Distribuerad vård Vägen till en bättre livskvalité

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distribuerad vård Vägen till en bättre livskvalité"

Transkript

1 Distribuerad vård Vägen till en bättre livskvalité

2 1. Beskrivning av CeMIDCare CeMID Care är ett kunskapscentrum som har bildats för att möta de krav som antas ställas på en framtida vård och omsorgsverksamhet inom distribuerad vård. CeMID Care grundades genom ett gemensamt initiativ från Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet, Näringslivscentrum, Katrineholms kommun och Institutionen för datavetenskap och elektronik, Mälardalens högskola samt Landstinget i Sörmland. CeMID Care är idag organiserad kring fyra regioner i Mellansverige: Katrineholm, Västerås, Linköping och Örebro. CeMIDCare är en sammanslutning av olika professioner inom området distribuerad vård, representerade av olika verksamheter inom vården, universitet och företag. Verksamheten drivs efter triple helix-principen med samverkan mellan näringsliv, offentliga organisationer och forskning. Det mesta arbetet i centret utförs i projekt som till största delen är självständiga och självfinansierade och som producerar kunskap och/eller produkter. Fokuserade projekt möjliggör att en kreativ arena skapas för initierad kunskap, kunskapsutbyte och kontaktskapande som ger medlemmarna i CeMID Care möjlighet att utveckla nya idéer, projekt och tillsammans med företag ta fram nya produktkoncept. 2. Syfte CeMID Care är en ideell förening och dess ändamål är att skapa en innovativ arena för att öka kunskapen om och användandet av medicinsk teknik, inom området distribuerad vård och omsorg samt möjliggöra kreativa möten för aktörer inom området. Vidare syftar föreningen till att stärka innovationsförmågan i befintliga företag och stimulera framväxt av nya företag. 3. Mål Föreningens övergripande målsättning sammanfattas i följande begrepp: KUNSKAPSUPPBYGGNAD Kunskap om nya eller anpassade medicintekniska system i den distribuerade närvården ska samlas. Kunskapen ska spridas brett inom och utanför nätverket. KOMPETENSUTVECKLING Som ett led av kunskapsuppbyggnaden så är kompetensutveckling en viktig del. Vårdpersonal, forskargrupper och näringslivet ska ges möjlighet till återkoppling om hur väl resultat och produkter fungerar i en klinisk verklighet. Arbetet ska syfta till en dubbelriktad kunskapsöverföring mellan olika aktörer. TILLVÄXTGENERERING Arbetet ska leda till att tillväxten ökar genom att befintliga eller nybildade företag deltar i produktutveckling och produktion av nya tekniska lösningar. 4. Organisationen CeMID Care organiseras kring en styrgrupp som hanterar det löpande arbetet i linje med centrets mål. Referensgrupper formeras när behov uppkommer och representeras av personer med olika kompetens, t.ex. klinisk personal, ingenjörer eller forskare. Det mesta arbetet i centret utförs i projekt som till största delen är självständiga och självfinansierade och som producerar kunskap eller produkter. Föreningen ska attrahera kompetens, kapital och företag som utvecklar området och som bidrar till en ökad kommersialisering av forskningsresultat som i sin tur ska leda till utveckling av nya produkter och tjänster. (Inom området distribuerad vård och omsorg ryms hälsofrämjande, förebyggande, utredande, övervakande, behandlande och rehabiliterande åtgärder. Tekniska innovationer ska även vara stödjande för omsorgen såsom nätverk, kommunikation och trygghet.)

3 4.1. Kunskapsbank Kärnan i arbetet för CeMIDCare är att vara en sammanhållande aktör inom området och därför finns ambitionen att upprätta en sk. Kunskapsbank där information ska vara tillgänglig för partners inom CeMID Care. Kunskapsbanken kan ses som tvådelad I. Dokumenterad information En stor mängd faktakunskap finns dokumenterad inom området och kommer kontinuerligt att samlas i en faktadatabas. Vetenskapliga publikationer Består av referenser till olika vetenskapliga, t.ex Avhandlingar, tidskriftartiklar och examensarbeten NÄRINGSLIV >>> Konferenser Sammanställning av bidrag på konferenser och mässor, t.ex i projekt. Föredrag, abstract och produktdemonstrationer. >>> II. Kunskapsarena Denna del av kunskapsbanken utgörs av en icke-dokumenterad mängd av kunskap som finns hos de partners som ingår i nätverket och som sprids genom det kontaktnät som finns. Exempel är seminarier som syftar till att partners träffas och diskuterar och utbyter erfarenheter och demonstrerar nya resultat. Ett annat exempel är förmedling av kontakter som görs från styrgruppen mellan olika partner när man har identifierat att liknande verksamhet bedrivs inom två projekt eller mellan ett grundforskningsprojekt och ett företag då forskningsresultat har blivit moget för en kommersialiseringsfas. 5. Nätverket Inom CeMID Care har ett betydande nätverk byggts upp med partner från såväl företag, offentliga organisationer, akademier, m fl. GRUNDARE AV CEMID CARE Katrineholms kommun Sörmlands länds landsting Linköpings universitet, Inst. för medicinsk teknik Mälardalens Högskola, Akademin för Innovation, Design och Teknik, MDH AKADEMISKA PARTNERS Nätverket omfattar 4 stora lärosäten i form av Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Örebro Universitet och Uppsala universitet. CeMID Care har kontakt med ca 30 företag och antalet tenderat att växa. Ambitionen har dock varit att i första hand knyta företag som är aktiva VÅRD OCH OMSORG >>> Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjuhuset i Örebro, Mälarsjukhuset i Västerås, samt en mängd primärvårdsenheter, äldreboenden, hemsjukvårdsteam och mobila team deltar i nätverket. OFFENTLIGA ORGANISATIONER CeMID Care samverkar även med ett antal övriga organisationer T.ex incubatorer som Katrineholms entreprenörscentrum och incubera, intresseorganisationer som Hälsans nya verktyg, Brains&Bricks och Robotdalen. INTERNATIONELLA KONTAKTER CeMID Care har inom nätverket på olika nivåer internationella samarbeten, t.ex med Chile, Ryssland, Frankrike, England och Japan. FINANSIERING CeMID Care har sedan starten 2004 främst finansierats via kontant stöd av Regionförbundet Sörmland, Katrineholms kommun, Linköpings universitet, Mälardalens Högskola samt Tillväxtbanken. Utöver detta har även resurser i form av egen tid, lokaler, materiel mm tillkommit.

4 6. Modell för innovationsutveckling Modellen grundar sig på att tillvarata idéer inom omsorg och sjukvård och ge möjlighet för bra innovationer och forskningsresultat att tas från idé till produkt. Bakgrunden till modellen är en insikt i att man ofta inte har ett helhetstänkande genom hela kedjan från idé till produkt. Nedanstående figur beskriver en modell för hur denna problematik kan lösas. Modellen baseras på att innovationer skapas, där olika aktörer kan mötas och idéer tas tillvara. På så sätt skapas ett naturligt filter där intressanta innovationer kommer att prioriteras. Nedre axeln i figuren beskriver flödet från det att en idé har formats till dess att den har kommersialiserats och förts ut i omvärlden. På så sätt förs utvecklingen framåt och nya innovationer, forskningsresultat, produkter och tjänster skapas. I modellen ingår tre grundkomponenter som ska verka för att föra en idé vidare i processen. Dessa är Kompetensuppbyggnad, Kunskapsöverföring och Tillväxtskapande åtgärder. Steg 3. Tillväxtskapande åtgärder: I det sista steget är idén färdigutvecklad och placeras i någon av faserna utveckling, prototyp eller kommersialisering. Forskningsresultat finns och en grupp kring detta är identifierad. I detta steg sker åtgärder för att utveckla idén till produkt. Utvecklade prototyper provas ut i klinisk verklighet, vilket sker i samverkan med kompetenser som finns knutna till programmet. Utprovade och verifierade prototyper omsätts till produkter. Stöd för denna process kan ske genom samarbete med inkubatorer, hjälp att söka riskkapital samt stöd för marknadsföring och försäljning, genom kontakter i den innovativa miljön. Efter dessa steg har idén utvecklats från en identifierad idé till en produkt som finns på marknaden. Steg 1. Kompetensuppbyggnad: När en idé har prioriterats och skall stödjas bestäms var i processen den befinner sig. I kompetensuppbyggnadsfasen sker bedömning om tillräcklig kunskap finns eller om mer forskning måste göras. Här kan idén således placeras i någon av faserna grundforskning eller tillämpad forskning eller direkt gå vidare till steg 2. Steg 2. Kunskapsöverföring: Om idén inte är knuten till aktörer eller om någon kompetens saknas i gruppen kring idén så kommer detta att åtgärdas. Detta görs i fasen teknologiöverföring genom aktivt arbete med att identifiera lämpliga aktörer men även genom nätverket i den innovativa miljön. Detta kan t ex ske genom workshops, seminarier eller elektroniska mötesplatser. När detta är klart förs idén vidare till steg 3.

5 7. Distribuerad vård Sjukhusvård (dock ej den fasta vården), primärvård, vård/omsorg inom särskilt boende, vård/omsorg inom ordinärt boende, ambulerande vård samt kommunikationen mellan dessa ingår i definitionen av distribuerad vård. Det är nödvändigt att utveckla nya metoder och lösningar för att möta de nya behoven i sjukvården, distribuerad vård ses som en möjlig väg att möta dessa behov. IT och modern avancerad teknik kan t.ex. utnyttjas för att erbjuda boende i glesbygden en acceptabel hälsovård med hög kvalité Sjukvården och den tekniska utvecklingen differentieras i huvudsak allt mer mot två inriktningar. Inom slutenvården har spetsteknologin i en högspecialiserad vård fått en allt mer betydande roll för behandling av allt mer komplexa sjukdomstillstånd. Samtidigt förväntas allt mer vård kunna erbjudas patienten i hemmiljö, vilket utgör ett sätt att både bibehålla hög kvalitet inom vården och samtidig hålla nere kostnaderna. De nya utmaningarna kopplade till en åldrad befolkning med ökad inslag av kroniska sjukdomar, behovet av effektivisering genom satsningar på såväl distribuerad vård som renodlad högspecialiserad vård är det som vi beskriver som paradigmskiftet inom omsorg, hälso- och sjukvård. Inom området distribuerad vård och personlig hälsa kan ett tydligt tillväxtområde för tekniska produkter och tjänster identifieras. Avnämare av produkterna återfinns inom såväl hemsjukvård, primärvård, omvårdnad och hemtjänst som hos den privata konsumenten. Vikten av förebyggande hälsovård och friskvård framträder allt tydligare. Distribuerad vård är ett relativt nytt begrepp och terminologin är ibland oklar där olika termer används synonymt, t.ex. hemsjukvård, telemedicin, e-hälsa, m.fl. Sjukvården står idag inför stora utmaningar speciellt vad gäller demografiska frågor i samband med en ökande andel äldre, kraven på kostnadseffektivisering och svårigheten att rekrytera kompetent personal. Det är vår övertygelse att framtidens sjukvård alltmer kommer att utföras utanför sjukhusen som distribuerad vård. Vården kommer till patienten och patientinformation kommer att skickas för konsultation. Följande fyra faktorer påverkar i huvudsak sjukvårdens krav: 1) Typ av sjukdom eller dess grad 2) Åldersutvecklingen 3) Förväntningarna hos patienter och anhöriga 4) Medicinteknisk utveckling Distribuerad vård utgör en viktig arena för förståelse, utveckling och implementering av nya typer av sensorer och sensorsystem. Det finns även möjlighet att framtida generationer kommer att ha än större krav, behov och kunskap på användningen av system. Behoven hos medicinska system skiljer sig mellan olika vårdgivare och vårdtagare. Äldre behöver t.ex. praktiska system för en ökad säkerhet och system som kan överföra information för att kunna få konsultation om hälsotillståndet på distans. Andra patientgrupper kanske har större behov av avancerad övervakning i hemmet. Det är angeläget att utveckla standarder för informationsöverföring, sensorteknologi, sensorsystem och patientjournaler såväl som att bygga sjukvårdsorganisationen så att diagnostik och behandling blir jämförbar med den som erbjuds vid dagens sjukhusbundna vårdform. Syftet med att införa medicinsk teknik i den distribuerade vården är att: - erbjuda en ökad trygghet för patienter och anhöriga. - skapa möjligheter för patienter att stanna hemma längre. - minska behovet av akut sjukhusvård. - minska oron hos patienter, anhöriga och vårdgivare.

6 Trots de potentiella fördelar som kan ses med distribuerad vård så kan innovationer som införs aldrig ses som ersättning för den direkta kontakten som vårdpersonal har med patienten som i de flesta fall har en enormt stor betydelse för vården av patienten. Teknik som skulle kunna användas för avancerad hemsjukvård finns men utnyttjas inte fullt ut, t.ex. tekniker för trådlös överföring eller avancerade sensorlösningar. Ytterligare teknik utvecklas fortlöpande och därför är vi övertygade om att tekniken ger möjligheter att förverkliga visionen om en utbyggd och avancerad hemsjukvård. I framtiden kommer vi även att se bostäder och serviceinrättningar mer anpassade för att möta hemsjukvårdens behov. Införande av teknik i klinisk verksamhet är oftast ett komplicerat problem där man möts av skepsis. Likväl som det finns personal med hög acceptans för teknik så är en stor del av personalen ovan vid ny teknik och ser snarare problem än möjligheter med tekniken. Inte sällan betraktar man tekniken som ett hot mot den egna verksamheten vilket kanske främst beror på att utvecklingen oftare är teknikdriven än behovsdriven. Det är därför av yttersta vikt att inse denna problematik och att klinisk verksam personal deltar i såväl utvecklings-, utprovningssom implementeringsfasen. 8. Tillväxten inom medicinsk teknik I samarbete med näringslivet, universitet/högskola, och samhället i övrigt är hälso- och sjukvården en stark drivkraft för innovationer på ett av världens största tillväxtområden. Vi kan konstatera att medicintekniska produkter (inklusive ITprodukter och tjänster) avsedda för vård och omsorg kan effektivisera och förändra hur vård och omsorg produceras; Medtech products - From Ideas to the Market (MedTech Business Review, Vol 1, No 4, pp 37-43, 2007). Rationellt sett skulle långt fler medicintekniska produkter och tjänster kunna användas i större utsträckning. Man ser ofta att lovande projekt och idéer inte når den kommersiella arenan. Troliga förklaringar kan vara: Företagen ser ingen tydlig marknad för denna typ av produkter. Landsting och kommuner har inte resurser att nysatsa på något som är kostsamt eller som man inte direkt kan mäta effekten av. Företagen saknar ibland insikt och kompetens i sjukvårdsnära produkter och tjänster. Avsaknaden av denna kompetens gör att man riskerar att få fram produkter som inte är anpassade för sjukvårdens behov. Inom dagens vård och omsorg i Sverige sker utvecklingen av vårdutbudet inte i samma takt som motsvarande ökning av vårdbehoven. Samordningen mellan aktörer inom området distribuerad vård och personlig hälsa är för dålig för att tekniska produkter och tjänster skall kunna användas optimalt. De tekniker och hjälpmedel som vi på förhand identifierat som viktiga för tillväxten inom medicinsk teknik är: Medicintekniska produkter, olika sensorer som i framtiden kommer att bli inbyggda i kläder. Hjärtfrekvens, hjärtljud, andningsfrekvens, blodgaser, arbets-ekg och EMG utgör exempel på viktiga parametrar att monitorera. Journalhantering med remisser och remissvar mellan primärvård - sjukhus, sjukhus - sjukhus, landstingsvård och kommunal vård och omsorg (olika vårdnivåer), som omfattar både offentliga och privata vårdgivare. Text, bild, multimedial information kommer att överföras. Här efterfrågas det framförallt integration av olika

7 system för att ha åtkomst till rätt information när den behövs. Beslutsstödssystem, bl a för hypertonibehandling och stressmonitorering. En kvalitativt bättre behandling kan ges med en möjlighet till avsevärda kostnadsreduktioner. - VR-teknik med kirurgi på distans och 3D-teknik för fusion av bl a olika bildgivare på röntgenavdelningar, t ex för neurokirurgiska ingrepp eller en virtuell munhåla i utbildningssyfte vid en tandläkarhögskola. Med VR-teknik finns t ex även projekt som avser att utveckla miljöer som skall göra det lättare för både anhöriga och vårdpersonal att förstå hur exempelvis strokedrabbade patienter upplever sin verklighet. - Utvärderingsinstrument (t ex hämtat ifrån vårdvetenskap, psykologi och beteendevetenskap) för att kunna studera effekterna på e-hälsa. Landsting och kommuner har i Sverige betraktats som de naturliga avnämarna för medicinsk teknik, även om det i begränsad utsträckning funnits privata vårdgivare på markanden. När vi nu vidgar begreppet till att även omfatta system för personlig hälsa och inkluderar system för förebyggande hälsovård och rehabilitering, öppnas även den privata marknaden i form av individer och företag som önskar satsa på en bättre hälsa för egen del eller för sina anställda. Troligen kommer på sikt även den privata konsumtionen av hjälpmedel och vård att utgöra en växande marknad. Invest in Sweden Agency (ISA) har bl a mot den bakgrund vi beskrivit ovan identifierat produkter för vård och omsorg som intressanta för utländska investerare i Sverige. Möjligheter och problem för medicinteknisk industri har lyfts fram i en utredning: Focus Medtech Agenda how to create a successful medtech industry in Sweden, presenterad 2005 av SwedenBio, Swedish Medtech, ISA och Exportrådet. samarbete med en teknikleverantör, ASEA eller då Televerket utvecklade infrastrukturen för telefoni i samarbetes med LM Ericsson. Detta visar på hur man skulle kunna göra innovationsupphandlingar eller teknikupphandlingar från den offentliga verksamheten inom vård och omsorg för att stärka en övergripande struktur i Sverige. 9. Kontaktinformation Projektledare (Forskningsansvarig) Peter Hult Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Universitetssjukhuset Linköping 013/ /9292 Peter.hult@imt.liu.se Projektledare (Näringsliv) Roger Andersson Näringslivscentrum, Katrineholms kommun Vingåkersvägen 6xx xx Katrineholm 0150/ / Roger.Andersson@Katrineholm.se Hemsida För att kunna nå framgång i detta måste industrin och den offentliga hälso- och sjukvården konstruktivt samarbeta genom en ökad aktivitet av kunskapsutbyte och genom att integrera gemensamma aktiviteter. Tillväxten inom området kommer inte att öka om inte fler riskprojekt får möjlighet att se dagens ljus, om inte företag ges möjlighet att ta del av forskningsresultat samt om inte projekten och företagen samverkar med vårdens organisationer. Paralleller kan ses då Sverige elektrifierades med ekonomiskt stöd från staten i

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk

Läs mer

E-hälsa i glesbygd det virtuella hälsorummet skapar trygghet

E-hälsa i glesbygd det virtuella hälsorummet skapar trygghet E-hälsa i glesbygd det virtuella hälsorummet skapar trygghet Vem är det som pratar? Andreas Lundqvist Teknikstrateg på Projektledare Virtuella hälsorum Ny teknik i alla former Civilingenjör i datavetenskap

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus 3 oktober 2018 Emma Spak, Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Bakgrund behov av förändring Goda resultat, hög medicinsk kvalitet

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Kompetensnav inom SIP Smartare Elektroniksystem Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Finansieras av det Strategiska Innovationsprogrammet för Smartare Elektroniksystem (Vinnova/Energimyndigheten/Formas), Kompetensnav

Läs mer

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon SKLs positionspapper om klinisk forskning Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon Bertil Lindahl f.d. forskningsstrateg SKL - Samma fråga diskuteras

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Kompetensnav inom SIP Smartare Elektroniksystem Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Finansieras av det Strategiska Innovationsprogrammet för Smartare Elektroniksystem (Vinnova/Energimyndigheten/Formas), Kompetensnav

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom

Läs mer

för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen

för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen 2017-05-16 Diarienr: HS 2017-00022-12 Strategi för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

När primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer

Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer 3193 - Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer Mona Jonsson, projektkoordinator, Medtech4health mona.jonsson@medtech4health.se Åsa Wallin, Portföljansvarig Kompetens

Läs mer

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Bilaga 10 - Innovationssamverkan

Bilaga 10 - Innovationssamverkan Landstingsstyrelsens förvaltning Upphandling och juridik Upphandlingsavdelningen INNOVATIONSSAMVERKAN 2014-11-24 1 (8) Bilaga 10 - Innovationssamverkan Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm

Läs mer

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte ÖMSESIDIGT LÄRANDE FÖR STUDENTER, PATIENTER OCH PERSONAL PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte Förberett för: Pia Kinhult, Region Skåne Bearbetat av: Lars Lindmark, Jidoka Innovation AB Tomas Kirkhorn,

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Sammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå.

Sammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå. Sammanfattning 1. Hur kan framtidens upphandlingsprocess effektiviseras för att främja nytänkande och innovation? Innovationsupphandling är en politisk fråga, vi behöver hitta andra vägar runt detta. Enkelhet,

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 Vi levererar enligt Region Skånes mål 2017 och tänker fortsätta med det 2018. Vår vision är

Läs mer

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan

Läs mer

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

1 Överenskommelsens parter

1 Överenskommelsens parter 1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv..

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Sjukvård i Sverige Ett mellanstort sjukhus C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Det finns 70 sjukhus till! Och vårdcentraler!! Och privata

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Sjukvården är inne i ett skede av stora förändringar. Den

Läs mer

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Förslag från Moderaterna september 2018 Utveckling kräver idéer och ledarskap! I början av 2000-talet var striderna stora om Vrinnevisjukhuset framtid. Förslag om

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag

Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag Karina Tellinger McNeil, SKL Andreas Namslauer, SSCi Ordnat införande av digitala tjänster och produkter

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Hjälpmedelscenter, HMC, funktion och roll i förhållande till den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen i Region Blekinge

Hjälpmedelscenter, HMC, funktion och roll i förhållande till den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen i Region Blekinge 2018-09-27 Hjälpmedelscenter, HMC, funktion och roll i förhållande till den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen i Region Blekinge Uppdraget Anette Sander, verksamhetschef för Hjälpmedelscenter, HMC,

Läs mer

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver

Läs mer

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver

Läs mer

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt

Läs mer

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer