Innehåll. Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges."

Transkript

1 Årsberättelse och årsredovisning 2005

2

3 Innehåll Årsberättelse Direktors inledning 5 Bättre beredskap i tsunamins spår 6 Trygghet i vården 7 Väcka opinion 8 Vårdutveckling är en dold skatt 9 Ingen ska hamna mellan stolarna 10 Vi vill göra skillnad! 11 Ersta sjukhus 12 Social verksamhet 16 Ersta Sköndal högskola 18 Ersta kyrka 20 Ersta diakonkår 22 Ersta fastigheter 23 Våra medarbetare 24 En blick framåt 27 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 32 Kassaflödesanalys 34 Redovisningsprinciper 35 Noter 35 Styrelsens avslutning 39 Revisionsberättelse 40 Ledning och styrelse 41 Organisation 42 Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

4

5 På rätt väg Den vision som styrelsen lade fast våren 2000 innebar bland annat att resultatet år 2005 skulle uppvisa ett överskott på 10 miljoner kronor. Avsikten var att förbättra många års negativa resultat för att bereda marken för nyinvestering och utveckling. Så här i efterskott kanske man kan säga att visionen var en aning för ambitiös med tanke på det korta tidsperspektivet. I relation till ambitionen år 2000 var dock år 2005 ett bra år samtidigt som man lätt kan konstatera att det inte räcker. För att Ersta diakoni ska leva livskraftigt in i framtiden; våga investera, våga satsa nytt och våga expandera, krävs att rörelseresultatet för kärnverksamheterna är positivt. Ett mål som fortfarande ligger en bit bort, men som är nödvändigt. Ändå vill jag påstå att Ersta diakoni är på rätt väg. Erstabacken är ett tydligt exempel på vart vi vill gå - en ny verksamhet som saknar motsvarighet i Sverige, som länkar samman vård och omsorg och som är behövd i ordets alla bemärkelser. Samarbetet med Läkare utan gränser för att hjälpa till med gömda flyktingars sjukvård är ett annat exempel där många medarbetare med hög professionell kompetens gjort en betydande insats. Det framgångsrika arbetet med att lägga anbud på nya sjukvårdsavtal visar vägen mot expansion, likaså ombyggnadsarbetet av hus 06, den tidigare matsalen, som skapar förutsättning för nya vård- och omsorgsverksamheter. De mångåriga planerna på att skapa en mer hållbar organisation för Ersta Sköndal högskola tog fart under året och högskolan ombildades till ett aktiebolag med start i januari Det är med spänning vi ser fram emot en högskola som tar en alltmer tydlig position i den akademiska världen. Att vara på rätt väg innebär också att gå tillbaka till rötterna. Ett bra exempel på detta är att Ersta diakonis insamlingsverksamhet etablerats tydligt. Rådgivargruppen för insamling av stora gåvor etablerades under året och deras arbete har börjat ge resultat. Opinionsbildning har stått i fokus och vi har varit representerade på så gott som alla partiernas kongresser inklusive en tydlig insats under politikerveckan i Almedalen. Engagemanget i FAMNA, branschorganisationen för non-profitorganisationer inom vård och omsorg har också gett nya politiska plattformar. Likaså beslutet att satsa på utveckling av nya verksamheter genom att avsätta resurser för omvärldsanalys och spaning efter nya tänkbara utvecklingsobjekt visar att Ersta diakoni inom en rimlig framtid är berett att inta en tydligare tätposition vad det gäller diakonal utveckling, socialpolitiskt ansvarstagande och förmåga till upptäckt av nya utmaningar. Det känns att Ersta diakoni är på rätt väg. Thorbjörn Larsson Direktor Direktor Thorbjörn Larsson våga investera, våga satsa nytt och våga expandera... 5

6 Bättre beredskap i tsunamins spår Referenspunkt Ersta erbjuder stödgrupper för drabbade både överlevande och sörjande av flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004, men utbildar också gruppledare över hela landet i psykosocialt omhändertagande vid katastrofer. - Initiativet togs dagarna efter tsunamin och vi startade den första stödgruppen alldeles i början av februari, säger verksamhetschefen Kristina Brandänge, som från början är präst och senare utbildad både till psykiater och psykoanalytiker. Men även om Referenspunkt Ersta kom till i akutskedet efter tsunamin är syftet också att förstärka den psykosociala katastrofberedskapen i hela landet och få till stånd en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden. Under 2005 började Referenspunkt Ersta rekrytera regionombud med uppgift att bilda nätverk och inventera vad som krävs i form av utbildning i det egna länet. Tanken är att Sverige om ett par år ska ha fått ett mer enhetligt psykosocialt omhändertagande vid katastrofer. - I många kommuner och landsting finns redan en bra kris- och katastrofberedskap, säger Kristina Brandänge. Där vill vi samarbeta genom våra regionombud. Men det är inte lika bra ställt överallt. Om en liten ort råkar ut för en stor olycka med många drabbade, ska vi ha en gemensam grund och därmed lättare kunna hjälpa varandra med de insatser som behövs. Under året har sex utbildningsdagar i att leda sorggrupper genomförts och fem utbildningsdagar har haft som tema att ta hand om traumadrabbade människor. Totalt har 200 gruppledare från hela landet utbildats. Varje onsdag har öppet hus hållits för alla drabbade och anhöriga som vill komma. Helgträffar har ordnats för deltagare från mindre orter i hela landet. Vid slutet av 2005 hade Referenspunkt Ersta 22 grupper i gång och planerade för ytterligare tre. Gruppstorleken varierar från fem till tolv deltagare. Många är barn och tonåringar i olika åldrar. - En sak som jag lärt mig efter tsunamin, trots mina erfarenheter från Estoniakatastrofen, säger Kristina Brandänge, är att det behövs grupper också för mor- och farföräldrar. De har förlorat sina barnbarn och därmed mycket av sitt framtidshopp, samtidigt som de försöker vara ett stöd för sina barn i deras sorg. Detta är något vi vill utveckla under 2006.

7 I dag gläder sig Lillemor Ruberg åt att kunna leva ett vanligt liv tillsammans med sin man Nils. Trygghet i vården År 1997 drabbades Lillemor Ruberg av cancer i ändtarmen och blev opererad på Ersta sjukhus. I september 2005 var det dags igen, eftersom hon råkat ut för en inte helt ovanlig komplikation vid ingrepp i buken, nämligen sammanväxning av vävnader. - Jag fick svåra smärtor som påminde om tarmvred, säger Lillemor Ruberg. I perioder var det besvärligt eftersom jag kräktes mycket. Till slut tyckte min läkare Mikael Machado att det var ohållbart, så vi bestämde att han skulle göra en by pass, en konstgjord väg förbi förträngningen i tarmen. Då och då känner Lillemor Ruberg av att medicineringen inte riktigt hjälper. Men de besvär hon har blir små när hon tänker på vad som hade kunnat hända, säger hon. - Jag hade väldig tur, för min cancer var av den snällaste sorten. Jag är också väldigt glad för att jag har fått så bra hjälp med de komplikationer som blev. - Ja, Lillemor hade tur, säger Mikael Machado, överläkare på Mag-tarmcentrum vid Ersta sjukhus. Hennes tumör satt högt upp i tarmen och därmed slapp hon påse på magen. Tjock- och ändtarmscancer tillhör de vanligaste tumörformerna i den industrialiserade världen. I Sverige insjuknar varje år cirka personer. De flesta är över 60 år. På Ersta sjukhus görs drygt 200 sådana ingrepp varje år. Andelen återfall i ändtarmscancer är bland de lägsta i landet. Mikael Machado tycker det är vanskligt att ange några exakta siffror, eftersom statistiken kan tolkas olika. - Vi jämför oss med oss själva istället, säger han. Då är det solklart att resultatet har blivit mycket bättre. Cirka 4 procent får ett lokalt återfall idag jämfört med uppemot 25 procent under 1980-talet. Men detta är en generell trend i Sverige vid ändtarmscancer. Tillsammans med den snabba medicinsktekniska utvecklingen är framgången på Ersta sjukhus ett resultat av en rad olika åtgärder. - En sådan var att vi bildade Mag-tarmcentrum och beslutade att sektionera oss, säger Mikael Machado. Alla ska inte syssla med allt, utan vi ska specialisera oss. Detta avspeglar sig i det förbättrade resultatet. Kontinuitet är en annan faktor som är viktig för kvaliteten i sjukvården, anser Mikael Machado. - Mår man bra i själen, så mår man också bra kroppsligt. Att det är så, kan Lillemor Ruberg intyga. Hon tycker att det kändes tryggt att alltid få träffa samma doktor och sköterska. - Det märks att personalen trivs och månar om sina patienter. Dagarna efter operationen kändes det nästan som om de slogs om att få ta hand om mig. Har du redan varit och tvättat dig, det skulle ju jag hjälpa dig med, kunde det låta och jag kände att det kom från hjärtat.

8 Väcka opinion Ersta diakoni har under 2005 arbetat aktivt för att öka kunskapen om våra verksamheter och de frågor vi arbetar med. Genom konkret handling och opinionsbildning vill Ersta diakoni vara med och påverka samhällsutvecklingen. En ny logotyp och grafisk profil infördes under året. En ny hemsida lanserades i juni och nytt informationsmaterial har tagits fram. Fyra debattartiklar publicerades under året i Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda, Dagens Nyheter och Aftonbladet. För att sätta fokus på bristen på resurser för våldsutsatta kvinnor och som uppföljning till debattartikeln SvD i maj hölls ett mycket välbesökt seminarium på temat Får kvinnor kosta? den 22 augusti på Ersta diakoni. Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond kunde vi den 14 november arrangera en heldag som belyste nonprofitsektorns bidrag till välfärden. Här samtalar förre biskopen Jonas Jonson och Dan Brändström, vd för Riksbankens jubileumsfond. Under politikerveckan i Almedalen arrangerade Ersta diakoni ett seminarium om Förtroenderelation eller affärskontrakt ett samtal om konflikter och vägval i den moderna sjukvården. I panelen medverkade: Wanja Lundby-Wedin, ordf. LO Thorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoni Eva Nilsson Bågenholm, ordf. Sveriges Läkarförbund Nina Rehnqvist, generaldirektör SBU Göran Rosenberg, journalist och författare Hösten inleddes med en turné som utställare i samband med folkpartiets, moderaternas och socialdemokraterna partikongresser. På socialdemokraternas kongress höll Ersta diakoni tillsammans med SKTF ett seminarium om morgondagens äldreomsorg. Thorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoni, Anitra Steen, vd Systembolaget och statsminister Göran Persson i Ersta diakonis monter.

9 - Jag ser de goda möjligheter för tvärvetenskaplig forskning som skapas genom kopplingen mellan högskolan, sjukhuset och äldreomsorgen inom Ersta diakoni, säger professor Britt-Marie Ternestedt. Vårdutveckling är en dold skatt Professor Britt-Marie Ternestedt forskar och undervisar i omvårdnad vid Ersta Sköndal högskola, men är sedan tidigare också knuten till Örebro universitet. Under många år var tyngdpunkten i hennes forskning vård i livets slutskede även om den innefattar även andra kritiska livshändelser. - Människor kan hamna i en svår situation och behöva stöd också när de får för tidigt födda barn. En av doktoranderna lade fram en avhandling just på det området under Britt-Marie Ternestedt leder ett tvärvetenskapligt projekt som fått forskningsstöd från Vårdalstiftelsen. Det belyser hemmets betydelse i vården av äldre personer nära livets slut. En av de fyra doktoranderna inom projektet disputerade 2005 på hur par upplever den första tiden efter att en av dem fått diagnosen demenssjukdom. - Många äldre människors vardag består av tristess, till och med torftighet, vågar jag säga, bland annat till följd av ensamhet och övergivenhet. Det, tycker jag så här långt, kan sammanfatta en del av forskningsresultaten. - Problemet är ofta bristen på mänsklig kontakt. Personalen kan bli kritiserad för att inte bry sig om hur de äldre har det. Men orsaken måste i stället sökas i den ekonomistyrning som resulterat i rutinisering och slimmade organisationer. De anställda får för lite stöd, handledning och utbildning. - Jag skulle också önska att samtalet återupprättades inom äldreomsorgen och vården. Volontärinsatser och väntjänster är viktiga inslag. Inte för att personalen inte skulle klara av det, utan för att få in vanlighet i vården. - Att få behålla sin identitet även som äldre och beroende av andra, är en mycket viktig del i omsorgen. På hospicekliniken vid Ersta sjukhus försöker man arbeta utifrån en vårdplaneringsmodell som främjar människors möjlighet att ha kvar sitt jag, även när kroppen sviktar. Att få visa vem man är genom att berätta om sitt liv och den jämförelsevis kraftfulla person man en gång var, ger bättre livskvalitet. Vårdutveckling och omvårdnadsforskning är prioriterade forskningsområden vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. - Karaktäristiskt för vår forskning är därför att den sker i samverkan med vården och omsorgen och nära patienterna och deras anhöriga. Jag är övertygad om att vi måste hitta ett sätt att på allvar ge patienter och närstående en mer tydlig plats i vårdplaneringen. Vårdutveckling är en dold skatt, summerar Britt-Marie Ternestedt. 9

10 Ingen ska hamna mellan stolarna - Inom Ersta diakoni har vi kompetent sjukvård och kvalificerat socialt arbete, som kombineras här på Erstabacken, säger Ebbe Lindström, socionom och verksamhetschef. Erstabacken, som är det första medicinska stödboendet i Sverige för svårt sjuka personer utan bostad, invigdes den 14 mars slussa några vidare till eget boende, vilket är ett av syftena med Erstabacken. Läkaren Christel Lundh är medicinskt ansvarig på Erstabacken. Hon berättar att några av de vanligaste diagnoserna hos de boende är missbrukrelaterade sjukdomar som Ett symboliskt band knöts mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. De delar lika på kostnaderna för att komma till rätta med strukturproblem för att människor inte ska hamna mellan stolarna. - Vi är till för hemlösa personer, män och kvinnor, med svåra sjukdomar. De allra flesta har också psykiatriska besvär eller missbruksproblem, eller både och. Attityden från personalen är respektfull och flexibel, vi försöker se till individerna. På Erstabacken arbetar 13 personer med olika kompetenser: socionomer, sjuksköterskor och undersköterskor och mentalvårdare. Alla som ska flytta in på Erstabacken måste ha ett så kallat biståndsbeslut från sin socialförvaltning. - I början var vi oroliga för att de boende skulle gå härifrån när de tyckte det kändes för krävande, säger Ebbe Lindström. Men så har det inte blivit. De flesta säger att de trivs. Därmed öppnas möjligheter till förändring av den egna livssituationen. Vi har redan kunnat Christel Lundh, läkare, och Ebbe Lindström, verksamhetschef, i samspråk på Erstabacken gulsot, skrumplever, hjärtproblem, diabetes och bensår. Under året har en av de boende haft cancer och fem har varit hiv-smittade. - Det handlar inte så ofta om att bota, däremot om att lindra och trösta, säger Christel Lundh. De flesta har ingen kontakt med anhöriga, det finns för mycket skam, skuld och brända broar i vägen. Personalen får bli de som lyssnar och finns till hands när den boende så småningom börjar öppna sig. Personalen äter tillsammans med de boende, vilket ger bra tillfällen att skapa tillit. - Två av våra platser är tänkta som hospiceplatser, säger Ebbe Lindström. Två personer har gått bort här under året. Det känns bra att kunna ge också så utsatta människor som kommer till oss en värdig död med omvårdnad, trygghet och mänsklig närhet. 10

11 Vi vill göra skillnad! Under 2005 tog Ersta diakoni de första stegen mot en mer utåtriktad och omfattande insamling av såväl små som stora gåvor och bidrag. I juli fick Ersta diakoni godkänt som innehavare av 90-konto vilket innebär att vår insamling kontrolleras av Stiftelsen för insamlingskontroll. Till stöd i insamlingsarbetet har en Rådgivargrupp bildats. Rådgivarna har haft stor betydelse för att skapa närmare relationer med personer, organisationer och företag som är intresserade av att tillsammans med Ersta diakoni göra skillnad i samhället. Ersta diakoni vill skapa goda och långsiktiga relationer med olika aktörer och givare. En viktig start var att Länsförsäkringar beslutade att stödja ett forskningsprogram om tillit på Ersta Sköndal högskola med början år Flera stiftelser och fonder som troget har stött Ersta diakonis sociala arbete och forskning har också valt att ge än större bidrag under året. Dessutom har Ersta diakoni fått många minnes- och gratulationsgåvor. Pg Rådgivargruppen för insamling Gruppen har letts av Marianne Nivert. Övriga ledamöter är: Staffan Bohman, Dan Brändström, Birgitta Johansson- Hedberg, Jonas Jonson, Tomas Nicolin, Björn Svedberg, Meg Tivéus och Bengt Winblad. Styrelsen för Ersta diakonisällskap har varit representerad genom sin ordförande Åke Dahlman. Tack! Genom att stödja Ersta diakoni gör du skillnad för andra människor. Ditt bidrag är betydelsefullt för att vi ska kunna driva och utveckla verksamheter där den offentliga finansieringen inte är tillräcklig eller saknas helt. Under året har Ersta diakoni mottagit 35,4 miljoner kronor från privata bidragsgivare. Genom gåvor, bidrag och testamenten har vi bland annat: drivit stödgrupper för anhöriga till drogmissbrukare inrett ett lekrum för barn på besök på hospiceklinken genomfört forskningsprojekt om magen och tarmens sjukdomar gett kvinnor som utsatts för våld ett professionellt omhändertagande stött utveckling av behandling för flickor som blivit sexuellt utsatta. 11

12 Ersta sjukhus Ersta sjukhus ska finnas till för att visa nya vägar i sjukvården och ligga i frontlinjen när det gäller behandling och omvårdnad. Med remiss kan patienter från hela Sverige tas emot på Ersta sjukhus. Sjukhuset har vårdavtal med Stockholms läns landsting inom somatisk sjukvård, rehabilitering, psykiatri, hospice-verksamhet och medicinsk service. Den producerade vården har till cirka 71 procent finansierats genom dessa avtal. Övriga kunder är andra landsting, kommuner och försäkringsbolag. Gåvor och bidrag är också betydelsefulla för sjukhusets verksamhet. All verksamhet utgår från patientens behov. Då är personal med hög kompetens och ett personligt bemötande förutsättningen. Ambitionen är bland annat att patienterna ska få träffa samma läkare och sjuksköterska vid varje besök. Samtidigt som den specialiserade vården ska vara av högsta klass, har sjukhuset också ambitionen att vara en god vårdgivare för vardagspatienter, de som kommer till sjukhuset för mindre ingrepp och mindre komplicerade besvär. Att vara öppen för nya medicinska och tekniska rön är nödvändigt liksom att kontinuerligt utveckla behandlingsmetoder och omvårdnad. Att erfarenheter och kompetens ständigt måste underhållas och utvecklas kännetecknar sjukhusets kliniker. Omfattande forskning bedrivs därför bland annat vid sjukhusets Mag-tarmcentrum och under 2005 inrättades en professur i omvårdnad vid Ersta Sköndal högskola. Därmed uppfylldes en av målsättningarna i samarbetet mellan sjukhuset och högskolan inför året. För att motsvara patienternas förväntningar och krav på vården infördes under 2005 årliga patientenkäter på sjukhusets alla avdelningar. Enkäterna kallas KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) och är ett instrument för att utvärdera kvaliteten i vården. I slutet av året beslutades att sjukhuset under kommande år ska utarbeta och implementera ett ledningssystem för systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ersta sjukhus har en lång tradition av att arbeta utifrån en etisk medvetenhet. Det innebär att kontinuerligt pröva de värderingar som styr vården och mötet med patienter och närstående. En metod för detta är Värdedialogen eller det systemiska mötet, ett arbete 12 12

13 som har fortsatt under Den bygger på att dialoger förs mellan vårdens medarbetare och beslutsfattare från olika nivåer inom och utanför sjukhusets organisation. Medarbetare och ledning utforskar gemensamt vårdhändelser och arbetar fram förslag till handling vars syfte är att förbättra vården för patienterna. Värdedialogerna görs i samarbete med Stockholms läns landsting och totalt har 26 Värdedialoger genomförts under året. Ett arbete med miljöförbättringar med inriktning mot en framtida miljöcertifiering inleddes under året. Att Ersta sjukhus ska vara bland de bästa även på det området är ytterligare en ambition. Ett fortsatt bekymmer under året har varit det ansträngda ekonomiska läget. Flera Om Ersta sjukhus På Ersta sjukhus bedrivs kvalificerad vård inom flera olika områden. Mag-tarmcentrum erbjuder högt specialiserad medicinsk och kirurgisk sjukvård för patienter med sjukdomar i tarm och mage. Enheten utför också allmänkirurgiska ingrepp. Här finns också en anestesi- och intensivvårdsklinik. För patienter med hjärtsjukdomar, diabetes och endokrinologiska sjukdomar finns en specialistmottagning. Under 2006 kommer Ersta sjukhus också att ta över specialistmottagningar i gynekologi, ortopedi, urologi och öron näsa hals. åtgärder har vidtagits, men trots detta visar bokslutet ett betydande underskott. Detta beror bland annat på för låg produktion inom vissa områden och för stort antal slutenvårdsplatser på Mag-tarmcentrum medan hospicekliniken och den psykiatriska kliniken inte får full kompensation för den vård som utförts. En utvidgning av sjukhusets verksamhet är ett sätt att skapa en stabilare grund att stå Röntgenkliniken är helt digitaliserad och utför undersökningar av inre organ såväl som skelettröntgen och bentäthetsmätningar. Neurologiska kliniken Erstagårdskliniken erbjuder neurologisk rehabilitering riktad till personer med neurologiska sjukdomar eller skador, t ex stroke, hjärntumörer,huvudvärk, MS eller Parkinsons sjukdom. Hospicekliniken är inriktad på svårt sjuka och döende patienter som är i behov av vård i livets slutskede. Vi arbetar speciellt med yngre patienter och barnfamiljer. på. Under året genomförde Stockholms läns landsting en upphandling av somatisk specialistvård. I enlighet med styrelsens ambition om att utöka verksamheterna inom Ersta diakoni lade Ersta sjukhus ett anbud på Kirurgisk specialistvård och Specialistmottagning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjukhus vann upphandlingen av dessa objekt och tar över verksamheterna med start 1 april Psykiatriska kliniken har sjukvårdspersonal med psykiska problem och stressrelaterade tillstånd som främsta målgrupp. Inom sjukgymnastiken arbetar vi särskilt med att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar individens rörelseförmåga. tfn

14 Ett annat viktigt beslut som tryggar sjukhusets möjligheter att verka mer långsiktigt var att Stockholms läns landsting under årets sista månader beslutade att direktupphandla somatisk sjukvård, hospicevård och psykiatri. För sjukhuset innebär det kommande året tydligt fokus på att skapa en ekonomi i balans men också vårdutveckling. Prestationer Somatisk sjukv. besök varav läkarbesök varav övriga besök Operationer varav slutenvård varav öppenvård Vårddagar Rehabilitering Antal besök totalt varav läkarbesök varav övriga besök Vårddagar Dagvårdsbesök Psykiatrin Antal besök totalt varav läkarbesök varav övriga besök Vårddagar Dagvårdsbesök Hospice Vårddagar varav avdelning varav hemsjukvård SAH Dagvårdsbesök 1) Medicinsk service Undersökningar varav röntgen varav endoskopi ) T.o.m juni 2005, sedan nedlagd Ekonomifakta Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och internränta Dispositioner Resultat Antal anställda (inklusive interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges 14 14

15 Bättre och säkrare vård - Vårdprogrammen ska också fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen, säger Cecilia Håkansson. Här samtalar hon med Henry Nyhlin, chefläkare vid Ersta sjukhus. Cecilia Håkanson är kvalitetssamordnare på Ersta sjukhus. Sedan januari 2005 pågår ett arbete med att ta fram vårdprogram för alla diagnoser som behandlas på sjukhuset. I nationella och regionala vårdprogram anges bland annat vad som ska ingå i en utredning av en patients sjukdomsbild, tydliga kriterier för diagnosen och vilka behandlingar som är lämpligast. - Vi vill komplettera de nationella och regionala vårdprogrammen med mer handfasta och konkreta anvisningar som är anpassade till vår verksamhet, säger Cecilia Håkanson. Vi vill att vårdprogrammen ska fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen. Ett av Ersta sjukhus mer omfattande vårdprogam kallas ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) och beskriver vad som ska hända tiden före, under och efter operation av tjocktarms- och ändtarmscancer. ERAS, liksom de andra vårdprogrammen, är evidensbaserade, det vill säga bygger på aktuell forskning. Allt ingår från narkosbedömning till vad som ska göras när patienten skrivs ut från sjukhuset. - Tack vare ERAS återhämtar sig patienterna mycket fortare och vårdtiderna har blivit kortare. - Att Ersta sjukhus blir närsjukvårdscentrum på Södermalm från och med våren 2006 ser vi som något väldigt positivt. Vi vill ju att patienterna ska kunna göra hela sin resa hos oss, säger Cecilia Håkanson. 15

16 Social verksamhet Genom ett sammanhållet socialt och diakonalt arbete för människor i alla åldrar ska Ersta diakonis sociala verksamhet utveckla, pröva och sprida metoder och arbetssätt så att människors levnadssätt och livskvalitet kan förändras. Nya verksamheter startades och befintliga konsoliderades eller utvidgades under Men åtgärder fick också sättas in för att öka efterfrågan på platser. Under andra halvan av 2005 märktes därför en tydlig förbättring av beläggningsgraden både inom Ersta diakonis äldreomsorg och på behandlingshemmen. Med starten av Erstabacken, som invigdes i mars 2005, nådde Ersta diakoni ett efterlängtat mål; att få möjlighet att överbrygga klyftan mellan sjukvård och socialt arbete. På Erstabacken får svårt sjuka människor utan bostad vård, boende och socialt stöd. För Ersta Vändpunkten inriktades arbetet på att skapa förutsättningar för ytterligare expansion när det gäller antalet grupper, typ av grupper och pedagogisk modell. Här finns ett stort behov väntelistan till grupperna ligger ständigt runt 300 personer. Äldreomsorgen är ett viktigt utvecklingsområde för Ersta diakoni. För att driva arbetet framåt och möta behoven om fem till tio år, gjordes en kartläggning av framtida äldreomsorgsbehov i Stockholm under 2005 av Stiftelsen Äldrecentrum. Rapporten, som lades fram i maj för Ersta diakonis styrelse, resulterade i beslut om en offensiv satsning på Ersta diakonis äldreomsorg under de kommande åren. Ersta diakoni hemtjänst startades under 2004 och fick ordentlig fart under Verksamheten drevs inledningsvis i liten skala. Förtroendet för tjänsterna ökade dock stadigt. Vid 2005 års början var antalet utförda timmar 781 och vid årets slut 1814 timmar per månad. För Ersta flickhem med Marsta gård och Lännahemmet var beläggningssiffrorna låga i början av året. En kartläggning visade att allt fler kommuner av kostnadsskäl undviker långvariga placeringar till förmån för alternativa behandlingsformer. För att möta kommunernas behov breddades Lännahemmets inriktning till att omfatta även traumatiserade tonårsflickor som inte nödvändigtvis har utsatts för sexuella övergrepp. Också Ersta härbärge hade periodvis problem med beläggningen. Orsaken är vanligen att kommunerna anser dygnspriset för högt i relation till andra alternativ. Skillnaden i pris beror framför allt på att Ersta härbärge har utbildad personal dygnet runt. För att fler kvinnor ska få hjälp och också stanna längre inleddes en undersökning om vad som skulle ske om priset till kommunerna sänktes väsentligt. Mellanskillnaden ska täckas genom gåvor och donationer. Förutom Erstabacken, som finansieras gemensamt av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har de sociala enheterna ingen garanterad finansiering. Ersta härbärge och Ersta flickhem är beroende av att kommuner gör så kallade placeringar av kvinnor respektive flickor. Äldreboendet har ett ramavtal med Stockholms stad fram till 30 juni Ett sådant avtal gör det möjligt för stadsdelarna i Stockholm att köpa plats för de personer som beviljats biståndsbeslut. Även Ersta diakoni hemtjänst har avtal med Stockholms stad till och med Till Ersta Vändpunkten har sedan år 1999 Stockholms stad gett ett verksamhetsbidrag, vilket motsvarar ca 20 procent av verksamhetens kostnader. Gåvor och donationer har därför stor betydelse för att kvaliteten i Ersta diakonis sociala arbete ska kunna garanteras. 16

17 Ekonomifakta Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och internränta Dispositioner Resultat Antal anställda (Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges. Om social verksamhet (siffror inom parentes är föregående års) Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, dagverksamhet för personer med demenshandikapp och särskilt boende för äldre på Mariahemmet och Villa Cederschiöld. Antalet boende: 71 (57,7) Yngst: 71 (75) år Äldst: 104 (103) år Medianålder: 92 (93) år Antal personer under 80 år: 8 (5) Ersta härbärge är ett skyddat boende med personal dygnet runt för kvinnor med barn som utsatts för våld eller hot. Ersta härbärge har plats för fem kvinnor och deras barn. Antal boende under året: 38 (41) kvinnor 38 (34) barn Genomsnittstid för boendet: 32 (33) dagar Antal nationaliteter: 13 (14) Ersta Vändpunkten erbjuder pedagogiskt inriktade grupper som syftar till att ge stöd och kunskaper till anhöriga om hur alkohol- och drogberoende påverkar både individ och familj och andra närstående. Antal grupper: 16 (14) Antal deltagare: 191 (193) Stödsamtal: 110 (150) Ersta flickhem består av två behandlingshem, Lännahemmet med 6 platser och Marsta gård med 5 platser. Här erbjuds behandling för flickor som till följd av sexuella övergrepp eller andra kränkningar fått allvarliga psykosociala problem. Lännahemmet: 3,4 (2,9) flickor Marsta gård: 4,1 (4,0) flickor Erstabacken är ett medicinskt stödboende för svårt sjuka hemlösa personer. Antal platser: 8 17

18 Ersta Sköndal högskola Ersta Sköndal högskola, som ägs gemensamt av Ersta diakoni och stiftelsen Stora Sköndal, ska vara en öppen akademisk mötesplats för utbildning och forskning inom diakoni, etik, kyrkomusik, socialt arbete, det civila samhället och dess organisationer, teologi och vårdvetenskap. Genom sin undervisning vill högskolan stimulera till dialog i centrala tros- och livsåskådningsfrågor. Högskolans institutioner är fördelade på två campus med tillsammans cirka 1000 studenter. Under 2005 har fokus legat på att omvandla Ersta Sköndal högskola till en egen juridisk person. I januari tillträdde en ny rektor och en oberoende utredning tillsattes med uppdrag att föreslå en lämplig organisationsform. I slutet av året fattades beslut om att ett aktiebolag skulle bildas per den 1 januari Utbildningarna vid Ersta Sköndal högskola ger arbete. En rapport från Högskoleverket 2005 visade att 96 procent av de utexaminerade vid högskolan hade etablerat sig på arbetsmarknaden ett år efter avslutad utbildning, vilket är den högsta siffran i landet. Sökandetrycket till utbildningarna är också stort i en jämförelse över landet. Under hösten redovisades på regeringens uppdrag den tredje befolkningsstudien sedan 1992 om svenskens ideella engagemang. Studien visar att engagemanget är oförändrat starkt och att anhöriga står för omvårdnaden av sina närstående i högre utsträckning än någonsin tidigare. En nysatsning utifrån Hamiltonfondens donation till vårdetisk forskning gjordes under året. Ett årligen återkommande Hamiltonseminarium inrättades, där det senaste inom vårdetisk forskning i Sverige presenterades. Samtidigt instiftades ett stipendium för bästa vårdetiska uppsats. Ambitionen är att arrangemanget ska bli en uppskattad mötesplats för vårdetik i den svenska forskarvärlden. Högskolans utbildningsplatser finansieras genom anslag från utbildningsdepartementet. Ersta Sköndal högskola bedriver också uppdragsutbildningar av olika slag. Under 2005 gavs till exempel en handledarutbildning för socialsekreterare med inriktning på arbete med kontaktfamiljer, en utbildning i att möta sorg, och en om stressrelaterad ohälsa. För forskningen saknas statligt garanterad, grundläggande finansiering. Anslag för olika forskningsprojekt söks därför i konkurrens med andra forskare från både privata och offentliga finansiärer. Högskolan utför också relativt omfattande utvärderingsuppdrag för kommuner och ideella organisationer. 18

19 Jan-Håkan Hansson, som är rektor för Ersta Sköndal högskola sedan januari 2005, arbetar för att högskolan ska få samma ekonomiska villkor för forskningen som andra högskolor i landet. Ekonomifakta Campus Ersta Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och internränta Dispositioner -9 4 Resultat Antal anställda (Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges. Om Ersta Sköndal högskola Campus Ersta Sjuksköterskeexamen 120 p Kandidatexamen i omvårdnad 120 p Magisterexamen i vårdvetenskap 40 p Specialistsjuksköterskeexamen i psykiatri 40 p Högskolexamen i teologi 80 p Karitativ profilutbildning (diakoniutbildning på uppdrag av Svenska kyrkan) 40 p Campus Sköndal Socionomexamen 160 p Magisterexamen i socialt arbete 40 p Högskoleexamen i kyrkomusik 80 p Kandidatexamen i kyrkomusik 120 p Samordnat 4-årigt socionom- och sjuksköterskeprogram med inriktning mot äldreomsorg 160 p som leder till socionomexamen respektive leg sjuksköterska med specialistexamen inom vård av äldre. Forskning Två forskningsavdelningar i vårdvetenskap (campus Ersta) respektive socialt arbete (campus Sköndal). 5 professorer, 6 docenter samt ett 20-tal doktorander inskrivna vid olika institutioner på Stockholms universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Profiler: Det civila samhället och dess organisationer Utvärderingsforskning och praktiknära forskning i vård och socialt arbete Vårdetik, vårdvetenskaplig livsåskådningsforskning och etik för socialt arbete Psykiskt funktionshinder och sociala/psykiatriska stödformer Vård i livets slutskede Hospice-verksamhet 19

20 Ersta kyrka - En kyrka ska vara en andning och en rytm i människors vardag. Därför har vi morgonbön varje dag, högmässa på söndagar, veckomässa på onsdagar och middagsbön på fredagar. Alla som arbetar inom Ersta diakoni, människor som bor runtomkring och besökare ska veta att kyrkan alltid är öppen, säger Mikael Halldin. Mikael Halldins titel är av hävd kyrksyster, eftersom det alltid varit kvinnor som haft tjänsten. - Men jag kallar mig helt enkelt diakon, berättar Mikael Halldin. Han finns på plats och ordnar med det praktiska vid sammankomster i kyrkan. Till hans uppgifter hör också att medverka liturgiskt i gudstjänster och förrättningar. Ofta är det han som leder morgonbönen. Men alla de andra i arbetslaget, som består av prästen, diakonkårens ledare och två organister medverkar regelbundet liksom och en rad frivilliga och studenter vid diakonutbildningen. Andra präster inom Ersta diakoni, till exempel direktor, sjukhusets präst och de som undervisar på högskolan, håller gudstjänster och förrättar dop, vigslar och begravningar. - Vi i kyrkan vill precis som alla andra här på Ersta diakoni fånga det nya och vara framåtsyftande, säger diakonen Mikael Halldin. Förutom de återkommande arrangemangen hölls flera viktiga sammankomster i kyrkan: En stor diakonikonferens med namnkunniga forskare hölls i februari. Diakoner från församlingar, organisationer, högskolor och från de andra diakonutbildningarna i Härnösand och Göteborg samlades. I kyrkan hölls två sjuksköterskeavslutningar under året. En klass diakonistudenter firade sändningsmässa innan de spred sig till olika stift i landet. Lunchmusiken i Ersta kyrka har blivit allt mer välbesökt under hösten. Flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004 avsatte spår i verksamheten under året. Många kom till kyrkan för gemenskap och tröst. Både halvårs- och helårsminnet av tsunamin uppmärksammades Högmässor Totalt antal deltagare Onsdagsmässor Totalt antal deltagare Begravningar Vigslar 9 19 Dop 10 Konserter Övriga gudstjänster, mässor och andakter samlade ytterligare 6829 personer till kyrkan. 20

21 Mikael Halldin kom till Ersta kyrka på heltid i juni 2005, direkt efter sin diakonutbildning. Oblatbageriet Under året har drygt 2,2 miljoner oblater tillverkats vid Ersta oblatbageri. Arbetet har utförts hantverksmässigt av 2,5 anställda och 11 volontärer. Överskottet går till Ersta diakonis sociala verksamheter. Ersta oblatbageri är det största i landet och försörjer merparten av församlingarna med oblater, även Svenska kyrkan i utlandet. Fler och fler beställer den glutenfria sorten, som numera utgör nästan 80 procent av hela tillverkningen. Klippska klubben 25 år Frimärksavdelningen har funnits i mer än 100 år och är en välkänd institution med stort kontaktnät bland filatelister. Frimärken som skänks av privatpersoner och företag säljs vidare och blir ett bidrag till Ersta diakonis verksamhet. I november 2005 firade klippska klubben, som är filatelister med stor kunskap och erfarenhet, sitt 25-årsjubileum och ordnade en särskild försäljning som gav kronor. Ersta museum Ersta museum speglar sjuksköterskornas och diakonernas första historia. Museet är inte öppet dagligen, men grupper är välkomna efter bokning genom Ersta konferens & hotell. Vårdskolor och konfirmandgrupper är en stor besöksgrupp, liksom konferensgäster. 21

22 Ersta diakonkår Diakonkåren är en gemenskap för diakoner, grundad i den kristna tron och kallelsen. Den ska vara till stöd i tjänsten och till vidare fördjupning i uppdraget som diakon. Ersta diakonkår hade vid slutet av året 534 medlemmar. - Diakonins uppgift är att skapa förutsättningar för varje enskild människa som söker sig till oss att ta tillvara sina egna inneboende resurser, säger Margareta Hardenfalk, ledare för diakonkåren. Vi har ett stort kontaktnät genom våra kretsar över hela landet. Kontakterna mellan diakonin i de nordiska länderna har utvecklats under året. Det är ett värdefullt erfarenhetsutbyte, tycker Margareta Hardenfalk, eftersom länderna har kommit olika långt i sin modernisering på diakoniinstitutionerna. Under året har kårens organisation diskuterats. I mars antogs nya reviderade grundregler och ett treårigt samverkansavtal slöts mellan diakonkåren och Ersta diakoni. Vinterkursen, en diakonal fortbildning den 9-11 mars hade rubriken En evig försoning och samlade ett stort antal deltagare. Vartannat år arrangerar diakonkåren försäljning av gåvor från medlemmarna, till exempel handarbeten som de själva tillverkat. Den inbringade 2005 cirka kronor. Försäljningen av hemstöpta ljus bidrog under året med cirka kronor. Julkrubban i Ersta kyrka firade 100-årsjubileum Utöver gudstjänstbesökarna kom cirka personer för att se och glädja sig åt den första julkrubban i Sverige. Diakonipenningen, medlemmarnas årliga kåravgift, används för att stödja någon av Ersta diakonis sociala verksamheter. År 2005 blev summan kronor. - Genom regelbundna personliga kontakter, till exempel kretssamlingar eller genom telefonsamtal och rundbrev, håller jag kontakten med diakonkårens medlemmar, berättar Margareta Hardenfalk. 22

23 Ersta fastigheter Ersta fastigheters uppdrag är att stödja verksamheterna inom Ersta diakoni med lokaler, konferensmöjligheter och fastighetsnära tjänster, som IT och telefoni. Uppdraget är också att utveckla och förvalta Ersta diakonis fastigheter så att resurserna används på bästa sätt. - Vi har bildat en grupp som träffas regelbundet för att diskutera de övergripande miljöfrågorna, berättar Faiza Essa. Fastighetsbeståndet består av cirka kvm. Det finns 240 lägenheter och kvm lokaler som hyrs ut externt. Inför 2005 fick Ersta fastigheter i uppdrag att samordna miljö- och säkerhetsfrågorna inom Ersta diakoni. Rutiner för hur man ska agera vid t.ex. brand, strömavbrott, stillastående hiss, krånglande datorer o.s.v. har uppdaterats och dokumenterats. I februari anställdes en säkerhets- och miljösamordnare, Faiza Essa. Hon har skapat rutiner och upprättat ett miljöledningssystem - i första hand för sjukhuset, berättar Anette Sand, chef för Ersta fastigheter. - Vi började med sjukhuset, eftersom kraven från landstinget är mycket höga, säger Anette Sand. Efter noggrann miljöanalys prioriterades åtgärder när det gäller miljöfarliga utsläpp som alstras av tvätt- och mattransporterna till och från sjukhuset, övergång till mer miljövänliga mediciner och andra kemikalier och för att öka andelen återvinningsbart förbrukningsmaterial. Till exempel är engångshandskar av vinyl ett besvärligt miljöproblem. Faiza Essa tycker att arbetet kommit en bra bit på väg. Sjukhuset har satt upp övergripande miljömål och antagit en miljöpolicy. På varje avdelning har ett miljöombud utsetts, berättar Faiza Essa. Ersta konferens och hotell har också förstärkt sitt miljöarbete under året, vilket lett till miljödiplomering. Att ställa krav på leverantörernas miljöarbete är en självklar del i Ersta diakonis miljöarbete. Förbrukningen av olja, vatten och el och hur avfallshanteringen organiseras har stor betydelse för miljön. - Det vi gjorde under 2005 som kanske har störst betydelse för miljön, är att vi gick över från eldningsolja till rapsolja. Det blir billigare, men framför allt är rapsoljans påverkan på miljön mycket mindre, säger Anette Sand. Ekonomifakta Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och internränta Dispositioner 0 Resultat Antal anställda (Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges. Ersta konferens & hotell Konferensrum: för personer. Hotell: 22 enkel- och dubbelrum Ersta konferens & hotell erbjuder konferensmiljö och hotellboende utöver det vanliga i en unik historisk miljö och med fantastisk vy över Stockholm Konferensbesökare Bokade konferenser Hotellnätter

24 Våra medarbetare Ersta diakonis medarbetare ska utvecklas både i sin yrkesroll och som individer. Personalidé Personalarbetet har under 2005 inriktats på att följa upp och komplettera Ersta diakonis arbetsmiljöpolicy. Dessutom har riktlinjer för arbete kring alkohol, kränkande särbehandling och hot och våld antagits. Arbetet med att minska ohälsa och sjukskrivningar har fortsatt under året genom samarbetet med egna kontaktpersoner inom Försäkringskassan och företagshälsovården. För att ge alla medarbetare möjlighet att förbättra sin hälsa införde Ersta diakoni under året subventioner för friskvårdsaktiviteter. Under året inleddes ett utbildningsprogram för att ge alla medarbetare grundläggande kompetens inom data och IT. Ett intranät InErsta infördes under hösten och kommer att vidareutvecklas under Antal anställda personer: Varav kvinnor Personalförändringar under året (Tillsvidareanställda): nyanställda slutat Medelålder: 46,7 år 46,5 år Medianlön per månad: Kvinnor kr kr Män kr kr Sjukdagar per anställd: 41,50 39,83 Kvinnor 44,56 42,14 Män 24,68 26,78 Sjukkostnader: 3,79 mnkr 3,8 mnkr Könsfördelning: Styrelse 6 kvinnor, 6 män 7 kvinnor, 9 män (12 fr.o.m 2005) Ledningsgruppen 4 kvinnor, 2 män 6 kvinnor, 2 män (2 vakanser 2005) Chefer 50 kvinnor, 14 män 49 kvinnor, 17 män Anna Andersdotter och Sanna Möller är båda socionomer och enhetschefer inom hemtjänsten. 24

25 Hans Lindgren, Ersta sjukhus Röntgenkliniken Sedan november 2005 är Hans Lindgren chef för röntgenkliniken på Ersta sjukhus. Han kommer närmast från landstingsdrivna Norrtälje sjukhus, men har också erfarenhet av privat verksamhet. Jag tycker det finns fördelar med privat drift, som här på Ersta sjukhus, säger Hans Lindgren, eftersom det ofta ger ett utrymme att agera snabbare. Som röntgenläkare vill jag vara allätare, men jag är mycket intresserad av den inriktning på mag- och tarmsjukdomar som är en av Ersta sjukhus specialistkompetenser. En annan sak som lockade mig är det goda namn som Ersta diakoni har bland många som jag kommer i kontakt med genom mitt yrke. Den process som inletts mot ett närsjukvårdscentrum på Södermalm upplever jag som mycket stimulerande. Hans Lindgren, chef för röntgenkliniken vid Ersta sjukhus. Anna Andersdotter och Sanna Möller, Ersta diakoni hemtjänst Ersta diakoni hemtjänst startades för två år sedan. Inom äldreomsorgen i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning, som är hemtjänstens etableringsområde, finns numera kundval. Det innebär att man själv får välja vem som ska utföra hemtjänsten. - I stadsdelen finns 28 utförare av hemtjänst säger Sanna Möller. Vår fördel är att vi har vår bas på Södermalm. Dessutom har Ersta diakoni gott rykte, så många äldre personer väljer just oss. Samtidigt är det förpliktigande, eftersom alla vi inom Ersta diakoni ska vara bäst. Vi söker hela tiden efter nya bättre metoder. - Att vara med och utveckla metoderna så att de kan komma alla äldre personer till gagn, det är drivkraften för mig, säger Anna Andersdotter. Här har vi snabbare beslutsgång jämfört med kommunal verksamhet, men därmed ligger också större ansvar på var och en. Det betyder att man som anställd kan göra skillnad. 25

26 Ersta diakoni ska se, identifiera och arbeta för och med människor vilkas livserfarenhet och människovärde är hotade. Vision Att göra mer Ersta diakoni ska utifrån en kristen humanistisk grundsyn vara en diakonal mötesplats som utan vinstintresse bedriver modellskapande hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning. Ersta diakoni ska kännetecknas av diakonalt engagemang, etisk medvetenhet, professionalitet och öppenhet för kulturell mångfald. Verksamhetsidé - Varje verksamhet i sig innehåller möjligheter till utveckling, säger Kristina Telerud, som har lång erfarenhet av att arbeta med sociala frågor, senast som socialchef inom Ersta diakoni. Nu har hon som ansvarsområde att utreda möjligheter till utveckling av nya verksamheter. Ett helt nytt projekt som har vuxit fram under året är Alzheimers café. Det är en träffpunkt för yngre personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga. Verksamheten kommer att erbjuda föreläsningar av intresse för besökarna och kulturella inslag. - Förhoppningsvis kommer cafémiljön att underlätta sociala kontakter mellan människor. Vår målsättning är att kunna starta hösten 2006, berättar Kristina Telerud. Ett annat område med stor potential för utveckling är att använda Ersta Vändpunktens pedagogik för andra grupper än missbrukare och deras anhöriga. Till exempel barn till psykiskt sjuka och svårt cancersjuka eller vuxna som har föräldrar med demenshandikapp som de inte förstår. Kristina Telerud har också drömmar om att mer arbete i framtiden ska göras över gränserna mellan vård och omsorg, och i nära samarbete med forskare, i centrumbildningar. - Här har Ersta diakoni en särskild möjlighet att bidra, säger Kristina Telerud

27 En blick framåt Ersta diakoni har alltid trott att det finns en plan med varje människas liv. Att varje människa är önskad just därför att hon existerar. Denna tro kommer ur den kristna människosynen och är ett omistligt värde för vår framtid. I en tid där stora förändringar är att vänta är det viktigt att komma ihåg att människan alltid måste sättas i centrum. Utifrån vår vision och mission är det dessutom väsentligt att i första rummet ställa den människa som på olika sätt hamnar utanför trygghet, gemenskap och värdigt liv. Vi vill genom vårt arbete synliggöra för dem vi möter, precis som duvan gjorde för Noa i Gamla Testamentet, att det alltid finns ett hopp om liv. De närmaste åren kommer vår framtid att avgöras av vår egen förmåga till anpassning, vilja att pröva nya vägar och ta oss an nya utmaningar. Politiken kommer med stor sannolikhet att förändras. Från att ha varit en marginalanteckning långt ner på den politiska agendan kommer non-profitorganisationer och ideellt engagemang bli både rumsrent och högt prioriterat i många nya sammanhang. Konkurrensen mellan olika vård- och omsorgsgivare kommer att öka i takt med att denna del av Välfärdssverige blir större och fler aktörer dyker upp. Vi behöver öva oss i ödmjukhet inför de nya och snabbfotade konkurrenter som kommer att se dagens ljus, men vår ambition är också att ta en större del av ansvaret för vård och omsorg i Sverige. En tätare sammanhållning mellan olika non-profitorganisationer både nationellt och internationellt är nödvändigt. Ännu mer fokus på fundraising, kommunikation och opinionsbildning kommer att vara en självklarhet liksom ett systematiskt arbete med volontärer. Framtiden är både osäker och svår men med de förändringar som går att skönja i samtiden kommer den säkerligen att vara oändligt spännande och utmanande. 27

28 Förvaltningsberättelse Styrelsen och direktorn för Ersta diakonisällskap får härmed avge sin årsredovisning för år Inledning Ersta diakonisällskap är en ideell förening som har till ändamål att driva verksamhet inom vård, omsorg, utbildning och forskning. Föreningen har verkat sedan år Professionellt driven sjukvård och socialt arbete tillsammans med en högskola ger Ersta diakonisällskap unika förutsättningar att verka både inom och utom välfärdssystemet. Ersta diakonis verksamheter finansieras huvudsakligen genom avtal med staten, landsting, kommuner och kyrkan. Gåvor och bidrag är ett värdefullt stöd som kommer att få allt större betydelse. De eventuella överskott som uppstår går tillbaka till verksamheten för utveckling av den egna verksamheten i form av vård, omsorg, utbildning och forskning. Under år 2005 har den negativa resultattrenden vänts och för första gången på många år visar sällskapet ett positivt resultat. Vinsten uppgår till 2 mnkr på en total omsättning på 566 mnkr. Förklaringen står dock framför allt att finna i att finansförvaltningen har gett ett mycket positivt tillskott medan flera av kärnverksamheterna fortfarande går med underskott. Ekonomin under året som gått Frågan om ekonomisk stabilitet parallellt med en utvidgning av verksamheten för att öka intäkterna har präglat ledningens arbete under året. Under 2005 inleddes en expansion av kärnverksamheterna, framför allt inom sjukhuset, enligt den strategi som styrelsen tidigare beslutat om för de närmaste åren. Utvidgningen kommer fortsatt att kräva såväl investeringskapital, som fokuserat ledarskap i form av styrning, kontroll, utvärdering och uppföljning. I syfte att öka intäkterna för sjukhuset och ge möjlighet för idéburen vård att växa, deltog Ersta diakonisällskap i ett antal upphandlingar inom Stockholms läns landsting. Bland annat lades anbud på delar av somatisk specialistvård; Kirurgisk specialistvård samt Specialistmottagning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjukhus vann upphandlingen av dessa båda objekt, vilka omfattar 8 mnkr respektive 25 mnkr. Sjukhusets resultat, - 8,3 mnkr, förklaras i huvudsak genom för låg produktion och för stort antal slutenvårdsplatser samt ofinansierade forskningskostnader på Magtarmcentrum (MTC). Överproduktion utan kompensation från Stockholms läns landsting på Hospicekliniken och den Psykiatriska kliniken har medfört förluster på 3,4 mnkr. I mars startade Erstabacken, vård och boende för svårt sjuka hemlösa personer, ett uppdrag som Ersta diakoni fått av Stockholms läns landsting och Stockholms stad i samverkan. Här samverkar sjukvården och den sociala verksamheten. Avtalet garanterar finansieringen även om beläggningen inte skulle vara jämn över tiden. Den sociala verksamheten har haft ekonomiska problem även under detta år bland annat beroende på låg beläggning på Ersta flickhem, Ersta härbärge och Mariahemmet. Genom utökning av verksamhetsinriktningen för Lännahemmet, som bättre motsvarar de placerande kommunernas behov uppnåddes viss förbättring. För härbärget ledde den låga beläggningen till en diskussion om förändrad prissättning för kommande år som utgår från att verksamheten måste gåvofinansieras, liksom Ersta Vändpunkten. På Mariahemmet finns ett inneboende strukturellt problem då sjukhemsplatser och ålderdomshemsplatser blandas i samma lokaler vilket innebär att bemanning måste ske utifrån sjukhemsplatsbehoven men ersättningen är differentierad. Det skapar ett behov av översyn av bemanning och organisation. Hemtjänsten fortsätter sin utvidgning och många gamla efterfrågar Ersta diakoni som sin leverantör. En ny viktig satsning under året var starten av Referenspunkt Ersta med uppgift att ordna samtalsgrupper för människor som drabbats av trauman, som flodvågskatastrofen i Thailand i slutet av Ett övergripande uppdrag för Referenspunkt Ersta är att förstärka den psykosociala katastrofberedskapen i landet och skapa en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden. Vid Ersta Sköndal högskola präglades året av arbetet med att finna en organisationsform som bättre skulle passa verksamheten. I slutet av året beslutades att högskolan skulle omvandlas till ett aktiebolag och verksamheten överföras per den 1 januari Resultatet är fortfarande negativt men ansträngningar under året för att förbättra den ekonomiska situationen har lett till att det är ett mindre underskott än tidigare år. Fastighetsavdelningen arbetade fortsatt med kostnadsbesparingar och rationaliseringar. Inför 2005 fick avdelningen uppdraget att starta ett genomgripande miljöarbete inom Ersta diakoni. Under första året prioriterades verksamheten på sjukhuset, för att väl förbereda förväntade krav om miljöcertifiering från Stockholms läns landsting. Övergång till mer miljövänlig och billigare energislag betydde mycket för driftskostnaderna under året. Under året inleddes också den satsning på förstärkning av kommunikation och insamlingsverksamhet som styrelsen angett som ett viktigt medel för att stärka verksamheterna ekonomiskt. Fokus har legat på att skapa en bas för kommunikation, extern såväl som intern. Insamling av gåvor har intensifierats och strukturerats för att på sikt generera större ekonomiska tillskott. Styrelsen har under året, genom sin kapitalplaceringskommitté, valt att vara mer aktiv än tidigare på de finansiella marknaderna. För att generera högre avkastning utan att förändra risknivån nämnvärt har en övergång skett till mer aktierelaterade värdepapper. Portföljens värde uppgår till 497 mnkr och avkastningen har varit 6,4% under året. Styrelsens placeringsstrategi för värdepappersportföljen innebär även 28

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Folkkyrka En Kyrka för Alla Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017 VISION UPPDRAG PRIORITERAD MÅLGRUPP VERKTYG ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE OMRÅDEN OCH MÅL INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. DE MEST UTSATTA

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Sammanställning 2. Bakgrund

Sammanställning 2. Bakgrund Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö.

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö. Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, 135 39 Tyresö www.friskissvettis.se/tyreso sida 1 Verksamhetsplan Inledning Sedan starten för 30 år sedan har föreningen drivits utifrån Friskis&Svettis

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Föredrag vid Nordisk Konferens på Åland 22 maj 2015 Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden Hannele Moisio

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Effektrapport. 16 november 2016

Effektrapport. 16 november 2016 Effektrapport 16 november 2016 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Bakgrund... 2 2. Vad vill er organisation uppnå... 2 3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation... 3 4. Vilka startegier

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Ersta diakoni. Årsberättelse och årsredovisning 2004

Ersta diakoni. Årsberättelse och årsredovisning 2004 Ersta diakoni Årsberättelse och årsredovisning 2004 Innehåll Årsberättelse Direktors inledning 3 Organisation 6 Ersta Sjukhus 7 Social verksamhet 10 Ersta Sköndal högskola 12 Olivkvisten 14 Ersta fastigheter

Läs mer

Verksamhetsplan Inledning:

Verksamhetsplan Inledning: Verksamhetsplan 2019 Inledning: Svenska Röda Korsets ändamål är att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5

Läs mer

Vöfabs uppförandekod

Vöfabs uppförandekod Vöfabs uppförandekod Vöfabs uppförandekod Vår vision Vi ska vara ledande på verksamhetsmiljöer med offentligt uppdrag genom: Framgångsrika verksamhetsmiljöer Optimal leverans Unik kompetens Starkt varumärke

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting 2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv.... Beskrivning av personalen.... Om målsättning.... Om stödet..... Om kontaktmannaskapet.... Om metoder.... Om

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Alla behövs för ett bättre Lysekil

Alla behövs för ett bättre Lysekil Alla behövs för ett bättre Lysekil Bäst i klassen i ekonomi Kommunens utgifter är alldeles för stora i förhållande till intäkterna. Moderaterna lovar att skapa en ekonomi som tar oss ut ur krisen. Med

Läs mer