En bostadsbubbla kostar Marknadsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En bostadsbubbla kostar Marknadsrapport"

Transkript

1 En bostadsbubbla kostar Marknadsrapport Februari 2010

2 Titel: En bostadsbubbla kostar, Marknadsrapport, februari 2010 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson,

3 BKN:s Marknadsrapport februari En bostadsbubbla kostar Vår bedömning är att vi har en bubbla på den svenska bostadsmarknaden. Priserna är högre än vad som kan motiveras sett till fundamenta i form av boendekostnader, hyror och ekonomisk tillväxt. Som vi ser det har vi en bubbla på bostadsmarknaden när priset kraftigt överstiger fundamenta. Bostadspriserna avviker idag lika mycket ifrån fundamenta som de gjorde vid de tidigare pristopparna 1979 och Ordet bubbla är värdeladdat och ger uttryck för att aktörerna på marknaderna är irrationella. Men det är motiverat att använda uttrycket eftersom bostadspriserna är lika uppdrivna idag som vid de tidigare topparna i bostadspriserna. Ekonomernas traditionella syn att marknaderna är effektiva och att priserna alltid speglar fundamenta, har mot bakgrund av det senaste decenniets utveckling visat sig vara en alltför förenklad syn på hur marknaderna fungerar. Det är svårt att i ljuset av två stora bubblor på aktiemarknaden och en omfattande internationell bostadsbubbla med åtföljande stora negativa konsekvenser för husägare, finansiella marknader och offentliga finanser hävda att marknaderna alltid är effektiva. De ekonomiska kostnaderna av stora felprissättningar är betydande och detta gäller särskilt på bostadsmarknaden. Inte alla lågkonjunkturer har att göra med fallande tillgångspriser, men lågkonjunkturer som sammanfaller med fallande bostadspriser är både längre och djupare än andra lågkonjunkturer. När bostadspriserna faller påverkar de, förutom investeringarna, även den privata konsumtionen negativt, på ett sätt som stora prisfall i andra tillgångspriser inte gör. Förmögenhetseffekten på privat konsumtion av förändrade bostadspriser är stor. Hur stora kostnaderna blir när bostadspriserna faller hänger nära samman med hur stor och varaktig prisbubblan har varit. Det beror också på hur ansträngda resurserna i den reala ekonomin är i utgångsläget. Ju mer överhettad ekonomin är desto större blir det efterföljande produktionsbortfallet. Den globala konjunkturen spelar också roll för hur djup lågkonjunkturen blir. En god exportkonjunktur mildrar effekten på ekonomin av fallande tillgångspriser. Dagens bostadspriser vilar till en stor del på en generös kreditgivning till hushållen och låga bostadsräntor. Hushållen bär en stor ränterisk genom att de finansierar sitt ägande med rörliga räntor eller till räntor med kort bindningstid. Hushållen agerar spekulativt genom att inte amortera. Kalkylen förutsätter, för att den ska gå ihop, att bostadspriserna inte har fallit alltför mycket när lånen förfaller till betalning och att man till dess ska ha råd med räntebetalningarna. Hushållen är sårbara enligt flera mått. Ett är skuldsättningen i förhållande till bostädernas värde. Belåningsgraden uppgår idag till i genomsnitt 46 procent av bostädernas värde. Det är 15 procentenheter mer än innan den förra prisnedgången 1990 och det finns idag inga tecken på att belåningsgraden ska minska. Tvärtemot så tyder det mesta på att hushållen fortsätter att låna i snabb takt lockade av låga boräntor och en fortsatt hög utlåningstillväxt från bankerna som under de senaste åren kommit att tillåta en allt högre skuldsättning. Ett annat mått på hushållens sårbarhet är skulderna i relation till disponibel inkomst, men även med detta mått mätt har sårbarheten nått sin högsta nivå hittills. Skulderna uppgår till 156 procent av de disponibla inkomsterna jämfört med 116 procent Vi har ett nytt mönster på den svenska bostadsmarknaden. Hushållen plockar ut allt mera kapital ur sina bostäder genom bostadslån som till en betydande del används till annat än bostadsinvesteringar. Sedan 2000 har hushållen lånat drygt 130 mdkr på sina bostäder i genomsnitt per år varav endast ca 45 mdkr använts till bostadsinvesteringar medan drygt 80 mdkr använts till annat. Vi kan se det som att hushållen använder bostaden som säkerhet för lån främst till underhåll och förvärv av redan befintliga bostäder, till köp av finansiella tillgångar och endast i begränsad utsträckning till bostadsinvesteringar. I jämförelse kan nämnas att under åren mellan 1975 och 1999 tog hushållen inte bara av sina disponibla inkomster för att betala reparationer och löpande underhåll, man tog också en del av sina löpande inkomster och investerade i bostäder. Det går att urskilja ett nytt mönster där en ökad efterfrågan på allt dyrare bostäder möjliggörs via ökad bostadsutlåning från bankerna. Detta leder till fortsatt stigande bostadspriser och ökad efterfrågan på bostadslån. Vi har fått en spiral av ökad bostadsutlåning och stigande priser via låga rörliga räntor. Den allt högre skuldsättningen gör hushållen sårbara. När bostadsbubblan kan förväntas spricka eller korrigeras är svårt att säga exakt men sannolikheten att det sker de närmaste åren är mycket stor. Utlösande faktor kan vara

4 4 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 stigande räntor eller en vikande export. Mycket tyder på att 2009 års uteblivna priskorrektion kan förklaras av den ekonomiska politiken och då särskilt av Riksbankens krisbekämpning som möjliggjort en fortsatt stor utlåningstillväxt från bankerna samtidigt som arbetsmarknaden utvecklats bättre än väntat. Anpassningen av bostadspriserna har skjutits på framtiden. Ett globalt problem Bostadspriserna har stigit påtagligt sedan Detta är ett internationellt fenomen och inte enbart ett svenskt. Vi har en global bostadskris. Det är på många sätt märkligt att priset på en tillgång som enbart kan konsumeras lokalt och inte är föremål för internationell handel följer priserna i andra länder. Detta tyder på att vi främst bör leta förklaringar i den globala ekonomin till varför huspriserna steg i så många länder under större delen av 00-talet. De viktigaste förklaringarna är avregleringen av kreditmarknaderna i de utvecklade länderna i kombination med de stora obalanserna i den internationella handeln. Stora handelsöverskott i flera asiatiska länder och i OPECländerna placerades på kapitalmarknaderna i de gamla OECD-länderna och framförallt i USA. Tillgångspriserna steg och räntorna pressades ner. Trots den goda tillväxten hade vi ett lågt inflationstryck i de utvecklade länderna som möjliggjorde för centralbankerna att använda räntevapnet för att stimulera ekonomierna vid behov. En följd av detta blev att vi inte fick några lågkonjunkturer, utan en jämn ekonomisk utveckling och kontinuerligt stigande tillgångspriser. Avregleringen av kreditmarknaderna, låg makroekonomisk risk och låga räntor drev upp tillgångspriserna till ohållbara nivåer. En korrektion av bostadspriserna nedåt påbörjades i de flesta länderna under 2007 och Efter kraschen på den amerikanska bostadsmarknaden och härdsmältan på de finansiella marknaderna uppfattas världen idag som betydligt mera riskfylld än för några år sedan. Centralbankerna bekämpar krisen både med rekordlåga räntor och i flera länder med direkta köp av riskfyllda värdepapper, allt för att hålla tillgångspriser och efterfrågan i den globala ekonomin uppe. Politiken har hittills varit framgångsrik och har stoppat det fria fallet. Under loppet av 2009 kunde vi till och med notera kraftigt stigande priser på aktier och riskfyllda företagsobligationer. Fallet i bostadspriserna stannade av under det andra halvåret i fjol och i Sverige steg bostadspriserna, påtagligt understödda av rekordlåga bostadsräntor och en fortsatt snabbt växande bostadsutlåning till hushållen. Varför sjönk inte de svenska bostadspriserna under 2009? Trots ett kraftigt BNP-fall under 2009 steg de svenska bostadspriserna under året. Mot bakgrund av den stora osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen kan denna utveckling tyckas överraskande. Vi har gjort ett antal statistiska beräkningar över vad som förklarar utvecklingen av småhuspriserna sedan 1970-talet fram till idag. Vi finner att arbetslöshetens förändring och avkastningskurvans lutning, mätt som ränteskillnaden mellan räntan på 5-åriga statsobligationer och räntan på 3-månaders statskuldväxlar, är viktiga variabler 1. Det visade sig kanske något överraskande att tillväxten i real disponibel inkomst inte kunde bidra till att förklara prisutvecklingen när vi samtidigt hade med andra variabler i beräkningarna Slutsatsen är att det är räntan och arbetslösheten som är viktiga att följa om vi ska kunna förstå prisutvecklingen på småhus i ett konjunkturellt perspektiv. Den kanske viktigaste faktorn för att förstå prisutvecklingen under de senaste två decennierna är bostadsutlåningen och uttag av eget kapital ur bostadssektorn. Efter avregleringarna av finansmarknaderna och efter skattereformen 1991 är uttag av eget kapital (i procent av bostadsförmögenheten) jämte arbetslöshetens förändring de viktigaste förklaringsvariablerna för småhuspriserna. Resultaten tyder på att det är fjolårets räntesänkningar och effekterna av dessa på bostadsutlåningen som stimulerat bostadsmarknaden och kompenserat för de negativa effekterna från arbetsmarknaden och det osäkra makroekonomiska läget. Ett annat sätt på vilket vi kan fånga räntans betydelse för bostadspriserna är att jämföra prisutvecklingen i olika länder under fjolåret med utvecklingen av de korta bolåneräntorna. Som framgår av figur 1 har vi ett tydligt positivt samband mellan räntesänkningarna och utvecklingen av småhuspriserna. 1 I appendix 1, tabell 1 och 2 redovisar vi resultaten av våra ekonometriska beräkningar. Sett till hela perioden mellan 1977 och 2009 så är det arbetslöshetens förändring och räntespreaden som bäst förklarar prisutvecklingen. För perioden 1991 till 2009 är det arbetslöshetens förändring och uttag av eget kapital som tillsammans bäst förklarar prisutvecklingen.

5 BKN:s Marknadsrapport februari Bostadspriser Figur 1. Förändring av bostadspriser och bolåneränta mellan kv och kv NO NZ AU SE FI UK CA -6 NL US -8 ES IE FR -10 y = -2,1114x - 9,1835 R 2 = 0, DK -14-4,5-4 -3,5-3 -2,5-2 -1,5-1 -0,5 0 KR Sänkning av kort bolåneränta Källor: Reserve bank of Australia, Bank of Canada, Banque de France, DNB, Reserve bank of New Zeeland, Bank of England, MBA- Mortgage bankers Association of America, Bank of Finland, The association of Danish mortgage banks, SSB, Bank of Korea, Central statistics office Ireland, Bank of Spain, SCB, Australian Bureau of statistics, Statistics Canada, INSEE, CBS, Quotable index, Nationwide Building Society, S&P Case-Shiller, Statistikcentralen, Danmarks statistik, Kookmin Bank, Permanent Tsb, Spanska bostadsdepartementet Det är uppenbart att de penningpolitiska åtgärderna har stoppat bostadsprisernas fall. Bostadspapper uppfattas idag som mindre riskfyllda än för ett år sedan och räntorna är rekordlåga. Sett i ett längre perspektiv är de nominella svenska stats- och bostadsräntorna idag hela tre procentenheter lägre än för 10 år sedan. Detsamma gäller realräntan som är en procent idag jämfört med fyra procent för ett decennium sedan. Trots prisuppgången under andra halvan av fjolåret var de svenska småhuspriserna realt sett i genomsnitt oförändrade mellan 2008 och Vår bedömning av bostadspriserna som redovisades i marknadsrapporterna i december 2008 och i oktober 2009 kvarstår. På lång sikt anpassar sig bostadspriserna till utvecklingen av bostadskostnader och hyror. Och idag är bostadspriserna höga relativt bostadskostnaderna men ett prisfall på 20 procent realt skulle föra tillbaka pris-hyra-kvoten till det historiska medelvärdet. Det finns få genomarbetade studier av jämviktspriser på den svenska bostadsmarknaden. En studie som gjorts av ekonomer på ECB omfattande 18 industriländer skulle tyda på att den svenska bostadsmarknaden kan vara den mest övervärderade av alla de 18 bostadsmarknaderna 2. Enligt ECB-studien är ett prisfall på 40 procent vad som krävs för jämvikt på den svenska bostadsmarknaden. Den använda metoden är 2 Agnello, Luca och Ludger Schuknecht, Booms and Busts in the Housing Markets Determinants and Implications, ECB working paper No 1071, July dock väl stiliserad och fångar inte faktorer unika för Sverige, bl.a. finns inte effekterna av 1991 års skattereform med, som påtagligt påverkade boendekostnaderna. De höga bostadspriserna i Sverige förklaras i första hand av hög efterfrågan som hålls uppe av samma faktorer som i andra länder med bostadsbubblor: låga räntor och avreglerade kreditmarknader. En likartad utveckling av bostadspriserna i en rad olika länder med avreglerade kreditmarknader, snabb kredittillväxt och låga räntor tyder på att priserna främst har styrts av bostadsefterfrågan och positiva prisförväntningar och inte av långsiktigt fundamentala faktorer (se figur 2). Därmed inte sagt att bostadsinvesteringar och byggande inte har haft betydelse för den svenska prisutvecklingen på bostäder. Det låga byggandet i Sverige under senare år är en möjlig faktor bakom uthålligheten i den svenska prisutvecklingen och till att bostadspriserna stigit mera i Sverige än i nästan alla andra länder. Index 2000 = Figur 2. Internationella huspriser Frankrike Sverige Nya Zeeland UK Spanien Norge Finland Danmark Kanada Syd Korea Nederländerna Irland Australien USA Källor: SCB, Statistikcentralen, SSB, Danmarks statistic, INSEE, S&P Case-Shiller, Nationwide Building Society, Statistics Canada, CBS, Quotable index, Kookmin Bank, Bostadsdepartementet, Permanent Tsb, Australian Bureau of statistics Anpassningen nedåt av de svenska bostadspriserna kan antingen ske via ett ökat bostadsbyggande och/eller via minskad efterfrågan. Det goda scenariot är att de höga priserna stimulerar ett ökat bostadsbyggande eftersom det leder till positiva effekter och inte till negativa effekter på ekonomin som en påtagligt minskad bostadsefterfrågan innebär. Vår bedömning är dock att dagens priser i första hand hålls uppe av en konstlad, spekulativt motiverad efterfrågan och vi kan förvänta oss negativa effekter på den ekonomiska aktiviteten när bostadspriserna faller.

6 6 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 Hushållen är sårbara Många hushåll är högt skuldsatta och hushållens konsumtionsplaner kommer att påverkas när huspriserna faller framöver. Hushållens bostadsförmögenhet uppgår idag till 4000 mdkr vilket motsvarar ungefär två och ett halvt års inkomst. Av figur 3 framgår hur hushållens totala skulder har utvecklats över tiden i relation till de disponibla inkomsterna och till BNP. Hittills har den ökade skuldsättningen inte varit något problem för hushållen. Värdet av hushållens tillgångar (finansiella och reala) har stigit, vilket har medfört att hushållens nettoförmögenhet har fortsatt att växa. De låga räntorna gör också att hushållen inte har haft några problem att betala räntor på sina lån. procent Figur 3. Hushållens totala skulder, procent av disponibel inkomst och BNP Disponibel inkomst (vänster axel) Källa: SCB BNP (höger axel) Den risk som hushållen möter är att tillgångspriserna av någon anledning börjar falla, att räntorna stiger, eller att de disponibla inkomsterna faller. Vid kris händer i verkligheten ofta flera saker. Vår ekonomiska historia är full av exempel på tillfällen när tillgångspriserna har varit orealistiskt högt uppdrivna relativt långsiktiga fundamenta i form av hyror, vinster, utdelningar, återanskaffningsvärden, produktivitetsutveckling och permanent inkomst. Ofta infaller perioder med överdrivet uppskruvade förväntningar efter en period med stark tillväxt. En fundamental faktor är ekonomins produktionsförmåga, mätt som potentiell BNP, en annan är privat konsumtion. Privat konsumtion kan ses som ett uttryck för den förväntade avkastningen på hushållens totala förmögenhet då vi förutom reala och finansiella tillgångar i förmögenheten även inkluderar nuvärdet av framtida arbetsinkomster. Den privata konsumtionen är mer stabil procent än faktisk BNP och utvecklingen av privat konsumtion kan ses som ett mått på tillväxttakten i ekonomins potentiella produktionsförmåga. Denna tolkning är intressant eftersom den möjliggör för oss att identifiera ojämvikter genom att relatera till privat konsumtion. Hushållens totala förmögenhet och den privata konsumtionen skuggar varandra på lång sikt och vid en avvikelse har det visat sig empiriskt att det är tillgångspriserna som anpassar sig så att jämviktsrelationen mellan förmögenhet och konsumtion återupprättas 3. I figur 4 redovisar vi hur bostadsförmögenheten har utvecklats i förhållande till privat konsumtion mellan 1970 och Vi ser att bostadsförmögenheten varierar runt en långsiktig trend som anges av konsumtionsutvecklingen 4. Vi kan också notera att den nuvarande bostadsförmögenheten är väldigt stor i förhållande till privat konsumtion. En kommande bostadsförmögenhetsanpassning krävs för en återgång till det historiska genomsnittet. En momentan anpassning på ca 30 procent skulle innebära jämvikt. Om anpassningen sker på några års sikt krävs en mindre anpassning eftersom konsumtionen växer med ca två procent per år och en del av anpassningen tas den vägen. förmögenhet/konsumtion 3 2,5 2 1,5 1 0, Figur 4. Bostadsförmögenhet i relation till privat konsumtion Källor: Egna beräkningar och SCB För en intressant tillämpning, Se Lettau, Martin och Sydney Ludvigson, Consumption, Aggregate Wealth, and Expected Stock Returns, The Journal of Finance, June Det kan inte uteslutas att kvoten mellan bostadsförmögenhet och privat konsumtion är en stationär variabel beräknat på perioden 1970 till

7 BKN:s Marknadsrapport februari Hur hushållens genomsnittliga belåningsgrad, dvs hur kvoten mellan bostadslånestockens värde och bostädernas marknadsvärde, har utvecklats över tiden framgår av figur 5. Vi ser att den genomsnittliga belåningsgraden ökade kraftigt under 80-talet. Den ökade ytterligare något under 90-talskrisen och då främst som en följd av fallande bostadspriser. Under de senaste åren har belåningsgraden åter börjat öka som en konsekvens av en växande bostadsutlåning. Men andra ord så inte bara följer bostadslånen bostadsförmögenheten utan de växer snabbare än förmögenheten. Dagens belåningsgrad kan därför förväntas komma att stiga snabbt när bostadspriserna börjar falla. Detta innebär att den genomsnittliga belåningsgraden underskattar hushållens sårbarhet när bostadsmarknaden är övervärderad som nu och överskattar sårbarheten när bostadsmarknaden är undervärderad som vid 90-talets mitt. procent Figur 5. Hushållens belåningsgrad Källor: Egna beräkningar och SCB 1988 Hushållens räntebetalningar efter skatt sett i relation till disponibel inkomst är, som framgår av figur 6, idag de lägsta under hela perioden 1980 till Enligt våra beräkningar var hushållens räntebetalningar efter skatt 3,5 procent i genomsnitt under Med räntor, som för närvarande är ca två procent före skatt, betyder det att betalningarna efter skatt i år kan förväntas bli rekordlåga 2,7 procent av hushållens disponibla inkomst. Detta är markant lägre än genomsnittet mellan 1980 och 2009 på 5,4 procent och påtagligt lägre än under tidigare år med liten räntebörda som 1980, 2004 och 2009, mätt som andel av disponibel inkomst. 5 Källor: Egna beräkningar och SCB procent Figur 6. Hushållens räntebetalningar efter skatt i procent av disponibel inkomst Källor: Egna beräkningar och SCB Prognos ,7 procent Räntebördan är med andra ord rekordlåg trots att de totala skulderna idag uppgår till närmare 160 procent av den disponibla inkomsten. Den höga skuldbördan gör hushållen känsliga för högre räntor. Hur snabbt räntorna stiger framöver beror i första hand på inflationstrycket i svensk ekonomi och Riksbankens agerande, men även på realräntan som är internationellt bestämd och som Riksbanken därför inte kontrollerar. Enligt Riksbankens senaste räntebana förväntas reporäntan stiga långsamt och ligga på omkring fyra procent om ca två år. En reporänta på fyra procent skulle innebära en räntenivå på normal nivå (korta och långa bostadsräntor på omkring 5,5 procent). Enligt våra beräkningar ökar räntebetalningarna efter skatt i så fall till närmare 6 procent av den disponibla inkomsten. Hushållens räntebörda skulle vid en normal räntenivå följaktligen vara tillbaka på samma nivå som vid mitten av 1990-talet. Att märka är då att vi endast talar om en återgång till en förväntad normal räntenivå. Ett högre inflationstryck eller en stigande internationell realränta skulle lägga ytterligare börda på hushållen. Hushållen är idag mycket känsliga för ränteförändringar. Den höga andelen rörliga lån gör att genomslaget på hushållens ekonomi av ränteförändringar kommer snabbt. Hushållen håller bostäder som tillgång med en effektiv löptid till förfall på omkring 25 år och finansierar detta med lån som i stor utsträckning löper på tre månader. Hushållen har en stor mismatch mellan tillgångs- och skuldsidan i sin balansräkning. Samtidigt är hushållens genomsnittliga belåningsgrad närmare 50 procent. Eller med andra ord aldrig tidigare har hushållen haft en så liten andel eget kapital som idag

8 8 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 Bostaden en kreditkälla Hushållen har med bostaden som säkerhet kunnat låna stora belopp under 00-talet. Den utestående bostadslånestocken var vid 90-talets slut drygt 600 mdkr för att vid slutet av 00-talet uppgå till hela 1850 mdkr. Bostadslånen har på 10 år ökat med 1250 mdkr. Ökningen är mycket stor och motsvarar nästan ett helt års genomsnittlig privat konsumtion under perioden mellan 2000 och Och då är det värt att notera att vi inte talar om hela befolkningen utan om den ungefärliga hälft som äger sin bostad. Mätt som andel av privat konsumtion har den genomsnittliga ökningen av bostadslånen under åren 2000 till 2009 fördubblats jämfört med perioden mellan 1975 och Vad har då dessa pengar använts till? Det första man kommer att tänka på som pengarna har använts till är till köp av bostad, ombyggnad, underhåll och reparationer. I detta sammanhang är det viktigt att skilja på de pengar som varaktigt stannar kvar inom bostadssektorn och går till bostadsinvesteringar enligt nationalräkenskaperna och de pengar som använts till annat (uttag av eget kapital). Ett köp av bostad är oftast ingen investering eftersom de flesta bostadsaffärer bara innebär att bostaden byter ägare. För det enskilda hushållet är ett köp även av en befintlig bostad en investering, men inte sett till samtliga hushåll eftersom köparens investering motsvaras av att säljaren gör en desinvestering. Därför är ett bostadsköp en investering enligt nationalräkenskaperna endast då köpet rör en nyproducerad bostad. Bostadsinvesteringar är också ombyggnad och stadigvarande förbättringar av befintliga hus. Reparationer och löpande underhåll är däremot inte investeringar. Det är därför rimligt att tänka sig att dessa utgifter under normala omständigheter tas ur hushållens löpande disponibla inkomster. Vi kan beräkna hur stort uttag hushållen har gjort från bostadssektorn genom att beräkna skillnaden mellan ökningen i den utestående stocken av bostadslån och bostadsinvesteringarna i ägda småhus och i bostadsrätter. SCB särredovisar inte statistik över bostadsinvesteringar i ägda småhus och bostadsrätter, men vi har gjort en uppskattning utifrån tillgänglig statistik. Ungefär halva bostadsbeståndet ägs direkt av hushållen och vi har därför räknat med att hälften av ombyggnadsinvesteringarna enligt nationalräkenskaperna görs i ägda småhus och bostadsrätter. Nybyggnadsinvesteringarna i form av nyproduktion varierar relativt mycket över tid och mellan olika upplåtelseformer. Vi har beräknat hur stor andel av de totala nyinvesteringarna som sker i ägda småhus och bostadsrättslägenheter utifrån statistiken över antalet färdigställda nybyggda hus efter hustyp och upplåtelseform 6. Enligt våra beräkningar var andelen av nyproduktionen som skedde i ägda lägenheter mellan 70 och 80 procent mot slutet av 1970-talet. Andelen minskade sedan successivt under 1980-talet och var som lägst, drygt 30 procent, vid mitten av 1990-talet. Sedan dess har andelen ökat trendmässigt och är idag knappt 70 procent och är nästan tillbaka på nivån från slutet av 1970-talet. Uttaget av eget kapital (skillnaden mellan ökningen av bostadslånen och bostadsinvesteringarna i ägda bostäder) sedan 2000 summerar till realt sett totalt närmare 800 mdkr. Som jämförelse kan nämnas att de reala disponibla inkomsterna ökade med knappt 400 mdkr under samma period. Av den totala ökningen i bostadslånestocken på 1250 mdkr har ungefär en tredjedel gått till bostadsinvesteringar medan hela två tredjedelar har gått till annat. Sedan 2000 har hushållen därför plockat ut ungefär 80 mdr kr per år i form av minskat eget kapital att jämföra med att man ökade det egna kapitalet med 3 mdkr per år under åren mellan 1975 och Annorlunda uttryckt så tog man tidigare en del av de egna disponibla inkomsterna till reparationer och underhåll av den egna bostaden medan det tycks som om hushållen under senare år även har lånat till reparationer och underhåll av bostäderna. I figur 7 redovisas uttaget av eget kapital och ökningen av den disponibla inkomsten båda i procent av disponibel inkomst. procent Figur 7. Uttag eget kapital och ökning disponibel inkomst (procent av disponibel inkomst) Eget kapital Källor: Egna beräkningar och SCB Disponibel inkomst 6 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2008, Tabell 2.1.5, s 55 och statistikdatabasen

9 BKN:s Marknadsrapport februari Det som hushållen lånar och som inte har gått till bostadsinvesteringar kan ha använts till reparationer och löpande underhåll, till amorteringar av andra lån, till köp av andra tillgångar som aktier eller fritidshus, till privat konsumtion, eller till köp av permanenta redan befintliga bostäder. Enligt statistiken har knappt hälften av det uttagna egna kapitalet eller ungefär 35 mdkr per år gått till reparationer och löpande underhåll av bostäderna. Däremot tycks det inte som om hushållen har använt pengarna till att lösa andra lån eftersom hushållens totala skulder har växt i samma takt som bostadslånen. En del kan ha använts till privat konsumtion, men med tanke att hushållens sparkvot har varit hög och stigande under 00-talet verkar det inte som om några större belopp har gått till privat konsumtion. De övriga 45 mdkr har därför primärt använts till annat. Vi bedömer det som mest troligt att uttaget av eget kapital har gått till köp av finansiella tillgångar och till köp av bostäder. Det finns ett starkt samband mellan uttag av eget kapital (mätt i procent av bostadsförmögenheten) och ökningen av de reala småhuspriserna 7. Optimistiska hushåll belånar sina bostäder allt högre och betalar allt mer för befintliga bostäder. Bankerna som bedömer bostadsutlåning som liten risk ökar utlåningen och tillåter allt högre belåning och allt längre amorteringstider. Vi får en prisspiral som drivs av successivt ökad utlåning och stigande priser och som i sin tur ökar värdet på säkerheterna och därmed tilllåter ytterligare ökad utlåning. Det tydliga sambandet mellan bostadspriser och kreditgivning och säkerheter för kreditgivningen är något som man funnit i flera andra studier 8. En förutsättning för ovanstående förlopp är låga räntor som gör att hushållen har råd att fortsätta låna. Ökad bostadsutlåning och uttag av eget kapital liksom låga räntor är viktiga för att förstå prisutvecklingen på bostäder. Våra ekonometriska beräkningar visar att prisutvecklingen under fjolåret kan förstås som att effekterna på bostadspriser av lägre räntor och uttag av eget kapital kompenserade för uppgången i arbetslösheten. Kreditgivningen och uttag av eget kapital, räntan och utvecklingen av arbetslösheten är de viktigaste faktorerna 7 I appendix 1 redovisas resultatet av en ekonometrisk skattning av den procentuella ökningen i de real småhuspriserna med förändringen i arbetslösheten och uttag av eget kapital i procent av bostadsförmögenheten som förklarande variabler. Vi finner att ett ökat uttag av eget kapital med en procent ökar småhuspriserna med knappt två procent. I och med att vi hade ett uttag av eget kapital på 3 procent i fjol så gav detta gett ett positivt bidrag till småhuspriserna på omkring 5 procent. 8 Se t.ex., Tsatsaronis, Kostas och Haibin Zhu, What drives hosuing price dynamics: cross-country evidence, BIS Quarterly Review, mars för att förstå utvecklingen av bostadspriserna. Vi har beräknat effekten på bostadspriserna av förändringar i den reala disponibla inkomsten. Det finns ett samband men kopplingen är svagare än mellan bostadspriser, ränta och arbetslöshet. En förklaring till detta är sannolikt att räntan är direkt kopplad till boendekostnaden medan förändringen i disponibel inkomst säger något om hur konsumtionsmöjligheten av samtliga varor har förändras. Substitutionseffekten mellan å ena sidan konsumtion av boende och övrig konsumtion å den andra sidan väger tyngre än inkomsteffekten som sprids ut på konsumtion av många varor och tjänster. Vilken roll spelar bostaden för konsumtionen? Stigande bostadspriser har gjort många bostadsägare rika. Det har varit en fantastisk resa och då i synnerhet för de som köpte sin bostad vid mitten och slutet av 1990-talet. Sedan 1999 har det reala värdet av småhus och bostadsrätter fördubblats. Den växande bostadsförmögenheten är en viktig förklaring till den betydande konsumtionstillväxten under förra decenniet. Faktum är att utvecklingen av bostadsförmögenheten tycks vara viktigare än finansiell förmögenhet och lika viktig eller viktigare än den disponibla inkomsten för att förklara utvecklingen av privat konsumtion, åtminstone sett över konjunkturcykeln. Enligt våra beräkningar uppgår hushållens totala nettoförmögenhet till knappt 7000 mdkr varav bostadsförmögenheten svarar för 4000 mdkr. Sedan 2000 har värdet av bostäder ökat i Sverige med realt drygt 80 procent eller med totalt 1800 mdkr. Detta är betydande belopp och om vi räknar med en konsumtionsbenägenhet på säg fem procent, som är den storlek på förmögenhetseffekten som den amerikanska centralbanken federal reserve räknar med, så medför en förmögenhetsökning på 200 mdkr per år en ökad privat konsumtion med 10 mdkr per år vilket motsvarar ungefär 0,7 procent av den privata konsumtionen. Sedan 2000 har den privata konsumtionen ökat med 1,7 procent per år, varav 0,7 procentenheter, enligt ovanstående kalkyl, förklaras av den ökade bostadsförmögenheten. Bostadsförmögenheten är viktig för den privata konsumtionen om inte av annat skäl så i kraft av det stora värdet. Men lika viktigt och sannolikt viktigare är att bostaden är så lätt att belåna, vilket gör bostaden till en hävstång för bl.a. ökad konsumtion. Ett annat skäl till att effekten på

10 10 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 konsumtionen är stor från bostadsförmögenheten är det spridda ägandet. På teoretiska grunder är det inte på långa vägar självklart hur vi ska förstå effekterna av förändrade tillgångspriser på konsumtionen. En tolkning är nämligen att bostadsprisförändringar enbart speglar ändrade kostnader för att bo och att vi därför inte bör förvänta oss att det finns någon förmögenhetseffekt på konsumtionen. Enligt detta resonemang utgör stigande bostadspriser ingen förmögenhetsökning eftersom priset stigit enbart därför att hyran har ökat. Det högre priset utgör ingen förmögenhetsökning eftersom hela värdeökningen går åt till att betala de framtida högre hyrorna. Den direkta förmögenhetseffekten skulle för ett hushåll, som avser att bo kvar länge i sin bostad, enligt detta resonemang vara måttlig. Däremot finns det en omfördelningseffekt mellan äldre och yngre hushåll till följd av att man planerar att bo kvar olika länge i sina bostäder. Någon större förmögenhetseffekt sett till samtliga hushåll ska vi dock inte förvänta oss, enligt detta synsätt. I empiriska data kan vi emellertid observera en betydande förmögenhetseffekt. Detta kan förklaras på några olika sätt. En förklaring är att många av hushållen är kreditransonerade och inte får låna av banken så mycket som de skulle önska 9. De senaste decenniernas avregleringar på kreditmarknaderna och stigande huspriser skulle därmed vara en förklaring till den stora förmögenhetseffekten. Lägre krav på inkomst och kontantinsats vid bostadsköp och en allt högre belåningsgrad har möjliggjort för tidigare kreditransonerade hushåll att omvandla en stigande bostadsförmögenhet till konsumtion. Avregleringarna av kreditmarknaden skulle med andra ord förklara varför konsumtionen varierar med bostadspriserna. Bostaden har kunnat användas som säkerhet för att låna i banken. En annan förklaring är bostadspriser och bostadsrisk. Stigande huspriser ökar möjligheterna till riskdelning mellan hushållen och den lägre risken stimulerar konsumtionen. Den finansiella avregleringen har minskat risken dels via en ökad tillgång på kredit med bostaden som säkerhet, dels via lägre transaktionskostnaderna för att köpa och sälja bostad vilket har gjort det lättare att få till- gång till bostad och lån 10. Avregleringen har ökat möjligheterna för långivare och låntagare att dela på de totala riskerna i ekonomin. Vi kan därför förstå de stigande huspriserna som ett tecken på den förväntade risken av att bo har minskat snarare än att de förväntade framtida bostadskostnaderna har stigit. Genom att huspriserna och säkerheternas värde varierar över konjunkturcykeln så följer att risken och konsumtionen varierar med konjunkturen. En ytterligare förklaring är att hushållen inte är rationella utan att de misstolkar stigande huspriser som permanenta förändringar av förmögenheten. Hushållen är inte rationella och vi kan inte förklara husprisernas utveckling med enbart fundamenta i form av framtida boendekostnader och räntor. För att förstå bostadsmarknaden måste vi i stället ta fasta på lärdomar från ekonomisk psykologi snarare än att se hushållen som rationella nyttomaximerande aktörer. Förmögenhetseffekten på privat konsumtion kan ses som en konsekvens av att hushållen är kreditransonerade, som en följd av att bostadsrisken varierar med konjunkturen, eller, som en följd av att hushållen är irrationella och felaktigt ser bostäder som förmögenhet. Däremot skall vi inte förvänta oss någon, i vart fall inte någon större, förmögenhetseffekt på privat konsumtion när bostadspriserna påverkas av ändrade boendekostnader. Internationella erfarenheter om samspelet mellan bostadspriserna och ekonomin Lågkonjunkturer som sammanfaller med fallande bostadspriser är oftast både djupare och långvarigare än andra lågkonjunkturer. Inte minst våra egna erfarenheter från krisen på 80- och 90-talen är tydliga exempel på detta. Det finns relativt få internationella jämförande studier som analyserar samspelet mellan reala och finansiella variabler över konjunkturcykler. Ett lysande undantag är dock en ambitiös studie från IMF omfattande hela 122 lågkonjunkturer från 21 OECD-länder mellan åren 1960 och I IMF-studien definieras lågkonjunktur som en period med negativ tillväxt. Särskild uppmärk- 9 John Muellbauer (2008), Housing, Credit and Consumer Expenditure, Centre for Economic Policy Research, Discussion Paper Series, No Jack Favilukis, Sydney C. Ludvigson och Stijn Van Nieuwerburgh, The Macroenonomic Effects of Housing Wealth, Housing Finance, and Limited Risk-Sharing in General Equilibrium, uppsats presenterad vid AEA konferens, Atlanta, Claessens, Stijn, M. Ayhan Kose, och Marco E. Terrones, What Happens During Recessions, Crunches and Busts?, IMF, WP/08/274.

11 BKN:s Marknadsrapport februari samhet ägnas åt lågkonjunkturer som samtidigt utmärks av fallande huspriser, aktiepriser och kreditåtstramningar i det finansiella systemet s.k. credit crunch. En annan intressant studie är den ECB-studie som vi refererade till ovan 12. I ECB-studien analyseras utvecklingen i 18 industriländer för åren mellan 1970 och 2007 och man fokuserar på utvecklingen i ekonomin under perioder med stora uppgångar i bostadspriserna och åtföljande nedgångar i bostadspriserna. I Sverige har vi haft fyra lågkonjunkturer med negativ tillväxt sedan Den första lågkonjunkturen med negativa tillväxtkvartal var 1977, den andra 1980, den tredje och den fjärde och senaste var den under Lågkonjunkturerna på 80- och 90-talet sammanföll också med stora prisnedgångar på den svenska bostadsmarknaden. Den nuvarande lågkonjunkturen har ännu inte medfört fallande svenska bostadspriser. Av IMF-studien framgår att en vanlig lågkonjunktur ger upphov till en produktionsminskning på omkring två procent och varar i ungefär ett år. Om vi ser till fjärdedelen lågkonjunkturer med de största BNP-minskningarna (djupa lågkonjunkturer) är produktionsnedgången mellan topp och botten drygt tre procent och perioden med negativ tillväxt är i genomsnitt något längre, fem istället för fyra kvartal. Om vi ser till försörjningsbalansens olika delar är det i första hand investeringarna och importen som minskar under en lågkonjunktur. Den privata konsumtionen stagnerar, växer långsammare men minskar inte under en genomsnittlig lågkonjunktur. Det är bara när lågkonjunkturen är djup som den privata konsumtionen minskar och då med ungefär en procent. Om vi ser till finansiella variabler faller vanligen huspriserna med ett par procent under lågkonjunkturen, medan aktiepriserna normalt minskar omkring 10 procent. Kredittillväxten mattas under lågkonjunkturen men minskar inte. När vi enbart ser till perioder med fallande bostadspriser varar dessa ungefär ett och ett halvt år, men fjärdedelen med de största husprisnedgångarna varar fyra år eller längre. Den genomsnittliga prisnedgången är fem procent medan den är närmare 30 procent när vi ser till fjärdedelen med de största prisnedgångarna. Det framgår av IMF-rapporten att nedgången i huspriserna är en mer utdragen process än lågkonjunkturen mätt som antalet kvartal med krympande BNP. Detta överensstämmer också med våra egna svenska erfarenheter ifrån 80- och 90-talskriserna. Huspriserna toppade 1979 och 1990 och återhämtade sig inte varaktigt förrän 1986 respektive Däremot återhämtade sig BNP tidigare, på åttiotalet redan 1982/83 efter en marginell minskning 1981, på nittiotalet dröjde återhämtningen till 1995 innan BNP åter översteg 1990 års nivå. Både negativ kredittillväxt och fallande huspriser påverkar främst investeringarna negativt. Kredittillväxten och utvecklingen av bostadspriserna hänger dessutom ofta ihop. När kredittillväxten är svagare än normalt utvecklas också bostadspriserna svagare än normalt. En typisk nedgång i aktiepriserna visar inte på ett lika tydligt samband med den reala ekonomin. Visserligen följs vanligen en period med sjunkande aktiepriser av lägre ekonomisk tillväxt, men den negativa effekten på tillväxten är inte lika stor som vid en genomsnittlig minskning i kredittillväxten eller en genomsnittlig nedgång i huspriserna. Effekten av fallande aktiepriser på konsumtionen är också mindre än vad vi kan observera vid både negativ kredittillväxt och fallande huspriser. Detta överensstämmer med att förmögenhetseffekten på konsumtionen av bostadspriserna är större än från aktiepriserna. De beräkningar av förmögenhetseffekternas storlek som BKN gjort på svenska data och som redovisades i marknadsrapporten i februari 2009 visar också på en liten effekt av finansiellt kapital på konsumtionen 13. Fallande tillgångspriser och lågkonjunktur I IMF studien analyseras särskilt de lågkonjunkturer som sammanfaller med eller föregås av perioder med fallande tillgångspriser (bostads- och aktiepriser) och minskad kredittillväxt. Av de 122 lågkonjunkturerna i de 21 OECD-länderna, som man identifierar i IMF-studien föregås 76 av minskad kredittillväxt, fallande bostadspriser och fallande aktiepriser eller av kombinationer av fallande kredittillväxt och sjunkande tillgångspriser. En tredjedel av alla lågkonjunkturer föregås av fallande huspriser, hälften föregås av sjunkande aktiekurser och en sjättedel av minskad kredittillväxt. Tillgångspriserna är därför viktiga för dem som vill förutsäga konjunkturutvecklingen. 12 Agnello och Schuknecht, op.cit. 13 BKN, Bostad, Förmögenhet och konsumtion, Marknadsrapport, Februari 2009.

12 12 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 Det framgår att lågkonjunkturerna (mätt som skillnaden mellan BNP när lågkonjunkturen börjar och BNP när lågkonjunkturen är som djupast) i allmänhet blir djupare ju större minskningen i tillgångspriserna och kredittillväxten är. När man i IMF-studien fokuserar på huspriserna och jämför effekten på BNP för fjärdedelen med de största husprisminskningarna (större än 14 procent) framgår att produktionsminskningen vid stora husprisfall är drygt tre procent. Att jämföra med två procent i genomsnitt då vi har måttliga (mindre än 14 procent) fall i huspriserna. Ett bättre mått på kostnaden för en husprisbubbla än skillnaden i produktion mellan det starkaste och svagaste kvartalet är det ackumulerade produktionsbortfallet, dvs. produktionsbortfallet under alla kvartal med negativ tillväxt. Hur stort det ackumulerade produktionsfallet blir beror inte bara på hur djup lågkonjunkturen är utan också på hur långvarig den blir. Om vi ser till kategorin stora husprisfall är medelvärdet för det ackumulerade produktionsbortfallet hela 10 procent av ett års BNP 14. Detta är en betydande kostnad. Det framgår också att det är några särskilt kostsamma bostadskriser som drar upp medelvärdet. Effekterna på BNP förklaras av att lågkonjunkturer med stora husprisfall slår hårt mot investeringarna och mot den privata konsumtionen. I ECB-studien analyserar man särskilt BNP-tillväxten när vi haft sammanhängande perioder med först påtagligt stigande huspriser för att sedan följas av markant sjunkande huspriser. Kostnaden för en husprisbubbla består av en lägre ekonomisk tillväxt under perioden med fallande bostadspriser än under perioder utan fallande bostadspriser. ECB-ekonomerna beräknar ett s.k. prisgap för huspriserna genom att jämföra de aktuella priserna med det långsiktiga priset enligt trend 15. Författarna identifierar ca 100 perioder med stigande och fallande priser. De väljer att granskar de 25 perioderna med de största prisuppgångarna och de 25 perioderna med de största prisfallen. Den allra längsta och kraftigaste prisuppgången av de 25 uppgångsperioderna står Sverige för mellan 1997 och 2007 med en prisuppgång utöver trend på 67 procent. Den längsta perioden med prisfall svarar Japan för mellan 1992 och 2006 med en prisnedgång utöver trend på 14 Skillnaden i effekt på BNP mellan stora husprisfall och övriga husprisfall är statistiskt säkerställd. 15 Jämviktspriset beräknas med hjälp av ett HP-filter (λ = 10000), som rensar tidsserien för tillfälliga fluktuationer i priset. 46 procent. Både den genomsnittliga uppgångsperioden och nedgångsperioden varar 7 år i genomsnitt och prisuppgångarna och prisnedgångarna är i genomsnitt plus 40 respektive minus 44 procent. Lågkonjunktur definieras som perioder med krympande husprisgap. Av de 25 perioderna med de största prisökningarna och de 25 med de största prisnedgångarna går det att identifiera 9 perioder för vilka vi har en sammanhängande period av först en stor prisuppgång och en åtföljande stor prisnedgång. En av dessa bostadsbubblor är den svenska mellan 1986 och I Sveriges fall hade vi, enligt ECB-studien, ett växande prisgap mellan 1986 och 1990 och ett krympande prisgap mellan 1991 och Det visar sig att det finns en hög grad av samvariation mellan storleken på prisgapet, varaktigheten av husprisbubblan och den ekonomiska kostnaden. I genomsnitt var BNP-tillväxten tre procent lägre under år med negativt prisgap än under åren med positivt prisgap. Eftersom perioden med fallande priser i genomsnitt varar i 7 år betyder detta ett ackumulerat produktionsbortfall på drygt 20 procent av ett års BNP. Den genomsnittliga tillväxten under perioderna med kraftigt stigande huspriser är 3,1 procent och 0,3 procent under perioderna med stora prisfall. Beräknat med den genomsnittliga tillväxttakten (under både uppgång och nedgång) som norm blir produktionsbortfallet ungefär 10 procent av ett års BNP. Rapporterna från IMF och ECB avseende kostnaderna för en stor bostadsbubbla är tillämpbara på den nuvarande svenska bostadsbubblan. Våra kalkyler tyder på att de svenska bostäderna är övervärderade med realt cirka 20 procent. Den kommande förväntade prisnedgången uppfyller både IMF-studiens kriterium för en stor prisnedgång (ett prisfall på mer än 14 procent) och ECBstudiens kriterium för vad som är stort prisgap (mer än 40 procent). Av de historiska erfarenheterna av stora bostadsprisnedgångar i industriländerna att döma kan kostnaderna av den nuvarande svenska övervärderingen på bostadsmarknaden komma att kosta mellan 10 och 20 procent av ett års BNP i form av utebliven produktion. Hur säkra är resultaten? Frågan är hur tillförlitliga de beräknade effekterna är när man även tar hänsyn till andra reala och finansiella

13 BKN:s Marknadsrapport februari variabler. I IMF-studien testar man ekonometriskt för om det är några potentiellt sett viktiga faktorer som har utelämnats. Står sig resultaten även när man tar hänsyn till dessa andra faktorer. För att kontrollera detta tar man i analysen förutom kredittillväxten, huspriserna och aktiepriserna även hänsyn till graden av resursutnyttjande i ekonomin innan krisen, global efterfrågan, oljepriserna, korta räntor och offentlig konsumtion som ett mått på finanspolitiken. En tydlig slutsats när man även tar hänsyn till dessa nya faktorer är att resursutnyttjandet i ekonomin innan lågkonjunkturen börjar är viktig när man skall bedöma hur kostsam en lågkonjunktur kan förväntas bli. Ju högre resursutnyttjandet är innan lågkonjunkturen börjar desto djupare lågkonjunktur. En annan slutsats är att den globala konjunkturen, mätt som tillväxten av exporten, spelar stor roll. Ju starkare exporttillväxt desto lindrigare kan vi förvänta oss att lågkonjunkturen blir. Ett resultat som förefaller mycket rimligt, särskilt för ett litet exportberoende land som Sverige. Ett allmänt resultat är att lågkonjunkturerna inte har varit så djupa under perioden mellan 1986 och 2007 som under perioden mellan 1960 och Detta fenomen går under namnet the great moderation och speglar den stabila ekonomiska utvecklingen som vi haft under denna period. Den nuvarande lågkonjunkturen gör att detta resultat i högsta grad kan ifrågasättas. Oljepriserna spelar inte någon tydlig roll för lågkonjunkturen. Inte heller lyckas man statistiskt i IMFstudien fånga några effekter av ekonomisk politik, såsom den mäts, på efterfrågan och konjunkturen. Hur står sig då de tidigare resultaten när dessa nya variabler beaktas? Beträffande bostadspriserna står sig de tidigare resultaten mycket väl. Resultaten är robusta och påverkas inte av vilka övriga variabler som ingår i analysen. Huspriserna påverkar hur djup en lågkonjunktur blir. Resultaten av de statistiska beräkningarna för kredittillväxtens betydelse varierar och inte i alla beräkningar är effekterna statistiskt signifikanta. Effekterna av aktiepriserna är i allmänhet de förväntade men när även huspriserna finns med i de ekonometriska beräkningarna går det inte att hitta statistiskt signifikanta effekter av aktiepriserna. Författarna bakom IMF-studien drar slutsatsen att det är effekterna av bostadsförmögenheten på den privata konsumtionen som förklarar varför huspriserna fångar konjunkturen så väl. Sammanfattningsvis framgår av analyserna från ECB och IMF att det är främst tre faktorer som bestämmer lågkonjunkturens djup: huspriserna, graden av resursutnyttjande i ekonomin innan lågkonjunkturen börjar och exporten. Ser vi till dagens ekonomiska situation har vi en lågkonjunktur i första hand orsakad av ett betydande exportbortfall, men huspriserna och kredittillväxten håller uppe inhemsk efterfrågan. Bostadspriserna ger signal om framtida konsumtion och konjunktur Internationella data säger oss att sjunkande bostadspriser och minskad konsumtion går hand i hand. Det finns en betydande förmögenhetseffekt på konsumtionen av en förändrad bostadsförmögenhet. Detta framgår av figur 8 som visar hur den privata konsumtionen varierar med bostadsförmögenheten mellan 1971 och procent Figur 8. Konsumtionstillväxt och ökning av bostadsförmögenheten Konsumtionstillväxt Källor: Egna beräkningar och SCB Förmögenhet Vi vet också att huspriserna varierar betydligt i förhållande till fundamenta. Detta framgår av figur 4 som ställer husförmögenheten i relation till fundamenta i form av privat konsumtion. Bostadsförmögenheten varierar procykliskt med konjunkturen. Höga förmögenhetsvärden relativt konsumtionen följs av en långsammare konsumtionstillväxt. Förmögenhetskvoten är en indikator på framtida konjunktur. 16 Korrelationskoefficienten mellan förmögenhetstillväxt och ökningen av privat konsumtion är 0,68. Som jämförelse kan nämnas att korrelationskoefficienten mellan förmögenhetstillväxt och ökningen av real disponibel inkomst är 0,

14 14 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 Detta pekar på en koppling mellan tillgångspriser, förmögenhetsvärden och konsumtion som kan användas för att göra prognoser. Vi kan, som tidigare nämnts, tolka konsumtion som fundamenta och se konsumtion som avkastningen, räntan på förmögenheten. Höga tillgångspriser pekar på en låg framtida avkastning antingen därför att konsumtionen kan förväntas växa långsamt framöver eller därför att förväntade räntor och riskpremier är små. Samma tolkning gäller för kvoten mellan bostadspris och hyra. Vi visade i den förra marknadsrapporten att en hög pris-hyra-kvot signalerar inte bara en låg avkastning utan ofta en negativ avkastning på bostaden. Nästan all erfarenhet pekar på att höga tillgångspriser relativt fundamenta signalerar fallande tillgångspriser och inte en snabb tillväxt i fundamenta i form av högre konsumtion eller hyror. En förklaring till att höga priser eller marknadsvärden i relation till fundamenta signalerar fallande tillgångspriser kan vara variationer i riskpremier som varierar med konjunkturcykeln och eller irrationellt beteende från företagens och hushållens sida. Den tolkning av förmögenhetskvoten, som är förenlig med beteendet hos rationella nuvärdesmaximerande aktörer, är att priserna är höga i högkonjunktur därför att risken upplevs som liten medan priserna är låga i lågkonjunktur därför att risken betraktas som stor. Vi har därför ett omvänt förhållande mellan pris och avkastning. Fundamenta i form av utdelningar, konsumtion, hyror varierar endast lite mellan hög- och lågkonjunktur medan tillgångspriserna varierar relativt mycket och procykliskt med konjunkturen. I högkonjunktur har hushållen det gott och ser liten risk och är därför villiga att äga en tillgång trots att den förväntade avkastningen är låg medan det omvända förhållandet gäller i lågkonjunktur. Tillgångspriserna varierar över konjunkturcykeln eftersom risken varierar. En annan tolkning är att aktörerna styrs av annat än av rationella överväganden, att de följer enkla tumregler och/eller att de styrs av flockbeteenden. Aktörerna blickar bakåt när de bedömer framtiden. När vi har hög tillväxt utgår man ifrån fortsatt stark tillväxt även framöver och likadant tror man att när tiderna redan är dåliga att de dåliga tiderna skall fortsätta. Detta innebär att tillgångspriserna trissas upp omotiverat mycket i högkonjunktur och hålls nere i lågkonjunktur. Oavsett vilken tolkning vi väljer att ta fasta på, signalerar tillgångsprisernas nivå relativt fundamenta inte bara den framtida avkastningen och priserna på tillgångar utan även om konjunkturen i framtiden. Vi har analyserat svenska och amerikanska data mellan 1970 och 2009 och det finns ett tydligt samband mellan bostadsförmögenheten och privat konsumtion å den ena sidan och framtida konsumtionstillväxt å den andra sidan (se appendix 2). För att beräkna effekterna av en bostadsbubbla på den privata konsumtionen har vi valt att särskilt analysera den svenska utvecklingen mellan 1974 och Under denna period hade vi två hela bostadspriscykler, en uppoch en nedgångsperiod mellan 1974 och 1985 och en mellan 1986 och Av plotterdiagrammet i figur 9 kan vi utläsa hur kvoten mellan bostadsförmögenhet och konsumtion förhållit sig till tillväxten i privat konsumtion under de närmast efterföljande tre åren. Den anpassade linjen lutar negativt, vilket säger oss att när förmögenhetskvoten är hög är konjunkturutsikterna dåliga 17. Svag (stark) konsumtionstillväxt följer efter perioder med höga (låga) bostadspriser. procent Figur 9. Bostadsförmögenhet och konsumtionstillväxt 3 år, y = -17,413x + 33,265 R 2 = 0, ,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 Källor: Egna beräkningar och SCB förmögenhet/konsumtion Förmögenhetstillväxten korrelerar positivt med samtida konsumtion men en hög förmögenhetskvot signalerar att 17 Vi finner ett statistiskt negativt signifikant samband mellan förmögenhetskvoten och konsumtionstillväxten både för perioden i sin helhet 1970 till 2006 och för perioden 1975 till 1996 som täcker in våra två tidigare huspriscykler men sambandet är mycket starkare för delperioden. En förklaring till detta är att när vi ser till hela perioden så fångar vi två och en halv huspriscykel och i takt med att priserna faller kommer vi även att se ett tydligare negativt samband även för perioden i sin helhet. Vi testade också för sambandet på amerikanska data för perioden 1970 till 2009 och fann även för USA ett statistiskt negativt samband.

15 BKN:s Marknadsrapport februari vi är i högkonjunktur och att tillgångspriserna inte är långsiktigt fundamentalt förankrade. Med tanke på att dagens förmögenhetskvot är 2,7 dvs, betydligt större än 1,8 vilket är genomsnittet för perioden mellan 1970 och 2009 är signalen tydlig och signalerar negativ konsumtionstillväxt under de närmast kommande åren om historien upprepar sig. En bostadsbubbla kostar Bostadspriserna är höga och högre än vad som går att motivera med hjälp av fundamenta. Vår bedömning är att bostadsmarkanden är övervärderad med realt 20 procent och den kommande priskorrektionen blir därför stor. Att döma av de historiska erfarenheterna innebär en sådan prisnedgång en betydande kostnad mätt i förlorad produktion. Prisanpassningen är stor (större än 14 procent) enligt den definition som man använder sig av i IMFstudien och medelvärdet mätt i termer av ackumulerat produktionsbortfall för sådana stora priskorrektioner är 10 procent av ett års BNP. Med tanke på hur stort det nuvarande prisgapet är och med tanke på hur lång period med prisstegringar som vi har bakom oss talar även ECBekonomernas resultat på att det ackumulerade produktionsbortfallet kan bli betydande. Beroende på hur man räknar kan produktionsbortfallet, med ECB-ekonomernas sätt att räkna, motsvara ca 15 procent av ett års BNP. Den svenska 90-talskrisen innebar genomgripande förändringar av svensk ekonomi men mätt i termer av förlorad BNP var kostnaden inte så stor som man skulle kunna tro med tanke på att småhuspriserna föll med realt 26 procent. Krisen var kort och djup, endast 3 år, men återhämtningen inleddes redan 1994 ledd av en kraftig exportuppgång. Det ackumulerade produktionsbortfallet kan beräknas till lite drygt 10 procent av ett års BNP. Mätt i termer av minskad privat konsumtion var dock krisen stor. Mellan 1990 och 1993 minskade konsumtionen med realt 4 procent och det ackumulerade bortfallet av konsumtion kan beräknas till ca 10 procent. Detta överensstämmer väl med de internationella erfarenheterna. Bostadsförmögenheten är viktig för privat konsumtion. obefintlig eller t.o.m. negativ konsumtionstillväxt de närmaste åren. Hushållens skuldsättning är hög och de är därför sårbara om inkomsterna minskar eller om räntan stiger. En normal bostadsränta på 5,5 procent skulle göra det påtagligt dyrare att bo och motiverar enligt våra tidigare beräkningar realt 20 procent lägre bostadspriser än idag. En normal räntenivå på 5,5 procent innebär också att de totala räntebetalningarna ökar från 2,7 procent till närmare 6 procent av de disponibla inkomsterna och då skulle vi vara tillbaka på nivåerna vid 1990-talets mitt. En kritisk faktor för bostadspriserna och den privata konsumtionen framöver blir hushållens fortsatta uttag av eget kapital ur bostadssektorn. Hushållen agerar i dag spekulativt genom att inte amortera på sina bostadslån och använda bostaden som kreditkälla för köp av aktier och nya bostadsköp. Om framtiden följer det historiska mönstret har vi några magra år framför oss. Det är på sin plats att fråga sig vad är annorlunda denna gång jämfört med tidigare? Sverige står idag på en helt annan grund vad de offentliga finanserna beträffar jämfört med vid 90-talskrisen. Hushållen slipper oroa sig för höjda skatter och sänkta transfereringar. Trygghet stimulerar konsumtionen. Å andra sidan kan vi inte räkna med en lika stark exporttillväxt de kommande åren som under 90-tals-krisen. Till sist skall det sägas att lägre bostadspriser är i sig något positivt. Det är anpassningen till lägre bostadspriser som för med sig kostnader och kan bli smärtsam. Lägre bostadspriser på en balanserad marknad innebär lägre kostnader för nytillträdande på bostadsmarknaden. Yngre människor som skall bilda familj får tillgång till bostad till lägre pris än tidigare medan äldre som är på väg ut ur bostadsmarknaden får se sin förmögenhet minska. Varje kris är unik men dagens icke uthålligt höga bostadspriser och höga bostadsförmögenheter gör att hushållens agerande blir avgörande för hur stora kostnaderna av den kommande bostadsprisanpassningen kan förväntas bli. Att döma av det historiska mönstret kan vi förvänta oss en

16 16 BKN:s Marknadsrapport februari 2010 Appendix 1 Regressioner för förändringen av svenska huspriser För att undersöka hur förändringen i bostadspriser påverkas av förändringen i arbetslösheten, ränta och uttag av eget kapital skattas regressionerna: ln P t = α + β 1 RS t + β 2 U t + AR(1)+ε t (1) ln P t = α + β 1 UEK t + β 2 U t + ε t (2) Där ln P t är förändring av det logaritmerade bostadspriset år t, α är regressionens intercept, RS är räntespreaden mellan fem års och tre månaders statsränta, UEK t är uttaget av eget kapital som andel av bostadsförmögenheten, U t är arbetslöshetens förändring, och AR(1) är en autoregressiv term. Variablerna ln P t och UEK t är i reala värden. Regressionerna skattas för perioden respektive Tabell 1: Resultat för regression lnp t =α+β 1 RS t +β 2 U t +AR(1)+ε t Variabel Skattning t-statistika p-värden Intercept -0,0038-0,1527 0,8796 Räntespread 0,0287 2,9703 0,0059 Förändring arbetslöshet -0,0359-3,2525 0,0029 AR(1) 0,6873 4,9935 0,0000 Justerat R 2 : 0,68 DW-statistika: 1,94 Antal observationer: 33 Tabell 2: Resultat för regression lnp t =α+β 1 UEK t +β 2 U t +ε t Variabel Skattning t-statistika p-värden Intercept 0,0103 1,1885 0,2520 Uttag av eget kapital 0,0176 4,0688 0,0009 Förändring arbetslöshet -0,0364-5,7965 0,0000 Justerat R 2 : 0,82 DW-statistika: 2,05 Antal observationer: 19 För att undvika problem med endogenitet i regressionerna har följande instrumentvariabler använts: realränta t-1, realränta t-2, U t-1, Export t-1, Import t-1, Tysklands BNP t-1, Englands BNP t-1.

17 BKN:s Marknadsrapport februari Appendix 2 Sambandet mellan bostadsförmögenhet, mätt som dess andel av privat konsumtion, och framtida utveckling av privat konsumtion och BNP under de tre nästkommande åren skattas med hjälp av fyra regressioner, för Sverige och USA, under perioden De regressioner som skattas är: ln C = α + BF t + ε t (1) ln BNP = α + BF t + ε t (2) Där ln C är den logaritmerade förändringen av konsumtionen under perioden t+1 till t+3. På samma sätt är ln BNP den logaritmerade förändringen i BNP mellan åren t+1 till t+3. Regressionens intercept är α och BF t är bostadsförmögenhetens andel av privat konsumtion år t. För att undvika problem med autokorrelation har regressionerna estimerats med Newey-West HAC. I tabellerna 3 och 4 nedan presenteras resultaten för regression (1) och (2) när de estimeras för Sverige perioden Tabell 3. Resultat av regressionen ln C = α + BF t + ε t, för Sverige Variabel Koefficientskattning t-statistika p-värden Intercept 0,1916 3,3354 0,0020 Bostadsförmögenhet -0,0801-2,3512 0,0245 Justerat R 2 : 0,19 DW-statistiska: 0,36 Antal observationer: 37 Tabell 4. Resultat av regressionen ln BNP = α + BF t + ε t, för Sverige Variabel Koefficientskattning t-statistika p-värden Intercept 0,1883 5,8259 0,0000 Bostadsförmögenhet -0,0714-3,3779 0,0018 Justerat R 2 :0,20 DW-statistiska: 0,59 Antal observationer: 37 I tabellerna 5 och 6 nedan presenteras resultaten för regression (1) och (2) när de estimeras för USA perioden Tabell 5. Resultat av regressionen ln C = α + BF t + ε t, för USA Variabel Koefficientskattning t-statistika p-värden Intercept 0,2118 6,2989 0,0000 Bostadsförmögenhet -0,0604-3,8678 0,0005 Justerat R 2 : 0,19 DW-statistiska: 0,66 Antal observationer: 37 Tabell 6. Resultat av regressionen ln BNP = α + BF t + ε t, för USA Variabel Koefficientskattning t-statistika p-värden Intercept 0,2155 6,2796 0,0000 Bostadsförmögenhet -0,0659-3,9811 0,0003 Justerat R 2 : 0,20 DW-statistiska: 0,82 Antal observationer: 37

18

19 Ronnebygatan 40, Box 531, Karlskrona, Telefon , Fax , E-post

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009

Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009 Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009 Titel: Bostad, förmögenhet och konsumtion. Marknadsrapport, februari 2009 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson,

Läs mer

Vad bestämmer priset på bostäder? Marknadsrapport

Vad bestämmer priset på bostäder? Marknadsrapport Vad bestämmer priset på bostäder? Marknadsrapport Oktober 29 Titel: Vad bestämmer priset på bostäder? Marknadsrapport, oktober 29 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson, 8-545

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen - en internationell jämförelse

Hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen - en internationell jämförelse Hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen - en internationell jämförelse Marknadsrapport Februari 2011 Titel: Hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen - en internationell jämförelse, Marknadsrapport,

Läs mer

Bostaden - en riskfylld tillgång Marknadsrapport December 2008

Bostaden - en riskfylld tillgång Marknadsrapport December 2008 Bostaden - en riskfylld tillgång Marknadsrapport December 2008 Titel: Bostaden - en riskfylld tillgång. Marknadsrapport, december 2008 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson,

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Hushållen har under senare år sparat en

Hushållen har under senare år sparat en Hushållens konsumtion, lån och sparande 4 Nominell ränta Realränta Anm. Realräntan är beräknad som räntan minus aktuell inflationstakt (KPI). Hushållen har under senare år sparat en förhållandevis hög

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport

Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport Maj 29 Titel: Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport, maj 29 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson, 8-545 13 765 BKN:s Marknadsrapport

Läs mer

Vad kostar det att bygga bort bostadsbristen? Marknadsrapport

Vad kostar det att bygga bort bostadsbristen? Marknadsrapport Vad kostar det att bygga bort bostadsbristen? Marknadsrapport Oktober 21 Titel: Vad kostar det att bygga bort bostadsbristen?, Marknadsrapport, oktober 21 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt:

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 20 7 juni 2002 Inte heller huspriserna växer in i himlen Även om huspriserna stigit mer än aktiepriserna under de senaste två åren, har detta bara skett under sex år de senaste

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv Bilagor DATUM: 2014-11-11 AVDELNING: Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen

42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen 42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen Det finns ett ömsesidigt beroende mellan hushållens tillgångar och skulder och hushållens konsumtion och sparande. Förändringar

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden en fundamental analys

Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden en fundamental analys Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden en fundamental analys La r s Fr is e l l o c h Mas i h Ya z d i 1 Lars Frisell är chefsekonom på Finansinspektionen, Masih Yazdi är bankanalytiker på Erik

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Vägval i bostadskarriären Marknadsrapport

Vägval i bostadskarriären Marknadsrapport Vägval i bostadskarriären Marknadsrapport Maj 212 Titel: Vägval i bostadskarriären, Marknadsrapport, maj 212 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Författare och kontaktperson: Alexandra Leonhard,

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Kortsiktiga hushåll i riskzonen -lärdomar för framtiden. Marknadsrapport

Kortsiktiga hushåll i riskzonen -lärdomar för framtiden. Marknadsrapport Kortsiktiga hushåll i riskzonen -lärdomar för framtiden Marknadsrapport Oktober 211 Titel: Kortsiktiga hushåll i riskzonen - lärdomar för framtiden, Marknadsrapport, oktober 211 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden

Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden HUSPRISUTVECKLINGEN I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN Husprisutvecklingen i Sverige och omvärlden Priserna på bostäder har under det senaste decenniet stigit snabbt i många länder, däribland Sverige. Det har gett

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Sparbarometer kv 4 214 Privatekonomi Mars 215 Sammanfattning Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Bruttoförmögenheten för första gången över 15 biljoner kronor Nettoförmögenheten för första gången

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Bostaden & investeringen del 2

Bostaden & investeringen del 2 Bostaden & investeringen del 2 - Den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha 1,3 miljoner sparat i sin bostad - Framtidens boendekostnader oroar betydligt fler hyresgäster än bostadsägare - Lågt byggande

Läs mer

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata DE SVENSKA HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING OCH BETALNINGSFÖRMÅGA EN ANALYS PÅ HUSHÅLLSDATA Trots den kraftiga kreditexpansion

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Rapport 2014:16. Bostadsmarknaden i Norden 1980 2012

Rapport 2014:16. Bostadsmarknaden i Norden 1980 2012 Rapport 2014:16 Bostadsmarknaden i Norden 1980 2012 Bostadsmarknaderna i Norden 1980 2012 Boverket mars 2014 Titel: Bostadsmarknaderna i Norden 1980-2012 Rapport: 2014:16 Utgivare: Boverket mars 2014

Läs mer

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02 Sammanfattning Skulder skapar möjligheter: en entreprenör kan realisera sina idéer och ett ungt hushåll kan köpa sin första bostad. Men skulder kan också begränsa möjligheter: entreprenörens projekt kan

Läs mer

Bolån i Sverige - en begränsad marknad Marknadsrapport

Bolån i Sverige - en begränsad marknad Marknadsrapport Bolån i Sverige - en begränsad marknad Marknadsrapport Maj 21 Titel: Bolån i Sverige - en begränsad marknad, Marknadsrapport, maj 21 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson,

Läs mer

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Henrik Braconier, Sten Hansen och Stefan Palmqvist Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer