18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA. Kungsholmens Gymnasium Victor Bao N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA. Kungsholmens Gymnasium Victor Bao N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström"

Transkript

1 18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA Kungsholmens Gymnasium N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström

2 2 1 Inledning sid Bakgrund sid Frågeställning sid Syfte sid Metod sid 5 2 Geografisk & Ekologisk Bakgrund sid Inledning sid Geografi sid Ekologi sid Politisk & Historisk Bakgrund sid Inledning sid Zambias Historia sid Zambia Idag sid 16 4 Kopparindustrin sid Inledning sid Kopparmalm blir Råkoppar sid Råkoppar blir Ren Koppar sid Spridning av Miljöfarliga Ämnen sid Miljöpåverkan sid Inledning sid Svavel och Försurning sid 20-21

3 Konsekvenser på land sid Konsekvenser i vatten sid Tungmetaller och Lättmetaller sid Kadmium sid Kvicksilver sid Aluminium sid Påverkan av Fiske och Fiskevatten sid 24 6 Intervju med Mr. Sikaaswe Syasiya sid Diskussion och Slutsats sid Källförteckning sid 32-33

4 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den västerländska kolonialismen har under århundraden inte bara påverkat samhällsstrukturen i de afrikanska länderna, utan även präglat kontinenten direkt och indirekt ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jakten på naturresurser såsom mineral, olja och ädelstenar har satt djupa spår i de lokala ekosystemen. Mitt projektarbete ska handla om just detta, fast ur en modern synvinkel, behandlande ämnena naturvetenskap, biologi, kemi och fysik. Zambia är Afrikas och världens åttonde största kopparproducent, och ett land liksom många andra afrikanska länder har genomlidit västerländsk kolonialism. Idag genomgår Zambia snabba förändringar både politiskt, ekonomiskt och då indirekt ekologiskt. Utarmningen av landets enorma koppargruvor leder till förändrade ekosystem och ett allt större antal rödlistade växtoch djurarter. I denna rapport skall jag redogöra och fördjupa i hur och varför ekosystemen bör beskyddas och långsiktigt bevaras. 1.2 Frågeställning Frågor som jag skall undersöka och redogöra för detta projektarbete är: På vilket sätt har kopparindustrin påverkat samhällsstrukturen i Zambia? Vem/vilka gynnas och missgynnas av kopparindustrin? Vilka konsekvenser får ekosystemen och människor av kopparindustrin? Vad kan vi göra för att långsiktigt förbättra situationen idag? 1.3 Syfte Syftet med mitt projektarbete är att låta läsaren få en djupare inblick och förståelse för hur känslig och sårbar våra ekosystem är. Med denna rapport vill jag visa hur människans industrier och moderna livsstil direkt och indirekt påverkar ekosystemen. För läsaren är mitt mål att väcka en tankeställare och även öppna upp för kritik och diskussion om hur vi kan förbättra våra levnadssätt för att ta tillvara på miljön. Saker som i vår vardag kan anses vara självklara och ofarliga kan i andra delar av världen försämra situationen för djur och växter och inte minst människor vilket jag vill poängtera. Som medborgare och konsument på denna

5 5 planet bör man ta sitt ansvar och kritiskt granska alla sina handlingar och ifrågasätta hur och på vilket sätt man långsiktigt kan bevara naturen på bästa möjliga vis. 1.4 Metod Genom källkritiskt letande av facklitteratur, artiklar och statistik, samtidigt som jag kompletterar de införskaffade källorna med mina kunskaper från kurserna Naturvetenskap A, Biologi A,B, Kemi A,B och Fysik A,B kan jag utföra den rapport som är min slutprodukt. Med dessa fakta kan jag sedan utföra undersökningar, besvara frågeställningar och slutligen diskutera innehållet i rapporten. En studieresa till Zambia anordnas av Kungsholmens Gymansium och kommer ske under slutet av projektperioden under 11 dagar. Under resan kommer vi, runt 30 elever och fyra lärare att resa runt i olika städer i Zambia för att bland annat besöka skolor, organisationer och naturreservat. Inför resan förbereder vi oss var och en och läser på om det område vi fördjupar oss inom. Vi diskuterar även eventuella frågor om förväntningar och förhoppningar samt om uppförande och hur det är att vara representant för skolan och Sverige. Efter resan får vi även tid att reflektera över resans gång, om hur vi upplevde mötena med människor och hur vi med nya ögon kan slutföra våra projektarbeten.

6 6 2. Geografisk & Ekologisk bakgrund 2.1 Inledning För att kunna redogöra och förklara processerna hur Zambias gruvindustri påverkar ekosystemen runtom i landet ska en geografisk och ekologisk bakgrund ges, som senare även kan refereras till. Ekologi syftar på läran om relationerna mellan alla levande organismer och dess fysiska omgivning. I vårat fall är vi intresserade av relationerna mellan de abiotiska (icke levande) faktorerna och dess påverkan på det biotiska (levande) faktorerna. Genom att känna till landets geografiska och ekologiska bakgrund kan man lättare se direkta samband mellan gruvindustrierna och ekosystemen, och hur de påverkar varandra. Flora och fauna ser naturligtvis olika ut beroende på de geografiska omständigheterna och därför är det viktigt att ge en introduktion i landets geografi innan man kan gå vidare i fördjupningar. 2.2 Geografi Zambia är en kustlöst stat i södra Afrika med en area på 752,620 km 2 (Sverige 449,964 km 2 ). Landet är indelat i nio provinser, vilka i sig är indelade i mindre distrikt. Zambia gränsar till Kongo-Kinshasa och Tanzania i norr, Malawi i öst, Moçambique, Namibia, Botswana och Zimbabwe i söder och Angola i väst. (Central Intelligence Agency, 2013) Figur 1: Visar en karta över Zambia och dess gränsnationer. Trots landets stora areal är landskapet och vegetationen till stor del likformig. Större delen av landet tillhör en svagt kuperad platå mellan 900 och 1400 meter över havet täckt med skogsbeklädd savann, sk Miombo. Miombon kring Zambezifloden tillhör en av Afrikas största biotoper och utgör hem åt ett stort antal landlevande landdjur, däribland stora däggdjur såsom

7 7 afrikansk elefant och noshörning. I platån finns ett stort nätverk av smala sprickdalar som utför södra delen av det Östafrikanska gravsänkesystemet. Gravsänkesystemet rymmer flera av Afrikas högsta berg och för samman kontinentens största och djupaste sjöar, däribland Tanganyikasjön och Victoriasjön. Många av dessa sjöar saknar utlopp, vilket leder till att salthalten är mycket hög eftersom avdunstningen inte för bort mineralerna i vattnet. Flertalet sjöar är på grund av detta även starkt alkaliska. (Wood, J & Guth, A. 2005) Landet är uppdelat i sju flodområden varav Lunsemfwa, Kafue, Luangwa och Zambezi är kopplade till Indiska Oceanen medan Luapula, Chambeshi och Tanganyika rinner ut i Atlanten. Zambeziflodområdet är den största och täcker upp till 35% av landet. (Jachmann H. 2000, sid.4.) Flodområde Täckning av landet (%) Område Zambezi 35 Syd och Väst Luangwa, Kafue 35 Öst respektive Mitt Chambeshi, Tuapula, Lunsemfwa, Tanganyika 30 Norr och Mitt Tabell 1: Visar flodområdena i Zambia samt respektive täckingstal och vilket område de tillhör. Copperbelt-provinsen i Zambia består av en bergskedja som bildats då två kontinentalplattor kolliderade för 500 miljoner år sedan. Denna sammandrabbning tros ha förflyttat en stor mängd basmetaller som fanns i sedimenten mellan de två plattorna och lett till att provinsen idag är rik på mineral och ädelstenar och har namngetts efter dess stora utbud på kopparmalm. Zambia har ett typiskt savannklimat indelat i tre årstider. Den milda, torra hösten från Maj till Augusti, den varma torra våren från September till Oktober och den varma fuktiga sommaren från November till April. Under de varma perioderna sträcker sig medeltemperaturen dagtid upp till Celcius, vilket är de högsta temperaturerna i de sydvästra gravsänkesområdena. De lägsta temperaturerna under de milda perioderna sjunker medeltemperaturen ner till 2-15 Celcius. Nederbörden som mestadels faller från November till Mars varierar från 700 mm/år i de södra delarna av landet till 1400 mm/år i de norra. (H. Jachmann, 2000, sid.4)

8 8 Månader Säsong Maxtemperatur ( o C) Minimumtemperatur ( o C) Maj Augusti Mild och Torr September Oktober Varm och Torr November April Varm och Fuktig/Regnig Tabell 2: Visar medeltemperaturen i Zambia under de tre säsongerna. Av Zambias cirka 14 miljoner invånare lever ungefär 60% i de tre provinserna Lusaka, Central och Copperbelt. Av de fler än 70 olika stammarna i landet utgör 8 av de de största. Dessa fördelar sig generellt Tonga och Ila i syd, Lozi i väst, Luvale, Lunda och Luapula i nordväst, Bemba i norr och Chewa och Ngoni i öst. (Jachmann, H. 2000, sid 6) Figur 2: Visar de olika stammarnas fördelning och utbredning i Zambia.

9 9 2.3 Ekologi Ekologi är läran om samspelet mellan alla levande organismer och dess omgivande miljö. Denna växelverkan mellan biotiska och abiotiska faktorer är grunden för allt liv på jorden och inkluderar cyklarna för våra viktigaste grundämnen såsom syre, kol, kväve och föreningarna fosfat och nitrat. De olika processerna och konsekvenserna inom ekologin varierar kraftigt beroende på tid och plats och kan vara komplicerade att förutsäga. Ekologiska studier genomförs för att öka förståelsen för sambanden mellan biotiska och abiotiska faktorer, livsprocesser och biologisk anpassning, förekomst och fördelning, transport av energi och materia, biologisk mångfald med mera. Eftersom denna vetenskap är så pass omfattande väljer många forskare att studera ekologi på olika plan såsom: individen, populationen, organismsamhället, ekosystemet och biosfären. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid ) En av de största indelningsområdena inom ekologin kallas biotoper som beskriver en omgivning med liknande landskap, klimat och med naturliga gränser, där en viss typ av djur och växtarter hör hemma. Ett vanligt förekommande biotop i Zambia är till exempel miombo på den centralafrikanska platån. Den kännetecknas av sandiga jordar och låg näringstillgång. Vegetationen domineras av trädarterna Brachystegia och Julbernardia medan djurriket utmärks av stora däggdjur såsom sabelantilop, hästantilop och Lichtensteins hartebeest. (Jachmann, H. 2000, sid 22) Alla biotoper är i sin tur fördelade i olika habitat. Ett habitat kan definieras som ett samhälle av organismer i samverkan med den lokala abiotiska miljön. De naturliga processerna inom ett visst habitat inkluderar ackumulering, cirkulation och omvandling av energi och materia via biotiska processer såsom fotosyntes och cellandning i kombination med abiotiska faktorer såsom nederbörd, erosion och deposition. Habitaten är i sin tur indelade i nischer. En nisch kan definieras som det levnadsområde där en enskild art konsumerar och reproducerar sig, och ibland även som summan av alla biotiska och abiotiska faktorer som påverkar en population inom ett visst område. Ingen art har samma nisch som en annan. Det totala antalet arter av flora, fauna samt mikroorganismer utgör en biotops eller ett habitats biologiska mångfald som är viktig att understödja och bevara det naturliga urvalet som i sin tur är nödvändig för den biologiska anpassningen, även känd som evolution. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 185)

10 10 Figur 3: Visar tre vanligt förekommande djurarter på den Zambianska miombon i följande ordning från vänster: sabelantlop, Lichtensteins hartebeest och hästantilop. Alla tre arterna har sin speciella nisch. I varje habitat är sammansättningen och produktiviteten av djur och växtarter samt kontinuiteten av biologiska processer bestämda av biotiska och abiotiska faktorer. Exempelvis är växtproduktiviteten och följaktligen biomassan av herbivorer i direkt samband med hur mycket nederbörd som förekommer. Sambandet är i sig är även påverkat av vilken typ av jord marken består av. Olika typer av jord har olika egenskaper vad gäller bördighet och fuktbevarande. Dessa understödjer därmed olika växt- och djurarter olika bra. I Zambia är ett exempel på detta skillnaden på biotoperna i miombo på platån där sandiga jordar med låg bördighet producerar flertalet växtarter med lågt vatteninnehåll, medan biotoperna i gravsänkorna där mopaneskogar växer på bördiga jordar med medel till hög bördighet producerar ett färre antal växtarter med högre vatteninnehåll. (Jachmann H. 2000, sid 16) Biotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är: Konkurrens - om begränsade resurser såsom föda, habitat, parning Parasiter inklusive bakterier, virus Abiotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är: Ljus - som är beroende för fotosyntesen hos växter och växtplankton, och även avgörande för temperatur och trivseln hos växt- och djurarter. ph-värde - som är ett mått på koncentrationen av vätejoner i en lösning och avgör hur surt eller basiskt en lösning är vilket är helt avgörande för alla växter och djurs hälsa. Kväve- och fosfathalt - som är avgörande för många organismers överlevnad då de bygger upp proteiner och fungerar som näring- och gödningsämnen i naturen. Temperatur - som avgör vattens aggregationstillstånd och syrgashalt och inte minst olika växt- och djurarters arters trivsel. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 184)

11 11 Alla dessa biotiska och abiotiska faktorer skiljer sig från år till år, säsong och årstid samt tid på dygnet vilket gör att alla ekosystem ständigt behöver anpassas och utvecklas för att vara i balans. Alla levande individer av samma art inom ett område utgör en population. En del av ekologins studier tar hänsyn till varför och hur olika populationer ökar samt minskar, vilket kallas populationsekologi. Populationstillväxter brukar visas i tillväxtskurvor och avgörs av flera faktorer som exempelvis: utbud av bioplats och revir, utbud av föda, antalet rovdjur samt mängden parasiter och sjukdomar. På längre sikt påverkar även klimatförändringar och miljöförändringar en populations tillväxt, som i sin tur påverkar andra populationer. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 186) I flera biotoper kan man tydligt se att en viss miljö har liknande kombinationer av arter. En sådan konstant komposition kallas för ett organismsamhälle. Trots att ett organismsamhälle varierar mycket med årstid och säsong så utgör alla levande organismer en viktig del för organismsamhällets karaktär. Inom ett organismsamhälle har olika arter olika relationer till varandra. Olika samspel mellan arter kallas för symbios och uppkommer mellan alltifrån djur, växter till svampar och bakterier. Dessa har utvecklats med evolutionen som en strategi för olika arters överlevnad och förökning. I många fall är alltså arter direkt eller indirekt beroende av en annan art för sin egen överlevnad och hälsa. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid ) Figur 4: Mutualistisk symbios mellan krokodilen som får rena tänder och krokodilväktaren som får föda. Organismerna som lever i ett ekosystem brukar delas in i trofinivåerna: producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter och toppkonsumenter. Producenterna konsumeras av förstahandskonsumenterna som i sin tur konsumeras av andrahandskonsumenterna som slutligen utför föda till toppkonsumenterna. En producent är

12 12 alltid en växtart och förstahandskonsumenten en herbivor medan andrahandskonsumenten och toppkonsumenten alltid är rovdjur som livnär sig på andra konsumenter. Dessa trofinivåer kan användas för att beskriva näringskejdor och näringsvävar, vilka är biologiska kartor över arterna i ett ekosystems produktion- och konsumtionsvanor. (Fabricius, S. 2006, sid 151) Diagram 1: Visar trofinivåerna och förhållandena mellan levande organismer i en näringsväv. Till skillnad från vad man kan tro är de flesta ekosystem inga stabila miljöer och har ofta låg återhämtningsförmåga. Hurvida ett ekosystem är mer eller mindre stabilt beror på hur pass dess biotiska och abiotiska faktorer påverkas av störningar och förändringar. Om störningen är tillräckligt stor riskerar balansen i ekosystemet att rubbas och kan sedan aldrig mer återvända till dess ursprungliga tillstånd. Ett ekosystem kan vara svårrubbat, men med låg återhämtningsförmåga på samma sätt som det kan vara lättrubbat fast med hög återhämtningsförmåga. En tumregel är att områden med näringsfattig, sandig jord, hög infiltreringförmåga och mycket nederbörd, precis som biotopen miombo är relativt stabila och har bra återhämtningsförmåga. Tvärtom är områden med näringsrik, bördig jord med låg infiltreringsförmåga och lite nederbörd lättrubbade och har sämre återhämtningsförmåga. (Jachmann, H. 2000, sid 17) När ett ekosystem rubbas sker en ständig förändring ända tills ett stabilt tillstånd har uppnåtts, och där alla beståndsdelar är i balans. Detta kan leda till att tidigare växt- och djursamhällen helt slås ut och nya ekosystem bildas. Detta kallas för ekologisk succession och förändrar inte bara de biotiska faktorerna utan även abiotiska faktorer såsom temperatur och näringscyklar. Eftersom miljön förändras ändras även sammansättningen av arter då olika arter är anpassade till olika förhållanden. Ekologer brukar tala om primär och sekundär succesion där den förstnämnda innebär att organismer invandrar miljöer där liv tidigare inte funnits. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 197)

13 13 3. Historisk och Politisk bakgrund 3.1 Inledning För att få en djupare och mer ingående förståelse för dagens situation i Zambia krävs inte bara en naturvetenskaplig grund och teoretisk fakta. För att förstå hur landet har utvecklats till det samhälle det är idag och vad som bör göras för framtiden skall även en samhällsvetenskaplig bakgrund ges. Anledningen till att gruvindustrin i Zambia har vuxit sig så stor beror just på historiska och politiska faktorer som bör redogöras innan en diskussion kan genomföras. 3.2 Teori 2.1 Zambias Historia De första invånarna i dagens Zambia var Khoisa som var jägare-samlare och levde som nomader. Under 300-talet e.kr började bantufolk invandra landet norrifrån. De hade en mer utvecklad teknologi användandes järn- och kopparredskap, brukade jorden och hade boskapsskötsel. Då jordbrukssamhället växte fram och allt större områden blev uppodlade växte ett mer teknologiskt avancerat samhälle fram under talet. Fastän de flesta byar fortfarande var självförsörjande ökade fjärrhandeln mellan dem. Kopparbrytningen ökade och kopparmynt användes troligen som valuta. Den ökande handeln resulterade i mer komplexa sociala och politiska samhällsstrukturer. (Nationalencyklopedin, 2013) Området där dagens Zambia finns idag fick relativt sent kontakt med utomafrikanska kulturer i och med dess geografiska läge långt in i kontinenten. Den första europeerna att besöka landet var portugiserna Manuel Caetano Pereira och Francisco de Lacerda Under talet började även brittiska nybyggare inflytta och år 1888 fick britten Cecil Rhodes som gick i spetsen för brittiska kommersiella och politiska intressen i Centralafrika rätten att bryta mineral efter medgivande av lokala hövdingar. Samma år blev Zambia eller Northern Rhodesia som det kallades under brittiskt inflytande administrerat av BSAC (British South Africa Company) med Rhodes som ledare. I början var intresset för landet litet och användes mest för att hämta billig arbetskraft. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 4-5) Koppar hade redan sedan lång tid brutits i området kring nuvarande Zambia, men det var inte förrän amerikanen Frederick Russel Burnham 1895 som tidigare hade arbetat inom kopparindustrin i USA kände igen många indikationer på kopparmalm i området längs Kafuefloden som kopparbrytningen i Zambia uppmärksammades av britterna. Koppar började transporterades på järnväg och kom till att bli den unga kolonins viktigaste ekonomiska faktor.

14 blev Nordrhodesia ett brittiskt protektorat med Livingstone och senare Lusaka som huvudstad där ett lagstiftande parlament bestående av fem ledamoter röstades fram ur den europeiska minoritetsbefolkningen. Fyra år senare gjordes stora kopparfyndigheter i det område som sedan döptes till Copperbelt. Enorma mängder kopparmalm reformerade Nordrhodesia från en obetydlig brittisk koloni till en internationell kopparexportör. Gruvsektorn blev genast monopoliserad av ACC (Anglo American Corporation) och RST (Rhodesian Selection Trust) och på tio år dominerades hela 13% av världens kopparproduktion av gruvorna i Copperbelt. (Walters, D. 2010) Figur 5: Visar den typiska gruvstaden Luanshya i Nordrhodesia, sent 1920-tal. Förhållandena i gruvorna var mycket dåliga och ett antal strejker utlöstes under åren som följde. År 1953 slogs Nord- och Sydrhodesia (Zimbabwe) ihop med Nyasaland (Malawi) och kom att bli Federation of Rhodesia and Nyasaland. Nordrhodesia skulle bli centrum för den turbulens och kris som drabbade federationen under nästkommande år. Efter valet 1962 som resulterade i en Afrikansk majoritet i parlamentet och en besvärlig koalition mellan två nationalistiska partier upplöstes federationen och den 24 Oktober 1964 utropades Republiken Zambia som en fri nation. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 6-7) Efter självständighetsförklaringen tog landet ett politiskt steg åt vänster och nationaliserade privata företag. Gruvföretagen i Zambia enades i en enda stor organisation som kom att heta Zambia Consolidated Copper Mines (ZCCM). Målet var att bli självförsörjande vilket skulle nås via importsubstitution. Planen gick till en början bra men under mitten av 70-talet började ekonomin stagnera. Anledningen var att priset på koppar sjönk drastiskt vilket resulterade i

15 15 stora underskott för de statligt ägda företagen. Landet hamnade i en djup ekonomisk kris och började låna pengar från bland annat Internationella Valutafonden och World Bank Group i hopp om att kopparpriset åter skulle stiga i värde. (Ministry of Mines and Minerals Development) Under närmare 30 år varade krisen och efter 1979 öppnades inga fler gruvor. ZCCM s produktion sjönk från 750,000 ton år 1973 till 257,000 ton år 2000, samtidigt som BNP per capita i landet mellan år 1974 och 1994 sjönk med 50% och lät Zambia bli den 25:e fattigaste nationen i världen. År 2000 såldes det sista som var kvar av ZCCM och många trodde att Zambias gruvindustri var bortblåst för gott. Men oförväntat började priset på koppar stiga 2004 och nya hopp tändes. Mellan år 2005 och 2008 kom den Zambianska kopparindustrin att återigen blomstra och idag utgör kopparexporten fortfarande den dominerande ekonomiska faktorn i landet steg kopparproduktionen till samma mängd som den var under blomstringsåren under 70-talet. (Zambian Economist, 2010) Diagram 2: Visar kopparproduktionen i Zambia mellan Sammanfattningsvis har kopparbrytningen i Zambia betytt oerhört mycket för landets ekonomiska och sociala struktur under flera århundraden. Inte minst idag då gruvindustrin står för 64% av landets export. Att landets BNP är direkt kopplat till kopparexporten och att

16 16 tiotusentals människors jobb, skydd och sociala trygghet ligger i gruvindustrins händer gör att reflektioner över vad som långsiktigt händer ur miljösynvinkel inte är förstahandsprioriterat. 3.3 Zambia idag Zambia har som många afrikanska länder idag hög nativitet och lider av ett relativt högt befolkningsantal med HIV/AIDS (ca 15%). Reformer inom jordbrukspolitiken har även lett till att landets ekonomiska tillväxt inte har gynnat landets fattigaste. Zambias ekonomi har årligen växt stadigt under det senaste årtiondet. Mellan år 2005 och 2011 växte BNP med mer än 6% per år samtidigt som kopparproduktionen har växt årligen i och med högre kopparpriser och utländska investeringar. År 2005 hade Zambia lättat sina statsskulder med 6 miljarder USD vilket kvalificerade landet för Highly Indebted Poor Country Initiative, ett program drivet av Världsbanken och IMF med syfte att skuldavskriva de mest skuldtyngda länderna i världen. Fattigdomen i Zambia är fortfarande ett stort problem trots en allt starkare ekonomi. 64% av befolkningen lever i fattigdom och den förväntade livslängden ligger på 52 år. Arbetslösheten ligger på 80%. Det strikta beroendet av koppar gör landet mycket sårbart för pressade råvarupriser. Rekordhöga kopparpriser och en rekordstor majsskörd räddade dock landets ekonomi från den internationella finanskrisen Landets export domineras till hela 64% av koppar och kobolt som främst exporteras till Kina (34.8%), Schweitz (18.2%) och Sydafrika (7.8%). (Central Intelligence Agency, 2013) Många utländska storföretag har köpt sig in i och investerat i Zambias många gruvor, och däribland China Nonferrous Metal Mining som år 1998 köpte den stora Chambishi-gruvan. Flera konfikter har uppstått mellan utländska (främst kinesiska) investerare och den Zambianska lokalbefolkningen då arbetsförhållandena i gruvorna är dåliga och flera protester har resulterat i mindre dödssiffror. Bland annat har gruvarbetare protesterat mot att företagen vägrar att höja lönerna trots att den zambiska regeringen infört nya minimilöner misstänks kinesiska arbetsledaer ha öppnat eld mot en grupp protesterande gruvarbetare varav 13 dog, men blev frikända.två år senare dödades den kinesiska chefen Wu Shengzai efter att han träffats av en gruvvagn. Spänningarna mellan företagen och gruvarbetarna är fortfarande inte fullt så bra. Trots att Zambia idag har en av världens största koppartillgångar tillhör fortfarande ett av jordens fattigaste. Majoriteten av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen och skatteintäkterna är obefintliga. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 113)

17 17 4. Kopparindustrin 4.1 Inledning Koppartillverkningen har under århundraden utgjort ryggraden i Zambias ekonomiska och därtill sociala välfärd. Enligt Bank of Zambia förväntas 976,733 ton koppar produceras bara i år (2012), vilket är den högsta summan på över ett decennium. (Gumbo, S. & Lourens, C. 2013) Eftersom koppar används i elektriska ledare är det viktigt att den behålls ren. Föroreningarna i metallen minskar nämligen dess konduktivitet. Kopparframställning är en mycket lång och komplicerad process som innebär stora och långvariga påfrestningar för miljö och ekosystem. Även fast lagar och regler för utsläpp av miljöfarliga ämnen har blivit strängare med åren kommer ändå många ämnen oförhindrat ut i naturen. Om detta ska jag nu ge en fördjupning i. 4.2 Kopparmalm blir råkoppar Kopparmalmen som bryts i gruvorna har ett mycket lågt kopparinnehåll, oftast under 1% viket innebär att stora mängder malm måste brytas för att komma åt den rena metallen. I malmen finns utöver kopparföreningar även mindre mängder av andra metaller och ämnen, till exempel järnsulfid, zinksulfid, blysulfid, magnetkis men även tungmetallerna arsenik, kadmium och kvicksilver. De vanligaste kopparföreningarna i malmen är sulfidmalmer, främst kopparkis (Cu 2 FeS 2 ) som består till 34.5% av koppar och sedan kopparglans (Cu 2 S) som består till 80% av koppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244) Figur 6: Visar från vänster sulfidmalmerna kopparkis och kopparglans. Efter att malmen brutits krossas det och befrias från sten och en del andra föroreningar. Därefter bränns svavlet bort genom flera processer varvid kopparskrot även blandas in. Slutprodukten efter denna process är förutom råkoppar (98% koppar) även svaveldioxid. Kopparsulfid (Cu 2 S ) + Syre (O 2 ) Råkoppar (Cu) + Svaveldioxid (SO 2 )

18 Råkoppar blir ren koppar För att rena råkopparn från de föroreningar som finns kvar genomförs en elektrolys. Råkopparn blir anod och katoden utgörs av tunna plåtar av ren koppar. Elektrolyten utgörs av en surgjord kopparsulfatlösning innehållandes kopparjoner (Cu 2+ ). Vid elektrolysen oxideras kopparn upp vid anoden och bildar kopparjoner samtidigt som elektroner lämnas ifrån. Cu Cu e - Kopparjonerna som bildats dras över till katoden där det tar upp elektroner och reduceras tillbaka till kopparatomer. Cu e - Cu De nya kopparatomerna som bildas samlar sig på katoden och får den tillslut att växa i massa. Under anoden samlas all slam och föroreningar som fanns i den orena råkopparn och tas tillvara på. Den rena kopparn på anoden är sedan klar att användas och kallas elektrolytkoppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244) Figur 7: Visar smältverket vid en koppargruva i Zambia. 4.4 Spridning av miljöfarliga ämnen Efter att malmen har brutits långt nere i gruvorna transporteras de upp ovanför marken. Detta medför att ämnen som egentligen inte naturligt förekommer utanför gruvorna nu får tillträde. De tungmetaller som finns i malmen sprids som små metallpartiklar via luften ut i naturen. Under ett år kan utsläppen av sådana metallstoft bli sammanlagt flera ton. Vad gäller svaveloxiden som bildas efter att kopparsulfiden bränns så tas den i regel hand om, men läcker ändå alltid ut i naturen i mindre gasmoln som längden blir en betydligt större mängd. (Fabrocius, S. 2006, sid 194) Från fabrikernas slamhögar av föroreningar som bildats under elektrolysen kan tungmetaller och andra giftiga ämnen följa med regnvattnet ned i marken och förorena grundvattnet. Detta är en del av de konsekvenser som kommer att påverka miljön och ekosystemen där kopparproduktionen förekommer. Men vad som även har stor negativ inverkan på miljön förutom ämnena som läcker ut i naturen vid kopparproduktionen är de utsläpp som uppkommer runtomkring produktionen. Kopparframställning är en mycket energikrävande process, där alltifrån de stora ugnarna varvid kopparmalmen bränns, de olika maskinerna och

19 19 verktygen vid självaste brytningen och alla transportmedel som används under och efter framställningen kräver stora mängder energi och fossila bränslen som förorenar vår natur. (Mårtensson, G. 2005, sid 245)

20 20 5. Miljöpåverkan 5.1 Inledning Gruvindustrin i Zambia resulterar i stora miljöpåfrestningar vad gäller utsläpp, föroreningar och försurningar. Alla organismer i de kringliggande ekosystemen påverkas direkt eller indirekt av dessa vilket skapar långvariga problem både för miljön i sig och för alla levande varelser, inklusive människan själv. För att klargöra hur och varför de olika ämnena som kommer ut i miljön påverkar ekosystemen, och hur vi kan motverka dem ska en genomgång av de viktigaste och mest miljöfarliga ämnena ges. 5.2 Svavel och försurning Anledningen till att kopparindustrin är så pass miljöfarlig beror till stor del på de stora mängder svavelgaser, främst svaveldioxid som kommer ut i miljön. Svavel som grundämne förekommer naturligt i malmen som förbränns vid kopparframställningen, som därefter tillsammans med syre bildar svaveldioxid. Denna giftiga och färglösa gas kommer ständigt ut ur fabrikerna och sprids ut i luften. När gasen har nått ut i atmosfären reagerar den med syret och oxideras till svaveltrioxid (2SO 2 + O 2 2SO 3 ). Svaveltrioxiden som bildats av svaveldioxid reagerar därefter lätt med vatten i moln och bildar olika syror, främst svavelsyra (SO 3 + H 2 O H 2 SO 4 ) som skapar stora problem i miljön när det faller ner i form av surt regn. (Mårtensson, G. 2005, sid 184) Figur 8: Beskriver processen då svaveldioxid släpps ut i atmosfären och faller ner som svavelsyra.

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Koppargruvindustrin i Zambia

Koppargruvindustrin i Zambia Koppargruvindustrin i Zambia Gymnasiearbete 2013/2014 Kungsholmens Gymnasium Av: Oscar Will Johansson Handledare: Kerstin Heimer-Sundström Abstract Oscar Will Johansson This diploma project will focus

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön. Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer