DOKUMENTATION OCH RIKTLINJER INFÖR DETALJPLAN

Transkript

1 Byggnadsantikvarisk utredning Kronetorps gård DOKUMENTATION OCH RIKTLINJER INFÖR DETALJPLAN Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter

2

3 Byggnadsantikvarisk utredning Kronetorps gård DOKUMENTATION OCH RIKTLINJER INFÖR DETALJPLAN Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Byggnadsantikvarisk utredningt Kronetorps gård -- Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Författare: Maria Johansson och Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Mangårdsbyggnaden sedd från gårdsplanen i öster Malmö Museer 2013

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Kulturhistorisk värdering 7 Antikvariska riktlinjer 10 Generellt 10 Rivningsförbud 10 Råd och riktlinjer vid ändring av byggnader 11 Råd och riktlinjer för park, trädgård och alléer 12 Råd och riktlinjer För gårdsplan och gatbeläggning 13 Råd och riktlinjer för nybyggnation 13 Referenser 14 Årets rapporter 15 Bilagor Bilaga 1 Enskifteskarta 1791 Bilaga 2 Karta 1855 Bilaga 3 Karta 2007 (ortofoto) Bilaga 3 Karta 1885 (utdrag) Bilaga 5 Häradsekonomisk karta 1912 Bilaga 6 Karta 2007 (utdrag ut ortofoto) Bilaga 7 Byggnadsdokumentation Bilaga 8 Bildbilaga Bilaga 9 Ritningsbilaga

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län...Skåne län Kommun...Burlövs kommun Fastighet... Kronetorp 1:1 Ägare...Kronetorp Park AB 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

7 Inledning Kronetorps gård ligger i Burlövs kommun mellan Åkarp och Arlöv. Gården omges av åkermark och en tillhörande trädgård i söder. Gården är utpekad som bevarandevärd bebyggelse på landsbygden i kommunens bevarandeprogram från Gården ingår även i ett riksintresseområde för kulturmiljövården (K77 Alnarp-Burlöv). Föreliggande utredning har upprättats på uppdrag av Ulf Lyddby, Kronetorp Park AB. Bakgrunden är att en detaljplan ska upprättas för området med anledning av planerad exploatering runt gårdsbebyggelsen. Utredningen har utförts under januari 2013 av byggnadsantikvarierna Maria Johansson och Olga Schlyter. Kulturgeograf Lars Persson har också medverkat. Historik 1783 blev det genom en förordning möjligt för den som ägde en gård i en by att bryta ut sin tillhörande mark från övriga byns tegskifte. Själva gårdsbebyggelsen kunde då också flyttas från den gamla bytomten till ett samlat ägoområdet. Ett flertal sådana utbrytningar, eller partiella enskiften, genomfördes i byar kring Malmö från år 1786 fram till enskiftesstadgan kom år I Burlövs by fanns på 1700-talet en gård som var betydligt större än byns övriga. Gården benämndes Storegård och hade sina ägor i ägoblandning med byns övriga gårdar. År 1791 köptes gården av kamreraren Cornelius Alexander Cronsioe, senare adlad Sjöcrona, och hans bröder (enligt källor hette troligen en av bröderna Carl Christian Cronsioe). Strax efter köpet önskade de nya ägarna en utbrytning och 1792 genomfördes ett så kallat partiellt enskifte av Storegårds knappt 200 tunnland mark ur Burlövs byalag. De samlade ägorna till gården förlades till bymarkens västra del (se bilaga 1). Gårdsbebyggelse på karta över partiellt enskifte Se även bilaga 1. På en över det partiella enskiftet har den utbrutna gårdens åker markerats med rosa färg. Där finns också fem byggnadslängor utritade, i princip placerade som dagens ekonomilängor. Bebyggelsen bör dock inte ha uppförts förrän senare, efter genomfört enskifte. Troligen är byggnaderna utritade på kartan i efterhand, eller så avser de planerad bebyggelse. Det finns text på kartan från 1794, vilket indikerar att den kan ha modifierats då. Mangårdsbyggnaden är dock inte utritad. Enligt Burlövs kommuns bevarandeplan uppfördes den 1793 och norra flygelbyggnaden ca MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004 5

8 Av den utbrutna gårdens nya ägor avsattes år 1793 trettio tunnland mark till nio dagsverkstorp. Torparna skulle stå för en del av jordbruksdriften vid gården och dessutom bruka sina torp. Gårdens samlade mark delades i 9 parter eller delar och brukades därefter i ett cirkulationsbruk med en växtföljd som skulle öka åkerns avkastning. Efter utbrytningen på 1790-talet fick gården namnet Kronetorp, troligen efter dess första ägare, Cronsioe köpte den kända Malmösläkten Bergh gården och ägde den fram till Kronetorps gård på karta från Se även bilaga upprättades en karta över gårdens mark. Den visar Kronetorps gårdsbebyggelse relativt centralt belägen på markerna. Söder och sydöst om gården ligger ägor till hemman som drevs i sambruk med Kronetorp. På ett av dessa finns på kartan Kronetorps mölla, en stor holländaremölla uppförd 1841 av Christian Bergh. Kartan från 1855 visar mangårdsbyggnaden flankerad av två flygelbyggnader (varav den norra finns bevarad idag). Mellan norra flygelbyggnaden och mangårdsbyggnaden ligger en magasinsbyggnad i nordsydlig riktning. Denna byggnad fanns kvar in på 1900-talet och finns avbildad i Gods och gårdar från På kartan från 1855 består ekonomibyggnaderna av flera längor placerade runt en gårdsplan. På så vis bildas två gårdsplaner, en i väster vid mangårdsbyggnad och flyglar, och en separat gårdsplan i öster vid ekonomibyggnaderna. Söder om bebyggelsen ligger gårdens trädgård och park. Trädgården är indelad i kvarter med gångar emellan. I dess södra del finns en damm som även finns kvar idag. Parken var en jaktpark som Cronsioe anlade På kartan från 1855 är även två märgelgravar markerade på markerna i närheten av gårdsbebyggelsen. Märgellera grävdes upp och spreds på åkrarna för att höja avkastningen. Av den allé som idag kantar uppfartsvägen ifrån väster till Kronetorp syns inget i 1855 års karta. Allésystemet vid gården finns däremot redovisat på den så kallade Häradskartan från 1910-talets första del (se bilaga 5). Vid den tiden fanns en allé även längs vägen österut från gården mot Burlövs by och söderut mot gården Helenelund och Kronetorps mölla. På Häradskartan från 1910-talets första hälft är större delen av de byggnader som finns på gården idag markerade. Gårdens ekonomibyggnader är enligt Gods och gårdar uppförda mellan 1845 och Liksom på 1855-års karta är ekonomibyggnaderna på häradskartan fyrlängade och omger en egen gårdsplan avskild från mangårdsbyggnaden. På Häradskartan ser man även svinhuset på gårdsplanen och spannmålsmagasinet längst i öster, liksom bostadshusen (röda på kartan) nordöst och sydöst om mangårdsbyggnaden. En liten byggnad som inte finns bevarad idag ligger på gårdsplanen framför mangårdsbyggnaden. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

9 Kronetorps gård på Häradskartan från ca Se även bilaga köptes Kronetorps går av Herman Ulldal Jörgensen, som enligt uppgift arbetade inom cementindustrin. Han genomförde i slutet av 1930-talet en stor renovering och ombyggnad av mangårdsbyggnaden. Man göt då nya bjälklag i betong, källaren grävdes ur och ny trappa byggdes i entréhallen. Även tillbyggnaden vid husets entré i öst byggdes och enligt uppgift sattes större fönster in. Dessa förändringar, samt nya rum för Ulldal Jörgensens sex barn på övervåningen, ritades av de danska arkitekterna Carl Hans Andresen (som under en period var stadsarkitekt i Fredriksberg) och Asger Jeppesen. Enligt Gods och gårdar från 1944 fanns på 1940-talet 13 hästar, 90 kor, 90 ungdjur och 20 svin på gården. Det har även funnits ett flertal anställda, vilket inte minst avspeglas i de många bostadshusen på gården övertog Mogens Ulldal Jörgensen gården av sin far. Mogens bedrev mönsterjordbruk på gården med många kor. På 1970-talet såldes dock kreaturen när bostadsbebyggelsen i Burlöv växte och det inte längre blev möjligt med djurhållning så nära tätbebyggt område. Gården övertogs av sonen Fredrik Ulldal Jörgensen som bland annat födde upp gäss och odlade raps, vete, korn och sockerbetor. Han i sin tur sålde gården till Kronetorp park AB och flyttade själv från gården I bilaga 3. visas hur det område som karterades 1855 ser ut på en flygbild från Det gamla ägorområdet skärs diagonalt av motorvägen mellan Malmö och Lund, som invigdes 1953, och i sydväst finns miljonprogramsområdet Svenshög. I sydöst gränsar Burlövs egnahemsområde och i nordost tangerar E6:an. Kulturhistorisk värdering Kronetorps gård representerar som en storgård i Skåne det agrara näringslivets expansion efter enskiftet. Gården har en lång platskontinuitet som sträcker sig tillbaka till 1700-talet och dess struktur har sedan dess sett liknande ut. Bebyggelsestrukturen är typisk för storgårdar från slutet av 1700-talet med mangårdsbyggnader (corps-de-logi och flyglar) separerade från ekonomibyggnaderna. Byggnadernas varierande ålder speglar gårdens användning under lång tid. I dagens bebyggelse kan man avläsa gårdens historia. De stora ekonomibyggnaderna berättar om omfattande djurhållning. De många bostadshusen förutom mangårdsbyggnaden vittnar om gården som arbetsplats för ett stort antal anställda. Det finns ett värde i att man även i framtiden ska kunna avläsa gårdens historia genom den bevarade bebyggelsen och miljön. Om den omfattande planerade nybyggnationen på markerna runt gården genomförs finns det ett stort värde i att bevara gården som en länk tillbaka till platsens agrara historia. Gården kan även få ett miljöskapande värde som ett variationsskapande och intressant inslag i en i övrigt nybyggd omgivning. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004 7

10 Värde: Byggnad 1 (mangårdsbyggnaden) Mangårdsbyggnaden är en omistlig del av gården. Det är huvudbyggnaden och även gårdens äldsta byggnad. Den är präglad av ombyggnaden på 1930-talet, men har kvar sin karaktär av 1700-talsherrgård. Det avspeglar sig i byggnadens volym, takform symmetri och dess placering på gården, i änden av en allé och med två flyglar mot gårdsplanen. Värde: Byggnad 2 (bostadshus/södra flygelbyggnaden) Tjänstebostaden som ligger som flygel i söder (2), troligen uppförd kring år 1900, har genomgått många förändringar, sannolikt på 1930-talet i samband med åtgärderna på mangårdsbyggnaden. Troligen har byggnadens fasader höjts och taket fått en mer flack form än originalet. Detta ger byggnaden ett något säreget utseende. Byggnaden har ett värde som en del av gårdsbebyggelsen och en av de bevarade lantarbetarbostäderna, men den är inte att betrakta som omistlig i sammanhanget. Däremot är det av mycket stor vikt att platsen är bebyggd, så att gårdens ursprungliga struktur med de två flygelbyggnaderna bibehålls. Värde: Byggnad 3, 4 och 5 (ekonomibyggnader) De stora ekonomibyggnaderna för djurhållning från andra halvan av 1800-talet är de mest väsentliga och karaktärsskapande ekonomibyggnaderna på gården. De är omistliga som en bärande del av gårdsstrukturen. De manifesterar det som varit gårdens näring, nämligen ett storskaligt jordbruk och djurhållning. Byggnaderna har genomgått flera ändringar men har sin grundkaraktär bevarad. Den ursprungliga funktionen är avläsbar, vilket är en avgörande för byggnadernas värde. Det gula teglet är ett typiskt fasadmaterial på ekonomibyggnader i trakten från andra halvan av 1800-talet. Den sparsmakade men dock befintliga dekoren i form av tex tegelfriser antyder en viss ambitionsnivå vad gäller arkitektonisk utformning, vilket ger en bild av gårdens ekonomiska status och betydelse vid tiden. Värde: Byggnad 6 (norra flygelbyggnaden) Den norra flygelbyggnaden är omistlig som den enda bevarade 1700-talsbyggnaden på gården förutom mangårdsbyggnaden. Den har en särpräglad volym och takform som ger den en ålderdomlig karaktär. De bevarade skorstenarna är värdefulla detaljer, då de antyder att byggnaden använts som bostad och/eller brygghus. Ändringarna av delar av byggnaden till garage har förvanskat fasaden mot gårdsplanen. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

11 Värde: Byggnad 7 (svinhus) Svinhuset är värdefullt som en del av gårdens helhetsmiljö. Det visar på gårdens omfattande och varierade djurhållning. Ett separat svinhus av denna skala är typiskt för större skånska gårdar. De idag igenmurade svinluckorna på fasaden mot gårdsplanen är viktiga då de gör byggnadens gamla funktion avläsbar. Värde: Byggnad 8 (magasin) Magasinsbyggnaden är på samma vis som svinhuset en betydelsefull del av gårdens helhetsmiljö. Byggnaden härstammar från tiden före 1912 (den finns markerad på Häradskartan), men har troligen genomgått stora ändringar sedan dess. Karaktäristiskt är dess faluröda träfasader med vita detaljer. Värde: Byggnad 9 (bostadshus) Den yngre av de norra tjänstebostäderna (9) är intressant då den visar på lång kontinuitet i gårdens användning och sociala uppbyggnad. Byggnaden som sådan är dock av begränsat antikvariskt värde. Den är av yngre datum och har en utformning som saknar förankring i omgivningen. Värde: Byggnad 10 (bostadshus) Den äldre av de norra tjänstebostäderna är välbevarad till sin karaktär. Den är mycket värdefull som en del av helhetsmiljön på gården. Volymen, takformen, skorstenarna och materialen är betydelsefulla karaktärsdrag. Värde: Gårdsplaner Gårdens struktur, med två gårdsplaner en vid mangårdsbyggnaden och flyglarna som båda troligen varit bostadshus, och en vid ekonomibyggnaderna är historiskt intressant. Enligt äldre kartor var de båda gårdsplanerna helt separerade genom att ekonomibyggnaderna var fyrlängade. Gårdsplanerna bör ha haft en tydlig funktionsuppdelning. Framför mangårdsbyggnaden ligger den finare gårdsplanen med ett planterat vårdträd, en hög lind med vacker, välformad krona. Gården vid ekonomibyggnaderna har varit bruksorienterad. De öppna gårdsplanerna är en avgörande del av helhetsmiljön och av stort värde. Vårdträdet är ett typiskt inslag med stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Värde: Trädgården och parken Trädgården och parken utgör en värdefull del av gårdsmiljön. Det är mycket typiskt för utflyttade gårdar från tiden kring skiftena med en anlagd trädgård i anslutning till mangårdsbyggnaden. Att dessutom ha en stor inhägnad jaktpark var vanligt vid de stora godsen, och därifrån måste inspirationen ha kommit till att anlägga en park vid Kronetorp. Trädgården är bevarad i sina västra delar, medan de östra (söder om ekonomibyggnaderna) under senare tid har brukats som hage eller liknande, vilket gör att trädgårdskaraktären är försvunnen. I trädgårdens västra del finns en enorm blodbok, som enligt uppgifter är från 1790-talet då gården anlades. Blodboken har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Parken som sträcker sig söder om trädgården har skurits av genom motorvägsbygget, men är norr om motorvägen bibehållen i ursprunglig utsträckning. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004 9

12 Antikvariska riktlinjer Riktlinjerna tar avstamp i ett utkast till detaljplan daterat Förslaget innebär i stora drag att ny bostadsbebyggelse uppförs i direkt anslutning till Kronetorps gård och att huvuddelen av befintlig bebyggelse bevaras. I denna utredning tar vi inte ställning i frågan om huruvida det över huvudtaget är lämpligt ur kulturmiljösynpunkt att bebygga den öppna marken kring Kronetorps gård. Den frågan behandlas separat mellan Burlövs kommun och Länsstyrelsen, då det är fråga om påverkan på ett riksintresseområde. Riktlinjerna är begränsade till byggnadernas exteriörer, eftersom interiörerna har bedömts inte vara av särskilt antikvariskt intresse. GENERELLT Vid ombyggnad av gårdsbebyggelsen för nya funktioner är det viktiga att ändringar genomförs så att gården som helhet bibehåller sin karaktär och historiska struktur. Ändringar av byggnaderna ska genomföras så att deras värdefulla karaktärsdrag bevaras och deras ursprungliga funktion är avläsbar. Många av byggnaderna har genomgått flera förändringar genom årens lopp. Det innebär i flera fall att det är mindre komplicerat ur antikvarisk synvinkel att genomföra nya ändringar. Samtidigt måste man ta stor hänsyn till de värdebärande egenskaper hos byggnaden som fortfarande finns bevarade. Ändringar som innebär en återgång till äldre, dokumenterat utseende är i många fall positivt. I arbetet med denna utredning har det dock inte funnits tillgång på äldre dokumentation av byggnadernas utseende, som till exempel fotografier. Fördjupade efterforskningar kan därför behövas när det kommer till ändring av enskilda byggnader. RIVNINGSFÖRBUD Följande byggnader har avgörande betydelse för att gårdens helhetskaraktär ska bibehållas, och de bör därför förses med rivningsförbud i detaljplan: Mangårdsbyggnaden (1) Ekonomibyggnader (3, 4, 5) Norra flygelbyggnaden (6) Svinhus (7) Magasin (8) Äldre tjänstebostad i norr (10) 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

13 RÅD OCH RIKTLINJER VID ÄNDRING AV BYGGNADER Råd och riktlinjer: Byggnad 1 (mangårdsbyggnaden) Vid ändring av mangårdsbyggnaden är det viktigt att tänka på att dess pampiga karaktär och symmetriska uppbyggnad ska bibehållas. Byggnadens nuvarande utseende, som till del är präglat av 1930-talets ombyggnad, ska bevaras. Ändringar som innebär en återgång till äldre utseende kan dock eventuellt vara motiverat, men det förutsätter att de är välgrundade och att det äldre utseendet kan beläggas tex genom äldre avbildningar. Byggnaden får inte förvanskas eller byggas till. Det innebär att volym, takform, dörr- och fönstersättning ska bevaras liksom fasad- och takmaterial. Om färgsättningen eller andra detaljer ska ändras ska det baseras på dokumenterat historiskt utseende. Vid ändring av fönstren ska de utföras i traditionell stil i trä enligt äldre, dokumenterat utseende. Traditionella material ska användas. Råd och riktlinjer: Byggnad 3, 4, 5 och 7 (ekonomibyggnader och svinhus) Vid ändring av ekonomibyggnaderna är det av stor betydelse att man fortfarande ska kunna avläsa ursprunglig funktion. Fönsterformat, portar, luckor och skorstenar är detaljer som berättar om byggnadernas tidigare användning. Detta innebär inte att samtliga fönster och portar måste bevaras som de är, men man kan hitta lösningar som förenar nya behov med det antikvariska. Stallfönstren (små rektangulära fönster i liggande format) är karaktäristiska på ekonomibyggnaderna och de bör i stor utsträckning behållas. De fönster som sitter där idag är av begränsat värde, och kan med fördel bytas ut till fönster i mer passande stil. Troligen har de ursprungliga fönstren varit stickbågiga, spröjsade gjutjärnsfönster (byggnad 3, 4 och 5). När nya funktioner tar plats i byggnaderna är behovet kanske inte längre detsamma av stora portar. Ett sätt att behålla karaktären samtidigt som man anpassar till ny funktion är att sätta helt glasade partier i de gamla portöppningarna, samtidigt som man låter portarnas dörrblad vara kvar i öppet (men helst stängningsbart) läge. Byggnadernas fasader har generellt sett genomgått många ändringar, vilket är synligt i tegelfasaderna. Öppningar har tagits upp och murats igen, fönster har flyttats och murpartier rivits. Detta ger stora möjligheter att ta upp nya fönster och öppningar i murverk som redan har skadats. Man ska dock vara väldigt varsam när det gäller fasadpartier som inte har rörts tidigare. Även när det gäller ändringar av byggnadernas tak är det viktigt att karaktären av ekonomibyggnad bibehålls. Det innebär att takmaterial bör vara av enklare slag och att det inte bör byggas takkupor eller takterrasser då det ger byggnaden en karaktär av bostadshus. Det finns dock inga hinder för platta takfönster i takfallet. Byggnad 4 har troligen haft homejor i likhet med byggnad 3 och 5. Dessa kan med fördel återskapas. De olika byggnadsdelarnas gamla funktion ska vara avläsbar. Fönsterutformningen avspeglar äldre funktion (större fönster vid västra gavlarna på byggnad 5 och 3, i övrigt stallfönster) liksom detaljer såsom murade skorstenar, och på svinhuset igenmurade svinluckor. Gula tegelfasader får inte putsas eller på annat sätt täckas över. Vid ändring av dörr- och fönstersättning ska äldre utformning vara vägledande. Befintliga fönster i västra delen av byggnad 5 (8 st höga tvåluftsfönster i trä, sidohängda, utåtgående med spröjs) bör bevaras och renoveras. Om de byts ska nya fönster vara likadana vad avser indelning, hängning, dimensioner och profiler på karmar och bågar, material och färgsättning. Vid upptagning av nya dörrar eller fönster ska dessa i första hand placeras där det tidigare funnits öppningar i murverket. Ingrepp i ursprungligt murverk ska inte tillåtas annat än i undantagsfall. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004 11

14 Traditionella material och kulörer ska användas. Enstaka inslag kan göras med moderna material och utformning. Äldre befintliga portar i trä kan med fördel behållas, alternativt återskapas med samma utseende. Den lägre byggnadsdelen som sammanlänkar byggnad 5 och 4 kan rivas. Taken ska vara belagda med antingen svart papp eller fibercementplattor (korrugerade eller kvadratiska). Takkupor ska inte uppföras. Råd och riktlinjer: Byggnad 6 (norra flygelbyggnaden) Flygelbyggnadens ålderdomliga karaktär kommer främst till uttryck i volym och takform. Därför är de viktiga att bevara. Några större takkupor är inte lämpliga på denna byggnad, däremot kan man tänka sig små, halvrunda takkupor ( homejor ). Även takfönster i takfallet, i begränsad omfattning och storlek, och i traditionell stil är antikvariskt acceptabelt. Av takets utformning kan man dra slutsatsen att det ursprungligen varit ett stråtak. Vid ändring av takmaterial är det lämpligt att återgå till stråtak, alternativt lägga svart tjärpapp på trekantsläkt eller enkupigt, rött lertegel. Stora ändringar har gjorts i fasaden som vetter mot gårdsplanen. Garageportarna saknar antikvariskt värde. Här kan man med fördel bygga om fasaden till ett utseende som stämmer bättre överens med övriga fasader. Byggnaden får inte byggas till. Takkupor får endast uppföras i begränsad storlek och omfattning. Traditionella material ska användas. Skorstenar ska bevaras. Äldre tvåluftsfönster i trä (sidohängda, utåtgående med en tvärgående spröjs) bör bevaras och renoveras. Om de byts ska nya fönster vara likadana vad avser material, indelning, hängning samt dimensioner och profiler på karmar och bågar. Råd och riktlinjer: Byggnad 8 (magasin) Magasinsbyggnaden har genomgått många ändringar, och fasaderna förefaller vara något av ett lappverk. Byggnaden har dock en stark karaktär som är typisk för stora ekonomibyggnader av det här slaget. Den enkla men tydliga uppbyggnaden innebär att byggnaden tål flera ändringar utan att dess värdefulla karaktärsdrag går förlorade. Värdefulla karaktärsdrag är byggnadens volym samt fasader i röd träpanel med vita detaljer. Takkupor ska inte uppföras. Råd och riktlinjer: Byggnad 10 (äldre tjänstebostad i norr) Funktionen och karaktären av bostadshus är viktig att bibehålla. Traditionella material ska användas. Likt befintligt (putsade fasader, lertegelpannor på taket, fönster i trä) eller enligt äldre dokumenterad utformning. Fönstren ska bevaras likt befintliga, alternativt enligt äldre dokumenterad utformning. Eventuella tillbyggnader ska vara underordnade befintlig byggnad, och ska inte placeras mot söder. RÅD OCH RIKTLINJER FÖR PARK, TRÄDGÅRD OCH ALLÉER Den västra delen av trädgården, som ligger söder om mangårdsbyggnaden (1) och södra flygelbyggnaden (2), ska inte bebyggas och bör skyddas från bebyggelse i detaljplan genom exempelvis prickmark. Marklov bör införas för fällning av större träd i trädgården, framför allt gäller det den stora blodboken. 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

15 Parken söder om trädgården bör vara tillgänglig för allmänheten. En skötselplan bör tas fram för park och trädgård. Allén som leder västerut från mangårdsbyggnaden har ett stort värde och ska bevaras och kompletteras där träd saknas. RÅD OCH RIKTLINJER FÖR GÅRDSPLAN OCH GATBELÄGGNING Gårdsplanerna (en vid mangårdsbyggnaden och en vid ekonomibyggnaderna) ska hållas obebyggda och öppna. Ny byggnad kan uppföras mellan de båda gårdsplanerna (se nästa stycke) Vårdträd framför mangårdsbyggnaden bör skyddas genom att marklov för fällning införs i detaljplan. Vägar belagda med smågatsten med mittremsa i svart gatsten bör bevaras med bibehållen beläggning. RÅD OCH RIKTLINJER FÖR NYBYGGNATION Om byggnad 2 (södra flygelbyggnaden) rivs ska den ersättas med en ny byggnad. Det är av avgörande betydelse för gårdens karaktär att gårdsplanen framför mangårdsbyggnaden är inramad med flygelbyggnader. En ny byggnad ska ha samma placering och planform som befintlig. Det är av stor vikt att byggnaden får ett uttryck (volym, höjd, material och färgsättning) som gör att den är anpassad till platsen och smälter in som ny flygelbyggnad. Takformen ska vara sadeltak och höjden ska inte överstiga norra flygelbyggnadens (6) höjd. En ny byggnad kan uppföras i nordsydlig riktning öster om flygelbyggnaderna (2, 6). På så vis återgår man till den äldre strukturen, med gårdsplanen vid ekonomibyggnaderna avskild från den vid bostadshusen. Det är av stor vikt att byggnaden får ett uttryck (volym, höjd, material och färgsättning) som gör att den är anpassad till platsen och smälter in. Takformen ska vara sadeltak och höjden ska inte överstiga ekonomibyggnadernas höjd (3, 4 och 5). Nybyggnation på tidigare åkermark väster om mangårdsbyggnaden bör anpassas i höjd till mangårdsbyggnaden. En upptrappning av bebyggelsens höjd kan ske mot väster. För att förstärka den pampiga uppfarten mot mangårdsbyggnaden bör bebyggelsen utformas symmetriskt på norra respektive södra sidan av allén. Ny bostadsbebyggelse norr om gårdsbebyggelsen bör uppföras som enfamiljshus eller parhus. Utformning vad gäller material, volym och placering bör anpassas till byggnad 10. I övrigt kan husen ha ett modernt formspråk. Ny bebyggelse kan i begränsad omfattning uppföras söder om byggnad 3, på yta som historiskt sett varit trädgård. Bebyggelsen här ska i höjd och volym anpassas till den äldre gårdsbebyggelsen. Detta beroende på att sambandet mellan gården och park/trädgård är av betydelse och inte bör störas med alltför storskalig bebyggelse. Hus i detta läge bör vara i 1 ½ plan. På grund av motorväg och vegetation finns inga siktlinjer från gården mot till exempel Burlövs kyrkby att ta tillvara. Ur den synvinkeln finns därför inga hinder för nybyggnation öster om gården. Från uppfarten till gården, väster om mangårdsbyggnaden, är Kronetorps mölla synlig. Detta är en siktlinje man med fördel kan beakta i planarbetet. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004 13

16 Referenser Litteratur Ohlén, Carl-Eric, Sydow, Waldemar von & Björkman, Sten (red.), Svenska gods och gårdar. D. 4, Skåne, 1, Södra delen, Svenska gods och gårdar, Uddevalla, 1944 Bevarandeplan 2000 Burlövs kommun Weibull, C. G., 1923, Skånska jordbrukets historia intill 1800-talets början, skrifter utgivna av de skånska hushållningssällskapen med anledning av deras hundraårsjubileum år Länsstyrelsen i Skåne, 1984, Kulturminnesvårdsprogram för Skåne, del Malmöhus län. Opublicerat material Vård och underhållsplan Kronetorps mölla, Anders Reisnert, Malmö Museer 2008 (rapport nr: 2008:018) Muntliga uppgifter Ulf Lyddby, Kronetorp Park AB Kartmaterial Lantmäterikontoret i Malmö Burlövs sn. akt 4, storskifteskarta över Burlövs by, 1778 (med partiellt enskifte år 1791). Burlövs sn. akt 38, karta över Kronetorps gård och hemman i sambruk, Tryckta kartor Häradsekonomiska kartan (häradskartan) över Malmöhus län, bladet Alnarp, Flygbilder Ortofoto över Malmö stad, 2007, Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad. Internetreferenser Kronetorppark, (Hämtad ) Lomma-Burlös Släkt och folklivsforskare, (Hämtad ) Skånskan Dagbladet, Flyttlasset lämnar snart gården, /flyttlasset-lamnar-snart-garden (Hämtad ) Övriga källor Bebyggelseregistret RAÄ ( ) Arkitektritningar över Kronetorps mangårdsbyggnad. Ark: Carl Hans Andresen och Asger Jeppesen, troligen ritade på 1930-talet. Kronetorp Park AB. 14 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:004

17 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka Invändig restaurering.malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län.

18 Bilaga 1 Storskifteskarta över Burlövs by, 1778 (med partiellt enskifte år 1791). Kronetorps gård är markerad.

19

20 Bilaga 2 Karta över Kronetorps gård och hemman i sambruk 1855.

21

22 Bilaga 3 Det området som karterades 1855 (bilaga 2) är markerat på detta ortofoto över Malmö stad 2007

23

24 Bilaga 4 Kronetorps gård 1855 (utdrag ur karta i bilaga nr 2)

25

26 Bilaga 5 Häradsekonomisk karta över Kronetorps gård 1912

27

28 Bilaga 6 Kronetorps gård 2007 (Ortoforto)

29

30 Bilaga 7 Byggnadsdokumentation utförd i januari 2013 av Maria Johansson, Malmö Museer

31 Byggnadsdokumentation Skiss över byggnaderna och gårdsplanen (Maria Johansson, Malmö Museer)

32 BYGGNAD 1 -- BOSTADSHUS Byggnaden har en rektangulär planform och är uppförd i 2,5 våningar. Fasaderna är slätputsade och vitmålade med en putsad sockel målad i en gråsvart kulör. Centralt på östra fasaden, mot gårdsplanen, finns ett utskjutande entrépart i en våning med en balkong med smidesräcke över. På den norra gaveln finns en tillbyggnad i två våningar och på den södra gaveln en inglasad veranda i en våning med balkong med smidesräcke över. Taket är ett brant mansardtak med valmade gavelspetsar, belagt med enkupigt rött lertegel. Även husets norra entréparti har mansardtak, dock utan valmad gavelspets. Byggnaden har två symmetriskt placerade skorstenar i gult tegel. På byggnadens båda långsidor, östra och västra, finns tre takkupor på vardera sidan. Kuporna är klädda med brunmålat trä och plåt. Fönstren är symmetriskt placerade på fasaden. Äldre fönster förekommer i form av sidohängda brunmålade spröjsade tvåluftsfönster eller korspostfönster. Dock är många fönster utbytta mot plastfönster, spröjsade en- eller tvåluftsfönster. Den inglasade verandan på södra gaveln har större fönsterpartier av modernare slag. Entrédörrarna är av modernare slag i trä. Byggnaden är ursprunglige gårdens mangårdsbyggnad. Den är uppförd 1793 (Bevarandeplan för Burlövs kommun) och har fortfarande ett klassicistiskt uttryckt med symmetriskt placerade fönster och mansardtak. Även volymen liksom att den flankeras av två flyglar är typiska för tiden trots att den ena flygeln ersatts av en yngre byggnad. Byggnaden är idag starkt präglad av ombyggnationen på 1930-talet då bland annat tillbyggnaderna byggdes och fasaderna troligen slätputsades. Även fönstren har med största sannolikhet förstorats vid något tillfälle. Byggnadens östra långsida, gårdssidan

33 BYGGNAD 2 -- BOSTADSHUS Den 1,5 våningshöga byggnaden har en rektangulär planform. På norra långsidan, mot gårdsplanen, finns ett öppet entréparti med en övre del av murat tegel och en gjuten betongtrappa. På husets baksida, sydsidan, finns ytterligare en ingång med en gjuten betongtrappa upp. På den östra gaveln finns ett utskjutande entréparti i en våning med sadeltak och en gjuten betongtrappa. Fasaderna är slätputsade och vitmålade med en hög putsad sockel målad i en gråsvart kulör. Taket är ett sadeltak belagt med eternitplattor. Byggnaden har två symmetriskt placerade skorstenar murade i gult tegel. På norra takfallet finns två takkupor, troligen inte ursprungliga att döma av dess utformning. På norra sidan finns även ett spröjsat takfönster i järn. På det södra takfallet finns ytterligare en takkupa, likt de på norra sidan, samt tre takfönster, två av dem spröjsade i järn och det tredje ospröjsat enluftsfönster i trä. Det finns både äldre tvåluftsfönster i trä, med eller utan spröjsar, och modernare enluftsfönster. Mellan fönstren och takfoten är avståndet relativt högt. Dörrarna är av trä med knottrigt insynsskyddat glas. På norra gaveln, bredvid entrén, finns en utvändig nergång till källaren. Mellan östra entrén och Byggnad 3 bredvid finns en mur med en dörröppning. Muren är vitputsad med en mörkt putsad sockel, likt boningshuset. Byggnaden är uppförd runt sekelskiftet 1900 (Bevarandeplan för Burlövs kommun). Den är rödmarkerad på Häradskartan från 1910-talet vilket visar att den då används som bostadshus. Sannolikt är den uppförd som lantarbetarbostad. Någon gång har troligen vinden inretts och i samband med det har fasaden byggts på och taket höjts, troligen på 1930-talet i samband med renoveringen av mangårdsbyggnaden. De yngre dörrarna är troligen från 1950-talet att döma från dess utformning med ett centralt placerat knottrigt insynsskyddat glas vilket var typsikt för tiden. Fönstren är troligen inte ursprungliga. Byggnadens norra långsida, gårdssidan

34 BYGGNAD 3 -- EKONOMIBYGGNAD Den 1,5 våningshöga byggnaden har en rektangulär planform. På norra fasaden finns två symmetriskt placerade homejor med markerade hörn och strax under takfoten finns igensatta muröppningar. Fasaderna är murade med gult tegel i kryssförband. På övre delen, strax under takfoten, finns en enkel tegellist och över fönster och tidigare dörröppningar finns stickvalv. Homejorna och byggnadens gavelpartier har trappstegsfris strax under gavelspetsen. De flesta fönstren är liggande rektangulära och spröjsade träfönster. Dock förekommer äldre korspostfönster och spröjsade tvålufts- eller smala enluftsfönster i trä. Vid de två homejorna finns två portar med bräddörrar med rundad överkant. Den övre porten, logporten, har fiskbensmönster och stallporten är av enklare modell. Taket är ett sadeltak, belagt med eternit. På taket finns även takfönster, spröjsade i järn, och vid dess västra gavel en murad skorsten i gult tegel. Byggnaden är troligen uppförd under 1800-talets andra hälft att döma av dess arkitektur. Byggnaden har sannolikt fungerat som kostall att döma av de rektangulära liggande fönstren. Vindsvåningen har i så fall används för foderförvaring. Ursprungligen har fönsteröppningarna varit större vilket de igenmurade större fönsteröppningarna som är synliga på fasaden kring befintliga fönster visar. Troligen har ursprungliga fönsteröppningar haft stickvalv, vilket är synligt ovan ett av fönstren på norra långsidan. De befintliga plana stickvalven har troligen tillkommit senare, i samband med befintliga rektangulära fönster. De äldre fönstren på byggnadens västra gavel är inte ursprungliga. Ursprungligen har det funnits större fönster- eller dörröppningar som idag är igenmurade eller ersatta av mindre fönsteröppningar. Dessa igenmurade partier är dock synliga på fasaden. Troligen har byggnadens västra del använts som tjänstebostad att döma av fönsterutformningen. Dörr- och portöppningarna är ursprungliga, dock inte taktäckningen. Byggnad 3 - norra fasaden, mot gården

35 BYGGNAD 4 -- EKONOMIBYGGNAD Byggnaden är byggd i 1,5 våningar med en rektangulär planform. Byggnadens arkitektur liknar byggnad 3 och 5, dock enklare utan tegeldekor på långsidorna, och tolkas därför som yngre än de byggnaderna. Byggnaden går i vinkel och är hopbyggd med byggnad 5 genom en lägre verkstadsbyggnad. I söder är byggnaden hopbyggd med byggnad 3. På byggnadens baksida, östra långsidan, finns en homeja. Strax under takfoten finns igensatta muröppningar. Fasaderna är murade med gult tegel i kryssförband och saknar, till skillnad från byggnad 3 och 5, dekorativ list på långsidorna (öst och väst). Dock är byggnadens gavlar dekorerade med trappstegsfris och list i tegel. På byggnadens norra gavel är två av fönstren dekorerade med spetsbågar. Taket är ett sadeltak, belagt med korrugerad eternit. På taket finns spröjsade takfönster i järn och på det östra takfallet även en takkupa. På taket finns även tre runda gjutna ventilationshuvar. De flesta fönstren är liggande rektangulära och spröjsade träfönster. Även runda fönster förekommer på byggnadens gavlar. Fönsterbänkarna är av maskinslaget hårdbränt tegel. Såväl dörrarnas överljus som dörrarnas och portarnas dörrblad är av trä. Portarna är enkla pardörrar med rundad överkant eller skjutportar med två dörrblad, målad med en brunsvart kulör. En äldre trädörr med spröjsat överljus i trä finns på byggnadens västra långsida. Av utformning och arkitektur att döma är byggnaden troligen uppförd i slutet av 1800-talet. Fönstren har sannolikt ursprungligen varit gjutjärnsfönster som senare bytts ut till dagens brunmålade spröjsade träfönster. Även de plana stickvalven har troligen tillkommit vid samma tid. Fönsterbänkarna har troligen varit murade med samma tegel som den övriga fasaden, men har vid ett senare tillfälle ersatts av det maskinslagna hårdbrända teglet. Spetsbågarna ovan fönstren på gaveln är troligen rester efter tidigare fönsteröppningar, men som ersatts av befintliga mindre fönster. De igensatta muröppningar strax under takfoten tolkas som rester från en homeja som fanns där innan taket byggts om. Dörr- och portöppningar är troligen ursprungliga. Portarna med sidohängda dörrar är sannolikt också original däremot inte taktäckningen. På byggnadens östra långsida finns en tydlig gräns i teglet mellan Byggnad 4 och 3. Troligen har Byggnad 4 ersatt en äldre byggnad som varit hopbyggd med Byggnad 3. Byggnad 4 - västra långsidan, mot svinhuset

36 BYGGNAD 5 -- EKONOMIBYGGNAD Byggnaden är byggd i 1,5 våning med en rektangulär planform. Centralt på byggnadens södra långsida finns två symmetriskt placerade homejor. Fasaderna är murade med gult tegel i kryssförband. På den västra gaveln finns en dekorativ trappstegsfris strax under takfoten samt en dekorativ tegellist på fasadens mitt. Över fönstren finns även stickvalv. Taket är ett sadeltak belagt med korrugerad eternit. Byggnaden har en skorsten och på den södra långsidan finns tre spröjsade takfönster i järn. På västra gaveln finns höga spröjsade tvåluftsfönster, brunmålade i trä. Det finns även högt placerade rektangulära fönsteröppningar på byggnadens fasader. Dörr och portöppningarna är troligtvis ursprungliga. På de två homejorna finns en logport av brunmålade brädor i fiskbensmönster. På byggnadens södra och norra långsida finns stora skjutportar med två dörrblad med överljus av brunmålat trä. Byggnaden är troligen uppförd under 1800-talets senare hälft, och är samtida med Byggnad 3, att döma av dess lika arkitektur. Den västra delen av byggnaden har troligen varit tjänstebostad eller brygghus tidigare att döma av fönstrens utformning och skorsten. Byggnadens tvåluftsfönster har sannolikt ursprungligen varit gjutjärnsfönster men som vid ett senare tillfälle bytts ut till dagens spröjsade brunmålade träfönster. Skjutportarna på den södra långsidan har troligen ersatt tidigare bräddörrar, lika de vid homejorna på Byggnad 3. Byggnad 5 - södra långsidan, mot gården

37 BYGGNAD 6 - EKONOMIBYGGNAD Byggnaden är uppförd med en rektangulär planform i 1,5 våning. Fasaderna är i ljusgul stänkputs med en putsad sockel målad i en gråsvart kulör. Taket är ett brant sadeltak med valmade gavelspetsar, belagt med eternitplattor. Byggnaden har två murade skorstenar och i takfallen mot norr och söder finns små spröjsade takfönster i järn. Fönstren är spröjsade en eller tvåluftsfönster i brunmålat trä. På byggnadens södra långsida finns fyra brunmålade portar av trä. Bredvid portarna finns en enklare brunmålad trädörr. På byggnadens norra långsida finns en brunmålad port, samt en gråmålad modernare entrédörr. Strax under den valmade gavelspetsen på den östra gaveln finns en lastlucka med en fönsterbänk av sten. Byggnaden är uppförd ca 1795 (Bevarandeplan för Burlövs kommun). De stora portarna på byggnadens södra långsida visar att den har använts som garage. Dessa är dock inte ursprungliga utan har troligen tillkommit vid den stora ombyggnationen av mangårdsbyggnaden på 1930-talet. Byggnadens ursprungliga funktion är dock svårtolkad då fasaden förändrats stort. Byggnadens södra långsida, mot gården

38 BYGGNAD 7 -- EKONOMIBYGGNAD Byggnaden är byggd med en rektangulär planform i 1,5 våning. Fasaderna är murade med gult tegel i löpförband. Sockeln är putsad och omålad. På byggnadens västra långsida finns igenmurade öppningar, troligen svin- eller gödselluckor. Taket är ett brant sadeltak, belagt med korrugerad eternit. På taket finns små spröjsade takfönster i järn. Fönstren är högt placerade rektangulära träfönster med fönsterbänkar av maskinslaget hårdbränt tegel. På norra och södra gaveln finns pardörrar samt logportar i trä, målade i en svartbrun kulör. På byggnadens östra fasad finns en enkeldörr av trä, målad likt de övriga dörrarna. Byggnaden finns med på kartmaterial första gången på den Häradsekonomiska kartan från 1912 (se bilaga 5) och därmed är den troligen uppförd kring sekelskiftet Dess läge, volym och fönsterplacering, tillsammans med muntlig källa tyder på att byggnaden är uppförd som gårdens svinhus. De högt placerade träfönstren är sannolikt inte ursprungliga, utan ersatt befintliga fönster i järn. Fönsterbänkarna har troligen varit murade med samma tegel som den övriga fasaden, men har vid ett senare tillfälle ersatts av maskinslaget hårdbränt tegel. Dörr- och portöppningar är troligen ursprungliga. är uppförd som svinhus. Den Byggnad 7 - västra långsida, mot gården

39 BYGGNAD 8 -- EKONOMIBYGGNAD Byggnaden är byggd med en rektangulär planform. Byggnaden är hög och dess norra del skjuter upp från takfallet i två våningar. Där finns även en murad skorsten. På byggnadens östra långsida finns ett skärmtak i plåt som sticker ut från fasaden. Fasaderna är av rödmålat trä med vitmålade knutar och lister samt en murad nedre del. Södra gaveln är täckt med röd korrugerad plåt. Taket är ett sadeltak, belagt med svart korrugerad plåt. Både ospröjsade enluftsfönster och rektangulära spröjsade fönster förekommer. På stora delar av de båda långsidorna, östra och västra fasaden, finns stora portar. Det finns både skjutportar och slagportar av rödmålat trä. På östsidan finns även en större verkstadsport i grå plåt. På kartan från 1855 (se bilaga 2) finns en byggnad på platsen där befintlig byggnad idag ligger. Dock är befintlig byggnad sannolikt uppförd senare, troligen i slutet av 1800-talet att döma av dess arkitektur. Byggnaden har sannlikt använts för torkning och förvaring av spannmål. Det högre partiet på byggnadens norra del är troligen en torkanläggning för spannmålssilon som ryms i denna del av byggnaden. Byggnad 8 - västra långsidan

40 BYGGNAD 9 -- BOSTADSHUS Byggnaden är ett enplanshus med vitmålad träpanel. Taket är ett flackt sadeltak belagt med shingel och på framsidan, byggnadens sydsida, finns en entré med en farstukvist. På tomtens sydvästra sida finns ett kompletterande garage. Bostadshusets södra fasad, mot gården BYGGNAD BOSTADSHUS Det 1,5 våningshöga bostadshuset är putsat och vitmålat med en sockel i en mörk kulör. På husets norra långsida finns ett utskjutande entréparti. Taket är ett sadeltak, belagt med tvåkupigt rött lertegel. Huset har två skorstenar symmetriskt placerade, en murad i gult tegel och en täckt med plåt. Fönstren är två- eller treluftsfönster av trä. Norr om huset finns ett tillhörande garage/uthus med tre stora garageportar. Byggnaden finns med på kartmaterial första gången på den Häradsekonomiska kartan från 1912 (se bilaga 5) och är därmed troligen byggd runt sekelskiftet Bostadshusets södra fasad, mot gården

41 GÅRDSPLANEN, TRÄDGÅRDEN OCH PARKEN Trädgård Park Trädgård och park (Ortoforto 2007) Gårdsplanen som omger gårdsbebyggelsen är till viss del belagd med gatsten och till viss del av betong och asfalt, gårdsplanens mitt (se markering på kartan ovan) är dock gjuten. Troligen har den använts som gödselplatta. Vägen som sträcker sig runt gården, från allén i väst till spannmålsmagasinet öst, är gatstensbelagd med en centralt placerad mittremsa av mörkare gatsten. Remsan fortsätter även in på gårdsplanen mellan byggnaderna. Väster om ett av de friliggande bostadshusen (byggnad 10) ligger en cirkulär öppen yta som är kantad av träd i norr. Mellan bostadsbyggnaderna (byggnad 1, 2 och 6) och ekonomibyggnaderna (byggnad 3, 4, 5 och 7) finns ett mindre buskage av träd, i övrigt är gårdsplanen öppen. Centralt placerad framför mangårdsbyggnaden finns ett vårdträd i form av en stor lind. Söder om mangårdshuset ligger trädgården i en nord-sydlig riktning. I trädgården, strax utanför den inglasade verandan på mangårdsbyggnaden står en blodbok från tiden då Kronetorps gård anlades (Kronetorp park) och vars stam idag är ca 6 meter i omkrets. Söder om boken, i trädgårdens sydligaste del, finns en mindre damm och därefter övergår trädgården i resterna efter en jaktpark som Cronsioe lät anlägga. Parken består idag av en tät bokskog som har minskat i storlek sedan E22 anlades. Väg med en centrerad rad av mörkare gatsten (ovan). Blodboken (t.h)

42 Bilaga 8 Bildbilaga Bild 1 Kronetorps mangårdsbyggnad med en tidigare magasinsbyggnad till höger i bild. Bilden är troligen från tidigt 1940-tal (Svenska gods och gårdar del IV) Bild 2 Mangårdsbyggnaden. Här syns den norra och östra utbyggnaden

43 Bild 3 Mangårdsbyggnadens västra långsida, mot allén Bild 4 Mangårdsbyggnadens södra gavel med inglasad veranda Bild 5 Byggnad 2 - västra gaveln med utskjutande entréparti

44 Bild 6 Byggnad 2 - baksidan, sydsida, mot trädgården och jaktparken Bild 7 Byggnad 3 - norra långsida med homeja. Här syns också igenmurade större fönsteröppningar.

45 Bild 8 Byggnad 3 - baksidan, sydsidan Bild 9 Byggnad 4 - västra långsidan. Här syns portar och en av de igensatta muröppningarna som troligen varir en homeja. innan takets lades om

46 Bild 10 Utskjutande takstolar/stödkonsoler Bild 11 Äldre dörr Bild 12 Byggnad 4 t.v och 5 t.h - norra fasaden

47 Bild 13 Byggnad 4 -- östra långsidan, spannmålamagasinet t.v Bild 14 Byggnad - södra långsidan

48 Bild 15 Byggnad 5 - västra gavel. Denna del av byggnaden har troligen varit tjänstebostad tidigare att döma av fönstrens utformning. Bild 16 Takstolsslut på byggnad 5

49 Bild 17 Takfönster på byggnad 6 Bild 18 Byggnad 6 - östra gaveln

50 Bild 19 Byggnad 6 - norra långsidan Bild 20 Svinhuset sedd från gårdsplanen

51 Bild 21 Sapnnmålsmagasinets västra långsida Bild 22 Träport på spannmålsmagasin

52 Bild 23 Spannmålsmagasinets östra långsida. Här syns även skärmtaket Bild 24 Jaktparken (ovan). Bilden t.h, en mindre damm i trädgården

53 Bild 25 Gatstensbelagd väg med mittremsa av mörkare gatsten Bild 26 Grindstolpar mot den västra allén. (ovan) Bilden t.h, västra allén