inaspara i livets olika skeden Proffsförvaltning av företagets kapital Möte med förvaltarna Olika livsskeden innebär nya drömmar och behov

Transkript

1 ROBURS ÅRSBERÄTTELSE VERKSAMHETSÅRET 2001 Proffsförvaltning av företagets kapital Varför väljer så många företag Robur? Möte med förvaltarna Vad ligger bakom fondernas utveckling 2001 och hur kommer det att se ut 2002? inaspara i livets olika skeden Olika livsskeden innebär nya drömmar och behov

2 Innehåll 2 Spara i livets olika skeden Olika livsskeden innebär olika drömmar och behov. Följ Sara och Peter genom livets olika skeden. 6 Med örat mot marknaden Möt Pär Bäckman, marknadschef på Robur, med lång erfarenhet av branschen. 8 Proffsförvaltning av företagets kapital Varför väljer så många företag Robur? 10 Möte med förvaltarna Vad ligger bakom fondernas utveckling 2001 och hur kommer det att se ut 2002? 13 En analytikers dag Följ med analytikern och förvaltaren Dag Mårtensson en dag på jobbet. 14 Husets syn på saken Roburs strategiavdelning följer noggrant utvecklingen i världsekonomin. 15 Årsberättelse 2001 Läs om utvecklingen fond för fond och annat av intresse. Ansvarig utgivare Pär Bäckman Telefon redaktionen@robur.se Produktion Citigate Gramma Tryck Nerikes Allehanda tryck Telefon och fax Kundtjänst Växel , Fax Fonddialogen Telefon Internet info@robur.se Postadress Robur AB, Stockholm Besöksadress Malmtorgsgatan 8, Stockholm Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. spara i olika Innehåll årsberättelsen Så här läser du rapporten 15 Marknaden Aktiefonder: Allemansfond 1 18, 82 Allemansfond 2 19, 82 Allemansfond 3 20, 82 Allemansfond 4 21, 82 Allemansfond 5 22, 82 Aktiesparfonden 23, 82 Amerikafonden 24 Bosparfonden 25, 83 Contura 26 Europafonden 27 Exportfonden 28 Finansfonden 29 Gåvofonden 30, 83 Ny! Hockeyfonden 31 Japanfonden 32 Kapitalinvest 33, 83 Kommunikationsfonden 34 Medica 35 Miljöfonden 36 Miljöanalys 37 Nordenfonden 38, 84 Pacificfonden 39 Privatiseringsfonden 40 Realinvest 41 Rysslandsfonden 42 Råvarufonden 43 Skogsfonden 44 Småbolagsfond Europa 45, 84 Småbolagsfond Norden 46 Småbolagsfond Sverige 47 Sparinvest 48 Svenska Kyrkans Miljöfond Talenten 49 Svenska Kyrkans Vp-fond 50, 84 Sverigefonden 51 Utlandsfonden 52, 84 Ny! Vasaloppsfonden 53 Östeuropafonden 54 Blandfonder: JM Bofond 55, 84 Mix Indexfond 56, 85 Mixfonden 57, 85 2

3 livets Först ung och obunden, sedan ansvarstagande förälder. Varje livsskede innebär nya drömmar och behov. Valet av sparande beror på vem du är och var du befinner dig i livet. Följ Sara och Peter, ett helt vanligt par, i olika skeden av deras liv. Vad väljer de och varför? skeden Text: Maria Einarsson. Foto: Jann Lipka. Norrmix 58 Svenska Räntefonder: Exacta Mars 59 Exacta September 60 Obligationsfonden 61 Penningmarknadsfonden 62 Räntefond Europa 63 Räntefond Sverige 64 Svenska Kyrkans Räntefond 65 Luxemburgbaserade Aktiefonder: American Equity Fund 66 Communication Equity Fund 67 European Equity Fund 68 Global Equity Fund 69, 86 Nordic Equity Fund 70 Luxemburgbaserade Räntefonder: Euro Bond Fund 71 Euro Safe Fund 72 Global Bond Fund 73 Svenska Likviditetsfonden 74 Svenska Obligationsfonden 75 Tillväxtfonden 76 IP-Fonder: IP Aktiefond 77, 86 IP Räntefond 78 Pensionsfonder: Aktiefond Pension 79, 86 Mixfond Pension 80, 87 Räntefond Pension 81 Förklaring till faktarutor 88 Presentation av förvaltarna Fonder som bytt förvaltare 91 Fondernas kursutveckling 92 Sparöversiktsjämnförelseindex 92 Roburs jämförelseindex 93 Riskklasser 93 Land- och valutakoder 94 Fondavgifter 94 Styrelseledamöter 94 Revisorer 94 Ordlista 95 3

4 Sara och Peter, unga och obundna. Familjen växer, Sara väntar deras andra barn. livsskede Sara har nyligen fått sitt första jobb, en provanställning. Hon har länge längtat efter att kunna göra en lång resa, men det hon hittills har sparat räcker inte. Hon hoppas att ha råd att spara lite varje månad och inte bara betala av studielånen. Pensionen känns väldigt inaktuell för Sara. Peter har jobbat sedan han gick ut gymnasiet. ekonomi Sara har kronor i studieskulder. Hon satte in lite pengar i fonder när hon sommarjobbade. Peter har inga fonder men satsade lite pengar i IT-aktier när det var som hetast, viket inte gick så bra. Nu finns hans pengar på lönekontot. Peter träffar en försäkringsansvarig på personalavdelningen som tycker att han ska börja pensionsspara. vad väljer de? Sara väljer att spara i fonder. Jag vill kunna ta ut mina pengar när ett bra tillfälle att resa dyker upp, säger hon. Sara väljer räntefonder för att hon vill vara helt säker på att hennes sparkapital är intakt när hon ska resa. Peter påbörjar ett Individuellt pensionssparande, IP, med 200 kronor i månaden. Hellre börjar han tidigt med att spara lite varje månad, än att börja sent och behöva betala in stora belopp varje månad. Jag får ju göra avdrag för det i deklarationen, säger Peter. Han väljer aktiefonder som på lång sikt ger möjlighet till den bästa avkastningen. Det är långt till pensionen, tänker han. Roburs råd Det viktigaste är att spara till en buffert som täcker vardagens oförutsedda utgifter. Räntefonder eller e-sparkonto ger Peter och Sara en acceptabel avkastning med mycket begränsad risk samtidigt som pengarna är lättillgängliga. Att börja pensionsspara är mycket angeläget. Har Peter och Sara möjlighet, så bör båda försöka avstå från lite konsumtion idag för att kunna använda pengarna som pensionärer. Med det nya pensionssystemet kommer många att få ut bara hälften i pension av vad de tidigare hade i lön. Den tid Sara och Peter sparar och ränta på ränta-effekten har störst betydelse för hur pensionen växer, om de inte kan sätta av stora belopp. Om Sara sparar till ett specifikt mål som en resa är det dels hur snart hon behöver pengarna som avgör vilka fonder som är lämpliga, dels vilken risk hon vill ta i sitt sparande. Räntefonder är bättre för ett sparande på kort sikt. På längre sikt ger aktiefonder möjlighet till en högre avkastning med en större risk att fondernas resultat går upp och ner. livsskede Sara var hemma i ett och ett halvt år med Oskar, som nu är tre. Peter arbetar heltid, men tog tre månader pappaledigt med Oskar under sommaren. Han funderar på att vara hemma i minst en månad med det barn de nu väntar. Sara och Peter vill göra en resa tillsammans med barnen. ekonomi Peter IP-sparar i aktiefonder. Sara har merparten av sitt månadssparande i räntefonder. Sara inser att hennes tid hemma med barnen kommer att innebära en försämring av hennes pension. Sara och Peter har ett gemensamt lån på huset. De tänker mycket på barnens framtid och undrar om det går att säkerställa att familjen kan bo kvar om det skulle hända någon av dem något. Sara vill spara till barnen till deras utbildning eller en grundplåt till en lägenhet. Och de vill gärna ha bättre ränta än den lönekontot ger på den buffert de har om t ex värmepannan skulle gå sönder. vad väljer de? Sara och Peter tecknar varsin livförsäkring så att de kan lösa boendelånet om någon av dem skulle avlida. De tecknar varsin fondförsäkring åt barnen och väljer att spara mest i aktiefonder eftersom de ska spara i många år. Vi sparar en del av barnbidraget, säger Peter. Även Sara påbörjar ett Individuellt pensionssparande. Eftersom hon börjar relativt tidigt tycker hon att det räcker med 400 kronor i månaden. Hon väntar dock tills hon har börjat arbeta igen. Just nu har jag inte råd, säger Sara, dessutom kräver huset en del utgifter. Sara ändrar sitt tidigare månadssparande i fonder från merparten räntefonder till merparten aktiefonder. Roburs råd En grupplivförsäkring är en relativt billig livförsäkring för att lösa lån vid dödsfall. Räcker inte de livförsäkringsbelopp som betalas ut från de försäkringar Sara och Peter har via sina anställningar, är en grupplivförsäkring ett bra komplement. Aktiefondsparande är ett bra långsiktigt sparande till barnen. Även far- och morföräldrar kan betala in vid exempelvis jul och födelsedagar. I Startkapital styr den som sparar när pengarna ska föras över till barnen. Vid direkt fondsparande bestämmer barnen själva över pengarna när de blir myndiga. Startkapital möjliggör inom vissa ramar dessutom ett sparande utan arvs- eller gåvoskatt. Föräldraledigheten medför en lägre pension. För att kompensera för det finns det anledning för Sara att påbörja ett avdragsgillt pensionssparande i aktiefonder, IP. Pengarna går till dödsboet vid dödsfall om hon inte namngivit vem som ska ha dem. I en familjesituation som Peter och Saras kan det vara lämpligt med ett sparande som inte innebär arvs- och gåvoskatt, Målspar. Kapitalförsäkringssparande bör ske under minst fem år och placeringen bör långsiktigt vara aktiefonder för att rätt utnyttja kapitalförsäkringens skattefördelar. 4

5 livsskede ekonomi vad väljer de? Roburs råd Sara och Peter njuter av livet med utflugna barn. Både Sara och Peter arbetar, barnen har flyttat hemifrån. De har mer tid för sig själva. Sara är mycket intresserad av konst och resor och drömmer om att besöka allt från Louvren i Paris till spännande kulturer i andra världsdelar. Peter har uppfyllt pojkdrömmen om motorcykel. De planerar att köpa en stuga att åka till på helgerna. Sara och Peter har en ganska god ekonomi. De har fått löneökningar under de år som har gått, amorterat på huslånet och har idag inte så stora utgifter. Både Peter och Sara pensionssparar fortfarande och har sedan några år tillbaka ökat de belopp de sätter av varje månad. Peter och Sara kontaktar en bankrådgivare som ser över hela deras ekonomi och ger råd om vad de kan göra. Sara väljer att spara i breda aktiefonder som placerar i flera länder och många olika branscher i kombination med en räntefond som placerar i räntebärande papper med lite längre löptid. Jag har så pass god ekonomi nu att den räcker till att genomföra åtminstone en resa de närmaste åren, så jag väljer att öka mitt sparande i aktiefonder på lite längre sikt. Peter startar ett sparande i aktiefonder för att kunna köpa en stuga och väljer fondförsäkring. Jag vill att pengarna arvs- och gåvoskattefritt ska gå till Sara om jag skulle avlida, säger han. Sara och Peter, som vill spara till en resa och en stuga, gör rätt i att sätta ihop varsin portfölj av aktie- eller räntefonder för att skapa förutsättningar för en god utveckling fram till det att de vill ta ut pengarna. Fondförsäkringen Målspar är en bra lösning eftersom båda vill att den andra ska få pengarna arvs- och gåvoskattefritt om någon skulle avlida. Aktiefonder för att förstärka pensionen är ingen dum idé i det här skedet av livet. Räntefonder eller ett e-sparkonto är lämpliga som ett lättillgängligt buffertsparande för att få bättre ränta än ett lönekonto kan ge. Det är viktigt att fördela sparandet på olika branscher, länder, valutor, räntebärande papper och aktier genom att välja flera olika fonder. Eller att välja en blandfond där förvaltaren bestämmer hur fondens placeringar ska vara sammansatta för att ge en god avkastning till ett rimligt risktagande. livsskede Peter och Sara har slutat arbeta. De har hunnit resa en hel del och tillbringar nu sin mesta tid i stugan tillsammans med barn och barnbarn. ekonomi Peter och Saras pengar från deras IP-sparande kompletterar väl den allmänna pensionen och avtalspensionen från deras arbetsgivare. Peter har ett mindre aktieinnehav. Några år före pensionen lade de om en stor del av sitt fondsparande från aktiefonder till räntefonder, för att undvika att en eventuell nedgång på aktiemarknaden skulle krympa deras kapital precis innan de skulle ta ut pengarna. Peter och Sara vill bidra med en slant till barnbarnen. Dessutom vill de se till att barnen och barnbarnen får ärva så mycket som möjligt. vad väljer de? Peter och Sara köper fondandelar till barnbarnen på födelsedagar. De tecknar varsin fondförsäkring för att skattegynnat kunna föra över kapital. Vi har det gott ställt och de små växer ju så fort, säger Peter och Sara. Roburs råd Pensionärslivet ger Sara och Peter tid åt barnbarnen. Sara och Peter kan varje år ge bort fondandelar för motsvarande kronor, vilket är kronor före skatt, till ett obegränsat antal mottagare. Peter och Sara kan förbereda ett generationsskifte med fondförsäkringen Arv och Gåva. Därigenom kan de utan arvs- och gåvoskatt föra över kapital till barn och barnbarn. En direktutbetald fondförsäkring som förstärker pensionen med några tusen i månaden kan vara Peter och Sara till nytta, istället för att pengarna är bundna i aktier. Att planera ekonomiskt kan ge dig goda möjligheter senare i livet och ge trygghet åt familjen när du inte längre finns. På bankkontoren finns rådgivare som kan hjälpa dig. Din ekonomi, hur länge du kan avvara pengarna och om du söker skattefördelar avgör vilka kombinationer av sparande som passar just dig. 5

6 med örat mot mark Pär Bäckman är marknadschef på Robur. Han ser det som en enorm utmaning att behålla en god relation med Roburs 2,7 miljoner kunder. En kundkrets som blir allt mer kunnig och medveten. 6

7 Roburs marknadschef Pär Bäckman har en gedigen bakgrund i försäkringsbranschen. Dessutom har han varit VD för SPP fonder. Som försäkringsrådgivare fick han under åttiotalet uppleva hur intresset för pensionssparande växte enormt. Han var också med och startade SEB försäkring samtidigt som svenskarna började spara i fondförsäkring. naden Text: Joachim Berntzon. Foto: Jann Lipka. Jobbet som marknadschef för Robur är enormt spännande och roligt eftersom det är ett bolag som har goda förutsättningar. Dessutom ger det mig möjlighet att på ett utmärkt sätt använda de kunskaper jag fått i tidigare jobb. Hur skiljer sig Robur från andra fondbolag? Det finns en rad saker som gör oss till ett attraktivt fondbolag. Först och främst är det vår storlek. Med de volymer vi förvaltar blir vi kostnadseffektiva, och har råd att bedriva en avancerad förvaltningsprocess som inte är beroende av enskilda individer. Det som gör oss unika är kopplingen till FöreningsSparbanken. Genom kontorsnätet kan vi erbjuda det allra viktigaste när det gäller fonder, nämligen rådgivning. Du ingår i den nya ledningen för Robur som tillträdde för drygt ett år sedan. Vad har hänt sedan dess? Robur har en ny process bakom förvaltningsbesluten. Vi har förfinat Roburs förvaltning, som utgår ifrån en fundamental analys. Man skulle kunna säga att vi har blivit mindre beroende av individuella prestationer. Vi har ansvaret för våra kunders pengar och det ställer krav på en tydlig och effektiv investeringsprocess. Det har skrivits mycket om fondförvaltarnas löner. Hur ser du på det? Principerna för fondförvaltarnas löner är utformade så att de ska vara gynnsamma för fondens utveckling. Roburs fondförvaltare har samma intresse som spararen att fonden ska ha en utveckling som är bättre än index och de löner som media presenterar är som regel föregående års löner och ska sättas i relation till den fondutveckling som rådde då. Som marknadschef ansvarar du för relationen till era kunder. På vilket sätt kommer du att utveckla det arbetet? Robur har idag 2,7 miljoner andelsägare. Det är en enorm utmaning att bibehålla en god relation till alla dessa. Det vi ser idag är att våra kunder blir allt mer kunniga och medvetna vilket ställer krav på en tydlig och lättillgänglig information. Vi kommer att fokusera allt mer på kundmötet, bland annat genom att finnas nära och stötta arbetet på ute på bankkontoren. Vad säger du till alla nya fondsparare som de senaste åren fått känna på riskerna med fondsparandet? Det gäller nog inte bara våra nya kunder utan också i hög grad de som varit med en tid och upplevt en stark värdetillväxt. Det har varit ett mycket jobbigt år både för våra kunder och oss som förvaltare. Men i ett långsiktigt perspektiv är fondsparande ett oslagbart sätt att spara. Samtidigt föreslår jag att man då och då ser över sina placeringar tillsammans med en rådgivare. Vad tror du personligen om utvecklingen inom sparandemarknaden på, låt säga, fem års sikt? Så länge inte världen stannar så kommer börsen långsiktigt alltid att gå upp. Våra kunder är enormt välinformerade idag. Det är en sund och bra utveckling som kommer att hålla i sig, och som ständigt kommer att ställa nya krav på oss. Robur erbjuder både fonder och fondförsäkringar. Hur ska man som kund veta vad som är mest lämpligt? Det är två olika, men lika intressanta, sätt att spara i fonder på. Det som avgör vad du ska välja är naturligtvis din egen situation. Det bästa sättet att ta reda på vad som är lämpligast är att träffa en rådgivare på något av FöreningsSparbankens eller samverkande sparbankers kontor. Och vilken fond ska man välja? Svaret på den frågan är naturligtvis beroende av vem som frågar. Men jag har ett bra svar som jag tror passar många, nämligen vår Mixfond. Mixfonden återspeglar vår förvaltningsstrategi, det vill säga fördelningen mellan aktier och räntebärande placeringar. Fonden fördelar kontinuerligt om pengarna när strategin förändras. Mycket lämpligt för den som inte är så aktiv och intresserad men även en sund bas i en större fondportfölj eller fondförsäkring Namn: Pär Bäckman Ålder: 46 Yrke: Marknadschef på Robur Familj: Tre barn, 8, 10 och 12 år gamla Bor: I Täby utanför Stockholm Finns på sommaren: I en segelbåt i Stockholms skärgård Fakta Principer för fondförvaltarnas lönesättning Samtliga fondförvaltares löner sätts enligt gemensamma principer; dels en fast månadslön, dels en rörlig lön som baseras på hur förvaltarens fonder utvecklas i förhållande till marknaden, det vill säga index. Den rörliga delen av lönen bestäms av en procentsats på fondens utveckling i förhållande till index. En förutsättning för att förvaltaren ska få en rörlig del av lönen är att fondens utveckling överträffar index. 7

8 proffsförva av företagets Allt fler företag placerar sina pengar i fonder och fondförsäkringar. Hur ser den typiske företagskunden ut? Och varför väljer så många företag att placera sina pengar i fonder? Text: Olof Engfeldt. Foto: Lars Halvarsson. Allt fler företag har de senast åren valt att placera pengar i olika fonder och fondförsäkringar. Pengarna som placeras är överlikviditet som kan avvaras i verksamheten under en längre period. Dessutom har olika former av pensionslösningar blivit ett viktigt inslag i de anställdas villkor. Detta innebär en stor utmaning för FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker där många av Sveriges små och medelstora företag är kunder. Tillsammans med bra försäkringsprodukter och en professionell, aktiv förvaltning av fonder har vi ett mycket bra erbjudande till företagskunderna. Bankkontorens lokala närvaro är mycket värdefull. Tillsammans med bra försäkringsprodukter och en professionell, aktiv förvaltning av fonder har vi ett mycket bra erbjudande till företagskunderna, säger Roger Lind som är försäljningschef för företag på Robur. 8 Bra försäkringsprodukter, en professionell, aktiv förvaltning på fondsidan och lokal service gör oss attraktiva, säger Roger Lind som är försäljningschef för företag på Robur. Komplett utbud för företag Robur har idag många tjänster för att hantera företagets likviditet och erbjuder ett av Sveriges bredaste utbud av aktie-, bland- och räntefonder. Många företag använder fonderna i tjänstepensionslösningar som Robur utvecklat för att passa olika företags behov. Robur det lilla företagets finansavdelning En typisk företagskund hos Robur är entreprenören som vill överlåta kapitalförvaltningen till proffs för att få mer tid att jobba med sin egen verksamhet. För pengar som behöver vara snabbt tillgängliga har räntefonder blivit oerhört populära bland företagarna de senaste tio åren. En hel del kunder är ändå mycket aktiva när det gäller att bestämma var deras pengar ska placeras, säger Roger Lind. Många företag har insett möjligheterna till bra avkastning genom placering i fonder, inte bara långsiktigt i aktiefonder. Räntefonder är för många den nya tidens bankkonton, ett sätt att få bra avkastning till låg risk. Att tidningen Sparöversikt utsett Robur till Sveriges bästa räntefondsförvaltare fyra gånger under nittiotalet, måste ses som ett gott betyg, säger Roger Lind. Räntefonder är för många den nya tidens bankkonton, ett sätt att få bra avkastning till låg risk. En del av erbjudandet är den finansiella rådgivning som banken kan hjälpa till med. Många företag har inte tid att ägna sig allt för mycket åt administration vid sidan av verksamheten. Det bästa man kan göra är att boka tid med någon på banken som kan beskriva de olika möjligheter som finns, menar Roger Lind Friskvårdsföretaget Ghotex utanför Gävle har vänt sig till Robur för att öka sin finansiella stabilitet. Text: Tobias Hammar. Foto: Lars Halvarsson. Ghotex Fysioterapi AB i Kungsgården utanför Gävle, erbjuder kiropraktik, massage, qi-gong och akupunktur till privatpersoner och företag. Några av kunderna är elitidrottsmännen i hockeylaget Brynäs Tigers. På kort tid har Ghotex egna patent Dictus blivit en storsäljare. Dictus är ett enkelt men kraftfullt hjälpmedel för stroke-patienter som har blivit rörelsehindrade på grund av sin sjukdom. En äldre kvinna föll i gråt och ropade jag

9 ltning Robur inför f lytträtt kapital kan gå! när hon hade fått pröva Dictus. Det är sådana upplevelser som motiverar oss att hålla på med det här, säger Kim Hellström, administrativt ansvarig på Ghotex. Placerar i fonder Mångsidigheten ställer självfallet krav på att ekonomin är under kontroll. Sedan flera år anlitar Ghotex Robur som finansiell rådgivare. Vi placerar all vår överlikviditet i olika fonder hos Robur. De pengar vi inte omedelbart behöver gör sig bättre i en fond än på det vanliga bankkontot, säger Kim Hellström. De senaste åren har samarbetet betalat sig väl. Ghotex fick tidigt hjälp med att göra alla sina bankaffärer via Internet, vilket har förenklat det administrativa arbetet betydligt. Rådet att ligga lågt på börsen är man tacksam för idag. God relation till rådgivaren Genom att placera merparten av sitt kapital i en blandfond, en fond som investerar i både räntor Kim Hellström på Ghotex Fysioterapi är nöjd med de råd han fått från Robur. och aktier, har Ghotex lyckats behålla värdet på sina besparingar trots att börsen som helhet har gått knackigt. Vi har en väldigt god relation med vår rådgivare Roger Lind. Han är mycket kompetent, och det är mycket tack vare honom som vi aldrig ens har funderat på att byta fondbolag, säger Kim Hellström och fortsätter: Och tittar man på den historiska utvecklingen ser man att Robur hela tiden ligger i topp. Det spelar naturligtvis också roll för vårt beslut Fakta Ghotex Fysioterapi AB Verksamhet: Friskvård och rehabilitering VD: Glenn Hellström Kontor: Kungsgården, cirka 3 mil väster om Gävle Grundat: 1992 Omsättning: 1,5 mkr Antal anställda: 3 Robur tycker att möjligheten att flytta pensionskapital är viktig för kunderna och inför därför flytträtt på alla sina pensionsförsäkringar den 1 mars. Skattereglerna har ändrats så att det numera går att flytta pensionsförsäkringskapital till ett annat försäkringsbolag. Bolagen är dock inte skyldiga att införa flytträtt för sina kunder. Möjlighet att samla allt på ett ställe Det är hittills bara fyra bolag som har meddelat att de kommer att införa flytträtt. Hos en del av bolagen är flytträtten begränsad och gäller inte en stor del av kunderna. Robur tycker att flytträtten bör komma alla sparare till del. Därför införs den på alla pensionsförsäkringar, såväl gamla som nytecknade och oavsett om försäkringen är privat eller en tjänstepension. Flytträtten öppnar möjlighet för dig som kund att samla ditt pensionskapital i ett och samma bolag. På så sätt ökar möjligheten att få en överblick av ditt pensionssparande och därigenom lättare se om det finns ett behov av kompletteringar. Flytträtt innebär naturligtvis en press på försäkringsbolagen att hålla god kvalitet i förvaltning och service. Rådgivare hjälper gärna till Du som överväger att flytta ditt pensionskapital bör ta reda på hur just ditt pensionssparande påverkas av en flytt. Bankens rådgivare hjälper dig med detta. Tag reda på om det försäkringsbolag du ska flytta till också har flytträtt, så att du inte flyttar till ett bolag som ger dig mindre frihet än det där du har dina pengar idag. Har du ett riskskydd i din försäkring, bör du undersöka om du kan få detta också i det nya bolaget. Det nya bolaget kräver kanske hälsoprövning för att ge dig detta skydd. Var observant på om bolaget du flyttar till tar ut höga startkostnader för försäkringen. Det bolag du flyttar från kanske tar ut höga avgifter för att du ska få flytta. Flytträtten i Robur innebär att alla som har återbetalningsskydd i sin försäkring kan flytta utan begränsningar. Den som inte har återbetalningsskydd, måste dock först genomgå en hälsoprövning. Robur beslutar därefter om kapitalet ska få flyttas. Robur tar ut en avgift på 500 kr för flyttningen. Denna avgift är densamma som gäller om man vill flytta sitt IP-sparande till en annan bank. Observera att det inte går att flytta IP-sparande till pensionsförsäkring eller tvärtom 9

10 möte med för IT och telekom fortsätter att ha det kämpigt på världens börser. De konjunkturkänsliga småbolagsfonderna likaså. Men Ryssland, skog och utländska räntefonder visar en god värdeökning. Vad ligger bakom denna utveckling och hur kommer det att se ut under 2002? Dina Fonder har träffat några förvaltare för att reda ut begreppen. Text: Maria Einarsson. Bild: Jann Lipka. Det vi sett i år är att investerarna har undvikit bolag med låg likviditet, något som gäller många av småbolagen, säger Björn Stenbäck. Dessutom har förvaltare av traditionella fonder tillfälligt minskat sina innehav i små och medelstora bolag, något som sker i tider av oro. Småbolag är mer konjunkturkänsliga än större bolag. Det gör att de reagerar mer på såväl upp- som nedgångar i konjunkturen, säger Tomas Risbecker, som förvaltar Småbolag Sverige. Vi letar efter bolag med en attraktiv värdering, hög tillväxt och med en långsiktig potential, säger Björn Stenbäck, som förvaltar Småbolag Europa. Småbolag konjunkturkänsliga Tomas Risbecker och Björn Stenbäck förvaltar småbolagsfonderna Småbolag Sverige respektive Småbolag Europa. Båda fonderna har backat en hel del under året. Småbolag är mer konjunkturkänsliga än större bolag vilket gör att de reagerar mer på såväl upp- som nedgångar i konjunkturen, säger Tomas Risbecker. Bolag där värderingen bygger på framtida tillväxt utvecklas också sämre under perioder när konjunkturen försämras och osäkerheten ökar kring den verkliga underliggande tillväxten. De tillväxtorienterade bolagen är en förklaring till nedgången för småbolagsfonderna under år 2001 på samma sätt som det var en förklaring till den fina utvecklingen relativt index år. Det finns alltid bolag som kan växa i sin nisch och kursmässigt utvecklas väl även i en svag marknad. Minskad risk med fler bolag Vad kan då förvaltaren göra när fonden så tydligt följer konjunkturen? De båda småbolagsfonderna har ökat antalet innehav. Fler bolag i fonden gör att risken minskar något. Samtidigt gäller det att fortsätta investera i bolag med stor långsiktig potential. Vi letar efter bolag med en attraktiv värdering, hög tillväxt och med en långsiktig potential, säger Björn Stenbäck. Det finns alltid bolag som kan växa i sin nisch och kursmässigt utvecklas väl även i en svag marknad. I och med att bolagen är relativt små kan de ändå få ett rejält växtutrymme även i en globalt sett liten nisch. Konjunkturen betyder visserligen mycket för småbolagens aktiekursutveckling på kort sikt. Men långsiktigt gynnas de innehav vi väljer mer av strukturella förändringar i samhället som ny teknologi, förändrad befolkningsstruktur och så vidare, säger Tomas Risbecker. Ett ökat säkerhetstänkande och det ökade behovet av privat pensionssparande över hela världen är två exempel på effekter av dessa strukturella förändringar. Första halvan av året inleddes med fallande kurser, följt av en kraftig återhämtning för småbolagen under fjärde kvartalet. Den som sparat kontinuerligt har således fått en bättre avkastning än den som satte in ett större belopp i början av året. Hög IT-andel ger hög risk Anders Ramsten förvaltar Contura, Kommunikationsfonden och dess Luxemburgbaserade motsvarighet Communication Equity. Det är fonder med huvudinriktning på IT-aktier, en 10

11 valtarna Under såg vi en justering av värderingsbubblan medan förklaringen till utvecklingen under 2001 främst ligger i en konjunkturavmattning i kombination med överinvesteringar i IT under de senaste åren, säger Anders Ramsten som förvaltar Contura, Kommunikationsfonden och Communication Equity. bransch som inte haft det så lätt på börsen de senaste två åren. Kommunikationsfonderna består dessutom av telecom- och mediainnehav, medan Contura även har en del läkemedel. Under såg vi en justering av värderingsbubblan medan förklaringen till utvecklingen under 2001 främst ligger i en konjunkturavmattning i kombination med överinvesteringar i IT under de senaste åren, säger Anders Ramsten. Att media haft det tungt är mer konjunkturberoende. Till viss del ser det dock ljusare ut Anders Ramsten menar att den återhämtning av ekonomin under andra halvåret 2002 som Robur tror på generellt kommer att påverka ITinvesteringar positivt. IT har nått botten Vi har även börjat se tecken på att IT-sektorn har nått botten, vilket skiljer höstens börsuppgång från vårens. Telecom kan däremot ta längre tid på sig för återhämtning, säger Anders Ramsten. Telecomsektorn har större problem att brottas med, såsom svaga balansräkningar och lönsamhet hos teleoperatörerna, vilka orsakats av avregleringen av marknaden samt stora licensavgifter för nästa generations mobilsystem, säger Anders Ramsten. Återhämtningen tar därför längre tid, men den kommer att komma. Contura består till största del av IT-aktier men investerar en fjärdedel inom hälsosektorn, det vill säga läkemedels- och biotechföretag. Det gör fonden bredare än en ren IT-fond vilket betyder att Contura inte tappat så mycket i värde som en fond med bara IT-investeringar sett över hela nedgångsfasen. När fondens samtliga branscher tappar i värde på börserna världen över, vad gör förvaltaren? Vad vi gjort under 2001 är att öka antalet bolag i fonden för att sprida risken. Fonderna har ju bestämda placeringsdirektiv. Contura till exempel ska placera 75 procent i IT-aktier och resten i så kallade hälsa-aktier. Vad vi gjort under 2001 är att öka antalet bolag i fonden för att sprida risken. Såväl Contura som Kommunikationsfonderna är fortfarande högriskfonder men den bolagsspecifika risken har minskat under året, säger Anders Ramsten. Stark tillväxt i Ryssland I ett läge där den globala ekonomin faller upplever Ryssland en stark ekonomisk tillväxt. Roburs Rysslandsfond förvaltas av Daniel Dinef. Tillväxten kommer inte att vara så stark under 2002 som vi sett under När tillväxten i världen faller och Centralbankerna börjar sänka sina styrräntor, söker sig investerarna till tillväxtmarknader, och det har gynnat Ryssland, säger han. När det går dåligt på världens börser söker sig investerarna till tillväxtmarknader, och det har gynnat Ryssland, säger Daniel Dinef, som förvaltar Rysslandsfonden. Förvaltarnas tips Sprid dina risker med månadssparande och olika slags fonder Börserna världen över har tappat mycket i värde under Det avspeglar sig i en inte alltför munter utveckling av många fonder. Men det innebär också möjligheter. Dels öppnar det för fondförvaltarna att köpa kvalitetsbolag till attraktiva priser, dels öppnar det för fondsparare att köpa fondandelar till låga kurser. Då det är svårt att sia om exakt när uppgången tar rejäl fart är det viktigt att sprida sina risker genom månadssparande och ett brett urval fonder. Ordlista Kort förklaring till vissa termer och resonemang i texten: Räntor/obligationer Sjunkande räntor ger högre avkastning på obligationer. När räntan går ner stiger priset på obligationen. Emerging markets Tillväxtmarknader Duration Ett vägt genomsnitt av återstående löptid för fondens räntebärande värdepapper, mätt i dagar. Förräntningstakt Den avkastning som fonden ger vid oförändrade räntor. Ryssland har historiskt varit mycket beroende av oljepriset. Oljan, som är en stor exportprodukt, har sjunkit från runt 27 amerikanska dollar per fat till runt 18 under andra hälften av Trots detta har utvecklingen på börsen varit stark. Statens beroende av oljebolagens skatteintäkter har minskat under den senaste tiden. Vi ser en mer inhemskt driven tillväxt. På börsen har bolag inom kraftindustrin och telecom utvecklats starkt under det senaste halvåret, säger Daniel Dinef. Bättre affärsklimat ökar investeringar Amerikanska investerare har återvänt till den ryska börsen. Och det förbättrade affärsklimatet sedan Putins valseger gör att utlandsinvesteringarna förväntas öka framöver, säger Daniel Dinef. Skattereformer samt olika typer av juridiska reformer som bland annat tillåter utländskt ägande av fast egendom i landet för första gången sedan 1917, stärker också tron på den ryska ekonomin. Utvecklingen framöver då, vad kan sägas om den? Tillväxten kommer inte att vara så stark under 2002 som vi sett under Fortsatta reformer inom telecom-, bank- och kraftsektorn kan sätta sin prägel på börsutvecklingen under Ett eventuellt inträde i WTO är en annan nyckelfråga för Ryssland, säger Daniel Dinef. 11

12 Färre men större skogsbolag gynnar fonden Roburs skogsfond placerar i skogsindustrin och i bolag med skogsrelaterad verksamhet. Utvecklingen har varit positiv under 2001 trots att skogsaktier är cykliska och följer konjunkturen. Dag Mårtensson förvaltar Skogsfonden. Han ser flera orsaker till att fonden gått så bra. Vi har varit överviktade i Norden under Det har gjort att vi fått en positiv valutaeffekt främst beroende på den starka amerikanska dollarn, säger Dag Mårtensson. Han säger också att nordiska bolag generellt är bättre, med en mer välutvecklad produktionsapparat och en starkare marknadsposition än sina internationella konkurrenter. Vi har varit överviktade i Norden under Det har gjort att vi fått en positiv valutaeffekt främst beroende på den starka amerikanska dollarn, säger Dag Mårtensson, som förvaltar Skogsfonden. Skogsindustrin har genomgått en konsolidering under senare år. Ett flertal bolag har blivit uppköpta av, eller gått ihop med en konkurrent. Det har gett färre men större och starkare bolag inom skogsindustrin. Vi har inte ökat antalet bolag i fonden, men har spritt ägandet på fler geografiska marknader, vilket också innebär en riskspridning. Konsolideringen har gjort att de fem största bolagen har fått en allt större marknadsandel. De har fått bättre produktionsdisciplin samt börjat investera sina kassaflöden på ett bättre sätt, säger Dag Mårtensson. Rätt innehav Att Skogsfonden gått bra beror också på att den haft innehav i bolag som varit med i konsolideringen. Vi har sökt kandidater i denna konsolideringsprocess och hade exempelvis innehav 12 under året i nordamerikanska Alliance Forest, Mead/Westvaco och Willamette samt i svenska AssiDomän. Många fonder har ökat antalet innehav under 2001 för att sprida riskerna. Är det något som Skogsfonden också gjort? Vi har inte ökat antalet bolag i fonden, men vi har spritt ägandet på fler geografiska marknader, vilket också innebär en riskspridning, säger Dag Mårtensson. Och närmaste framtiden för skogsbolag? Skogsaktier ligger ofta tidigt i konjunkturcykler och eftersom de gick starkt under 2001 kan man tänka sig en avmattning på kort sikt följt av en uppgång driven av den förutspådda konjunkturuppgången andra halvåret 2002, säger Dag Mårtensson. Räntefonder med risk Rikard Kull förvaltar Räntefond Europa och Euro Bond Fund, två fonder som haft en god utveckling under Båda är långa räntefonder som placerar i obligationer med lång löptid. Roburs tro är att den svenska kronan kommer att stärkas under 2002, viket skulle gynna svenska aktiefonder i förhållande till internationella. En skillnad är att Euro Bond Fund placerar endast i euro, medan Räntefond Europa placerar i euro, brittiska pund, danska kronor och svenska kronor. Varför har dessa fonder gått så bra? Den främsta förklaringen är den svenska kronans försvagning, och då främst mot euron, säger Rikard Kull. Tjänat på valutadifferensen Utländska räntefonder har en högre risk än svenska då de förutom ränterisken har en valutarisk. Under 2001 var det positivt för värdeutvecklingen. Att internationella räntefonder har högre risk innebär större chans att fonden går bra om den utländska valutan stärks gentemot den svenska kronan. Men samtidigt innebär det en större risk att utvecklingen blir sämre än för svensk räntefonder om kronan stärks, säger Rikard Kull. Förutom att vi tjänat på valutadifferensen i dessa fonder har de utländska obligationer vi placerat i gett bättre avkastning än svenska under Svenska långräntor gick upp något under 2001 medan räntorna i Europa sjönk. Vad gäller korträntorna så sänkte den europeiska centralbanken räntan med 1,5 procentenheter medan den svenska riksbanken sänkte med endast 0,25 procentenheter. Därav bättre avkastning på korta obligationer i utlandet. Så vad händer framöver? Roburs tro är att den svenska kronan kommer att stärkas under 2002, vilket skulle gynna svenska räntefonder i förhållande till internationella, säger Rikard Kull Att internationella räntefonder har högre risk innebär större chans att fonden går bra om den utländska valutan stärks gentemot den svenska kronan, säger Rikard Kull. Fakta Vad påverkar fondens utveckling? Småbolagsfonderna: Småbolag reagerar mer än större bolag på såväl upp som nedgångar i konjunkturen. Småbolag är mer beroende av den inhemska ekonomin. De är oftast fokuserade inom ett fåtal produkter och påverkas i hög grad av strukturella förändringar. Risken, men även potentialen, är högre då likviditeten och genomlysningen är sämre bland småbolag. Contura och Kommunikationsfonderna: Långsiktigt påverkas fonderna huvudsakligen av att IT växer fortare än BNP. Kort- och medelfristigt påverkas dock fonderna av konjunkturen. Risken är större än i breda fonder då Contura och Kommunikationsfonderna investerar i ett begränsat antal branscher. Skogsfonden: Fonden drivs av att skogsbolagens vinstutveckling påverkas av konjunkturutvecklingen, vissa tidigt i cykeln, andra senare. Konsolideringen av industrin har påverkat bolagen positivt med starkare finanser och sannolikt stabilare intjäningsförmåga. Bolagens konkurrenskraft påverkas också av valutautveckling. Förenklat kan sägas att en försvagning av svenska kronan innebär en förbättrad konkurrenskraft för de svenska skogsbolagen. Rysslandsfonden: Fonden påverkas av den ryska ekonomins externa balanser (bytesbalans, handelsbalans), Rysslands statsfinanser, de pågående politiska och ekonomiska reformerna i landet, oljeprisutvecklingen som påverkar vinstutvecklingen i exportbolagen, global likviditet och tillgång till riskvilligt kapital samt riskpremien på ryska tillgångar. Räntefonder: Fondens duration, dess förräntningstakt och ränteutvecklingen är det som påverkar en räntefonds avkastning. En internationell räntefond påverkas dessutom av valutautvecklingen. Förenklat kan sägas att en försvagning av den svenska kronan gynnar utländska räntefonder och sänkt ränta i Sverige gynnar svenska räntefonder.

13 en analytikers dag Text: Henrika Lavonius Norén. Bild: Eric Josjö. Vad gör en finansanalytiker? Följ med Dag Mårtensson, analytiker på Robur och ansvarig för Skogs- och Råvarufonden, under en arbetsdag. Att vara analytiker handlar om att gå igenom och systematisera enorma mängder information, berättar Dag Mårtensson Strax efter åtta kliver Dag Mårtensson in på kontoret på nionde våningen vid Brunkebergstorg i Stockholm. Om en halvtimme börjar telefonerna ringa, säger han. I inkorgen väntar 250 e-postmeddelanden. Dag har varit i London i två dagar, besökt Shell och träffat olje-, skog- och stålanalytiker. Att vara analytiker handlar om att gå igenom och systematisera enorma mängder information, berättar Dag. Han analyserar branscherna olja & gas samt skog. Morgonens informationsinsamling kan ta upp till två timmar. Han läser bland annat Financial Times. Det ger mig överblick över ekonomiska nyheter och politiska förändringar som kan ha stor betydelse för oljesektorn. Och nyheter om de bolag jag följer, säger Dag. Innan analytikerna från London och Stockholm börjar ringa vill Dag gå igenom posthögen och telefonmeddelanden. Via informationssystemet SIX får Dag reda på hur börsen stängde i New York dagen innan. Och kan läsa vad olika analytiker tror om bolagens resultat. Ett annat informationssystem, Bloomberg, har mycket bra information om aktiemarknaden. Bloomberg har jag uppe på skärmen hela dagen, då ser jag i realtid vad som händer i de bolag och branscher jag bevakar, säger Dag. En analytiker behöver sinne för siffror, en förmåga att bygga upp kontakter och kunna sin bransch Klockan tio har Dag möte med Cykelklubben. I Cykelklubben träffas varannan vecka Roburs analytiker inom olja, skog, stål/metall och verkstad för att diskutera cykliska branscher, säger han. Med strategiavdelningens Jörgen Olofsson diskuterar mötet vart konjunkturen är på väg och nyheter i utvecklingen hos olika branscher. Jörgen Olofsson går igenom de senaste siffrorna i ett index över amerikanska inköpschefers förväntningar på framtiden. Dags rumskollega Göran Villner kommenterar en tillfällig nedgång i verkstadsaktier. Statistiken över massalager visar att efterfrågan har varit sämre än väntat, meddelar Dag Dag och Pacificfondens förvaltare Nick Peacock träffar en oljeanalytiker från Deutsche Bank i Hongkong, Huw Williams. Mötet handlar om Williams syn på oljesektorn i Asien, framförallt de kinesiska oljebolagen. Pacificfonden och Råvarufonden har innehav i PetroChina, Kinas största oljebolag Under lunchen passar Dag på att träffa en analytiker från branschen för att utbyta funderingar över nyheter och skvaller i branschen. Idag är det Björn Danckwardt-Lillieström på 4:e AP-fonden Dag skriver en intern rapport om intrycken från resan till London. Oljebolaget Shell, som utgör ett stort innehav i flera fonder, höll under måndagen kapitalmarknadsdag. Shell har sänkt sina tillväxtmål beträffande produktion, vilket har oroat aktiemarknaden. Dag får bekräftat att aktiemarknadens reaktion är berättigad. Det är viktigt att vi kommer ut och träffar bolagen och skapar oss en egen bild av kvalitén i bolaget. Jag träffar uppskattningsvis minst 4 5 bolag i månaden, berättar Dag. En analytiker sammanställer framför allt information på bolagsnivå, medan en förvaltare följer hur olika branscher och marknader värderas och hur stor vikt dessa bör ha i en portfölj, säger Dag. Han delger förvaltarkollegorna sina rapporter via e-post, under möten samt genom en värderingsmodell som han löpande uppdaterar. Hos Robur är analytikerns roll stark och bolagsanalysen väger tungt i investeringsbesluten Dag Mårtensson är inte bara analytiker, utan även förvaltare av Skogsfonden och Råvarufonden. Under eftermiddagen gör han några förändringar i fonderna. Innehaven av nordiska bolag i Skogsfonden ökas, medan inslaget av amerikanska aktier skruvas ned. Även i Råvarufonden ändrar han, minskar inslaget av kontanter genom att köpa Transocean och PetroChina. Han talar i telefon med analytiker på banker och mäklarfirmor i Stockholm, London och New York. Tillsammans med kollegan Göran Villner ringer Dag runt till analytiker och mäklarkontakter för att berätta att Göran hädanefter ska bevaka stålsektorn för Roburs räkning Det tar en god stund att besvara alla e-postmeddelanden. Halv sju släcker Dag, tar med en analysrapport att läsa och beger sig hemåt I Cykelklubben träffas Roburs analytiker inom olja, skog, stål/metall och verkstad för att diskutera cykliska branscher. 13

14 husets syn på saken Text: Henrika Lavonius-Norén. Bild: Eric Josjö. Hur världsekonomin utvecklas räntor, ekonomisk politik, sysselsättning och mycket annat har en direkt effekt på sammansättningen av Roburs fonder. Strategiavdelningen följer noggrant utvecklingen. Roburs fondförvaltare kan med gott samvete koncentrera sig på tillgångarna i sina fonder. Den ekonomiska omvärldsbevakningen sköter Roburs strategiavdelning bland annat med hjälp av experter från hela världen. Vi får träffa chefsstrateger, chefsekonomer och liknande när vi vill eftersom Robur är en stor placerare, säger Håkan Johansson, ansvarig för strategiavdelningen på Robur. Tillsammans med sina fem kollegor utvärderar han i avancerade modeller en ständig ström av information. Och formulerar Roburs övergripande syn på det ekonomiska läget i en så kallad House View. Roburs tro på marknaderna, enkelt uttryckt. Det är vi som ska fundera på om och när konjunkturen vänder, om räntan är på väg upp eller ner och hur stor tillväxten beräknas bli. Vi gör bedömningar från makroekonomi- och omvärldsperspektiv, tittar på nyckeltal och drar slutsatser om utvecklingen på världsmarknaden samt hur regioner och olika branscher påverkas, säger Håkan Johansson. Arbetar från två håll Håkan Johansson beskriver en tydligt definierad process för alla investeringsbeslut. Han och kollegorna på strategiavdelningen arbetar uppifrån och ned. De tittar på samlade data och fattar beslut om hur tillgångarna ska fördelas mellan aktier, räntebärande papper, länder och branscher. Fördelningen sammanfattas i en modellportfölj, som tillsammans med aktie- och ränteavdelningens modellportföljer utgör ett riktmärke för hur Roburs mixfonder ska sättas samman. Medan strategiavdelningen arbetar ovanifrån, arbetar fondförvaltarna nedifrån och upp. De börjar med enskilda bolag, tittar sedan på företagssektorer och slutligen på länder. Genom att arbeta från två håll får man ut de bästa besluten. Det är i brytpunkten mellan förvaltarnas och strategiavdelningens analyser som investeringsbesluten tas. Kontakterna mellan förvaltarna och strategiavdelningen är täta. Analysresultaten sprids också vidare ut i organisationen. Alla fondförvaltare använder sig av House View. Informationen vidarebefordras till bankkontoren som har kontakt med fondspararna. Ingrid Albinsson, Jörgen Olofsson och Håkan Johansson på Roburs strategiavdelning. Det är viktigt och bra att de som arbetar på bankkontoren vet hur förvaltarorganisationen ser på utvecklingen, säger Ingrid Albinsson, analytiker på strategiavdelningen. Strategiavdelningen tar del av de intryck som Roburs analytiker får i möten med olika bolag som ett led i att skapa Roburs House View. Förvaltarnas information fogas till bilden vi har av ekonomin. Samtidigt är våra möten med förvaltarna ett sätt att kommunicera och diskutera House View, säger Ingrid Albinsson. Löpande anpassning av House View Ingrid understryker att anpassningen av House View har en central roll i arbetet. Strategiavdelningen korrigerar löpande House View efter omvärldsläget. Eftersom både förvaltare och analytiker har samma grunddata att utgå från, blir det också lättare att jämföra olika placeringsalternativ och göra eventuella förändringar i fondportföljerna. Genom att titta på objektiva data undviker vi att påverkas av stämningsläget på marknaden. Vi kan se i modellerna om branscher eller länder är över- eller undervärderade. Det ger signaler och vi kan fråga oss om det finns en verklig anledning till avvikelsen. Det är viktigt att inte påverkas av psykologin på marknaden, säger Ingrid Albinsson. Ett ljusare läge Idag ser Strategiavdelningen relativt ljust på utvecklingen på aktiemarknaden. Enligt House View går vi ur den ekonomiska svackan relativt snart, mot mitten eller slutet av nästa år får bra tillväxt. Tillväxten beror framförallt på att konsumenterna får mer pengar över. Oljepriset har gått ned, räntorna har sänkts och lägre skatter ger hushållen en bättre ekonomisk sits, säger Håkan Johansson. En undervärderad krona ger företagen en stark konkurrenssituation. Å andra sidan finns det risk för inflation och troligen höjs räntorna för att stävja den. Aktiemarknaden klår räntemarknaden i år så var det inte Vi har ökat övervikten av aktier i våra mixfonder redan under hösten, säger Håkan Johansson Roburkalender Januari: Värdebesked för det gångna året till fondförsäkringssparare. Årsbesked till fondsparare. Årsbesked och tidningen Din Pension till Individuell Pensionssparare och avtalspensionssparare. Februari: Om skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt är större än bör kompletteringsbetalning göras den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Mars: Roburs årsrapport Dina Fonder kommer ut per post och på Utdelning i Exacta den 15 mars. Kontrollera fondens nya förväntade ränta. Kontrollera om det finns anledning att kvitta reavinster mot reaförluster inför kommande deklarationer. Robur inför flytträtt på pensionsförsäkring. April: Roburs kvartalsrapport kommer ut på Sista dag för särskild självdeklaration: 2 april. Förenklad självdeklaration kommer ut den 17 april. Observera att Robur rapporterar reavinster och reaförluster direkt till skattemyndigheten även på utlandsregistrerade fonder och skickar därför inte ut någon K4-blankett. Kontrollera uppgifter i årsbeskedet. Från och med i år har du möjlighet att kvitta utländska räntefonder mot aktiefonder och aktier. Maj: Förenklad självdeklaration ska vara inne 2 maj. Juni: Kom ihåg fondogram till skolavslutningen. Utdelningar i aktiefonder. Gåvofonden och Hockeyfonden ger eventuell utdelning till mottagande organisation. Juli: Halvårsbesked till fondsparare. Halvårsbesked och tidningen Din Pension till IP-sparare och till avtalspensionssparare. Augusti: Roburs halvårsrapport Dina Fonder kommer ut per post och på Skatteåterbäringen för dem som har förenklad självdeklaration börjar betalas ut. Kanske dags att gå igenom dina placeringar med din personliga kontaktperson på banken? September: Exakta September har utdelning. Oktober: Roburs kvartalsrapport kommer ut på November: Fundera på om du ska göra extra insättningar på ditt IP-sparande. Har du köpt utdelande räntefonder under året, tänk på möjligheten till vändningsaffärer. Tala med ditt lokala bankkontor. December: Kom ihåg fondogram till barn eller barnbarn till julen. Utdelning i räntefonder och allemansfonder. Dags för årets sista fondaffär?

15 Så läser du fondrapporten I Dina Fonder Helårsberättelse presenterar vi utvecklingen i Roburs fonder under det senaste året. Syftet är att ge alla som sparar i fonderna en bra bild av hur fonderna har gått och vilka faktorer som påverkat resultatet. Här följer en beskrivning av fondrapportens olika delar. (Redovisningen skiljer sig i viss mån beroende på vilken slags fond det gäller.) I början av varje fondrapport gör vi en kort sammanfattning av fonden och eventuella händelser under perioden. beskriver vilken inriktning fonden har, hur pengarna placeras i aktier, räntor eller en blandning därav, vilka länder och i vilka eventuella branscher som fonden investerar i. Här framgår också fondens risknivå och när under året som fonden har utdelning. beskriver kortfattat hur andelskursen har utvecklats under året och vilka faktorer som påverkat den. beskriver fondens innehav och hur det har förändrats under året. Vilka sektorer som fonden har ökat eller minskat innehav i, vilka nya investeringar som har gjorts samt korta kommentarer till detta. innehåller en sammanfattad bild av fondens förväntade utveckling det närmaste året baserad på Roburs analyser. Färgkodning För att förtydliga och förenkla i sökandet efter olika fonder är de markerade med olika färger beroende på vilka värdepappersslag fonden investerar i aktier, räntor eller en blandning av dessa. AKTIEFOND RÄNTEFOND BLANDFOND PPM-fonder De fonder som Robur har med i PPM-utbudet är markerade med symbolen nedan i denna rapport. Roburs MEGA-fonder som ingår i PPM-utbudet finns inte representerade här då de inte ingår i Roburs basutbud. MEGA-fonderna är specialfonder som normalt kräver en minimiinsats, men som du genom PPM har möjlighet att välja utan krav på insatsens storlek. Information om dessa fonder finns på Roburs hemsida eller på ditt bankkontor. PREMIEPENSIONSFOND PPM nr Förklaring till faktaruta hittar du på sida 88 och ordlista på sida 95. Förklaring till diagrammen LÖPTIDSSTRUKTUR 50% 40% 30% 20% 10% Finans IT Industri Kons. Sällanköp Hälsovård Telekomm. Service Råvaror Kons. Dagligvaror Olja & Gas Samh. varor & tjänster BRANSCHFÖRDELNING Aktiefond Pension inkl. utd. MSCI Comb 50/50 (i SEK) 0% < 1år 1-3 år IP Räntefond 3-5 år OMRX-TOTAL 5-8 år > 8år % Aktiefond Pension MSCI Comb 50/50 Kursutveckling Fondens värdeutveckling i förhållande till dess index. Fondens index avspeglar den värdepappersmarknad som fonden placerar på. Löptidsstruktur visar fördelningen över återstående löptid för räntefondens innehav och dess jämförelseindex. Branschfördelning, länderfördelning och valutafördelning. Visar i vilka branscher, länder och valutor fonden har investerat sitt kapital och fördelningen mellan dessa PROGNOSTISERAD RÄNTA ÅRSFÖRRÄNTNING 10% 8% 6% 4% 2% Exacta Mars Bankkonto 0% 1997 IP Räntefond Bankkonto 2001 Prognostiserad ränta Utfall av prognostiserad ränta för Exactafonderna i förhållande till bankkonto under samma period. Årsförräntning Räntefondernas årliga förräntning de senaste fem åren i jämförelse med FöreningsSparbankens sparkonto. 15

16 2001 Andra året i rad med fallande börser Aktieplacerare och fondsparare fick se sina besparingar minska då världens aktiebörser sjönk för andra året i rad. Det nya millenniets första år kommer kanske ändå främst att förknippas med de tragiska terrorattackerna i USA den 11 september. Men 2001 blev ett ovanligt år också på andra sätt. Flera av världens största ekonomier gled in i en långt djupare lågkonjunktur än vad många bedömare räknat med och slutresultatet för året blev att räntesparande i de flesta fall gett en bättre avkastning än sparande i aktier. Text: Gösta Kylsberg och Annika Hedlund I början av 2001 var den allmänna uppfattningen att konjunkturen snart skulle vända uppåt igen, men verkligheten visade sig bli en annan. Den svaga ekonomiska utvecklingen i USA spred sig vidare till Asien och Europa och den internationella lågkonjunkturen fick ett rejält fäste i världen. En viktig orsak till avmattningen var bland annat den kraftiga minskningen av företagens investeringar inom IT och teknologi. En redan haltande världskonjunktur utsattes senare under året för ytterligare svåra påfrestningar efter de dramatiska terrorattackerna mot USA den 11 september. Efterfrågan stannade upp och den väntade uppgången i världskonjunkturen, med USA som draglok, kom av sig. Helt naturligt ökade osäkerheten hos såväl hushåll som företag. En redan haltande världskonjunktur utsattes senare under året för ytterligare svåra påfrestningar efter de dramatiska terrorattackerna mot USA den 11 september. Flertalet bedömare ansåg att det i Europa vid årets början inte fanns några egentliga tecken på en svagare ekonomisk utveckling. Här var problemet snarare att kunna hålla tillbaka inflationen. Europa har heller inte samma obalanser som USA. Problemen är mera av strukturell art, inte minst på arbetsmarknaden. Scenförändringen i konjunkturutvecklingen blev dock alltmer påtaglig samtidigt som inflationshotet i Europa tycktes avta. För svensk del blev den ekonomiska utvecklingen allt svagare under året. Bland annat ökade antalet varsel i industrin kraftigt under året. I Japan fortsatte den ekonomiska kräftgången som nu pågått i stort sett oavbrutet sedan början av 1990-talet, även om den nya regeringen inlett arbetet med nödvändiga reformer. Samordnade räntesänkningar under hösten Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, överraskade finansmarknaderna med att redan i början av januari sänka räntan då man såg att tillväxten började avta i USA. Aggressiva räntesänkningar, från 6,50 procent ned till 1,75 procent, skedde sedan under hela året i hopp om att kunna undvika en alltför kraftig nedgång i den amerikanska ekonomin. Räntesänkningarna, tillsammans med genomförda skattesänkningar, förstärkte hushållens köpkraft. Under hösten steg t.ex. bilförsäljningen kraftigt i USA, men till stor del berodde uppgången på de mycket gynnsamma lånevillkor som erbjöds. Den europeiska centralbanken, ECB, bedömde till en början att nedgången i den amerikanska ekonomin inte skulle sprida sig till Europa. Den uppfattningen visade sig vara felaktig. ECB har, till skillnad från Federal Reserve i USA, enbart att ta hänsyn till inflationstakten vid sina räntebedömningar och under året fanns tendenser till att inflationen skulle bli högre än det uppsatta målet. Därför var ECB till en början obenägen att sänka räntan. En förändring inträdde under hösten och ECB deltog i de samordnade räntesänkningarna efter terrordådet mot USA. Aggressiva räntesänkningar, från 6,50 procent ned till 1,75 procent, skedde sedan under hela året... Sveriges Riksbank sökte under året klara inflationsmålet på 2 procent. Stigande inflation ledde till att man höjde räntan under sommaren. Riksbanken försökte också via interventioner på valutamarknaden tala om att man ansåg att kronan var undervärderad. En allt svagare ekonomisk utveckling och ett något minskande inflationstryck underlättade för Riksbanken att följa med i den internationella räntesänkningsvågen under hösten. I Japan sänkte Bank of Japan räntan till 0 procent och tillförde likviditet för att försöka stimulera en i övrigt svag ekonomi. Svaga börser, men ryska aktier i topp Av 51 börser runt om i världen visade 35 en negativ utveckling under året, räknat i svenska kronor. Undantagen fanns främst i så kallade emerging markets, eller tillväxtmarknader, i Latinamerika och Asien. Den klart lysande stjärnan på den annars så dystra börshimlen blev Ryssland, som tack vare en stor andel oljerelaterade aktier fick en uppgång på hela 101,37 procent under året. Den klart lysande stjärnan på den annars så dystra börshimlen blev Ryssland. Aktiemarknaderna tolkade några positiva statistikuppgifter i mars/april som att konjunkturbotten snart var nådd. Flera börser steg också relativt snabbt under våren och försommaren. Förhoppningarna grusades dock när det inte fanns några hållbara tecken på en återhämtning i sikte. I stället återkom pessimismen i takt med att vinstvarningarna duggade allt tätare från företagen, samtidigt som ekonomisk statistik visade på fortsatt svag utveckling. Börserna vände därför åter nedåt under sommaren och hösten. I stort sett drabbades alla sektorer, men särskilt svag var utvecklingen för TMTsektorn, dvs. teknologi, media och telekom. Däremot klarade råmaterialsektorn, med skog och gruvor, samt energisektorn sig relativt väl under året. Den senare tack vare ett högt oljepris under större delen av året. I stort sett drabbades alla sektorer, men särskilt svag var utvecklingen för TMT-sektorn, dvs. teknologi, media och telekom. Efter terrorattackerna den 11 september föll världens börser kraftigt under några dagar. Börserna återhämtade sig dock relativt snabbt och efter bottennoteringen den 21 september var uppgången fram till årsskiftet cirka 20 procent eller mer. Vissa bolag, vars aktier sjönk till extremt låga nivåer, noterade kursökningar på över procent sedan botten. Aktiemarknaderna gynnades under hösten av kraftigt ökad likviditet och hade i kursnivån vid årets slut räknat in en konjunkturvändning under andra halvåret Några branscher som drabbades särskilt hårt i kölvattnet av terrorattackerna var försäkringsbolag, flygbolag, hotell- och reseföretag. 16

17 Styrränteutveckling ,5 4,3 6,0 5,5 4,2 5,0 4,5 4,1 Procent 4,0 3,5 3,0 4,0 3,9 Procent Den svenska börsen, med en hög andel teknologibolag, påverkades mycket kraftigt under året både i ned- och uppgångarna. Den svaga svenska kronan gynnade bolag med stor exportandel. Cykliska aktier utvecklades, paradoxalt nog tillsammans med de relativt konjunkturokänsliga läkemedelsbolag, bäst under året Återhämtningens år? Roburs uppfattning är att konjunkturåterhämtningen förskjutits till andra halvåret Uppgången kommer att stödjas av att hushållen får mer pengar över för konsumtion tack vare låga räntor, sänkta skatter och lägre oljepriser. Världens börser räknar också med en uppgång i världsekonomin under andra halvåret Aktievärderingarna har även blivit mer realistiska efter två års börsnedgång, men det finns fortfarande en betydande osäkerhet på de finansiella marknaderna. Innan den ekonomiska bilden klarnat är det rimligt att räkna med fortsatt stora svängningar i kurserna. Procent 2,5 2,0 1,5 5,75 5,50 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 Feb Mar Apr Maj Jun Jul EU - ECB styrränta USA - Fed Funds Ränteutveckling, Sverige 2001 Aug Sep Okt Nov Sverige - Reporänta Dec 3,8 3,7 5,75 5,50 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 Procent 3,75 3,75 Världens börser räknar också med en uppgång i världsekonomin under andra halvåret ,50 Feb Mar Apr Sverige, 2-årig obligation Maj Jun Jul Aug Sep Okt Sverige, 10-årig obligation Nov Dec 3,50 Utländska räntefonder gav under 2001 en god avkastning tack vare att den svenska kronan försvagades kraftigt. Mot euron tappade kronan cirka 5 procent och mot dollarn cirka 11 procent. Robur bedömer att kronkursen stiger under En spridning i såväl aktie- som räntefonder, med en försiktig övervikt för aktier bör dock resultera i ett framgångsrikt fondsparande under USD/SEK EUR/SEK 11,25 11,00 10,75 10,50 10,25 10,00 Valutakursutveckling ,25 11,00 10,75 10,50 10,25 10,00 9,75 9,75 Börsutveckling 2001 Index Utveckling Utveckling SEK 9,50 9,25 9,00 9,50 9,25 9,00 MSCI World 17,8% (USD) 8,8% MSCI USA 13,2% (USD) 3,7% MSCI Europe 16,9% (eur) 12,6% SAX 16,9% 16,9% 8,75 Feb Mar Apr USD/SEK EUR/SEK Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 8,75 17

18 Allemansfonderna AKTIEFOND Fokus på svenska och internationella storföretag God riskspridning såväl geografiskt som branschmässigt Hög aktivitetsnivå under året Brett placerande aktiefonder med medelhög risk. Fonderna har i normalläget 67 procent av tillgångarna placerade i svenska och 33 procent i utländska aktier. Fondernas fokus är ledande företag i globala branscher. Fondandelarnas värde påverkas av förändringar i valuta- och aktiekurser. Utdelning sker i december. Fondernas utveckling Andelskurserna, inklusive utdelning, har under 2001 sjunkit med 10,3 11,6 procent. Fondernas jämförelseindex, 67 procent SIXPX, 33 procent MSCI Världsindex, har fallit med 11,5 procent. Bland de svenska innehaven har fonderna gynnats av en övervikt i industri och råvaror samt av en god kursutveckling för fondernas innehav i sektorerna konsumtion, sällanköpsvaror samt konsumtion, dagligvaror. Fondernas övervikt av IT-aktier har bidragit negativt. Den utländska delen av fonderna har även totalt sett haft en sämre utveckling än index. Det beror bland annat på att fonderna haft en för stor exponering mot telekommunikationsservicebolag. Under det gångna året har fonderna haft en hög aktivitetsnivå. I den utländska delen av fonderna har en betydande omstrukturering skett i syfte att skapa överensstämmelse med Roburs Utlandsfond. Antalet innehav i Allemansfonderna har ökat markant. Allemansfond I Förvaltare: Ingemar Syréhn BAS Fondförmögenhet, Kkr Utelöpande andelar Handelskurs, kr 113,40 132,21 149,03 95,88 89,08 Andelsvärde, kr 112,99 131,32 147,48 95,67 89,08 Utdelning, kr per andel 3,25 2,65 2,30 1,85 2,15 Utdelningsdatum Riskklass 4 FONDENS 5 STÖRSTA POSTER Värde, kkr Andel av fond, % Ericsson ,0 Svenska Handelsbanken ,1 Hennes & Mauritz ,0 AstraZeneca ,7 Telia ,2 1 ÅR Fondavkastning, slutkurs (inkl utd), % -11,5-9,3 56,6 9,6 25,0 Jmf-index, %* -11,5-9,3 65,9 10,5 24,8 Jmf-index (inkl utd), %* -9,8-7, Standardavvikelse fond, % 24,9 10, Tracking error, % 4,8 6, Informationskvot -0,01 0, Fondavkastning handelskurs (inkl utd), % -11,8-9,6 58,0 9,8 24,9 Omsättningshastighet, ggr/år 0,49 0,34 0,49 0,23 0,31 5 ÅR Årsavkastning, engångsinsättning, % 11,6 Årsavkastning, jmf-index, %* 13,1 Årsavkastning, månadssparande, % 4,7 Standardavvikelse fond, % 19,0 VÄRDETILLVÄXT SEDAN START apr-84 Sparbelopp: kr, kr** - Årsavkastning, engångsinsättning, % 16,3 Sparbelopp: 400 kr/månad (totalt: kr), kr Årsavkastning, månadssparande, % 15,7 AVGIFTER Courtage i %/år av fondförmögenhet 0,13 0,07 0,05 0,05 0,08 Förvaltningskostnad i %/år av fondförm. 1,41 1,41 1,41 1,42 1,42 TKA, %/år 1,55 1,50 1,46 1,47 1,50 Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr/månad 8,40 8,70 10,60 9,20 10,30 TKA i kr, Sparbelopp: kr TKA i kr, Sparbelopp: kr/månad 9,30 9,20 11, * MSCI Comb 67/33 ** Beloppet överstiger den insättningsgräns som fanns tidigare i allemansfonderna. Större Portföljförändringar Nya innehav % AV FOND SCA 1,2 Assa Abloy 1,2 General Electric 1,1 Exxon Mobil 0,8 Citigroup 0,8 Ökning av befintliga innehav Ericsson 5,1 Telia 0,8 Tele2 0,8 Nordea 0,8 FöreningsSparbanken 0,7 Avyttrade innehav % AV FOND Worldcom 0,9 Scandic Hotels 0,8 Enron 0,5 Qwest 0,3 Mellon Bank 0,2 Minskning av befintliga innehav Atlas Copco 4,1 Sandvik 3,1 Vodafone Group 2,8 ING Groep 2,5 Stora Enso 2,3 Den svenska andelen av fonderna har successivt reducerats och utgjorde vid periodens slut cirka 67 procent. Den relativt starka kursutvecklingen för flera av fondernas innehav i traditionellt cykliska tillverkningsföretag har utnyttjats till att minska övervikten av dessa bolag. Vidare har fonden reducerat övervikten av läkemedelsbolag efter sektorns mycket starka kursutveckling. Fonderna har successivt reducerat innehavet i Svenska Handelsbanken. Innehavet i Scandic Hotels avyttrades i samband med budet från brittiska Hilton Group. Börsturbulensen har medfört möjligheter till förvärv av aktier på vad som bedömts vara attraktiva kursnivåer. Bland nytillkomna innehav kan nämnas SCA, SKF, MTG och ABB. Innehaven i Ericsson, Tele 2, FöreningsSparbanken, Skandia och Securitas har byggts på. Fonderna har periodvis använt sig av indexderivat för att balansera likviditeten. I övrigt har fonderna inte använt derivatinstrument. Viss utlåning av aktier har skett. Den kraftiga konjunkturavmattningen, framförallt i USA, resulterade i en svag börsutveckling under Under det första halvåret 2002 finns risk för fortsatta besvikelser i företagens vinstutveckling samtidigt som svag ekonomisk statistik kommer att prägla nyhetsflödet. Den stimulans i form av ränte- och skattesänkningar som genomförts bedöms dock för året som helhet komma att påverka såväl aktiemarknaden som den underliggande ekonomin positivt. Det är således sannolikt att den uppåtgående trend som inleddes på världens aktiemarknader under det sista kvartalet i fjol består under Finans Industri IT Kons. Sällanköp Hälsovård Telekomm. Service Råvaror Kons. Dagligvaror Olja & Gas Samh. varor & tjänster Sverige USA UK Japan Frankrike Schweiz Nederländerna Tyskland Australien Spanien Allemansfond I inkl. utd BRANSCHFÖRDELNING % Allemansfond I LÄNDERFÖRDELNING MSCI Comb 67/ % Allemansfond I MSCI Comb 67/33 (i SEK) MSCI Comb 67/ FINANS ABN Amro Holding (NL) , ,0 Acom (JP) , ,0 Allianz (DE) , ,1 Allstate (US) , ,1 American International Group (US) , ,4 Axa (FR) , ,1 Bank of America (US) , ,2 Bank of Ireland (IE) , ,1 Bank of New York (US) , ,1 Bank of Yokohama (JP) , ,1 BBVA (ES) , ,2 BNP Paribas (FR) , ,2 Citigroup (US) , ,8 Credit Suisse Group (CH) , ,1 Danske Bank (DK) , ,2 Drott B (SE) , ,9 Fannie Mae (US) , ,3 FöreningsSparbanken A (SE) , ,1 HSBC Holdings Plc (GB) , ,1 ING Groep (NL) , ,2 JM Byggnads och Fastighets B (SE) , ,1 JP Morgan Chase (US) , ,3 Lloyds TSB Group (GB) , ,2 MBNA (US) , ,2 Merrill Lynch (US) , ,1 Mitsubishi Estate (JP) , ,1 Mitsubishi Tokyo Financial Group (JP) , ,1 Mizuho (JP) , ,0 Morgan Stanley (US) , ,1 Münchener Rückversicherung (DE) 2 304, ,1 National Australia Bank (AU) , ,1 Nomura Securities (JP) , ,1 Nordea (SE) , ,2 OM (SE) , ,3 Royal Bank Of Canada (CA) , ,1 Royal Bank of Scotland (GB) , ,3 Skandia (SE) , ,4 Sumitomo Mitsui Banking Corp (JP) , ,0 Svenska Handelsbanken A (SE) , Svenska Handelsbanken B (SE) , ,1 Swiss Reinsurance N (CH) , ,1 Takefuji (JP) , ,0 UBS (CH) , ,3 Unicredito Italiano (IT) , ,1 US Bancorp (US) , ,1 Wachovia (US) , ,1 Washington Mutual (US) , ,2 Wells Fargo (US) , ,1 Wihlborg & Son B (SE) , , ,2 24,9 HÄLSOVÅRD Abbott Laboratories (US) , ,3 American Home Products (US) , ,3 Amgen (US) , ,3 AstraZeneca (SEK) (GB) , ,7 Aventis (FR) , ,3 Baxter (US) , ,2 Bristol-Myers Squibb (US) , ,4 Elan (US) , ,1 Gambro A (SE) , Gambro B (SE) , ,8 Getinge Industrier B (SE) , ,3 GlaxoSmithKline (GB) , ,4 Johnson & Johnson (US) , ,1 Medtronic (US) , ,1 Merck & Co (US) , ,1 Nobel Biocare (SE) , ,2 Novartis N (CH) , ,1 Novo Nordisk (DK) , ,1 Pfizer (US) , ,8 Pharmacia (US) , ,9 Schering (DE) , ,1 Takeda Chemical Industries (JP) , ,2 Yamanouchi Pharmaceuticals (JP) , , ,8 11,7 INDUSTRI ABB Ltd (SEK) (CH) , ,3 Addtech (SE) , ,3 Adecco (CH) , ,2 Assa Abloy B (SE) , ,2 Atlas Copco A (SE) (varav 90 utlånade) , Atlas Copco B (SE) , ,6 Bergman & Beving B (SE) , ,2 Brambles (AU) , ,1 Central Japan Railway (JP) , ,0 East Japan Railway (JP) , ,1 General Dynamics (US) , ,1 General Electric (US) , ,1 Hutchison Whampoa (HK) , ,2 Ingersoll-Rand (US) , ,1 Lagercrantz Group (SE) , ,2 Minebea (JP) , ,1 Munters (SE) , ,1 NCC A (SE) , NCC B (SE) (varav 2140 utlånade) , ,7 Northrop Grumman (US) 4 000, ,1 Sandvik (SE) , ,3 Schneider Electric (FR) , ,1 Seco Tools B (SE) , ,9 Secom (JP) , ,1 Securitas B (SE) (varav utlånade) , ,9 Siemens N (DE) , ,1 Skanska B (SE) , ,7 SKF B (SE) , ,4 SMC Corporation (JP) , ,1 Transcom WorldWide A (SE) , Transcom WorldWide B (SE) , ,0 Tyco International (US) , ,4 United Technologies (US) , ,1 Volvo A (SE) , Volvo B (SE) , , ,9 16,3 INFORMATIONSTEKNOLOGI Amdocs (US) , ,1 Applied Materials (US) , ,1 C Technologies AB (SE) , ,1 Canon Sales (JP) , ,0 Cisco Systems (US) , ,5 Dell Computer (US) , ,1 EMC Corporation (US) , ,1 Ericsson B (SE) , ,0 IBM (US) , ,6 Intel (US) , ,5 Jabil Circuit (US) , ,1 Microsoft (US) , ,1 NEC (JP) , ,1 Nokia Svenskt Depåbevis (SEK) (FI) , ,9 Nortel Networks (CA) , ,1 Oracle Systems (US) , ,2 Ricoh (JP) (varav utlånade) , ,1 SAP (DE) , ,1 ST Microelectronics (FR) , ,1 Texas Instruments (US) , ,2 Tietoenator (SEK) (FI) , ,1 Tokyo Electron (JP) , ,1 WM-data B (SE) , , ,4 14,1 ÖVRIGA VÄRDEPAPPER SP 500 ETF (US) , , ,5 - KONSUMTION, DAGLIGVAROR British American Tobacco (GB) , ,1 Colgate Palmolive (US) , ,1 CVS (US) , ,1 Diageo (GB) , ,2 Fosters Brewing Group (AU) , ,1 18 Forts på sid 82

19 Allemansfond II Förvaltare: Ingemar Syréhn BAS Fondförmögenhet, Kkr Utelöpande andelar Handelskurs, kr 113,46 132,31 149,20 95,91 89,18 Andelsvärde, kr 113,03 131,43 147,64 95,70 89,18 Utdelning, kr per andel 3,25 2,65 2,35 1,85 2,15 Utdelningsdatum Riskklass 4 FONDENS 5 STÖRSTA POSTER Värde, kkr Andel av fond, % Ericsson ,0 Svenska Handelsbanken ,1 Hennes & Mauritz ,0 AstraZeneca ,7 Telia ,2 1 ÅR Fondavkastning, slutkurs (inkl utd), % -11,6-9,3 56,9 9,5 25,0 Jmf-index, %* -11,5-9,3 65,9 10,5 24,8 Jmf-index (inkl utd), %* -9,8-7, Standardavvikelse fond, % 24,8 10, Tracking error, % 4,8 6, Informationskvot -0,02-0, Fondavkastning handelskurs (inkl utd), % -11,8-9,6 58,2 9,7 25,0 Omsättningshastighet, ggr/år 0,48 0,34 0,55 0,22 0,31 5 ÅR Årsavkastning, engångsinsättning, % 11,6 Årsavkastning, jmf-index, %* 13,1 Årsavkastning, månadssparande, % 4,7 Standardavvikelse fond, % 19,0 VÄRDETILLVÄXT SEDAN START apr-84 Sparbelopp: kr, kr** - Årsavkastning, engångsinsättning, % 16,3 Sparbelopp: 400 kr/månad (totalt: kr), kr Årsavkastning, månadssparande, % 15,7 AVGIFTER Courtage i %/år av fondförmögenhet 0,14 0,07 0,05 0,05 0,07 Förvaltningskostnad i %/år av fondförm. 1,41 1,41 1,41 1,42 1,42 TKA, %/år 1,55 1,50 1,46 1,47 1,49 Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr/månad 8,40 8,70 10,60 9,20 10,30 TKA i kr, Sparbelopp: kr TKA i kr, Sparbelopp: kr/månad 9,30 9,20 11, * MSCI Comb 67/33 ** Beloppet överstiger den insättningsgräns som fanns tidigare i allemansfonderna. Större Portföljförändringar Nya innehav % AV FOND SCA 1,2 Assa Abloy 1,2 General Electric 1,1 Exxon Mobil 0,8 Citigroup 0,8 Ökning av befintliga innehav Ericsson 5,2 Tele 2 0,8 FöreningsSparbanken 0,7 Nordea 0,7 Skandia 0,6 Avyttrade innehav % AV FOND Worldcom 0,9 Scandic Hotels 0,8 Enron 0,5 Qwest 0,2 Mellon Bank 0,2 Minskning av befintliga innehav Atlas Copco 4,7 Sandvik 2,9 Vodafone Group 2,7 ING Groep 2,5 Stora Enso 2,3 FINANS ABN Amro Holding (NL) , ,0 Acom (JP) , ,0 Allianz (DE) , ,1 Allstate (US) , ,1 American International Group (US) , ,4 Axa (FR) , ,1 Bank of America (US) , ,2 Bank of Ireland (IE) , ,1 Bank of New York (US) , ,1 Bank of Yokohama (JP) , ,1 BBVA (ES) , ,2 BNP Paribas (FR) , ,2 Citigroup (US) , ,8 Credit Suisse Group (CH) , ,1 Danske Bank (DK) , ,2 Drott B (SE) , ,9 Fannie Mae (US) , ,3 FöreningsSparbanken A (SE) , ,1 HSBC Holdings Plc (GB) , ,1 ING Groep (NL) , ,2 JM Byggnads och Fastighets B (SE) , ,1 JP Morgan Chase (US) , ,3 Lloyds TSB Group (GB) , ,2 MBNA (US) , ,2 Merrill Lynch (US) , ,1 Mitsubishi Estate (JP) , ,1 Mitsubishi Tokyo Financial Group (JP) , ,1 Mizuho (JP) , ,0 Morgan Stanley (US) , ,1 Münchener Rückversicherung (DE) , ,1 National Australia Bank (AU) , ,1 Nomura Securities (JP) , ,1 Nordea (SE) , ,2 OM (SE) , ,3 Royal Bank Of Canada (CA) , ,1 Royal Bank of Scotland (GB) , ,3 Skandia (SE) , ,4 Sumitomo Mitsui Banking Corp (JP) , ,0 Svenska Handelsbanken A (SE) , Svenska Handelsbanken B (SE) , ,1 Swiss Reinsurance N (CH) , ,1 Takefuji (JP) , ,0 UBS (CH) , ,3 Unicredito Italiano (IT) , ,1 US Bancorp (US) , ,1 Wachovia (US) , ,1 Washington Mutual (US) , ,2 Wells Fargo (US) , ,1 Wihlborg & Son B (SE) , , ,1 24,9 HÄLSOVÅRD Abbott Laboratories (US) , ,3 American Home Products (US) , ,3 Amgen (US) , ,3 AstraZeneca (SEK) (GB) , ,7 Aventis (FR) , ,3 Baxter (US) , ,2 Bristol-Myers Squibb (US) , ,4 Elan (US) , ,1 Gambro A (SE) , Gambro B (SE) , ,8 Getinge Industrier B (SE) , , Allemansfond II inkl. utd. Finans Industri IT Kons. Sällanköp Hälsovård Telekomm. Service Råvaror Kons. Dagligvaror Olja & Gas Samh. varor & tjänster Sverige USA UK Japan Frankrike Schweiz Nederländerna Tyskland Australien Kanada BRANSCHFÖRDELNING MSCI Comb 67/33 (i SEK) % Allemansfond II LÄNDERFÖRDELNING MSCI Comb 67/ % Allemansfond II MSCI Comb 67/33 GlaxoSmithKline (GB) , ,4 Johnson & Johnson (US) , ,1 Medtronic (US) , ,1 Merck & Co (US) , ,1 Nobel Biocare (SE) , ,2 Novartis N (CH) , ,2 Novo Nordisk (DK) , ,1 Pfizer (US) , ,8 Pharmacia (US) , ,9 Schering (DE) , ,1 Takeda Chemical Industries (JP) , ,2 Yamanouchi Pharmaceuticals (JP) , , ,8 11,7 INDUSTRI ABB Ltd (SEK) (CH) , ,3 Addtech (SE) , ,3 Adecco (CH) , ,2 Assa Abloy B (SE) , ,2 Atlas Copco A (SE) , Atlas Copco B (SE) , ,5 Bergman & Beving B (SE) , ,2 Brambles (AU) , ,1 Central Japan Railway (JP) , ,0 East Japan Railway (JP) , ,1 General Dynamics (US) , ,1 General Electric (US) , ,1 Hutchison Whampoa (HK) , ,2 Ingersoll-Rand (US) , ,1 Lagercrantz Group (SE) , ,2 Minebea (JP) , ,1 Munters (SE) , ,1 NCC A (SE) , NCC B (SE) (varav utlånade) , ,8 Northrop Grumman (US) 5 000, ,1 Sandvik (SE) , ,3 Schneider Electric (FR) , ,1 Seco Tools B (SE) , ,9 Secom (JP) , ,1 Securitas B (SE) (varav utlånade) , ,9 Siemens N (DE) , ,0 Skanska B (SE) , ,7 SKF B (SE) , ,4 SMC Corporation (JP) , ,1 Transcom WorldWide A (SE) , Transcom WorldWide B (SE) 74 14, ,0 Tyco International (US) , ,4 United Technologies (US) , ,1 Volvo A (SE) , Volvo B (SE) , , ,8 16,3 INFORMATIONSTEKNOLOGI Amdocs (US) , ,1 Applied Materials (US) , ,1 C Technologies AB (SE) , ,1 Canon Sales (JP) , ,0 Cisco Systems (US) , ,5 Dell Computer (US) , ,1 EMC Corporation (US) , ,1 Ericsson B (SE) , ,0 IBM (US) , ,6 Intel (US) , ,5 Jabil Circuit (US) , ,1 Microsoft (US) , ,1 NEC (JP) , ,1 Nokia Svenskt Depåbevis (SEK) (FI) , ,9 Nortel Networks (CA) , ,1 Oracle Systems (US) , ,2 Ricoh (JP) (varav utlånade) , ,1 SAP (DE) , ,1 ST Microelectronics (FR) , ,1 Texas Instruments (US) , ,2 Tietoenator (SEK) (FI) , ,1 Tokyo Electron (JP) , ,1 WM-data B (SE) , , ,3 14,1 ÖVRIGA VÄRDEPAPPER SP 500 ETF (US) , , ,5 - KONSUMTION, DAGLIGVAROR British American Tobacco (GB) , ,1 Colgate Palmolive (US) , ,1 CVS (US) , ,1 Diageo (GB) , ,2 Fosters Brewing Group (AU) , ,1 Heineken (NL) , ,1 Kao (JP) , ,1 Kirin Brewery (JP) , ,0 Kroger (US) , ,1 Nestle (CH) , ,3 Philip Morris (US) , ,5 Procter & Gamble (US) , ,3 Safeway (US) , ,3 Shiseido (JP) , ,1 Swedish Match (SE) , ,1 Tesco (GB) , ,1 Unilever (NL) , , ,8 3,3 KONSUMTION, SÄLLANKÖPSVAROR AOL Time Warner (US) , ,5 Autoliv Svenskt Depåbevis (SEK) (US) , ,2 Bilia A (SE) (varav utlånade) , ,0 British Sky Broadcasting (GB) , ,1 Clas Ohlson (SE) , ,0 Compass Group (GB) , ,3 Ebay (US) , ,1 Electrolux B (SE) , ,4 Eniro (SE) , ,4 Fox Entertainment (US) , ,2 Fuji Photo Film (JP) , ,1 Hennes & Mauritz B (SE) , ,0 Home Depot (US) , ,3 Ito Yokado (JP) , ,1 Matsushita Communications Industrial (JP) , ,1 Modern Times Group (SE) , ,6 News Corporation (AU) , ,1 Nintendo (JP) , ,1 Nissan Motor (JP) , ,1 Peugeot SA (FR) , ,0 Philips (NL) , ,2 Radioshack (US) , ,2 Sony (JP) , ,3 Target (US) , ,2 The Swatch Group (CH) , ,0 Thomson (CA) , ,1 Toyota Motor (JP) , ,2 Wal-Mart Stores (US) , ,6 Viacom B (US) , ,2 Vivendi Universal (FR) , ,3 WPP Group (GB) , , ,2 12,0 OLJA & GAS BP (GB) , ,3 Chevron Texaco (US) , ,3 Exxon Mobil (US) , ,6 Petro-Canada (CA) , ,0 Shell T&T Co (GB) , ,3 Statoil (NO) , ,1 Suncor Energy (CA) , ,1 TotalFinaElf (FR) , , ,1 2,2 RÅVAROR Alcan (CA) , ,1 Alcoa (US) , ,2 Bowater (US) , ,2 CRH (IE) , ,2 Holmen B (SE) , ,7 Kinnevik B (SE) , ,3 Nippon Steel (JP) , ,1 Rio Tinto (AU) , Rio Tinto (GB) , ,1 SCA B (SE) , ,4 Shin-Etsu Chemical (JP) , ,1 SSAB A (SE) , SSAB B (SE) , ,6 Stora Enso R Depåbevis (SEK) (FI) , ,5 Usinor Sacilor (FR) , , ,7 6,2 SAMHÄLLSNYTTIGA VAROR & TJÄNSTER Duke Energy (US) , ,2 E.On (DE) , ,2 El Paso (US) , ,1 Enel (IT) , ,0 Suez (FR) , ,1 Tokyo Electric Power (JP) , ,1 Tokyo Gas (JP) , , ,8 1,5 TELEKOMMUNIKATIONSSERVICE AT&T (US) , ,2 AT&T Wireless (US) , ,1 BCE (CA) , ,1 BT Group (GB) , ,1 China Mobile (HK) , ,1 France Telecom (FR) , ,1 mmo2 (GB) , ,0 Nippon Telegraph & Telephone (JP) , ,0 NTT Docomo (JP) , ,1 SBC Communications (US) , ,3 Sprint (US) , ,1 Tele2 (SE) (varav utlånade) , ,0 Telecom Italia (IT) , ,1 Telefónica (ES) , ,2 Telia (SE) , ,2 Verizon (US) , ,3 Vodafone Group (GB) , , ,8 7,8 EJ NOTERADE VÄRDEPAPPER Addtek International A (FI) * 12, Addtek International B (FI) * 12, Addtek Units (FI) * 2, ,1 Enermet Group (FI) 5 904* 12, Enermet Group Units (FI) * 18, ,0 Nobia A (SE) * 729, ,3 Vest-Wood (DK) * 182, ,0 Viking Sewing Machines A (SE) * 198, , ,5 - KKR Summa värdepapper ,4 Bank och likvida medel Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder Summa likvida medel ,6 FONDFÖRMÖGENHET (Not 1) ,0 Utelöpande andelar Grundkurs per andel, kr 113,03 * Ej noterat. Värdering enligt senaste betalkurs eller särskild värdering. Forts på sid 82 19

20 Allemansfond III Förvaltare: Ingemar Syréhn BAS Fondförmögenhet, Kkr Utelöpande andelar Handelskurs, kr 59,39 69,12 77,88 50,26 - Andelsvärde, kr 59,18 68,65 77,07 50,16 - Utdelning, kr per andel 1,60 1,35 1,20 0,85 - Utdelningsdatum Riskklass 4 FONDENS 5 STÖRSTA POSTER Värde, kkr Andel av fond, % Ericsson ,1 Svenska Handelsbanken ,2 Hennes & Mauritz ,9 AstraZeneca ,8 Telia ,3 1 ÅR Fondavkastning, slutkurs (inkl utd), % -11,5-9,3 56,3 9,5 24,7 Jmf-index, %* -11,5-9,3 65,9 10,5 24,8 Jmf-index (inkl utd), %* -9,8-7, Standardavvikelse fond, % 24,7 10, Tracking error, % 4,8 6, Informationskvot -0,01 0, Fondavkastning handelskurs (inkl utd), % -11,8-9,6 57,5 9,7 24,7 Omsättningshastighet, ggr/år 0,49 0,34 0,73 0,22 0,37 5 ÅR Årsavkastning, engångsinsättning, % 11,4 Årsavkastning, jmf-index, %* 13,1 Årsavkastning, månadssparande, % 4,6 Standardavvikelse fond, % 18,9 VÄRDETILLVÄXT SEDAN START feb-87 Sparbelopp: kr, kr** - Årsavkastning, engångsinsättning, % 14,7 Sparbelopp: 400 kr/månad (totalt: kr), kr Årsavkastning, månadssparande, % 14,4 AVGIFTER Courtage i %/år av fondförmögenhet 0,14 0,07 0,05 0,05 0,07 Förvaltningskostnad i %/år av fondförm. 1,41 1,41 1,41 1,42 1,42 TKA, %/år 1,55 1,50 1,46 1,47 1,49 Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr Förv.kostn. i kr, Sparbelopp: kr/månad 8,40 8,70 10,60 9,20 10,30 TKA i kr, Sparbelopp: kr TKA i kr, Sparbelopp: kr/månad 9,30 9,20 11, Fonden skapades genom en sammanläggning (981207) mellan Allemansfond 3 och 4. All presenterad historik gäller f d Allemansfond 4. * MSCI Comb 67/33 ** Beloppet överstiger den insättningsgräns som fanns tidigare i allemansfonderna. Större Portföljförändringar Nya innehav % AV FOND SCA 1,2 Assa Abloy 1,1 General Electric 1,1 Exxon Mobil 0,8 Citigroup 0,8 Ökning av befintliga innehav Ericsson 5,4 Telia 0,9 Nordea 0,8 Tele2 0,8 Skandia 0,8 Avyttrade innehav % AV FOND Worldcom 0,8 Scandic Hotels 0,7 Enron 0,5 Qwest 0,2 Mellon Bank 0,2 Minskning av befintliga innehav Atlas Copco 4,6 Sandvik 3,1 Vodafone Group 2,6 ING Groep 2,5 Stora Enso 2,3 FINANS ABN Amro Holding (NL) , ,0 Acom (JP) , ,0 Allianz (DE) , ,1 Allstate (US) , ,1 American International Group (US) , ,4 Axa (FR) , ,1 Bank of America (US) , ,2 Bank of Ireland (IE) , ,1 Bank of New York (US) , ,1 Bank of Yokohama (JP) , ,1 BBVA (ES) , ,2 BNP Paribas (FR) , ,2 Citigroup (US) , ,8 Credit Suisse Group (CH) , ,1 Danske Bank (DK) , ,2 Drott B (SE) , ,9 Fannie Mae (US) , ,3 FöreningsSparbanken A (SE) , ,1 HSBC Holdings Plc (GB) , ,1 ING Groep (NL) , ,2 JM Byggnads och Fastighets B (SE) , ,1 JP Morgan Chase (US) , ,3 Lloyds TSB Group (GB) , ,2 MBNA (US) , ,2 Merrill Lynch (US) , ,1 Mitsubishi Estate (JP) , ,1 Mitsubishi Tokyo Financial Group (JP) , ,1 Mizuho (JP) , ,0 Morgan Stanley (US) , ,1 Münchener Rückversicherung (DE) , ,1 National Australia Bank (AU) , ,1 Nomura Securities (JP) , ,1 Nordea (SE) , ,2 OM (SE) , ,3 Royal Bank Of Canada (CA) , ,1 Royal Bank of Scotland (GB) , ,3 Skandia (SE) , ,4 Sumitomo Mitsui Banking Corp (JP) , ,0 Svenska Handelsbanken A (SE) , Svenska Handelsbanken B (SE) , ,1 Swiss Reinsurance N (CH) , ,1 Takefuji (JP) , ,0 UBS (CH) , ,3 Unicredito Italiano (IT) , ,1 US Bancorp (US) , ,1 Wachovia (US) , ,1 Washington Mutual (US) , ,2 Wells Fargo (US) , ,1 Wihlborg & Son B (SE) , , ,3 24,9 HÄLSOVÅRD Abbott Laboratories (US) , ,3 American Home Products (US) , ,3 Amgen (US) , ,3 AstraZeneca (SEK) (GB) , ,8 Aventis (FR) , ,3 Baxter (US) , ,2 Bristol-Myers Squibb (US) , ,4 Elan (US) 25 45, ,1 Gambro A (SE) , Gambro B (SE) , ,8 Getinge Industrier B (SE) , , Allemansfond III inkl.utd Finans Industri IT Kons. Sällanköp Hälsovård Telekomm. Service Råvaror Kons. Dagligvaror Olja & Gas Samh. varor & tjänster Sverige USA UK Japan Frankrike Schweiz Nederländerna Tyskland Australien Spanien BRANSCHFÖRDELNING MSCI Comb 67/33 (i SEK) % Allemansfond III LÄNDERFÖRDELNING MSCI Comb 67/ % Allemansfond III MSCI Comb 67/33 GlaxoSmithKline (GB) , ,4 Johnson & Johnson (US) , ,1 Medtronic (US) , ,1 Merck & Co (US) , ,1 Nobel Biocare (SE) , ,2 Novartis N (CH) , ,1 Novo Nordisk (DK) , ,1 Pfizer (US) , ,8 Pharmacia (US) , ,9 Schering (DE) , ,1 Takeda Chemical Industries (JP) , ,2 Yamanouchi Pharmaceuticals (JP) , , ,7 11,7 INDUSTRI ABB Ltd (SEK) (CH) , ,3 Addtech (SE) , ,3 Adecco (CH) , ,2 Assa Abloy B (SE) , ,1 Atlas Copco A (SE) (varav utlånade) , Atlas Copco B (SE) , ,6 Bergman & Beving B (SE) , ,2 Brambles (AU) , ,1 Central Japan Railway (JP) , ,0 East Japan Railway (JP) , ,1 General Dynamics (US) , ,1 General Electric (US) , ,1 Hutchison Whampoa (HK) , ,2 Ingersoll-Rand (US) , ,1 Lagercrantz Group (SE) , ,2 Minebea (JP) , ,1 Munters (SE) , ,1 NCC A (SE) , NCC B (SE) , ,8 Northrop Grumman (US) 9 000, ,1 Sandvik (SE) , ,3 Schneider Electric (FR) , ,1 Seco Tools B (SE) , ,9 Secom (JP) , ,1 Securitas B (SE) (varav utlånade) , ,9 Siemens N (DE) , ,1 Skanska B (SE) , ,7 SKF B (SE) , ,4 SMC Corporation (JP) , ,1 Transcom WorldWide A (SE) , Transcom WorldWide B (SE) , ,0 Tyco International (US) , ,4 United Technologies (US) , ,1 Volvo A (SE) , Volvo B (SE) , , ,8 16,3 INFORMATIONSTEKNOLOGI Amdocs (US) , ,1 Applied Materials (US) , ,1 C Technologies AB (SE) , ,1 Canon Sales (JP) , ,0 Cisco Systems (US) , ,5 Dell Computer (US) , ,1 EMC Corporation (US) , ,1 Ericsson B (SE) , ,1 IBM (US) , ,6 Intel (US) , ,5 Jabil Circuit (US) , ,1 Microsoft (US) , ,1 NEC (JP) , ,1 Nokia Svenskt Depåbevis (SEK) (FI) , ,9 Nortel Networks (CA) , ,1 Oracle Systems (US) , ,2 Ricoh (JP) (varav utlånade) , ,1 SAP (DE) , ,1 ST Microelectronics (FR) , ,1 Texas Instruments (US) , ,2 Tietoenator (SEK) (FI) , ,1 Tokyo Electron (JP) , ,1 WM-data B (SE) , , ,4 14,1 ÖVRIGA VÄRDEPAPPER SP 500 ETF (US) , , ,5 - KONSUMTION, DAGLIGVAROR British American Tobacco (GB) , ,1 Colgate Palmolive (US) , ,1 CVS (US) , ,1 Diageo (GB) , ,2 Fosters Brewing Group (AU) , ,1 Heineken (NL) , ,1 Kao (JP) , ,1 Kirin Brewery (JP) , ,0 Kroger (US) , ,1 Nestle (CH) , ,3 Philip Morris (US) , ,5 Procter & Gamble (US) , ,3 Safeway (US) , ,3 Shiseido (JP) , ,1 Swedish Match (SE) , ,0 Tesco (GB) , ,1 Unilever (NL) , , ,7 3,3 KONSUMTION, SÄLLANKÖPSVAROR AOL Time Warner (US) , ,5 Autoliv Svenskt Depåbevis (SEK) (US) , ,2 Bilia A (SE) (varav utlånade) , ,0 British Sky Broadcasting (GB) , ,1 Clas Ohlson (SE) , ,0 Compass Group (GB) , ,3 Ebay (US) , ,1 Electrolux B (SE) , ,4 Eniro (SE) , ,4 Fox Entertainment (US) , ,2 Fuji Photo Film (JP) , ,1 Hennes & Mauritz B (SE) , ,9 Home Depot (US) , ,3 Ito Yokado (JP) , ,1 Matsushita Communications Industrial (JP) , ,1 Modern Times Group (SE) , ,6 News Corporation (AU) , ,1 Nintendo (JP) , ,1 Nissan Motor (JP) , ,1 Peugeot SA (FR) , ,0 Philips (NL) , ,2 Radioshack (US) , ,2 Sony (JP) , ,3 Target (US) , ,2 The Swatch Group (CH) , ,0 Thomson (CA) , ,1 Toyota Motor (JP) , ,2 Wal-Mart Stores (US) , ,6 Viacom B (US) , ,2 Vivendi Universal (FR) , ,3 WPP Group (GB) , , ,0 12,0 OLJA & GAS BP (GB) , ,3 Chevron Texaco (US) , ,3 Exxon Mobil (US) , ,6 Petro-Canada (CA) , ,0 Shell T&T Co (GB) , ,3 Statoil (NO) , ,1 Suncor Energy (US) , ,1 TotalFinaElf (FR) , , ,1 2,2 RÅVAROR Alcan (CA) , ,1 Alcoa (US) , ,2 Bowater (US) , ,2 CRH (IE) , ,2 Holmen B (SE) , ,8 Kinnevik B (SE) , ,3 Nippon Steel (JP) , ,1 Rio Tinto (AU) , Rio Tinto (GB) , ,1 SCA B (SE) , ,4 Shin-Etsu Chemical (JP) , ,1 SSAB A (SE) , SSAB B (SE) , ,6 Stora Enso R Depåbevis (SEK) (FI) , ,5 Usinor Sacilor (FR) , , ,7 6,2 SAMHÄLLSNYTTIGA VAROR & TJÄNSTER Duke Energy (US) , ,2 E.On (DE) , ,2 El Paso (US) , ,1 Enel (IT) , ,0 Suez (FR) , ,1 Tokyo Electric Power (JP) , ,1 Tokyo Gas (JP) , , ,8 1,5 TELEKOMMUNIKATIONSSERVICE AT&T (US) , ,2 AT&T Wireless (US) , ,1 BCE (CA) , ,1 BT Group (GB) , ,1 China Mobile (HK) , ,1 France Telecom (FR) , ,1 mmo2 (GB) , ,0 Nippon Telegraph & Telephone (JP) , ,0 NTT Docomo (JP) , ,1 SBC Communications (US) , ,3 Sprint (US) , ,1 Tele2 (SE) , ,0 Telecom Italia (IT) , ,1 Telefónica (ES) , ,2 Telia (SE) , ,3 Verizon (US) , ,3 Vodafone Group (GB) , , ,8 7,8 EJ NOTERADE VÄRDEPAPPER Addtek International A (FI) * 12, Addtek International B (FI) * 12, Addtek Units (FI) * 2, ,1 Enermet Group (FI) 6 888* 12, Enermet Group Units (FI) * 18, ,0 Nobia A (SE) * 729, ,2 Vest-Wood (DK) * 182, ,0 Viking Sewing Machines A (SE) * 198, , ,3 - KKR Summa värdepapper ,3 Bank och likvida medel Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder Summa likvida medel ,7 FONDFÖRMÖGENHET (Not 1) ,0 Utelöpande andelar Grundkurs per andel, kr 59,18 * = Ej noterat. Värdering enligt senaste betalkurs eller särskild värdering. Forts på sid 82