Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(5) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Onsdag 28 oktober 2015 Tid Kl Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och FP i Tången Formella punkter och informationsärenden Lunch Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Gudrun Brunegård (KD) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum på landstingets kansli 9 november Informationsärenden 3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning på landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 av Lena Hagman, kl Redovisning av köfri vård Föredragning på landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 av Lars Mattson, Florence Eddyson-Hägg och Bente Transö, kl Lägesrapport avseende asyl- och flyktingsituationen i länet Föredragning på landstingsstyrelsen av Krister Björkegren och Christer Holmgren, kl Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 6. Yttrande över Kristdemokraternas skrivelse angående utveckling av asyl- och flyktingsjukvården Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen besvarar Kristdemokraternas skrivelse med vad som framgår i Primärvårdsförvaltningens yttrande. Skrivelsen föranleder i övrigt ingen åtgärd.

2 2 7. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 8. Utredningsuppdrag 13/03 - Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet, delrapport (samordnas med utredningsuppdrag 14/20 - En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän) Diarienummer , Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 13/21 -Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet samt utredningsuppdrag 14/20 - En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän. Muntlig föredragning på landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 av Karl-Johan Bodell, trafikdirektör, tid 15 minuter. 9. Utredningsuppdrag 14/06 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Diarienummer Förslag till beslut I landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 14/06 - Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel. Förslag till beslut i landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige beslutar att komplettera Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning enligt landstingsservice förslag. Ändringarna gäller från och med den 1 januari Utredningsuppdrag 15/07 En handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/07 Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer. 2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer. 11. Överenskommelse mellan landstingsstyrelsen och Folktandvården 2016 samt Riktlinjer för barn- och ungdomstandvård 2016 och Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen antar Överenskommelse mellan landstingsstyrelsen och Folktandvården för Landstingsstyrelsen antar Riktlinjerna för barn- och ungdomstandvård 2016 att gälla från och med den 1 januari Landstingsstyrelsen antar uppdatering av Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari 2016.

3 3 12. Ändring i sammanträdesplan 2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen gör följande ändringar i sammanträdesplanen för 2016: Landstingsstyrelsen flyttas från den 2 november till den 31 oktober Landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning flyttas från den 20 oktober till den 21 oktober Delegationsärenden Protokoll från presidiemöte den 28 september och 5 oktober Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Senast inkomna protokoll till landstingets kansli: - Landstingsfullmäktige den 30 september Folkhälsoutskottet den 2-3 september Inkomna och avgivna skrivelser (se bifogad förteckning). Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 15. Landstingsplan med årsbudget för 2016 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 7. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna, bilaga 8. Punkterna 4,5 och 7 föreslås förklaras omedelbart justerade av landstingsfullmäktige.

4 4 16. Redovisning av förstudier avseende renovering av lokaler för behandlingsbad vid Länssjukhuset i Kalmar, ombyggnad för utökat reservkraftsystem vid Länssjukhuset i Kalmar samt utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra renovering enligt redovisat underlag för genomförandebeslut avseende behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 13,5 Mkr för genomförande av renovering av behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. 2. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med IT-förvaltningen genomföra om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft enligt redovisat underlag för genomförandebeslut vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 10 Mkr för genomförandet av om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft vid Länssjukhuset i Kalmar. 3. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus redovisat underlag för genomförandebeslut. Landstingsfullmäktige anvisar 2 Mkr för genomförande av utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus. 17. Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar att i Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning ska göras följande ändringar och tillägg: - Under rubriken Yrkeskategorier som utifrån grundkompetens är tänkbara förskrivare ska ortopedingenjör läggas till. - Under rubriken Ekonomi ska som en andra mening läggas till att Ett undantag är kostnaden för ortopedtekniska produkter som ska belasta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen centralt. - Under rubriken Förskrivningsrätt och förskrivare ska som ett andra stycke läggas till Privatpraktiserande vårdgivare har förskrivningsrätt endast när särskilt beslut fattats därom. Inom hälsoval är privata hälsocentraler förskrivare på samma villkor som offentliga hälsocentraler. Beslut för övriga privata vårdgivare fattas av planeringsenheten. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari Motion 1/2015 Informera om psykisk ohälsa på länets skolor Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 1/2015 Informera om psykisk ohälsa på länets skolor. 19. Medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett.

5 5 20. Medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer med att det under det senaste året har genomförts olika åtgärder för att frigöra audionomtid och för att möta öron- näs- och halsklinikens köproblematik. 21. Försäljning av den avstyckade fastigheten Kungsljuset 4 till Kalmarhem Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner köpekontraktet gällande överlåtelse av fastigheten Kalmar Kungsljuset 4 till Kalmarhem AB till en köpeskilling av kr. 22. Reglemente för kulturnämnden samt ändringar i bestämmelser om ersättning till de förtroendevalda Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Reglemente för kulturnämnden, att gälla från och med den 1 januari Landstingsfullmäktige beslutar att komplettera bestämmelserna om ersättning till de förtroendevalda med följande under rubriken Arvoden/årsarvoden: Kulturnämnden ordförande 20 % av riksdagsledamots arvode vice ordförande 75 % därav. Besluten gäller under förutsättning av att samtliga medlemmar i Regionförbundet godkänner övergången av ansvar för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet till Landstinget i Kalmar län. Anders Henriksson (S) ordförande

6 Förtroendevalda Landstingsråd Datum Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer Svar på skrivelse angående utveckling av asyl- och flyktingsjukvården Förslag till beslut Landstingsstyrelsen besvarar Kristdemokraternas skrivelse med vad som framgår i Primärvårdsförvaltningens yttrande. Skrivelsen föranleder i övrigt ingen åtgärd. Bakgrund Kristdemokraterna har i skrivelse till landstingsstyrelsen, daterad den 31 augusti 2015, föreslagit att landstingsstyrelsen ska uppdra åt landstingsdirektören att: -utreda hur asylsökande och flyktingars akuta sjukvårdsbehov bäst kan tillgodoses, exempelvis genom mobila asylsjukvårdsteam för akuta primärvårdsärenden, vilka kan ambulera mellan de större asylboendena, eller annan lösning samt - inrätta en fast mottagning för akuta primärvårsärenden i lediga utrymmen i befintliga lokaler för asyl- och flyktinghälsovården i Stålhagen, Hultsfred. Primärvårdsförvaltningen har yttrat sig över skrivelsen. Anders Henriksson Landstingsråd Bilagor 1. Yttrande från primärvårdsförvaltningen daterat den 19 oktober Skrivelse från Kristdemokraterna daterad den 31 augusti Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr Bankgiro

7 YTTRANDE Sida 1(1) Primärvårdsförvaltningen Datum Referens Landstingsstyrelsen Yttrande angående Kristdemokraternas skrivelse Utveckling av asyl- och flyktingsjukvården Kristdemokraterna föreslår i sin skrivelse att utreda hur sjukvårdsbehovet för asyl och flyktingar bäst kan tillgodoses, samt att inrätta en fast mottagning i Hultsfred. Asyl- och flyktinghälsovården erbjuder samtliga asylsökande ett hälsosamtal med en hälsoscreening, samt information om sjukvården som erbjuds. För uppföljning och vid behov av sjukvård hänvisas asylsökande till en närliggande hälsocentral efter en fördelning mellan aktuella hälsovalsenheter. Under 2014 genomfördes besök inom hälsocentraler för asylsökande utöver de hälsosamtal som genomförs av asyl- och flyktinghälsovården. Ungefär 30 % av dessa besök var till barn eller unga under 20 år. Vuxna asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå. Barn och ungdomar under 20 år har rätt till vård och tandvård i samma omfattning som erbjuds till de som är bosatta i landstinget. Lagstiftningen säger 18 år som åldersgräns, men eftersom Landstinget i Kalmar län har beslutat om 20 år om gräns för fri vård till barn och ungdomar gäller samma för asylsökande. Detta ställer samma krav på tillgänglighet, kontinuitet, utredningsmöjligheter och utrustning etc. som övrig hälso- och sjukvård som vi bedriver. För att möta den ökande volym asylsökande i länet pågår planering av att utveckla primärvården. Där finns det flera aspekter som behöver hanteras kring hur sjukvårdsbehovet kan tillgodoses både när det gäller en fast mottagning samt för mobila team. Lars Mattsson Primärvårdsdirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

8 LANDSTINGET I KAlMAR LÄN Lands tin gs styrelsen INK D. nr.... i.5.p.$. i.r... fj DLÄ?i,GES t'?t ttnö 1ö1 KOPIA Till eh Ivistdemokraterna Utveckling av asyl- och flyktingsjukvården Sverige har ett medmänskligt ansvar att bistå vid internationella kriser och flyktingkatastrofer. Det nuvarande läget i exempelvis Syrien medför stora flyktin gs strömmar, som måste hanteras på ett sätt som garanterar såväl de redan tidi gar e listade patienterna som de asylsökande god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Landstinget i Kalmar län har i flera avseenden visat goda ambitioner. Landstingets asyl- och flyktinghälsovård li gg er mycket bra till ur ett nationellt perspektiv. En mycket stor andel, 84 % av nyanlända jämfört med 40 % i riket, genomgår hälsosamtal med en medicinsk bedömning av eventuellt vårdbehov, stöd eller andra åtgärder. Genomgång görs av vaccinationsstatus och smittorisk, samt information om svensk hälso- och sjukvård. 99 procent tackar ja, men några hinner flytta innan hälsosamtalet blivit av. I nuläget är en sjuksköterska mobil. Övriga fyra sjuksköterskor åker ut till asylboendena vid behov. Övrig personal är allmänläkare, som kommer till Asyl- och flyktinghälsovårdens lokaler i Hultsfred nå gr a gånger i månaden. Sjuksköterskorna väljer ut vilka patienter som får träffa läkaren. Det finns också fem sekreterare, fem undersköterskor och en kurator. Tolk anlitas via gemensam upphandling med länets kommuner. För uppföljning och vid behov av akut sjukvård hänvisas till primärvården. Provsvar skickas till den hälsocentral personen är listad på, vilket är kopplat till bostadsadress. I Hultsfred är patienterna fördelade mellan hälsocentralerna i Hultsfred, Mörlunda och Vimmerby samt de båda privata läkarmottagnin gam a i Virserum. Det är viktigt att de asylsökande rar den sjukvård de behöver i tid. Mån ga av dem är traumatiserade. Enligt mångas kultur följer hela familjen med vid besök i sjukvården, v i lket kan ge intryck av att det är många patienter. I Hultsfred finns asylsökande, sammantaget med Mörlunda 1000 stycken. Enligt lagen har vuxna asylsökande rätt till vård som inte kan anstå. Annat f'ar vänta tills man ratt uppehållstillstånd. För asylsökande barn gäller samma rätt till hälso- och sjukvård som för personer med permanent uppehållstillstånd. Det behöver skapas en organisation som blir smidig för asylsökande, utan att hälsocentralernas fasta listade f'ar sämre tillgänglighet. En fast sjukvårdsmottagning skulle med fördel kunna in ry mmas i lediga utrymmen i Asyloch flyktinghälsovårdens lokaler i Hultsfred, för patienter i närområdet. Ambulerande team, administrativt kopplade till asyl- och flyktinghälsovården för att garantera kompetens och likvärdig vård runt om i länet, skulle kunna avlasta primärvården i övri ga delar av länet, genom regelbundna besök på större asylboenden. Kristdemokraterna föreslår därför landstin gs styrelsen ge landstin gs direktören i uppdrag att att utreda hur asylsökande och flyktingars akuta sjukvårdsbehov bäst kan tillgodoses, exempelvis genom mobila asylsjukvårdsteam för akuta primärvårdsärenden, vilka kan ambulera mellan de större asylboendena, eller annan lämplig lösnin g, samt inrätta en fast mottagning för akuta primärvårdsärenden i ledi ga utrymmen i befintli ga lokaler för Asyl- och flyktinghälsovården i Stålhagen, Hultsfred. Kalmar län den 31 augusti 2015 Anders Andersson Jimmy Loord

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , och Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 21 oktober 2015) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren , och Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 13/21 Flyttad från landstingsstyrelsen den 4 november till den 14 december Uppdrag 14/18 Flyttad från landstingsstyrelsen den 4 november till den 3 februari Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 21 oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

10 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet VERKSAMHET OCH PROCESS Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Delrapport på Landstingsstyrelsen den 28 oktober /21 Strategi för klinisk forskning LÄRANDE OCH FÖRNYELSE Ylva Gorton Rapporteras på LS den 14 december /06 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel MEDBORGARE OCH KUND Landstingsservice Christer Holmgren Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 28 oktober /12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Jönköpings och Östergötlands läns landsting redovisats och när ekonomin så tillåter 14/13 Kartläggning av eventuella åldersrelaterade skillnader vid val av behandlingsmetod hos äldre med psykisk ohälsa vilken ska ligga till grund för kommande förbättringsarbete 14/18 Förslag om hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska kan utvecklas efter att utvärdering gjorts VERKSAMHET OCH PROCESS VERKSAMHET OCH PROCESS MEDARBETARE Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Ylva Gorton Arbetas in i äldreprocessen Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 3 februari /20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän MEDBORGARE OCH KUND Kalmar Länstrafik KLT Stab KLT Stab gemensamt Karl-Johan Bodell Samordnas med uppdrag 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015

11 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Delrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december /06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet närainvånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns MEDBORGARE OCH KUND Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober /07 En handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 28 oktober /12 Införandeplan för robotassisterad kirurgi VERKSAMHET OCH PROCESS Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Arbetas in i budget och plan för /14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården VERKSAMHET OCH PROCESS Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Slutrapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december /19 Genomföra, testa och utvärdera modellen för akademisk specialisttjänstgöring MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december /20 Genomgripande analys av visstidsanställningar, timanställningar, övertid och fyllnadstid med målet att antalet utlysta heltidstjänster ska öka MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december /21 Effekterna av införandet av Rätt vårdadministration på rätt nivå MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober /23 Uppdrag att inleda en process för att lära från Landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD och autismspektrumstörningar. Modellen bygger på utredning, diagnostisk behandling och åtgärdsplanering av barn som avviker vid utvecklingsscreening vid 2,5 års ålder på BHV VERKSAMHET OCH PROCESS Primärvårdsförvaltningen Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015

12 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(2) Landstingsfullmäktige Utredningsuppdrag 14/06 uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Förslag till beslut i landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 14/06 - Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel. Förslag till beslut i landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige beslutar att komplettera Riktlinjer för hjälpmedelförskrivning enligt landstingsservice förslag. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan uppdraget till landstingsdirektören att uppdatera riktlinjerna för barnhjälpmedel. Idag finns det inga riktlinjer som endast riktar sig till barn utan dessa riktlinjer är integrerade med Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i stort. Nuvarande Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Kalmar län antogs Revidering av dessa pågår. Utgångspunkten och synsättet som de nya riktlinjerna kommer att ha är att patienten/brukarens behov är grunden för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. I arbetet med de nya anvisningarna måste även hänsyn tas till den nya patientlagstiftningen, Patientlag (2014:821) som trädde i kraft årsskiftet 2014/2015. Arbetet med att uppdatera riktlinjerna ska fortsätta i samverkan med verksamheterna och brukar/patientföreträdare under 2015 och Beslut om nya riktlinjer bör tas i den takt varje område arbetats fram. Barnhjälpmedel ingår i flera av avsnitten men förändringarna kommer företrädesvis beskrivas i inledningskapitlet. Barnperspektivet och barnkonventionen ska genomsyra de nya riktlinjerna. I avvaktan på att revideringen blir klar föreslås att följande text förs in i det inledande kapitlet. Landstinget i Kalmar län Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

13 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Särskild anvisning för hjälpmedel till barn och ungdomar - Enligt artikel 31 i barnkonventionen: Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn och ungdom med funktionsnedsättning. Grundinställningen ska vara att tillgodose det funktionsnedsatta barnets behov på sådant sätt att barnet kan genomföra de aktiviteter ett icke funktionsnedsatt barn utför. Detta för att barnen ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. - Hjälpmedel för sport, motion och hobby Hjälpmedel för fritidsaktiviteter utanför vardagen (organiserade fritidsaktiviteter) ingår inte i landstingets ansvar. Då förskrivning av dessa hjälpmedel inte kan göras har hjälpmedelscentralen ordnat en verksamhet för korttidslån av sådan utrustning. Syftet med denna verksamhet är att hjälpa användarna med förbättrad tillgänglighet till hjälpmedelsprodukter för sport, motion och hobby. Mer information om denna verksamhet och de produkter som ingår finns på hjälpmedelscentralens egen hemsida. - Förskrivaransvar och informationsansvar Dubbelutrustning kan bli aktuell. Det är ibland orealistiskt att regelbundet transportera skrymmande hjälpmedel, t.ex. mellan boende vid delad vårdnad, mellan hem och förskola, skola, stödfamilj eller korttidsboende. Godkännande av verksamhetschef ska finnas. Är flera huvudmän inblandade ska samråd ske. Christer Holmgren Förvaltningschef Mimmi Hogland Blomkvist Funktionshinderstrateg Bilaga Slutrapport Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel.

14 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Slutrapport

15 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel 1 Inledning Hjälpmedelsförsörjningen vid Landstinget i Kalmar län är uppdelad i länsövergripande organisatoriska områden; hjälpmedelscentraler, hjälpmedelsförråd, syncentraler, audionommottagningar/hörcentraler samt ortopedteknisk verksamhet. Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel som stöd till verksamheterna ovan är under revidering. Där ingår vilka möjligheter och avgränsningar som landstinget anger vid förskrivning av hjälpmedel till barn med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning. Inför uppdateringen av den del som riktar sig till barn och deras hjälpmedel har en omvärldsöversyn gjorts. Kontakt har tagits med andra landsting för att undersöka hur de hanterar barn med funktionsnedsättning och deras hjälpmedel. En litteraturgenomgång har gjorts där relevant litteratur gåtts igenom. En totalöversyn av förskrivningsanvisningarna har påbörjats där första avsnittet som skrivs om är ortopedtekniska tjänster. Övriga avsnitt i anvisningarna är; Inledningskapitel (gäller för alla områden), synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, hjälpmedel vid rörelsehinder, kognitiva och medicinska funktionshinder samt övriga insatser vid särskilda behov. Inför översynen har intervjuer genomförts med medarbetare i verksamheten för att se vilka behov som finns i verksamheten. I det fortsatta arbetet kommer även patienter/brukare involveras. I översynen ingår även att göra riktlinjerna lätt tillgängliga för patienterna/brukarna samt avgifter för hjälpmedel. Barnhjälpmedel ingår i flera av avsnitten ovan men förändringarna kommer företrädesvis beskrivas i inledningskapitlet. 2 Uppdrag och syfte Riktlinjerna behöver uppdateras avseende ansvars- och kostnadsfördelning, produktområden samt eventuella tillhörande egenavgifter för patienten/brukare. 3 Beskrivning av nuläge Idag finns det inga riktlinjer som endast riktar sig till barn utan dessa riktlinjer är integrerade med Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i stort. Nuvarande Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Kalmar län antogs Revidering av dessa pågår. Utgångspunkten och synsättet som de nya riktlinjerna kommer att ha är att patienten/brukarens behov är grunden för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. I arbetet med de nya anvisningarna måste även hänsyn tas till den nya patientlagstiftningen, Patientlag (2014:821) som trädde i kraft årsskiftet 2014/2015. Inledningskapitlet är under förändring. Dessa förändringar redovisas under avsnittet slutsatser och rekommendationer. En av delarna i uppdraget är redan genomfört och beslutat om och det gäller fritidshjälmedel. Även denna ändring redovisas under avsnittet slutsatser och rekommendationer. Detta stämmer väl överens med det som står i Barnkonventionen artikel 31: 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga

16 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. 4 Slutsatser och rekommendationer Arbetet med att uppdatera riktlinjerna ska fortsätta i samverkan med verksamheterna och brukar/patientföreträdare under 2015 och Beslut om nya riktlinjer bör tas i den takt varje område arbetats fram. I väntan på att ett helt nytt inledningskapitel beslutas bör beslut tas om att fölande text ska föras in i det inledande kapitlet. Särskild anvisning för hjälpmedel till barn och ungdomar Enligt artikel 31 i barnkonventionen: Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn och ungdom med funktionsnedsättning. Grundinställningen ska vara att tillgodose det funktionsnedsatta barnets behov på sådant sätt att barnet kan genomföra de aktiviteter ett icke funktionsnedsatt barn utför. Detta för att barnen ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. Hjälpmedel för sport, motion och hobby Hjälpmedel för fritidsaktiviteter utanför vardagen (organiserade fritidsaktiviteter) ingår inte i landstingets ansvar. Då förskrivning av dessa hjälpmedel inte kan göras har hjälpmedelscentralen ordnat en verksamhet för korttidslån av sådan utrustning. Syftet med denna verksamhet är att hjälpa användarna med förbättrad tillgänglighet till hjälpmedelsprodukter för sport, motion och hobby. Mer information om denna verksamhet och de produkter som ingår finns på hjälpmedelscentralens egen hemsida. Förskrivaransvar och informationsansvar Dubbelutrustning kan bli aktuell. Det är ibland orealistiskt att regelbundet transportera skrymmande hjälpmedel, t.ex. mellan boende vid delad vårdnad, mellan hem och förskola, skola, stödfamilj eller korttidsboende. Godkännande av verksamhetschef ska finnas. Är flera huvudmän inblandade ska samråd ske. 5 Referenser 5.1 Internet Olsson, Greger. Hjälpmedel- prioriteringar och individuella behov. Publikation HI Barnkonventionen Stockholms läns landsting Region Halland program/handbocker/hjalpmedelsanvisningar/anvisningar-vuxna/overgripande-riktlinjer- 2011/ 3

17 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting del/nedladdningsboxar/filer/landstingets%20prioriteringar%20f%c3%b6r%20hj%c3%a4lp medel% pdf Landstinget i Jönköping

18 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/07 Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer. 2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer, daterad den 14 september Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för i uppdrag till landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen redovisa en handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer. Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Det är därför av vikt att det finns en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer. Handlingsplanens mål utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Inom varje perspektiv beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas. Christina Edward Planeringschef Bilaga Handlingsplan. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

19 - Handlingsplan för våld i nära relationer Datum: Version: 1 Dnr:

20 Handläggare Gunnita Augustsson Planeringsenheten Regionsjukvården

21 Sammanfattning Våld i nära relationer är vanligt förekommande både i Sverige och internationellt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. Våld som orsak till sjukdom och ohälsa bör undersökas för att man i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska kunna erbjuda god vård. Våld kan också vara en bakomliggande orsak till ohälsa som resulterar i sjukskrivningar. Personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården ska ställa frågor till patienter vid misstanke om våld i nära relation. Handlingsplanens mål utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Inom varje perspektiv beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas. Våld i nära relationer ingår inte alltid som en obligatorisk del i undervisningen/grundutbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Landstinget behöver därför ta ansvar för att personalen får en grundläggande utbildning. Utöver detta kommer det att behövas en lokal rutin inom varje verksamhet. Verksamhetschefen har som uppgift att följa upp att berörd personal har tillräckligt kompetens och att frågor om våld ställas.

22 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Tillvägagångssätt Beskrivning av nuläge Handlingsplan aktiviteter Webbplats Lokala rutiner Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Definitioner av våld Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer Förenta nationernas definition Uppföljning Referenser Bilaga Deltagare i arbetsgruppen Bilaga

23 Handlingsplan för våld i nära relationer 1 Bakgrund Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det inkluderar alla typer av våld eller andra övergrepp som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer, mellan syskon och i andra familje- och släktrelationer samt våld och förtryck i hederns namn. Både män och kvinnor utsätts för våld men våldsutsattheten ser olika ut. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld i nära relationer av en partner eller före detta partner. Våldet är ett folkhälsoproblem och WHO (2013) uppger att våld och hot om våld är en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Hot, våld, förtryck eller kränkningar mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Denna handlingsplan är en del i landstingets jämställdhetsarbete (Mål 4). Våldets negativa inverkan påverkar kvinnors hälsa genom direkta skador och ger konsekvenser för hälsan senare i livet och kan vara en bakomliggande orsak vid sjukskrivningar. I landstingsplanen för finns ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för våld i nära relationer i Landstinget i Kalmar län. 7

24 Handlingsplan för våld i nära relationer 2 Uppdrag och syfte Syfte Att ta fram konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomsten av våld i nära relationer. Mål Att presentera en handlingsplan för landstingets arbete med att minska våldet i nära relationer. Målgrupp All personal som kommer i kontakt med våldsutsatta personer i sin verksamhet. 8

25 Handlingsplan för våld i nära relationer 3 Tillvägagångssätt Handlingsplanen har arbetats fram i samarbetet mellan representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Psykiatriförvaltningen, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen och Planeringsenheten. Parallellt med arbetet med handlingsplanen har en webbsida lanserats på ltkalmar.se. 9

26 Handlingsplan för våld i nära relationer 4 Beskrivning av nuläge Att vara utsatt för våld eller hot påverkar hälsan och hela livssituationen. Enligt WHO är våld en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Omfattande åtgärder krävs från samhället t ex hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rättsväsendet och frivilligorganisationer. Oavsett uttryck är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period (men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. I dagsläget saknas riktade insatser till förövaren. Inom hälso- och sjukvården behöver den terapeutiska kompetens utvecklas som kan krävas vid behandling av våldsutövaren. Enligt statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger 7 % av befolkningen att de utsatts för brott i en nära relation. Andelen kvinnor och män som utsatts är lika stor. Sett över en livstid uppger drygt 25 procent av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relation. Motsvarande siffra för männen är knappt 17 procent. Av de kvinnor som utsattes för grov misshandel under 2012, uppgav 29 procent att de varit i behov av sjukvård. Motsvarande siffra för männen var drygt 2 procent. Ungefär en tredjedel av de utsatta kvinnorna och en fjärdedel av de utsatta männen i kartläggningen uppger att de har barn boende i sitt hushåll. Uppräknat på befolkningsnivå motsvarar detta nästan kvinnor och män. Om det bor ett barn i vart och ett av dessa personers hushåll innebär det att lika många barn, c:a , lever i hushåll där det förekommit någon form av våld under Utsatthet för våld koppling till hälsa Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. I Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) rapport Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa framgår att Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder var PTSD-symtom (posttraumatiskt stressymptom) c:a tre till fem gånger vanligare än bland andra. Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression dubbelt så vanlig som bland andra. Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger så vanligt hos de utsatta männen jämfört med bland andra. 10

27 Handlingsplan för våld i nära relationer Omkring var tredje kvinna och man som har varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta. Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psykosomatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta. Bland kvinnor i åldern år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Självmordstankar och självmordsförsök är signifikant vanligare bland kvinnor som varit utsatta för våld. 11

28 Handlingsplan för våld i nära relationer 5 Handlingsplan aktiviteter Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i både internationella, nationella och regionala styrdokument. Det övergripande styrdokumentet för arbetet på nationell nivå är Socialstyrelsen författningssamling (SOFS 2014:4) Våld i nära relationer SKL:s positionspapper För kvinnofrid mot våld i nära relationer samt regeringens betänkande Strategi för mäns våld mot kvinnor som ska vara besvarad under hösten Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Det innebär att personer som kommer till primärvård, psykiatri, akutvård, mödrahälsovård, tandvård e t c kan vara eller ha varit utsatta. Det är därför av vikt att det finns en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att Upptäcka personer som utsattas för våld Behandla skador eller symtom Dokumentera skador Informera och motivera till stödinsatser Samverka och hänvisa till adekvat instans Anmäla till socialtjänsten om misstanke finns att barn far illa Handlingsplanen ger personalen i landstinget tillgång till information som behandlar våld i nära relationer. Innehållet och tillvägagångssättet finns publicerat på en särskild webbplats under rubriken Våld i nära relationer på ltkalmar.se. Webbsidan innehåller länkar till andra tillämpliga webbsidor. I avtal som landstinget tecknar med privata vårdgivare skall skrivas in att den privata vårdgivaren har att följa landstinget handlingsplan för våld i nära relationer. Handlingsplanen utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården. All personal som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation man skall hänvisa. Våld i nära relationer ska tas upp i sjukskrivningsprocessen och en särskild handlingsplan har utarbetats inom sjukskrivningsmiljarden vilken är en del av detta arbete. Handlingsplanens mål har som utgångspunkt tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. 12

29 Handlingsplan för våld i nära relationer Nedan beskrivs de aktiviteter som skall genomföras för att nå handlingsplanens mål. 5.1 Webbplats I Landstinget i Kalmar län lanseras en webbplats för Våld i nära relationer under hösten Webbplatsen innehåller utbildningsmaterial, rutiner, uppgifter om vem ansvarar för vad, dokumentation, blanketter och länkar till olika myndigheter och huvudmän. Under hösten 2015 påbörjar Länsstyrelsen lanseringen av en webbportal där länets olika myndigheter och andra organisationer kan vara länkade. T ex kan det röra sig om Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län, Polisen, Försäkringskassan, Kvinnojourer m fl. Handlingsplanen redogör, på en övergripande nivå, för de aktiviteter som ska utföras så att vård och omhändertagande för personer som varit utsatta för våld i nära relationer förbättras. Landstingets webbsida är avsedd att vara ett stöd och en vägledning när lokala rutindokument för omhändertagande av våldsutsatta personer ska utformas. Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som på regeringens uppdrag arbetar med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. 5.2 Lokala rutiner Lokala checklistor/rutiner ska utarbetas inom respektive verksamhet och de ska utgöra ett stöd i arbetet med våldsutsatta personer. Respektive förvaltningschef har ansvar för att lokala rutindokument tas fram och införs på klinik- och verksamhetsnivå. Verksamhetschefen ansvarar för att utse ansvarig person inom området i sin verksamhet. 5.3 Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen Att upptäcka och behandla våld är en viktig del i sjukskrivningsprocessen. Forskning pekar på att våld i nära relation kan finnas som en dold bakomliggande orsak till många och omfattande sjukskrivningar. Bland våldsutsatta är sjukfrånvaro och konsumtion av vård relativt vanligt. Frågor om våldsutsatthet bör rutinmässigt ställas i samband med sjukskrivning för att kunna ge råd och stöd samt slussa till rätt omhändertagande. Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten för att öka landstingens förutsättningar att prioritera sjukskrivningsfrågan som en del i vård och behandling. Syftet med miljarden är att utveckla kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivningsprocessen för kvinnor och män. I överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden betonas utvecklandet av riktlinjer och handlingsplaner inom området våld i nära relationer. En handlingsplan har tagits fram under

30 Handlingsplan för våld i nära relationer 5.4 All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. All berörd personal och alla politiker ska genomgå obligatorisk och av landstinget fastställd webbutbildning inom området våldsutsatthet. Kontinuerlig repetition av kunskapen och utbildningen ska ske i respektive verksamhet. Utbildningsmaterial för kunskapsspridning finns på landstingets webbsida ltkalmar.se. och på Navet där man kan ta del av skriftligt utbildningsmaterial, litteraturförteckningar och utbildningsfilmer. Den som är våldsutsatt ska ges möjlighet till enskildhet, inläggning, kuratorskontakt eller motsvarande. Erbjud inläggning (även om de kroppsliga skadorna inte motiverar det) för att motivera till att bryta upp relationen och för att göra polisanmälan och ge skydd. Den våldsutsatta behöver lugn och ro för att få distans till sin livssituation och tänka över t ex riskerna för fortsatt våld, hur personen ska agera och vilken hjälp som kan behövas. Vårdpersonalen ska göra en riskbedömning innan hemgång. Riskbedömningen innebär att man diskutera med den våldsutsatta om säkerhet och eventuell hotbild. Tala om för den våldsutsatta att det kan vara en fara med att gå hem. Risken och vad man kommit överens om med den våldsutsatta ska dokumenteras i patientjournalen under sökordet våldsutsatthet. Eftersom all personal inom landstinget ska ha kännedom om vilka rutiner som gäller vid våld i nära relationer ska rutinerna tas upp som en naturlig och självklar del vid introduktion av nyanställda. Verksamhetens rutiner avseende våld i nära relationer. All dokumentation kring patientbesöket ska samlas under sökordet våldsutsatthet i patientens journal. Uppgifterna blir därmed skyddade i e- journalen. Vid arbetsplatsträffar är det lämpligt att belysa och diskutera området våld i nära relationer. Arbetsplatsträffen blir då ett naturligt diskussionsforum där kollegor tar upp frågeställningar som rör våld i nära relationer och där kollegor också kan stödja varandra. 5.5 Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom som kan ha orsakats av våld. De berättar oftast inte spontant om våldet eftersom de känner skam och rädsla och inte alltid sätter sina besvär i samband med att de är eller har varit våldsutsatta. Fråga rakt på sak oavsett orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket. Ta även hjälp av de exempel på frågor som finns. Fråga vad personalen i vården kan hjälpa till med. Tänk på att anpassa frågorna till situationen. Beskriv vad våld är, fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld. Att identifiera och upptäcka våld i nära relationer ska vara en del av sjukdomshistorien. Varje verksamhet ska i sina lokala rutiner avgöra hur frågan om våldsutsatthet ska ställas till patienterna i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. 14

31 Handlingsplan för våld i nära relationer Fråga om det finns barn i familjen. Barn som upplever våld har rätt till stöd och hjälp. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att omgående anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om att ett ingripande till barnets skydd och/eller för stödinsatser, behöver göras. Gör en anmälan till socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vid samtal med barn ska hänsyn tas till barnets mognad och ålder. Barn berättar sällan för andra om vad de varit med om eller om de bevittnat våld, bl a av rädsla och förvirring, lojalitet, skuld och skam. Det är därför nödvändigt att den som för samtalet med barnet har kännedom om och kan tolka de signaler som barnet ger uttryck för. Våld i nära relationer kan vara en bakomliggande orsak till många långa sjukskrivningar. Använd formuläret Frågor att besvara som tagits fram för rehabiliteringsprocessen. Vid sjukskrivning och i rehabiliteringsprocessen ska frågan om våldsutsatthet ställas. Ta hand om svaret och gör uppföljning. Följ de lokala rutiner som tagits fram inom respektive verksamhet. Kontakta kommunernas socialtjänst, polisen och hänvisa till kvinnojourer vid behov etc. 5.6 All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. Den våldsutsatta personen ska omhändertas med hög prioritet och omedelbart ges vård och hjälpas vidare i vårdkedjan. Tillgången till skydd, stöd och behandling ska prioriteras. Uppmuntra till polisanmälan och bistå vid behov. Intern och extern samverkan är viktig för att förbättra stödet till våldsutsatta och deras barn så att insatserna inte motverkar varandra. Extern samverkan behövs för att använda olika myndigheters och organisationers specifika kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete vid våld i nära relationer. Vid sexuellt våld ska den nationella rutinen följas. All personal inom hälso- och sjukvården har anmälningsskyldighet till socialtjänsten ( 14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att, ett barn under 18 år far illa. Anmälan kan också göras direkt till polisen. Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt och säkert sätt. Det är barnets behov av insatser som är styrande. Alla som har behov av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) och som har behov av samordning ska erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Samordning ska erbjudas då den ger ett mervärde för personen utöver de insatser och den samverkan som redan sker mellan verksamheternas personal. Behovet av samordning kan vara särskilt stort för personer med omfattande och långvariga insatser. SIP (samordnad individuell planering) ska övervägas. Insatser som ges till våldsutsatta personer ska följs upp för att konstatera om insatserna har lett till en förbättring för den enskilde. Det är i första hand 15

32 Handlingsplan för våld i nära relationer socialnämnden som ansvarar för en sådan uppföljning men det är också av stor vikt att hälso- och sjukvården följer upp det medicinska och det psykosociala omhändertagandet. Med detta följer självklart att dokumentation ska ske i patientens journal under sökordet våldsutsatthet. För rådgivning kan polis, socialtjänst och NCK:s kvinnofridslinje kontaktas av vårdpersonal. Tänk på att du som tjänsteman ska vara anonym och inte berätta vad du heter eller var ifrån du ringer. 5.7 Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Aktivitet Tidplan Ansvar Webbsida lanseras på lt kalmar samt på Navet Hösten 2015 Emma Ryd Planeringsenheten Handlingsplan inom Anne-Lie Gustafsson sjukskrivningsmiljarden Utbildning av läkare och psykologer i Oktober 2015 Anne-Lie Gustafsson primärvården Oskarshamns folkhögskola (sjukskrivingsmiljarden) Nya sjukskrivningskoordinator ges Fortlöpande Anne-Lie Gustafsson utbildning kontinuerligt inom området Webbportal lanseras av Länsstyrelsen dit landstingets webbsida kommer att vara länkad. (Även andra myndigheter och organisationer kommer att vara länkade till denna sida) Hösten 2015/våren 2016 Camilla Areskog Länsstyrelsen Cosmic uppgraderas med sökbegreppet våldsutsatthet som innebär att uppgifterna i patientens journal blir skyddade i e- journalen Landstingets verksamheter arbetar fram lokala rutindokument. Hösten 2015 Jessica Lindgren och Per Ingvarsson 2017 Verksamhetschefer Webbutbildningar genomförs 2017 Anette Eriksson och Ingela Widell 16

33 Handlingsplan för våld i nära relationer 6 Definitioner av våld 6.1 Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer. Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt våld Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiell/ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Försummelse Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. 6.2 Förenta nationernas definition Förenta nationernas (FN:s) definition (1993), av genusrelaterat våld varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 17

34 Handlingsplan för våld i nära relationer 7 Uppföljning Uppföljning av aktiviteter i handlingsplanen sker genom att mäta antalet personer som genomgått webbutbildningen hur många som tagit fram lokala rutiner - senast under 2017 hur många användare som använt sökordet våldsutsatthet i Cosmic antalet anmälda barn till socialförvaltningarna KVÅ-kod. antalet SIP vid våld i nära relationer - KVÅ-kod 18

35 Handlingsplan för våld i nära relationer 8 Referenser Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK-rapport 2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Brott i nära relationer en nationell kartläggning. Brå 2014:8. Brå (2015). För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Positionspapper, SKL (2013) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Socialstyrelsen. Handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivningsmiljarden., Landstinget i Kalmar län, (2015) Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och sjukvården samt tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, Landstinget i Kalmar län, (april 2013) Multi-country study on women s health and domestic violence against women. (WHO) Initial results on prevalence, healthoutcomes and women s responses. (2005) Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, Statens offentliga utredningar, SOU 2015:55, (2015) Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1) Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). 19

36 Handlingsplan för våld i nära relationer 9 Bilaga 9.1 Deltagare i arbetsgruppen Bilaga 1 Ingela Widell, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Länssjukhuset Kalmar Anette Eriksson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus Stina Karlsson, Psykiatriförvaltningen, Kalmar Lena Olsson, Primärvården, Västervik Patrik Glasberg, Primärvårdsförvaltningen, Kalmar Lennart Israelsson, Tandvårdsförvaltningen, Västervik Emma Rydh, Planeringsenheten, Kalmar Anne-Lie Gustavsson, Planeringsenheten, Kalmar Gunnita Augustsson, Planeringsenheten, Kalmar 20

37 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(1) Till Landstingsstyrelsen Överenskommelse mellan landstingsstyrelsen och Folktandvården 2016 samt Riktlinjer för barn- och ungdomstandvård 2016 och Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen antar Överenskommelse mellan landstingsstyrelsen och Folktandvården för Landstingsstyrelsen antar Riktlinjerna för barn- och ungdomstandvård 2016 att gälla från och med den 1 januari Landstingsstyrelsen antar uppdatering av Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari Bakgrund Utifrån det krav som finns på tydlighet i den ersättning Folktandvården erhåller av landstinget har innehållet i uppdraget och därtill hörande ersättningar beskrivits i en överenskommelse mellan landstinget och Folktandvården. Överenskommelsen upprättas årligen. Inför det nya barntandvårdsavtalet från och med 2016 har även Riktlinjer för all barn- och ungdomstandvård reviderats. Folktandvårdens uppdragsbeskrivning från 2007 (diarienummer ) har uppdaterats avseende prioriteringsordning för patienterna utifrån landstingets ansvar. Vidare har tillkommit att Folktandvården ska samverkan med länets kommuner i syfte att ge förutsättningar för en bättre tandhälsa hos alla förskolebarn i länet. Christina Edward Planeringschef Bilagor Bilaga 1 Överenskommelse mellan landstingsstyrelsen och Folktandvården Bilaga 2 Riktlinjer för all barn- och ungdomstandvård Bilaga 3 Uppdragsbeskrivning för Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

38 Överenskommelse Landstingsstyrelsen och Folktandvården Syfte Beskriva och förtydliga landstingets ansvar för den organiserade vården gällande barn- och ungdomstandvård, liksom innehållet i Folktandvårdens uppdrag gällande landstingsfinansierade vårdinsatser och därtill hörande ersättningar. Mål Skapa en tydlighet i Folktandvårdens uppdrag och ersättning avseende vårdinsatser inom den organiserade barn- och ungdomstandvården 3-19 år, samt vårdansvar för barn i åldrarna 0-2 år, utgående från landstingets riktlinjer för barn- och ungdomstandvård. Giltighet 2016 Målgrupp Förtroendevalda inom landstinget, Folktandvården och privata tandvårdgivare Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Varje år Beslutsdatum Beslutat av Landstingsstyrelsen

39 2 Innehållsförteckning Överenskommelse... 1 Landstingsstyrelsen och Folktandvården... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Giltighet... 1 Målgrupp... 1 Ansvarig för dokumentet... 1 Revideras och följs upp... 1 Beslutsdatum... 1 Beslutat av... 1 Överenskommelse... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Omfattning... 5 Ersättning... 5 Förändringar under giltighetstiden... 6 Uppföljning... 6 Vårddata... 6 Allmänna krav... 7 Kvalitet... 8 Folktandvårdens särskilda ansvar... 9 Folktandvårdens vårdansvar... 9 Hälsoorienterad vårdinriktning Prioritering Samverkan... 11

40 3 Tillgänglighet Jour Akuttandvård Tolk Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård Behandlingsansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år Barn och ungdomar, från 3 år t o m det kalenderår de fyller 19 år Tillstånd med smärta och funktionsstörning i tuggmuskler och käkleder Trauma Särskilt ansvar för barn och ungdomstandvård Tandvård till asylsökande barn och ungdomar Uteblivande - behandling efter 19 års ålder Kollektiva munhälsoinsatser i barn- och ungdomstandvården Tobaksprevention Specialisttandvård för barn och ungdomar Pedodonti Tandreglering Avsaknad av permanenta tänder Utbildningsinsatser för privata vårdgivare Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Utökat garantiåtagande Specialist- och sjukhustandvård för vuxna Särskilt ansvar inom vuxentandvård... 22

41 4 Upphandling av tandvård Tandvård för asylsökande vuxna Övrigt Forskning och utveckling (FoU) Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Läkemedelskostnader Miljö Uppföljning inom specialist- och sjukhustandvården Ekonomisk redovisning för varje uppdrag Uppföljning Allmänna krav Kvalitet Hälsoorientering Tillgänglighet Tandvård till barn och ungdomar 0 19 år Generella munhälsoinsatser Allmäntandvård, exklusive tandreglering Särskilt ansvar för barn- och ungdomstandvården Specialisttandvård för barn- och ungdomar Tandreglering FoU... 28

42 5 Parter Överenskommelse Överenskommelsen är tecknad mellan Landstingsstyrelsen och Folktandvården, Landstinget i Kalmar län. Giltighetstid Överenskommelsen avser perioden Omfattning Överenskommelsen bygger på de förutsättningar som ges i Tandvårdslagen, Tandvårdsförordningen och andra författningar samt Folktandvårdens uppdrag som finns beskrivet i av Fullmäktige beslutade uppdragsbeskrivning (Dnr ), avseende den del av verksamheten som helt eller delvis ersätts med landstingsmedel. Överenskommelsen är specificerad i deluppdrag och för varje deluppdrag beskrivs vad som ska utföras och i vilken omfattning. Deluppdragen är Allmänna krav, tandvård till barn och ungdomar, tandvård till vuxna samt övrigt. I bilaga 1 redovisas den ersättning som lämnas för varje uppdrag. I bilaga 2 beskrivs vilken uppföljning och avstämning som ska ske. Förändringar i verksamhetsförutsättningar under löpande giltighetstid ska regleras i tilläggsöverenskommelse till denna överenskommelse. Folktandvårdens vuxentandvård, såväl allmäntandvård som specialisttandvård till enskilda patienter, finansieras genom patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet dels från Försäkringskassan, dels från landstingets tandvårdsstöd. Ersättning enligt denna överenskommelse avser således inte tandvård för vuxna, med undantag för i överenskommelsen specificerade områden. Ersättning Ersättningen för det uppdrag som beskrivs i denna överenskommelse är för år 2016? xx xxx tkr. Ersättningsbeloppet är fast under överenskommelsens giltighetstid. Ersättningen för varje del som beskrivs i denna överenskommelse framgår av bilaga 1.

43 6 Förändringar under giltighetstiden Parterna har rätt att påkalla omförhandling av åtagande och/eller ersättningsbelopp om väsentliga verksamhetsförändringar inträffar under giltighetstiden. Förändringar som kan påverka vårdutbud och tillgänglighet ska prövas av landstingsstyrelsen, före genomförande. Uppföljning Folktandvården ansvarar för att följa upp verksamheten enligt de, i överenskommelsen, beskrivna uppföljningsvariablerna, bilaga 2. Uppföljningen ska redovisas i en rapport som lämnas till Beställarenheten senast den 30 mars 2016 som redovisar till Landstingsstyrelsen i juni Parterna har ett gemensamt ansvar för system och organisation för uppföljning av den verksamhet som utförs av Folktandvården, med avseende på innehållet i denna överenskommelse. Vårddata Det fria valet av vårdgivare inom barn- och ungdomstandvård administreras av Beställarenheten för tandvård. Samtliga vårdgivare ska månadsvis lämna vårddata och kariesvärden för alla undersökta årsvis. Folktandvården ska överföra begärda uppgifter digitalt. Beställarenheten för tandvård sammanställer årsvis kariesvärden som kommer att vara underlag dels för att följa tandhälsan, dels för att så småningom differentiera tandvårdsersättningen.

44 7 Allmänna krav Grundläggande för de insatser som Folktandvården erbjuder ska vara Folktandvårdens uppdrag som finns beskrivet i av Fullmäktige beslutade uppdragsbeskrivning (Dnr ). I uppdragsbeskrivningen framgår att Folktandvårdens syfte är att bidra till en bättre livskvalitet för länsinnevånarna i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god munhälsa vilket utgör grunden för verksamheten och dess utveckling. En del i landstingets ambition med Folktandvårdens verksamhet, är att Folktandvården tar ett yttersta ansvar för att landstingets åtagande fullgörs. Det innebär att Folktandvården ges ett sista-hands-ansvar för länsinvånarna. Att verksamheten bedrivs i enlighet med tandvårdslagen och övriga lagar och förordningar som är tillämpliga för verksamheten och i enlighet med Socialstyrelsens utgivna föreskrifter och anvisningar, samt enligt överenskommelser som träffas mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten. Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen ska vara en del av Folktandvårdens kvalitetsarbete. Folktandvården ska verka för att behov av information, råd och stöd för barn som patient och som närstående beaktas, och att Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen är implementerad och känd i verksamheterna. Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. De ska ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter avseende bemötande och verksamhet samt att de ska vara en självklar del i utvärdering och utveckling av landstingets verksamheter. En barnkonsekvensbedömning ska göras vid beslut på verksamhetsnivå som berör barns och ungas situation som patienter, besökare eller närstående. Landstingets verksamheter ska alltid erbjuda ett bra bemötande och en god service. Ett bra bemötande är ett av landstingets fokusområden inom kvalitet och patientsäkerhet. Bemötande handlar framför allt om mötet mellan landstingets medarbetare och patienter/medborgare/brukar- och patientorganisationerna. Ett gott och respektfullt bemötande kan påverka patientens känsla av delaktighet och självbestämmande och därigenom även följsamheten till behandling och rekommendationer. Bemötande handlar också om hur till exempel Folktandvårdens lokaler och skyltning presenteras och uppfattas men även om ord och uttryck som används.

45 8 Kvalitet I tandvårdslagen sägs att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för befolkningen. Folktandvården ska värna om en god kvalitet i mötet mellan patienten och Folktandvården samt verka för en helhetssyn på kvalitet och säkerhet i de insatser som erbjuds. Kvalitetsbegreppet omfattar såväl den patientupplevda kvaliteten som det behandlingsmässiga resultatet. Folktandvårdens kvalitetssystem ska vara anpassade till verksamhetens inriktning och omfattning och omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner som visar hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen (SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ). Folktandvården ska i sin verksamhetsuppföljning inbegripa de indikatorer som presenteras av Socialstyrelsens arbete God Tandvård och tandvården ska bedrivas enligt de Nationella riktlinjerna för vuxentandvård. De material och övriga medicintekniska produkter som används vid tandvårdsbehandling ska användas med hänsyn taget till Socialstyrelsens kunskapsdokument om dentala material, utvärderingar av NIOM (Nordic Institutet of Dental Materials) samt landstingets lokalt framtagna Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material och övrig kunskap inom området. Särskild vikt ska läggas vid att snabbt reagera i alla delar av folktandvårdsorganisationen, vid rapporterade biverkningar och rapporter om misstanke om skadliga effekter av dentala material. I patientnämndens verksamhetsberättelse beskrivs de ärenden som rör tandvård. Folktandvården ska utvärdera, analysera och följa upp aktuella ärenden för att upptäcka generella mönster och därigenom kunna vidta åtgärder för ett bättre omhändertagande av patienterna. All medicinsk/odontologisk verksamhet ska utgå från en värdegrund som bygger på ett etiskt förhållningssätt och som genomsyrar hela verksamheten inom all vård och omsorg i Landstinget i Kalmar län. Folktandvården ska uppmärksamma om någon patient varit våldsutsatt och då agera utifrån landstingets handlingsplan för våld i nära relationer. Vidare ska Folktandvården sträva efter en jämlik och jämställd tandvård samt uppmärksamma och motverka etniska, religiösa och könsrelaterade skillnader i tandvården. Tandvård ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. All uppföljning ska redovisas efter kön. Patient/närstående ska uppleva omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund. Tandvården ska bedrivas med utgångspunkt från den enskilda patientens behov av tandvård och ska innehålla förebyggande

46 9 åtgärder, sjukdomsbehandling och åtgärdande av skador, behandling av bettfel, missbildningar och förvärvade defekter. Folktandvårdens särskilda ansvar Landstinget har ansvar för att de som är bosatta inom landstinget erbjuds en god tandvård. Befolkningen ska, oavsett bostadsort, ges tillgång till tandvård och länsinnevånarna bör ha möjlighet att välja bland olika vårdproducenter. Detta innebär att Folktandvården ska ta särskild hänsyn till kommuner med liten eller ojämn privattandvårdsverksamhet. I glesbygdsområden med ingen eller svagt utbyggd tandvårdsverksamhet har Folktandvården ansvar för att upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud inom rimliga ekonomiska villkor. Folktandvården ska bedriva s k mobil tandvård för att komplettera klinikernas verksamhet. Ersättning lämnas i denna överenskommelse till Folktandvården för att bedriva tandvårdsverksamhet på sådana orter i länet. Folktandvårdens vårdansvar Ansvaret för att varje individ får adekvat tandvård ska ligga hos en namngiven legitimerad tandläkare. Tandvården kan utföras av legitimerad tandläkare, legitimerad tandhygienist eller av tandsköterska, med hänsyn tagen till formell kompetens och regler om delegering. (SOSFS 1997:14, 2002:12). Folktandvården har vårdansvar för de barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Enligt Riktlinjer för barn- och ungdomstandvården 2016 ska alla vårdgivare aktivt verka för att barn och ungdomar kommer till tandvård. Erfarenheter visar att det bland de som inte gör ett aktivt val finns individer, där det krävs särskilda resurser för att dessa ska komma till tandbehandling och där graden av uteblivande är stor. Folktandvården ska utreda och lämna förslag på hur en ökad andel av dessa individer får tillgång till tandvård. Folktandvårdens personal skall ha kunskap om hur man omhändertar personer som utsatts för våld i nära relationer, såväl barn som vuxna. Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer har publicerats på landstingets externa webbsida, lt.kalmar. Vårdgivare har sedan januari 2013 anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa. Folktandvården ska ha lokala rutiner för hur lagstiftningen kring barn som far illa eller misstänks fara illa praktiskt skall hanteras, samverka med Barnhälsovården, skola och övriga samhället i nödvändig omfattning. Medarbetarna inom Folktandvården ska ha nödvändig kunskap om tillämpningen av lagen och information och rutindokument publiceras på Folktandvårdens webbplats.

47 10 För externa vårdgivare läggs informationen på landstingets hemsida. Hälsoorienterad vårdinriktning Folktandvården ska bedriva en verksamhet som är starkt folkhälsoorienterad och där arbetet även handlar om insatser till dem som ännu inte blivit sjuka. Inom det hälsoorienterade området har Folktandvården en stor potential genom sin specifika kunskap, sitt förtroende, sina breda kontaktytor, den lokala närvaron samt sin samverkan med Enheten för hälsoval och folkhälsa samt med landstinget i övrigt t ex primärvård avseende tobaksbruk, Psynk-projektet, projektet Barn som far illa och Barnkompetensnätverket. Följande struktur bör därför prägla Folktandvårdens tandvårdsinsatser inom samtliga tandvårdsområden och till samtliga åldrar. Hälsofrämjande åtgärder, som syftar till att hjälpa individen att utveckla och bibehålla en god munhälsa. Till detta hör information och attitydpåverkan vad gäller individens livsstil, kost- och tobaksvanor. Sjukdomsförebyggande åtgärder (primärprofylax) till alla invånare, som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår t ex information och instruktion om fluoranvändning och munhygien samt information om goda kostvanor. Sjukdomsbehandling till individer i form av icke-invasiv behandling, som syftar till att behandla ohälsa i munnen. Hit hör insatser som syftar till att påverka livsstilsfaktorer i kost- och munhygienvanor och lokal fluorbehandling av begynnande tandskador. Sjukdomsbehandling till individen i form av invasiv behandling, som syftar till att återställa förlorad funktion eller estetik vilket vanligtvis är fyllnadsterapi. Sjukdomsförebyggande åtgärder till individen (sekundärprofylax) för att förhindra fortsatt utveckling av befintlig munsjukdom, få skador att läka ut eller förhindra uppkomst av förnyad sjukdom. Tobaksprevention till barn- och ungdomar samt vuxna. Folktandvården ska samverka med länets kommuner i syfte att utveckla och förbättra tandhälsan hos alla förskolebarn i länet. Riktade insatser till barnoch ungdomar i form av övergripande kollektiva insatser ute i kommunerna ska genomföras. Folktandvården ska inte bara arbeta med information och

48 11 upplysning utan också försöka påverka invånarna att ta ansvar för sin egen munhälsa. Prioritering Utifrån landstingets ansvar gäller för Folktandvården nedanstående prioriteringar i fallande ordning. 1. Barn och ungdomar med akuta besvär (inklusive asylsökande) 2. Vuxna med akuta besvär. Hit hör också patienter med akutremisser från sjukvården samt vuxna asylsökande. 3. All tandvård till barn och ungdomar inom den organiserade vården t o m det år de fyller 19 år. Särskilt ansvar för alla barn och ungdomar åldrarna 0-2 år. 4. Behandling med STB (särskilt tandvårdsbidrag), F-tandvård (tandvård för personer med viss långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning) samt tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid. 5. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. 6. Frisktandvårdspatienter 7. Tandvård till vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande, inklusive asylsökande. 8. Barn- och ungdomstandvård samt övrig tandvård som inte är odontologiskt motiverad. Folktandvården har ansvar för att resurserna fördelas över länet i enlighet med ovanstående rangordning. Utgångspunkten ska vara att befolkningen ska ha likvärdig tillgänglighet till tandvård, oavsett var i länet man bor. Samverkan Folktandvården ska samverka med annan samarbetspart när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Folktandvården vilket innebär att Folktandvården ska utveckla kontakter och samverkan med t ex kommuner, hälso- och sjukvård, andra myndigheter och organisationer. Representanter för Folktandvården i Landstinget i Kalmar län ska delta i utredningar, kommittéer och andra externa aktiviteter som initierats av regeringen, departement, Socialstyrelsen eller Sveriges kommuner och landsting, när detta är aktuellt. Tillgänglighet I Tandvårdslagen står att landstinget ska planera tandvården med utgångspunkt från befolkningens behov av tandvård och erbjuda god tandvård åt de som är bosatta inom landstinget. God tandvård innebär bland annat att den ska vara lätt tillgänglig och att den ska ge patienten

49 12 trygghet i vården. Det är centralt att kraven uppfylls av Folktandvården vilken har ett särskilt ansvar för att ge alla innevånare som önskar undersökning och behandling, så att inte någon står utan möjlighet att få god tandvård. Befolkningen ska, oavsett bostadsort, ha en likartad tillgänglighet till tandvård och länsinnevånarna ska erbjudas en god geografisk tillgänglighet. Där avståndet till stationär tandvårdsklinik är stort, ska undersökning och viss behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsutrustning alternativt tandvårdsbuss, med likvärdig utrustning som vid stationär klinik. Klinikerna ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning och omhändertagandet ska ske med hänsyn tagen till den enskilde patientens autonomi, behov och funktionsnedsättning. Jour Folktandvården ska organisera en helgjour, som är öppen för alla, och som tillförsäkrar länsinnevånarna möjlighet till ett akut omhändertagande av tandvården dagtid. Behövlig specialisttandvårdsresurs ska finnas tillgänglig. Vid tidpunkt på dygnet då tandläkare inte finns tillgänglig, ska Folktandvården svara för att vårdsökande kan få hjälp via sjukvårdens akutmottagningar. Akuttandvård Alla som söker akut tandvård ska tas emot och ges adekvat behandling. Folktandvården ansvarar, med eller utan privattandvårdens medverkan, på landstingets uppdrag, för att en tillfredsställande akuttandvård fungerar i hela länet. Detta innebär att Folktandvården, under vardagar, ska ha en tillgänglighet som kompletterar privattandvårdens, så att akutsökande kan få ett adekvat omhändertagande vardagar och vardagskvällar och så att Folktandvårdens egna patienter kan erbjudas akutvård inom organisationen. Akut tandvård ska således kunna ges samtliga dagar under året inom rimlig geografisk närhet och ska kunna erbjudas hela dagen under normal arbetstid på vardagar, men kan begränsas till del av dag under lördag, söndag och helgdag. Patienter som råkat ut för olycksfall bör tas om hand så snabbt som möjligt. Akuta åtgärder bör inriktas på att eliminera smärta samt skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Vid omfattande tand- och käkskador ska patienten remitteras till specialist för terapiplanering i multidisciplinär grupp enligt lokalt rutindokument.

50 13 Tolk Personal med patientkontakt ska förstå och kunna göra sig förstådd på svenska och Folktandvården ska tillhandahålla tolkhjälp till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk. Språktolk rekvireras via landstingets upphandlade tolkförmedling. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövblindtolk/skrivtolk ska rekvireras via landstingets tolkcentral. Språktolk kan rekvireras som platstolk, telefon- och videotolkning. Tolktjänsterna är kostnadsfria för patienten Ersättning för tolkkostnader lämnas separat och inte inom ramen för överenskommelsen.

51 14 Barn- och ungdomstandvård Landstingets Riktlinjer för barn- och ungdomstandvård 2016 ska vara utgångspunkt för hur barn- och ungdomstandvården ska bedrivas inom Landstinget i Kalmar län. Alla barn mellan 0 och 19 år som bor i länet ska erbjudas vård och munhälsoinformation på lika villkor. Barn och ungdomar ska uppleva trygghet i tandvårdssituationen och all behandling ska ske så smärtfritt som möjligt. Omhändertagandet ska ske på ett sätt som optimerar samverkan med barnet och minimerar framtida tandvårdsrädsla. Barn och ungdomar med särskilda behov, som allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ska erbjudas tandvård anpassad till deras behov och förutsättningar. I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, d v s med patienten i vaket tillstånd, ska det finnas möjlighet till tandbehandling med premedicinering, lustgas eller under narkos. Tandbehandling under narkos utförs inom specialisttandvården i samarbete med anestesiklinik. Folktandvården ska kunna erbjuda röntgenbildstagning med panoramateknik vid behov. Hälsodeklaration med medicinska diagnoser, medicinsk vård och medicinering ska uppdateras regelbundet. I hälsodeklarationen ska dokumenteras tobaksbruk. Allmäntandvård Behandlingsansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år. Folktandvården ansvarar för tandvårdsinsatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. Folktandvården ska samverka med barnhälsovården (BHV) enligt lokalt upprättade samverkansplaner. Alla barn kallas till tandvården vid 8-12 månaders ålder och vid månaders ålder. Vid varje folktandvårdsklinik ska finnas särskilda rutiner och en organisation för omhändertagande av riskbarn, som hänvisats till tandvården från barnavårdscentralerna. Småbarnskaries är ett medicinskt hälsoproblem och inte enbart odontologiskt.

52 15 Barn och ungdomar, från 3 år t o m det kalenderår de fyller 19 år Tandvården ska bedrivas i enlighet med Landstingets i Kalmar län Riktlinjer för barn- och ungdomstandvården länsövergripande riktlinjer för den organiserade barn- och ungdomstandvården. Stor vikt ska läggas vid att stimulera barnets vårdnadshavare till att hjälpa barnet att växa upp i en miljö som främjar tandhälsan. Folktandvården ska agera utifrån de resultat som framkommer i den årliga uppföljningen av tandhälsans utveckling samt utvärderingen av 19-åringarnas egenvårdskunskap. Från och med 3 års ålder har vårdnadshavare/barnet rätt att fritt välja vårdgivare, såväl Folktandvården som privat tandvårdsgivare. Folktandvården får ersättning enligt de regler som gäller för fritt val av vårdgivare inom barn- och ungdomstandvården. Ersättning grundar sig på det antal barn som registrerats med Folktandvården som vårdgivare och den årliga ersättningen, barntandvårdspengen, som landstinget beslutat. Därutöver erhåller Folktandvården en särskild ersättning för sitt särskilda ansvar inom barn- och ungdomstandvården. Ersättning avser alla barn i länet 0-19 år oavsett vilken tandvårdgivare de valt att gå till. Tillstånd med smärta och funktionsstörning i tuggmuskler och käkleder. En typ av behandling kan vara avlastande bettskena och den utförs inom allmäntandvården. Uttalade problem och symtom behandlas efter samråd med specialist i bettfysiologi. Trauma Vid tandförlust ska temporära behandlingslösningar utföras under uppväxtperioden i avvaktan på permanent lösning. Särskilt ansvar för barn och ungdomstandvård Barn- och ungdomstandvård ska bedrivas i länets alla kommuner, på de orter och platser, där Folktandvården i dag har verksamhet. Klinikerna ska vara spridda över länet så att tandvård kan ges med god och likvärdig tillgänglighet. Där avståndet till stationär tandvårdsklinik är stor, ska undersökning och viss behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsklinik med likvärdig utrustning som vid stationär klinik. Folktandvården ska fortsätta att utveckla mobil tandvård för att komplettera och förstärka verksamheten vid klinikerna. De barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val av vårdgivare ska erbjudas tandvård inom Folktandvården på samma villkor som de som aktivt har valt Folktandvården.

53 16 Tandvård till asylsökande barn och ungdomar Landstinget garanterar via Folktandvården, att asylsökande barn och ungdomar, till och med det år de fyller 19 år, får ett fullständigt omhändertagande med en vård som är anpassad efter och med hänsyn tagen till den enskildes förutsättningar. Folktandvården ska här efter behov samverka med andra myndigheter. Folktandvården ska på samma sätt ge tandvård till andra personer som vistas i landet utan tillstånd, när de söker tandvårdsbehandling. Ersättning för detta uppdrag lämnas för utförd behandling med ersättning enligt Folktandvårdens prislista gällande de barn- och ungdomar som ännu inte blivit kommunplacerade. För barn- som blivit kommunplacerade utgår barntandvårdspeng. Uteblivande - behandling efter 19 års ålder Till avdelningen för pedodonti inkommer under höstterminen, det år patienten fyller 19 år, en del remisser på patienter som under lång tid uteblivit från bokade besök inom allmäntandvården och som har ett omfattande behandlingsbehov, ofta i kombination med tandvårdsrädsla. Om Folktandvården är ansvarig för förseningen ska patienten erbjudas behövlig tandvård även om detta sker efter det årsskifte då patienten normalt sett skulle övergå till vuxentandvård. Patienter som trots undersökning, bedömning, information och motiverande samtal fortsätter att utebli från tider erhåller inte någon, för patienten avgiftsfri behandling efter det att de åldersmässigt lämnat den organiserade barn- och ungdomstandvården. Kollektiva munhälsoinsatser i barn- och ungdomstandvården I Riktlinjer för barn- och ungdomstandvård 2016 finns beskrivet hur kollektiva munhälsoinsatser skall bedrivas. Med kollektiva insatser menas de insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär och som inte riktas till en enskild individ, utan riktas till grupper av barn och ungdomar. Folktandvården ska bedriva kollektiv profylax, d v s förebyggande åtgärder på gruppnivå. Folktandvården ska samverka med länets kommuner i syfte att utveckla och förbättra tandhälsan hos alla förskolebarn i länet.

54 17 Tobaksprevention Tobaksprevention till äldre barn- och ungdomar sker i första hand som information i skolan i samband med lektioner om kroppen och ingår i ersättningen för Folktandvårdens särskilda ansvar. Tobaksprevention t ex Tobaksfri Duo är en effektiv och framgångsrik metod för att förebygga tobaksbruk bland ungdomar på högstadiet och med en fortsättning i gymnasieskolorna. Metoden bygger på en väl strukturerad organisation, vuxenstöd, information, attitydpåverkan och positivt grupptryck. Denna verksamhet bedrivs i Kalmar län av Folktandvården i samarbete med länets skolor och kommuner. I årskurs 6 får eleverna information om tobakens skadeverkningar. Föräldrar och andra vuxna nära eleverna får också information. Ungdomarna erbjuds att tillsammans med en tobaksfri vuxen bilda en duo där den vuxne stöttar eleven under högstadietiden. Eleverna erbjuds därefter en utvecklad form av Tobaksfri Duo under hela gymnasietiden. Vuxenpartnern är ofta en förälder, men kan också vara ett syskon över 18 år, en släkting, granne, skolpersonal eller annan för barnet betydelsefull person. En vuxen kan skriva avtal med flera ungdomar. Ansvariga för arbetet inom Folktandvården är specialutbildade tandhygienister och tandsköterskor. Tobaksfri Duo ersätts inte inom ramen för Folktandvårdens särskilda ansvar.

55 18 Specialisttandvård för barn och ungdomar Tandvårdslagen föreskriver att barn- och ungdomstandvården ska vara gratis för patienten, det innefattar också att nödvändig ortodonti ska vara kostnadsfri. Tandvårdslagen medger dock att landstingen själva beslutar i vilken omfattning vård ska erbjudas, dvs. för vilka behovsgrupper landstinget/regionen ska bekosta vården. I Landstinget i Kalmar län ligger ansvaret för all ortodonti på Folktandvården och är inte konkurrensutsatt. Barn och ungdomar skall erhålla den specialisttandvård som krävs och utifrån sina behov. Specialisten avgör om ett barn har ytterligare behov av specialisttandvård utomläns vilket alltid ska föregås av en skriftlig remiss. För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till såväl patienten som till vårdnadshavare. En samsyn vad gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård och Landstinget i Kalmar län är en förutsättning för en kostnadseffektiv barn- och ungdomstandvård med god kvalitet. Specialisttandvård ska ges efter remiss från tandvården eller sjukvården. Pedodonti Barn och ungdomar som kräver särskilda insatser p g a medicinska skäl, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, särskild kariesproblematik eller uttalad tandvårdsrädsla ska behandlas av specialisttandläkare inom ämnesområdet barntandvård. Tandreglering Folktandvården har via ortodontin ansvaret för all tandreglering. Barn- och ungdomars ordinarie tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för ett positivt resultat av behandling är gynnsam, och vid behov konsultera Folktandvårdens ortodontister. Folktandvården ska, via specialisttandvården erbjuda samtliga barn- och ungdomar, erforderlig tandregleringsbehandling, baserad på Socialstyrelsens objektiva och subjektiva behandlingsbehovsindex, lokalt rutinprogram - rutin vid ortodontikonsultation, kompletterat med behandlande ortodontists bedömning. I tandregleringsspecialisternas uppdrag ingår att efter behov samverka med sjukvården rörande barn och ungdomars bettavvikelser och missbildningar i ansikts- och käkregionen. Folktandvårdens tandregleringsspecialister avgör om en patient har behov av ytterligare specialisttandvård utomläns som alltid skall föregås av en skriven remiss.

56 19 Avsaknad av permanenta tänder Patienter med avsaknad av en eller flera permanenta tandanlag ska tidigt upptäckas och remitteras till specialistklinik för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Behandling med implantat inom barn- och ungdomstandvården ska alltid utföras i samverkan med specialist som avgör om behandlingen ska utföras inom ramen för den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Vid avsaknad av tandanlag i sidopartierna ska behandlingen under bettutvecklingen om möjligt inriktas på att sluta/minska tandluckor och inte på framtida implantat. I undantagsfall kan implantat utföras i molarregionerna och som ersättning för andra premolaren i underkäken. Efter bedömning av specialist kan primär tand behållas upp i vuxen ålder. När behandling, p g a saknade tandanlag eller medfödda defekter i tänder eller käkar, måste skjutas upp till tid när patienten har lämnat den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården övergår i vissa fall kostnaderna till det särskilda tandvårdsstödet. Orsaken till den uppskjutna behandlingen kan vara att behandlingen har påbörjats inom specialisttandvården men inte har kunnat slutföras inom barn- och ungdomstandvården t ex på grund av att tillväxten i käkarna inte varit den förväntade för en god prognos. En grupp av specialister ska regelbundet gå igenom fall där patienter riskerar att hamna i denna situation. För de patienter mellan år som inte behandlas via det statliga tandvårdsstödet och ändå hamnar i denna situation efter att de lämnat barntandvården finansieras vården via särskilda landstingsmedel. Patientens uteblivande från erbjudna vårdtillfällen eller brist på behandlande specialister får inte utgöra grund för uttag av dessa speciellt avsatta medel. Patienten ska erbjudas behandling efter att tandregleringsbehov är konstaterat. Väntetiden till behandling ska anpassas till patientens odontologiska vårdbehov. Om Folktandvården inte uppmärksammat tandregleringsbehov i tid och därmed inte kunnat färdigbehandla patienten inom den organiserade barnoch ungdomstandvården skall Folktandvården slutföra sitt åtagande och detta skall vara avgiftsfritt för patienten.

57 Utbildningsinsatser för privata vårdgivare Landstinget ordnar, via Folktandvården, utbildningar inom barntandvårdsområdet. Vid vidareutbildningarna ska Folktandvårdens tandläkare och privata tandläkare med vårdavtal med landstinget delta till självkostnadspris. Interna föreläsare debiteras inte. Då externa kursgivare anlitas uttas en kursavgift. 20

58 21 Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Folktandvården har ett särskilt ansvar för patienter som är bosatta eller stadigvarande vistas i länet och som saknar annan vårdgivare. Ansvaret för olika grupper av vuxna ska följa tidigare beskriven prioriteringsordning. I detta särskilda ansvar ingår rådgivning och konsultation. Specialisttandvården ska också vara en resurs och ett kompetenscentrum för allmänna odontologiska frågor som inte rör enskild patient, för så väl tandvården som hälso- och sjukvården i landstinget. Både offentlig såväl som privat vårdgivare i allmäntandvård och sjukvård ska kunna ta del av den kompetens som specialisttandvården innehar. Folktandvården åtar sig att tillsammans med primärvården och psykiatrin utarbeta förbättrade rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas. Folktandvården ska kontinuerligt stödja primärvården och psykiatrin i dessa frågor och aktivt verka för att samarbete sker. Folktandvården ska tillsammans med berörda aktörer i sjukvården stödja en adekvat munvård och ett omhändertagande så att munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Utökat garantiåtagande Utöver de statligt fastställda garantierna för omgörning av fast och avtagbar protetik har Folktandvården ett tydligt utökat garantiåtagande för utförd protetisk behandling, vanliga lagningar, rotbehandlingar och i vissa fall avslutad ortodontibehandling. Detta för att värna om vårdkvalitet och patienttrygghet. De särskilt framtagna och utökade garanti- och omgörningsreglerna inom Folktandvården skapar enhetlighet och trygghet både i organisationen och för patienten när det gäller odontologiska insatser som inte fungerar som tänkt. En strukturerad uppföljning bidrar till förutsättningar att följa och stärka vårdkvaliteten. Uppföljning görs med åtgärdskod. Detta oavsett om patienten är Frisktandvårds- eller taxepatient och oavsett vem den ursprungliga behandlaren är.

59 22 Specialist- och sjukhustandvård för vuxna Landstinget har enligt tandvårdslagen ansvar för specialisttandvård även för vuxna. I Landstinget i Kalmar län ansvarar Folktandvården för att detta ansvar uppfylls. Specialist- och sjukhustandvården behandlar patienter på remiss från privata och offentliga vårdgivare. Enligt SFS 1998: åligger det dessutom Folktandvården att till hälsooch sjukvårdsavgift erbjuda viss oralkirurgisk behandling. Endast sådana oralkirurgiska insatser som kräver sjukhusresurser omfattas av dessa avgiftsregler. Behandlingen kräver ett samarbete mellan oralkirurg och olika medicinska specialiteter eller att det finns tillgång till sådana specialister. Medan specialisttandvården behandlar patienter utifrån frågeställningar som berör den enskilda specialiteten, behandlar sjukhustandvården patienter som är i behov av tandvård eller som kräver nära tillgång till kompletteringar av sjukhusresurser viket kräver att sjukhustandvården är lokaliserad till sjukhusen i länet. Specialist och sjukhustandvården har prioriteringsordningar för vilka fall som främst ska åtgärdas och prioriterar, som remissinstans, utifrån behov och resurser. En del av specialisttandvårdens verksamhet, både inom barntandvården och vuxentandvården, är konsultationsverksamhet. Denna kan bestå av besök, terapikonferenser eller andra kontakter. Konsultationer mot sjukvården och allmäntandvården, såväl offentlig som privat, samt övrig samverkan mot sjukvården är av stor betydelse för att säkerställa kvalitet och påverka utvecklingen av den tandvård som bedrivs i länet. Specialist- och sjukhustandvården har därför ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen inom tandvårdsområdet och för att bedriva forskning och utveckling som gynnar länsinnevånarna. Genom att ha ett nära samarbete med allmäntandvården förväntas specialist- och sjukhustandvården aktivt medverka till att utveckla och styra allmäntandvården mot kostnadseffektiv och högkvalitativ vård (professionell styrning). Särskilt ansvar inom vuxentandvård För patienter som behandlas inom landstingets tandvårdsstöd d v s personer som omfattas av tandvårdslagens 8 a och där annan inte ansvarar för tandvården har Folktandvården ett särskilt ansvara att erbjuda ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Behandlingen ska normalt ske i den kommun patienten är bosatt. Den vård som avses är nödvändig

60 23 tandvård och munhälsobedömning, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt tandvård med särskilt tandvårdsstöd. Upphandling av tandvård Folktandvården ska inkomma med anbud i landstingets upphandling av den uppsökande verksamheten i konkurrens med privata vårdgivare, alternativt bedriva den uppsökande verksamheten på uppdrag av landstinget så att verksamheten garanteras de som är berättigade. Patienter som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet och som valt Folktandvården som vårdgivare ska erbjudas ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Folktandvården ska därför erbjuda nödvändig tandvård till patienter som omfattas av upphandlingen och patientens fria val av tandläkare gäller. Tandvård för asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet och ska ha en organisation som säkerställer att asylsökande får akut tandvård vid behov. Asylsökande personer omfattas av den fria tandvården till och med det år de fyller 19 år. På samma sätt ska Folktandvården ge tandvård till personer som vistas i landet utan tillstånd s k papperslösa, när de söker tandvårdsbehandling. Ersättning för detta uppdrag lämnas för utförd behandling enligt Folktandvårdens gällande prislista.

61 24 Övrigt Forskning och utveckling (FoU) Landstinget har ett ansvar för att erbjuda en god tandvård och att verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Detta innebär att kunskap om länets tandhälsa och metoder för att påverka densamma måste finnas och utvecklas. Kunskap måste också finnas om behandlingsmetoder och deras effekter och prognoser. Ofta finns generella kunskaper, men det krävs också kunskap om lokala förhållanden. Det senare kräver att det inom landstinget bedrivs odontologisk forskning och utveckling. Folktandvården ska främst via specialisttandvården följa den utveckling som sker inom odontologin. Med specialisttandvårdens hjälp ska Folktandvården kontinuerligt utveckla verksamheten, så att länsinnevånarna erbjuds en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård. Folktandvårdens specialisttandvård åläggs av landstinget ett särskilt ansvar för att driva utvecklingsarbete och att initiera egna forskningsinsatser som syftar till en utveckling inom tandvården och som gynnar länsinnevånarna. Det är också angeläget att forskning och utveckling kan bedrivas i olika former och i olika verksamhetsgrenar. För att forsknings- och utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas under så optimala förhållanden som möjligt, bör samverkan ske med andra aktörer och Folktandvården förväntas därför samverka med universiteten vad gäller forskning och utveckling. Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Folktandvården har ett ansvar för att samverka med de olika utbildningsinstitutioner som bedriver tandläkarutbildning, tandhygienistutbildning och tandsköterskeutbildning. Denna samverkan består framför allt i att ta emot studerande för verksamhetsförlagd utbildning vid tandvårdsmottagningar i länet efter överenskommelse med de olika skolorna, men även andra former av samverkan kan vara aktuell t ex handledning av nyutexaminerade tandläkare. Folktandvården erbjuder i dag också lärlingsplatser. Läkemedelskostnader Folktandvården belastas med kostnader motsvarande läkemedelsförmånen, för de läkemedel som skrivs ut till patienter. Kostnaderna för 2016 har beräknats med hjälp av tidigare förskrivningar och Folktandvården

62 25 ersätts för dessa beräknade kostnader. Folktandvården ska följa Landstingets i Kalmar län läkemedelskommittés rekommendationer. Miljö Folktandvården är en organisation som arbetar med material och processer som kan ha en negativ inverkan på miljön. Därför kan Folktandvården med ett offensivt miljöarbete bidra till att förbättra miljön. Folktandvården ska således utifrån landstingets hållbarhetsprogram och andra direktiv kontinuerligt planera och arbeta för att utveckla verksamheten till en organisation med så låg miljöpåverkan som möjligt. Förorenande verksamhet skall i görligaste mån förebyggas och ny teknik och nya metoder som kan stärka och förbättra ett positivt miljöarbete, skall om möjligt införas. Uppföljning inom specialist- och sjukhustandvården All specialist- och sjukhustandvård ska kontinuerligt följa upp och utvärdera vårdens omfattning, innehåll och resultat. Likaså ska verksamhetens forsknings- och utvecklingsinsatser följas. Särskild vikt ska läggas vid att följa verksamhetens utveckling och inriktning vad gäller vård kontra vårdkostnader. Specialisttandvården inom tandregleringen ska kontinuerligt följa upp hur stor andel av länets barn och ungdomar, fördelat på kön, som erhåller tandreglering.

63 26 Ekonomisk redovisning för varje uppdrag Summa per verksamhet efter fördelning tkr, inkluderar internposter Verksamhetsgrenar KU/KS Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat Kommentar, resurshantering, subvention mm Föreg års resultat Folktandvården Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård 3-19 år Särskilt ansvar Befolkningsansvar jour Specialisttandvård Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Särskilt ansvar Befolkningsansvar jour Specialisttandvård Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionsnedsatt, samt tandvård som led i sjukdomsbehandling Särskilda uppdrag Forskning ST-utbildning Introduktion av nyutexaminerade Nyrekrytering Övriga mindre projekt och uppdrag KU KS KS KS KU KU KU KU KU/KS KS KS KS KS KS KS Summa Folktandvården KU= Konkurrensutsatt KS=Konkurrensskyddad

64 27 Uppföljning Innehållet i överenskommelsen är grund för den ersättning Folktandvården erhåller för sitt uppdrag inom den organiserade barn- och ungdomstandvården. Folktandvården ska i bilaga 2 redovisa de uppföljningspunkter som anges i denna bilaga. Redovisningen ska vara uppdelad på kön. Om en sådan uppdelning inte är möjlig ska anledningen anges i redovisningen. Uppfölningsbilaga följer överenskommelsens rubriksättning. Allmänna krav 1 Beskriv hur Folktandvården arbetar med att göra Riktlinjer för barn- och ungdomstandvården 2016 kända i organisationen. 2 Beskriv de barnkonsekvensbedömningar som gjorts vid beslut på förvaltningsnivå och som berör barns och ungdomars situation som patient, besökare och närstående. Kvalitet 3 Antal genomförda riskanalyser, avvikelserapporter och Lex Maria anmälningar 4 Antal genomförda omgörningar inom det utökade garantiåtagandet enligt Garantier och omgörningar Folktandvården Landstinget i Kalmar län 5 Slutsatser från patientnämndens verksamhetsberättelse som rör tandvård. 6 Redovisa vad som gjorts för att uppmärksamma förekomsten av etniska, religiösa och könsrelaterade skillnader i tandvård. Hälsoorientering 7 Andel barn och ungdomar i högstadiet och gymnasiet som uppger att de är tobaksfria, fördelade på kön och kommun. 8 Andel barn- och ungdomar som ingått överenskommelse med en vuxen om Tobaksfri Duo. 9 Andel inlämnade 19-årsenkäter fördelade på kön. Tillgänglighet 10 Andel patienter, 0-19 år, som inte kommer till den organiserade barntandvården. Tandvård till barn och ungdomar 0 19 år Generella munhälsoinsatser 11 Andel förskolor, mellanstadier, högstadier samt särskola/träningsskola som besökts. 12 Antal timmar som använts till arbete med förskolor, mellanstadier, högstadier samt särskola/träningsskola.

65 28 Allmäntandvård, exklusive tandreglering 13 Andel barn, 0-2 år, som fått tandhälsorådgivning av tandvårdspersonal på Barnhälsovårdsklinik eller på tandklinik. 14 Andel barn, 0-2 år, med omfattande behandlingsbehov, som erhållit specialisttandvård. Särskilt ansvar för barn- och ungdomstandvården 15 Antal barn som uteblivit från undersökning eller behandling under innevarande revisonsperiod. Antalet barn redovisas för såväl 2016 som Antal barn som anmälts till sociala myndigheter p g a misstanke om att barnet far illa. Specialisttandvård för barn- och ungdomar 17 Redovisning per specialitet och per kommun av antalet barn som remitterats till specialisttandvård. 18 Redovisa de utbildningsinsatser inom barntandvårdsområdet som genomförts till såväl Folktandvårdspersonal som till privata vårdgivare. Tandreglering 19 Antal barn och ungdomar med avsaknad av en eller flera permanenta tandanlag som färdigbehandlas efter att de lämnat den organiserad barn- och ungdomstandvården. 20 Antal behandlingsstarter och antal barn och ungdomar som slutbehandlats inom tandregleringen. FoU Tandvård till vuxna 21 Andel patienter som behandlas inom landstingets tandvårdsstöd d v s omfattas av tandvårdslagens 8 a. (Andel av Folktandvårdens vuxna revisionspatienter) 22 Redovisning av vilka FoU-projekt som fått stöd av landstingsmedel. 23 Antal/Andel nyanställda nyutexaminerade tandläkare/tandhygienister. 24 Antal lärlingsplatser. 25 Redovisning av samtliga samverkansprojekt inom folkhälsoarbetet.

66 Riktlinjer för barnoch ungdomstandvården 2016 Syfte Att tillhandahålla länsövergripande riktlinjer för den organiserade barn- och ungdomstandvården. Mål Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om landstingets riktlinjer/kravspecifikationer för den av landstinget finansierade barn- och ungdomstandvården. Giltighet 2016 Målgrupp Tandvårdspersonal i Folktandvården Landstinget i Kalmar län samt tandvårdspersonal inom privat tandvård, som har avtal med Landstinget i Kalmar län. Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov. Beslutsdatum Beslutat av Landstingsstyrelsen

67 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Förord 3 Lagar och föreskrifter 5 Mål för den organiserade tandvården 6 Allmänna krav 6 Uppdraget 7 Riskbedömning 9 Karies diagnostik och terapi Gingivit/parodontit diagnostik och terapi Förebyggande åtgärder Karies i primära bettet Karies i permanenta bettet Primära bettet Permanenta bettet Kollektiva förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder på individnivå o Basprogram o Tilläggsprogram Hälsodeklaration 13 Riskbedömning, terapiplanering, undersökningsintervall 13 Behandling under sedering 14 Mineraliseringsstörning 14 Tandslitage 15 Störning i bettutveckling 15 Hörntänder extra uppmärksamhet 16 Orofacial smärta och 16 funktionsstörning i käksystemet Trauma 16 Protetisk behandling 17 Tandblekning 17 Visdomständer 17 Medicinska riskpatienter 17 Uteblivanden och sena återbud 18 Barn som far illa 18 Detta ingår inte 18 Epidemiologisk uppföljning samt patientenkät

68 Förord Tandvårdslagen ålägger landstinget planeringsansvar för all tandvård i länet med ett direkt vårdansvar för barn och ungdomar upp till och med det år då de fyller 19 år, samt för specialisttandvård. Det innefattar även asylsökande barn och s.k. gömda barn fram till och med det år då de fyller 19 år (Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. SFS 2008:344). Tandhälsan hos barn och unga har genomgått en dramatisk förbättring under de senaste decennierna. Antalet fyllningar i såväl det primära som det permanenta bettet har minskat kraftigt. Förklaringar till detta är allmän användning av fluortandkräm från första tanden, förbättrade preventionsprogram, men också en förändrad syn på kariesprogressionens hastighet och hur en kariesskada ska behandlas. Samtidigt ser vi en fortsatt ojämn fördelning av tandhälsan i populationen, främst beroende på socioekonomiska och sociokulturella faktorer. En utmaning för framtiden är att kunna hjälpa högkariesgruppen till en bättre situation, samtidigt som tandhälsan bevaras i den friska gruppen. En förutsättning för detta är individanpassade åtgärder baserade på god diagnostik och riskbedömning samt extern verksamhet för munhälsovårdsinsatser på andra arenor. Utifrån det förändrade vårdpanoramat har andra rutiner tagits fram gällande prevention, kallelserutiner och revisionsintervall. I tandvården finns två yrkeskategorier med legitimation, tandläkare och tandhygienister. Tandvården bedrivs i team som består av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. Barn med litet behandlingsbehov träffar inte tandläkaren lika ofta som förut. En stor del av barntandvården sköts av tandhygienister och tandsköterskor. I tandsköterskans kompetens ingår inskolning, tandvårdsträning, information om tandsjukdomar och deras förebyggande, insamling av statusuppgifter, munhygieninstruktion, puts och polering av tänder, fluorlackning, antimikrobiell behandling, samt att ta röntgenbilder efter anvisningar av ansvarig tandläkare eller tandhygienist. Diagnostik av karies och parodontala förhållanden utförs av både tandläkare och tandhygienist. Diagnostik av övriga odontologiska förhållanden och tillstånd såsom infektionstillstånd, slemhinneförändringar, tandutvecklingsstörningar, bettutveckling, bettfunktion m.m. får enbart utföras av tandläkare. Terminologin tandhygienistundersökning används för undersökning hos tandhygienist och revisionsundersökning för undersökning hos tandläkare. Revisionsintervall definieras som intervallet mellan två revisionsundersökningar. Terminologin tandhälsokontroll används för besök hos tandsköterska mellan undersökningarna för uppföljning samt klinisk bedömning av tänder och gingiva. Tandhälsokontroll hos tandsköterska får utföras efter delegering av tandläkare. För en stor del av barnen och ungdomarna är tandvården huvudsakligen en fråga om kunskapsöverföring om munhälsa och egenvård samt övervakning av munhälsa och bettutveckling. För en viss grupp barn är å andra sidan behoven av tandsjukvård omfattande och komplexa. Befolkningens och individens krav på gott omhändertagande avseende service, bemötande, patientpsykologi och vårdresultat kommer att öka. Landstingsfullmäktige beslutade att anta en handlingsplan för hur vården ska arbeta efter FN:s barnkonvention. Sammanfattningsvis innebär detta: Tandvården ska drivas utifrån ett folkhälsoperspektiv i samverkan med andra aktörer inom hälso- och sjukvården. Tandvården ska vara hälsoinriktad och resurserna ska riktas främst till de barn och ungdomar med störst behov. 3

69 Allt patientarbete och alla beslut som rör barn och ungdomar ska ske i enlighet med FN:s barnkonvention. Krav på gott bemötande och barnkompetens hos vårdgivarna. Ökad satsning på riskbedömning/-gruppering från tidig ålder, ökad satsning på primärprevention och uppföljning. En kariesskada ska alltid behandlas, men lämpligast behandling är inte alltid lagning (invasiv behandling) utan kan i vissa situationer vara non-invasiv behandling, som har till syfte att stoppa kariesprogressionen för att få utläkning av kariesskadan och undvika tandlagning. Vid lagning av karies i permanenta bettet ska tandsubstansbevarande behandlingsprinciper (minimally invasive dentistry) tillämpas. Landstingets syfte med den organiserade barn- och ungdomstandvården är att bidra till livskvaliteten i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god munhälsa. Strategin för att uppnå detta är en preventivt inriktad vård med ett minimum av operativ terapi. Riktlinjerna beskriver innehåll och kvalitet i den organiserade barn- och ungdomstandvård som Landstinget i Kalmar län ansvarar för och finansierar. Riktlinjerna kompletteras av s.k. rutindokument. Hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserad i syfte att säkerställa en god och säker vård till en rimlig kostnad. Bästa tillgängliga evidens är inte alltid evidens på högsta nivån. Syftet med evidensbasering är även att identifiera s.k. kunskapsluckor för framtida forskning. SBU har initierat kartläggning av sådana kunskapsluckor inom barn- och ungdomstandvården. Den kliniska verksamheten bygger på bästa tillgängliga evidens, etablerade kliniska metoder och terapeutens kliniska erfarenhet i samråd med patientens och vårdnadshavarens önskemål. Riktlinjerna och rutindokumenten ska revideras kontinuerligt i takt med den odontologiska utvecklingen. Riktlinjerna och rutindokumenten finns på landstingets intranät Navet. Rutin ska finnas så att privata vårdgivare, som har avtal med Landstinget i Kalmar län, får tillgång till dokumenten. 4

70 1. Lagar och föreskrifter Målet för barn- och ungdomstandvården är enligt tandvårdslagen en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för alla. Den organiserade barn- och ungdomstandvården är kärnan i tandvårdsverksamheten. Strategin är att vidmakthålla och utveckla en preventivt inriktad vård med ett minimum av operativ terapi samt att skapa en positiv attityd till tandvård. Vårdnadshavarnas ansvar för de små barnens tandhälsa liksom de större barnens och ungdomarnas egenansvar bör uppmuntras och betonas. Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989) skall ligga som grund för alla som arbetar med barn och ungdomar. All vårdpersonal är skyldig att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen SFS 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633). De lagar och föreskrifter som framförallt är aktuella i barn- och ungdomstandvården är tandvårdslagen och socialstyrelsens delegationsföreskrifter. I tandvårdslagen (SFS 1985:125) finns mål och krav på tandvården i 2 och 3. Tandvården skall: vara av god kvalitet med god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. vara lättillgänglig. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen. så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. upplysa och informera patienten om dess tandhälsotillstånd och informera om de behandlingsmetoder som står till buds. För att säkra kraven på tillgänglighet och trygghet gäller även följande: Patienter med akuta besvär och akuta tand- eller käksolycksfall skall erbjudas tid så snart situationen kräver och det är praktiskt möjligt. Om tandläkare inte är tillgänglig hänvisas till sjukhusens akutmottagningar. Inom all hälso- och sjukvård sker delegering av arbetsuppgifter. En av delegationsföreskrifterna berör hela hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård) och en är särskilt inriktad mot tandvård (SOSFS 2002:12 Socialstyrelsens föreskrifter om delegering inom tandvården). I den mer allmänna föreskriften finns bland annat beskrivning av skillnaden mellan formell och reell kompetens, hur delegering ska gå till samt förutsättningar för delegering. I den mer specifika tandvårdsföreskriften finns i 1 en uppräkning av uppgifter som inte får delegeras. Inom tandvården är det enbart ett fåtal arbetsuppgifter som kräver delegeringsbeslut. Ett delegeringsbeslut skall vara skriftligt. Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd Patientdatalag (SFS 2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:14) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786) Lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården (SFS 1984:452, liksom förordningen 1994:1287) 5

71 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Läkemedelslagen (SFS 1992:859). Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2012:7) Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Om ändring (LVFS 2012:20) i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2007:4) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter. Strålskyddslagen (SFS 1988:220) Anestesigaser (AFS 2001:7) Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) Gasflaskor (AFS 2001:4) 2. Mål för den organiserade vården Målet för den organiserade barn- och ungdomstandvården är en 19-åring som har en frisk mun med god estetik, inte är tandvårdsrädd och har goda kunskaper i egenvård för att kunna ta ansvar för sin framtida munhälsa. 3. Allmänna krav Barn och ungdomars goda munhälsa ska bibehållas/förbättras och gruppen med många kariesskador ska minskas. Resurserna ska fördelas så att riskgrupperna prioriteras. Ett absolut krav är att barn och ungdomar ska slippa smärta i tänder och käkar och ges en god bettfunktion. Tillgängligheten ska vara god. Tandvårdsklinikerna ska ha öppet dagtid alla vardagar. Om kliniken är stängd ska patienterna hänvisas till en annan angiven klinik. Tandvårdsklinikernas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vården och behandlingen ska så långt det vara möjligt utformas och genomföras i samråd med patient och vårdnadshavare. Barn och/eller vårdnadshavare ska informeras om munstatus och vårdgivaren ska informera om vilka behandlingsalternativ som finns samt motivera sitt rekommenderade terapival. Varje patient skall ha en ansvarig tandläkare, som har det övergripande vårdansvaret och detta skall dokumenteras i journalen. Patientens terapiplan fastställs av ansvarig tandläkare. Barn och ungdomar har rätt att fritt välja tandläkare inom Kalmar län, såväl offentlig som privat som har avtal med Landstinget i Kalmar län. Barn och ungdomar ska uppleva trygghet i tandvårdssituationen. Barn/ungdomar eller vårdnadshavare som inte behärskar svenska språket eller som har ett kommunikativt funktionshinder ska vid tandvårdsbesöken ha tillgång till tolk. All behandling ska ske så smärtfritt som möjligt. Vid behov ska möjlighet till sedering finnas. Omhändertagandet ska ske på ett sätt som optimerar kooperation och minimerar framtida tandvårdsrädsla. Barn i låg ålder eller barn med behandlingsomognad eller behandlingsovana ska erhålla inskolning eller tillvänjningsbehandling, företrädesvis hos tandsköterska. 6

72 Barn och ungdomar med särskilda behov, som allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ska erbjudas tandvård anpassad till deras behov och förutsättningar. Många av dessa barn har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är viktigt att vården är strukturerad, att det finns en långsiktig planering och att det sker ett samarbete med patientens andra vårdkontakter. Detta ökar tryggheten för patient och vårdnadshavare. Hälsodeklaration med medicinska diagnoser, allergier, medicinsk vård och medicinering ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning hos tandläkare eller vid tandhygienistundersökning. I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, dvs. med patienten i vaket tillstånd, skall möjlighet till tandbehandling under narkos finnas. Patienterna remitteras då till specialistklinik i pedodonti. Specialisttandläkare i pedodonti gör utredning och planering av tandbehandlingen i samarbete med anestesiklinik. Själva tandbehandlingen under narkos utförs på något av länets sjukhus av tandläkare inom specialisttandvården eller av allmäntandläkare i ett s.k. narkosteam. Narkosteamet har nära samarbete och handleds av specialisttandläkaren i pedodonti. I de fall allmäntandläkarens erfarenhet och kompetens inte räcker till skall patienten erbjudas vård hos specialist i pedodonti. För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till patient och vårdnadshavare. Innan specialisttandvården har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för patientens behandling. Det är viktigt att profylaktisk behandling och ev. tandvårdsträning vid tandvårdsrädsla fortsätter under väntetiden till specialisttandvården. Remitterande tandläkare ansvarar under väntetiden för omhändertagande av akuta besvär, men specialisttandvården står till tjänst med konsultation och även behandling om så bedöms som nödvändigt. En samsyn vad gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård och uppdragsgivaren Landstinget i Kalmar län är en förutsättning för en kostnadseffektiv barn- och ungdomstandvård med god kvalitet. De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på det svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten (Patientdatalagen SFS 2008:355). Korrekt använda facktermer kan patienten slå upp i en medicinsk ordbok. Egenkomponerade förkortningar av facktermer eller av vanliga ord ska inte användas. Vid behandlingen använda medicintekniska produkter och farmaka ska anges i journalen utan förkortning. Journalsystem ska vara konstruerade så att epidemiologiska data kan tas ut elektroniskt. Följande data ska rapporteras: deft på 3, 4, 5 och 6-åringar samt DFT, DFS-a, DS-a på åringar. Inom Folktandvården skapas epidemiologiska data automatiskt i den digitala journalen. 4. Uppdraget Folktandvårdens uppdrag: Folktandvården i Kalmar län har ansvar för samtliga barn 0-2 års ålder. Samverkan med barnhälsovården (BHV) sker enligt lokalt upprättade samverkansplaner. Om det i samband med BHV-sköterskans kontroll av det enskilda barnet framkommer något som indikerar att barnet löper risk från tandhälsosynpunkt remitteras barnet till ansvarig tandklinik. 7

73 Motsvarande kontakt med BHV tas från tandvårdens sida för samverkan i vården av småbarn med karies eller risk för karies. Småbarnskaries är ett medicinskt hälsoproblem och inte enbart ett odontologiskt problem månader Barn och vårdnadshavare kallas till BHV eller till tandkliniken för en munhälsokontroll med individuell tandhälsorådgivning. BHV personal eller tandvårdspersonal utför detta. Tandvården ansvarar för att uppdraget blir utfört. Inspektion av barnets tänder och placksituation. Information om kost, karies och munhygien. För barn med frambrutna tänder genomförs en praktisk tandborstövning med vårdnadshavaren. Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, från första tanden. En liten mängd, motsvarande ytan av barnets lillfingernagel, ska användas. Vid förekomst av förlängda frekventa nattliga måltider i kombination med bakteriebeläggningar på tänderna informeras om ökad kariesrisk och barnet följs upp på tandkliniken. Även de barn som uppvisar andra kariesriskfaktorer eller initiala eller manifesta kariesskador ska ges en individuell uppföljning och behandling på tandkliniken. Dessa barn skall riskgrupperas och terapiplaneras av tandläkare. Vid uttalad kariesrisk bör pedodontikliniken konsulteras månader Barnet och vårdnadshavare kallas till kliniken för en munhälsokontroll, detta utförs av tandsköterska eller tandhygienist. Innehåll; se ovan. Personalen som möter barnen vid 8-12, månaders ålder ska ha nära samarbete med pedodontikliniken. Pedodontikliniken ska ställa upp med årlig utbildningsdag speciellt utformad för denna personalgrupps behov. Viktigt att sträva efter kontinuitet i dessa besök så att samma personal i möjligaste mån möter barnet och vårdnadshavaren vid båda besöken. Alla vårdgivares uppdrag: 3 års ålder Fullständig undersökning inkluderande diagnostik, riskbedömning/riskgruppering,beslut om revisionsintervall utförs av tandläkare. Tandläkare ansvarar för terapiplanering. Varje barn skall ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose barnets behov av fullständig tandvård. Patientansvarig tandläkare skall dokumenteras i journalen. Tandborstträning med vårdnadshavare. Information om tandborstteknik. Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, en liten mängd motsvarande ytan av barnets lillfingernagel års ålder Undersökning utförs av tandläkare eller tandhygienist och tandläkare i samarbete. Riskbedömning/riskgruppering och beslut om revisionsintervall görs efter varje undersökning av tandläkare eller tandhygienist och tandläkare i samarbete. Terapiplanering görs av tandläkare. Varje barn skall ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose barnets behov av fullständig tandvård. Patientansvarig tandläkare skall dokumenteras i journalen 8

74 Teamtandvården öppnar möjlighet till nya arbetsformer med tydlig inriktning på förebyggande vård avseende både munsjukdomar och tandvårdsrädsla. Ansvaret för all diagnostik, bedömning av tand- och bettutveckling/bettfunktion, riskbedömning, beslut om revisionsintervall, terapiplanering och beslut om behov och val av smärtkontroll och ev. behov av sedering vid behandling ligger på patientansvarig tandläkare. Tandhygienisten arbetar på egen legitimation vad gäller diagnostik av karies, gingivit och parodontala sjukdomar. Tandsköterskan med lång erfarenhet av barn- och ungdomstandvård kan självständigt ta hand om inskolning och kariesprofylax och är tandläkaren och tandhygienisten behjälplig med insamlande av underlag för diagnostik och terapiplanering. Under perioden 3 19 år undersöks patienten av antingen tandläkare eller tandhygienist beroende på aktuell riskbedömning (se avsnitt 9). Patientansvarig tandläkare ansvarar för att undersökningsintervallet är anpassat med hänsyn till barnets risk att utveckla sjukdom och bettavvikelse. Utifrån aktuell riskbedömning träffar patienten tandsköterska för förebyggande vård mellan undersökningarna. Undersökning av barn och ungdomar i åldrarna 3, 6, intervallen 9-10 och 12-13, 16 och 19 år är obligatoriskt och utförs alltid av tandläkare. Undersökningen skall förutom diagnostik av initial och manifest karies även omfatta gingivala/parodontala förhållanden, bettutveckling/ bettfunktion, mineraliseringsstörningar, diagnostik av oral patologi samt allmänsjukdomar och funktionsstörningar med konsekvenser för oral hälsa och funktion. Möjligheten att komplettera undersökningen med röntgenbilder skall utnyttjas. Bilderna skall tas på individuella indikationer. Tillgängliga bitewingbilder skall redan från förskoleåldern granskas avseende både karies och marginala förhållanden samt förekomst av subgingival tandsten. Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder. Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från 15 års ålder. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder. Fickor på > 5 mm registreras och åtgärdas (se avsnitt 7). Vid varje undersökning hos tandläkare eller tandhygienist eller vid tandhälsokontroll hos tandsköterska informeras om vikten av optimal plackkontroll och tandborstteknik. Vid 7 års ålder rekommenderas övergång till fluortandkräm 1500 ppm, 2 gånger dagligen, en mängd ca 2 cm på borsten. Tandborstningsinstruktion, vid behov även för vårdnadshavare. Tandtrådsinstruktion vid etablerade kontakter i det permanenta bettets sidopartier. Information om vuxentandvård görs vid 19 årsundersökningen. 5. Riskbedömning Varje vårdgivare ska systematiskt utföra riskbedömning av sjukdomsutveckling i munhålan. Riskbedömning genomförs på individuell nivå och utifrån riskbedömningen kan individen placeras i en riskgrupp. Riskbedömningen grundas på den sociala, medicinska och odontologiska anamnesen kompletterad med klinisk undersökning och bedömning av teknisk risk. Riskbedömningen är grund för såväl terapiplan som fastställande av tidpunkt för nästa undersökning. Utifrån riskbedömningen placeras patienten i någon av riskgrupperna Frisk, Osäker eller Sjuk. Bedömningen baseras på värdering av relationen/balansen mellan risk- och friskfaktorer. Exempel på sådana faktorer kan vara: 9

75 Friskfaktorer /indikatorer: Regelbundna måltider (4-5 per dag) Vatten som törstsläckare Godis max 2 ggr per vecka Daglig tandborstning Hjälp med tandborstningen Bra plackkontroll Bra oral motorik Fluortandkräm 2 ggr dagligen Fluortabletter/fluortuggummi regelbundet Fluorsköljning regelbundet Saknar fyllningar Få ocklusala fyllningar Avstannad sjukdomsaktivitet Friskt tandkött enstaka ställen med gingivit Normal salivsekretion Normal buffringskapacitet Lågt antal kariogena bakterier Normal käkfunktion utan smärta Gott allmäntillstånd Stabila sociala förhållanden Låg karieserfarenhet i familjen Inga eller enstaka återbud Riskfaktorer/indikatorer: Frekventa måltider (>6 ggr per dag) Söt dryck eller måltid på natten Godis flera ggr per vecka Frekvent intag av sura drycker Plack i kombination med frekvent nattlig amning Oregelbunden tandborstning Får inte hjälp med tandborstningen Dålig plackkontroll Dålig oral motorik Ingen regelbunden fluoranvändning Användning av fluorfri tandkräm Tobaksbruk Nyframbrutna tänder Nya eller progredierande kariesangrepp Approximala fyllningar eller många ocklusala Generell gingivit och/eller tandsten Nedsatt salivsekretion Låg buffringskapacitet Högt antal kariogena bakterier Sjukdomar/funktionshinder som påverkar munhälsan Medicinering Instabila sociala förhållanden Hög kariesaktivitet hos syskon Frekventa återbud/uteblivanden Tandvårdsrädsla i familjen Bristande gränssättning Omvårdnadsbrister Språksvårigheter 6. Karies - diagnostik och terapi All kariesdiagnostik innefattar registrering av skador i tändernas hårdvävnad och, vid konstaterad kariesaktivitet, dessutom en orsaksutredning utgående från anamnestiska och kliniska fynd. Vid osäkerhet inhämtas kompletterande uppgifter som saliv- och bakterievärden och/eller uppgifter från kostutredning. All invasiv tandbehandling ska utföras med adekvat smärtkontroll och vid behov kompletteras med sedering. Karies i primära bettet Barn med initial eller manifest kariesskada vid ett eller två års ålder måste ges ett snabbt omhändertagande. Ju yngre barnet är desto snabbare sker kariesutvecklingen. Fyllningsterapi är inte den viktigaste åtgärden vid begynnande kariesutveckling i det primära bettet! Orsaksinriktade åtgärder är mer angelägna. Initialkaries ska framför allt behandlas med plackkontroll och fluor. Även manifesta kariesskador på buckal- och lingualytor kan med framgång fås att avstanna med hjälp av optimal munhygien och fluortillförsel. Som ett led i att åstadkomma goda hygieniska förhållanden och för att undvika komplikationer är operativ kariesterapi motiverad. 10

76 Från 3 års ålder är det inte ovanligt att det första kariesangreppet kan vara beläget approximalt på de primära molarerna. Tidig upptäckt är viktig. Undersökning av barn med approximalytor i kontakt och kariesriskfaktorer bör därför även omfatta bitewingröntgen. Bitewingröntgen tas på individuella indikationer. Det är viktigt att beakta den relativa betydelseskillnaden mellan olika primära tänder. Tändernas relativa värde varierar beroende på bettsituation och kvarvarande tid i bettet. Det är därför mer angeläget att rädda och bevara den andra primära molaren än den första. De primära hörntänderna betyder mer för symmetriförhållanden och tillväxt än framtänderna. Dessa förhållanden bör styra vid prioritering av olika åtgärder. Vid omfattande restaureringsbehov på den första primära molaren bör extraktion övervägas då detta positivt påverkar prognosen för angränsande tand (andra molaren). Fyllningsterapi på första primära molaren uppvisar dålig prognos och stor omgörningsfrekvens. Den andra primära molaren bör hållas under extra uppsikt från och med sexårstandens eruption. Ett distalt kariesangrepp på den andra primära molaren utgör en klar risk för sexårstandens mesialyta. Vid behov av restaurering ska approximalskydd användas vid preparation och kompomer eller resinmodifierat glasjonomercement bör användas. Detta för att utnyttja att fyllningsmaterialet innehåller fluor, som i viss grad utlöses ur fyllningmaterialet och påverkar granntandens remineralisering. Resinmodifierat glasjonomer har pga. sitt större glasjonomerinnehåll en lägre hållfasthet än kompomer och medför därför högre risk för fyllningsfraktur om fyllningen görs för hög. Kompomer eller komposit med dentinbindning kan användas till övriga kaviteter. IRM-fyllning rekommenderas vid stegvis exkavering eller då tanden snart ska fällas. Hygienslipning lämpar sig bäst för fria ytor eftersom slipning i approximalrum medför food impaction med smärta, plackretention och fortsatt progression av kariesskadan. Valet av fyllningsmaterial är kliniska rekommendationer. Det finns otillräcklig vetenskapligt underlag för att bedöma om det är någon skillnad mellan de olika fyllningsmaterialen för utfallsmåtten fyllningsöverlevnad och förekomst av sekundär karies. Amalgam är inte tillåtet inom barn- och ungdomstandvården (enligt regeringsbeslut). Tänder med indikation på periapikal inflammation ska extraheras. Öppna karieskaviteter bör inte lämnas utan åtgärd. Karies i permanenta bettet Information om särskild uppmärksamhet vid eruption av permanenta molarer ska ske. Vikten av tandborstning med fluortandkräm ska understrykas då kariesrisken är stor på nyerupterade tänder. Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer med resinbaserat fissurförseglingsmaterial ska erbjudas. Bitewingröntgen bör tas vid tandkontakter där insyn inte kan erhållas och ska alltid tas på individuella indikationer. Observera betydelsen av att diagnostisera ocklusal dentinkaries på bitewingbilderna. Den ocklusala kariesskadan kan ha en stor utbredning i dentinet och ändå en liten ingångsöppning i emaljen. Alla kariesskador som bedöms vara aktiva ska behandlas. Icke-operativ och orsaksinriktad behandling (t. ex fluorbehandling) ska alltid övervägas. Då operativ behandling bedöms nödvändig ska minimalt invasiv teknik tillämpas. Kompositmaterial med röntgenkontrast är det material som används i standardfallen. Amalgam är inte tillåtet inom barn- och ungdomstandvården (enligt regeringsbeslut). Extraktionsterapi i samråd med ortodontist bör övervägas vid gravt karierade molarer. 11

77 Endodonti bör utföras enbart i undantagsfall i unga permanenta molarer. 7. Gingivit/parodontit diagnostik och terapi Primära bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Vid förekomst av fickor och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal destruktion utförs fickmätning på samtliga tänder. Tandsten ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas i samråd med specialist. Permanenta bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning eller sondering ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Tandsten och fyllningsöverskott ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas. Vid misstanke om aggressiv parodontit (tidigare benämnt juvenil parodontit) eller systemsjukdom ska remiss gå till specialist. Undersök gärna syskon då ärftlighet kan föreligga. Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från 15 till 19 års ålder. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder. Fickor på 5 mm registreras och åtgärdas. 8. Förebyggande åtgärder Individen ska erhålla sådan information om sambandet mellan kost och karies, vikten av god munhygien samt optimal tandborstnings- och tandborstteknik, att han/hon själv får möjlighet att på ett bra sätt ta ansvar för sin munhälsa. Kollektiva förebyggande åtgärder Landstinget i Kalmar län uppdrar åt Folktandvården Kalmar att bedriva kollektiv profylax, dvs. förebyggande klinikexterna åtgärder på gruppnivå (se rutindokument Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården på Navet). Landstinget utövar via Folktandvården sitt ansvar för att alla i åldrarna 0-19 år boende inom länet erbjuds vård på lika villkor och att informationens innehåll blir så likartat som möjligt. Elever i särskolor och träningsskolor samt deras lärare och assistenter ska också erhålla anpassade kollektiva insatser som munhygieninformation och mun-hygienträning. Alla vårdnadshavare ska få tandhälsoinformation kopplad till barnhälsovårdscentralernas uppföljning och rådgivning. Preventivt arbetet i förskolan ska utvidgas till att barnen får träna tandborstningsteknik. Dessutom ska alla barn få tandhälsoinformation i förskolan/lågstadiet vid minst ett tillfälle. Äldre skolbarn bör få tandhälsoinformation och även tobaksinformation i skolan, gärna i samband med lektioner om kroppen. Projektet Tobaksfri Duo 12

78 har gett resultat i minskat tobaksbruk hos högstadieungdomar. Tobaksfri Duo ska utvidgas och kommer att riktas till länets samtliga högstadie- och gymnasielever. Förstärkt kollektiv fluorprofylax, exempelvis fluorsköljning i skolan för alla stadier, ska erbjudas skolledningarna. Förebyggande åtgärder på individnivå Basprogram All tandhälsoinformation bör betona egenansvar och föräldraansvar - All tandhälsoinformation vid klinikbesöken ska vara individuellt anpassad till barn/vårdnadshavare. - Särskild tyngd på information om tandsjukdomarnas orsaker och följder. - Särskild tyngd på information om hur frekventa sackarosintag påverkar tandhälsan. - Tandborstningsinstruktion efter munhygienkontroll. - Rekommendation av fluortandkräm 1000 ppm från första tanden och från 7 år 1500 ppm. - Rekommendation att använda fluortandkräm två gånger per dag samt sila-skum tekniken. - Sammanfattat budskap Fluor - Vila Vatten. - Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer skall erbjudas. - Fluorlackning vid alla undersöknings- eller kontrollbesök, upp till 3 gånger per behandlingsperiod, med speciell uppmärksamhet på nyerupterade tänder. - Tandtrådsinstruktion i åldrarna år Tilläggsprogram Varje patient med förhöjd risk ska ha ett individuellt tilläggsprogram utifrån genomförd orsaksutredning med bedömning av medicinska, sociala riskfaktorer samt förekomst av patologiska undersökningsfynd i tänder och parodontium såsom: Primära bettet Permanenta bettet Nya manifesta kariesskador Flera initialkariesskador Kvarstående gingivit trots munhygieninstruktion Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten Flera nya initiala kariesskador Progression av tidigare initiala kariesskador En eller flera nya approximala manifesta kariesskador Två eller flera nya ocklusala manifesta kariesskador Kvarstående gingivit Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten Vården planeras efter den enskilda individens problemställning. Oral ohälsa är i de flesta fall relaterat till livsstil. Det profylaktiska arbetet bör därför inriktas på beteendeförändring och livsstilsförändring utifrån patientens egen insikt om situationen. Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en metod som lämpar sig väl i tandvården. Orsaksutredningen ska dokumenteras i journalen. Barn och ungdomar som fått tandbehandling under narkos har stort behov av stöd och hjälp med både kariesproblematiken och behandlingssvårigheterna/tandvårdsrädslan. 13

79 Förtroendeskapande insatser som inskolning/tillvänjning/avbetingning i kombination med individanpassad förebyggande vård är grunden för en framtida god tandhälsa och en fungerande tandvårdsituation för patienten. Se rutindokument Uppföljning efter genomgången tandbehandling under narkos på Navet. 9. Hälsodeklaration Hälsodeklaration ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning hos tandläkare eller vid tandhygienistundersökning. Hälsodeklarationen kan vara utformad på olika sätt men nedanstående frågorna skall alltid ingå: Förekomst av hjärtsjukdom, annan allmänsjukdom eller funktionsnedsättning? Regelbunden medicinering? Förekomst av allergi? 10. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall Riskbedömning av patientens orala hälsa görs utifrån uppgifter från anamnesupptagningen, hälsodeklarationen och den kliniska och ev. röntgenologiska undersökningen. Riskbedömning och riskgruppering görs efter varje undersökning av ansvarig tandläkare eller tandläkare/tandhygienist i samarbete. Terapiplan görs av tandläkare. Intervallet mellan undersökningarna beror på patientens riskbedömning avseende karies och gingivit/parodontit. Patientansvarig tandläkare ansvarar för att intervallet mellan två undersökningar också anpassas med hänsyn till patientens risk att utveckla bettavvikelse. Patienten undersöks antingen hos tandläkare eller tandhygienist. Utifrån aktuell riskbedömning träffar patienten tandsköterska mellan undersökningarna för tandhälsokontroll, förebyggande insatser och uppföljning. Patientens objektiva vårdbehov och därmed erbjuden vård utgår från de olika riskgrupperna Frisk, Osäker eller Sjuk. Frisk (Riskgrupp 0) Basprogram och egenvård Nästa undersökning hos tandhygienist senast efter 24 månader. Osäker (Riskgrupp 1) Basprogram + tilläggsåtgärder Förstärka individens egeninsikt och egenvård. Åtgärder för plackkontroll. Extra fluortillförsel hemma och på kliniken kan övervägas. Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare senast efter 18 månader. I mellanperioden besök hos tandsköterska för förebyggande vård och uppföljning. Besöken individanpassas i innehåll och antal. Sjuk (Riskgrupp 2) Basprogram + individanpassade tilläggsåtgärder utifrån orsaksutredning. Klinikbaserad individanpassad profylaktisk behandling hos tandsköterska eller tandhygienist. 14

80 Antalet besök individanpassas. Överväg rekommendation av högfluortandkräm 5000 ppm (Duraphat, Colgate-Palmolive) till ungdomar över 16 år. I kombination med medicinsk risk: Besöksfrekvens och stödåtgärder anpassas efter sjukdom eller funktionshinder, medicinering och risk för orala komplikationer. I kombination med sociala faktorer: Ytterligare betoning av föräldrars ansvar och/eller egenansvar. Vid tandvårdsrädsla, utredning av orsaksfaktorer, vid behov inskolning. Bedöma behovet av sedering. Ökad besöksfrekvens för tandborstningsinstruktion och uppföljning av profylaxinsatser. Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare senast efter 12 månader. 11. Behandling under sedering. Vid behov ska patient kunna få tillgång till behandling under sedering med lustgas eller sederande farmaka. Behandlande tandläkare ska ha aktuella kunskaper i behandling med sedering. Kunskaper inhämtas lämpligtvis via särskilda kurser i lustgassedering respektive sedering med bensodiazepiner, t.ex. midazolam. Lokala doseringsanvisningar för midazolam finns på intranätet Navet. 12. Mineraliseringsstörning Mineraliseringsstörda tänder ska intensivlackas med fluor. Plackkontrollen av mineraliseringsstörda tänder är mycket viktig för att minska isningsproblematiken. Vid behov av restaurering laga om möjligt initialt med glasjonomercement. Mycket viktigt med god smärtkontroll vid restaurering av mineraliseringsstörda tänder. Det kan krävas komplettering av lokalbedövningen med lustgassedering. Extraktionsterapi i samråd med ortodontist kan övervägas vid gravt mineraliseringsstörda molarer. Vid omfattande generell mineraliseringsstörning ska en etiologisk utredning och terapiplanering utföras tidigt, lämpligtvis efter remiss till specialist i pedodonti. Kronterapi, både långtidstemporära kronor och permanenta kronor eller porslinsfasader kan efter utredning inom specialisttandvården vara indicerat i vissa fall vid grava mineraliseringsstörningar av varierande etiologi. Diagnos mineraliseringsstörning ska noteras i journalen. Diagnoserna varierar och kan avse lokal störning på en eller flera tänder eller en generell mineraliseringsstörning. 13. Tandslitage Tandslitage kan ha olika bakgrund. Det vanligaste i barn- och ungdomsåren är erosivt tandslitage eller kombinerad erosion/attrition. Tandslitage är vanligt både i primära och permanenta bettet. Dental erosion är en kemisk skada som orsakas av syra, som inte är producerad av munbakterier. Attrition är en mekanisk åverkan på tanden genom tand-mot-tand kontakt, oftast tandgnissling. Vid gravt tandslitage är oftast den erosiva komponenten dominerande. Flera faktorer samverkar för uppkomst av dental erosion. Sura drycker är en vanlig orsak men även magsyra vid frekvent kräkning eller refluxproblem kan vara orsaken. Patienten uppmärksammar 15

81 ofta inte slitaget förrän det blivit så allvarligt att framtänderna blivit kortare och gulare och tänderna isar. Ett gravt tandslitage utgör ett odontologiskt-tekniskt svårbehandlat tillstånd och specialisttandläkare bör konsulteras. Därför är det viktigt att lägga till information om sura drycker i den allmänna munhälsoinformationen och att vid undersökningarna diagnostisera de tidiga tecknen på tandslitage. 14. Störning i bettutveckling Tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för ett positivt resultat av behandling är gynnsam och vid behov konsultera ortodontist. Vid vårdmodeller där revisionsintervall hos tandläkare är utglesade är det särskilt viktigt att kliniken har rutiner för bevakning av eventuella eruptionsstörningar. All ortodontisk behandling skall ske efter samråd med ortodontist. Patienter med multipla agenesier ska tidigt remitteras till specialistklinik för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Att särskilt beakta vid bettutvecklingskontroller: Primära bettet: Öppna bett pga sugovanor, tvångsförande korsbett, avvikelser i tandantal och eruption. Tidiga växelbettet (ca 6-9 år): Kvarstående sugovanor, ektopisk eruption 6:or, frontal invertering, tvångsförande korsbett, saxbett, öppet bett, pre- och postnormalitet. Avvikelse eller asymmetri vid primära incisivers exfoliation eller permanenta incisivers eruption kan tyda på agenesi eller övertal, men även primärtandstrauma. Röntgenkontroll är indicerad. Efter eruption av permanenta incisiverna kontrollera om samtliga premolaranlag syns på bitewing. Om inte, är kompletterande röntgenkontroll indicerad. Sena växelbettet (10-14 år): Misstanke om basal käkavvikelse, platsförhållanden, ocklusionsavvikelser. Primära molarer i infraocklusion bör röntgenkontrolleras för att bedöma huruvida agenesi föreligger Icke-palpabla överkäkshörntänder ska lägesbestämmas (se rutindokument Rutin/anvisning för övervakning av framför allt ök 3:or på Navet). Permanenta bettet: Dentoalveolära avvikelser, retinerade 3:or, anomalt frenulum med stort diastema mediale, kraftigt avvikande fronttandsestetik, behov av preprotetisk ortodontisk behandling. 15. Hörntänder extra uppmärksamhet Under perioden 8 till 10 års ålder ska hörntanden palperas som en kula buckalt om temporära tandens rot. Om ingen kula kan palperas görs en ny undersökning inom ett år. Vid skillnad mellan palpationsfynden bilateralt röntgas den avvikande sidan. Även palperbara tänder i atypiskt läge röntgas. Om hörntanden inte kan palperas buckalt vid 11 års ålder krävs röntgenundersökning med lägesbestämning med hjälp av minst två bilder med olika projektioner. 16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet Screening av bettfysiologiskt behandlingsbehov ska göras vid varje undersökning i form av tre frågor: 16

82 Har du ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare? Har du ont vid gapning eller tuggning en gång i veckan eller oftare? Har du låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare? Frågorna är tillförlitliga från 12 års ålder, men bör kunna besvaras av barn från 7 år. Vid ja-svar ska tandläkare gå vidare med: undersökning med uppgifter om nagelbitning och tuggummituggning. klinisk undersökning med registrering av maximal gapning, tydlig palpationsömhet i masseter- och temporalismuskeln, tydlig palpationsömhet över käklederna samt förekomst av käkledsljud. Uttalade avvikelser från normal käkfunktion eller smärta från tinning, käke eller käkleder ska behandlas efter samråd med specialist i bettfysiologi. 17. Trauma Akuta omhändertagandet Patienten bör tas omhand så snabbt som möjligt. Diagnosen ska baseras på klinisk och röntgenologisk undersökning. Rätt insatta åtgärder i tidigt skede förbättrar prognosen. Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta samt skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Samtliga i traumat involverade tänder ska rengöras. Gingivala skador ska behandlas. För information om traumabehandling se eller Andreasen, Textbook and Color Atlas of Traumatic Injuries to the Teeth, 4th edition, Vid omfattande traumaskador ska patienten remitteras till specialist för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Exartikulerade primära tänder ska inte replanteras. Luxerade primära tänder ska inte reponeras. Vid mer omfattande trauma på små barn konsultera gärna pedodontist. Klorhexidin, antibiotika och tetanusvaccin ska sättas in i indicerade fall. Svenska barn erhåller i regel tetanusvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder och därefter vid 10 års ålder och får då ett fullgott skydd för framtiden. Risk för att vaccination inte utförts föreligger hos flyktingbarn, invandrarbarn samt barn med allergier. Individuellt utformade tandskydd i mjukplast är indicerat av traumaprofylaktiska skäl vid incisivproklination och dålig läppslutning. Avtagbar klammerplåt med tandersättning eller kompositretinerad onlaybro i framtandsområdet, s.k. etsbro, kan vid tandförlust utföras som långtidstemporär ersättning i avvaktan på annan protetisk behandling. 18. Protetisk behandling Protetisk behandling i det unga permanenta bettet ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med beaktande av den unga patientens tillväxt, behov och mognad. De odontologiskt motiverade implantat, som efter bedömning av vertikal tillväxt i alveolarutskottet, är lämpliga att placera före 20 års ålder ska utföras inom Folktandvårdens specialisttandvård. 17

83 Omfattande trauma, multipla agenesier, andra omfattande tand- och käkdefekter skall tidigt undersökas och terapiplaneras i multidisciplinär grupp på specialistklinik. I många av dessa fall sträcker sig den protetiska rehabiliteringen till efter avslutad organiserad barnoch ungdomstandvård. 19. Tandblekning Läkemedelsverkets föreskrifter 2012:20, som grundar sig på en ändring i EU:s direktiv 2011/84/EU säger följande: Tandblekning får inte utföras på barn eller ungdomar under 18 år. Tandblekning med tandblekningsmedel, som innehåller eller frisätter mer än 6 % väteperoxid får inte användas i tandvården. 20. Visdomständer Visdomtändernas läge, status för omgivande ben och granntand ska bedömas av tandläkare vid revisionsundersökning från ca 16 års ålder och senast vid 19-års undersökningen. Vid förekomst av patologiska förändringar eller andra tillstånd som kan föranleda kirurgisk behandling åligger det tandläkare att bedöma om behandling kan utföras inom den egna kliniken eller om behov föreligger av konsultation alternativt remittering till specialist i oral kirurgi. 21. Medicinska riskpatienter Före behandling av patienter med medicinska diagnoser där tandvård kan medföra risk, bör kontakt tas med vederbörande läkare. Samråd med pedodontist inför terapiplanering och behandling av patienter med ovanliga diagnoser är tillrådligt. Beträffande rutiner för antibiotikaprofylax eller antibiotikaskydd hänvisas till Tandvårdens läkemedel

84 22. Uteblivanden och sena återbud Vårdnadshavaren kontaktas per telefon och orsaken efterfrågas. Ta tillfället i akt att på ett förtroendeskapande sätt uppmuntra till nytt besök. Ny tid skickas även per post. Vid frekventa uteblivanden eller återbud skickas brev med information och önskan om telefonkontakt med kliniken. Överväg att i brevet informera om anmälningsskyldigheten till socialtjänsten. Vid misstanke om omsorgssvikt skickas anmälan till socialtjänsten i aktuell kommun. 23. Barn som far illa All personal inom hälso- och sjukvården är enligt Socialtjänstlagen 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633, 14 kap, 1, skyldig att genast göra en anmälan till socialtjänsten vid kännedom om eller vid misstanke om att ett barn eller ungdom far illa. På socialstyresens websida finns dokumentet Barn som far illa eller riskerar att fara illa reviderad version 2014 som utgör vägledning för att stödja hälso- och sjukvården samt tandvården i deras arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och för att fullgöra den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Vägledningen tar även upp skyldigheten att samverka i frågor som rör dessa barn. Ytterligare information med vägledning och blanketter för anmälan finns på Folktandvårdens intranät Navet och i Tandläkarförbundets skrift, Barn som far illa. Kunskap & kvalitet nr 9. Vårdgivarna skall ha kunskap om hur man omhändertar personer som utsatts för våld, såväl barn som vuxna. Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer finns publicerad på landstingets externa webbsida, lt.kalmar. 24. Detta ingår inte I den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården ingår inte: - inläggsterapi, utbyte av felfria fyllningar och tandsmycke betraktas som kosmetisk behandling - tandskydd om detta inte är odontologiskt indicerad som traumaprofylax. 19

85 25. Epidemiologisk uppföljning samt patientenkät Epidemiologiska data från datorjournalen ska utnyttjas som ett planeringsinstrument på landstingsnivå och kliniknivå. Med hjälp av epidemiologiska data kan kliniken utvärdera effekten av insatta åtgärder och bedöma eventuella behov av förändringar i profylax- och behandlingsprogram. 3 åringar Andelen kariesfria (deft = 0) Medelvärde deft 6 åringar Andelen kariesfria (deft = 0) Medelvärde deft Andelen deft 4 12-åringar Andelen kariesfria (DFT = 0) Medelvärde DFT 19-åringar Andelen kariesfria (DFT = 0) Medelvärde DFT Andelen kariesfria approximalt (DFS-a = 0) Medelvärde DFS-a Andelen DFS-a 4 Antal individer fr.o.m. 15-års ålder som har fickdjup 5 mm på 1:or eller 6:or. Detta relaterat till samtliga individer i åldersgruppen, som undersökts den senaste tvåårsperioden. Antalet behandlade barn under en 24-månadersperiod dividerat med antalet barn inom upptagningsområdet. 19-års enkäten Hur nöjda är 19-åringarna med sina tänder? Hur stor kunskap har 19-åringarna om egenvård? Tobaksbruk? 20

86 Dnr Dnr Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Landstinget i Kalmar län Uppdaterad oktober Landstingets ansvar Tandvårdslagen (TVL) ålägger landstinget ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. Varje landsting skall erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. I lagtexten fastslås också att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och att planering skall ske utifrån befolkningens behov Inom tandvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. Landstinget skall särskilt svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år då de fyller 19 år, specialisttandvård för vuxna, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa funktionshindrade samt bland dem, som har ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser, tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämpligt. Landstinget skall även tillgodose behovet av akuttandvård till dem som vistas i länet. 2. Folktandvårdens ansvar, dess syfte och mål 2.1 Syfte Folktandvårdens syfte är att bidra till en god livskvalitet genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. I Tandvårdslagen, 5, fastslås att varje landsting skall erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta inom landstinget. Här står också att den tandvård, som landstinget bedriver i egen regi, benämns folktandvård. Vad gäller den i privat regi bedrivna tandvården har landstinget inga direkta styrningsmöjligheter. Samtidigt åläggs landstinget, i 8 TVL, ett planeringsansvar även för den tandvård, som erbjuds av annan än landstinget. Således måste landstinget ta hänsyn till det privata utbudet vid planering av egna insatser. En del i landstingets ambition med Folktandvårdens verksamhet, är att Folktandvården tar ett yttersta ansvar för att landstingets åtagande fullgörs. Det innebär att Folktandvården ges ett sista-hands-ansvar för länsinvånarna. 2.2 Mål

87 I Tandvårdslagens 2 poängteras att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Med utgångspunkt från tandvårdslagens mål, är landstingets inriktningsmål för Folktandvården att driva en verksamhet med fokus på åtgärder som förebygger munsjukdomar och främjar såväl munhälsa som allmän hälsa hos länsinvånarna. 3. Omfattning Tandvårdslagen definierar vilka grupper av befolkningen som skall ges särskild uppmärksamhet inom tandvården. För att uppfylla lagens intentioner och säkra en så rättvis tillgång till tandvård som möjligt och samtidigt ha klart var resurser främst skall läggas vid resursbrist, krävs prioriteringar. För samtliga länsinvånare gäller, oavsett ålder, möjligheten till fritt val inom tandvården. Ett undantag är den uppsökande verksamheten, som skall bedrivas på särskilda boenden för äldre och funktionshindrade personer m.m. Denna verksamhet upphandlas av landstinget. Ett andra undantag är tandvårdsinsatser till barn under 3 år, mestadels tandhälsokontroller och kollektiva preventiva insatser, som Folktandvården ensamt har ett ansvar för att utföra. 3.1 Folktandvårdens prioriterade ansvar för tandvård till grupper av befolkningen Utifrån landstingets ansvar gäller för Folktandvården nedanstående prioriteringar i fallande ordning: 1. Barn och ungdomar med akuta besvär (inklusive asylsökande) 2. Vuxna med akuta besvär. Hit hör också patienter med akutremisser från sjukvården samt vuxna asylsökande. 3. All tandvård till barn och ungdomar inom den organiserade vården t o m det år de fyller 19 år. Särskilt ansvar för alla barn och ungdomar åldrarna 0-2 år. 4. Behandling med STB (särskilt tandvårdsbidrag), F-tandvård (tandvård för personer med viss långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning) samt tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid. 5. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. 6. Frisktandvårdspatienter 7. Tandvård till vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande, inklusive asylsökande. 8. Barn- och ungdomstandvård samt övrig tandvård som inte är odontologiskt motiverad. Prioriteringarna gäller för Folktandvården i sin helhet. Folktandvården är en sammanhållen organisation och dess ledning ansvarar för att resurserna fördelas inom hela länet utifrån prioriteringsordningen. Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. Samtidigt skall Folktandvården som aktör med ett sista-hands-ansvar garantera att landstinget kan erbjuda samtliga länsinvånare tandvård. 4. Dimensionering och tillgänglighet Landstingets ambition är att tandvårdsutbudet skall täcka vårdbehovet och vara likartat i hela länet. Befolkningen skall oavsett bostadsort ha en likartad tillgänglighet till tandvård. Dessutom bör länsinvånarna ha möjligheter att välja bland olika vårdproducenter. Det innebär att Folktandvården skall ta särskild hänsyn till kommuner med liten eller ojämn pri- 2

88 vattandvårdsverksamhet och att Folktandvården skall ha minst en allmäntandvårdsklinik i varje kommun. I glesbygdsområden med ingen eller svagt utbyggd tandvårdsverksamhet har Folktandvården ansvar för att upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud inom rimliga ekonomiska villkor. Folktandvården ska fortsätta utveckla s k mobil tandvård för att komplettera och förstärka verksamheten vid klinikerna. Folktandvårdens lokaler skall vara anpassade för funktionshindrade. Öppettiderna vid klinikerna skall vara flexibla och anpassade till merparten av länsinvånarnas behov och önskemål. 5. Akuttandvård Folktandvården ansvarar, med eller utan privattandvårdens medverkan, på landstingets uppdrag för att en tillfredsställande akuttandvård fungerar i hela länet. Detta innebär att Folktandvården under vardagar skall ha en tillgänglighet som kompletterar privattandvårdens, så att akutsökande kan få ett adekvat omhändertagande vardagar och vardagars kvällar och så att Folktandvårdens egna patienter kan erbjudas akutvård inom organisationen. Folktandvården skall också organisera en helgjour, som är öppen för alla och som tillförsäkrar länsinvånarna möjlighet till ett akut omhändertagande av tandvården dagtid. Behövlig specialisttandvårdsresurs skall finnas tillgänglig. Vid tidpunkter på dygnet då tandläkare inte finns tillgänglig, skall Folktandvården svara för att vårdsökande kan få hjälp via sjukvårdens akutmottagningar. 6. Vårdinriktning Största delen av de tandvårdsinsatser som utförs, är av rekonstruktiv art. Det beror på att individen själv inte upptäcker tandsjukdomar i munhålan förrän i ett mycket sent stadium. Tandvårdens primärprevention - de regelbundna kontrollerna hos tandvården - syftar till att upptäcka sjukdomar i munhålan i ett tidigt stadium. Karies är den vanligaste sjukdomen i munhålan och betraktas i huvudsak som en vällevnadssjukdom. En ändrad livsföring kan snabbt medföra att en individ löper en ökad risk för att utveckla en tandsjukdom. Samtidigt samverkar samhälleliga faktorer med socioekonomiska och individuella på ett komplicerat sätt till denna risk. Riskerna är också olika i olika åldrar. I vuxen ålder är ofta sjukdomsrisken låg och huvuddelen av vårdinsatserna är utbyte av havererade lagningar eller bettrehabiliterande åtgärder beroende på tidigare skador. Yngre individer däremot kan, beroende på flera föränderliga riskfaktorer, löpa stor risk att utveckla tandsjukdomar utan att vara medvetna om detta. Följande struktur bör därför prägla Folktandvårdens tandvårdsinsatser. Detta gäller samtliga tandvårdsområden och till samtliga åldrar: Hälsofrämjande åtgärder, som syftar till att hjälpa individen att utveckla och bibehålla en god munhälsa. Hit hör information och attitydpåverkan vad gäller individens livsstil, kost- och tobaksvanor. Sjukdomsförebyggande åtgärder, som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår. Exempel på sådana åtgärder är fluorprofylax och munhygieninstruktion. 3

89 Sjukdomsbehandling, som syftar till att behandla förefintlig sjukdom. Hit hör insatser för påverka individen att ändra sina kost- och hygienrutiner och för att påverka individens bakterieflora i munhålan. Rehabiliterande åtgärder, som syftar till att återställa förlorad funktion eller estetik, vilket vanligtvis är fyllningsterapier. Sekundärpreventiva åtgärder utifrån risk för förnyad sjukdom och planering av åtgärder för att förhindra att sådan uppstår. Karies är den vanligaste tandsjukdomen som barn, ungdomar och unga vuxna behöver vård för. Folktandvården skall ha ett ansvar för att medvetandegöra framför allt föräldrar till förskolebarn, barn och unga vuxna om risken för att utveckla karies och också hjälpa individen med hälsofrämjande insatser. Folktandvården skall arbeta med såväl riktade insatser till individen som övergripande kollektiva insatser ute i kommunerna. Folktandvården skall inte bara arbeta med information och upplysning utan också försöka påverka länsinvånarna till ett bra hälsobeteende. Bland de kollektiva preventiva vårdinsatser som Folktandvården förväntas utföra ingår att samverka med andra verksamhetsområden i landstinget (t ex primärvården), myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa sätt nå länsinvånarna. 7. Tandvård till barn och ungdomar 7.1 Generella insatser inom barn- och ungdomstandvården Folktandvården skall bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv och ska förutom tandvård till enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad tandhälsa och rikta särskilda satsningar mot grupper av barn och ungdomar som har tand- och munhälsoproblem. Med generella insatser menas insatser av förebyggande art, som inte riktas mot en enskild individ utan mot grupper av barn och ungdomar. Insatserna kan vara av informativ karaktär, men skall också vara inriktade på attityd- och beteendeförändringar, som gynnar en god tandhälsa hos alla. Fluorsköljning i skolan är en sådan insats som kan övervägas inom särskilda områden. Särskild vikt ska läggas vid att identifiera grupper av barn och ungdomar med tandhälsoproblem och att stödja dessa grupper med förebyggande insatser. Det kan t ex handla om att identifiera områden med sämre tandhälsa eller socioekonomiskt svaga grupper. Landstingets Riktlinjer för barn- och ungdomstandvården skall vara utgångspunkt för hur barn- och ungdomstandvården skall bedrivas i länet. I Folktandvårdens uppdrag ligger också att utveckla kontakter och samverkan med andra områden inom hälso- och sjukvården, kommuner, andra myndigheter och organisationer etc. Folktandvården ska samverka med länets kommuner i syfte att ge förutsättningar för en bättre tandhälsa hos alla förskolebarn i länet. 7.2 Allmäntandvård inom den organiserade vården Barn, 0-3 år Barnets vårdnadshavare kan fritt välja vårdgivare från och med det år barnet fyller 3 år. Fram till dess ansvarar Folktandvården för tandvårdsinsatser. 4

90 Folktandvården skall erbjuda tandvård i enlighet med landstingets riktlinjer för barn- och ungdomstandvården. Stor vikt skall läggas vid att stimulera barnets vårdnadshavare till att hjälpa barnet att växa upp i en miljö som främjar tandhälsan. Omhändertagandet med fokus på förebyggande åtgärder skall årligen följas upp och utvärderas Barn och ungdomar, 3 19 år Tandvård skall regelbundet erbjudas och bedrivas i enlighet med landstingets riktlinjer för barn- och ungdomstandvården. Barn och ungdomar som inte aktivt väljer annan vårdgivare, skall erbjudas tandvård inom Folktandvården på samma villkor som de som aktivt väljer Folktandvården. Omhändertagandet samt tandhälsans utveckling skall årligen följas upp och utvärderas, liksom 19-åringarnas egenvårdskunskaper Asylsökande barn och ungdomar Landstinget garanterar via Folktandvården att asylsökande barn och ungdomar ett fullständigt omhändertagande med en vård som är anpassad efter och med hänsyn tagen till den enskildes förutsättningar. Folktandvårdens skall här efter behov samverka med andra myndigheter. 7.3 Specialisttandvård inom den organiserade vården Specialisttandvård, exklusive tandreglering Till barn och ungdomar som kräver särskilda behandlingsinsatser, på grund av medicinska skäl, psykiskt eller fysiskt funktionshinder, särskild kariesproblematik eller tandvårdsrädsla, skall Folktandvården tillhandahålla resurs i form av specialisttandläkare inom specialiteten barntandvård. Även annan specialisttandvård skall kunna erbjudas vid behov. Inom den organiserade vården sker all specialisttandvård primärt inom Folktandvårdens egen specialistverksamhet. Som ansvarig remissinstans till allmäntandvården inom såväl Folktandvården som privattandvården, ingår i uppdraget också att samverka med övrig hälso- och sjukvård, liksom vid behov med specialisttandvård i andra landsting Tandreglering/Ortodonti Barns och ungdomars ordinarie tandläkare skall konsultera någon av Folktandvårdens ortodontister, då man konstaterar en bettavvikelse, som kan behöva åtgärdas med hjälp av en tandregleringsbehandling. Folktandvården skall via specialisttandvården erbjuda samtliga barn och ungdomar (0-19 år), oavsett val av allmäntandläkare, erforderlig tandregleringsbehandling, baserad på Socialstyrelsens behandlingsbehovsindex och kompletterat med behandlande ortodontists bedömning. I tandregleringsspecialisternas uppdrag ingår att efter behov samverka med sjukvården rörande barn och ungdomars bettavvikelser och missbildningar i ansikts- och käkregionen. Folktandvårdens tandregleringsspecialister avgör om en patient har behov av ytterligare specialistvård utomläns. Vilka barn och ungdomar som kostnadsfritt skall få tandreglering styrs av i första hand Socialstyrelsens behandlingsbehovsindex, vilket också är en vägledning för Folktandvårdens ortodontister i deras prioriteringar. 5

91 6 8. Övrig specialist- och sjukhustandvård Specialist- och sjukhustandvården behandlar patienter på remiss från privata och offentliga vårdgivare. Patienter kan inte själva direkt söka till specialist- och sjukhustandvården, som i sin verksamhet inte har inte någon egentlig revisionstandvård. Samtidigt avgör den enskilde remittenten efter samråd med patienten om remiss skall skrivas och vart den i så fall skall sändas. Medan specialisttandvården behandlar patienter utifrån frågeställningar som berör den enskilda specialiteten, behandlar sjukhustandvården patienter som är i behov av sjukhusvård eller som kräver nära tillgång till komplettering av ett sjukhus resurser. Därför skall sjukhustandvården också vara lokaliserad till sjukhusen i länet. Specialist- och sjukhustandvården har egna prioriteringsordningar för vilka fall som främst skall åtgärdas och prioriterar som remissinstans utifrån behov och resurser. Utgångspunkt för dimensioneringen är att Folktandvården skall kunna tillhandahålla den specialist- och sjukhustandvård som det finns behov av inom länet. Där det är fördelaktigt kan specialisttandvård erbjudas i samverkan med andra läns folktandvårdsorganisationer. En del av specialisttandvårdens verksamhet är konsultationsverksamhet. Denna kan bestå av besök, terapikonferenser eller andra kontakter. Konsultationer mot sjukvården och allmäntandvården, såväl offentlig som privat, samt övrig samverkan mot sjukvården är av stor betydelse för att säkerställa kvalitet och påverka utvecklingen av den tandvård som bedrivs i länet. Därför har specialist- och sjukhustandvården också ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen inom tandvårdsområdet och för att bedriva forskning och utveckling som gynnar länsinvånarna. Genom att ha ett nära samarbete med allmäntandvården förväntas specialist- och sjukhustandvården aktivt medverka till att utveckla och styra allmäntandvården mot en kostnadseffektiv och högkvalitativ vård (professionell styrning). 8.1 Uppföljning inom specialist och sjukhustandvården All specialist- och sjukhustandvård skall kontinuerligt följa upp och utvärdera vårdens omfattning, innehåll och resultat. Likaså skall verksamhetens forsknings- och utvecklingsinsatser följas. Särskild vikt skall läggas vid att följa verksamhetens utveckling och inriktning vad gäller vård kontra vårdkostnader. Specialisttandvården inom tandreglering skall dessutom kontinuerligt följa upp hur stor andel av länets barn och ungdomar som erhåller tandreglering. 9. Särskild tandvård till vuxna 9.1 Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Folktandvården i Landstinget i Kalmar län skall inkomma med anbud i landstingets upphandling av den uppsökande verksamheten i konkurrens med privata vårdgivare, alternativt bedriva verksamheten på uppdrag av landstinget, så att den uppsökande verksamheten garanteras.

92 Patienter, som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet och som valt Folktandvården som vårdgivare, skall erbjudas ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Folktandvården skall också erbjuda vård till patienter, som omfattas av upphandling med privata vårdgivare i den uppsökande verksamheten men som av någon anledning inte erbjudits tandvård. 9.2 Tandvård till asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till asylsökande och skall ha en organisation som säkerställer att asylsökande får tillgång till akut tandvård vid behov. Folktandvården förutsätts i denna fråga samverka med Migrationsverket. 9.3 Tandvård till fast pris Frisktandvård Folktandvården skall erbjuda samtliga vuxna från det år de lämnar den organiserade vården, som alternativ till den åtgärdsbaserade tandvården, en tandvård grundat på ett fast pris. Priset skall vara baserat på individens risk för att utveckla ohälsa. Patienter inom Frisktandvården skall vara riskbedömda och riskgrupperade. Syftet med Frisktandvården är att stimulera patienten till att uppnå och bibehålla en god tandhälsa. Folktandvården skall driva Frisktandvården så att detta syfte kan uppnås. 10. Övrig (allmän) vuxentandvård Folktandvården har ett särskilt ansvar för patienter som är bosatta eller stadigvarande vistas i länet och som saknar annan vårdgivare. Ansvaret för olika grupper av vuxna skall följa tidigare beskriven prioriteringsordning. I detta särskilda ansvar ingår rådgivning och konsultationer. Folktandvården skall också samverka med andra landstingverksamheter, liksom med kommuner, myndigheter och organisationer i brett upplagda preventionsprogram i syfte att stimulera befolkningen till ett hälsosammare beteende. Folktandvården skall mäta och följa tandhälsoutvecklingen vad gäller de patienter som väljer att komma till Folktandvården eller som Folktandvården ges ett särskilt ansvar för. 11. Forskning och utveckling (FoU) Landstingets har ett ansvar för att erbjuda en god tandvård och att verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Det innebär att kunskap om länets tandhälsa och metoder för att påverka densamma måsta finnas och utvecklas. Kunskap måste också finnas om behandlingsmetoder och deras effekter och prognoser. Ofta finns generella kunskaper, men det krävs också kunskap om lokala förhållanden. Det senare kräver att det inom landstinget bedrivs odontologisk forskning och utveckling. Folktandvården skall främst via specialisttandvården följa den utveckling som sker inom odontologin. Med specialisttandvårdens hjälp skall Folktandvården kontinuerligt utveckla verksamheten, så att länsinvånarna erbjuds en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård. Folktandvårdens specialisttandvård åläggs av landstinget ett särskilt ansvar för att driva utvecklingsarbete och att initiera egna forskningsinsatser syftande till en utveckling inom tandvården, som gynnar länsinvånarna. Det är också angeläget att forskning och utveckling kan bedrivas i olika former och i olika verksamhetsgrenar. 7

93 8 För att forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas under så optimala förhållanden som möjligt, bör samverkan ske med andra aktörer. Folktandvården förväntas därför samverka med de odontologiska fakulteterna/institutionerna vad gäller forskning och utveckling; i första hand Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. Samarbete med högskolorna ger också större möjligheter till personalutvecklingsinsatser. 12. Kvalitetsarbete och patientsäkerhet Som patient har den enskilde mycket små möjligheter att värdera kvaliteten i den tandvård som erbjuds. Man kan inte heller avgöra om en särskild behandlingsmetod ger ett optimalt resultat eller om en vårdinsats är effektiv. Enligt TVL, 3, skall tandvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god tandvård. Det innebär bland annat att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Folktandvården ska aktivt verka för att dessa krav på god tandvård uppfylls. Således skall Folktandvården systematiskt planera och utveckla verksamheten så att vårdens kvalitet säkerställs. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) är utgångspunkt för detta utvecklingsarbete. Landstinget har utifrån TVL och denna föreskrift ett ansvar för att planera så att erforderliga personalresurser finns och att personalen har den kompetens och de befogenheter som verksamheten kräver. Således åligger det Folktandvården att i görligaste mån tillse att behövliga tjänster är besatta och att driva ett kompetensutvecklingsarbete, så att länsinvånarna på mest effektiva sätt erbjuds en högkvalitativ vård. Om särskilda behov uppstår, kan landstinget bidra med extra resurser. 13. Miljöarbete Folktandvården är en organisation, som arbetar med material och processer som kan ha en negativ inverkan på miljön. Därför kan Folktandvården med ett offensivt miljöarbete bidra till att förbättra miljön. Folktandvården skall således utifrån landstingets miljöplan och andra direktiv kontinuerligt planera och arbeta för att utveckla verksamheten till en miljövänlig organisation. Förorenande verksamhet skall i görligaste mån förebyggas och ny teknik och nya metoder som kan stärka och förbättra ett positivt miljöarbete, skall om möjligt införas. 14. Ekonomiska förutsättningar Landstinget har ett ansvar för att erbjuda god tandvård till alla som är bosatta eller stadigvarande vistas i länet. Det innebär att Folktandvården ges ett ansvar för att erbjuda tandvård till de, som inte kan få vård på annat sätt. För att alla länsinvånare skall kunna erbjudas ett omhändertagande, garanterar landstinget med hjälp av Folktandvården en rimlig tillgänglighet till tandvård i länet. Folktandvården skall också kunna erbjuda dem som har behov av tandvård ett alternativ till privattandvården. Den tandvård Folktandvården erbjuder till vuxna, där inte landstinget har ett särskilt finansieringsansvar, skall finansieras via patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet.

94 9 Landstingsfullmäktige fastställer den prislista som Folktandvården skall tillämpa i länet vad gäller åtgärdsbaserad tandvård och Frisktandvård. För vårdinsatser inom vuxentandvården, som ersätts via hälso- och sjukvårdens avgiftssystem eller där landstinget på annat sätt förutsätts bekosta vården, erhåller Folktandvården en ersättning i form av ett landstingsstöd. Hit hör exempelvis delar av specialisttandvården. Tandvård till barn- och ungdomar inom den organiserade vården ersätts av landstinget efter beslut i landstingsfullmäktige. Landstinget ersätter också Folktandvården för åligganden i form av särskilda uppdrag, som inte kan finansieras på annat sätt. Hit hör också så kallat folktandvårdsspecifika kostnader, dvs kostnader som inte har sin motsvarighet inom privattandvården. Folktandvårdens tandvårdstaxa och landstingsbidrag grundas på att Folktandvården skall tillämpa den kommunala självkostnadsprincipen. Vid beräkning av självkostnaden ingår de ekonomiska krav som årligen fastställs av landstingsfullmäktige. 15. Behovsanalys; planering och uppföljning Gränsen mellan behov, efterfrågan och konsumtion är otydlig. En viktig utgångspunkt är dock att befolkningens tandhälsa är en del i deras allmänna hälsa. Ett behov föreligger om det råder en skillnad mellan rådande tillstånd och ett önskvärt tillstånd. Detta gäller såväl det vårdbehov som den enskilde upplever som det professionellt bedömda behovet. Behoven av vårdinsatser nu och framöver till befolkningen kan beskrivas utifrån nuvarande och historisk vårdkonsumtion, vårdköer, framtida prognoser baserade på epidemiologiska och demografiska studier samt befolkningens attityder till hälsa. Folktandvården skall göra kontinuerliga uppföljningar av sin egen verksamhet för att kunna göra behovsbedömningar och i förekommande fall också ta fram underlag till övergripande vårdbehovsanalyser på landstingsbasis. Utifrån landstingets åligganden enligt TVL skall Folktandvården bedöma förväntade vårdbehov i länet och omfattningen av de tandvårdsinsatser som kommer att krävas. Tillsammans med politiska direktiv skall denna bedömning ligga till grund för Folktandvårdens årliga verksamhetsplan, vilken i sin tur underställs den politiska ledningen för godkännande. Tandhälsoutvecklingen inom den organiserade barn- och ungdomstandvården har kunnat följas sedan långt tillbaka. Däremot finns det få data, som visar tandhälsans utveckling bland vuxna i länet. Det är väsentligt ur planeringssynpunkt att veta hur de vuxnas tandhälsa utvecklas. Därför skall Folktandvården kontinuerligt utifrån tillgängliga uppföljningsresurser följa utvecklingen av tandhälsan inom såväl den organiserade vården som vuxentandvården i länet. Uppföljning kan ske genom utökad samverkan med Folkhälsocentrum och den uppföljning som där sker av hälsoutvecklingen i länet. Enligt TVL 3 skall tandvården bedrivas så att den uppfyller kraven på en god tandvård, vilket bland annat innebär att den skall vara av god kvalitet, att den skall tillgodose patientens behov av trygghet och främja ett gott omhändertagande och en god tillgänglighet. Folktandvården skall bedriva en vård och ett omhändertagande som svarar mot de krav som ställs i TVL.

95 SOSFS 2005:12, Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom vård och omsorg, ställer ett antal krav på vårdgivar-, chefs- och medarbetarnivå. Uppföljning av hur Folktandvårdens organisation och verksamhet svarar mot dessa krav skall göras kontinuerligt. Landstinget ersätter via skatteintäkter Folktandvården för insatser som åligger landstinget att utföra och som inte kan finansieras via patientintäkter. Det är för landstinget väsentligt att kunna följa och bedöma resultatet av dessa insatser i förhållande till de kostnader som uppstår. Således skall Folktandvården regelbundet följa upp vårdkvaliteten och hur patienten upplever det omhändertagande Folktandvården kan erbjuda. Folktandvården skall också följa upp och redovisa de tandhälsovinster landstingets finansiering bidrar till i form av hälsoekonomiska studier. 10 Fullmäktige Uppdaterade av fullmäktige xx

96 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Ändring i sammanträdesplan 2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen gör följande ändringar i sammanträdesplanen för 2016: Landstingsstyrelsen flyttas från den 2 november till den 31 oktober Landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning flyttas från den 20 oktober till den 21 oktober Bakgrund Landstingsstyrelsen antog den 9 juni 2015, 118, sammanträdesplanen för landstingsstyrelsen samt landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning för På grund av att landstingsplanen med beslut om skattesats måste tas innan oktober månads utgång föreslås att landstingsstyrelsen flyttar sitt sammanträde från den 2 november till den 31 oktober Detta får till följd även att landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning föreslås flytta sitt sammanträde från den 20 oktober till den 21 oktober Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Sammanträdesplan. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

97 Landstingsfullmäktige + gruppmöte Medborgarutskott Personaldelegation Samverkansnämnd LS, LS arbetsutskott samt budgetberedning Folkhälsoutskottet FoU-delegation Regionförbundet, styrelse, arbetsutskott Delegationer för sjukhusvård/regionsjukvård, psykiatri, primärvård/folktandvård Utbildning nyvalda Sammanträdesplan 2016 Sveriges Kommuner och Landsting, styrelse, beredning, kongress Folkhögskolestyrelsen Dag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Fredag 1 Nyårsdag 1 1 Lördag Söndag Första maj 3 2 Måndag Tisdag 5 Trettondaft LS 1 Onsdag 6 Trettondag 3 LS SKL grupp 2 Torsdag RF au 7 RF au 5 Kris.him.f SKL ber 3 1 SVN Fredag SKL sty 4 2 Lördag Alla helg d 3 Söndag Måndag Sv nat.dag Tisdag LS au 10 7 LS Onsdag Delegation 9 SKL grupp PD 13 SKL grupp 11 Delegation 8 SKL grupp LS Torsdag SKL ber 14 SKL ber 12 RF au 9 SKL ber RF au 8 13 RF au 10 RF au 8 Fredag SKL sty 15 SKL sty SKL sty RF au RF styrelse LS Delegation Lördag Pingstafton Söndag Pingsdagen Måndag Tisdag 19 LS au Au/Budgb LS au 13 Onsdag 20 SKL grupp Au/Budgb 20 Budgber 18 SKL grupp PD SKL grupp PD 19 Delegation 16 SKL grupp 14 SKL grupp PD Torsdag 21 SKL ber 18 MBU RF 17 SVN SKL b MBU 16 RF styrelse SKL ber SKL ber 15 SKL b Fredag 22 SKL sty SKL sty SKL sty 21 Au/Budgb 18 SKL sty 16 SKL sty Lördag Söndag Måndag Tisdag Gruppmöte LS 24 Gruppmöte Gruppmöte 20 Onsdag LF 23 RF styrelse LF LS au 21 Au/Budgb 26 MBU 23 LF 21 Torsdag 28 RF au 25 Budgber RF styrelse 26 SVN RF styrelse 24 LF 22 Fredag Långfredag SVN 24 Mids afton SVN Lördag Påskafton 30 Valborg Mids dag Julafton Söndag Påskdagen Juldagen Måndag Annand p LS Annand Jul Tisdag Gruppmöte Onsdag 30 LS LF Torsdag Fredag Lördag 31 Nyårsafton Sammanträdesplan fastställd av Landstingsstyrelsen den... RF sty MBU Version 20 oktober 2015 * Denna styrelse är avsedd för kunskapsseminarium

98

99

100 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten FÖRTECKNING Datum Till Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 28 oktober 2015 Inkomna skrivelser Dnr /17 Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Riksantikvarieämbetet, Regeringen Kulturdepartementet. Dnr /7 Protokollsutdrag från Region Halland avseende medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige ( 189, 23 sep 2015). Dnr /8 Protokollsutdrag från Region Blekinge avseende Regionsamverkan Sydsverige ( 109, 7 oktober 2015). Dnr Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR informerar om att det kan finnas problem i samband med revisorers yttranden Cirkulär 15:29, Budgetförutsättningar för åren Brev från Sveriges Läkarförbund om att patienten ska ha rätt till en namngiven patientansvarig läkare (Pal) som fast vårdkontakt. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

101 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(3) Landstingsfullmäktige Redovisning av förstudier avseende renovering av lokaler för behandlingsbad vid Länssjukhuset i Kalmar, ombyggnad för utökat reservkraftsystem vid Länssjukhuset i Kalmar samt utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra renovering enligt redovisat underlag för genomförandebeslut avseende behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 13,5 Mkr för genomförande av renovering av behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. 2. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med IT-förvaltningen genomföra om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft enligt redovisat underlag för genomförandebeslut vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 10 Mkr för genomförandet av om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft vid Länssjukhuset i Kalmar. 3. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus redovisat underlag för genomförandebeslut. Landstingsfullmäktige anvisar 2 Mkr för genomförande av utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus. Bakgrund Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på verksamhetslokaler bland annat på grund av nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. På uppdrag av berörda förvaltningar har Landstingsservice genomfört behovsanalyser och förstudier avseende renovering och ombyggnation av behandlingsbadet och reservelkraft på Länssjukhuset i Kalmar samt utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

102 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) Behandlingsbadet, Länssjukhuset Kalmar Vid Länssjukhuset i Kalmar bedrivs rehabiliteringsbad i två bassänger, en större respektive en mindre. Större delen av badet är i ursprungligt utförande (1985). Lokalerna tillgodoser inte dagens behov av tillgänglighet i duschar och omklädningsrum. Den tekniska livslängden för bassängerna och dess tekniska försörjningssystem är överskriden och är delvis ur funktion. Målet är att anpassa lokalerna så kravet på funktion och tillgänglighet uppfylls i tillräcklig omfattning samt att säkerhetsställa att bassängernas funkion upprätthålls i ytterligare tio år. Föreslagna åtgärder innebär en energieffektivisering då man kan styra processen bättre. Utökad reservelkraft för serverhallar, Länssjukhuset Kalmar På uppdrag av IT-förvaltningen har Landstingsservice genomfört en förstudie avseende byggnation av en mer lokalt placerad utökad reservkraftanläggning till serverhallar i byggnad 18 och 19 inom Länssjukhuset, Kungsljuset 3, Kalmar. För att säkerställa rätt systemlösning för elförsörjning har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillfrågats. De har lämnat värdefull information om vilka problem med elförsörjning som har inträffat i landet, med särskilt inriktning på serverhallar. Genom att placera en separat reservanläggning geografiskt nära serverhallarna kan ett antal felkällor elimineras, som exempelvis tekniskt fel från huvudställverk till lokal elcentral försörjande serverhall. MSB redogör för flera fall där interna brytare mellan ordinarie reservkraftsystem och serverhall har fått tekniskt fel och därmed kan inte reservkraften försörja förbrukaren typ serverhall och dess kylanläggning. Utökning av miljöstation, Västerviks sjukhus Landstingets miljöpolicy innebär högt ställda miljömål. Landstingsservice har de senaste åren arbetat aktivt med landstingets miljöarbete och som ett led i detta har sortering och hantering av avfall utvecklats. Med ett nytt avtal för sophanteringen från och med 2015 behöver sjukhusets miljöstation fler fraktioner, vissa med komprimeringsfunktion. Målet är att ha en väl fungerande miljösortering som uppfyller lagkrav och landstingets miljöpolicy samt att också uppnå effektiviseringar och god arbetsmiljö. Christer Holmgren Förvaltningschef Irene Brodell Basenhetschef Bilagor 1. Underlag för genomförandebeslut avseende renovering av behandlingsbad, daterad den 28 augusti 2015.

103 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) 2. Underlag för genomförandebeslut avseende om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft vid Länssjukhuset i Kalmar, daterad den 10 augusti Underlag för genomförandebeslut avseende utökning av miljöstation vid Västerviks sjukhus, daterad den 21 augusti 2015.

104 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Länssjukhuset Kalmar Renovering av behandlingsbad Landstinget i Kalmar län 1 (4) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

105 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktning-/genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset Sammanfattning Efter genomförd förundersökning föreslås landstinget investera 13,5 Mkr i ombyggnad av behandlingsbad i hus 14 på Länssjukhuset i Kalmar. Bakgrund Vid Länssjukhuset i Kalmar bedrivs rehabiliteringsbad i två bassänger, en större respektive en mindre. Större delen av badet är i ursprungligt utförande (1985). Lokalerna tillgodoser inte dagens behov av tillgänglighet i duschar och omklädningsrum. Den tekniska livslängden för bassängerna och dess tekniska försörjningsystem är överskriden och är delvis ur funktion. Ärendet Anlitad extern konsult har tagit fram ett åtgärdsförslag ur ett 10-års perspektiv. Förslaget omfattar funktion, tillgänglighet, bassängens tekniska status samt ytskikt i intilliggande utrymmen. För att upprätthålla funktionella lokaler med god tillgänglighet och teknisk status krävs stora åtgärder. Då tätskikten har dålig status är åtgärder angelägna att genomföra med hög prioritet. Nuläge Rapporten visar att det finns flera punkter av akut karaktär där åtgärder krävs för att förhindra personfara eller omfattande sönderfall och ett mindre antal punkter som måste åtgärdas inom fem år. Klinkergolv är föråldrat och har förlorat sin halksäkerhet. Fogar har viss sprickbildning och har börjat släppa och orsakar fuktskador. Läckage finns i bjälklag. I duschutrymmen finns sprickor i golv och övriga tekniska funktioner är uttjänta och behöver åtgärdas. Bassängernas vattenreningsanläggning, styr- och reglerutrustning och uppvärmningssystem har överskridit sin tekniska livslängd och är delvis ur funktion. Mål och syfte Målet är att anpassa lokalerna så kravet på funktion och tillgänglighet uppfylls i tillräcklig omfattning samt att säkerhetsställa att bassängernas funktion upprätthålls i ytterligare tio år. Föreslagna åtgärder innebär en energieffektivisering då man kan styra processen bättre. Åtgärder De åtgärder som föreslås är anpassning av lokaler för att tillgodose tillgängligheten i duschar och omklädningsrum för personer med funktionshinder. Modernisering av bassängens teknikutrustning för att anpassa till modern teknik och säkerhetsställa en jämn badvattenkvalitet. Utbyte av tät- och ytskikt i anslutning till bassäng som läcker. Landstinget i Kalmar län 2 (4) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

106 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktning-/genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset Organisationsplan och ansvarsfördelning Styrgrupp Christer Holmgren Iréne Brodell Marie Westerlund LTS Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Arbetsgrupp Marie Simonsson Ombud Stefan Westblom Projektledare Marie Westerlund Funktionsplanerare Maja Andersson Interna konsulter Tina Gardelin Tomas Ek Björn Svensson Mårten Eriksson Externa konsulter Weedo Tech AB Landstinget i Kalmar län 3 (4) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

107 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktning-/genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset Tider i projektet Behovsanalys och förstudie Projektering Upphandling Genomförande Färdigställd Ekonomi Total projektkostnad exkl. mervärdeskatt är beräknad till 13,5 Mkr. Risker Inga väsentliga risker bedöms finnas. Källhänvisning: Kontultrapport: Statusbedömning Kalmar lasarett, daterad maj 2015, Konsultföretag Weedo Tech AB, Göteborg. Datum: Handläggare: Marie Westerlund LTS, Bygg- och förvaltarenhet Landstinget i Kalmar län 4 (4) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

108 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Om- och tillbyggnad för IT-förvaltningen avseende utökad reservelkraft för serverhallar i hus 19 och 18, Länssjukhuset Kalmar. Landstinget i Kalmar län 1 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

109 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset , Sammanfattning Efter genomförd konsekvensanalys av IT-förvaltningen föreslås landstinget investera 10,0 Mkr i nyproduktion/ombyggnad av utökat reservkraftsystem inom fastigheten Kungsljuset 3 i Kalmar. Bakgrund Behovet av en mer lokalt utökad reservkraft till serverhallar har uppmärksammats genom incidenter där ordinarie reservkraftanläggning haft tekniska fel, vilket gjort att kylförsörjning till serverhallar har upphört. I nuläget finns det endast batterier för avbrottsfri elförsörjning till dataservrar för 30 minuters strömavbrott. Batteri-system för avbrottsfri el till kylanläggning för serverhallar saknas generellt idag. Vid tekniska fel på ordinarie reservkraftsystem och samtidigt strömavbrott från nätet som varar längre än 20 minuter saknas helt möjlighet till elförsörjning av datorer och kylanläggningar för serverhallar. Ärendet På uppdrag av IT-förvaltningen har Landstingsservice (LTS), Bygg- och förvaltarenhet gjort en förstudie avseende byggnation av en mer lokalt placerad utökad reservkraftanläggning till serverhallar i byggnad 18 och 19 inom Länssjukhuset, Kungsljuset 3, Kalmar. För att säkerställa rätt systemlösning för elförsörjning har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillfrågats. De har lämnat värdefull information om vilka problem med elförsörjning som har inträffat i landet, med särskilt inriktning på serverhallar. Genom att placera en separat reservanläggning geografiskt nära serverhallarna kan ett antal felkällor elimineras, som exempel tekniskt fel från huvudställverk till lokal el-central försörjande serverhall. MSB redogör för flera fall där interna brytare mellan ordinarie reservkraftsystem och serverhall har fått tekniskt fel och därmed kan inte reservkraften försörja förbrukaren typ serverhall och dess kylanläggning. Nuläge Ett kortare (<30 minuter) bortfall av strömförsörjningen till IT-förvaltningens serverhallar hanteras med befintliga UPS-batterier (avbrottsfri kraft) utan att strömförsörjningen in till serverhallarna påverkas. UPS-matning av kylanläggning saknas så även vid kortare bortfall kan detta medföra störningar. Längre bortfall av den externa strömförsörjningen hanteras av landstingets ordinarie lösning för reservkraft, men om denna fallerar medför detta allvarliga konsekvenser för landstinget och dess ITmiljö. Landstinget i Kalmar län 2 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

110 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset , Konsekvensbeskrivning vid bortfall av elförsörjning Dataförlust Det finns stor risk för att landstinget förlorar data på grund av okontrollerad nedstängning av IT-miljön. Den tid man har på sig vid UPS-strömförsörjning är för knapp för att stänga ned samtliga servrar (600) kontrollerat. Sambanden mellan servrar och system (350 st) är dessutom komplext, vilket leder till att man måste stänga ned servrarna i rätt ordning. Att stänga ned hela miljön på kort tid (<30 minuter) under kontrollerade former är inte möjligt. Förr gick det, nu går det inte pga. det stora antalet servrar och sambanden mellan servrar/system. Stänger man ned servrar okontrollerat blir det svårt eller kanske omöjligt att återställa systemen till exakt samma läge som innan störning. Servrarna har kanske inte hunnit spara all information till hårddisk/databas vid nedstängning och då är informationen förlorad. Sker störningar utanför kontorstid så tar det dessutom en tid innan IT-personal är uppkopplad. Skada på hårdvara typ server Vid hög temperatur kan serverhårdvara antingen gå sönder eller stänga ned sig själv. Det går, i princip, åt lika mycket energi att kyla som att driva en server. Vid hög temperatur så går antingen hårdvaran sönder (rörliga delar överhettas) eller stänger av sig själv som skydd. Det senare leder till okontrollerad avstängning och dataförlust enligt ovan. Produktionsbortfall Risken är stor för produktionsbortfall under störningstiden men även vid uppstart av ITmiljön. Vid en störning så kan det räcka med att ett fåtal servrar får långa svarstider eller slutar svara för att ett system ska påverkas. Att starta igång ett komplext system är också tidskrävande då det är beroende av undersystem och infrastruktur. Det kan ta dagar att få igång system beroende på prioritet. Mål och syfte Genom att investera i en ny lokal elkraftförsörjning direktkopplad mot serverhallarna i hus 18 och 19 erhålls ytterligare högre driftsäkerhet mot tekniska fel i interna elsystem samt mot yttre strömavbrott. Med åtgärden ökar säkerheten vid tekniska fel samt att tiden för reservkraftförsörjning kan ökas från idag 30 minuter till minst 4 timmar utan behov av insats från personal. Åtgärder Landstingsservice har analyserat två alternativa förslag till genomförande. Dels att i egen regi låta genomföra utbyggnad av reservelkraftförsörjning och sköta drift och underhåll av anläggningen. Dels låta uppföra en byggnad i egen regi och därefter hyra reservelverk och dess drift och underhåll under 15 år. LTS har analyserat kostnader för investering och drift och förordar allt i egen regi. Drift- och skötselkostnader blir högre för hyralternativet och uppväger inte den något lägre investeringen. Landstinget i Kalmar län 3 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

111 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset , Vidare är det bättre ur risksynpunkt att låta egen personal från LTS Fastighetsdrift sköta och underhålla anläggningen. De har hög kompetens och har bäst lokal kännedom om fastigheterna och dess elsystem. LTS föreslår att uppföra en nybyggnad kopplad till nuvarande ställverksbyggnad (hus 03) inom Länssjukhuset och där placera två reservkraftdieslar i skilda brandceller för betjäning av respektive serverhall i byggnad 18 och 19. El-matning sker via nya elkablar direkt till serverhall. Organisationsplan och ansvarsfördelning Styrgrupp Christer Holmgren Johan Hallenborg Stefan Westblom Örjan Gunnarsson Iréne Brodell IT-förvaltningen Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Förvaltningsledning Örjan Gunnarsson Projektledare Stefan Westblom Interna konsulter Sören Tagemark Björn Svensson Externa konsulter Tidplan LTS föreslår att detaljprojektering av byggnad och installationer påbörjas i december Anbud och upphandling sker under Q och färdigställande driftklar anläggning under Q Utredningsbeslut i Investeringsrådet Förstudie Projektering Byggproduktion Inflyttning/driftsättning Landstinget i Kalmar län 4 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

112 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Kungsljuset , Ekonomi Total projektkostnad exklusive mervärdeskatt är beräknad till 10 Mkr. I projektkostnaden ingår verksamhetens utrustning med 3 Mkr (reservkraftaggregat). Den årliga driftkostnaden är beräknad till kr/år och avser kostnad för drift och underhåll av reservkraftanläggning inklusive månatlig provdrift av funktioner, samt bränslekostnad provdrift. Risker LTS har inventerat risker och bedömer att störst risk är att beräknad kalkyl för elinstallationen avviker mot det läge som råder vid anbudsinfordran. Större osäkerhet råder på grund av en het byggmarknad och därmed risk för större avvikelse än i ett normalläge. Uppföljning Rapportering av projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget görs till Investeringsrådet och i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Basenheten Bygg- och förvaltarenheten har berett ärendet i samråd med basenheten ITförvaltningen, basenhetschef Örjan Johansson. LTS analys och bedömning Av de två studerade förslagen är det ur ekonomisk och säkerhetssynpunkt mest fördelaktigt att äga och förvalta i egen regi. Gränsdragning mellan LTS och IT-förvaltningen innebär att reservkraftaggretat är att betrakta som en verksamhetsutrustning. Ekonomiskt ansvar för drift och underhåll samt för reinvesteringsmedel efter livscykeln (20 år) för aggregaten åvilar därmed IT-förvaltningen. Datum: Handläggare: Stefan Westblom, energistrateg/projektledare Bygg- och förvaltarenheten Landstinget i Kalmar län 5 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Version datum:

113 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Västerviks sjukhus Utökning miljöstation med skärmtak och lastkaj Landstinget i Kalmar län 1 (3) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

114 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Läkaren Bakgrund Landstingets miljöpolicy innebär högt ställda miljömål. Landstingsservice har de senaste åren arbetat aktivt med landstingets miljöarbete och som ett led i detta har sortering och hantering av avfall utvecklats. Med ett nytt avtal för sophanteringen från och med 2015 behöver sjukhusets miljöstation fler fraktioner, vissa med komprimeringsfunktion. Ärendet För att kunna följa de nya rutinerna för miljösortering vid Västerviks sjukhus behöver miljöstationen en ny containerplats med ett nytt väderskydd och lastkaj, vilket relativt enkelt kan tillskapas i anslutning till miljöstationen i hus 17. Önskvärt är att detta finns på plats innan snösäsongen Nuläge Konsekvensbeskrivning Det nya avtalet för avfallshantering innebär möjlighet att lämna fler utsorterade fraktioner som går till återvinning. Man minskar mängden brännbart som är sämre ur miljösynpunkt än återvinning av material. Utsortering i möjligaste mån är en målsättning i Landstingets Hållbarhetsprogram och ett krav utifrån gällande nationella avfallslagstiftning. Redan idag är det trångt och svårarbetat i miljöstationens lokaler på sjukhuset och det är inte möjligt att uppfylla det nya avtalets fraktionsindelning i befintliga lokaler. Med den föreslagna placeringen av två obrännbara fraktioner på utsidan av huset och med nytt skärmtak och lastkaj, så löser man det på ett fungerade sätt till en rimlig kostnad. Mål och syfte Målet är att till vintern ha en väl fungerande miljösortering som uppfyller lagkrav och landstingets miljöpolicy samt att också uppnå effektiviseringar och god arbetsmiljö, vilket även bör leda till god ekonomi i verksamheten. Åtgärder Den åtgärd som föreslås är att två containrar med obrännbara fraktioner flyttas ut till utsidan av huset. Idag finns en mindre lastkaj som kan användas för att få tillträde till containrarna. För att få en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö behöver lastkajen utökas och en nivåskillnad i mark hanteras så att tillträde kan ske säkert. Ett skärmtak behöver byggas över containrarna för att skydda mot snö och regn. Landstinget i Kalmar län 2 (3) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

115 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Läkaren Organisationsplan och ansvarsfördelning Styrgrupp Christer Holmgren Johanna Schelin Landstingsservice Projektledare Tina Gardelin LTS, Bygg- och förvaltarenhet Interna konsulter Marie Westerlund LTS, Bygg- och förvaltarenhet Externa konsulter Arkitekt Tider i projektet Behovsanalys och förstudie Ansökan om bygglov Projektering och genomförande Färdigställd Ekonomi Total projektkostnad exklusive mervärdeskatt är beräknad till 2,0 Mkr Risker Inga västenliga risker bedöms finnas. Datum: Handläggare: Tina Gardelin LTS, Bygg- och förvaltarenhet Landstinget i Kalmar län 3 (3) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten