp av läsplattor./. Dnr Information om Forskningsprojekt om landsbygd, arbetspendling och virtuell kommunikation Dnr Presenteras på sammanträdet 7. Svar på medborgarförslag om gång- och cykelväg på./. smalspåret mellan Åseda - Klavreström Dnr Trafikinformationen i Åseda./. Dnr Svar på motion om solenergi./. Dnr Upphävande av företagspolicy./. Dm Ekonomisk rapport Dnr Presenteras på sammanträdet

2 (:i:'i Uppvidinge "1Y K OMMUN Kallelse/underrättelse Ärende Bilaga 12. Överenskommelse om mottagande av flyktingar och./. andra skyddsbehövande 2015 Dm Vindpark Älmedal Dm Vindpark Berg (tidigare Flöxhult) Dm Vindpark Åshult Dnr Meddelanden till kommunstyrelsen Dnr /../../../. KS 156 KS 157 KS Redovisning från externa organ Dnr Övrigt Dnr Presenteras på sammanträdet Åke Carlson ordförande Elin Beyersdorff sekreterare

3 Uppvidinge ICOMMlJN tjänsteskrivelse Remiss angående fördjupad besl<rivning av Granhult, kulturmiljö av riksintresse Dnr 233/2014 Sammanfattning Remitterat förslag till fördjupad beskrivning av gällande riksintresse för Granhult innehåller två formuleringar som ändrats i motivering samt för uttryck för riksintresset. Ändringar nedan i kursiv stil. I motiveringen är den nya formuleringen: Odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern/medeltid, samt kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft, med rika möjligheter att uppleva det förindustriella och medeltida landskapets karaktär och samband. I motiveringen för uttryck för riksintresset är den nya formuleringen: 1200-tals kyrka av trä med klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe från talet. Fornlämningar i form av gravanläggningar och hällristningar från stenåldern/bronsåldern. Utskiftad kyrkbebyggelse. Övergivna åkersystem från järnåldern/medeltid med stensträngar och vallar. Omfattande områden med odlingsrösen och 1800-talets skiftesstruktur i fann av stenmurar etc. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Det historiska vägnätet, som exempelvis "Bårbärarvägen" och gamla Kalmarvägen. Förslaget överensstämmer med formuleringar i kommunens antagna översiktsplan från Bakgrund Länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta med att förbättra informationen om länets riksintressen för kulturmiljövården. Kommunerna i länet har framfört att man upplever svårigheter i samband med planeringen inom kulturmiljöer av riksintresse. Förtydligande av motivering, värdekän1or och avgränsningar har efterfrågats. Förslagen till ändringar kommer att diskuteras och formaliseras i samråd med Riksantikvarieämbetet och berörda kommuner. Konimunledningsförvaltningen Kultur och fritid Aseda, Besök: Box 59 Tfn: Fax: Mobil: annika.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

4 Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär ingen förändring vad gäller kommunens kostnader för planering mm med hänsyn till riksintresset Granhult. Beslutsunderlag Länsstyrelsen skrivelse ang. remiss Uppvidinge kommuns översiktsplan från Kultur- och fritidschefens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidschefen sammanställning av Riksantikvarieämbetets handbok om avvägning mellan konkurrerande intressen Förslag till beslut Godkänna länsstyrelsens förslag till ny motivtext för Granhult, motivering och uttryck för riksintresset. Beslutsexpediering Länsstyrelsen Kultur och fritid h.~/dfo-v kultur- och fritidschef Kommunledningsförvaltningen Kultur och fritid Aseda, Besök: Box 59 Tfn: Fax: Mobil: m.uppvidinge.se

5 Uppvidinge KUMMllH RAÄ:s handbok för riksintressen, utdrag. Dnr 233/2014 När det gäller avvägning mellan olika riksintressen aktiveras frågeställningen när det finns ett konkret förfrågan om exploatering. Det ges en förklaring hur avvägningen hanteras i RAÄ:s handbok för riksintressen. Hela handboken finns på följande webbadress: /Handbok-riksintressen pdf Av handboken framgår på s 36 att: Avvägning mellan konkurrerande riksintressen "Hushållningsbestämmelsernas utgångspunkt är att ett område ska kunna användas för flera ändamål samtidigt, men ändamålen kan också vara oförenliga. Ett riksintresse får inte vägas mot ett annat intresse om detta medför påtaglig skada på riksintresset. Endast ett annat riksintresse kan tillåtas medföra påtaglig skada på riksintresset. Denna princip är därför tillämpbar när ett område pekats ut som riksintresse för mer än ett ändamål. Om ett konkurrerande riksintresse aktiveras och detta medför påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt. ( 3 kap. 10 miljöbalken). Avvägningen görs med hjälp av miljöbalkens och hushållningsbestämmelsens portalparagrafer. (1 kap. 1 och 3 kap. 1 miljöbalken). Det är länsstyrelsen som bedömer vilken markanvändning som bäst främjar en långsiktig hushållning. Områden som behövs för totalförsvaret ska alltid ges företräde framför konkurrerande riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Avvägningar mellan riksintressen enligt 3 kap. får dock inte strida mot bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap. I sådana fall då ett riksintresse enligt 3 kap. konl<urrerar mot ett riksintresse enligt 4 kap. ska det senare ges företräde. Om något av undantagen i 4 kap. 1 är tillämpligt kan dock riksintresset enligt 3 kap. Kommunledningsförvnltningen Kultur och fritid Aseda, Besök: Box 59 Tfn: Fax: Mobil: annika.persson@uppvidinge.sewww.uppvidinge.se

6 äga företräde. Dessutom gäller att sådant intresse som ingår i Natura 2000 aldrig får vägas mot andra riksintressen, utan där är frågan enbart om Natura 2000-området orsakas olaglig skada. Vid avvägningen mellan ett riksintresse för kulturmiljövården och ett konkurrerande riksintresse gäller det att avgöra och förklara: om och på vilket sätt det konkurrerande riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården vilket av de konkurrerande riksintressena som bäst främjar en långsiktigt hållbar utveckling i såväl kulturhistoriskt som ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt avseende och därmed ska tillgodoses framför det andra riksintresset. Påtaglig skada på det vikande riksintresset ska undvikas så långt möjligt. Det prioriterade riksintresset får medföra påtaglig skada endast i den omfattning som det är nödvändigt för att detta ska tillgodoses. I övrigt gäller fortsatt att hänsyn ska visas så långt möjligt och rimligt. Om Riksantikvarieämbetet bedömer att ett riksintresseanspråk för kulturmiljövården ska kvarstå trots att det (delvis) påtagligt skadats ska riksintresset hanteras enligt samma princip vid eventuell ny prövning. Om skadan är av en sådan omfattning att Riksantikvarieämbetet bedömer att riksintresseanspråket ska avstås, ska hänsyn till områdets kulturhistoriska värden fortsatt tas så långt möjligt enligt 3 kap. 6 1 stycket miljöbalken." Åseda den 26 au usti 2014 Kommunledningsförvnltningen Kultur och fritid Aseda, Besök: Box 59 Tfn: Fax: Mobil: annika.persson@uppvidinge.sewww.uppvidinge.se

7 REMISS Datum Ärendenummer (3) Uppvidinge kommun Box ÅSEDA UPPVIDINGE KOMM'i..J N Kommunledningsförvaltn ingen REMISS ANGÅENDE FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV GRANHULT, KULTURMILJÖ AV RIKSINTRESSE Länsstyrelsen översänder den nyligen framtagna fördjupade beskrivningen av Granhult, kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen föreslår ändringar av riksintressets värdetext och inhämtar härmed kommunens synpunkter. Synpunkterna ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 29 augusti BESKRIVNING AV ÄRENDET Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, sedan 2008, med att förbättra informationen kring länets kulturmiljöer av riksintresse. Flera intervjuundersökningar har genomförts med länets kommuner angående hanteringen av dessa områden. Undersökningarna visar att kommunerna generellt upplever svårigheter i samband med planeringen inom kulturmiljöer av riksintresse. Man efterfrågar därför ett förtydligande av riksintressets motivering, värdekärnor och avgränsning. Genom intervjuundersökningarna upprättades även en prioriteringslista över länets riksintressen med exploateringstlyck. Utöver Granhult har tio fördjupade beskrivningar hittills genomförts. Länsstyrelsen har valt att arbeta efter en metod där fokus ligger på en kontinuerlig dialog mellan stat och aktuella kommuner. Mot den bakgmnden har en dialogmodell där fördjupningen muntligt framställs med hjälp av en Power Point-presentation för follrv-alda och tjänstemän utvecldats. Enligt modellen utgår fördjupningen från Riksantikvarieämbetets motivtext och befintligt källmaterial. Användningen av bilder och kartmaterial är central i Länsstyrelsens presentationsmodell, och syftar till att förbättra dess pedagogiska kvalitet. Föreliggande rapport baseras på den muntliga presentationen, och utgör den skriftliga redovisningen av den fördjupade beskrivningen. Vissa nya frågeställningar kring riksintressets motivtext har uppkommit i samband med arbetet. Förslagen till ändringar kommer att diskuteras och formaliseras i samråd med Riksantikvarieämbetet och berörd kommun. Postadress VÄXJÖ Gatuadress Telefon Telefax E-post Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Webbplats Kontakt i delta ärende Heidi Vassi

8

9 REMISS Datum Ärendenummer (3) Bilaga: Rapport, Granhult, fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse.

10 I Granhult Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse LÄNSSTYRELSEN KRONOB E RGS LÄN

11 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Utgångspunkterna i Granhult 6 Planläge, program och övrig lagstiftning 6 Riksintresset Granhult 8 Granhult i regionen 8 Kyrkomiljön 9 F ornlämningsmilj ön 10 Fossil åke1mark 11 Band parceller 12 Odlingslandskapet 14 Slutsatser 16 Landskapets monument 16 Samband i landskapet 16 Landskapets visuella egenskaper 16 Riksintressets avgränsning och värdetext 17 Riktlinjer 17 Referenser 18 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 3

12 Sammanfattning Motivering: Odl:ingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samt kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: 1200-tals kyrka av trä med klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe från 1700-talet. Utskiftad kyrkbybebyggelse. Övergivna åkersystem från järnåldern med stensträngar och vallar. Omfattande områden med odlingsrösen och spår av 1800-talets torpanläggning i form av byggnader, små inägolotter och rester efter torp i skogen. Granhult ligger i den nordöstra delen av Kronoberg län längs med länsväg 31, ca 6 km norr om Lenhovda. Området hyser Sveriges äldsta bevarade träkyrka från medeltiden tillsanunans med kulturhistoriskt värdefulla byggnader från 1700-talet på den intilliggande Kaplansgården. Inom synhåll från kyrkan återfinns också lämningar efter det medeltida odlingslandskapet i form av fossila åkertegar. Till miljöns karaktärsdrag bör också landskapets öppna arealer framhållas som i stort sett sannolikt motsvarar det medeltida landskapets inägomark. Utredingen konstaterar att det inom kulturmiljön finns starka samband mellan olika aspekter från medeltiden. Här finns emellertid även starka kontraster som ytterligare belyser de medeltida och förindustriella förhållandena. Hit hör exempelvis kontrasten mellan kyrkomiljön och fomlämningsmiljön med monumentala förhistoriska gravanläggningar och hällristningar, liksom mellan de förhistoriska/ medeltida skiftesindelningama och 1800-talets laga skiftesstruktur. Dessa kontraster bidrar till att ytterligare förstärka möjligheterna av att förstå iimebörden av de förindustriella/medeltida uttrycken. Som man slår fast i kommunens översiktsplan är det områdets rika möjligheter att uppleva en miljö med starka medeltida drag som är utmärkande för riksintresset. Utredningen föreslår därför en förändring av riksintressets värdetext som bättre svarar mot dessa värden. Samtidigt finns det också skäl att ta bort uppmärksamheten från andra aspekter i miljön, som visserligen har höga kulturhistoriska värden, men som inte faller inom ramen för miljöns riksintressanta aspekter. Detta gäller framför allt torpmiljöema från 1800-talet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 4

13 Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, sedan 2008, med att förbättra informationen kring länets kulturmiljöer av riksintresse. Flera intervjuundersökningar har genomförts med länets kommuner angående hanteringen av dessa områden. Undersökningarna visar att kommunerna generellt upplever svårigheter i samband med planeringen inom kulturmiljöer av riksintresse. Man efterfrågar därför ett förtydligande av riksintressets motivering, värdekärnor och avgränsning. Genom intervjuundersökningarna upprättades även en prioriteringslista över länets riksintressen med exploateringstryck. Utöver Granhult har tio fördjupade beskrivningar hittills genomförts; Växjö stad och Ingelstad i Växjö kommun, Kosta och Lessebo brukssamhällen i Lessebo kommun, Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp Spåningslanda i Alvesta kommun, Hamneda i Ljungby kommun, Ängsfruktodlingarna i södra Åsnenområdet, Blidingsholm i Tingsryds kommun samt Älmhults stationssamhälle och Römningen i Älmhults kommun. Dessutom har en fördjupning genomförts i ett utredningsområde för eventuellt nytt riksintresse, Hohults by i Uppvidinge kommun. Länsstyrelsen har valt att arbeta efter en metod där fokus ligger på en kontinuerlig dialog mellan stat och aktuella kommuner. Mot den bakgrunden har en dialogmodell där fördjupningen muntligt framställs med hjälp av en Power Point-presentation för folkvalda och tjänstemän utvecklats. Dessutom har man valt att också publicera en skriftlig rapport samt en affisch där riksintressets värden på ett kondenserat sätt presenteras tillsammans med de riktlinjer som utredningen resulterat i. Resultatet ges då möjliget att spridas till fler och dessutom ligga till grund för en mer populär beskrivning av riksintresset för en bredare allmänhet. Medborgardialogen upplevs vara av central betydelse för ett framgångsrikt arbete med riksintresseområdena och förvaltningen av dessa. Enligt modellen utgår fördjupningen från Riksantikvarieämbetets motivtext och befintligt källmaterial. Användningen av bilder och kartmaterial är central i Länsstyrelsens presentationsmodell, och syftar till att förbättra dess pedagogiska kvalitet. Analysen av området har genomförts med hjälp av studier av litteratur, äldre kartmaterial och fotografier samt fältstudier. Föreliggande rapport baseras på den muntliga presentationen, och utgör den skriftliga redovisningen av den fördjupade beskrivningen. Vissa nya frågeställningar kring riksintressets motivtext och avgränsning har uppkommit i samband med arbetet. Ändringar kommer att diskuteras och formaliseras i samråd med Riksantikvarieämbetet och berörd kommw1 i projektets slutskede. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 5

14 Utgångspunkterna i Granhult Granhult är en av två kulturmiljöer av riksintresse i Uppvidinge kommun. Ett tredje område, Hohults by, är under utredning. Området ingår emellertid även i ett av de områden i södra Sverige som av Energimyndigheten föreslagits som riksintresse för vindbruk. Flera ansökningar att uppföra vindkrafsparker föreligger redan. Det är bland aimat mot denna bakgrund som följande fördjupningsarbete främst bör tecknas. Frågaii. som bör ställas är därför om motivtexten tilhäckligt väl uttrycker riksintresset så att dess uttryck kan vägas mot andra aspekter i landskapet. Pr_oblem Utflyttnirigstiygd? Mlns~at iqk.31t intfesse.hur.ö~~a~ 'fia ~ ing-e~s~i:f~r d ~ m!r:i~re sp~!<t<!ku)ä ~.a delama av kultunnilj6.n Konkurrerande intressen.r.iksirltresse förvindkrafr Ett stort ental Sr1söknln&ar f6i viri<jgi:!nei'atorer Fig. 1. Kartan visar riksintresset för vindkraftbruk samt aktuella planer på vindkraftsetableringar. Miljön kring Granhult är emellertid också präglad av problematiken som rör landsbygden och dess förmåga att förvalta de värden som bygger upp riksintresset. Vad avser kyrkomiljön finns ett stort lokalt engagemang med rötter i 1800-talets kyrkostrid (se nedan). Området innehåller dock också andra riksintressanta företeelser vars upplevelsevärden är knutna till hävden av odlingslandskapet. Planläge, program och övrig lagstiftning Riksintresset Granhult (G 34) behandlas i Uppvidinge kommuns översiktplan ( ): LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 6

15 "Avgränsningarna sker i enlighet med karta i kom.munens kulturmiljöplan. Upplevelsen av den medeltida kyrkan stärks av den omgivande landsbygden som präglats av 1700-talsmiljön samt att de intrång som jordbruket och dess byggnader och bostadshus har i stort underordnats kyrkomiljön. Beträffande område för riksintresse, se även Sävsjö. Kyrkan är byggnadsminne och den omgivande marken är av nationellt kulturhistoriskt intresse. Förslag: Områdesbestänimelser eller kulturreservat kan stärka skyddet av kyrkan och dess omgivning. Upplevelsen av orörd miljö är en del i bevarandet av kyrkan." Att notera är att kommunen framhäver betydelsen av upplevelsevärdena. Kyrkomiljön, med den medeltida kyrkan, kyrkogården, klockstapeln och stigluckan är skyddade som kyrkliga kulturminnen och lyder under kulturmiljölagens 4:e kapitel och områdets fornlämningar under kulturmiljölagens 3:e kapitel. Granhult finns beskrivet i kommunens kulturmiljöplan från 2000; Kulturarv att vårda, samt i länets kulturmiljöprogram; /samhallsplanering-ochkulturmiljo /kulturmiljoprogram/ upp vid.inge /Pages /granhult.aspx Kyrkomiljön med bebyggelseinventeringar har även utförts av Smålands museum (1992), och ett förslag till kulturmiljöprogram har framtagits (1989), men ej antagits. En kulturmiljö av riksintresse är alltså en miljö där landskapets historiska dimension särskilt väl går att utläsa eller uppleva i dagens landskap. Den historiska dimensionen kan dels utgöras av lång kontinuitet med landskapets sega strukturer och dels av uttryck för en särskild epok eller företeelse. Landskapets sega strukturer är sådana som ibland har en flertusenårig historia och som kan utgöras av t.ex. bebyggelselägen, kommunikationsnät och markanvändning. Men landskapet har också präglats av specifika skeden eller företeelser såsom 1800-talets agrara revolution, en viss tids byggnadsskick eller utveckling av nya kommunikationsmedel. Riksintressesystemet syftar till att skydda kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljöer. Kulturhistoriskt värdefulla enskilda objekt skyddas istället av plan- och bygglagen och kulturmiljölagen. En riksintressant kulturmiljö ska därför behandlas som en helhetsmiljö där landskapet, vägnätet, enskilda byggnader och bebyggelse hör samman i ett komplext system. Miljön kan bilda en visuell enhet, men det handlar framförallt om en historisk enhet där en gemensam social och ekonomisk organisation har sammanbundit områdets olika delar. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 7

16 Riksintresset Granhult Granhult i regionen Nordöstra Kronoberg präglas av ett storskaligt, kuperat landskap, rikt på sjöar och skogsområden. Uppvidinge kommun tillhör det område som har störst andel produktiv skogsmark av landarealen i hela södra Sverige. Jordbrukslandskapet är i motsvarande grad en marginell del av kommunens areal. Fig 2. De förhistoriska gravarnas ålder och utbredning. Källa: Stefan Höglin Fig 3. Byarnas storlek och utbredning. Rekonstruerade utifrån fastighetsbeteckningen på ekonomiska kartan Källa: Stefan Höglin Fig 4. Ängsmarkens andel av inägoma Källa: Stefan Höglin; Scb Genom riksintresseornrådet löper riksväg 31som förbinder Jönköping med Kalmar och Karlskrona. Ca fem kilometer norr om Granhult ansluter riksväg 23 mellan Växjö och Oskarshamn. Transportmässigt kan området idag tyckas vara av marginell betydelse. Väg 31 's föregångare var emellertid huvudleden mellan Stockholm och Karlskrona och blev under 1600-talet föremål för stora förbättringar. Granhult ligger i utkanten i vad som historiskt sett betecknats som det forntida Värends centralbygder. Bosättningshistorien går tillbaka till stenåldern och i dessa västra delar av Uppvidinge kommun råder sannolikt en kontinuitet ända fram i historisk tid. Det marginella läget och den negativa jordbruksutvecklingen i modern tid har emellertid också inneburit att spåren efter den rika bosättningshistorien och landskapsutnyttjandet i större omfattning än i mer centrala delar finns bevarade i form av exempelvis förhistoriska gravar och spår efter forntida odlingslandskap (fossil åkermark). Den senare har här en av sin största utbredning i landet. Historiskt sett har odlingslandskapet haft en boskapspräglad karaktär med betoning på fodermarkernas dominans över åkerarealerna, en karaktär som var tydligare ju längre österut i det glest befolkade området man kom. Också byarnas storlek vittnar om områdets gränskaraktär. I delarna kring Granhult kunde byarna ur ett småländskt perspektiv vara mellanstora med upp till 5-6 hemman per by, medan ensamgårdarna dominerade i öster. Utöver jordbruksnäringen präglades området också av skogsnäringar som tjärproduktion och kolning till kringliggande järnbruk. Sannolikt har järnhanteringen längre bak i tiden haft betydelse för etableringen av fast bosättning. Granhults kyrka har idag en särställning som landets äldsta timmerkyrka och en av endast sex bevarade i hela Småland. Lika unik som den är idag, lika typisk var den under medeltid. Endast i Uppvidinge härad kan det förutom Granhult ha funnits ytterligare sex stycken. Småland var träkyrkans landskap framför andra. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 8

17 FigS. Små pw1kter = försvwma träkyrkor. Stora punkter =bevarade träkyrkor Källa: Raä/Sockenkyrkorna Kyrkomiljön Granhults by ligger på en moränhöjd vars huvudriktning löper från sydöst mot nordväst. De öppna odlingsarealema omges av betesmarker och granskog. Bebyggelsen har spridd karaktär. Kyrkotorp, med kyrkomiljön, är lokaliserad på en egen, mindre moränhöjd, och skapar ett eget landskapsrum. Bebyggelsemiljön är relativt väl samlad och omgiven av åkrar och betesmarker. I nordväst ansluter ett större hygge. Väster om väg 31 ligger Lyretorp, en mindre bebyggelsemiljö i anslutning till den gamla landsvägen. Fig. 6 Utsnitt av storskifteskartan från 1812 samt dagens byggnader. Röda= mangårdsbyggnader Blå= ekonomibyggnader Orange= Kyrkan Kyrkomiljön i Granhult domineras av den romanska 1200-talskyrkan, uppförd i liggande timmer och klädd i tjärat spån. Enligt de årsringsdateringar som genomförts uppfördes Granhults kyrka omkring Stigluckan och klockstapeln är uppförda under 1700-talet, men åtminstone den senare har haft en föregångare i samma stil. Omedelbart sydöst om kyrkogårdsmuren ligger Kaplansgården vars parstuga och loftbod också uppfördes på 1700-talet. Dessa är rester efter en gårdsmiljö som i början av 1800-talet bestod av sex byggnader. Norr om LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 9

18 gården fanns även en mindre ekonomibyggnad, troligen en smedja eller ria/bastu. Sydväst om kyrkan fanns också en sockenstuga. Kaplansgården (kallad Komministergården 1812) är det ursprungliga Kyrketorp. Gården ägdes under medeltid av adelssläkter, som Lejonansikte med huvudgård i Sjösås. På 1820-talet, då Granhults och Nottebäcks församling slogs samman (Granhult hade tidigare varit annexförsamling), kom Kaplansgården att drivas av en arrendator fram till 1930-talet. En ny arrendatorbostad kom då att uppföras nordväst om kyrkan. Under de1ma tid revs många av gårdens gamla byggnader och en ny ladugård byggdes kring sekelskiftet. Denna förefaller ha flyttats till arrendatorgårdens nya lokalisering. Kaplansgården har därefter nyttjats som bygdegård. En stark symbol Ett monument redan när den byggdes. En symbol för småländskt träbyggande. En symbol för folklig envishet mot Tegners rivningsplaner av "Träskjulet". En sammanhållande symbol för bygden än idag. Granhults kyrka uppfördes i en medeltida kontext. Frågan om vem eller vilka som låg bakom kyrkans tillkomst är inte klarlagd. I Småland tycks många kyrkor ursprungligen ha uppförts som gårdskyrkor av lokala stormän. Andra förefaller ha rests kollektivt av allmogen på det sätt som den medeltida lagstifh1ingen (Tiohärads kyrkobalk) vittnar om. Det som talar för det senare är att Granhults socken på 1500-talet dominerades av skattehemman ("fria" bönder) och kyrkan och dess interiör har så långt bakåt i tiden som man kan följa den präglats av allmogen. Mot bakgrund av Kyrkoto1ps adliga bakgrund under delar av medeltiden förefaller dock även gårdskyrkoteorin vara rimlig talet präglades av granhultbomas kamp om rätten till sin egen kyrka som en följd av sammanslagningen med Nottebäck och den på 1830-talet uppförda, gemensamma "Tegnerladan" där. Den i flera avseende bittra kampen (där Biskop Tegnerpersonligen engagerade sig) resulterade i att man på 1840-talet förlorade gudstjänsträtten. Det som räddade kyrkan var att man under flera decemuer gavs möjligheten att använda byggnaden som sädesmagasin. På 1870-talet påbörjade man, efter insamlingar av granhultsboma, emellertid att underhålla kyrkan och man återfick efter anhållan viss rätt att bedriva gudstjänst, nattvard etc. De större restaureringarna ägde rum på 1930-talet (exteriört) och på 1940-talet (interiört) kunde kyrkan återinvigas. Därefter har en rad förbättringar genomförts, som elvärme (1967), nya yttertak (1972) och ett avancerat brandskydd (2011). Fornlämningarna illustrerar Forna föreställningsvärldar, sociala och ekonomiska strukturer. Landskapsutnyttjandet och landskapsförändringar. Medeltida ägoförhållanden och fördelingen av resurserna i form jordskiften. Fornlämningsmiljön Granhults kyrka uppfördes inte enbart som en sakral byggnad utan kunde också uppfattas som ett monument för en ny tid. Som sådan stod den i stark kontrast till tidigare perioders monumentala uttryck som hade etablerats i andra religiösa, sociala och landskapsmässiga sammanhang. I kyrkomiljöns omgivning finns gott om fornlämningar som vittnar om äldre religiösa föreställningar och förhistoriska gravseder. Men också om stora landskapsförändringar och fördelningen av markresursema i äldre tider. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 10

19 Uttryck Hällkistor, bronsåldersrösen, stensättningar, gravfält Hällristningar Offerkälla Fig. 7. Fornlärrmingsmiljön i Granhult. Källa: Rnä/Fmis Gravformerna består av monumentala rösen och stensättningar. I ett par har man återfunnit hällkistor. På flera ställen finns också hällristningar i form av skålgropar. Lämningarna kan i huvudsak dateras till yngre stenålder och bronsålder. Intill arrendebostaden ligger vad man tidigare bedömt som ett gravfält men kan troligen avfärdas som ett litet område med odlingsrösen. I södra delen av området finns en offerkälla vars ålder är okänd. Dit har en stensatt väg lett som det ännu idag finns spår efter. Fossil åkermark Den klart dominerande fornlämningstypen i området består av mycket stora och sammanhängande arealer med röjningsrösen. Dessa ligger på eller på sluttningarna av moränhöjder i dagens skogsmark, men också till vissa delar i hagmark. Det största området innehåller över 800 röjningsrösen. Väsentliga delar av den fossila åkermarken är sannolikt förhistorisk, möjligen så gammal som bronsålder och har därför samband med den bosättning som representeras av de förhistoriska gravarna. Generellt sett anses dessa lämningar vittna om ett jordbruk som har varit mobilt i den meningen att åkern ingått i en struktur av odlingsmark där mindre partier under kortare perioder var föremål för intensivare odling för att under långa tider ligga i träda. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 11

20 - Fossil åkermark Röjnin;sröHn & ndp rt«ll<r~ :; r Medeltida bytomt Fig. 8. Fossil i åkermark i Granhult. Källa: Raä/Fmis Band parceller Bandparceller/åkertegar Upptäcktes vi d 1970-taletsfornmi nnesimeotering_ Karteradesochundersöktesarkeologiskt. Förhistori5ka och medeltida dateringar. Ett mindreområdefinnsockså bevarat i Lyretorp. Fig. 9. Fomlärnningsrniljön i Granhult. Källa: Raä/Fmis LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 12

21 Delar av den fossila åkermarken har varit föremål för en uppdeh1ing i smala tegar. I terrängen framstår dessa som ca 20 meter breda och upp till 400 meter långa fossila odlingsytor, avgränsade från varandra av jord- och stenvallar. I likhet med två andra lokaler i Uppvidinge kommun, av vilka Sävsjö också är en kulturmiljö av riksintresse, har arkeologiska undersökningar daterat utläggningen av dessa tegar (bandparceller) till järnåldern eller tidig medeltid. Tegarna representerar troligen en uppdelning av jordbruksmarken mellan olika ägare/brukare i likhet med det östsvenska solskiftet. På så sett ska bandparcellerna ses som ett sorts dokument, skrivet på marken, för hur stora delar av byns tillgångar man hade del av, antingen som landbo (arrendator) eller som ägare. En gång har hela inägomarken (utom i Kyrketorp) varit indelad i sma la t egar t~~ ~c:.?~e...: ~, t.::.? c. S. 1. ll: n:.ili;e böcder kirkiu b ~ :;zja. th.ucal f~mt fi ri bez?ia. illom iorthz:r.. u:'(fom till koma. thericr.;en okc oeru. the <tulu l:u:;i:;oe ;eftc mar.ull. cc akoe ;efte ökioe ;af!, cc mata ;efte fca r:itium Fig. 10. Bandparcellerna i relation till tegindelningen före storskiftet 1812 i Granhult. Källa: Rnä/Fmis Ur Tiohäradslagens kyrkobalk.1. Nw ui/i;;e bönder kirkiu byggia. tha scal fcemtfiri /;;eggia. allom iarthceghandom till koma. ther inncen sokn ceru. the scu/u hugg;;e cefte mantal/. oc ak;;e cefte ökice ofl. oc mata cefte fea nitium {Nu vilja bönder bygga kyrka; då skall man utsätta femt för alla jordägande, som finnas i socknen, för att komma dit. De skola hugga timmer efter mantal ock göra körslor efter antalet dragare och lämna mat efter tillgången på boskap.) Jämför man bandparcellernas utbredning med den historiska kartan från 1812 kan man konstatera att hela Granhults inägor en gång varit indelad på detta sätt. De delar som är bevarade är sådana delar som tidigt övergått till ängs- eller betesmark och därför blivit beskogade idag. Ett viktigt undantag var dock Kyrkotorp, som saknade teguppdelningen och följaktligen inte hade del i byns gemensamt skiftade inägomark. Gården utgjorde en satellit till byn med avgränsad markanvändning. Vad detta beror på kan man endast spekulera i än så länge. En tolkning är att Kyrkotorp etablerades först efter det att markerna delades upp i tegar och därför inte "fick plats". En annan tolkning är att Kyrkotorp hade en tydlig särställning från början, kanske som en huvudgård för en storman, och därför stod över den markindelning som endast berörde allmogen. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 13

22 Oavsett vilken tolkning som är den korrekta kan man konstatera att bandparcellerna har varit brukade under samma medeltida period som kyrkomiljön uppkom i och alltså varit en del av samma medeltida landskapsmiljö. Ser man bandparcellerna som dokument kan man skissa på ett mer direkt samband mellan kyrkobyggandet och markens teguppdelning. Enligt den medeltida Tiohärdslagen, av vilken endast kyrkobalken finns bevarad, anges det hur mycket var och en av markägarna skulle bidra till den gemensamt uppförda kyrkan. Dessa insatser stod i en bestämd proportion till hur mycket av byn man hade tillgång till. Ju större tillgångar man hade desto större insatser vid kyrkobyggandet, oavsett om det rörde körslor eller timmerhuggning. Tegarna kan därför ha tjänat ett bestämt syfte och tagits till intäkt för böndernas insatser vi Granhults kyrkas tillkomst. Odlingslandskapet Dagens odlingslandskap är präglat av de skiftesreformer som genomfördes i Granhult under 1850-talet, liksom de förändringar av jordbruksdriften som skiftena möjliggjorde. Bebyggelsebilden h ar exempelvis en spridd karaktär efter det att Norrgårdens brukningsenheter flyttade till nya gårdstomter. Södergården och Kyrketorp ligger dock kvar på ursprungliga platser. Dessutom tillkom en rad torp i mer marginella lägen. På 1930-talet uppfördes nya byggnader till arrendatorn på Kyrketmp. Lyretorp har aldrig tillhört Granhult utan har tillkommit som en avknoppning från Marhult. Också denna enhet har varit föremål för delningar. Fig talets uttryck i odlingslandskapet. Flygfoto: Bergslagsfoto 2011 Åkermarken är i det stora hela välröjd och på de marker som inte övergått till betesmark har de flesta av de små odlingsrösena som LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 14

23 fanns tidigare röjts bort. Många har hamnat i stenmurar som uppförts längs med de nya skiftesgränserna. Till bilden av 1800-talets och det tidiga 1900-talets odlingsverksamhet hör också nyodlingar, särskilt på sankare marker. Med dessa mossodlingar har odlingslandskapets öppna arealer utvidgats. Totalt sett är det dock fortfarande de gamla inägorna från före skiftena som dominerar landskapsbilden. Av stor Fig. 12. Röd linje markerar 1700-talets inägoområde. Flygfoto: Bergslagsfoto 2011 vikt är också de betade partier som särskilt kring inägornas norra del ramar in åkrar och vallar, och som representerar de ängsarealer som tidigare var en viktig del av inägornas totala areal. Många av dessa innehåller dessutom fossila rester efter odling från tidigare epoker. Odlingslandskapets riks:intressanta aspekter är särskilt knutna till den skiftesstruktur som markeras av landskapselement, så som stenmurar, diken, vallar etc. Denna, som alltså är resultatet av laga skiftet på 1850-talet, ska ses i kontrast till det förhistoriska/medeltida tegsystemet av vilket det fortfarande finns lämningar efter. I övrigt finns det också skäl att framhålla landskapets öppenhetsgrad som sannolikt går tillbaka på medeltida förhållanden. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 15

24 Slutsatser Landskapets monument Granhults kyrka uppfördes som ett monument, av religiösa såväl som av världsliga skäl. Det som Tegner betraktade som ett träskjul var kanske den största byggnad som de flesta medeltida människor på landsbygden någonsin såg. För nutidsmänniskan (och särskilt framtidsmänniskan) finns det ett värde i att "återuppleva" medeltidens dimensioner i linje med kommunens översiktsplans uttolkning av riksintresset. Träkyrkan i Granhult och dess monumentalitet är känslig för konkurrens. Samband i landskapet Som ett uttryck för kyrkobyggandet i Sverige kan träkyrkan bland annat ses i kontrast till områdets äldre religiösa uttryck i form av förhistoriska gravmonurnent. De fossila åkertegarna (bandparcellema) representerar samma tid och landskap som träkyrkans. Åkertegarna kan också tjänat som dokument för hur stor andel varje hushåll förfogade över i byn, men också hur mycket man ansvarade för i kollektiva angelägenheter. De kan alltså ha legat till grund för hur stor andel var och ett av bondehushållen var skyldiga att bidra med vid kyrkobyggandet. Odlingslandskapets öppna arealer samman faller i stort sett med 1700-talets inägomarker och därmed troligen till väsentliga delar med det medeltida landskapet talets skiftesstruktur står i en stark och pedagogisk konstrast till den medeltida markuppdelningen. Landskapets visuella egenskaper Riksintresset kan under rådande markanvändning sägas vara uppdelat på tre landskapsrum, som är definierade utifrån gränsen mellan skogsmark och öppen mark/betad hagmark. Lyrehult utgör en egen enklav medan Granhults by och Kyrketorp (med Granhults kyrka) hänger samman via ett "gatt". Härifrån råder ett visuellt samband mellan kyrkan och de medeltida åkertegarna. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fö: ctjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 16

25 De olika landskapsrummen har olika förutsättningar att möta förändringar av markanvändningen. Riksintressets avgränsning och värdetext Riksintressets motivtext är relevant men bör förtydligas och renodlas på några punkter. Det fossila åkersystemets datering är osäker och kan delvis tillhöra medeltiden. Texten bör dessutom betona de rika möjligheter som området har att låta människor uppleva en miljö som i flera avseenden har sitt ursprung i medeltiden. Vad avser uttrycken för riksintresset framstår torpmiljöerna inte relevanta för läsbarheten för de aspekter som området representerar. Däremot bör man betona de skiftesstrukturer som upprättades under 1800-talet och som fo1ifarande äger bestånd som en kontrast till det medeltida tegskiftet. Förslag till ny motivtext Motivering: Odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern/medeltid, samt kyrk2lats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft, med rika möjligheter att UR leva det förindustriella och medeltida landska ets karaktär och samband. Uttryck för riksintresset: 1200-tals kyrka av trä med klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe från 1700-talet. Fornlämningar i form av gravanläggningar och hällrish1ingar från stenåldern/bronsåldern. Utskiftad kyrkbybebyggelse. Övergivna åkersystem från järnåldern/medeltid med stensträngar och vallar. Omfattande områden med odlingsrösen och 1800-talets skiftesstruktur i form av stenmurar etc. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Det historiska vägnätet, som exempelvis "Bårbärarvägen" och gamla Kalmarvägen. Riktlinjer De kulturhistoriskt viktiga byggnaderna i kyrkomiljön bör vårdas i enlighet med upprättade vårdplaner. Det är av avgörande betydelse att odlingslandskapet och dess värden hävdas genom åkerbruk och boskapsskötsel. Betesdriften är till exempel extra betydelsefull i de marker som hyser fossil åkermark i form av röjningsrösen och åkertegar. Eventuell nedläggning av jordbruksmark bör koncentreras till marginella partier som nyodlats under 1800-talet eller senare. Kyrkomiljöns monumentala aspekter bör respekteras. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 17

26 Eventuell ny bebyggelse och andra anläggningar bör underordna sig riksintressets värden. Särskilt gäller det i landskapsrummet kring kyrkomiljön och den visuella kontakten med de medeltida åkerstrukturerna. Informationsinsatserna kring den riksintressanta miljön bör ökas och vidgas till att även omfatta andra värden. Miljön kring Granhult har stora förutsättningar för att ytterligare aktivera kulturmiljön som besöksmål. Referenser Hansson, Martin Höglin, Stefan Klang, Lennart Lantmäteriet Huvudgårdar och herravälden. En studie av småländsk medeltid. Lund studies in medieval archeology 25. Växjö Agrarhistorisk landskapsanaly, Kronobergs län. Länsöversikt. Raä 1998 Sävsjö och Granhult i Uppvidinge härad- exempel på fossila kulturlandskap. Kronobergsboken Lantmäteristyrelsens arkiv: Granhult, starkskifte på utmark, Gran.hult, storskifte på inägor, Marhult, Enskifte på utmark, Granhults socken, Lantmäterimyndigheternas arkiv: Granhult, Norra gården, ägoutbyte, Granhult, Södra gården, laga skifte, Ullen, Marian Granhult och Nottebäck. Sveriges kyrkor, Småland. Volym 149. Stockholm Småland. Landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna. Riksantikvarieämbetet. Stockholm LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Fördjupad riksintressebeskrivning Granhult Sid 18

27 KAP6.ALLMÄNNAINTRESSEN Regionala intressen Följande är hämtat från "Historia för framtiden - Kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län", (KMPG) kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden. Samtliga nedan finns också med i den kommunala kultunniljöplanen (KMPU). Nedan följer ett kort sammandrag av områdena. Vraneke, Herråkra sn Sockencentrum, aktiv levande by med årsringar. Inga industrier har funnits i äldre tid utom några små sågar. Sedan 1900-talets mitt har tillkon1mit ett stort sågverk samt torvindustri. Kyrka från 1803, kyrkstallar. Kylleskruv, Lenhovda sn Välbevarad ålderdomlig bebyggelse, glasbruksruin. Av namnet att döma har det funnits en primitiv järnhantering redan under kolonisationsskedet. Lenhovda, Lenlwvda sn Kyrkligt centrum från 1200-talet med kyrka, sockenstuga och prästgård. Tingsplats för Uppvidinge härad sedan medeltiden med tingshus (1777), häradsfängelse och avrättningsplats. Gravfält med 120 gravar från järnåldern. Östraby o Viistraby, Lenhovda sn Intressant bebyggelsekaraktär, äldre kulturlandskap, glasbruksruin. Galtabäck, Nottebäck sn Storvulen bebyggelse, parstugor, öppet kulturlandskap med röjningsrösen. Klavreström, Nottebäck sn Välbevarad äldre industrimiljö med lång kontinuitet, järnbruk talet, bruksherrgård från 1833 smedbostäder, gjuterimuseum. Nottebiick, Nottebäck sn Kyrkby sedan 1200 talet. Östergården värdefull bebyggelse, sekelskiftesvilla, omgivande äldre kulturlandskap. Rosdala, Nottebiick sn Glasbrukssamhälle Sedan den regionala planen antogs har Rosdala glasbruk utnämnts till byggnadsminne. Hohult. Älghult sn Ålderdomlig by, anor från Vägen skiljer mangårdsbyggnaderna från fäbyggnaderna vilket ger byn en ålderdomlig karaktär. Byfägata, ålderdomligt kulturlandskap som även är av intresse för naturvården. Uranäs, Älghult sn Ålderdomliga ekonomibyggnader, linbastu, ängslador, bygata på näset mellan sjöarna. Rester efter ålderdomlig järnhantering. Älghult, Älghult sn Sockencentrum med marknadsplats, kyrka och torg, Verdandiparken. Hohults by 1976 Foto: Karl-Jolia11 Kra11z, S111å/a11ds Museum 50

28 KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSEN Kommunens ställningstagande kulturmiljövård regionala intressen: För de 11 objekten ovan finns ställningstaganden för vart och ett av dem - se den kommunala kulturmiljöplanen. Sammanfattande ståndpunkter som gäller för alla: Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Vid upprättande av detaljplaner eller områdesbestämmelser bör hänsyn tas till områdenas kulturmiljövärden. Vid bygglovprövning bör iakttas att förändring av befintlig bebyggelse sker med varsamhet. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig vad gäller lokal byggnadstradition, färg, form, material. Omfattande/stora landskapsförändrande åtgärder bör undvikas. Byggnader för jordbrukets behov ska anpassas till landskapsbild och miljö. Äldre gränsmarkeringar och hägnader bör underhållas. De gamla vägsystemen bör bevaras. Alleer bör bibehållas och vårdas. Lokala/kommunala intressen Utöver de ovan angivna mnrådena och objekten finns också andra miljöer av kulturhistoriskt intresse i kommunen. I KMPU - "Kulturarv att vårda" - (år 2000) finns i de fem socknarna upptaget sammanlagt 56 objekt. Alla är avgränsade på karta och utförligt beskrivna med värde och avgränsning. En del är mindre byar eller bebyggelsemiljöer men några är också lite större byar.. För närmare beskrivning hänvisas alltså till denna bok. Nedan har förtecknats vilka av dessa områden/objekt och byar som har en större areell utbredning, som inte är med på listorna över riksintressen eller regionala infress~n och därför bö~ uppmärksammas. Skälet är kanske av det skälet att markanvändningsförändringar är mer sannolika. Älghults socken: Alster mo Botillabo m.fl. Bockaskruv Flöxhult Fröseke Gillbonderyd Gödeshult Ideboås Långaskruv Marshult Möckleshult Norramåla Pikabol Rydefors Herråkra socken: Bihult Hult Herråkra Lenhovda socken: Bastorp Hökhult Sävsjöström Åseda socken: Badeboda Danstorp Kutteboda Lindåkra Mada Massa måla Mörtelek Skrivaretorp Svenshult. Stockhult Varshult Åseda Nottebäcks socken: Boestad Bredhälla Heda Flybo/Nygård Horshaga Lindshammar Norrhult med Rosdala Nottebäck Rosenhalm Vithult Kommunens ställningstagande lokala/kommunala intressen: Miljöer och objekt upptagna i kommunens kulturmiljöplan "Kulturarv att vårda" ska särskilt beaktas och hänsyn tas till dessa vid nya ingrepp i landskapet, ny bebyggelse och andra anläggningar t.ex. vindkraft och ledningsdragningar. 51

29 KAP6.ALLMÄNNAINTRESSEN Byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller anläggningar Tingshuset i Le11l10vrln Foto: Hm1s Bomall Förutom kommunens kyrkor har följande byggnader byggnadsrninnesförklarats: Tingshuset i Lenhovda Norrhults Folkets hus och park Rosdala glasbruk i Norrhult Norrhults folkets park Foto: Halls Bomall Övriga värdefulla byggnader (Se kulturmiljöplanen för Uppvidinge kommun). Värda att särskilt notera är: Klavreströms bruksherrgård Loftbodar m.m. Kommunen har en stor skatt av äldre ekonomibyggnader och särskilt talrika är de s.k. loftbodarna, timrade magasinsbyggnader i två våningar. En särskild utredning och beskrivning har gjorts av dessa 39 loftbodar i rapporten "Loftbodar i Uppvidinge kommun" av Eva Åhman och Annika Persson (Kultur och fritidsnämndens skriftserie nr 4). 52

30 KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSEN Smalspåret Smalspåret Växjö-Västervik byggdes av privata järnvägsbolag i etapper under åren Dessa banor, som sammanhängde med bruks- och tränäringen, kom att ha en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen under många år. Inom kommunen gick jårnvägen via Klavreström - Åseda - Hultanäs och vidare mot Virserum och Hultsfred. Idag finns banan inom kommunen kvar endast på sträckan från Åseda station och till Hultanäs. Smalspåret inom Kalmar län (Hultsfreds och Västerviks kommuner) är byggnadsminnen. Hela bansträckningen av smalspåret har ett stort kulturhistoriskt värde och en stor potential för turismen i berörda län och kommuner. Mycket att läsa om de smalspåriga järnvägarna i Småland finns bl.a. i en skrift "VÅHJ och dess grannbanor" utgiven av "Smalspåret i Hultsfred AB" samt på Se även text om järnvägens utbyggnad under kaptitel 2, Järnvägarna byggdes ut. Fornminnen Fig6.2 Områden med fornlämningar Teckenförklaring Fornminnesomriide 53

31 KAP6.ALLMÄNNAINTRESSEN Kommunen har rikligt med olika typer av fornlämningar. På kartan syns tydligt att dessa är koncentrerade i de västra och höglänta delarna av kommunen i ett stråk mellan Lenhovda och Norrhult-Klavreström. Översiktsplanen detaljbeskriver inte dessa, utan vi hänvisar till Riksantikvarieämbetets söktjänst på Internet, Fornsök (www. fornsak.se), som ger en snabb och aktuell bild. Dock betonas särskilt: Sävsjö säteri - Odlingslandskap Lenhovda - Gripagårdsområdet - Kronobergs läns största järnåldersgravfält Lenhovda - Nöbbeleområdet Kommunen ställningstagande:. Samtliga fornminnen är skyddade enligt lag. Fornminnen bör göras mer kända för kommuninvånare och besökare.. Kulturminneslagen Lagen om kulturminnen mm innehåller bl.a. bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och ki;rkliga kulturminnen. Vid planering, exploatering och prövning är det viktigt att i ett tidigt skede ta kontakt med länsstyrelsen. Om t.ex. fornlämningar berörs, och detta kan gälla även tillhörande vägar och ledningsdragningm~ måste detta prövas av länsstyrelsen och meddelas i ett särskilt beslut enligt kulturminneslagen. Naturreservatet Skäraskog erbj11derfårutom vackra vyer många exempel på hur sådana marker fårr brukades. Markens gräs och örter användes for bete och hö, träden hamlades får att lövverket skulle ge foder till djuren, grenarna nyttjades for att göra korgar och gärdesgårdar, m.m. Foto: Hans Boman 54

32 KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSEN Naturmiljö Kommunen saknar för närvarande en samlad naturvårdsplan. Under 2006 har tagits fram "Förstudie - naturvårdsplan för Uppvidinge kommun" (Rapport ). Syftet med denna har varit att ta fram metod, organisation och innehåll i kommande naturvårdsplan och att denna därvid ska utgöra en del av planeringsförutsättningarna för översiktsplanen samt vara ett arbetsinstrument för berörda förvaltningar. Förutom beskrivningar och förteckningar över skyddade områden och värden kommer denna att behandla: Sjöar och vattendrag, t.ex. för friluftsliv, miljömålen på olika nivåer, inventeringar av arter och biotoper, naturen som resurs för föreningsliv och friskvård, naturen som resurs i näringslivets utveckling, tex. besöksnäringen m.m. I avvaktan på denna naturvårdsplan, som självklart kommer att bli ett mer utförligt underlag för kommunens beslut i konkreta ärenden, görs här en redovisning av de viktigaste intressena och värdena i kommunen. Fig 6.3 Karta över olika nnturvårdsintressen i Uppvidinge kommun ~ ~ Obs. att för Storasjöområdet ligger alla tre naturvårdsintressena lagrade på varandra! Teckenförklaring Naturreservat /RW Natura 2000 Riksintresse naturvård 55

33 KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Inom Uppvidinge kommun finns 22 områden som Naturvårdsverket pekat ut som riksintresse för naturvården enligt Miljöbalken 3 kap 6. Områdena har avgränsats av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Flera av dessa innehåller naturreservat (redan skyddade enligt 7 kap miljöbalken) och är samtidigt utpekade som Natura 2000 områden. För riksintressen - som ska betraktas som ett slags planeringsriktlinjer - gäller att kommunen i översiktsplanen ska ange hur värdena avses tillgodoses. Detta kan i vissa fall innebära någon form av säkerställande, t.ex. som naturreservat vilket medför att viss skötsel och vård kan bli aktuell. Ett tillgodoseende av dessa nationella värden kan också ske genom tydliga riktlinjer och rekommendationer för ingrepp eller andra markanvändningsförändringar som kan påtagligt skada värdena. Om ett område dessutom är utpekat som Natura 2000 (se detta avsnitt) finns anvisningar och riktlinjer för skötsel och vård i en s.k. bevarandeplan och dessa finns att söka på Länsstyrelsens hemsida. Nr Riksintresse namn Skydd Även Natura 2000 NG26 Skäftesfallsplatån NG27 Singelstorps fly Gripagårdsflyet Naturreservat Natura 2000 NG28 Storasjö området Naturreservat Natura 2000 NG29 Alsteråns dalgång från Skahus t Alsterfors NG30 Lundby-Botillaboområdet Natura2000 NG31 Stora fly, Stocksmyr, Breda fly, Källekulla mad Natura 2000 NG32 Grötåsen NG33 Helvetets trappor NG37 Libbhults änga1~ Karryd- Lilla Heda Naturreservat Natura 2000 NG41 NG42 Mösjöhult-Måketorp Skäraskog Natura 2000 Naturreservat Natura 2000 NG43 Varshult Natura2000 NG44 Våraskruv Naturreservat Natura2000 NG45 Ås eda NG48 Vrånghult NG49 Hultåkra NG50 Pikaböl NG51 NG53 Rosenholm Fagraholms fly Natura2000 Naturreservat Natura 2000 NG57 Merhultskärret NG61 NG64 Stora fly Ideboås Naturreservat Natura 2000 Fig6.4: Tabell över riksintressen i Uppvidinge kommun 56