ur-sinnet Socialtjänst i utveckling SKTF:s ordförande om samgåendet Dags för kongress igen Nazismen in på bara skinnet Sidan 4 Sidan 7 Sidan 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ur-sinnet Socialtjänst i utveckling SKTF:s ordförande om samgåendet Dags för kongress igen Nazismen in på bara skinnet Sidan 4 Sidan 7 Sidan 8"

Transkript

1 ur-sinnet Socialtjänst i utveckling Sidan 4 SKTF:s ordförande om samgåendet Sidan 7 Dags för kongress igen Sidan 8 Nazismen in på bara skinnet Sidan 10

2 2 ur-sinnet Styrelseförteckning Anne-Lie Granroth, ordförande Gränsvägen 12, Västerhaninge (b), (a) fax (a) Hans Haker, kassör Lycketorp Truve, Lidköping, (b), (a) Ulf Petersen, ledamot Götagatan 18, Varberg (b), (a) Lena Eldborn, ledamot Takdroppsgatan 20, Skellefteå (b), (a) Agneta Roos, ledamot Enebrovägen 15, Eskilstuna (b) Anna Boklund, ledamot Vitrosagatan 5, 3 tr, Bandhagen (b), (a) Styrelseledamöter Ove Rådberg, ordförande Kosmosgränd 58, Järfälla ove.radberg@aruf.stockholm.se Margot Olsson margot.olsson@malmo.se Inger Renström inger.renstrom@ac.lst.se Arvin Ansari arvin.ansari@sollentuna.se Lena Wahlgren, ledamot Sunnanväg 259, Limhamn (b), (a) Agneta Eriksson, suppleant Sveagatan 20, Malmö (b) Tobias Hedberg, suppleant Trönninge 657, Varberg Larseric Bergqvist larseric.bergqvist@alleberg.falkoping.se Haidi Knorring haidi.knorring@malmo.se Margaretha Åsenlund asenlund@mail.op.se Peter Lamming peter.lamming@social.ministry.se (a), (b) Fax: (a) Övriga medarbetare i YFB: Ulla Jansson, kassörassistent Västra Torsgatan Götene (b), (a) YFB:s kongresskommitté Hans Haker Lycketorp Truve, Lidköping (a), (b) Fax: (a) Margaretha Hård Box 4075, Falköping (a), (b) Fax: (a) Tobias Hedberg Trönninge 657, Varberg (a), (b) Fax: (a) Agneta Roos Enebrovägen 15, Eskilstuna (b) Den nordiska kommitté Torun Oskarsdottir Unglingaathvarf Keilifell 5, IS-111 Reykavik , e-post: <thorunnoly@islandia.is> Askell Karason Alfaheidi 8 B, IS-200 Kopavogur (h) Birger Hasvik Åsebråten barnepsyk. klinik Åsebråtveien 27, N 1605 Fredrikstad Else Plesner Thorshøjgård Pedersborgvej 20, DK-2635 Ishøj Ingrid Lange SSBU Pav. 1 Sognsvannsveien 57, N-0372 Oslo Ulf Petersen Behandlingshem Knorpen Träslövsvägen 132 A, Varberg , e-post: <petersen@yfb.se> Katarina Johansson Behandlingshem Torpet Torpagatan 20, Göteborg , e-post: <katarina_json@hotmail.com> Elisabet Hakkola Barnavårdsför. i Finland Stenbäcksgatan 7, FIN Helsingfors Jörgen Winther Behandl.hjem Himmelbjerggården DK 8680 Ry , hemsida: < Kim berglund Lauste Familie rehabiliteringscenter Mustiogatan 3, FIN Åbo , e-post: <kim.berglund@lauste.finland.net> Solrun Jocobas Færøernes Børnehjem Pedda Ved Steinsgøta 10, FR-100 Thorshavn Susan Johansen Gardsgóta 31, FR-160 ARGIR

3 3 ur-sinnet Ledare: Fram med almanackan prioritera det viktigaste Tiden detta märkliga som det finns så lite av och som är ett evigt tillstånd i sig går fort. Vi pratar ofta om att det är för sent eller att vi inte har tid. Det är aldrig för sent och det finns alltid tid. En man i karriären som jag stötte ihop med häromdagen sa apropå tidsnödsupplevelsen: Det är bara att välja, att prioritera det som är viktigt. Nu ska vi berätta för er medlemmar vad vi tycker är viktigt! Skriv in helgen den augusti år 2000 i almanackan. Då arrangerar våra förbund den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete. Detta arrangemang är en av hörnpelarna i vår verksamhet. Vi visar för allmänhet, politiker, medlemmar och olika yrkeskategorier att mötet med varandra bär visionen av att skapa ett samhälle där alla får sin plats och sitt människovärde och ger kraft till handling att också förverkliga det. I detta nummer inbjuder vi er medlemmar och andra läsare av Ursinnet att fundera över er medverkan som föreläsare/seminariehållare. Vi tycker att temat för vår kongress Är du lönsam, lille vän? bör inspirera till många bidrag och ge både er som håller seminarier eller föreläser och er som deltar möjlighet till viktig debatt och åsiktsutbyte. Temat kan ses ur både klient- och personalperspektiv. Det politiska tendensen att lägga ut vård, omsorg, behandlingsarbete och boende på entreprenad är tydlig. I en del kommuner och landsting är tempot hårt och som vi uppfattar situationen är det politiska språket viktigare än bedömningen om verksamheten har överlevnad eller om de krassa, omedelbara marknadskrafterna får avgöra vilka som klarar konkurrensen. Vi har medlemmar som driver verksamhet i egen regi, är anställda av privata vårdföretag eller i kommuner och landsting. Den minsta gemensamma nämnaren är att alla ska leva på de solidariskt intjänade skattemedlen. Avgörande för om jag som anställd eller i egen regi kan överleva är att vi kan beskriva den kompetens och den kvalitet som våra målgrupper har rätt till i ett välfärdssamhälle. Alltså, hur handskas vi med pengar, politik och människovärde? Kongresskommittén väntar ivrigt på era papper. Ytterligare något viktigt för er att prioritera är våra förbundsvisa årsmöten där den viktiga frågan är om sammanslagning av YFB och Socionomförbundet ska beslutas. Se kallelsen på sidan 11. Anne-Lie Granroth, YFB Ove Rådberg, Socionomförbundet ur-sinnet är medlemstidning för Ansvarig utgivare: Anne-Lie Granroth YFB:s hemsida: http// Redaktör: Bernt Andersson, Kapitel 2, tel , bernt@kapitel2.se Layout: Diana Reybekiel, Kapitel 2 Tryck: Federativ, Stockholm Annonspriser: 1/4-sida 300:-, 1/2-sida 600:-, 1/1-sida 1.200:- Omslagsbild: Diana Reybekiel

4 4 ur-sinnet Förstärkt tillsyn och förbättrad rättssäkerhet i nytt förslag Illustrationer: Stellan Reybekiel Det är viktigt att förbättra rättssäkerheten för personer som behöver stöd från socialtjänsten. Samma möjlighet till överklagande bör gälla för både socialbidrag och olika former av vård, omsorg, stöd och behandling. Det är särskilt viktigt för exempelvis missbrukare och psykiskt funktionshindrade. Deras möjligheter att hävda sin rätt i den lokala politiken är ofta svagare än andra gruppers. Det sade utredaren Inger Lundberg när hon nyligen överlämnade Socialtjänstutredningen slutbetänkande Socialtjänst i utveckling. I korthet föreslår Socialtjänstutredningen att alla beslut om rätt till socialbidrag och socialt bistånd ska kunna överklagas. Med bistånd avses olika insatser i form av vård, omsorg, stöd och behandling. att ett statligt behovsprövat äldreförsörjningsstöd införs som ska trygga den ekonomiska situationen för äldre personer med otillräckliga pensioner, huvudsakligen vissa äldre invandrare. Därmed kan också socialbidragssystemet avlastas. Stödet ska administreras av försäkringskassorna. att socialbidraget ska regleras i en särskild lag om socialbidrag. Lagen ska vara en del av den samlade regleringen av socialtjänsten. att arbetslinjen. Den enskilde har ett ansvar att efter förmåga svara för sin försörjning genom arbete eller utbildning. att socialbidrag ska lämnas efter behov. Det ska tillgodose behov av en grundläggande försörjning, när andra försörjningsmöjligheter saknas. Utredningen pekar på en rad möjliga förändringar för att minska behovet och beroendet av socialbidrag: Kommunerna ska ha skyldighet att betala introduktionsersättning i stället för socialbidrag till flyktingar un-

5 5 ur-sinnet der introduktionsperioden. Höjning av den lägsta ersättningen vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Staten och kommunerna bör ta ett delat ansvar för socialbidragskostnaderna. Tillsynen över socialtjänsten ska förstärkas och effektiviseras. Utökade befogenheter att ingripa mot missförhållanden bör införas. Socialstyrelsen ska svara för en nationell samordning av länsstyrelsernas tillsyn. Därigenom kan till exempel äldreomsorgen bli föremål för en gemensam tillsyn av sociala och medicinska insatser. Stöd för personer som ger närstående vård och omsorg ska vara ett lagstadgat ansvar för kommunerna. Här är slutbetänkandet i sammandrag: Ökad rättssäkerhet Var och en ska ha en lagstadgad rätt till socialbidrag och bistånd för att få en skälig levnadsnivå. Rätt till bistånd ska gälla såväl stöd och behandling som vård och omsorg för olika målgrupper (barn och ungdom, familjer, äldre, funktionshindrade, missbrukare). Alla beslut om socialbidrag och bistånd ska kunna överklagas. Domstolen ska kunna pröva beslut till både form och innehåll. Bedömningen av rätten till socialbidrag/bistånd ska innebära en avvägning mellan den enskildes önskemål och kostnaden i jämförelse med andra möjliga insatser. Kommunalekonomiska hänsyn Det ska kunna tas rimliga kommunalekonomiska hänsyn vid beslut om socialbidrag och annat socialt stöd. Utredningen förutsätter därför att den rättspraxis som utvecklas vid förvaltningsdomstolarna, ska innebära att det tas rimliga hänsyn till kostnaderna. Äldreförsörjningsstöd införs Utredningen föreslår att ett särskilt äldreförsörjningsstöd ska införas. Det innebär att försörjningen av äldre personer med otillräckliga pensioner ska vara ett statligt ansvar. Behovet av detta gäller huvudsakligen vissa äldre invandrare. Istället för socialbidrag ska dessa äldre kunna få äldreförsörjningsstöd. Stödet ska vara behovsprövat. Ett krav för utbetalning är bosättning i landet. Äldreförsörjningsstödet ska vara ett statligt ansvar och administreras av försäkringskassorna. Lag om socialbidrag Utredningen föreslår att det införs en särskild lag om socialbidrag som ska vara en del av den samlade regleringen av socialtjänsten. Ett viktigt skäl för förslaget är att allt fler som söker socialbidrag gör det av renodlat ekonomiska skäl. I dessa fall finns det ingen egentlig social problematik kopplad till hjälpbehovet. Ett ytterligare skäl är att socialbidraget föreslås få en mera detaljerad lagreglering än de insatser som regleras i socialtjänstlagen. I lagförslaget markeras att en förutsättning för rätt till socialbidrag ska vara att den enskilde strävar efter att försörja sig själv genom arbete, utbildning eller motsvarande. Utredningen föreslår att den nuvarande begränsningen av bidrag till enbart akut tandvård upphör. Socialbidrag ska kunna erhållas även för förebyggande tandvård för att undvika senare större och kostsamma åtgärder. En viktig utgångspunkt ska vara vad en låginkomsttagare kan antas kunna bekosta själv. Ungdomar Under 1990-talet har ungdomarna blivit en allt större grupp bland socialbidragstagarna. Det är en olycklig utveckling menar utredningen som vill att alternativa försörjningsmöjligheter skapas för ungdomar. De ska inte behöva vara beroende av socialbidrag. Alternativ till socialbidrag Enligt utredningen är den höga arbetslösheten under början av talet den viktigaste förklaringen till de höjda kostnaderna för socialbidrag. Främst ett stort antal ungdomar och nya invandrare med ingen eller dålig förankring på arbetsmarknaden hade socialbidrag under lång tid. De hade varken arbetsinkomster eller tillräcklig ersättning från övriga delar av trygghetssystemet. Andra viktiga förklaringar till det ökade behovet av socialbidrag är den ekonomiska krisen i stat och kommun men också skatteomläggningen i början av 90-talet. Växlingen från direkt till indirekt beskattning missgynnade hushåll med låga inkomster. Särskilt boendekostnaderna ökade kraftigt. Utredningen menar att det mot denna bakgrund behövs åtgärder som stärker den enskildes förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. Det är i längden ohållbart med en situation där en inte oväsentlig del av befolkningen har hundraprocentiga marginaleffekter av ökade arbetsinkomster genom att de lever på socialbidrag. De nya invandrarna har stora svårigheter på arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att de flyktingar som introduceras i det svenska samhället ska få en introduktionsersättning istället för socialbidrag. Introduktionsersättningen ska vara tydligt kopplad till deltagande i introduktionen. Utredningen anger några åtgärder som skulle minska behovet av socialbidrag och stärka den enskildes förutsättningar att, åtminstone på sikt, försörja sig själv: högre studiemedel till studerande med barn höjd lägsta ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjda bostadsbidrag till hushåll med barn sänkta barnomsorgsavgifter för hushåll med mycket låga inkomster utökad användning av lönesubventioner åtgärder för att öka samverkan mellan t.ex. arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst, i syfte att förstärka insatserna för personer som står långt från arbetsmarknaden. Punkterna är inte konkreta förslag

6 6 ur-sinnet utan är mer en katalog över möjliga framtida förändringar. och privat verksamhet. Ett brukarråd knutet till länsstyrelsens tillsyn bör inrättas. Stödet för närstående Anhöriga och andra närstående gör omfattande och mycket betydelsefulla insatser i vård och omsorg, skriver utredningen. Att stödja dem är så viktigt att det bör vara en särskilt reglerad skyldighet för kommunerna. Stödet ska avse närstående till alla socialtjänstens målgrupper och inte som hittills begränsas till närstående till långvarigt sjuka, äldre och funktionshindrade. Målet med stödet för närstående är enligt utredningen att visa anhörigvårdarna samhällets uppskattning, medverka till anhörigvårdares livskvalité trots vårdåtagandet och förebygga utbrändhet. Ökat statligt ansvar Utredningen anser att staten och kommunerna bör ta ett delat ansvar för socialbidragskostnaderna. Särskilt de tydliga sambanden mellan trygghetssystemets olika delar och socialbidragen motiverar detta. I betänkandet diskuteras några olika modeller för ett ökat statligt ansvar för socialbidraget. En innebär riktade statsbidrag till kommunerna. Här ser utredningen fler nackdelar än fördelar. I stället förordas till exempel formaliserade förhandlingar eller en särskild påse med formaliserade förhandlingar. Tillsyn över socialtjänsten Flera åtgärder föreslås för att förstärka och effektivisera tillsynen över socialtjänsten: Begreppet tillsyn och därmed tillsynens roll förtydligas. Den ska inriktas på laglighet och rättssäkerhet. Länsstyrelserna ska fortsatt svara för tillsynen över socialtjänsten, men Socialstyrelsen bör få i uppgift att svara för ledning och nationell samordning av tillsynen. Detta ger möjlighet till enhetlighet i tillsynen på hela socialtjänstområdet. Genom en nationell samordning av tillsynen ges också möjlighet till samordning av länsstyrelsernas sociala tillsyn och socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården. De senaste årens erfarenheter från omsorgen om äldre och psykiskt funktionshindrade talar särskilt för detta. Tillsynen bör få utökade möjligheter att ingripa mot missförhållanden i socialtjänsten. Tillsynsmyndigheterna ska vid allvarliga missförhållanden kunna meddela förelägganden och förse dessa med viten. Reglerna för tillsyn ska vara samma för kommunal SKTF välkomnar ändringar i socialtjänsten SKTF välkomnar många av de förslag som utredaren lagt fram i socialtjänstutredningens slutbetänkande. Förslaget att återinföra rätten att överklaga beslut om socialbidrag och socialt bistånd är en mycket viktig förstärkning av rättssäkerheten för de mest utsatta i samhället, säger SKTF:s förbundsordförande Inger Efraimsson. När rätten att överklaga inskränktes 1997 blev följden att många kommuner tog tillfället i akt att kraftigt försämra möjligheterna till bistånd. Den höga arbetslösheten och försämringarna i det generella välfärdssystemen har tvingat allt fler människor till socialkontoren. Socialbidragskostnaderna har mer än fördubblats under 90-talet. Det har lett till att människor som inte har andra problem än otillräcklig inkomst tvingas utsätta sig för integritetskränkande behovsprövning och socialarbetare tvingas ägna sig åt ekonomiska utredningar istället för aktiv social rehabilitering, säger Inger Efraimsson. Utredningen presenterar flera angelägna förslag som innebär bättre alternativ än socialbidrag för pensionärer, flyktingar och ungdomar. Man lyfter också fram behovet av att staten tar ett större ansvar för att minska behovet av socialbidrag och stärka den enskildes förutsättningar att försörja sig själv. SKTF välkomnar utredningens föreslag om förbättrad tillsyn av socialtjänsten och möjligheter att ingripa mot missförhållanden i både privat och kommunalt driven verksamhet. De senaste årens vårdskandaler visar tyvärr att kommunerna inte klarat av att säkra kvaliteten i vård av äldre och handikappade, säger Inger Efraimsson. När det gäller kvaliteten i det sociala arbetet har SKTF i utredningsarbetet bland annat föreslagit en social ansvarsnämnd för prövning och utveckling av socialt arbete.

7 7 ur-sinnet Många fördelar med en sammanslagning Inger Efraimsson. Från SKTF:s sida önskar vi lycka till och hoppas att sammanslagningen mellan Socionomförbundet och YFB ska öka kraften och förmågan att arbeta för de gemensamma intressen de har, säger SKTFs förbundsordförande Inger Efraimsson. En sammanslagning har säkert många fördelar och det är nog klokt och bra att de slår sig ihop, fortsätter Inger Efraimsson. De blir starkare och bättre på att bevaka det sociala arbetets utveckling. Det har säkert varit många diskussioner inom och mellan förbunden innan de kom fram till det här beslutet och det bäddar för att kunna göra något bra av det. Båda förbunden har ju minskat i medlemsantal och behöver agera för att få styrka. Jag har suttit i styrelsen för Socionomförbundet och har varit med sedan i slutet av 1960-talet och jag kommer att vara medlem i den nya organisationen också. Hur kan SKTF stödja det nya förbundet? Vi har reglerade avtal för hur vi stödjer yrkesförbunden. Dessutom jobbar SKTF med yrkesfrågor som är viktiga för både socionomer och behandlingsassistenter, det ingår i förbundets yrkesbevakning. Vi har ett ansvar som förbund för yrkesfrågorna och de blir allt viktigare för oss och det är självklart att vi vill använda kraften i yrkesföreningarna i det arbe- tet. Yrkesföreningarna ger SKTF effektivare kommunikationer kring vad våra medlemmarna vill ha ut av både yrkesföreningar och facket när det gäller utveckling av yrkesfrågorna. Det är angeläget att vi får raka och bra kontakter med medlemmar inom olika yrkesområden. Socionomförbundet är remissinstans i sociala frågor liksom SKTF och vi rådgör med våra yrkesföreningar innan vi lämnar remissvar. Det är en viktig del i samarbetet. Medlemmarna i de två förbunden har olika utbildningar och bakgrund, kan det medföra problem vid en sammanslagning? Socialt arbete är det som förenar socionomer och behandlingsassistenter och där ser man en rad gemensamma frågor och behov. Det är väl inte utbildningen som något av förbunden haft som huvudintresse, utan snarare arbetsinnehållet, det sociala arbetet, välfärdsfrågorna i Sverige och hur man som socialarbetare får möjlighet att göra ett bra jobb som välfärdsarbetare. Det är sådana frågor som binder samman och förenar. SKTF har just haft förbundsmöte - diskuterades några frågor av intresse för socialarbetarna? Vi diskuterade sysselsättningsfrågor, skattesänkningar och behovet av upprustning av offentlig sektor. Förbundsmötet markerade att om man ska genomföra skattesänkningar, så ska det ske bara om man klarar av att renovera den offentliga sektorn med de löften som finns om välfärden. SKTF satsar hårt på kompetensutvecklingsfrågor och inte sällan får vi höra från medlemmar att de skulle vara glada om de fick möjlighet att använda den kompetens de har, men de hindras av underbemanning, stress och nedskärningar. Det beskriver hur medlemmarnas verklighet är och det gäller inte minst inom det sociala arbetet, där de anställda ser hur mycket de skulle kunna göra och vet vad de borde göra, men inte får möjlighet till det. Den linje förbundsmötet valde var att säga att om kommuner och landsting ska klara de stora rekryteringsbehov som finns - det handlar om jobb under en tioårsperiod måste vi stärka den offentliga sektorn. De unga är inte särskilt intresserade av att välja utbildningar som leder till jobb i kommuner och landsting. Därför har vi ett gemensamt intresse, både arbetsgivare och fack, att jobba för att bilden av att jobba i offentlig sektor blir väldigt mycket bättre, annars komma vi inte att klara sektorns uppgifter framöver. SKTF är berett att ställa upp och vi vet att våra medlemmar är det, för ingen är mer angelägen en de att göra ett bra jobb. Vi har massor med konkreta förslag när det gäller löner, arbetsförhållande, arbetsinflytande, arbetsorganisation, ledarskap med mera. Det är inte enbart mer pengar som behövs, men vi säger att det också måste till mer pengar. Bernt Andersson

8 8 ur-sinnet YFB inbjuder Dig härmed att föreläsa/hålla seminarier vid Sjätte svenska kongessen i behandlingsarbete FIRST RESORT BILLINGEHUS SKÖVDE augusti 2000 Kongressens tema kommer denna gång att vara: ÄR DU LÖNSAM, LILLE VÄN? Pengar politik människovärde Samverkan medverkan påverkan Kongressen kommer att fokuseras kring frågor som: Ökad effektivitet, metodutveckling och goda behandlingsresultat med färre resurser och besparingar inom behandlinggsektorn är det möjligt? Har vi råd med att inte ta hand om våra barn och ungdomar under 2000-talet? Hur hanterar vi gemensamt de besparingar och indragningar som drabbar barn, ungdomar och vuxna med sociala problem skola, barnomsorg, institutionsvård m.m.? Brinnande eldskäl eller utbränd två sidor av samma sak? Vi vänder oss därför till Er, som på olika sätt arbetar med vård och behandling, att hålla föreläsningar, seminarier, forskningsseminarier m m kring ovanstående tema. Som vanligt söker vi även seminariehållare som kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter från sitt arbete med barn ungdomar och vuxna till kolleger och kamrater för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom vård och behandling. Vi önskar kunna skapa kontakt och utbyte mellan människor och olika arbetsplatser inom yrkesområdet Till anmälan skall bifogas rubrik och en beskrivning av det Du/Ni vill föreläsa om. Detta underlag kommer att ligga till grund för Din seminariebeskrivning i programmet. Arrangörer för kongressen är Yrkesföreningen för psykosocialt behandlingsarbetete (YFB) Statens institutionsstyrelse Socialstyrelsen SKTF SSR

9 9 ur-sinnet psykosocialt YFB Yrkesföreningen för psykosocialt behandlingsarbete inbjuder föreläsare och seminariehållare att aktivt deltaga i kongressen på temat: ÄR DU LÖNSAM, LILLE VÄN? Pengar politik människovärde Samverkan medverkan påverkan Om du vill medverka som föredrags- och/eller seminariehållare skall Din anmälan vara kongresskommittén tillhanda senast den 22 december Arvoden utgår inte till föreläsare eller seminariehållare men betänk däremot värdet av Er egen marknadsföring. Ni bjuds självklart på en kongressavgift. Anmälan skickas till: YFB Hans Haker E-post: <haker@yfb.se> Regionens Hus MARIESTAD Upplysningar: Margaretha Hård Tel Fax Hans Haker Tel Fax YFB s KONGRESSKOMMITTÉ Vi ses på First Resort Billingehus i augusti år 2000!

10 10 ur-sinnet Nazism in på bara skinnet Sofia Modigh För ett tag sedan när jag var ute och gick mötte jag ett ungt par. Killen, kanske 17 år gammal, gick med armen om midjan på en något yngre tjej. Jag mötte dem vid ett övergångsställe och hann därför betrakta dem någon minut medan vi på varsin sida om gatan väntade på grön gubbe. De såg unga och glada ut. De fnissade och gosade. Vi passerade varandra och jag vände mig om för att kunna tjuvkika lite mer på deras tonårslycka. Då fick jag se något som berörde mig starkt. På baksidan av killens överarm var orden vit makt och ett hakkors tatuerat. Det berörde mig starkt dels för att jag nyss beundrat deras lycka och dels för att de båda var så unga. Samtidigt vore det alltför enkelt att bortförklara viljan att bära nazistiska uttryck och symboler inpå bara skinnet som ungdomligt oförstånd eller som ett resultat av ett grupptryck från en ungdomsvänlig subkultur. När jag själv var 17 år hade jag själv tagit vissa ställningstagande som jag förväntade mig skulle respekteras. Respekteras men också bemötas och diskuteras av andra med andra åsikter. Jag kom i och för sig aldrig på tanken att sammanfatta dem i en tatuering, men orden demokrati, internationalism och nykterhet kanske skulle göra sig bra på baksidan av överarmen? Illustration: Per Mellberg Om någon hade sagt till mig när jag var 17 år att jag valt en helnykter livsstil av ungdomligt oförstånd eller att min tro på människors lika värde bara var ett resultat av en ungdomsvänlig subkultur skulle jag säkert ha blivit upprörd. Likväl som jag själv ville få framföra mina argument för mina ställningstagande måste jag förstå att 17-åriga nazistsympatisörer vill framföra sina. Problemet för dem idag är att de helt naturligt har en historisk belastning. De har självklart svårt att komma till tals och bli tagna på allvar. De är långt ifrån politiskt korrekta, eftersom historien redan har visat oss att nazism berättigar folkmord, att nazism ger vissa människor ett högre värde än andra vilket därmed berättigar dem att förtrycka de mindre värda. Historien gör oss rädda Historien gör också många av oss rädda. Så rädda att vi inte vill tro våra ögon när vi möter nazistförespråkare på 90-talet. Vi vill hellre förklara nynazismen som dumhet än som ett ideologiskt ställningstagande som på individnivå kräver en hel del processande för att ändras. Jag känner inte till många som bytt idébaserade livsstilar över en natt. De jag vet som bytt livsstilar politiska, religiösa, hälsobaserade har processat detta enormt mycket. Det har handlat om hundratals timmar av diskussioner med de som håller med, med de som tycker tvärtemot och

11 11 ur-sinnet med så kallade neutrala parter. Det dummaste vi kan göra är därför att förklara nazistsympati som oförstånd som kan tigas ihjäl. Thage G Peterson skrev i Expressen i söndags, apropå den smygande nazismen, att tystnad och likgiltighet är demokratins största fiende. Thage G Peterson uppmanade också alla som tror på demokrati att göra en insats. Kanske kan en första insats för många vara att faktiskt delta i den process som formar ungas ställningstaganden och val av livsstil istället för att ruska på huvudet och tala om ungdomligt oförstånd. Snart ett vuxenproblem Min erfarenhet är att även många vuxna behöver diskutera, vända och vrida, göra konsekvensanalyser, problematisera, sätta in åsikter i sammanhang och titta på historien. Det smygande nazismen är snart även ett vuxenproblem om inte föräldrar, faroch morföräldrar, grannar, fotbollstränare, lärare m.fl. kan diskutera människors lika värde och andra förutsättningar för demokrati. Kom ihåg att den unga killen med tatueringen som jag mötte på övergångsstället har rätt till sina åsikter, men också rätt att bli bemött av andra med andra åsikter. Sofia Modigh projektledare på Regeringskansliets informationsdatabas om droger Brev Hej, Jag är socialpedagog, bor i Boden och arbetar på barnpsykiatrisk behandlingsavdelning. Jag är medlem i YFB. Jag gick min utbildning i Stockholm och har tappat all kontakt med mina studiekamrater. Jag önskar nu ta upp den kontakten. Hur gör man? Jo, annonserar i Ursinnet. Du socialpedagog som gick sociala barn och ungdomsvårdsseminariet i Stockholm , hör av dig! Hälsningar (Caisa) Karin Dahlin Soldatgatan Boden karin.dahlin@hll.se Brev Kallelse till årsmöte Bästa medlemmar i YFB! Vi vill be er stryka datumet den 22 oktober som tid för extra årsmöte. Vi har ändrat datum. Härmed kallas du YFB-medlem till extra årsmöte med anledning av sammanslagningen av YFB och Socionomförbundet den 3 december klockan I SKTF:s förbundshus, Kungsgatan 28 A i Stockholm. Information om lokal finns i receptionen. Förutsatt att årsmötet beslutar om sammanslagning av våra förbund hålls klockan konstituerande möte för det nya förbundet i Sessionssalen vid receptionen. Styrelsen Kallelse till årsmöte Härmed kallas medlemmarna i Sveriges Socionomförbund till årsmöte. Tid: Fredagen den 3 december 1999, klockan Plats: SKTF:s förbundshus, Kungsgatan 28 A, Stockholm. Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar kommer förslag om samgående med YFB (Yrkesföreningen för behandlingspersonal) att behandlas. Efter årsmötet har ett gemensamt möte med YFB planerats där den nya socialarbetarorganisationen kommer att bildas. Styrelsen

12 12 ur-sinnet Känslan av sammanhang går att påverka Den salutogena modellen i förändringsarbete med ungdomar I Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande nämns att det hälsobefrämjande perspektivet är av särskild stor vikt. Bildligt talat skulle man kunna säga att drunkningsolyckor inte förhindras bara av att man håller barn borta från vatten och bygger stängsel vid flodbrinkar, utan även genom ökad simkunnighet och användning av flytvästar i risksituationer. Denna liknelse speglar på ett bra sätt vårt arbete, det vill säga, att tillföra och lyfta fram förmågor, resurser och skyddande faktorer. Salutogenes kommer från latinets salus som betyder hälsa och från det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst. Aaron Antonovsky, som myntade begreppet salutogenes, var israelisk professor i medicinsk sociologi (han dog 1994). År 1970 studerade Antonovsky hur israeliska kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet. En av dessa grupper var judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger. Antonovsky konstaterade att en del av dessa kvinnor hade förmågan att bevara sin hälsa trots att de genomlidit koncentrationslägrets fasor. Efter denna upptäckt började Antonovsky formulera den salutogena fråga: Varför klarar vissa sin hälsa trots att de utsätts för svår stress? Känsla av sammanhang Antonovsky menar att man kan se hälsa som ett kontinuum, där ytterligheterna är frisk och sjuk, och att man borde fokusera mer på vad som orsakar hälsa (salutogenes) än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Han menar också att vi hela tiden rör oss mellan dessa två poler och att man aldrig är det ena eller det andra utan att man är både och under hela vår levnad. Antonovskys svar på den salutogena frågan var begreppet Känsla Av Sammanhang (KA- SAM). Enligt Antonovsky är det hur hög respektive låg KASAM man har som avgör var man befinner sig på kontinuumet frisk - sjuk. Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre begrepp: Begriplighet: Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet: Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet: Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker. Antonovskys definition av detta är Känslan av sammanhang ar en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (begriplighet), de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga (hanterbarhet), och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (meningsfullhet). Mellan de tre komponenterna finns en inbördes ordning där meningsfullheten är mest central och en förutsättning för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett självsvarsinstrument där man kan mäta graden av KASAM. Höga värden på dessa tre komponenter innebär att individen har en stark känsla av sammanhang. Ju starkare KASAM, desto bättre förmåga har man att hantera problemsituationer. Salutogena faktorer På barn- och ungdomspsykiatriska institutionen vid Lunds universitet har professor Marianne Cederblad och docent Kjell Hansson bidragit med egen forskning inom den salutogena ramen. Forskning kring s.k. maskrosbarn och vad det är som gör att vissa barn klarar sig mot alla odds, har även studerats av andra forskare. Denna forskning har kommit fram till att det finns en rad salutogena, skyddande faktorer som påverkar människors hälsa. De salutogena faktorerna tar dels sikte på den enskilde individen, dels familjen och dess omgivning. Dessa faktorer är i korthet följande:

13 13 ur-sinnet Individ God social kapacitet kan beskrivas som att vara socialt öppen, beredd till samarbete, har ett öppet, vänligt och lugnt uppträdande och att man vet hur man skall vara tillsammans med andra i olika sociala sammanhang. Positivt självförtroende innebär att man har en tilltro till att dåliga odds kan övervinnas, en mer aktiv attityd till tillvaron och större ansvarskänsla, vilket har betydelse för hur man hanterar stress. Självständighet innebär att man kan markera sig själv och möta världen på sina egna villkor. Framgångsrik coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt, på en kognitiv nivå handskas med stress så att det inte leder till problem. Intelligens och kreativitet har man nytta av, då det gäller att hitta lösningsalternativ vid stressituationer. Utveckling av speciella intressen och hobbies leder till ett ökat självförtroende och säkerhet vilket kan bidra till meningsfullhet i tillvaron. Med inre kontroll (Inre locus of control), menar man, att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv. Motsatsen är yttre locus of control, där kontrollen förläggs utanför individen. God impulskontroll innebär att individen kan kontrollera sina impulser och reagerar på sina affekter på en adekvat nivå. Hög aktivitet och energi innebär att man är alert och framåt och ger förmodligen hög tillfredsställelse i livet och därmed meningsfullhet. Optimism och framtidstro innebär att man utvecklar en bättre självkänsla och känner sig lyckligare. Om man tror att man kommer att drabbas av färre motgångar och har mer tur än andra så leder detta till ett bättre välmående. Familj och omgivning Hjälpa andra när de behöver det är en skyddande faktor, eftersom den tillåter individen att utveckla en känsla av egenvärde, självtillit och självständighet. Betydelsefull annan person är personer man kan identifiera sig med, som kan vara modeller eller kompensera för en otillräcklig förälder. I ett Illustration: Diana Reybekiel/P&DeSIGN läge då man inte har en familj att ty sig till är det viktigt att det finns andra personer i omgivningen som är betydelsefulla. Tillitsfulla och intima relationer med åtminstone en förälder har visat sig vara en skyddande faktor. Klart definierade gränser och subsystem innebär att föräldra- barnhierarkin och generationsgränserna är tydliga. Positiv föräldra- barnrelation och betydelsen av en öppen och tillitsfull kommunikation har en salutogen betydelse. Klara regler i hemmet ger förutsägbarhet och har en skyddande effekt. Delade värderingar mellan generationerna, bibehållandet och upprätthållandet av traditioner har haft en klart skyddande effekt. På barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund har Cederblad och Hansson, i samarbete med utredningsavdelningen, utvecklat en klinisk tillämpningsmodell av de salutogena teorierna. Det innebär bland annat att vi använder de olika salutogena faktorerna på ett mer medvetet sätt och gör sammanhang begripliga, meningsfulla och hanterbara. Detta arbete har pågått i cirka tio års tid och är fortfarande en levande process, som dokumenterats i olika skrifter och artiklar. Syftet är att utveckla en metod, som tillför så många salutogena/skyddande faktorer som är möjligt, till ungdomarna, och att livet i stort blir mer begripligt, hanterbart och meningsfullt för samtliga inblandade. I det följande kommer vi att beskriva hur man kan använda sig av KA- SAMbegreppet förändringsarbetet med ungdomar. Vi kommer att fokusera speciellt på vad som underlättar i arbetet med att hjälpa individen att göra en beteendeförändring.

14 14 ur-sinnet Att göra ett förändringsarbete Det finns olika vilkor som gäller när man skall göra en beteendeförändring: 1. Det skall finnas kunskap om att en viss förändring är nödvändig (begriplighet). 2. Vidare måste det finnås ett värderingssystem att denna förändring är önskvärd (meningsfullhet) 3. Slutligen krävs att handlingsmöjlighet finns för att åstadkomma förändringen (hanterbarhet). Begriplighet Förstår man inte sitt sammanhang, både i nutid, dåtid och eventuellt framtid så är det svårt att se att en förändring är nödvändig. Ett sätt att begripliggöra detta är att arbeta med ungdomarnas nätverkskarta. Andra sätt att öka begripligheten är att göra en livslinje, det vill säga att gå igenom från år till år, vad som hänt i den unges liv. Det är med andra ord viktigt att man gör sammanhanget begripligt innan man initierar ett förändringsförslag. Med detta menar vi att det är absolut nödvändigt att individen får kunskapen före åtgärdsförslaget. För att illustrera detta kan vi fundera över vilken betydelse informationsgivandet har. Till exempel om ens doktor skriver ut medicin, och inte förklarar på ett begripligt sätt varför man skall ta den och hur den verkar, kan detta leda till missförstånd och obegriplighet. Förståelsen är alltså grunden för en välfungerande förändringsåtgärd. Meningsfullhet Upplevelsen av meningsfullhet bottnar i känslan av att kunna styra och påverka sitt liv men också i känslan av att vara värdefull och sedd. Här behöver behandlingspersonal ha sina egna och samhällets värderingssystem väl integrerade. Detta för att kunna hjälpa individen i att se en mening med en beteendeförändring. Ett exempel är att rökning för 15 år sedan var mycket svårare att sluta med än det är idag. Dagens värderingar av rökning är att det är fel att röka. Ett annat exempel är att elevinflytandet och delaktigheten i skolan, kan leda till gemensamma värderingssystem och påverkar i sin tur meningsfullheten och ungdomarnas känsla av sammanhang. Ett sätt att arbeta med detta på institution, är att ha strukturerade och regelbundna ungdomssnack med ungdomarna. Här kan man diskutera det som händer och hur ungdomarna känner inför varandra. Det är ett sätt att öka perspektivtagandet och begripliggöra sammanhang, till exempel vid konflikter i gruppen. Vid dessa möten skall man också sätta in vistelsen på institutionen i ett meningsfullt samband med ungdomens eget livsmål. Hanterbarhet Det krävs att man tränar inför en beteendeförändring. Det krävs också att man upplever samma känsla av sammanhang i det nya som i det gamla. Om en individ är indragen i sammanhang där han/ hon uppskattas för sin brutalitet, så är det viktigt att lära/träna sig i andra sätt där man uppskattas och får samma positiva förstärkningar, som man fick tidigare. Det handlar om att hjälpa ungdomarna att mobilisera resurser inom sig själv och i deras sociala nätverk, som gör det möjligt att lösa de problem som uppstår. Ett sätt är att använda videokamera och filma olika aktiviteter där man specifikt fokuserar på resurser och förmågor. Detta kan man sen arbeta konkret med visavi ungdomen. För att göra en förändring krävs förståelse (begriplighet), delaktighet (meningsfullhet) men även en praktisk kunskap som handlar om tillgångar, resurser och möjligheter (hanterbarhet). Detta sätt att tänka YFB:s hemsida YBFs hemsida, med adress: http// uppfyller de viktiga vilkoren för att ungdomar skall uppleva en större känsla av sammanhang. Sammanfattning Genom att påverka KASAM kan man alltså förbättra hälsan. Jämförelser har visat att det mått på KASAM, som man får fram i självskattningsformuläret, korrelerar högt med andra mått på både psykisk och fysisk hälsa. Vår egen kliniska erfarenhet har visat att det går att påverka ungdomar och familjers känsla av sammanhang. Detta påverkar i sin tur andra hälsobringande faktorer som coping, nätverk, impulskontroll, inre kontroll etc. Stefan Hult och Tommy Waad Legitimerade sjukskötare Utredningsavdelningen Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Den som vill veta mer om det salutogena perspektivet kan kontakta: Stefan Hult, telefon e-post: stefan.hult@telia.com Tommy Waad, telefon e-post: fam.waad@telia.com Vi håller också kurser i salutogent tänkande och föreläsningsdagar för alla som är intresserade av detta perspektiv. Här hittar du information om YFB: Historik, verksamhet och styrelse. Du kan ansöka om medlemskap och läsa valda delar av tidningen Ursinnet. Du kan skicka e- post till styrelseledamöter som har tillgång till Internet. På Anslagstavlan sätter vi upp information om möten, kurser, nyheter etc och där kan även medlemmar sätta upp anslag. På Debattsidan finns artiklar som rör de olika yrkesområdena. Länkar som kan vara intressanta för dig i behandlingsvärlden finns också.

15 15 ur-sinnet YC$ Visst vill jag bli rik på erfarenheter och kunskap! Det här får jag bara inte missa! Jag vill bli medlem i YFB eller SSF och skickar in min ansökan till adressen nedan. Jag betalar medlemsavgiften 120 kr för hela 1999 till Socionomförbundet på postgiro och skriver mitt namn och adress på inbetalningskortet eller till YFB, 200 kr, anmälan till Agneta Roos, se nedan. Javisst är jag generös och talar med en vän om detta erbjudande Klart jag vill vara med! Kryssa! YFB Sveriges socionomförbund Namn:... Adress:... Personnummer:... Facktillhörighet:... Datum:... Namnteckning:... Ansökan YFB skickas till: Agneta Roos Enebrovägen Eskilstuna Telefon Ansökan Sveriges Socionomförbund skickas till: Margot Olsson Ängelholmsgatan Malmö tel (kväll) Gör dig fri i augusti år 2000 för Den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete Den 25 till 27 augusti nästa år är det kongressdags på Billingehus i Skövde igen. Mer informationer om kongressen presenteras på mittuppslaget i detta nummer av Ursinnet. Utgivningsplan för Ursinnet 1999 och 2000 Nr Manusstopp Utsänds 4 15 november 7 december 1 11 februari 29 februari år april 5 maj 3 1 september 21 september 4 6 november 23 november

16 Posttidning B Disciplinens vånda Om konsten av att förbereda uppgifter Illustration: Diana Reybekiel Jag går upp tidigt imorgon, jag, svarar jag sambon på frågan: hade inte du en hel del att skriva till skolan? Jag sätter klockan och går upp samtidigt som dig, det är inga problem. När morgonen kommer och sambon kysst hej då ska jag bara dra mig lite, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Om jag somnar om? Självklart! Men upp kommer jag, sådär en två timmar senare än planerat. Inga problem, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Frukost är viktigt! Det är viktigt att äta i lugnt tempo och få i sig tillräckligt med näring och vitaminer. Gröt och ägg och te och grapefrukt. Och tidningen. Tidningen är väldigt viktig. Utan allmänbildning kommer man inte långt här i världen. Det är viktigt att läsa tidningens alla delar, man vet aldrig var det viktiga finns. Bostad bytes till exempel, fast ett bostadsbyte är inte aktuellt förrän om två år, men det är ändå bra att hålla sig à jour. För att inte tala om börsnoteringar och matrecept och test av pensionsförsäkring. Klar med frukosten blir jag, sådär tre timmar senare än planerat. Men det ordnar sig, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Duscha och klä på sig fort, på ren rutin faktiskt. Så rutinmässigt att klädhögen som legat i stolen åker in av bara farten och badrumsspegeln torkas ren från tandkrämsfläckar. Det behövdes verkligen göras, jag har tänkt på det hela veckan. Jag tar ett tag med toalettborsten också, nu när jag ändå håller på, det kan inte skada. I sovrummet slokar fredskallan, lika bra att vattna blommorna också, det tar inte så lång tid. Jag är färdigduschad och färdigklädd, sådär en fyra timmar senare än planerat. Men det är faktiskt ingen fara, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Nu måste jag verkligen komma igång att skriva, jag har ju lovat mig själv att inte sitta där sista kvällen innan det ska lämnas in. Den här gången ska jag vara ute i god tid! Det är en process att sätta sig ner och skriva. Temperaturen måste vara rätt. Belysningen måste vara bra. Musik är också viktigt. Av musik mår man bra. Om jag ska skriva kan jag inte lyssna på musik med text, åtminstone inte en text jag kan sjunga med i. Jag måste välja musik. CDväxlaren sväljer fem skivor. Och så måste jag ta fram vatten och tuggummi och gå på toaletten och lägga fram telefonen, så att inget kan störa mig när jag väl sätter igång. Nu ska här skrivas. På med datorn. Fast, jag måste kolla mailen först och se om det har hänt något nytt på Rädda Barnens hemsidor, och skulle jag inte söka efter den där boken till uppsatsen? Ordbehandlingsprogrammet är till slut öppnat framför mig på skärmen, sisådär en fem timmar senare än planerat. Men jag är inte orolig, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju halva dagen på mig. Jag skriver faktiskt bäst på kvällen! Nu måste jag hinna skriva lite innan jag får se på TV. TV är belöningen när jag har skrivit duktigt. Om jag skriver riktigt mycket får jag se på både Beverly Hills och reprisen av Skilda Världar. TV-såpor behövs ibland, att se något där man inte behöver tänka kan vara precis vad man behöver efter en hård dags arbete. Fast först måste jag äta lunch, eller vad jag nu ska kalla det vid den här tiden på dagen. Det passar bra med en paus nu, jag ser att fågelburen dessutom måste rengöras och fågeln måste ju också få mat. Klar med mat och fågelbur blir jag till slut, ett antal timmar senare än planerat. Man måste faktiskt äta! Jag är inte så orolig, än sen om jag inte fått så mycket skrivet under dagen, jag jobbar alltid bäst på natten och ikväll kan jag sitta länge och skriva eftersom jag inte måste upp tidigt. Det är inte SÅ bråttom, jag har ju hela kvällen på mig. Om jag åtminstone döper dokumentet nu så kan jag titta lite på TV, och sen skriva lite innan sambon kommer hem och det är dags för middag. Döper dokumentet gör jag, ser på TV gör jag också. Sedan kommer jag på att jag inte fått någon frisk luft på hela dagen. Det vet ju alla, en hjärna utan syre kan inte arbeta, jag gör helt enkelt min hjärna en tjänst om jag går ut och går en stund, jag kan ju gå och handla middagsmat. Ut kommer jag, och när jag ändå är ute kan jag ju åka till Hemköp på Åhléns och handla, det är ju bara två tunnelbanestationer. En liten sväng på Åhléns innan jag handlar mat kan ju aldrig skada och därifrån kommer jag med ett nytt nagellack, tandkräm, duschkräm och ett par nya skor. Dom var faktiskt på rea och nagellacket kostade bara 14:90! Jag kommer hem samtidigt som sambon och då är det dags att laga mat och prata om dagen, och ringa Johanna och fråga vad vi ska göra i helgen. Att skriva på kvällen är himla tråkigt, nu är vi ju hemma båda två och förresten är det en bra film på TV klockan nio. Jag kanske skriver lite efter det. Jag går upp tidigt imorgon, jag lovar, svarar jag sambon på frågan: hade inte du en hel del att skriva till skolan? Jag sätter klockan och går upp samtidigt som dig, det är inga problem. När morgonen kommer och sambon kysst hej då ska jag bara dra mig lite, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Jonna Garphult Jonna är studerande vid Södertörns Högskola, Svenska i Tal och Skrift. Hon lämnar i princip alltid sina uppgifter på minuten, och än har det inte hänt att de har kommit in tidigare än begärt. Hon har ingen disciplin på något annat område heller, men lyckas ändå ta sig igenom livet genom konstgjord andning och betydelsefulla, sporrande deadlines.

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

ÅRTUSENDETS SAMMAN- SLAGNING! ur-sinnet EXTRA &YFB GÅR IHOP SOCIONOM- FÖRBUNDET. Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare

ÅRTUSENDETS SAMMAN- SLAGNING! ur-sinnet EXTRA &YFB GÅR IHOP SOCIONOM- FÖRBUNDET. Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare ur-sinnet Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare 1 2000 Ledare: Ett starkt förbund YSS det nya förbundet Försvara vår svenska välfärd Om den sjätte kongressen Sidan 3 Sidan 4 Sidan 5

Läs mer

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Stefan Hult, Tommy Waad Stefan Hult, leg. sjukskötare,

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

När det värsta händer

När det värsta händer När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Vad är delaktighet för dig?

Vad är delaktighet för dig? Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre Skärholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-07-03 Handläggare Nicoletta Zoannos Telefon: 08-508 24 594

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 juni 2015 KLAGANDE Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Alla har rätt till arbete

Alla har rätt till arbete Alla har rätt till arbete Det är många som saknar arbete. Arbetslösheten kostar mycket pengar för samhället. Den gör också att många människor mår dåligt. Alla har rätt till arbete. Vi i Vänsterpartiet

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd En brukarundersökning genomförd mars 2013. Hultsfred Maj 2013 2 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer