18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA. Kungsholmens Gymnasium Victor Bao N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA. Kungsholmens Gymnasium Victor Bao N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström"

Transkript

1 18/4/2013 PROJEKTARBETE 2012/2013 KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA Kungsholmens Gymnasium N3B Handledare: Kerstin Heimer Sundström

2 2 1 Inledning sid Bakgrund sid Frågeställning sid Syfte sid Metod sid 5 2 Geografisk & Ekologisk Bakgrund sid Inledning sid Geografi sid Ekologi sid Politisk & Historisk Bakgrund sid Inledning sid Zambias Historia sid Zambia Idag sid 16 4 Kopparindustrin sid Inledning sid Kopparmalm blir Råkoppar sid Råkoppar blir Ren Koppar sid Spridning av Miljöfarliga Ämnen sid Miljöpåverkan sid Inledning sid Svavel och Försurning sid 20-21

3 Konsekvenser på land sid Konsekvenser i vatten sid Tungmetaller och Lättmetaller sid Kadmium sid Kvicksilver sid Aluminium sid Påverkan av Fiske och Fiskevatten sid 24 6 Intervju med Mr. Sikaaswe Syasiya sid Diskussion och Slutsats sid Källförteckning sid 32-33

4 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den västerländska kolonialismen har under århundraden inte bara påverkat samhällsstrukturen i de afrikanska länderna, utan även präglat kontinenten direkt och indirekt ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jakten på naturresurser såsom mineral, olja och ädelstenar har satt djupa spår i de lokala ekosystemen. Mitt projektarbete ska handla om just detta, fast ur en modern synvinkel, behandlande ämnena naturvetenskap, biologi, kemi och fysik. Zambia är Afrikas och världens åttonde största kopparproducent, och ett land liksom många andra afrikanska länder har genomlidit västerländsk kolonialism. Idag genomgår Zambia snabba förändringar både politiskt, ekonomiskt och då indirekt ekologiskt. Utarmningen av landets enorma koppargruvor leder till förändrade ekosystem och ett allt större antal rödlistade växtoch djurarter. I denna rapport skall jag redogöra och fördjupa i hur och varför ekosystemen bör beskyddas och långsiktigt bevaras. 1.2 Frågeställning Frågor som jag skall undersöka och redogöra för detta projektarbete är: På vilket sätt har kopparindustrin påverkat samhällsstrukturen i Zambia? Vem/vilka gynnas och missgynnas av kopparindustrin? Vilka konsekvenser får ekosystemen och människor av kopparindustrin? Vad kan vi göra för att långsiktigt förbättra situationen idag? 1.3 Syfte Syftet med mitt projektarbete är att låta läsaren få en djupare inblick och förståelse för hur känslig och sårbar våra ekosystem är. Med denna rapport vill jag visa hur människans industrier och moderna livsstil direkt och indirekt påverkar ekosystemen. För läsaren är mitt mål att väcka en tankeställare och även öppna upp för kritik och diskussion om hur vi kan förbättra våra levnadssätt för att ta tillvara på miljön. Saker som i vår vardag kan anses vara självklara och ofarliga kan i andra delar av världen försämra situationen för djur och växter och inte minst människor vilket jag vill poängtera. Som medborgare och konsument på denna

5 5 planet bör man ta sitt ansvar och kritiskt granska alla sina handlingar och ifrågasätta hur och på vilket sätt man långsiktigt kan bevara naturen på bästa möjliga vis. 1.4 Metod Genom källkritiskt letande av facklitteratur, artiklar och statistik, samtidigt som jag kompletterar de införskaffade källorna med mina kunskaper från kurserna Naturvetenskap A, Biologi A,B, Kemi A,B och Fysik A,B kan jag utföra den rapport som är min slutprodukt. Med dessa fakta kan jag sedan utföra undersökningar, besvara frågeställningar och slutligen diskutera innehållet i rapporten. En studieresa till Zambia anordnas av Kungsholmens Gymansium och kommer ske under slutet av projektperioden under 11 dagar. Under resan kommer vi, runt 30 elever och fyra lärare att resa runt i olika städer i Zambia för att bland annat besöka skolor, organisationer och naturreservat. Inför resan förbereder vi oss var och en och läser på om det område vi fördjupar oss inom. Vi diskuterar även eventuella frågor om förväntningar och förhoppningar samt om uppförande och hur det är att vara representant för skolan och Sverige. Efter resan får vi även tid att reflektera över resans gång, om hur vi upplevde mötena med människor och hur vi med nya ögon kan slutföra våra projektarbeten.

6 6 2. Geografisk & Ekologisk bakgrund 2.1 Inledning För att kunna redogöra och förklara processerna hur Zambias gruvindustri påverkar ekosystemen runtom i landet ska en geografisk och ekologisk bakgrund ges, som senare även kan refereras till. Ekologi syftar på läran om relationerna mellan alla levande organismer och dess fysiska omgivning. I vårat fall är vi intresserade av relationerna mellan de abiotiska (icke levande) faktorerna och dess påverkan på det biotiska (levande) faktorerna. Genom att känna till landets geografiska och ekologiska bakgrund kan man lättare se direkta samband mellan gruvindustrierna och ekosystemen, och hur de påverkar varandra. Flora och fauna ser naturligtvis olika ut beroende på de geografiska omständigheterna och därför är det viktigt att ge en introduktion i landets geografi innan man kan gå vidare i fördjupningar. 2.2 Geografi Zambia är en kustlöst stat i södra Afrika med en area på 752,620 km 2 (Sverige 449,964 km 2 ). Landet är indelat i nio provinser, vilka i sig är indelade i mindre distrikt. Zambia gränsar till Kongo-Kinshasa och Tanzania i norr, Malawi i öst, Moçambique, Namibia, Botswana och Zimbabwe i söder och Angola i väst. (Central Intelligence Agency, 2013) Figur 1: Visar en karta över Zambia och dess gränsnationer. Trots landets stora areal är landskapet och vegetationen till stor del likformig. Större delen av landet tillhör en svagt kuperad platå mellan 900 och 1400 meter över havet täckt med skogsbeklädd savann, sk Miombo. Miombon kring Zambezifloden tillhör en av Afrikas största biotoper och utgör hem åt ett stort antal landlevande landdjur, däribland stora däggdjur såsom

7 7 afrikansk elefant och noshörning. I platån finns ett stort nätverk av smala sprickdalar som utför södra delen av det Östafrikanska gravsänkesystemet. Gravsänkesystemet rymmer flera av Afrikas högsta berg och för samman kontinentens största och djupaste sjöar, däribland Tanganyikasjön och Victoriasjön. Många av dessa sjöar saknar utlopp, vilket leder till att salthalten är mycket hög eftersom avdunstningen inte för bort mineralerna i vattnet. Flertalet sjöar är på grund av detta även starkt alkaliska. (Wood, J & Guth, A. 2005) Landet är uppdelat i sju flodområden varav Lunsemfwa, Kafue, Luangwa och Zambezi är kopplade till Indiska Oceanen medan Luapula, Chambeshi och Tanganyika rinner ut i Atlanten. Zambeziflodområdet är den största och täcker upp till 35% av landet. (Jachmann H. 2000, sid.4.) Flodområde Täckning av landet (%) Område Zambezi 35 Syd och Väst Luangwa, Kafue 35 Öst respektive Mitt Chambeshi, Tuapula, Lunsemfwa, Tanganyika 30 Norr och Mitt Tabell 1: Visar flodområdena i Zambia samt respektive täckingstal och vilket område de tillhör. Copperbelt-provinsen i Zambia består av en bergskedja som bildats då två kontinentalplattor kolliderade för 500 miljoner år sedan. Denna sammandrabbning tros ha förflyttat en stor mängd basmetaller som fanns i sedimenten mellan de två plattorna och lett till att provinsen idag är rik på mineral och ädelstenar och har namngetts efter dess stora utbud på kopparmalm. Zambia har ett typiskt savannklimat indelat i tre årstider. Den milda, torra hösten från Maj till Augusti, den varma torra våren från September till Oktober och den varma fuktiga sommaren från November till April. Under de varma perioderna sträcker sig medeltemperaturen dagtid upp till Celcius, vilket är de högsta temperaturerna i de sydvästra gravsänkesområdena. De lägsta temperaturerna under de milda perioderna sjunker medeltemperaturen ner till 2-15 Celcius. Nederbörden som mestadels faller från November till Mars varierar från 700 mm/år i de södra delarna av landet till 1400 mm/år i de norra. (H. Jachmann, 2000, sid.4)

8 8 Månader Säsong Maxtemperatur ( o C) Minimumtemperatur ( o C) Maj Augusti Mild och Torr September Oktober Varm och Torr November April Varm och Fuktig/Regnig Tabell 2: Visar medeltemperaturen i Zambia under de tre säsongerna. Av Zambias cirka 14 miljoner invånare lever ungefär 60% i de tre provinserna Lusaka, Central och Copperbelt. Av de fler än 70 olika stammarna i landet utgör 8 av de de största. Dessa fördelar sig generellt Tonga och Ila i syd, Lozi i väst, Luvale, Lunda och Luapula i nordväst, Bemba i norr och Chewa och Ngoni i öst. (Jachmann, H. 2000, sid 6) Figur 2: Visar de olika stammarnas fördelning och utbredning i Zambia.

9 9 2.3 Ekologi Ekologi är läran om samspelet mellan alla levande organismer och dess omgivande miljö. Denna växelverkan mellan biotiska och abiotiska faktorer är grunden för allt liv på jorden och inkluderar cyklarna för våra viktigaste grundämnen såsom syre, kol, kväve och föreningarna fosfat och nitrat. De olika processerna och konsekvenserna inom ekologin varierar kraftigt beroende på tid och plats och kan vara komplicerade att förutsäga. Ekologiska studier genomförs för att öka förståelsen för sambanden mellan biotiska och abiotiska faktorer, livsprocesser och biologisk anpassning, förekomst och fördelning, transport av energi och materia, biologisk mångfald med mera. Eftersom denna vetenskap är så pass omfattande väljer många forskare att studera ekologi på olika plan såsom: individen, populationen, organismsamhället, ekosystemet och biosfären. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid ) En av de största indelningsområdena inom ekologin kallas biotoper som beskriver en omgivning med liknande landskap, klimat och med naturliga gränser, där en viss typ av djur och växtarter hör hemma. Ett vanligt förekommande biotop i Zambia är till exempel miombo på den centralafrikanska platån. Den kännetecknas av sandiga jordar och låg näringstillgång. Vegetationen domineras av trädarterna Brachystegia och Julbernardia medan djurriket utmärks av stora däggdjur såsom sabelantilop, hästantilop och Lichtensteins hartebeest. (Jachmann, H. 2000, sid 22) Alla biotoper är i sin tur fördelade i olika habitat. Ett habitat kan definieras som ett samhälle av organismer i samverkan med den lokala abiotiska miljön. De naturliga processerna inom ett visst habitat inkluderar ackumulering, cirkulation och omvandling av energi och materia via biotiska processer såsom fotosyntes och cellandning i kombination med abiotiska faktorer såsom nederbörd, erosion och deposition. Habitaten är i sin tur indelade i nischer. En nisch kan definieras som det levnadsområde där en enskild art konsumerar och reproducerar sig, och ibland även som summan av alla biotiska och abiotiska faktorer som påverkar en population inom ett visst område. Ingen art har samma nisch som en annan. Det totala antalet arter av flora, fauna samt mikroorganismer utgör en biotops eller ett habitats biologiska mångfald som är viktig att understödja och bevara det naturliga urvalet som i sin tur är nödvändig för den biologiska anpassningen, även känd som evolution. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 185)

10 10 Figur 3: Visar tre vanligt förekommande djurarter på den Zambianska miombon i följande ordning från vänster: sabelantlop, Lichtensteins hartebeest och hästantilop. Alla tre arterna har sin speciella nisch. I varje habitat är sammansättningen och produktiviteten av djur och växtarter samt kontinuiteten av biologiska processer bestämda av biotiska och abiotiska faktorer. Exempelvis är växtproduktiviteten och följaktligen biomassan av herbivorer i direkt samband med hur mycket nederbörd som förekommer. Sambandet är i sig är även påverkat av vilken typ av jord marken består av. Olika typer av jord har olika egenskaper vad gäller bördighet och fuktbevarande. Dessa understödjer därmed olika växt- och djurarter olika bra. I Zambia är ett exempel på detta skillnaden på biotoperna i miombo på platån där sandiga jordar med låg bördighet producerar flertalet växtarter med lågt vatteninnehåll, medan biotoperna i gravsänkorna där mopaneskogar växer på bördiga jordar med medel till hög bördighet producerar ett färre antal växtarter med högre vatteninnehåll. (Jachmann H. 2000, sid 16) Biotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är: Konkurrens - om begränsade resurser såsom föda, habitat, parning Parasiter inklusive bakterier, virus Abiotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är: Ljus - som är beroende för fotosyntesen hos växter och växtplankton, och även avgörande för temperatur och trivseln hos växt- och djurarter. ph-värde - som är ett mått på koncentrationen av vätejoner i en lösning och avgör hur surt eller basiskt en lösning är vilket är helt avgörande för alla växter och djurs hälsa. Kväve- och fosfathalt - som är avgörande för många organismers överlevnad då de bygger upp proteiner och fungerar som näring- och gödningsämnen i naturen. Temperatur - som avgör vattens aggregationstillstånd och syrgashalt och inte minst olika växt- och djurarters arters trivsel. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 184)

11 11 Alla dessa biotiska och abiotiska faktorer skiljer sig från år till år, säsong och årstid samt tid på dygnet vilket gör att alla ekosystem ständigt behöver anpassas och utvecklas för att vara i balans. Alla levande individer av samma art inom ett område utgör en population. En del av ekologins studier tar hänsyn till varför och hur olika populationer ökar samt minskar, vilket kallas populationsekologi. Populationstillväxter brukar visas i tillväxtskurvor och avgörs av flera faktorer som exempelvis: utbud av bioplats och revir, utbud av föda, antalet rovdjur samt mängden parasiter och sjukdomar. På längre sikt påverkar även klimatförändringar och miljöförändringar en populations tillväxt, som i sin tur påverkar andra populationer. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 186) I flera biotoper kan man tydligt se att en viss miljö har liknande kombinationer av arter. En sådan konstant komposition kallas för ett organismsamhälle. Trots att ett organismsamhälle varierar mycket med årstid och säsong så utgör alla levande organismer en viktig del för organismsamhällets karaktär. Inom ett organismsamhälle har olika arter olika relationer till varandra. Olika samspel mellan arter kallas för symbios och uppkommer mellan alltifrån djur, växter till svampar och bakterier. Dessa har utvecklats med evolutionen som en strategi för olika arters överlevnad och förökning. I många fall är alltså arter direkt eller indirekt beroende av en annan art för sin egen överlevnad och hälsa. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid ) Figur 4: Mutualistisk symbios mellan krokodilen som får rena tänder och krokodilväktaren som får föda. Organismerna som lever i ett ekosystem brukar delas in i trofinivåerna: producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter och toppkonsumenter. Producenterna konsumeras av förstahandskonsumenterna som i sin tur konsumeras av andrahandskonsumenterna som slutligen utför föda till toppkonsumenterna. En producent är

12 12 alltid en växtart och förstahandskonsumenten en herbivor medan andrahandskonsumenten och toppkonsumenten alltid är rovdjur som livnär sig på andra konsumenter. Dessa trofinivåer kan användas för att beskriva näringskejdor och näringsvävar, vilka är biologiska kartor över arterna i ett ekosystems produktion- och konsumtionsvanor. (Fabricius, S. 2006, sid 151) Diagram 1: Visar trofinivåerna och förhållandena mellan levande organismer i en näringsväv. Till skillnad från vad man kan tro är de flesta ekosystem inga stabila miljöer och har ofta låg återhämtningsförmåga. Hurvida ett ekosystem är mer eller mindre stabilt beror på hur pass dess biotiska och abiotiska faktorer påverkas av störningar och förändringar. Om störningen är tillräckligt stor riskerar balansen i ekosystemet att rubbas och kan sedan aldrig mer återvända till dess ursprungliga tillstånd. Ett ekosystem kan vara svårrubbat, men med låg återhämtningsförmåga på samma sätt som det kan vara lättrubbat fast med hög återhämtningsförmåga. En tumregel är att områden med näringsfattig, sandig jord, hög infiltreringförmåga och mycket nederbörd, precis som biotopen miombo är relativt stabila och har bra återhämtningsförmåga. Tvärtom är områden med näringsrik, bördig jord med låg infiltreringsförmåga och lite nederbörd lättrubbade och har sämre återhämtningsförmåga. (Jachmann, H. 2000, sid 17) När ett ekosystem rubbas sker en ständig förändring ända tills ett stabilt tillstånd har uppnåtts, och där alla beståndsdelar är i balans. Detta kan leda till att tidigare växt- och djursamhällen helt slås ut och nya ekosystem bildas. Detta kallas för ekologisk succession och förändrar inte bara de biotiska faktorerna utan även abiotiska faktorer såsom temperatur och näringscyklar. Eftersom miljön förändras ändras även sammansättningen av arter då olika arter är anpassade till olika förhållanden. Ekologer brukar tala om primär och sekundär succesion där den förstnämnda innebär att organismer invandrar miljöer där liv tidigare inte funnits. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 197)

13 13 3. Historisk och Politisk bakgrund 3.1 Inledning För att få en djupare och mer ingående förståelse för dagens situation i Zambia krävs inte bara en naturvetenskaplig grund och teoretisk fakta. För att förstå hur landet har utvecklats till det samhälle det är idag och vad som bör göras för framtiden skall även en samhällsvetenskaplig bakgrund ges. Anledningen till att gruvindustrin i Zambia har vuxit sig så stor beror just på historiska och politiska faktorer som bör redogöras innan en diskussion kan genomföras. 3.2 Teori 2.1 Zambias Historia De första invånarna i dagens Zambia var Khoisa som var jägare-samlare och levde som nomader. Under 300-talet e.kr började bantufolk invandra landet norrifrån. De hade en mer utvecklad teknologi användandes järn- och kopparredskap, brukade jorden och hade boskapsskötsel. Då jordbrukssamhället växte fram och allt större områden blev uppodlade växte ett mer teknologiskt avancerat samhälle fram under talet. Fastän de flesta byar fortfarande var självförsörjande ökade fjärrhandeln mellan dem. Kopparbrytningen ökade och kopparmynt användes troligen som valuta. Den ökande handeln resulterade i mer komplexa sociala och politiska samhällsstrukturer. (Nationalencyklopedin, 2013) Området där dagens Zambia finns idag fick relativt sent kontakt med utomafrikanska kulturer i och med dess geografiska läge långt in i kontinenten. Den första europeerna att besöka landet var portugiserna Manuel Caetano Pereira och Francisco de Lacerda Under talet började även brittiska nybyggare inflytta och år 1888 fick britten Cecil Rhodes som gick i spetsen för brittiska kommersiella och politiska intressen i Centralafrika rätten att bryta mineral efter medgivande av lokala hövdingar. Samma år blev Zambia eller Northern Rhodesia som det kallades under brittiskt inflytande administrerat av BSAC (British South Africa Company) med Rhodes som ledare. I början var intresset för landet litet och användes mest för att hämta billig arbetskraft. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 4-5) Koppar hade redan sedan lång tid brutits i området kring nuvarande Zambia, men det var inte förrän amerikanen Frederick Russel Burnham 1895 som tidigare hade arbetat inom kopparindustrin i USA kände igen många indikationer på kopparmalm i området längs Kafuefloden som kopparbrytningen i Zambia uppmärksammades av britterna. Koppar började transporterades på järnväg och kom till att bli den unga kolonins viktigaste ekonomiska faktor.

14 blev Nordrhodesia ett brittiskt protektorat med Livingstone och senare Lusaka som huvudstad där ett lagstiftande parlament bestående av fem ledamoter röstades fram ur den europeiska minoritetsbefolkningen. Fyra år senare gjordes stora kopparfyndigheter i det område som sedan döptes till Copperbelt. Enorma mängder kopparmalm reformerade Nordrhodesia från en obetydlig brittisk koloni till en internationell kopparexportör. Gruvsektorn blev genast monopoliserad av ACC (Anglo American Corporation) och RST (Rhodesian Selection Trust) och på tio år dominerades hela 13% av världens kopparproduktion av gruvorna i Copperbelt. (Walters, D. 2010) Figur 5: Visar den typiska gruvstaden Luanshya i Nordrhodesia, sent 1920-tal. Förhållandena i gruvorna var mycket dåliga och ett antal strejker utlöstes under åren som följde. År 1953 slogs Nord- och Sydrhodesia (Zimbabwe) ihop med Nyasaland (Malawi) och kom att bli Federation of Rhodesia and Nyasaland. Nordrhodesia skulle bli centrum för den turbulens och kris som drabbade federationen under nästkommande år. Efter valet 1962 som resulterade i en Afrikansk majoritet i parlamentet och en besvärlig koalition mellan två nationalistiska partier upplöstes federationen och den 24 Oktober 1964 utropades Republiken Zambia som en fri nation. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 6-7) Efter självständighetsförklaringen tog landet ett politiskt steg åt vänster och nationaliserade privata företag. Gruvföretagen i Zambia enades i en enda stor organisation som kom att heta Zambia Consolidated Copper Mines (ZCCM). Målet var att bli självförsörjande vilket skulle nås via importsubstitution. Planen gick till en början bra men under mitten av 70-talet började ekonomin stagnera. Anledningen var att priset på koppar sjönk drastiskt vilket resulterade i

15 15 stora underskott för de statligt ägda företagen. Landet hamnade i en djup ekonomisk kris och började låna pengar från bland annat Internationella Valutafonden och World Bank Group i hopp om att kopparpriset åter skulle stiga i värde. (Ministry of Mines and Minerals Development) Under närmare 30 år varade krisen och efter 1979 öppnades inga fler gruvor. ZCCM s produktion sjönk från 750,000 ton år 1973 till 257,000 ton år 2000, samtidigt som BNP per capita i landet mellan år 1974 och 1994 sjönk med 50% och lät Zambia bli den 25:e fattigaste nationen i världen. År 2000 såldes det sista som var kvar av ZCCM och många trodde att Zambias gruvindustri var bortblåst för gott. Men oförväntat började priset på koppar stiga 2004 och nya hopp tändes. Mellan år 2005 och 2008 kom den Zambianska kopparindustrin att återigen blomstra och idag utgör kopparexporten fortfarande den dominerande ekonomiska faktorn i landet steg kopparproduktionen till samma mängd som den var under blomstringsåren under 70-talet. (Zambian Economist, 2010) Diagram 2: Visar kopparproduktionen i Zambia mellan Sammanfattningsvis har kopparbrytningen i Zambia betytt oerhört mycket för landets ekonomiska och sociala struktur under flera århundraden. Inte minst idag då gruvindustrin står för 64% av landets export. Att landets BNP är direkt kopplat till kopparexporten och att

16 16 tiotusentals människors jobb, skydd och sociala trygghet ligger i gruvindustrins händer gör att reflektioner över vad som långsiktigt händer ur miljösynvinkel inte är förstahandsprioriterat. 3.3 Zambia idag Zambia har som många afrikanska länder idag hög nativitet och lider av ett relativt högt befolkningsantal med HIV/AIDS (ca 15%). Reformer inom jordbrukspolitiken har även lett till att landets ekonomiska tillväxt inte har gynnat landets fattigaste. Zambias ekonomi har årligen växt stadigt under det senaste årtiondet. Mellan år 2005 och 2011 växte BNP med mer än 6% per år samtidigt som kopparproduktionen har växt årligen i och med högre kopparpriser och utländska investeringar. År 2005 hade Zambia lättat sina statsskulder med 6 miljarder USD vilket kvalificerade landet för Highly Indebted Poor Country Initiative, ett program drivet av Världsbanken och IMF med syfte att skuldavskriva de mest skuldtyngda länderna i världen. Fattigdomen i Zambia är fortfarande ett stort problem trots en allt starkare ekonomi. 64% av befolkningen lever i fattigdom och den förväntade livslängden ligger på 52 år. Arbetslösheten ligger på 80%. Det strikta beroendet av koppar gör landet mycket sårbart för pressade råvarupriser. Rekordhöga kopparpriser och en rekordstor majsskörd räddade dock landets ekonomi från den internationella finanskrisen Landets export domineras till hela 64% av koppar och kobolt som främst exporteras till Kina (34.8%), Schweitz (18.2%) och Sydafrika (7.8%). (Central Intelligence Agency, 2013) Många utländska storföretag har köpt sig in i och investerat i Zambias många gruvor, och däribland China Nonferrous Metal Mining som år 1998 köpte den stora Chambishi-gruvan. Flera konfikter har uppstått mellan utländska (främst kinesiska) investerare och den Zambianska lokalbefolkningen då arbetsförhållandena i gruvorna är dåliga och flera protester har resulterat i mindre dödssiffror. Bland annat har gruvarbetare protesterat mot att företagen vägrar att höja lönerna trots att den zambiska regeringen infört nya minimilöner misstänks kinesiska arbetsledaer ha öppnat eld mot en grupp protesterande gruvarbetare varav 13 dog, men blev frikända.två år senare dödades den kinesiska chefen Wu Shengzai efter att han träffats av en gruvvagn. Spänningarna mellan företagen och gruvarbetarna är fortfarande inte fullt så bra. Trots att Zambia idag har en av världens största koppartillgångar tillhör fortfarande ett av jordens fattigaste. Majoriteten av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen och skatteintäkterna är obefintliga. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 113)

17 17 4. Kopparindustrin 4.1 Inledning Koppartillverkningen har under århundraden utgjort ryggraden i Zambias ekonomiska och därtill sociala välfärd. Enligt Bank of Zambia förväntas 976,733 ton koppar produceras bara i år (2012), vilket är den högsta summan på över ett decennium. (Gumbo, S. & Lourens, C. 2013) Eftersom koppar används i elektriska ledare är det viktigt att den behålls ren. Föroreningarna i metallen minskar nämligen dess konduktivitet. Kopparframställning är en mycket lång och komplicerad process som innebär stora och långvariga påfrestningar för miljö och ekosystem. Även fast lagar och regler för utsläpp av miljöfarliga ämnen har blivit strängare med åren kommer ändå många ämnen oförhindrat ut i naturen. Om detta ska jag nu ge en fördjupning i. 4.2 Kopparmalm blir råkoppar Kopparmalmen som bryts i gruvorna har ett mycket lågt kopparinnehåll, oftast under 1% viket innebär att stora mängder malm måste brytas för att komma åt den rena metallen. I malmen finns utöver kopparföreningar även mindre mängder av andra metaller och ämnen, till exempel järnsulfid, zinksulfid, blysulfid, magnetkis men även tungmetallerna arsenik, kadmium och kvicksilver. De vanligaste kopparföreningarna i malmen är sulfidmalmer, främst kopparkis (Cu 2 FeS 2 ) som består till 34.5% av koppar och sedan kopparglans (Cu 2 S) som består till 80% av koppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244) Figur 6: Visar från vänster sulfidmalmerna kopparkis och kopparglans. Efter att malmen brutits krossas det och befrias från sten och en del andra föroreningar. Därefter bränns svavlet bort genom flera processer varvid kopparskrot även blandas in. Slutprodukten efter denna process är förutom råkoppar (98% koppar) även svaveldioxid. Kopparsulfid (Cu 2 S ) + Syre (O 2 ) Råkoppar (Cu) + Svaveldioxid (SO 2 )

18 Råkoppar blir ren koppar För att rena råkopparn från de föroreningar som finns kvar genomförs en elektrolys. Råkopparn blir anod och katoden utgörs av tunna plåtar av ren koppar. Elektrolyten utgörs av en surgjord kopparsulfatlösning innehållandes kopparjoner (Cu 2+ ). Vid elektrolysen oxideras kopparn upp vid anoden och bildar kopparjoner samtidigt som elektroner lämnas ifrån. Cu Cu e - Kopparjonerna som bildats dras över till katoden där det tar upp elektroner och reduceras tillbaka till kopparatomer. Cu e - Cu De nya kopparatomerna som bildas samlar sig på katoden och får den tillslut att växa i massa. Under anoden samlas all slam och föroreningar som fanns i den orena råkopparn och tas tillvara på. Den rena kopparn på anoden är sedan klar att användas och kallas elektrolytkoppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244) Figur 7: Visar smältverket vid en koppargruva i Zambia. 4.4 Spridning av miljöfarliga ämnen Efter att malmen har brutits långt nere i gruvorna transporteras de upp ovanför marken. Detta medför att ämnen som egentligen inte naturligt förekommer utanför gruvorna nu får tillträde. De tungmetaller som finns i malmen sprids som små metallpartiklar via luften ut i naturen. Under ett år kan utsläppen av sådana metallstoft bli sammanlagt flera ton. Vad gäller svaveloxiden som bildas efter att kopparsulfiden bränns så tas den i regel hand om, men läcker ändå alltid ut i naturen i mindre gasmoln som längden blir en betydligt större mängd. (Fabrocius, S. 2006, sid 194) Från fabrikernas slamhögar av föroreningar som bildats under elektrolysen kan tungmetaller och andra giftiga ämnen följa med regnvattnet ned i marken och förorena grundvattnet. Detta är en del av de konsekvenser som kommer att påverka miljön och ekosystemen där kopparproduktionen förekommer. Men vad som även har stor negativ inverkan på miljön förutom ämnena som läcker ut i naturen vid kopparproduktionen är de utsläpp som uppkommer runtomkring produktionen. Kopparframställning är en mycket energikrävande process, där alltifrån de stora ugnarna varvid kopparmalmen bränns, de olika maskinerna och

19 19 verktygen vid självaste brytningen och alla transportmedel som används under och efter framställningen kräver stora mängder energi och fossila bränslen som förorenar vår natur. (Mårtensson, G. 2005, sid 245)

20 20 5. Miljöpåverkan 5.1 Inledning Gruvindustrin i Zambia resulterar i stora miljöpåfrestningar vad gäller utsläpp, föroreningar och försurningar. Alla organismer i de kringliggande ekosystemen påverkas direkt eller indirekt av dessa vilket skapar långvariga problem både för miljön i sig och för alla levande varelser, inklusive människan själv. För att klargöra hur och varför de olika ämnena som kommer ut i miljön påverkar ekosystemen, och hur vi kan motverka dem ska en genomgång av de viktigaste och mest miljöfarliga ämnena ges. 5.2 Svavel och försurning Anledningen till att kopparindustrin är så pass miljöfarlig beror till stor del på de stora mängder svavelgaser, främst svaveldioxid som kommer ut i miljön. Svavel som grundämne förekommer naturligt i malmen som förbränns vid kopparframställningen, som därefter tillsammans med syre bildar svaveldioxid. Denna giftiga och färglösa gas kommer ständigt ut ur fabrikerna och sprids ut i luften. När gasen har nått ut i atmosfären reagerar den med syret och oxideras till svaveltrioxid (2SO 2 + O 2 2SO 3 ). Svaveltrioxiden som bildats av svaveldioxid reagerar därefter lätt med vatten i moln och bildar olika syror, främst svavelsyra (SO 3 + H 2 O H 2 SO 4 ) som skapar stora problem i miljön när det faller ner i form av surt regn. (Mårtensson, G. 2005, sid 184) Figur 8: Beskriver processen då svaveldioxid släpps ut i atmosfären och faller ner som svavelsyra.

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Vi kalkar för en levande miljö

Vi kalkar för en levande miljö Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Plankton basen i havets näringsvävar

Plankton basen i havets näringsvävar Den populärvetenskapliga artikeln är en utredande text som på ett lättsamt och begripligt sätt beskriver ett vetenskapligt ämne. En tänkt läsare ska inte behöva vara grundligt insatt i ämnet för att kunna

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Betyder Läran om huset

Betyder Läran om huset Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16) Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

Botswana en framgångssaga

Botswana en framgångssaga Botswana en framgångssaga Senioruniversitetet 5 mars 2015 Julia Majaha-Järtby Per Järtby Botswana Översikt Land, befolkning, språk, klimat Historisk återblick Utveckling Framgångar och möjliga förklaringar

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer