Statsskuldräntor m.m. 26

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsskuldräntor m.m. 26"

Transkript

1 Statsskuldräntor m.m. 26

2

3 Förslag till statsbudget för 1999 Statsskuldräntor Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Inledning Räntor på statsskulden...9 A1 räntor på statsskulden Prognos för statsskuldräntorna Upplåning Faktorer som påverkar ränteutgifterna Periodiserade ränteutgifter Känslighetsanalys Oförutsedda utgifter...15 B1 Oförutsedda utgifter Omfattning Ianspråktagande av anslaget 1997 och hittills Regeringens överväganden Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning...17 C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning Omfattning

4

5 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget A1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1), 2. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1), 3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Räntor på statsskulden ramanslag B1 Oförutsedda utgifter ramanslag C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ramanslag Summa

6

7 2 Inledning Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgiftstaket. Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26 Miljoner kronor Utfall 1997 Anslag 1998 Utgiftsprognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Räntor på statsskulden Oförutsedda utgifter Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 1 Totalt för utgiftsområde Före 1998 redovisades provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. 7

8

9 3 Räntor på statsskulden A1 Räntor på statsskulden Tabell 3.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall Anslag Förslag Beräknat Beräknat Utgiftsprognos Prognos för statsskuldräntorna Ränteutgifterna för 1998 beräknas uppgå till knappt 108 miljarder kronor, vilket är en ökning med nära 5 miljarder kronor jämfört med beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen. Ökningen förklaras till stor del av att växelkursrörelser har lett till större utgifter för realiserade valutaförluster än vad som prognostiserades i april. Görs motsvarande jämförelse av ränteutgifter exklusive valuta- och kursförluster/vinster, dvs. de räntor som påverkar det finansiella sparandet, så är minskningen endast 200 miljoner kronor. Summa räntor minskar fram till år 2001 i takt med att statsskulden amorteras och i takt med att äldre lån med höga kuponger förfaller och refinansieras till lägre räntesatser. I de totala utgifterna för statsskulden som belastar statsbudgeten och följaktligen statens lånebehov ingår emellertid också realiserade valuta- och kursförluster/vinster. Dessa kan påverka ränteutgifterna i såväl positiv som negativ riktning. Valutadifferenserna (dvs. förluster/vinster) är en funktion av hur mycket valutakursen för förfallande lån har förändrats sedan lånet emitterades Kursdifferenser är en funktion av aktiva skuldskötselåtgärder från Riksgäldskontorets sida. Valuta- och kursdifferenserna uppvisar ett mönster som inte på samma sätt som övriga ränteutgifter korresponderar mot den årliga skuldutvecklingen. Detta framgår av siffrorna i tabell 3.2, där de totala ränteutgifterna (summa ränteutgifter) uppvisar en mindre jämn utveckling mellan åren än ränteutgifterna exklusive valuta- och kursdifferenser (summa räntor). Under 1998 har Riksgäldskontoret genomfört ovanligt stora förtidsinlösen av lån, med realiserade kursförluster som följd. Även valutaförlusterna ser ut att bli relativt stora under För 1999 prognostiseras de totala ränteutgifterna till 84 miljarder kronor, dvs. ca 24 miljarder kronor lägre än Från och med år 1999 påverkas ränteutgifterna av transaktioner i samband det reformerade ålderspensionssystemet. År 1999 förs för första gången medel för premiepension, den fonderade delen av pensionssystemet, över från förvaltning i Riksgäldskontoret till privata förvaltare valda av den enskilde. Riksgäldskontorets inlåning minskar härmed vilket leder till lägre inkomster på nettoutlåningen. Samtidigt skall från och med år 1999 medel successivt föras över från AP-fonden till statskassan, vilket minskar lånebehovet och leder till en snabbare amortering av statsskulden. Åren 1999 och 2000 är de lånebehovs- och räntepåverkande effekterna av pensionsreformen relativt små. För år 2001 beräknas en lånebehovsförbättrande effekt på ca 144 miljarder kronor. Trots denna kraftiga minskning av lånebehovet 2001 ökar räntekostnaderna för detta år med ca 1 miljard kronor till följd av ålderspensionsreformen. Detta är en effekt av att ca 118 miljarder av överföringen beräknas utgöras av 9

10 statsobligationer som inleveraras till Riksgäldskontoret. Då merparten av kontorets statsobligationer har kupongräntor som överstiger marknadsräntan, innebär detta att inleveransen genererar utgifter i form av realiserade kursförluster på samma sätt som när Riksgäldskontoret på eget initiativ genomför uppköp eller byten av lån. Samtidigt minskar utgifterna för kupongräntebetalningar, eftersom den utelöpande statsskulden blir lägre. Ränteutgifterna för statsskulden blir därmed lägre även för åren efter Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden. Motsvarande bemyndigande avseende år 1997 behövde inte utnyttjas. Inte heller bemyndigandet för år 1998 har hittills behövt utnyttjas. Regeringen anser att den bör bemyndigas att överskrida anslaget under år 1999 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Regeringen avser att redovisa i vilken utsträckning den har måst utnyttja bemyndigandet. Diagram 3.1 Ränteförutsättningar Procent S t at s s kulds växel 6-mån 5-år s t at s obl. Tyskland 5-års US A 3-mån Diagram 3.2 Valutaförutsättningar ECU ECU-index Dollarkurs Upplåning Dollar 10 Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning är enligt riksdagsbeslut att minimera de långsiktiga kostnaderna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav. Riksgäldskontoret bedriver upplåning på tre huvudsakliga delmarknader; nominell svensk upplåning, real upplåning samt valutaupplåning. I diagram 3.3 redovisas statsskuldens fördelning på olika instrumenttyper Tabell 3.2 Utgiftsmässiga räntor på statsskulden Miljarder kronor Räntor på lån i svenska kronor 81,8 94,4 82,5 73,7 69,5 64,5 55,6 Räntor på lån i utländsk valuta 21,3 23,3 23,9 24,1 20,2 18,3 15,2 Räntor på in- och utlåning -14,4-16,6-5,6-3,6-4,5-4,0-4,0 Över-/underkurser vid emission 8,8-1,5-1,7-5,3-7,0-4,0-2,3 Summa räntor 97,4 99,6 99,1 88,9 78,3 74,8 64,5 Valutaförluster/vinster 6,0-6,1-3,6 5,4-2,4-4,4-0,9 Kursförluster/vinster 1,4 5,6 2,8 13,5 8,6 6,6 8,5 Övrigt -0,2 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa ränteutgifter 104,7 99,5 98,4 107,7 84,4 76,9 72,1 10

11 Diagram 3.3 Statsskuldens fördelning, 31 augusti 1998 Lån i utländsk valuta 26% Hushållsupplåning 5% Realränteobligationer 7% Dagslån 2% Statsskuld-växlar 15% Nominella statsobligationer 45% Den långa nominella upplåningen i svenska kronor koncentreras till s.k. benchmarklån. Dessa utgörs av fastförräntade obligationer med löptider på för närvarande mellan ett och 16 år. Förutom vid nyintroduktion av lån sker upplåning genom att nya trancher emitteras i de befintliga lånen. Huvudsyftet med benchmarksystemet är att varje lån skall vara tillräckligt stort för att god likviditet skall kunna upprätthållas. Detta minskar investerarnas risker och därmed deras avkastningskrav, och bidrar på så sätt till lägre upplåningskostnader för staten. Samtidigt som benchmarklånen främjar likviditet så sprids upplåningen över en tillräckligt bred avkastningskurva för att refinansieringsbördan skall jämnas ut (diagram 3.4). Ytterligare ett medel för att begränsa refinansieringsrisken när benchmarklånen förfaller är Riksgäldskontorets bytestransaktioner, som innebär att delar av lånen köps upp i förtid och ersätts med lån med längre löptid eller med statsskuldväxlar. Kontoret genomför också regelbundna emissioner av statsskuldväxlar. Vid sidan av den nominella upplåningen emitterar Riksgäldskontoret realränteobligationer. Genom att den reala avkastningen är känd undviker investerarna inflationsrisken och behöver därför inte kompenseras för att ta på sig en sådan risk. Realräntelånen finns såväl i form av nollkupongobligationer, för vilka all ränta inklusive inflationskompensation betalas ut i samband med att lånet förfaller, som i form av kuponglån med årlig räntebetalning. Diagram 3.4 Statsobligationslån 31 augusti 1998, totalt 748 miljarder kronor Miloner kronor B enchmarklån Icke B enchmarklån R ealo bligat io ner Riksgäldskontoret bedriver också upplåning direkt från hushållen. Hushållen ges därmed möjlighet att förvärva instrument utan kreditrisk, samtidigt som hushållsupplåningen, bidrar till att hålla nere de totala kostnaderna för statsskulden, eftersom kostnaderna är lägre än för annan upplåning. Nettoupplåningen i utländsk valuta har hittills bestämts för ett år i taget av ett mandat uppsatt av regeringen, efter samråd med Riksbanken och Riksgäldskontoret. Inom ramen för mandatet fattas samtliga beslut av Riksgäldskontoret. Upplåningen utgörs av såväl lång kapitalmarknadsupplåning som kort upplåning i form av emission av Commercial Papers (statsskuldväxlar i utländsk valuta). Dessutom genomför Riksgäldskontoret s.k. kron-/valutaswappar, som innebär att upplåning i svenska kronor transformeras till upplåning i utländsk valuta genom skuldbytesavtal där kronor säljs i utbyte mot utländsk valuta. Kron-/valutaswapparna i sig är inte finansierade, men bidrar till ett nettoinflöde av utländsk valuta som räknas in i upplåningsmandatet. För att valutaskuldens sammansättning skall vara förenlig med de riktmärken som har satts upp avseende skuldens valuta- och ränterisk, kombineras upplåningen med derivattransaktioner. Till följd av detta förfarande skiljer sig sammansättningen av de utestående lånen markant från nettoskuldsättningen i olika valutor (se diagram 3.5 och 3.6). Derivatinstrument används också för att inom fastställda riktlinjer och ramar ta begränsade valuta- och räntepositioner gentemot riktmärket. Derivatinstrumenten ingår inte i statsskuldsbegreppet, däremot belastas statsbudgeten av ränteutgifter på såväl lån som derivattransaktioner. 11

12 Under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i volym 2 redovisas en resultatbedömning av Riksgäldskontorets upplåning och statsskuldsförvaltning. Diagram 3.5 Valutaskulden exklusive derivattransaktioner, 31 augusti 1998 ECU 9% DEM 11% FRF 5% Övriga 14% CAD 2% JPY 18% USD 33% Diagram 3.6 Valutaskulden inklusive derivat transaktioner, 31 augusti 1998 Övriga 7% ECU 8% JPY 6% USD 12% DEM 22% GBP 8% ITL 6% BEF 6% GBP 11% NLG 7% 3.3 Faktorer som påverkar ränteutgifterna FRF 15% Ränteutgifternas storlek är en funktion av ett flertal olika faktorer. Grundläggande är statsskuldens storlek, statens lånebehov samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa faktorer är avgörande för den underliggande nivån i räntebelastningen sett över en längre tidsperiod. Ränteutgifternas fördelning mellan enskilda år påverkas emellertid också av tekniska faktorer i form av olika emissionstekniker som Riksgäldskontoret tillämpar. Exempel på upplåningsmetoder som kan ge stora sådana tekniska effekter på ränteutgifterna som påverkar det finansiella sparandet är emissioner av nollkupongobligationer samt benchmarklån. För nollkupongobligationer tas lånets sammanlagda ränta upp som utgifter för statsskulden först vid förfallotidpunkten. På detta sätt skjuts betalningarna av statskuldräntorna på framtiden. Vid emission av benchmarklån uppkommer över- eller underkurser när marknadsräntan avviker från de emitterade lånens fasta kupongräntor. En överkurs är ett pris över obligationens nominella värde, som innebär att långivaren ersätter Riksgäldskontoret med den nuvärdesberäknade mellanskillnaden mellan kupongräntan och marknadsräntan för lånets återstående löptid. Denna ersättning räknas av från ränteutgifterna och reducerar därmed nettot av ränteutgifterna vid upplåningstillfället, samtidigt som ränteutgifterna blir högre kommande år genom att Riksgäldskontoret förbinder sig att betala en högre ränta än marknadsräntan. Vid emission till underkurs gäller det motsatta. I de totala, lånebehovspåverkande ränteutgifterna ingår också realiserade kurs- och valutadifferenser som en icke försumbar del. Uppköp och byten i syfte att jämna ut förfalloprofilen samt för att snabbt få upp likviditet i nya lån ingår som ett led i Riksgäldskontorets aktiva skuldförvaltning. Analogt med vad som gäller när lån emitteras uppstår i dessa fall överoch underkurser. Vid uppköp till överkurs realiserar Riksgäldskontoret en kursförlust, eftersom långivaren måste ersättas med den nuvärdesberäknade mellanskillnaden mellan kupong- och marknadsränta för lånets återstående löptid. Samtidigt blir de ordinarie, i det finansiella sparandet inkluderade, räntorna lägre kommande år, eftersom uppköp till överkurs innebär att lånet kan refinansieras till en lägre räntenivå. Tvärtom innebär uppköp till underkurs en realiserad kursvinst, samtidigt som ränteutgifterna blir högre kommande år. Uppköp till någon form av kursdifferens - positiv eller negativ - innebär således enbart en omfördelning av ränteutgifter över tiden. Valutaskulden omvärderas löpande till aktuella valutakurser. Statsbudgeten belastas emellertid inte med orealiserade omvärderingar, utan först av de realiserade valutakursdifferenser som uppstår när lånen eller derivatinstrumenten förfaller. Valutadifferenserna är en funktion av växelkursrörelser sedan de förfallande instrumenten emitterades och uppvisar därför såväl ett oregelbundet mönster mellan åren, som stor volatilitet beroende på förändrade växelkursförutsättningar. 12

13 3.4 Periodiserade ränteutgifter Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldräntorna är i dag utgiftsmässig, dvs. baserad på hur mycket som betalas varje år. Ränteutgifterna blir därmed starkt beroende av vilka typer av upplåningstekniker som tillämpas och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period. När kostnaderna för statsskulden utvärderas bör fokus i stället främst ligga på hur mycket räntekostnader som genereras under en viss period. I tabell 3.3 redovisas även periodiserade ränteutgifter för statsskulden. Periodiseringen innebär att räntorna sprids ut över lånets löptid. Störst effekt får detta för nollkupongobligationer. För dessa utbetalas ingen ränta förrän på förfallodagen, medan det enligt upplupenprincipen genereras ränta under hela löptiden. Vidare görs justeringar för över- och underkurser som uppstår vid emissionerna. I stället för att redovisa dem som inkomst- respektive utgiftsräntor vid upplåningstillfällena, fördelas de ut över respektive låns återstående löptid. Varje lån kommer härmed att under hela sin livstid belasta räntekostnaderna med den marknadsränta de har emitterats till, eftersom nettot av ett låns kupongränta och periodiserade över- eller underkurs sammanfaller med marknadsräntan vid emissionen. Förutom löpande ränteutgifter samt över- och underkurser från emissionerna, vilket också är de ränteutgifter som påverkar det finansiella sparandet, är statsskulden behäftad med utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån samt realiserade valutakursdifferenser. Dessa två kategorier av räntor har inte periodiserats, på grund av att de faktiska beloppen blir kända först på förfallodagen. Man kan emellertid inte helt bortse från dessa räntor, då de, som nämns under avsnitt 3.1, påverkar lånebehovet. Precis som i den utgiftsmässiga redovisningen tas i de periodiserade ränteutgifterna enbart hänsyn till realiserade effekter. Orealiserade omvärderingar av skulden med avseende på ändringar i marknadsräntor och växelkurser tas inte upp som kostnader för statsskulden. Tabell 3.3 Periodiserade ränteutgifter på statsskulden Miljarder kronor Summa räntor enligt tabell ,7 88,9 78,3 74,8 64,5 Justering kursdifferenser vid emission -0,3 3,0 5,8 2,8 2,0 Justering nollkupongräntor 1,5 2,8 1,6 2,8 2,3 Summa kostnadsjustering 1,1 5,9 7,5 5,6 4,4 Summa beräknade räntekostnader 100,2 94,8 85,8 80,4 68,9 De periodiserade räntorna blir under hela perioden högre än de utgiftsmässiga. Periodiseringen av över- och underkurser vid emission bidrar till att de kostnadsmässiga räntorna blir högre, beroende på att det för perioden på nettobasis prognostiseras realiserade överkurser vilka genom periodoseringen sprids ut över en längre tidsperiod. Redovisning av nollkupongräntor på upplupen basis ökar de periodiserade räntorna relativt de utgiftsmässiga, då merparten av nollkuponglånen har relativt lång löptid med förfall först efter periodens utgång. 3.5 Känslighetsanalys En ränteförändring med en procentenhet för återstoden av 1998 skulle öka eller minska ränteutgifterna under året med ca 3 miljarder kronor. Om den svenska marknadsräntan skulle stiga eller sjunka med en procentenhet från och med 1999 jämfört med beräkningsantagandena, så skulle ränteutgifterna stiga respektive sjunka med nära 8 miljarder kronor För år 2000 och 2001 skulle effekten på ränteutgifterna bli mellan 4 och 6 miljarder kronor. Känsligheten för ränteförändringar minskar i takt med minskade lånebehov och lägre statsskuld. En förändring av utländska räntor med en procentenhet från och med 1999 skulle öka eller minska ränteutgifterna med mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. En förändring av kronkursen med en procent 1998, beroende på hur olika valutor rör sig mot varandra, genererar ökade respektive minskade valutakursdifferenser med upp till ca 2 miljarder kronor. En förstärkning respektive försvagning av kronkursen med en procent från och med 1999 skulle minska respektive öka utgifterna för 13

14 realiserade valutakursdifferenser med ca 0,5 miljarder per år. Detta gäller en generell förändring av kronkursen, i de fall kronan rör sig åt olika håll gentemot olika valutor kan enprocentiga förändringar implicera betydligt större ökningar eller minskningar av de realiserade valutadifferenserna. En förbättring av lånebehovet med 10 miljarder ett enskilt år skulle öka ränteutgifterna med ca 0,5 miljarder det året som förbättringen inträffar (till följd av att statsobligationsupplåningen under perioden beräknas ske till överkurser, vilka ackumulerat blir lägre då mindre volymer upplånas), och därefter minska ränteutgifterna med ca 0,4 miljarder kronor per år. Ökat upplåningsbehov med 10 miljarder skulle ge motsatt effekt. 14

15 4 Oförutsedda utgifter B1 Oförutsedda utgifter Tabell 4.1Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall Anslag Förslag Beräknat Beräknat Anslagssparande Utgiftsprognos till följd av nämnda händelse. Den andra större utbetalning på 2,4 miljoner kronor avsåg ersättning för särskilda kostnader i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen. Hittills under 1998 har 0,7 miljoner kronor utbetalats från detta anslag, varav 0,6 miljoner kronor avser ersättningar för särskilda kostnader och tillsynsinsatser med anledning av tunnelbygget genom Hallandsåsen. 4.1 Omfattning Ett särskilt anslag finns uppställt på statsbudgeten för att vid behov kunna användas för att täcka oförutsedda utgifter. Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 10 miljoner kronor. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall. 4.2 Ianspråktagande av anslaget 1997 och hittills 1998 Under 1997 utbetalades 6,8 miljoner kronor från detta anslag. Den 24 maj 1995 uppdrog regeringen åt Sjöfartsverket att ombesörja bevakning av platsen för M/S Estonias förlisning. Regeringen beslutade samtidigt att kostnaden på 4,4 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 skulle belasta anslaget. Kostnaden kom emellertid av bokföringstekniska skäl inte att belasta anslaget. Regeringen beslutade därför den 11 september 1997 om att anslaget skulle belastas med 4,4 miljoner kronor 4.3 Regeringens överväganden Enligt regeringens bedömning behövs ett anslag för oförutsedda utgifter även fortsättningsvis. Anslaget bör få disponeras för utgifter som är av så brådskande art att ärendet inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Under en lång följd av år har riksdagen även medgett att anslaget får användas för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande. Regeringen har sålunda från detta anslag fått betala ut t.ex. belopp som staten genom lagakraftvunnen dom ålagts att betala, belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta samt skador inom landet som uppkommit genom tidigare krigsförhållanden (se prop. 1997/98:1, utgiftsområde 26, s. 13 f). Regeringen bör även fortsättningsvis få betala ut ersättning för skador av sådan natur. Anslaget får inte användas för att tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets 15

16 försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Det ankommer på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Anslagets karaktär medger inte någon närmare bedömning av omfattningen av oförutsedda utgifter. Regeringen föreslår att medel för oförutsedda utgifter skall anvisas på ett ramanslag och att anslagsbeloppet skall vara 10 miljoner kronor. 16

17 5 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning Tabell 5.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1998 Anslag Förslag Beräknat Beräknat Omfattning Utgiftsprognos Anslaget innefattar provisionskostnader relaterade till valutaupplåningen. Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån. Dessa s k underwriters som består av en eller flera banker, köper lånet av Riksgäldskontoret och säljer det sedan vidare till investerarna. De tar därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisioner. I provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till tre externa förvaltare som vardera förvaltar en liten andel av valutaskulden samt kreditavgifter. För perioden 1999 till 2001 prognostiseras provisionskostnader för valutaupplåningen på sammanlagt 100 miljoner kronor per år. Mot bakgrund av antagande om en fortsatt nettoamortering av valutaskulden har prognosen reviderats ned jämfört med tidigare prognoser. Regeringen anser att den bör bemyndigas att överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under år 1999 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Regeringen avser att redovisa i vilken utsträckning den har utnyttjat bemyndigandet. Under år 1998 har regeringen hittills inte behövt utnyttja motsvarande bemyndigande. 17

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2016 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad.

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Riksgäldens Årsredovisning 2006 Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 2 Riksgäldsdirektören har ordet 3 Sammanfattande resultat

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 31 januari 2001 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 2001 Riksgäldskontorets prognos pekar på ett överskott i statens betalningar på 70 80 miljarder

Läs mer

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5

Innehåll. Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1. Bilaga. 1 Sammanfattning... 3. 2 Inledning... 5 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning år 2000 1 Innehåll Bilaga 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 3 Utgångspunkter för regeringens riktlinjer... 6 3.1 Skuldens sammansättning... 6 3.2 Kostnadsmått...

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS

RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS Årsredovisningens räkenskapshandlingar har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om myndigheters årsredovisning

Läs mer

Underlag för utvärdering

Underlag för utvärdering Dnr 214/251 21 februari 214 Underlag för utvärdering Statsskuldens förvaltning 213 1 Underlag för utvärdering 213 1 Mål och utvärdering 1 1.1 Uppdrag 1 1.2 Ramverk för statsskuldsförvaltningen 1 2 Riksgäldens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation Statsupplåning prognos och analys 22:3 Statens lånebehov Prognosförutsättningar 3 Årsprognosen för 22 3 Årsprognosen för 23 Lånebehovet justerat för tillfälliga effekter 5 Månadsprognoser 5 Statsskulden

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002

RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002 Dnr 2003/198 RIKSGÄLDSKONTORETS ÅRSREDOVISNING 2002 TILLIKA UNDERLAG FÖR UTVÄRDERING AV STATSSKULDSFÖRVALTNINGEN ÅTERRAPPORTERINGSKRAV TILL REGERINGEN...3 SAMMANFATTNING OCH SAMLAD UTVÄRDERING...4 RIKSGÄLDSKONTORETS

Läs mer

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden RAPPORT 2002-09-25 Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden 1. Inledning Målet för statsskuldsförvaltningen är att minimera de långsiktiga kostnaderna med beaktande av risk.

Läs mer

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 27 Dnr 28 /29 Innehåll 1. Mål för statsskuldsförvaltningen 1 2. Statsskuldens kostnader 2 Genomsnittliga emissionsräntor för våra viktigaste

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Dnr 2013/376 22 februari 2013. Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 2012

Dnr 2013/376 22 februari 2013. Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 2012 Dnr 213/376 22 februari 213 Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 212 1 Innehåll 1 Mål för statsskuldsförvaltningen 1 2 Statsskuldens kostnad och risk 2 2.1 Räntebetalningar på statsskulden

Läs mer

2 Inledning. 2.1 Omfattning/ändamål

2 Inledning. 2.1 Omfattning/ändamål 2 Inledning 2.1 Omfattning/ändamål Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Kostnader för förvaltningen av studiestöden, som sköts av Centrala

Läs mer

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Styrelsepromemoria Hanteringsklass: Öppen 1 (8) Dnr 2013-01-22 Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Förslag till styrelsebeslut: Styrelsen ger riksgäldsdirektören mandat att för

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanksfullmäktige ska enligt riksbankslagen varje år lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst som till stora delar levereras in till statskassan. Sedan 1988 beräknas

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Statsskuldens förvaltning

Statsskuldens förvaltning Dnr 2012/1672 27 september 2012 Statsskuldens förvaltning Förslag till riktlinjer 2013 2016 SAMMANFATTNING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 1 Statsskuldens utveckling fram till 2016 2 FÖRSLAG TILL RIKTLINJER 2013 2016

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Penningmarknadsfond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46)

Läs mer

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator.

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator. Riktlinjer Från och med 2014-05-31 1(5) Riktlinjer för rapportering av värdepappersemissioner giltiga från och med 2014-05-31 I Riksbankens författningssamling, RBFS 2012:1 ges riktlinjer om vilken typ

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259.

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje 2014-12-15 Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet KS2014/0966 Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet är ett övergripande ramverk

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Statsupplåning Prognos och analys 21:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Tydliga tecken på ljusning 2 Budget mot balans 3 Budgetsaldot jämfört med statens finansiella sparande 6 Månadsprognoser

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Närmare riktlinjer för den finansiella verksamheten 1 av 8 1. Inledning 2. Tillgångar 2.1 Placering av överskottslikviditet

Läs mer

Handbok om Statspapper

Handbok om Statspapper Handbok om Statspapper Innehåll 1. Det här är statspapper sid 4 Olika sorters statspapper likheter och skillnader 2. Varför finns statspapper? sid 5 Den svenska statsskulden Utestående obligationslån 3.

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 21 maj 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 21 maj 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 21 maj 2001 STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets reviderade prognos för 2001 pekar på ett överskott i statens betalningar på ca 86 miljarder kronor,

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Stockholm juli 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

2005:3 STATSUPPLÅNING PROGNOS OCH ANALYS STATENS LÅNEBEHOV FINANSIERING AKTUELLT MARKNADSINFORMATION. www.rgk.se. Årsprognosen för 2005 1

2005:3 STATSUPPLÅNING PROGNOS OCH ANALYS STATENS LÅNEBEHOV FINANSIERING AKTUELLT MARKNADSINFORMATION. www.rgk.se. Årsprognosen för 2005 1 STTSUPPLÅNING PROGNOS OCH NLYS 25:3 STTENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 25 1 Årsprognosen för 26 2 Jämförelser 3 Månadsprognoser 4 Statsskulden 5 FINNSIERING Nominell kronupplåning 6 Realupplåning 8 Valutaupplåning

Läs mer

SAMMANFATTNING. Credit Suisse AG:s registrerade huvudkontor finns vid Paradeplatz 8, CH-8001, Zurich, Schweiz.

SAMMANFATTNING. Credit Suisse AG:s registrerade huvudkontor finns vid Paradeplatz 8, CH-8001, Zurich, Schweiz. SAMMANFATTNING Denna sammanfattning skall läsas som en introduktion till detta Grundprospekt och varje beslut att investera i Värdepapper skall ske med beaktande av Grundprospektet i dess helhet, inklusive

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 KS 12 26 NOV 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 Förslag

Läs mer

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter 1 (5) Landstingsstyrelsen Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter Stockholm Ärendet Principer för och utformning av kapitalstrukturen för Landstingsfastigheter Stockholm

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 707 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 323 miljoner kronor sedan

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12 Statsupplåning Prognos och analys 2015:2 Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2 Måttlig global tillväxt 2 Stabil tillväxt i svensk ekonomi 3 Något lägre nettolånebehov 5 Prognosförändringar i nettolånebehovet

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

Finansregler. Munkedals kommun

Finansregler. Munkedals kommun 2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013. Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.0488 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Mål och strategi 1 1.3 Omfattning

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

KS 9 10 SEPTEMBER 2014

KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-08-17 KSN-2014-0941 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2014 Förslag

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer

Budgetunderlag 2013-2015

Budgetunderlag 2013-2015 BESLUT 1 (1) 2012-03-01 Dnr 111-1197-12 Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i

Läs mer

Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015

Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015 Kommunledningskontoret FINANSRAPPORT APRIL 2015 Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015 Internbankens upplåning Internbankens genomsnittliga upplåning var 6,5 miljarder kronor perioden januari - april.

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009 2013 2014:15

Regeringsuppdrag. Rapport Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009 2013 2014:15 Regeringsuppdrag Rapport Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009 2013 2014:15 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer

Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer Statsskuldsförvaltningen 2002 Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer Anförande av riksgäldsdirektören Thomas Franzén vid ett investerarmöte anordnat av Danske Bank Consensus den 1 oktober 2001 För

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) AB SVENSK EXPORTKREDIT Årsstämma 2012 Bilaga D till protokoll fört vid årsstämma den 26 april 2012 Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg. Kommunstyrelsen

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg. Kommunstyrelsen KS 5 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-06-03 KSN-2014-0758 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 31 mars 2014 Förslag

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2 Statsupplåning Prognos och analys 2013:2 SAMMANFATTNING 1 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I NETTOLÅNEBEHOVET 2 Långsam återhämtning 2 Förändring av nettolånebehovet 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Dnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017

Dnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017 Dnr 22/14 Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017 Februari 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1. ANSLAGSÖVERSIKT... 5 2. INFORMATION AVSEENDE UTGIFTSOMRÅDEN... 6 2.1. UO 16, 3:5 RYMDSTYRELSEN: FÖRVALTNING...

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad.

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad. Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN m 2 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN m 2 förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS. Fonden är godkänd i Norge

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer