Årsredovisning År 2008 Patientnämnden Skåne

Transkript

1 Årsredovisning År 2008 Patientnämnden Skåne

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Patientärenden leder till förbättringsåtgärder i vården 14 Patientärendeverksamheten totalt 16 - Registrerade patientärenden, totalt - Avslutade patientärenden, totalt Patientärenden per verksamhetsområde: Habilitering och Hjälpmedel 24 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Kamber/ambulanssjukvård 26 Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Kommun 28 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Primärvården Skåne 31 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Privata vårdgivare exklusive Simrishamns sjukhus 39 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Psykiatri exklusive privata vårdgivare 44 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Sjukhus exklusive psykiatri 50 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Skånetrafiken/sjukresor 59 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Tandvård exklusive privat tandvård 61 - Registrerade patientärenden - Avslutade patientärenden Privat tandvård 65 Övrigt 65 Stödpersonsverksamheten 65 Informationsverksamheten 68 Handikappolitiskt program 69 Ekonomiskt resultat 70 Medarbetare 70 Framtidsperspektiv 71 Bilaga 1. Patientnämndens uppdrag enligt lagar och reglemente med mera Bilaga 2. Patientnämndens fokuserade områden vid politiska överläggningar med andra nämnder år 2008

4

5 Sammanfattning Patientnämnden Skåne, tidigare Förtroendenämnden, bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet med mera och ett reglemente fastställt av regionfullmäktige. Patientnämndens uppdrag omfattar den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Skåne eller enligt avtal med Region Skåne, den tandvård som bedrivs av Region Skåne samt den privata tandvård som finansieras av Region Skåne. Avtal finns med 32 kommuner om patientnämndsverksamhet. Avtalen omfattar kommunens hälso- och sjukvård samt den allmänna omvårdnad som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Patientnämndens verksamhet kan indelas i tre huvudområden: patientärenden, stödpersonsverksamhet och information, var och en beskrivna i separata avsnitt i årsredovisningen. Patientärendeverksamhet Patientnämnden ska utifrån patienters frågor, synpunkter och klagomål: hjälpa patienter/vårdtagare att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter/vårdtagare och personal, hjälpa patienter/vårdtagare att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser, som är av betydelse för patienten/ vårdtagaren till vårdgivare och vårdenheter och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. I syfte att bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet i vården sker återrapportering till vården två gånger per år av handlagda patientärenden jämte statistik i samlad form. Även en politisk återrapportering görs årligen. På våren skedde detta till regionfullmäktige, till hälso- och sjukvårdsnämndens och vårdproduktionsberedningens presidium vår och höst samt presidierna i habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden, tandvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden på våren. En gång om året genomförs politisk återrapportering till kommunstyrelser och vård- och omsorgsnämnder i de 32 kommunerna med avtal. Antalet patientärenden som registrerades för återrapportering under år 2008 var 3 395, vilket är en ökning med 8 procent (259 ärenden) jämfört med år I 40 procent av de avslutade ärendena år 2008 hade patientnämndens kansli kontaktat vården under utredningsarbetet, i 23 procent (787) genom att begära skriftliga yttranden. I 21 procent av lämnade yttranden har den ansvarige för vården angett olika åtgärder som har eller kommer att vidtas, utifrån vad som hänt i det individuella patientärendet, som kan bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet för kommande patienter. Årsredovisningen beskriver patienters och närståendes synpunkter och upplevelser av vården såsom de framställts till handläggare vid patientnämndens kansli. Kriterier för det som lyfts fram som Viktiga iakttagelser i vården och beskrivna patientupplevelser i årsredovisningens olika avsnitt rörande avslutade patientärenden är 1. att problemområdet förekommit eller ökat i antal ärenden under redovisningsåret eller 2. att ärendet bedömts vara särskilt viktigt att

6 synliggöra utifrån patientsäkerhet, lagstiftningsföljsamhet eller etisk och humanitär aspekt. Utifrån inkomna patientärenden framstår ett antal områden som särskilt viktiga att lyfta fram. Viktiga iakttagelser Förekomst i flera vårdområden - I många ärenden framkommer brister i bemötandet, vilket kan utgöra en väsentlig patientsäkerhetsrisk. - Oklart angående läkaransvar. Patienter bollas mellan verksamheter för att få fortsatt utredning, få provresultat och förlängd sjukskrivning. - Brister i kontroll t.ex. vid läkemedels- och receptförskrivningshantering, utlämning av journalkopior, dokumenterade journaluppgifter - såsom förväxling av patienter, dosering m.m. - Försenad diagnos och behandling på grund av att man inte lyssnat på patienten eller har missbedömt symtom. - Före detta missbrukare upplever att de inte får adekvat smärtlindring inom somatisk vård på grund av att de har erfarenheter från beroendevården. - Bristande telefontillgänglighet. - Missnöje med att vårdgarantin inte hålls. Sjukhus - Det fria vårdsökandet fungerar dåligt för patienter med neurologiska sjukdomar. - Vårdgarantin har inte fungerat för ortopediska operationer av ryggar eller för gastrisk bypass vid övervikt. - Patienter uppger att de avfärdats på akutmottagningarna med att deras symtom från hjärta och lungor är inbillade eller beror på psykisk sjukdom. - Flera svaga patienter drabbas av blodförgiftning. - Operationsprogram är överbelastade så att patienter får vänta 3-4 dagar på höftledsoperation. - Vårdplatsbrist leder till att patienter som skulle ha lagts in på sjukhus skickas hem. - Svårt att få en telefontid med sina läkare inom rimlig tid. - Närstående anser att vårdplanering bör ske oftare och att de ska informeras innan den äldre eller svårt sjuke patienten skrivs ut från sjukhus. - Sjukvårdens tekniska utrustning är inte alltid dimensionerad för starkt överviktiga patienter. - Akutkliniken UMAS har stora problem då patienttrycket är stort.

7 Primärvård - Brist på akuttider. Patienter/närstående är oeniga med personalen vad gäller bedömning och prioritering vid åtkomst av akuttider. - Långa kötider i telefon och utlovad uppringning blir inte av. - Missnöje med patientavgifter och misstankar om felaktiga uttag. - Verksamhetschefer uttrycker oro över att äldre ensamma, multisjuka och andra svårt sjuka tar allt längre telefon- och besökstid i anspråk. Ett nytt sätt att hantera de äldre inom socialtjänsten efterlyses. Privata vårdgivare - Brist på akuttider. Patienter/närstående är oeniga med personalen vad gäller bedömning och prioritering vid åtkomst av akuttider. - Långa kötider i telefon och utlovad uppringning blir inte av. - Fördröjda läkarutlåtanden till försäkringsbolag och till försäkringskassan. Psykiatri - Lång väntetid för barn- och ungdomar till autism- och Asbergerutredning medför konsekvenser för skolgången. - Personalens attityd har brister gentemot den sjuke, personalens stöd saknas under vårdtiden. - Långa väntetider för utredning av vuxna med neuropsykiatriska störningar. - Långa väntetider till metadonbehandling och mot opiatberoende. - Patienter har frågor om sina rättigheter och om olika lagstiftning. - Närstående saknar stöd och vården visar inte intresse för vad de kan tillföra som underlag till vården av den sjuke. - Upplevda behov av vård är inte tillgodosedda. - Patienter upplever problem med att vara journalförd inom psykiatrin då den nya datalagen och ökad digitalisering öppnar upp för mer insyn i vård på olika vårdenheter. Patienten upplever att de inte får samma kvalificerade somatiska vård som andra på grund av att de har en psykisk sjukdom. Habilitering och Hjälpmedel - Brist i tillgången till dövtolk för s.k. vardagstolkning - Lång väntetid för utprovning av hörapparat, men färre ärenden. Kamber/Amulanssjukvård - Ambulanspersonalens och SoS-operatörens medicinska bedömning av behovet av en ambulanstransport ifrågasätts. - Lång väntetid på och ej ankomna ambulanser oroar patienter och närstående. Tandvård - Patienter ifrågasätter i ökad omfattning patientavgifter och ifrågasätter behandlingskostnader.

8 - Besvikelser över kostnader efter Tandvårdsreformen, vilseledande information om den och att Folktandvården Skåne tar högre pris än den statliga referensprislistan. Patienter har misstankar om bristfällig behandling och upplever bristande information. - Lång väntetid till behandling under narkos. Kommuner - Närstående upplever att vårdpersonal saknar kompetens att bedöma vårdtagarens hälsotillstånd. Medför att hälso- och sjukvårdsinsatser eller omvårdnadsinsatser fördröjs. - Närstående har behov av information vid förändringar i den anhöriges hälsotillstånd. Närstående vill få vara mer delaktiga i omsorgen/omvårdnaden om den anhörige. - Närstående har behov av information om lagstiftning, patientens rättigheter, personalens skyldigheter och ansvar samt vem som är ansvarig för vad. Exempelvis för vård/omvårdnad enligt HSL, omsorg enligt SOL. Övrigt Telefoni - Vid telefonsamtal till vården är telefonsvarare endast intalade på svenska. Många kan inte anta erbjudandet att bli uppringda, då de inte kan ha mobiltelefon påslagen i sitt arbete eller utbildning. Problem med knapptrycksval och ljudkvalitén i automatiska telefonsvarare. Språk/kommunikation - Allt fler ärenden har kultur- och språkproblematik som ingrediens i patienters/ närståendes kontakter med vården. Vårdområden Under 10-årsperioden har ärenden till patientnämnden ökat med 65 procent, i medeltal 220 ärenden/år. De olika vårdgivarnas andel av samtliga inkomna patientärenden har varit relativt konstant med mycket små variationer mellan åren sedan utvecklingen följts på detta sätt, sedan år 2004 fram till och med år Sjukhusvårdens andel av totalt antal registrerade ärenden ökade till 47 procent år 2008, en ökning med 3 procent. Patientärenden som berör Primärvården Skåne har minskat med lika många procent till nu 22 procent från tidigare procent under åren. Privata vårdgivare och Psykiatri utgör fortsatt 9 procent vardera och knappt 7 procent berör Tandvård vilket är en smärre ökning. Ärenden avseende Kamber/Ambulanssjukvård, Skånetrafiken, Habilitering och Hjälpmedel samt Kommuner utgör mellan 1 och 3 procent vardera av totalt registrerade ärenden. Köns- och åldersfördelning År 2008 avsåg 61 procent av de registrerade patientärendena kvinnor. Detta kan jämföras med att kvinnor stod för 58 procent av det totala antalet vårdkontakter inom Region Skåne. Ingen större förändring mellan åldersgrupperna skedde under

9 åren Under år 2007 skedde dock en förändring med 2 procent i vardera av de två åldersgrupperna från 65 år och uppåt. Denna förändring kvarstår för registrerade ärenden Flest ärenden (61 procent) finns dock inom åldersgruppen år. Yngre än 19 år och äldre än 80 år utgör vardera 9 procent av samtliga berörda patienter. Den könsfördelning som ses i inkomna patientärenden varierar mellan de olika vårdområdena. Störst skillnad mellan könen finns i ärenden som berör Privata vårdgivare*. Endast för psykiatriverksamheterna avser flest registrerade ärenden män. Kontaktväg och handläggningstid År 2008 inkom/initierades 78 procent av patientärendena per telefon, resterande initierades via framförallt brev och mail samt genom besök på kansliet. I 67 procent av de registrerade ärendena var det patienten själv som tog kontakt med patientnämndens kansli. I 30 procent tog någon närstående initiativet och i resterande ärenden var det vårdpersonal, god man eller andra samt olika myndigheter som initierat ärendet. År 2008 inkom inget ärende från Socialstyrelsen för handläggning, men 28 från HSAN, en ökning med 22 jämfört med tidigare år. Handläggningstiden för ärenden 2008 har minskat ytterligare och innebär att inom två månader har 80 procent av alla ärenden slutförts, vilket är en minskning med 5 procent från föregående år. Inom sex månader slutförs 18 procent. För 2 procent av ärendena är handläggningstiden mer än sex månader. Vidtagna förebyggande åtgärder i vården med anledning av patientärenden I 58 av de begärda skriftliga yttrandena från verksamhetschefer/motsvarande framgår att man med anledning av patientärendet har vidtagit åtgärder inom vården för att händelsen inte ska upprepas, exempelvis att rutiner upprättats eller reviderats och bemanning justerats. I 110 andra skriftliga yttranden framkommer att man med anledning av patientärendet avser att vidta åtgärder för att händelsen inte ska upprepas. Med vidtagna åtgärder i vården avses här sådana redovisade åtgärder som sannolikt kommer att påverka framtida patientkontakter i vården. Sammantaget innebär det att av de 787 ärenden som vården får från patientnämndens kansli med begäran om ett skriftligt yttrande till kansliet leder 21 procent till att vården vidtagit eller avser att vidta åtgärder som ska leda till att händelsen inte upprepas för andra patienter, det vill säga förbättringar som kommer andra patienter till del. Sannolikt är att fler åtgärder vidtas i vården än vad som redovisas skriftligt till patientnämnden. Eftersom det inte är en information som aktivt efterfrågas då yttranden begärs kommer åtgärderna inte till patientnämndens kännedom. Återrapportering I lagen om patientnämndsverksamhet framgår att patientnämnden ska bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården. I syfte att bidra till kvalitetsutvecklingen och ökad patientsäkerhet i vården ger patientnämndens kansli även en samlad återrapportering av avslutade patientärenden och statistik

10 två gånger per år till berörda verksamhetschefer, chefläkare/motsvarande, förvaltningschefer/motsvarande och kontaktpersoner i kommunerna. Den politiska återrapporteringen i form av överläggningar med politiska nämnder sker en eller två gånger per år och har, enligt patientnämndens upprättade styrdokument, fokus på att bidra till att stärka patientens ställning och bidra till god patientsäkerhet. En politisk återrapportering till kommunstyrelse och vårdoch omsorgsnämnd i de 32 kommunerna med avtal sker en gång per år. Så skedde även hösten Vid presidiets vår- och höstöverläggning med presidierna i Hälso- och sjukvårdsnämnden och Vårdproduktionsberedningen gjordes uppföljning av eventuella förändringar som skett inom de områden som patientnämnden tidigare lyft iakttagelser om, samt diskuterades nytillkomna iakttagelser från hösten Exempel på områden som lyfts fram vid dessa tillfällen är den över Skåne ojämlika tillgången på palliativ vård och kvalificerad vård i hemmet, att kostnaden för medicinsk fotvård är olika för olika patientgrupper, att tillgång till dövtolk är underdimensionerad, att vem som ska ta patientansvaret tycks vara oklart i vården eftersom patienter bollas mellan flera verksamheter utan att få sina läkemedelsförlängningar, provsvar eller uppföljning av olika slag. Därtill att väntetiden till Metadon-behandling är orimligt lång, att vårdgarantin inte ännu fungerar inom flera områden, att telefontillgängligheten är problematisk och elöverkänsliga personer efterfrågar elsanerade vårdmöjligheter och var de eventuellt redan finns. (Bilaga 2) Flera av dessa fokuserade områden har senare lett fram till beslut i politiska nämnder som gynnar berörda patientgrupper. Stödpersonsverksamhet Patientnämnden ansvarar också, enligt lagen om patientnämndsverksamhet, för att rekrytera, utbilda, förordna, handleda och arvodera stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård och till patienter som isoleras enligt smittskyddslagen. Under år 2008 har 134 patienter inom den psykiatriska tvångsvården, efter anmälan från chefsöverläkaren, fått stödperson förordnad. Av dessa patienter vårdades 63 enligt lagen om LRV och 71 enligt lagen om LPT. Det tidsmässiga behovet av stödpersoner varierar kraftigt. Det längsta förordnandet har pågått sedan år Rekrytering av stödpersoner pågår kontinuerligt varefter intresseanmälningar inkommer. Ingen annonsering för rekrytering har behövts de senaste åren. Ca 100 personer finns att tillgå i kansliets stödpersonsbank. För stöd och utveckling av stödpersonernas kompetens samt erfarenhetsutbyten anordnades flera utbildnings- och informationsaktiviteter. Ingen begäran om stödperson till patient som isolerats enligt smittskyddslagen har inkommit till patientnämndens kansli sedan lagens tillkomst 1 juli år Ett arbete med att utveckla verksamhetsidé och mål som stöd, ledning och utveckling av stödpersonsverksamheten pågår. Ett av patientnämndens strategiska mål för år avser denna verksamhetsgren.

11 Informationsverksamhet Patientnämnden har också ett ansvar för att informera om sin verksamhet. Under år 2008 har cirka 1541 personer nåtts av muntlig information om patientnämndens verksamhet, en 30-procentig ökning jämfört med år Information har getts till studerande vid olika vårdutbildningar, utbildningar till personliga assistenter, AT/ST-läkare, vårdpersonal och god man, till ledamöter i politiska nämnder samt företrädare för patient-/ handikapporganisationer och pensionärsorganisationer. Därutöver har Skånes medborgare nåtts av information om patientnämndens verksamhet i ett flertal artiklar i Skånes dagstidningar. Även detta år har två medarbetare givit information vid sin medverkan i Sveriges patientnämnders gemensamma monter på Riksstämman, detta år i Göteborg. Informations- och studiematerialet Möten i vården, som belyser patienters och närståendes upplevda bemötanden i sina kontakter med vården, har även under år 2008 varit efterfrågad till olika utbildningsaktiviteter internt i Region Skåne och extern över landet. Möten i vården, som togs fram i ett samarbetsprojekt med Handikappförbundens Samarbetsorgan i Skåne, (HSO Skåne) och avslutades hösten 2005, har hittills tryckts och distribuerats i exemplar. Ett nytryck om ytterligare 5000 exemplar har skett under våren Den genom patientnämnden inspelade DVD-filmen En anhörigs berättelse om vården av Greta år 2006, har även under år 2008 använts som exempel på brister i vården. Bland annat används den i Region Skånes triageutbildning, vårdutbildningar och vid olika personalmöten. Patientnämnden har från år 2007 en enhetlig grafisk layout på informationsmaterial, styrdokument och andra dokument som successivt arbetas fram för olika ändamål. Detta med strategiskt syfte att det ska bidra till att göra patientnämndens verksamhet mer känd. Samverkan Samarbetet med patientnämnderna i södra sjukvårdsregionen har fortsatt att utvecklas. Nämndernas presidier har under året träffats under två gemensamma arbetsmöten som har utvecklats till ett forum för samverkan i gemensamma ställningstaganden i nuläges- och framtidsfrågor. I samma syfte initierade patientnämnden en sammankomst med presidierna i Västra Götalands och Stockholms läns landstings patientnämnder. Vid detta arbetsseminarium föredrog Ann-Kristine Lidström, Patientsäkerhetsutredningens särskilda utredare av patientnämndsverksamheter i Sverige, vad som framkommit ditintills i detta utredningsavsnitt. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för patientnämndens verksamhet uppgick till ett överskott om kronor i förhållande till budget, vilket huvudsakligen avser för året tillfälligt minskade personalkostnader med anledning av personalrörlighet. System för avvikelserapportering för administrativa och ekonomiska rutiner finns liksom en internkontrollplan för redovisning och administrativa kontroller samt utvecklades under våren en internkontrollplan för kontroller avseende verksamhet.

12 Medarbetare Vid årsskiftet 2007/2008 fanns vid patientnämndens kansli elva handläggare, en assistent och en förvaltningschef. Arbetsbelastningen har varit mycket hög även år 2008 med anledning av ökad ärendetillströmning, ökade informationsinsatser och tillfälligt vakansläge. Under våren uppgick ökningen av patientärenden som mest till 22 procent för att vid årsskiftets avläsning ha landat på 8 procent. En medarbetare har slutat sin anställning varvid vakansläge pågått under hösten. Information har nått 30 procent fler än under Investering har gjorts med ombyggnation av rum och anpassade arbetsplatser för förbättring av tre medarbetares fysiska arbetsmiljö vid kontoret i Kristianstad. Indirekta hot har funnits även under år Till exempel har hot upplevts av handläggare vid patienters besök på kansliet samt genom uttalanden i telefonsamtal. Riskbedömning har gjorts när det gäller såväl den egna personalens säkerhet som stödpersonernas säkerhet. Hos socialdepartementet vilar ett ärende angående behovet av sekretesskydd för personuppgifter i patientnämnders personaladministrativa verksamhet. Presidierna i de södra landstingens patientnämnder har under 2007 tillsammans bland annat gjort en skrivelse till den pågående statliga patientsäkerhetsutredningen om att beakta behovet av ett ökat sekretesskydd för kanslipersonal och utsedda stödpersoner. Framtidsperspektiv En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är patienters och närståendes upplevelser av vården. I ett läge där patienter och närstående ställer ökade krav på vården samtidigt som sjukvården och den kommunala vården och omsorgen genomgår stora förändringar, kan patientnämnden bidra med värdefull information om vårdens utveckling utifrån patienternas synvinkel. Stor vikt kommer även fortsättningsvis att läggas vid arbetet med återrapportering av synpunkter och klagomål, som patientnämndsverksamheten får ta del av, för att ytterligare kunna bidra till att förebygga brister inom vården och öka patientsäkerheten. En vårdgivarundersökning kommer att arbetas fram och genomföras under år 2009, liksom en kundundersökning för att utforska uppfattningen om patientärendeverksamheten. Patientnämnden ska tillämpa sitt nya arbetssätt i nämndsarbetet under 2009 i enlighet med det förslag till förändrat arbetssätt, avseende hanteringen av till nämnden skriftligt redovisade patientärenden, som nämnden arbetade fram under våren Syftet är bland annat att ytterligare öka nämndens möjligheter att påverka till en god hälso- och sjukvård för Skånes befolkning. Förändringarna ska utvärderas på halvåret Patientnämnden har beslutat om strategiska mål för åren : Öka informationen om patientnämnden och dess uppdrag till medborgare och vårdpersonal/vårdgivare/vårdutbildningar. Följa upp vårdens vidtagna åtgärder med anledning av patientärenden, två gånger per år. Vidareutveckla redovisningen av patentärenden till patientnämnden.

13 Arbetet med att utveckla stödpersonsverksamheten kommer att fortsätta under år Bland annat genom att tillvarata och utveckla de möjligheter till effektivare hantering av stödpersonsverksamheten som nyinvesteringarna i verksamhetssystemet Vårdsynpunkter syftade till. Fortsatt vikt kommer även att läggas vid kansliets interna verksamhetsutvecklingsarbete som påbörjades under år Fyra statliga utredningar har uttalat förslag avseende ett utökat patientnämndsuppdrag. Om riksdagen fattar beslut i enlighet med dem kommer det med all säkerhet att påverka patientnämndsverksamheter i Skåne och övriga Sverige. Här kan nämnas Ansvarskommittén, Patientsäkerhetsutredningen, utredningen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten samt Värdighetsutredningen. Framtidsutsikterna är fortsatt så att sammantaget kommer de ökade kraven från patienter och närstående i kombination med behovet av vidareutveckling av verksamheten utifrån förändrad lagstiftning samt satsningar på patientärenden/ återrapportering, stödpersonsverksamheten och informationsverksamheten att ställa ökade krav på förvaltningen såväl personellt som resursmässigt Patientnämndens uppdrag enligt styrande lagar och reglemente med mera redovisas i Bilaga 1.

14 Vidtagna förbättringsåtgärder i vården 2008, med anledning av patientärenden Patientärenden leder till förbättringsåtgärder i vården och förebygger därmed att risker för andra patienter ska uppkomma. Några exempel på åtgärder som verksamhetschefer initierat och vidtagit vilka redovisats i de yttranden som begärts från dem av patientnämndens kansli, under år 2008: Sjukhus - Ändrad felaktig information på kallelser till erbjudande om mammografiundersökning, patienter får ej krävas på ersättning vid uteblivande. - Ett ärendes händelseanalys leder till tolv förslag på åtgärder som bland annat innebär att det akuta ansvaret för barn med psykiska störningar bör renodlas. Barn lämnas ensamma på akutmottagningarna så att de ges möjlighet att avvika från sjukhuset. Föräldrar informeras ej om att barnen inkommit. - Säkerställning av remisshanteringen, snabb onkologkontakt samt att vårdavdelningarnas sjuksköterskor ska fortbildas i smärta, smärtlindring samt bemötande blev en kirurgkliniks åtgärder utifrån remissproblem och vård av en cancersjuk patient. - Problem uppstår när patienter med ovanliga sjukdomar ska ges behandling och följas upp av flera involverade sjukvårdsenheter. Efter händelseanalys har ett ärende resulterat i flera åtgärdsförslag som bland annat påtalar vikten av att skriftlig information om sjukdomen och dess behandling ska finns i patientens journal samt att det finns en fortlöpande kommunikation mellan vårdgivare. Tillverkaren av den medicin som gavs vid behandlingen, kommer även att utfärda ett riskkort till patienter så att det klart framgår vilken förändring i patientens hälsotillstånd som vårdpersonal ska vara uppmärksamma på. - Förändrade eller förtydligade riktlinjer utifrån problemet komplikationer under ingrepp t. ex livmoderperforation eller komplikationer vid förlossning. Barnmorskor har delgetts information angående läkemedel och riktlinjer utarbetats kring handläggning efter större blödningar efter förlossning. - Rutiner förändras eller upprättas och internutbildning ordnas avseende brister i omvårdnad, t. ex omhändertagande av värdesaker samt uteblivna kontroller. Brister i kontroller avsåg t. ex. medicinutdelning, kontroll av dropp, äldres vätskeintag och tillsyn, felaktig kost vid matallergier samt utebliven hjälp att klara sin hygien. Vidare överbeläggningar, avsaknad av ringklocka för påkallande av personal och upprepade kringflyttningar av patientbelagd säng. - Lex Mariaanmälan till Socialstyrelsen

15 Primärvården Skåne - Synpunkter på bemötande och kommunikation diskuteras med vårdpersonal - Genomgång av rutiner: vid brevförsändelse till c/o adress och rutiner för att säkerställa patienters identitet. Genomfört förändrade remissrutiner - Direktiv till personalen att vara mer observanta på tecken som kan indikera ryggmärgsbråck. Översyn av befintligt råd avseende svår huvudvärk - Initierat förändring i datasystem för att undanröja risk för att av misstag kryssa i fel läkemedelsförskrivning - Lex Maria anmälan efter att patient avlidit - Översyn av listningsförfarande - Ökat vårdcentralens tillgänglighet - Initierat att information även ges på engelska via telefonsvarare Privata vårdgivare - Telefontiden utökas och antalet bokningsbara tider för akuta läkarbesök utökas. Patienter kommer fortsättningsvis inte att rekommenderas att komma till mottagningen på morgonen och ställa sig i kö - Telefontid införs och möjligheten öppnas upp för patienter att även nå läkaren via mail - En vikarierande läkare anställs som ersättare för sjukskriven familjeläkare. Samma klinik avsätter ytterligare en sjuksköterska till telefonin för att förbättra telefontillgängligheten. - Alla gjorda faktureringar makulerades samt kommer gjorda inbetalningar att återbetalas. Patienter fick räkning för provtagning samt faktureringsavgift. Ansvarig privat vårdgivare hade missuppfattat avtalsskrivningen angående kostnader för blodprovstagningen. - Rutiner ses över för att säkerställa att remisser inte ställs till fel mottagning samt att remisser också blir skickade. Tandvård - Direktiv har gått ut till samtliga klinikchefer att patienter skall informeras om alla kostnaden före akutbesöket. Patienter har reagerat mot att det vid akuttandvård debiteras en särskild avgift, förutom avgiften för behandlingen. Kritik har framförts för att man inte före besöket fått information om den särskilda avgiften. Kommuner; - Lex Sarah anmälan och/eller intern avvikelseanmälan - Samtal med vårdpersonal angående bemötande - Ny arbetstidsmodell upprättas för personal - Närståendes synpunkter används som diskussion i kvalitetsarbeten - Rutiner ses över avseende dusch, viktkontroll, vätskeregistrering, dokumentation samt att vårdpersonal ska kunna legitimera sig - Översyn av rutiner för individuell vårdplanering samt en genomförande plan utifrån vårdtagarens behov och önskemål. - En kommun uppger att fokus ska sättas på närståendes medverkan - Kontaktman utses som har särskilt ansvar för vårdtagarnas behov

16 Patientärendeverksamheten totalt Patientärenden är den mest omfattande delen av patientnämndens verksamhet och samtliga handläggare vid kansliet är delaktiga i arbetet med patientärenden. Patienter, närstående med flera önskar få stöd, förklaringar, svar på frågor, hjälp att lösa uppkomna problem och få förslag på hur de ska kunna komma vidare eller hantera sin situation. Många patienter och närstående som kontaktar patientnämndens kansli uppger att de gör det för att de vill få hjälp att påtala problemet/händelsen för vården, så att åtgärder kan vidtas där. Detta för att förhindra att andra patienter ska drabbas på samma sätt. Flera uppger att de vill att deras synpunkter betraktas som förbättringsförslag, inte som klagomål. Registrerade patientärenden Antalet registrerade patientärenden år 2008 var 3 395, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med år Patientärendena har ökat med 65 procent under tioårsperioden år, se diagram 1. En av förklaringarna till detta kan vara att allt fler känner till patientnämndens verksamhet. Det bör observeras att antalet patientärenden till patientnämnden endast utgör en mycket liten andel i förhållande till de hälso- och sjukvårds- och tandvårdsinsatser som ges under ett år inom Region Skåne och de 32 kommuner som nämnden hade avtal med under år Som exempel kan nämnas att antalet öppenvårdskontakter, inklusive Primärvården Skåne och dagsjukvård, hos läkare och andra yrkesgrupper i Region Skåne år 2008 var och antalet vårdtillfällen i sluten vård var Under år 2008 föddes barn i Skåne. Registrerade ärenden år år Antal ärenden Diagram 1. Antal registrerade patientärenden åren Anm. 1 = år = år = år = år = år = år 2008 Patientärenden inkomna via brev år 2008 ökade 3 procent jämfört med år År 2008 inkom/initierades 78 procent av de registrerade patientärendena per telefon, 21 procent inkom per brev eller e-post. Resterande initierades genom besök på kansliet.

17 Nyckeltal: antal patientärenden per invånare hos några patientnämnder framgår av tabell 1. Tabell 1. Antal patientärenden per invånare hos tre patientnämnder åren År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Stockholms 2,6 2,7 2,5 2,6 2,4 2,4 läns landsting Västra Götalandsregionen 2,4 2,7 2,6 2,7 2,6 2,6 Region Skåne 2,1 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 Antalet besök av patienter/närstående vid patientnämndens kansli, handläggarnas möten med patienter/närstående på annan plats, exempelvis vårdenhet, samt antalet hembesök under åren framgår av tabell 2. Flera av besökarna på kansliet har invandrarbakgrund och språktolk beställs vid behov. Tabell 2. Antalet patient-/närståendemöten per år. År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Besök på kansliet Möten på annan plats Hembesök I 67 procent av de registrerade patientärendena år 2008 är det patienten själv som tagit kontakt med patientnämndens kansli, i 30 procent är det närstående som tagit kontakt och i resterande är det vårdpersonal, god man samt andra myndigheter, som initierat ärendet. Fördelningen var ungefär densamma år Varje år överförs ett antal ärenden till patientnämndens kansli för handläggning från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö SoS-RTM. År 2008 inkom 28 ärenden från HSAN, inget från SoS-RTM. Personer som vänder sig till patientnämndens kansli med frågor, synpunkter eller klagomål på hälso- och sjukvården eller tandvården har möjlighet att vara anonyma. Andelen anmälare som önskat vara anonyma har ökat år 2008 och uppgick till 13 procent av initierade ärenden, vilket är 7 procent mer än under 2007 och kan betraktas som ett trendbrott jämfört med övriga år. Köns- och åldersfördelning Av det totala antalet registrerade patientärenden år 2008 avsåg 61 procent kvinnor, vilket är 1 procent mer än år Antalet vårdkontakter i Region Skåne år 2008 var , varav kvinnor svarade för 58 procent. Ingen större förändring har skett under åren Åldersgruppen år svarar för mellan procent av ärendena varje år under perioden och andelen berörda patienter under 19 år och över 80 är lika stora. (Tabell 3) Tabell 3. Patientärenden fördelade per åldersgrupp och år uttryckt i procent. Åldersgrupp År 2005 År 2006 År 2007 År år år år år Totalt

18 Den könsfördelning som ses i registrerade patientärenden varierar mellan de olika vårdområdena. Störst skillnad mellan könen finns i ärenden som berör Privata vårdgivare. Endast avseende psykiatri exklusive privata vårdgivare avser flest registrerade ärenden män (Tabell 4). Tabell 4. Procentuell könsfördelning i registrerade patientärenden per vårdområde första halvåret 2008 År 2008 Kvinnor Män Kommun inkl. priv. vårdgivare Habilitering och Hjälpmedel Primärvården Skåne Privata vårdgivare* Psykiatri exkl. priv. vårdgivare Sjukhus exkl. psykiatri** KAMBER/Ambulanssjukvård Skånetrafiken Tandvård exkl. priv. vårdgivare Anm. * Exkl. Simrishamns sjukhus ** Inkl. Simrishamns sjukhus Patientärendenas innehåll, förklaring Samtliga patientärenden, som inkommer till patientnämndens kansli, registreras och indelas, i enlighet med en för landstingens patientnämnder gemensamt framtagen struktur, i fyra huvudgrupper: bemötande kommunikation organisation regler resurser vård behandling övrigt Varje huvudgrupp har ett antal underrubriker. Bemötande kommunikation Inom ramen för huvudgruppen handläggs ärenden som avser bemötande, bristande empati, information, kommunikation, kulturella/språkliga hinder, tolkfrågor samt samspel med närstående. Organisation regler resurser Under huvudrubriken återfinns ärenden som tar upp administrativa rutiner, intyg och journalfrågor, patient-/tandvårdsavgifter, sekretess och tystnadsplikt, försäkringsfrågor, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Socialstyrelsen, tillgänglighet och väntetid, valfrihet och garantier samt patientansvar/vårdkedja. Vård behandling Huvudgruppen omfattar ärenden som tar upp diagnos och behandling, provtagning/ undersökning/remiss, medicinering, omvårdnad samt fel på teknisk utrustning eller hjälpmedel. Övrigt Denna huvudgrupp, används endast när ingen av ovan huvudgrupperna stämmer in.

19 Patientärendeutveckling utifrån innehåll Fördelningen av registrerade patientärenden per huvudgrupp åren redovisas i diagram 2. Antalet registrerade patientärenden år 2008 har ökat inom huvudgrupperna vård behandling och organisation regler - resurser. Årendetyper under åren Antal Bemötande - Kommunikation Organisation - Regler - Resurser Vård och Behandling Övrigt År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Diagram 2. Utvecklingen av registrerade patientärenden fördelade på huvudgrupper under fem år. Vid genomgång av ärendena framgår att det finns en bemötandeaspekt i flertalet ärenden, inte enbart i dem som registrerats under huvudgruppen bemötande kommunikation. Brister i bemötande kommunikation har dock inte varit det primära klagomålet i dessa ärenden. De två underrubriker som har flest registrerade ärenden är diagnos och behandling (819 ärenden) samt tillgänglighet och väntetid (655 ärenden). I jämförelse med år 2007 innebär det att ärenden avseende diagnos och behandling, PSR försäkringsfrågor och patientavgifter har uppnått en ökad andel av samtliga registrerade ärenden med 2 procent, medan framförallt tillgänglighet och väntetid minskat sin andel, 3 procent. I tabell 5 redovisas de tio största ärendekategorierna de två senaste åren samt den förändring som skett mellan ärendegruppernas förändrade andelar av årens totala antal ärenden. Tabell 5. De tio vanligaste registrerade patientärendena samt en jämförelse av kategoriernas andelsförändring mellan två år (av det totala antalet patientärenden). ÄRENDEKATEGORIER År 2007 År 2008 År 2008 År 2007/2008 Antal Antal Procent* Förändring i procent Diagnos och behandling Tillgänglighet och väntetid Bemötande och Empati Intyg och journalfrågor PSR,försäkringsfrågor Information/Kommunikation Medicinering Provtagning/undersökning/remiss Patientavgifter Omvårdnad Till patientnämndens kansli inkommer utöver de registrerade patientärendena ett mycket stort antal telefonsamtal som inte leder till registrering. Dessa kan

20 exempelvis avse information om adress eller blankett till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller till patientförsäkringen. Samtalen kan också avse frågor som faller utanför det lagstadgade arbetsområdet för patientnämnden, till exempel försäkringskassa, socialtjänst, arbetsförmedling, apotek, privattandvård som inte finansieras av Region Skåne samt privata läkare utan vårdavtal och som inte arbetar efter nationella taxan. Det kan också vara telefonsamtal från exempelvis grannar eller vänner som har åsikter om vården av en patient utan att ha dennes uppdrag. I några fall är det sjuka patienter som ringer för att prata av sig, men de för inte fram något som de vill eller som kan föras fram till vården. Många telefonsamtal avser stödpersonsverksamheten. Patientärendenas fördelning per vårdgivare Fördelningen av registrerade patientärenden per vårdgivare och år samt procentuell fördelning år 2008 framgår av tabell 6. Primärvården Skånes andel har minskat och står för 22 procent av samtliga registrerade patientärenden, 3 procent mindre andel än år 2008 vilket är en avvikelse jämfört med en lång rad år tillbaka. Sjukhusen står nu för 47 procent av ärendena och har ökat sin andel med 2 procent av det totala antalet registrerade patientärenden. En mindre andelsökning finns även inom tandvård. Tabell 6. Registrerade patientärenden per vårdgivare och år samt procentuell fördelning år År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 % År 2008 Kommun inkl. priv. vårdgivare % Habilitering och Hjälpmedel % Primärvården Skåne % Privata vårdgivare* % Psykiatri exkl. priv. vårdgivare % Sjukhus exkl. psykiatri** % KAMBER/Ambulanssjukvård % Skånetrafiken % Tandvård exkl. priv. vårdgivare % Privattandvård % Övrigt % Summa % * Exklusive Simrishamns sjukhus. **Inklusive Simrishamns sjukhus. Mer detaljerad information om fördelningen av patientärendena år 2008 framgår av bilagorna 3, 4, 5 och 6. Det bör observeras att bilagorna 3-5 avser inkomna registrerade ärenden medan bilaga 6 avser under året avslutade ärenden. Utvecklingen inom de fem geografiska sjukvårdsområdena Med anledning av konceptet Skånsk Livskraft och den förändrade rörlighet i patientströmmar som det nya konceptet antogs skulle medföra så blev det även intressant att följa ärendeutvecklingen i patientnämndens verksamhet på ännu ett sätt. I diagram 3 redovisas ärendeutvecklingen under fyra år per sjukvårdsområde. I de fem sjukvårdsområdenas antal ärenden ingår sjukhus, Primärvården Skåne, privata vårdgivare och kommuner, alla insorterade efter sin geografi i respektive Skåneområde. I diagrammets anmärkning framgår vad som är insorterat i värdet för Övrigt Skåne.

21 Ärenden per sjukvårdsområde åren Antal Sydvästra Mellersta Nordvästra Nordöstra Sydöstra Övrigt Skåne Diagram 3. Anm. I detta diagram ingår samtliga registrerade ärenden avseende vård och tandvård som ingår i patientnämndens uppdrag. Värdet för Övrigt Skåne i denna redovisning omfattar Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten, Folktandvården, Käkkirurgi, Kamber/Ambulanssjukvård, vissa mindre privata vårdgivare och Skånetrafiken. I bilaga 7 redovisas i grafisk form ärendeutvecklingen i antal per sjukvårdsområde och vårdgivare under de tre senaste åren I bilaga 8 redovisas grafiskt för åren den utveckling som skett med ärendenas innehåll, de fyra huvudgrupperna, per sjukvårdsområde. Nedan följer i text ett sammandrag per sjukvårdsområde av såväl dess ärendeutveckling per vårdgivare som utvecklingen av ärendenas innehåll. För en närmare beskrivning av patientärendenas innehåll hänvisas till respektive vårdområde i denna årsredovisning. Sydvästra sjukvårdsområdet Såväl de båda sjukhusen som Primärvården Skåne och Privata vårdgivarnas antal ärenden har ökat. Ärendena har ökat inom alla de fyra huvudområdena och gäller främst inom undergrupperna tillgänglighet och väntetid, diagnos och behandling, intyg och journalfrågor samt bemötande. Mellersta sjukvårdsområdet De båda sjukhusen och Privata vårdgivare har ett ökat antal ärenden medan ärenden som berör Primärvården Skåne har minskat. Inom området har ärenden som berör organisation regler - resurser minskat och gäller främst inom undergrupperna tillgänglighet och väntetid samt PSR försäkringsfrågor. Huvudgruppen vård - behandling och bemötande kommunikation har ett ökat antal ärenden och då främst avseende ärendetyperna diagnos behandling samt bemötande. Nordvästra sjukvårdsområdet Helsingborgs sjukhus och Privata vårdgivare har ett ökat antal ärenden medan Ängelholms sjukhus och Primärvården Skåne har minskat i antal ärenden. I området har ärenden inom huvudgruppen organisation regler - resurser ökat, undergruppen tillgänglighet och väntetid har härinom ökat något. Huvudgruppen

22 vård - behandling är i antal i stort sett som tidigare medan bemötande - kommunikation har minskat kraftigt. Nordöstra sjukvårdsområdet Ärenden som berör de båda sjukhusen liksom Privata vårdgivare har ökat i antal medan primärvården Skåne har minskat kraftigt. Områdets ärendeantal inom huvudgruppen vård - behandling har en kraftig uppgång inom undergruppen diagnos - behandling. Antalet ärenden inom huvudgruppen organisation regler - resurser främst tillgänglighet och väntetid har fortsatt att minska i likhet med de senaste åren men ett minskat antal kan här ses i nästan alla undergrupperna. Sydöstra sjukvårdsområdet Antalet ärenden avseende de båda sjukhusen, främst Ystads lasarett, och Privata vårdgivare har minskat medan ärenden som berör Primärvården Skåne har ökat i antal. Ett minskat antal ärenden kan noteras i alla fyra huvudgrupperna och de flesta av undergrupperna visar en minskning. Anmälda ärenden avseende vård i Skåne Av tabellen nedan framgår antalet anmälningar åren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Socialstyrelsen (SoS), Personskadereglering AB (PSR), Läkemedelsförsäkringsföreningen (LFF) samt till Patientnämnden Skåne, som avser vård i Skåne. Uppgifterna har inhämtats från respektive myndighet/organisation. Tabell 7. Antal anmälningar/ärenden per myndighet/organisation och år som avser vård i Skåne. År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 HSAN * -* - * SoS-Lex Maria SoS-anm.ärenden** LFF/Zurich PSR Patientnämnden * Uppgifter för år 2006, 2007 och 2008 avseende Skåne har inte redovisats från HSAN. Totalt inkom anmälningar till HSAN år 2008, vilket är en ökning med 99 ärenden (motsvarande 2 procent) jämfört med år ** SoS-anmälningsärenden Avslutade patientärenden Under år 2008 avslutades ärenden, vilket är 353 fler än år Vid årsskiftet 2008/2009 fanns 156 pågående patientärenden, vilket är 16 fler än föregående årsskifte. Samtliga patientärenden registrerade fram till och med år 2007 var avslutade vid årsskiftet 2008/2009. Andelen avslutade patientärenden per handläggningsperiod och år framgår av tabell 8. Handläggningstiderna för patientärenden har kortats ytterligare. År 2008 slutfördes 80 procent av alla ärenden inom två månader. Tabell 8. Avslutade patientärenden per handläggningsperiod och år uttryckt i procent. Handläggningsperiod År 2005 År 2006 År 2007 År månader > 2 6 månader > 6 månader

23 Patientärendens bidrag till kvalitetsutvecklingen i vården Vårdens förbättringsåtgärder I 41 procent av det totala antalet avslutade ärenden år 2008 kontaktade handläggarna vid patientnämndens kansli vården under utredningsarbetet, i 23 procent (787 ärenden) genom att begära skriftliga yttranden. Av 58 skriftliga yttranden från verksamhetschefer/motsvarande framgår att man har vidtagit åtgärder inom vården för att händelsen inte ska upprepas, exempelvis att rutiner skapats eller reviderats och bemanningen justerats. Av 110 andra skriftliga yttranden från verksamhetschefer framgår att man avser att vidta åtgärder för att händelsen inte ska upprepas, exempelvis genom att information om händelsen ska ges till all personal. Några ärenden har resulterat i en Lex Maria-anmälan från vården till Socialstyrelsen. Patientärendenas bidrag till kvalitetsutvecklingen i vården Återrapportering av patientärenden Samlad återrapportering av avslutade patientärenden görs två gånger per år till berörda verksamhetschefer, chefläkare/motsvarande, förvaltningschefer/motsvarande och kontaktpersoner i kommunerna. Patientnämndens kanslis återrapportering beskrivs schematiskt i tabell 9. Återrapportering till privata vårdgivare görs endast till större verksamheter där man har verksamhetschef eller särskilt utsedd Lex Mariaansvarig. Tabell 9. Kansliets återrapportering av patientärenden år Förvaltningschef/ Motsvarande Chefläkare/ motsvarande Sjukhus, respektive Statistik Statistik + Primärvården Skåne, sjukhusets, Privata vårdgivare, respektive Tandvård primärvårdens, vårdgivarens, tandvårdens Habilitering Hjälpmedel samt Skånetrafiken/ Sjukresor KAMBER/ ambulanssjukvård Kommun Verksamhetschef/ motsvarande Statistik + enhetens ärenden Halv resp. helårsredovisning ärenden Statistik Statistik + enhetens ärenden Halv resp. helårsredovisning Statistik Statistik + verksamhetens ärenden Statistik + kommunens ärenden till kontaktperson Halv resp. helårsredovisning Halv resp. helårsredovisning Återrapportering av ärenden sker kontinuerligt enligt ovan till ansvariga på olika nivåer inom hälso- och sjukvården. I denna del av verksamheten har patientnämnden som mål att i förebyggande syfte göra de ansvariga för hälso- och sjukvården och tandvården uppmärksammade på de ärenden som inkommit till patientnämnden. Patientnämndens återrapportering är bara meningsfull om den kommer till vårdpersonalens kännedom och av dem används aktivt i det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet.

24 Under år 2003 beslutade Patientnämnden Skåne om en modell för politisk återredovisning. Modellen för politisk återredovisning reviderades något år 2007 med anledning av den nya politiska nämndstrukturen. År 2008 tillkom även en politisk överläggning med vårdproduktionsberedningen vilket sker vid samma tillfälle som med hälso- och sjukvårdsnämnden, se tabell 10. Överläggningarna med de olika nämndernas presidier sker med utgångspunkt i de iakttagelser som gjorts i patientärenden, vilka presenterats i helårsredovisningar och halvårsrapporter och som iakttagelser som redovisas muntligt. Kollektivtrafiknämnden erhöll en skriftlig rapport med anledning av att antalet ärenden var få. Verksamhetsberättelsen delgavs också samtliga ledamöter i regionfullmäktige våren Höstens planerade överläggning med hälso- och sjukvårdsnämndens presidium kunde inte genomföras. Vid en anordnad konferens under hösten återrapporterades ärenden som berörde kommuner. Tabell 10. Patientnämnden Skånes politiska återredovisning, reviderad från och med år Tidpunkt Politiskt organ Vår - regionfullmäktige - hälso- och sjukvårdsnämndens presidium - vårdproduktionsberedningens presidium - habilitering - och hjälpmedelsnämndens presidium - tandvårdsnämndens presidium - kollektivtrafiknämndens presidium Höst - hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Vartannat år - kommunstyrelsens presidium (i kommuner med avtal) - vård- och omsorgsnämnders ledamöter (i kommuner med avtal) Habilitering och Hjälpmedel Registrerade patientärenden Antalet registrerade patientärenden avseende förvaltningens fyra verksamheter var 54 under år 2008, vilket är en viss minskning jämfört med föregående år. Under år 2008 registrerades patientärenden för Region Skåne totalt. 1,6 procent av dessa berörde förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel. Patientärendenas fördelning och förändring över tid för förvaltningens respektive verksamheter framgår av tabell 11. För Syn-, hörsel- och dövverksamhet har antalet ärenden minskat och för Barn och ungdomshabilitering har antalet ärenden ökat. Tabell 11. Antal registrerade patientärenden år Verksamhet år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 Barn- och ungdomshabilitering Hjälpmedel Syn-, hörsel- och dövverksamhet Vuxenhabilitering 4 2 Övrigt 2 Summa