Statsskuldräntor m.m. 26

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsskuldräntor m.m. 26"

Transkript

1 Statsskuldräntor m.m. 26

2

3 Förslag till statsbudget för 1999 Statsskuldräntor Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Inledning Räntor på statsskulden...9 A1 räntor på statsskulden Prognos för statsskuldräntorna Upplåning Faktorer som påverkar ränteutgifterna Periodiserade ränteutgifter Känslighetsanalys Oförutsedda utgifter...15 B1 Oförutsedda utgifter Omfattning Ianspråktagande av anslaget 1997 och hittills Regeringens överväganden Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning...17 C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning Omfattning

4

5 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget A1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1), 2. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1), 3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Räntor på statsskulden ramanslag B1 Oförutsedda utgifter ramanslag C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ramanslag Summa

6

7 2 Inledning Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgiftstaket. Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26 Miljoner kronor Utfall 1997 Anslag 1998 Utgiftsprognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Räntor på statsskulden Oförutsedda utgifter Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 1 Totalt för utgiftsområde Före 1998 redovisades provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. 7

8

9 3 Räntor på statsskulden A1 Räntor på statsskulden Tabell 3.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall Anslag Förslag Beräknat Beräknat Utgiftsprognos Prognos för statsskuldräntorna Ränteutgifterna för 1998 beräknas uppgå till knappt 108 miljarder kronor, vilket är en ökning med nära 5 miljarder kronor jämfört med beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen. Ökningen förklaras till stor del av att växelkursrörelser har lett till större utgifter för realiserade valutaförluster än vad som prognostiserades i april. Görs motsvarande jämförelse av ränteutgifter exklusive valuta- och kursförluster/vinster, dvs. de räntor som påverkar det finansiella sparandet, så är minskningen endast 200 miljoner kronor. Summa räntor minskar fram till år 2001 i takt med att statsskulden amorteras och i takt med att äldre lån med höga kuponger förfaller och refinansieras till lägre räntesatser. I de totala utgifterna för statsskulden som belastar statsbudgeten och följaktligen statens lånebehov ingår emellertid också realiserade valuta- och kursförluster/vinster. Dessa kan påverka ränteutgifterna i såväl positiv som negativ riktning. Valutadifferenserna (dvs. förluster/vinster) är en funktion av hur mycket valutakursen för förfallande lån har förändrats sedan lånet emitterades Kursdifferenser är en funktion av aktiva skuldskötselåtgärder från Riksgäldskontorets sida. Valuta- och kursdifferenserna uppvisar ett mönster som inte på samma sätt som övriga ränteutgifter korresponderar mot den årliga skuldutvecklingen. Detta framgår av siffrorna i tabell 3.2, där de totala ränteutgifterna (summa ränteutgifter) uppvisar en mindre jämn utveckling mellan åren än ränteutgifterna exklusive valuta- och kursdifferenser (summa räntor). Under 1998 har Riksgäldskontoret genomfört ovanligt stora förtidsinlösen av lån, med realiserade kursförluster som följd. Även valutaförlusterna ser ut att bli relativt stora under För 1999 prognostiseras de totala ränteutgifterna till 84 miljarder kronor, dvs. ca 24 miljarder kronor lägre än Från och med år 1999 påverkas ränteutgifterna av transaktioner i samband det reformerade ålderspensionssystemet. År 1999 förs för första gången medel för premiepension, den fonderade delen av pensionssystemet, över från förvaltning i Riksgäldskontoret till privata förvaltare valda av den enskilde. Riksgäldskontorets inlåning minskar härmed vilket leder till lägre inkomster på nettoutlåningen. Samtidigt skall från och med år 1999 medel successivt föras över från AP-fonden till statskassan, vilket minskar lånebehovet och leder till en snabbare amortering av statsskulden. Åren 1999 och 2000 är de lånebehovs- och räntepåverkande effekterna av pensionsreformen relativt små. För år 2001 beräknas en lånebehovsförbättrande effekt på ca 144 miljarder kronor. Trots denna kraftiga minskning av lånebehovet 2001 ökar räntekostnaderna för detta år med ca 1 miljard kronor till följd av ålderspensionsreformen. Detta är en effekt av att ca 118 miljarder av överföringen beräknas utgöras av 9

10 statsobligationer som inleveraras till Riksgäldskontoret. Då merparten av kontorets statsobligationer har kupongräntor som överstiger marknadsräntan, innebär detta att inleveransen genererar utgifter i form av realiserade kursförluster på samma sätt som när Riksgäldskontoret på eget initiativ genomför uppköp eller byten av lån. Samtidigt minskar utgifterna för kupongräntebetalningar, eftersom den utelöpande statsskulden blir lägre. Ränteutgifterna för statsskulden blir därmed lägre även för åren efter Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden. Motsvarande bemyndigande avseende år 1997 behövde inte utnyttjas. Inte heller bemyndigandet för år 1998 har hittills behövt utnyttjas. Regeringen anser att den bör bemyndigas att överskrida anslaget under år 1999 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Regeringen avser att redovisa i vilken utsträckning den har måst utnyttja bemyndigandet. Diagram 3.1 Ränteförutsättningar Procent S t at s s kulds växel 6-mån 5-år s t at s obl. Tyskland 5-års US A 3-mån Diagram 3.2 Valutaförutsättningar ECU ECU-index Dollarkurs Upplåning Dollar 10 Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning är enligt riksdagsbeslut att minimera de långsiktiga kostnaderna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav. Riksgäldskontoret bedriver upplåning på tre huvudsakliga delmarknader; nominell svensk upplåning, real upplåning samt valutaupplåning. I diagram 3.3 redovisas statsskuldens fördelning på olika instrumenttyper Tabell 3.2 Utgiftsmässiga räntor på statsskulden Miljarder kronor Räntor på lån i svenska kronor 81,8 94,4 82,5 73,7 69,5 64,5 55,6 Räntor på lån i utländsk valuta 21,3 23,3 23,9 24,1 20,2 18,3 15,2 Räntor på in- och utlåning -14,4-16,6-5,6-3,6-4,5-4,0-4,0 Över-/underkurser vid emission 8,8-1,5-1,7-5,3-7,0-4,0-2,3 Summa räntor 97,4 99,6 99,1 88,9 78,3 74,8 64,5 Valutaförluster/vinster 6,0-6,1-3,6 5,4-2,4-4,4-0,9 Kursförluster/vinster 1,4 5,6 2,8 13,5 8,6 6,6 8,5 Övrigt -0,2 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa ränteutgifter 104,7 99,5 98,4 107,7 84,4 76,9 72,1 10

11 Diagram 3.3 Statsskuldens fördelning, 31 augusti 1998 Lån i utländsk valuta 26% Hushållsupplåning 5% Realränteobligationer 7% Dagslån 2% Statsskuld-växlar 15% Nominella statsobligationer 45% Den långa nominella upplåningen i svenska kronor koncentreras till s.k. benchmarklån. Dessa utgörs av fastförräntade obligationer med löptider på för närvarande mellan ett och 16 år. Förutom vid nyintroduktion av lån sker upplåning genom att nya trancher emitteras i de befintliga lånen. Huvudsyftet med benchmarksystemet är att varje lån skall vara tillräckligt stort för att god likviditet skall kunna upprätthållas. Detta minskar investerarnas risker och därmed deras avkastningskrav, och bidrar på så sätt till lägre upplåningskostnader för staten. Samtidigt som benchmarklånen främjar likviditet så sprids upplåningen över en tillräckligt bred avkastningskurva för att refinansieringsbördan skall jämnas ut (diagram 3.4). Ytterligare ett medel för att begränsa refinansieringsrisken när benchmarklånen förfaller är Riksgäldskontorets bytestransaktioner, som innebär att delar av lånen köps upp i förtid och ersätts med lån med längre löptid eller med statsskuldväxlar. Kontoret genomför också regelbundna emissioner av statsskuldväxlar. Vid sidan av den nominella upplåningen emitterar Riksgäldskontoret realränteobligationer. Genom att den reala avkastningen är känd undviker investerarna inflationsrisken och behöver därför inte kompenseras för att ta på sig en sådan risk. Realräntelånen finns såväl i form av nollkupongobligationer, för vilka all ränta inklusive inflationskompensation betalas ut i samband med att lånet förfaller, som i form av kuponglån med årlig räntebetalning. Diagram 3.4 Statsobligationslån 31 augusti 1998, totalt 748 miljarder kronor Miloner kronor B enchmarklån Icke B enchmarklån R ealo bligat io ner Riksgäldskontoret bedriver också upplåning direkt från hushållen. Hushållen ges därmed möjlighet att förvärva instrument utan kreditrisk, samtidigt som hushållsupplåningen, bidrar till att hålla nere de totala kostnaderna för statsskulden, eftersom kostnaderna är lägre än för annan upplåning. Nettoupplåningen i utländsk valuta har hittills bestämts för ett år i taget av ett mandat uppsatt av regeringen, efter samråd med Riksbanken och Riksgäldskontoret. Inom ramen för mandatet fattas samtliga beslut av Riksgäldskontoret. Upplåningen utgörs av såväl lång kapitalmarknadsupplåning som kort upplåning i form av emission av Commercial Papers (statsskuldväxlar i utländsk valuta). Dessutom genomför Riksgäldskontoret s.k. kron-/valutaswappar, som innebär att upplåning i svenska kronor transformeras till upplåning i utländsk valuta genom skuldbytesavtal där kronor säljs i utbyte mot utländsk valuta. Kron-/valutaswapparna i sig är inte finansierade, men bidrar till ett nettoinflöde av utländsk valuta som räknas in i upplåningsmandatet. För att valutaskuldens sammansättning skall vara förenlig med de riktmärken som har satts upp avseende skuldens valuta- och ränterisk, kombineras upplåningen med derivattransaktioner. Till följd av detta förfarande skiljer sig sammansättningen av de utestående lånen markant från nettoskuldsättningen i olika valutor (se diagram 3.5 och 3.6). Derivatinstrument används också för att inom fastställda riktlinjer och ramar ta begränsade valuta- och räntepositioner gentemot riktmärket. Derivatinstrumenten ingår inte i statsskuldsbegreppet, däremot belastas statsbudgeten av ränteutgifter på såväl lån som derivattransaktioner. 11

12 Under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i volym 2 redovisas en resultatbedömning av Riksgäldskontorets upplåning och statsskuldsförvaltning. Diagram 3.5 Valutaskulden exklusive derivattransaktioner, 31 augusti 1998 ECU 9% DEM 11% FRF 5% Övriga 14% CAD 2% JPY 18% USD 33% Diagram 3.6 Valutaskulden inklusive derivat transaktioner, 31 augusti 1998 Övriga 7% ECU 8% JPY 6% USD 12% DEM 22% GBP 8% ITL 6% BEF 6% GBP 11% NLG 7% 3.3 Faktorer som påverkar ränteutgifterna FRF 15% Ränteutgifternas storlek är en funktion av ett flertal olika faktorer. Grundläggande är statsskuldens storlek, statens lånebehov samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa faktorer är avgörande för den underliggande nivån i räntebelastningen sett över en längre tidsperiod. Ränteutgifternas fördelning mellan enskilda år påverkas emellertid också av tekniska faktorer i form av olika emissionstekniker som Riksgäldskontoret tillämpar. Exempel på upplåningsmetoder som kan ge stora sådana tekniska effekter på ränteutgifterna som påverkar det finansiella sparandet är emissioner av nollkupongobligationer samt benchmarklån. För nollkupongobligationer tas lånets sammanlagda ränta upp som utgifter för statsskulden först vid förfallotidpunkten. På detta sätt skjuts betalningarna av statskuldräntorna på framtiden. Vid emission av benchmarklån uppkommer över- eller underkurser när marknadsräntan avviker från de emitterade lånens fasta kupongräntor. En överkurs är ett pris över obligationens nominella värde, som innebär att långivaren ersätter Riksgäldskontoret med den nuvärdesberäknade mellanskillnaden mellan kupongräntan och marknadsräntan för lånets återstående löptid. Denna ersättning räknas av från ränteutgifterna och reducerar därmed nettot av ränteutgifterna vid upplåningstillfället, samtidigt som ränteutgifterna blir högre kommande år genom att Riksgäldskontoret förbinder sig att betala en högre ränta än marknadsräntan. Vid emission till underkurs gäller det motsatta. I de totala, lånebehovspåverkande ränteutgifterna ingår också realiserade kurs- och valutadifferenser som en icke försumbar del. Uppköp och byten i syfte att jämna ut förfalloprofilen samt för att snabbt få upp likviditet i nya lån ingår som ett led i Riksgäldskontorets aktiva skuldförvaltning. Analogt med vad som gäller när lån emitteras uppstår i dessa fall överoch underkurser. Vid uppköp till överkurs realiserar Riksgäldskontoret en kursförlust, eftersom långivaren måste ersättas med den nuvärdesberäknade mellanskillnaden mellan kupong- och marknadsränta för lånets återstående löptid. Samtidigt blir de ordinarie, i det finansiella sparandet inkluderade, räntorna lägre kommande år, eftersom uppköp till överkurs innebär att lånet kan refinansieras till en lägre räntenivå. Tvärtom innebär uppköp till underkurs en realiserad kursvinst, samtidigt som ränteutgifterna blir högre kommande år. Uppköp till någon form av kursdifferens - positiv eller negativ - innebär således enbart en omfördelning av ränteutgifter över tiden. Valutaskulden omvärderas löpande till aktuella valutakurser. Statsbudgeten belastas emellertid inte med orealiserade omvärderingar, utan först av de realiserade valutakursdifferenser som uppstår när lånen eller derivatinstrumenten förfaller. Valutadifferenserna är en funktion av växelkursrörelser sedan de förfallande instrumenten emitterades och uppvisar därför såväl ett oregelbundet mönster mellan åren, som stor volatilitet beroende på förändrade växelkursförutsättningar. 12

13 3.4 Periodiserade ränteutgifter Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldräntorna är i dag utgiftsmässig, dvs. baserad på hur mycket som betalas varje år. Ränteutgifterna blir därmed starkt beroende av vilka typer av upplåningstekniker som tillämpas och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period. När kostnaderna för statsskulden utvärderas bör fokus i stället främst ligga på hur mycket räntekostnader som genereras under en viss period. I tabell 3.3 redovisas även periodiserade ränteutgifter för statsskulden. Periodiseringen innebär att räntorna sprids ut över lånets löptid. Störst effekt får detta för nollkupongobligationer. För dessa utbetalas ingen ränta förrän på förfallodagen, medan det enligt upplupenprincipen genereras ränta under hela löptiden. Vidare görs justeringar för över- och underkurser som uppstår vid emissionerna. I stället för att redovisa dem som inkomst- respektive utgiftsräntor vid upplåningstillfällena, fördelas de ut över respektive låns återstående löptid. Varje lån kommer härmed att under hela sin livstid belasta räntekostnaderna med den marknadsränta de har emitterats till, eftersom nettot av ett låns kupongränta och periodiserade över- eller underkurs sammanfaller med marknadsräntan vid emissionen. Förutom löpande ränteutgifter samt över- och underkurser från emissionerna, vilket också är de ränteutgifter som påverkar det finansiella sparandet, är statsskulden behäftad med utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån samt realiserade valutakursdifferenser. Dessa två kategorier av räntor har inte periodiserats, på grund av att de faktiska beloppen blir kända först på förfallodagen. Man kan emellertid inte helt bortse från dessa räntor, då de, som nämns under avsnitt 3.1, påverkar lånebehovet. Precis som i den utgiftsmässiga redovisningen tas i de periodiserade ränteutgifterna enbart hänsyn till realiserade effekter. Orealiserade omvärderingar av skulden med avseende på ändringar i marknadsräntor och växelkurser tas inte upp som kostnader för statsskulden. Tabell 3.3 Periodiserade ränteutgifter på statsskulden Miljarder kronor Summa räntor enligt tabell ,7 88,9 78,3 74,8 64,5 Justering kursdifferenser vid emission -0,3 3,0 5,8 2,8 2,0 Justering nollkupongräntor 1,5 2,8 1,6 2,8 2,3 Summa kostnadsjustering 1,1 5,9 7,5 5,6 4,4 Summa beräknade räntekostnader 100,2 94,8 85,8 80,4 68,9 De periodiserade räntorna blir under hela perioden högre än de utgiftsmässiga. Periodiseringen av över- och underkurser vid emission bidrar till att de kostnadsmässiga räntorna blir högre, beroende på att det för perioden på nettobasis prognostiseras realiserade överkurser vilka genom periodoseringen sprids ut över en längre tidsperiod. Redovisning av nollkupongräntor på upplupen basis ökar de periodiserade räntorna relativt de utgiftsmässiga, då merparten av nollkuponglånen har relativt lång löptid med förfall först efter periodens utgång. 3.5 Känslighetsanalys En ränteförändring med en procentenhet för återstoden av 1998 skulle öka eller minska ränteutgifterna under året med ca 3 miljarder kronor. Om den svenska marknadsräntan skulle stiga eller sjunka med en procentenhet från och med 1999 jämfört med beräkningsantagandena, så skulle ränteutgifterna stiga respektive sjunka med nära 8 miljarder kronor För år 2000 och 2001 skulle effekten på ränteutgifterna bli mellan 4 och 6 miljarder kronor. Känsligheten för ränteförändringar minskar i takt med minskade lånebehov och lägre statsskuld. En förändring av utländska räntor med en procentenhet från och med 1999 skulle öka eller minska ränteutgifterna med mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. En förändring av kronkursen med en procent 1998, beroende på hur olika valutor rör sig mot varandra, genererar ökade respektive minskade valutakursdifferenser med upp till ca 2 miljarder kronor. En förstärkning respektive försvagning av kronkursen med en procent från och med 1999 skulle minska respektive öka utgifterna för 13

14 realiserade valutakursdifferenser med ca 0,5 miljarder per år. Detta gäller en generell förändring av kronkursen, i de fall kronan rör sig åt olika håll gentemot olika valutor kan enprocentiga förändringar implicera betydligt större ökningar eller minskningar av de realiserade valutadifferenserna. En förbättring av lånebehovet med 10 miljarder ett enskilt år skulle öka ränteutgifterna med ca 0,5 miljarder det året som förbättringen inträffar (till följd av att statsobligationsupplåningen under perioden beräknas ske till överkurser, vilka ackumulerat blir lägre då mindre volymer upplånas), och därefter minska ränteutgifterna med ca 0,4 miljarder kronor per år. Ökat upplåningsbehov med 10 miljarder skulle ge motsatt effekt. 14

15 4 Oförutsedda utgifter B1 Oförutsedda utgifter Tabell 4.1Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall Anslag Förslag Beräknat Beräknat Anslagssparande Utgiftsprognos till följd av nämnda händelse. Den andra större utbetalning på 2,4 miljoner kronor avsåg ersättning för särskilda kostnader i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen. Hittills under 1998 har 0,7 miljoner kronor utbetalats från detta anslag, varav 0,6 miljoner kronor avser ersättningar för särskilda kostnader och tillsynsinsatser med anledning av tunnelbygget genom Hallandsåsen. 4.1 Omfattning Ett särskilt anslag finns uppställt på statsbudgeten för att vid behov kunna användas för att täcka oförutsedda utgifter. Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 10 miljoner kronor. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall. 4.2 Ianspråktagande av anslaget 1997 och hittills 1998 Under 1997 utbetalades 6,8 miljoner kronor från detta anslag. Den 24 maj 1995 uppdrog regeringen åt Sjöfartsverket att ombesörja bevakning av platsen för M/S Estonias förlisning. Regeringen beslutade samtidigt att kostnaden på 4,4 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 skulle belasta anslaget. Kostnaden kom emellertid av bokföringstekniska skäl inte att belasta anslaget. Regeringen beslutade därför den 11 september 1997 om att anslaget skulle belastas med 4,4 miljoner kronor 4.3 Regeringens överväganden Enligt regeringens bedömning behövs ett anslag för oförutsedda utgifter även fortsättningsvis. Anslaget bör få disponeras för utgifter som är av så brådskande art att ärendet inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Under en lång följd av år har riksdagen även medgett att anslaget får användas för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande. Regeringen har sålunda från detta anslag fått betala ut t.ex. belopp som staten genom lagakraftvunnen dom ålagts att betala, belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta samt skador inom landet som uppkommit genom tidigare krigsförhållanden (se prop. 1997/98:1, utgiftsområde 26, s. 13 f). Regeringen bör även fortsättningsvis få betala ut ersättning för skador av sådan natur. Anslaget får inte användas för att tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets 15

16 försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Det ankommer på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Anslagets karaktär medger inte någon närmare bedömning av omfattningen av oförutsedda utgifter. Regeringen föreslår att medel för oförutsedda utgifter skall anvisas på ett ramanslag och att anslagsbeloppet skall vara 10 miljoner kronor. 16

17 5 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning Tabell 5.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Anslag Förslag Beräknat Beräknat Omfattning Utgiftsprognos Anslaget innefattar provisionskostnader relaterade till valutaupplåningen. Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån. Dessa s k underwriters som består av en eller flera banker, köper lånet av Riksgäldskontoret och säljer det sedan vidare till investerarna. De tar därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisioner. I provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till tre externa förvaltare som vardera förvaltar en liten andel av valutaskulden samt kreditavgifter. För perioden 1999 till 2001 prognostiseras provisionskostnader för valutaupplåningen på sammanlagt 100 miljoner kronor per år. Mot bakgrund av antagande om en fortsatt nettoamortering av valutaskulden har prognosen reviderats ned jämfört med tidigare prognoser. Regeringen anser att den bör bemyndigas att överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under år 1999 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Regeringen avser att redovisa i vilken utsträckning den har utnyttjat bemyndigandet. Under år 1998 har regeringen hittills inte behövt utnyttja motsvarande bemyndigande. 17

Statsskuldsräntor m.m.

Statsskuldsräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m. 26 Förslag till statsbudget för 2002 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 3.1 Prognos för

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statsbudget för 2000 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 A1 Räntor på statsskulden...11

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1) Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning av anslag inom

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statsbudget för 2001 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 92:1 Räntor på statsskulden...11

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statsbudget för 2011 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m... 9 3 Räntor på statsskulden...

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statsbudget för 2003 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 3.1 Prognos för

Läs mer

Statsskuldsräntor 26

Statsskuldsräntor 26 Statsskuldsräntor 26 Förslag till statsbudget för 2009 Statsskuldsräntor Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m... 9 3 Räntor på statsskulden...

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2017 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 Diagramförteckning... 5 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2013 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Riksdagen har den 19 november 2008 beslutat att ramen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ska uppgå

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2014 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., som totalt

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2016 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-04-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING Riksgäldskontorets prognos är oförändrat 90 100 miljarder kr i budgetöverskott 2000. Justering för tillfälliga faktorer indikerar ett överskott på 5 15 miljarder

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2015/16:1 utg.omr. 26) och en motion

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad.

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Riksgäldens Årsredovisning 2006 Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 2 Riksgäldsdirektören har ordet 3 Sammanfattande resultat

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 31 januari 2001 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 2001 Riksgäldskontorets prognos pekar på ett överskott i statens betalningar på 70 80 miljarder

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1 Innehåll Bilaga 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 3 Utgångspunkter för regeringens riktlinjer... 6 3.1 Skuldens sammansättning... 6 3.2 Kostnadsmått...

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 28 december 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 71 523 598 44 1 12 47 33 757 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 31 januari 213 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 119 462 939 985 1 239 51 27 742 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 3 april 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 2 44 298 34 1 46 528 961 767 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS Årsredovisningens räkenskapshandlingar har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om myndigheters årsredovisning

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:196

Regeringens skrivelse 2013/14:196 Regeringens skrivelse 2013/14:196 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009 2013 Skr. 2013/14:196 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 april 2014 Fredrik

Läs mer

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 3 december 11 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 58 357 518 353 1 626 318 989 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 31 januari 212 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 7 848 341 18 1 8 474 66 169 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012

RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Riktlinjebeslut för statsskuldens förvaltning 2013...

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 februari 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS LIKVIDITETSFÖRVALTNING

STATENS LIKVIDITETSFÖRVALTNING SSUPPLÅNING PROGNOS OCH NLYS 2005:1 SENS LIVIDIESÖRVLNING Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning ska säkra att statens betalningar fullgörs i tid och bedrivas till så låga kostnader som möjligt med

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 december 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 28 november 214 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 6 17 293 15 1 243 443 674 534 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgälden Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009 Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgäldens uppgifter Förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med beaktande av risken Ge statliga garantier och

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 3 december 214 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 77 456 465 29 1 32 9 139 824 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Avrapportering av regeringsuppdraget att utreda om utvärderingen av det övergripande målet kan underlättas

Avrapportering av regeringsuppdraget att utreda om utvärderingen av det övergripande målet kan underlättas 2016-12-20 Dnr 2016/1345 Avrapportering av regeringsuppdraget att utreda om utvärderingen av det övergripande målet kan underlättas Riksgälden redovisar i denna rapport resultatet av regeringsuppdraget

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 januari 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 juli 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 oktober 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 augusti 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Underlag för utvärdering

Underlag för utvärdering Dnr 214/251 21 februari 214 Underlag för utvärdering Statsskuldens förvaltning 213 1 Underlag för utvärdering 213 1 Mål och utvärdering 1 1.1 Uppdrag 1 1.2 Ramverk för statsskuldsförvaltningen 1 2 Riksgäldens

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012 Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 2011-12-07, 4 Beslut DATUM: 2011-12-07 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 november 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 december 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2017-04-26 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 januari 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 maj 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 28 april 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Innehåll. Riksgäldens vision och uppdrag 1. Riksgäldsdirektören har ordet 2. Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4. Kostnader och anslag 6

Innehåll. Riksgäldens vision och uppdrag 1. Riksgäldsdirektören har ordet 2. Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4. Kostnader och anslag 6 Årsredovisning 2007 Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 1 Riksgäldsdirektören har ordet 2 Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4 Kostnader och anslag 6 Statsskuldsförvaltning 10 Statens internbank

Läs mer

Riksbanken och statsskulden

Riksbanken och statsskulden Riksbanken och statsskulden 1668 2003 Klas Fregert Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet Roger Gustafsson Boverket februari 2007 Sammanställt för Riksbankens projekt om historisk statistik

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2014 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:

lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande: STATSKONTORET FÖRESKRIFT 23.4.2003 Dnr 102/03/v107/531/2003 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRINGSKONTON Enligt 42 b 4 momentet i förordningen om statsbudgeten (11.12.1992

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

1. Statsskuldens nuvarande sammansättning

1. Statsskuldens nuvarande sammansättning Bilaga Finansdepartementet Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 1999 Våren 1998 presenterade regeringen förslag till en ny beslutsstruktur och en ny målformulering för statsskuldspolitiken i propositionen

Läs mer

Avgiften till. Europeiska gemenskapen

Avgiften till. Europeiska gemenskapen Avgiften till 27 Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2005 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation Statsupplåning prognos och analys 22:3 Statens lånebehov Prognosförutsättningar 3 Årsprognosen för 22 3 Årsprognosen för 23 Lånebehovet justerat för tillfälliga effekter 5 Månadsprognoser 5 Statsskulden

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2017 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga. Bilaga E1 Direktionens protokoll 160316 8 Beslutsunderlag DATUM: 2016-03-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader (AFM) HANDLÄGGARE: Christian Alexandersson, Emelie Bagelius, Fredrik Omberg HANTERINGSKLASS

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 18/3 16 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer