REVISIONSRAPPORT. Granskning av Årsredovisning 2004 Landstinget Halland Anita Andersson. Leif Jacobsson.

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av Årsredovisning 2004 Landstinget Halland Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande synpunkter Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionsmetod Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Finansiell analys Personalredovisning Redovisning Resultaträkning Balansräkning Driftredovisning Investeringsredovisning Finansieringsanalys Övrigt17 5 Verksamhetsberättelser Finansförvaltning Likvida medel Pensionsförvaltning Miljöredovisning Sammanställd redovisning

3 1 Sammanfattande synpunkter Vår bedömning är att upprättad årsredovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild över landstingets resultat och ekonomiska ställning för räkenskapsåret 2004 och är upprättad enligt god redovisningssed. Vårt helhetsintryck är vidare att upprättad årsredovisning är av god kvalité. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2003 att de nämnder som vid årsskiftet 2003/2004 var i obalans ska efter samråd med landstingsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan som visar hur nämnden når ekonomisk balans senast vid ingången av Detta arbete har varit framgångsrikt. Några nämnder visar dock fortfarande underskott. Med utgångspunkt från våra granskningsiakttagelser vill vi nämna följande: Nämndernas redovisning av sitt uppdrag. Vi bedömer att nämnderna i stort följer den struktur som anges i anvisningarna. Nämnderna redogör på övergripande nivå för avstämning av mål- och måluppfyllelse. I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett negativt resultat. I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades en prognos med ett negativt resultat på 67,7 mnkr för landstinget. Årets resultat slutade på 8,5 mnkr. Vi har noterat att träffsäkerheten i prognoserna under året visar avvikelser för några nämnder. Vi ser som angeläget att man fortsätter att utveckla prognosarbetet ytterligare för att ge beslutsfattarna ett fullgott underlag. Ett av landstingsfullmäktiges mål för 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2002 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 102,2% till 100,2%. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98%. Det är vidare nödvändigt att den nuvarande negativa trenden när det gäller soliditetsutvecklingen bryts. År 2000 uppgick soliditeten till 70,8% och i bokslutet för 2004 till 62,8%. Målet är att soliditeten skall överstiga 60%. 3

4 Vi anser att landstingets målmedvetna arbete med att skapa en ekonomi i balans har utvecklats i positiv riktning och börjar ge önskvärd effekt. Ändamålsenliga metoder för att styra ekonomin åt rätt håll har utvecklats. I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförelser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas. Sammantaget anser vi också att måldokumentet i årsredovisningen har utvecklats. Det finns konkreta målsättningar och lättillgängliga bedömningar av måluppfyllelsen för besöks- och behandlingsgarantierna. I samråd med landstingets ekonomiavdelning har vi granskat att landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer gällande normering. Landstinget följer merparten av rekommendationerna på ett bra sätt. Förbättringsområden som är kända är tidpunkt för när avskrivning skall påbörjas för fastigheter samt leasingrekommendationen. Vad gäller förrådssystemet Oden kvarstår vår bedömning, att detta hittills inte uppfyllt de krav på tillförlitlighet och säkerhet som kan ställas på ett modernt förrådssystem. Vi har påtalat dessa brister under de två senaste åren och vi vill betona vikten av att landstinget har ett tillförlitligt förrådssystem. 4

5 2 Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Landstinget Hallands revisorer granskat årsredovisningen för Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. Vad gäller nämndernas redovisning, d v s internredovisningen, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Granskningen som sker utifrån ett väsentlighetsoch riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 5

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling samt efterlevnaden av balanskravet. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. 3 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall bl. a innehålla: en översikt över utvecklingen av landstingets verksamhet en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet en redovisning av hur utfallet förhåller sig till budget Vi har granskat att förvaltningsberättelsen innehåller tillräckliga uppgifter om: förhållanden som är viktiga för ekonomin händelser av väsentlig betydelse förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Förvaltningsberättelsen innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen i Landstinget Halland, ekonomisk analys samt redovisningar avseende personal, miljö, välfärd samt kvalitet. 3.1 Måluppfyllelse Enligt landstingets årsredovisning är det landstingsfullmäktiges mål och därtill hörande strategier som ska styra landstingets verksamhet. Driftnämndernas uppgift är att verka för att dessa mål infrias genom sitt ansvar för verksamhet, personal och ekonomi inom respektive nämnds område. De övergripande målen konkretiseras och specificeras på nämnds- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. 6

7 Landstingsfullmäktiges mål som gäller från år 2004 är: - God hälsa - Nöjda och engagerade invånare - God vård - Stark ekonomi - Stolta och engagerade medarbetare Bedömning och iakttagelser I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförelser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas. Tillgänglighet inom primärvården Enligt landstingets Mål & budget 2004 är målsättningen att 90% av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida samt känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Målet följs bl a upp via tillgängligheten. Landstingsförbundets mätning av väntetider visar att alla akuta patienter togs emot samma dag de sökte vård. 83% av samtliga patienter fick tid inom den nationella besöksgarantin på sju dagar. Bedömning och iakttagelser Målsättning och måluppfyllelse anges på ett tydligt sätt i årsredovisningen. Tillgänglighet inom länssjukvården Landstinget har både en besöksgaranti och en behandlingsgaranti. Länssjukvårdsnämndens mål enligt besöksgarantin är att vid ingången av 2006 ska 100% av patienter med stark oro eller befarad allvarlig sjukdom erbjudas ett första läkarbesök inom 1 månad. Tio mottagningar av totalt 45 stycken redovisar en måluppfyllelse på 100%. Besöksgarantin innebär också att patienter ska erbjudas ett första läkarbesök inom 3 månader. Målsättningen är här att minst 80% av patienterna ska erbjudas tid för läkarbesök och behandling inom länssjukvården i Halland. I måldokumentet redovisas andel patienter som fått besök inom garantitiden 3 månader. Behandlingsgarantin innebär att patienter som av medicinska skäl bedöms behöva behandling ska erbjudas detta inom 3 månader. Redovisning görs av andelen patienter som fått en behandling inom garantitiden 3 månader. 7

8 Jämfört med redogörelsen i delårsbokslutet har det skett ett förtydligande av innebörden i besöksgarantin och en tydlig målsättning har satts upp för patienter med stark oro eller befarad allvarlig sjukdom. Även när det gäller behandlingsgarantin finns konkreta målsättningar uppställda och det är möjligt att bedöma måluppfyllelsen för ett urval av behandlingar. Bedömning och iakttagelser Sammantaget anser vi att måldokumentet i årsredovisningen har utvecklats och det finns konkreta målsättningar och lättillgängliga bedömningar av måluppfyllelsen för besöks- och behandlingsgarantierna. 3.2 Finansiell analys Budgeterat resultat för 2004 var ett underskott på 20,7 mnkr. Bokslutet visade ett underskott på 8,5 mnkr. Vid jämförelse med 2003 ökade skatteintäkter, generella statsbidraget och utjämning med 100 mnkr samtidigt som verksamhetens nettokostnader ökade med 29 mnkr. Utvecklingen under den senaste femårsperioden visas nedan (kkr); Nettokostnadsutveckling: Nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansnetto Summa: Nettokostnader = 109,8% 111,7% 109,4% 107,5% 108,9% Skatteintäkter Nettokostnader = 100,2% 101,2% 102,2% 100,0% 100,2% Skatt/statsbidr/finansnetto Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivning uppgår till mnkr för år Detta är en ökning med 0,7 % jämfört med Skatteintäkternas ökning mellan år 2003 och 2004 är 2,5%. Kostnadsutvecklingen under 2004 som ligger under en procent har positivt bidragit till årets resultat. Skatteintäkternas ökning under 2004 är lägre än de senaste fyra åren. Landstingets goda likviditet och skuldfrihet har varit en stor tillgång genom åren och de finansiella intäkterna har bidragit till finansiering av verksam- 8

9 heten. En buffert av medel för pensionsskulden har också kunnat byggas upp. Landstingets beroende av finansnettot visas av nedanstående tabell (mnkr): Resultatutveckling Resultat före finansnetto -71,6-142,7-60,6-52,9-88,4 Finansnetto 63,1 93,3-21,1 54,5 81,8 Resultat efter finansnetto - 8,5-49,4-81,7 1,6-6,6 Årets finansnetto på 63,1 mnkr bidrager tillsammans med landstingets positiva kostnadsutveckling till årets goda resultat. I den finansiella analysen redogörs för ett antal faktorer som på olika sätt påverkar landstingets ekonomi och verksamhet. I analysen behandlas främst samhällsekonomins påverkan, skatteutjämningssystemet, nationella handlingsplanen, läkemedelsförmånen, ekonomiska spelregler samt en ekonomisk översikt. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och den finansiella analysen i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analysen av årets resultat och ekonomiska ställning lämnar enligt vår bedömning rättvisande information om bokslutsåret Ett av landstingsfullmäktiges mål för 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2002 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 102,2% till 100,2%. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98%. Det är vidare nödvändigt att den nuvarande negativa trenden när det gäller soliditetsutvecklingen bryts. År 2000 uppgick soliditeten till 70,8% och i bokslutet för 2004 till 62,8%. Målet är att soliditeten skall överstiga 60%. Vi anser att landstingets målmedvetna arbete med att skapa en ekonomi i balans har utvecklats i positiv riktning och börjar ge önskvärd effekt. Ändamålsenliga metoder för att styra ekonomin åt rätt håll har utvecklats. I årsredovisningen görs en finansiell analys av landstingets ekonomi enligt den s k RK-modellen, en modell som lämnar fyra aspekter vid finansiell bedömning; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa aspekter knyts ett antal nyckeltal för att göra en bedömning av landstingets finansiella 9

10 ställning och utveckling. Jämfört med delårsbokslutet har årsredovisningen kompletterats med ett avsnitt om teorin bakom tillämpad analysmodell. Vår bedömning är att årsredovisningens finansiella analys är ändamålsenlig, pedagogisk och sammantaget av mycket god kvalitet. Särskild betoning läggs vid vikten av att ha en ekonomi i balans. 3.3 Personalredovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter avseende antalet anställda, könsfördelning, sysselsättningsgrad, åldersstruktur, pensionsavgångar, arbetsmiljön och personalförsörjning. Antalet anställda uppgick per till fördelat på tillsvidareanställda, 526 visstidsanställda samt 548 timanställda. Av redovisningen framgår att det totala antalet anställda har minskat med 20 personer. Rekryteringssituationen är överlag god och har under 2004 förbättrats betydligt jämfört med tidigare år. Från och med har lagen om kommunal redovisning förändrats så att arbetsgivare är skyldig att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Med syfte att få en enhetlig redovisning skall landstingen redovisa sjukfrånvaron utifrån nedanstående kriterier: hela landstinget sjukfrånvaron i % av sammanlagd ordinarie arbetstid långtidsfrånvaro mer än 60 dagar könsuppdelning åldersgrupper, - 29 år, år, 50 år uppgifterna skall inte kunna härledas till enskild individ Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att landstinget uppfyller lagstiftningens krav. Under 2004 har 76 procent av landstingets medarbetare mindre än 10 dagars sjukfrånvaro, en liten försämring jämfört med 2003 då motsvarande siffra uppgick till 77 procent. Landstingets mål att minst 75 procent av de anställda ska ha mindre än 10 dagars sjukfrånvaro är därmed uppfyllt. 10

11 Olika diagram visar det totala sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid, sjukfrånvaron per åldersgrupp och redovisning av sjukfrånvaron som avser frånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Antalet tillsvidareanställda den 31 december 2004 som under 2005 blir 60 år eller äldre uppgår till 838 personer. Endast 4% av de tillsvidareanställda är under 30 år vilket är samma som år Redovisning 4.1 Resultaträkning Resultaträkningens uppgift är att redovisa samtliga intäkter och kostnader så att de ger en rättvisande bild av resultatet, d v s hur det egna kapitalet har förändrats under året. Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat I tabellen nedan redovisar vi resultaträkningen i jämförelse med budget (mkr). Budget 2004 Bokslut 2004 Verksamhetens intäkter 1 159, ,6 Verksamhetens kostnader , ,6 Avskrivningar -186,0-172,5 Verksamhetens nettokostnad , ,9 Skatteintäkter 3 818, ,6 Generella statsbidrag och utjämning 298,3 296,3 Finansiella intäkter 66,5 84,3 Finansiella kostnader -12,6-21,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Årets resultat -20,7-8,5 Avstämning mot balanskrav Återföring av tidigare nedskrivna aktier Realisationsvinst vid försäljning RESULTAT ENL BALANSKRAV -1,3-0,3-10,1 11

12 Bedömning och iakttagelser Vi kan konstatera att landstinget i huvudsak följer gällande principer, råd och anvisningar som gäller för den kommunala redovisningen. Det kom tidigt signaler om att Landstinget Halland skulle kunna få underskott i ekonomin 2004 och därmed inte klara balanskravet. Delårsboksluten per mars och per augusti visade att detta inte skulle vara möjligt. Bokslutet för 2004 visar ett underskott på 8,5 mnkr, vilket innebär att balanskravet inte klarades. Avstämningen mot balanskravet visar att landstinget skall enligt Kommunallagen 8 kap. 5 återställa beloppet 10,1 mnkr i 2007-års budget. Vi anger nedan sammanfattande synpunkter utifrån resultatet av våra granskningsinsatser: Periodiseringar Vi har gjort en periodiseringskontroll på ett urval av fakturautbetalningar. Några avvikelser av väsentlig storlek har inte påträffats. Redovisning skatteintäkter Landstinget följer av Ekonomistyrverket upprättade prognoser vilket är enligt god redovisningssed. Redovisning av leasing Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation nr 13 tagit ställning till hur leasingavtal skall redovisas. Vi har granskat hur landstinget har klassificerat och dokumenterat sina avtal mellan operationell och finansiell leasing. Landstinget har valt att betrakta samtliga leasingavtal som operationell leasing. Landstinget har under 2004 påbörjat en översyn av gällande leasingavtal. 4.2 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen (KRL 5:2). Vi har granskat att: 12

13 balansräkningen är uppställd enligt KRL samtliga poster medtagits i balansräkningen upptagna tillgångar och skulder existerar och är värderade enligt principerna i KRL noter finns i tillräcklig omfattning specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansposterna i allt väsentligt är redovisade på ett tillfredsställande sätt och har styrkts med specifikationer, dock anser vi att specifikationerna är av skiftande kvalité. Specifikationerna ska redogöra för kontots användning och anledningen till saldobeloppet. Till specifikationen ska bifogas handlingar som styrker saldot. Förråd Tidigare års problem med förrådssystemet ODEN kvarstår och differenserna har ökat ytterligare. Outredda differenser uppgår till drygt 1 mnkr. Ny uppgradering skedde i november Även den nya versionen av ODEN har krånglat. För vissa förråd saknades dokumenterade anvisningar för inventering. Detta bör upprättas. Här bör bl a anges hur och när inventering ska ske, till vilka priser och hur eventuella differenser ska hanteras. Sjukhuset i Varberg redovisar inte inköpta artiklar som förråd i balansräkningen. Vissa kliniker exempelvis ortopedkliniken har byggt upp egna förråd av nödvändiga artiklar, vilket indikerar att det kan vara lämpligt med en översyn av centralförrådets service tillsammans med Landstingsservice. Vi anser att samma principer bör gälla inom hela landstinget när det gäller förrådsredovisning exempelvis förrådsbokför Länssjukhuset artiklar avseende ortopedin. Förrådsvärdet aktiveras här i balansräkningen. Vi vill framhålla att lägsta värdets princip skall tillämpas vid värdering av förråd. Patientfordringar tandvård Vi har stickprovsvis granskat utestående förfallna patientfordringar på några tandvårdskliniker. På en klinik fanns några patienter som var färdigbehandlade under hösten 2004, men som fortfarande kvarstod som ofakturerade. På flera kliniker fanns patienter där utestående ofakturerade belopp/fakturerat belopp uppgick till tkr. På flera av de större beloppen 13

14 hade inga delbetalningar gjorts. I en del fall fanns avbetalningsplaner som inte hade följts. Det är väsentligt att patienterna faktureras löpande/delbetalar efter varje behandling för att undvika att skulderna växer till alltför höga belopp. Interimsfordran På Sjukhuset i Varberg finns några fakturor som avser bestridna kostnader för transplantation och hematologi inom SU. Belopp ca 3 mnkr som utgör 50% av verkliga kostnader. Vi ställer oss tveksamma till om hela beloppet är balansgillt. Momsfordran Landstinget upptäckte under slutet av 2004 att ansökan om 6% statsbidrag ej skett för vissa grupper bl a vissa privata vårdgivare och tandvården. Totalt rör det sig om ca 6 mnkr för de senaste sex åren. Landstinget sökte om återbetalning i efterhand men fick inget besked under Uppbokning i 2004 års bokslut har skett med ca 2,2 mnkr avseende 2003 och Resterande belopp har inte uppbokats enligt försiktighetsprincipen. Vi anser dock att denna momsfordran enligt god redovisningssed skall redovisas i not till balansräkning. Återbetalning av hela den sökta summan har skett under våren Driftredovisning Driftredovisningens uppgift är att redovisa utfall i förhållande till fastställd driftbudget både vad avser verksamhet och ekonomi. Vi har granskat att: redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen jämförelse med tidigare år görs samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning samt redovisning föregående år driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål 14

15 Nedanstående figur visar nämndernas avvikelse mot budget 2004 (mnkr): NÄMND/STYRELSE FINANSERINGS- NETTO 1) NETTOKOSTNAD RESULTAT 2004 BUDGET- AVVIKELSE Länssjukvårdsnämnden 2 451, ,7-42,2-42,2 Närsjukvårdsnämnden i Kungsbacka 259,3-250,6 8,7 8,7 Primärvårdsnämnden i Halmstad 225,7-234,5-8,7-8,7 Primärvårdsnämnden i Varberg 143,9-141,3 2,6 2,9 Primärvårdsnämnden i Hylte 34,9-33,7 1,1 1,1 Primärvårdsnämnden i Falkenberg 117,9-116,3 1,7 1,7 Primärvårdsnämnden i Laholm 66,4-66,9-0,5-0,5 Psykiatrinämnden 315,4-307,2 8,3 8,3 Hjälpmedelsnämnden 52,2-51,1 1,2 1,2 Servicenämnden -0,3 15,2 15,0 15,0 Landstingsstyrelsen 417,9-357,2 60,4 68,6 Finansiering 2) 42,2-98,2-56,0-43,7 TOTAL 4 127, ,5-8,5 12,2 1) Består huvudsakligen av landstingsbidrag 2) Verksamhetens kostnad avser ersättning per barn inom tandvården Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett negativt resultat. I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades en prognos med ett negativt resultat på 67,8 mnkr för landstinget. Årets resultat slutade på -8,5 mnkr, vilket är en förbättring med 59,3 mnkr. Under kommentarer till driftredovisningen kommenteras utförligt de förändringar/förbättringar som skett jämfört med prognosen efter åtta månader. Vidare en görs en jämförelse med resultatet för Investeringsredovisning Årsredovisningen skall innehålla en samlad bild av landstingets investeringsverksamhet samt en redogörelse över budgetutfallet för verksamheten. Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring jämförelse med tidigare år görs 15

16 I nedanstående tabell visas investeringarna 2004 jämfört med budget (mkr). NÄMND/STYRELSE BUDGET NETTOINV AVVIKELSE Länssjukvårdsnämnden 72,7 54,7 18,0 Närsjukvårdsnämnden i 6,2 6,4-0,2 Kungsbacka Primärvårdsnämnden i 0,9 1,0-0,1 Varberg Primärvårdsnämnden i 2,0 1,7 0,3 Falkenberg Primärvårdsnämnden i 0,4 0,4 0,0 Hylte Primärvårdsnämnden i 4,1 5,0-0,9 Halmstad Primärvårdsnämnden i 1,0 0,6 0,4 Laholm Landstingsstyrelsen 241,2 166,9 74,3 Psykiatrinämnden 2,4 0,4 2,0 Hjälpmedelsnämnden 0,0 0,0 0,0 Servicenämnden 12,8 1,3 11,5 TOTALT 343,7 238,4 105,3 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet. Jämförelse görs mot utfallet av föregående år. För att tydliggöra den av fullmäktige fastställda investeringsbudgeten anser vi att budgetbeloppen bör finns med i årsredovisningen. Större investeringsprojekt finns redovisade. Nettoinvesteringarna uppgår till 238,4 mnkr vilket är 105,3 mnkr lägre än den fastställda investeringsbudgeten på 343,7 mnkr. Bland de större investeringsobjekten byggnation; kan nämnas ny entré och mottagningsbyggnad, Länssjukhuset i Halmstad (40,5 mnkr), Sjukhuset i Varberg, om- och tillbyggnad av habilitering och datacenter (33,0 mnkr), vårdavdelningar (15,5 mnkr) och hörselvård IT (4,7 mnkr). Kungsbacka sjukhus (vårdavdelningar (6,2 mnkr), inventarier; hemdatorer för uthyrning (9,6 mnkr), medicinkliniken länssjukhuset i Halmstad (6,4 mnkr), röntgenlab Sjukhuset i Varberg (9,3 mnkr). 16

17 Avskrivningar mark och byggnader I Landstinget Halland påbörjas avskrivning av maskiner och inventarier månaden efter att fakturan har bokförts. Undantag från denna regel kan ske om fakturorna inte sammanfaller med slutleverans av vara. Däremot när det gäller byggnader påbörjas avskrivning året efter färdigställandet. Vi anser att landstinget bör följa gällande rekommendationerna även för avskrivning av byggnader och således påbörja avskrivning då en anläggning tagits i bruk. Landstinget Halland följer Kommun- och Landstingsförbundets rekommenderade avskrivningstider. Vi hänvisar även till den granskning vi gjorde hösten 2004 angående anläggningstillgångar. 4.5 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande delar av årsredovisningen Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att finansieringsanalysen är upprättad i enlighet med de principer som gäller för god redovisningssed. Av analysen framgår landstingets förändring av rörelsekapitalet samt hur investeringarna finansierats. 4.6 Övrigt Inventarieförteckningar Enligt gällande regelverk skall inventarieförteckningar upprättas av respektive förvaltning och uppdateras löpande. Inventarieförteckning skall upprättas för samtliga inventarier som bedöms som stöldbegärliga utifrån kriterierna värde/nytta, livslängd samt attraktionsvärde. Vi har stickprovsvis gått igenom nämndernas inventarieförteckningar och bedömer att underlagen i stort sett är av god kvalité. Dokumentation av redovisningssystemet Enligt KRL skall landsting/kommunerna upprätta beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad med syfte att ge en överblick 17

18 över systemet. Därutöver skall beskrivning ske av händelseförloppet vad gäller enskilda bokföringsposter. Landstingets arbete med dokumentationen av redovisningssystemet påbörjades under 2003 men har inte slutförts. Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer I samråd med landstingets ekonomiavdelning har vi granskat att landstinget följer Rådet för kommunal redovisning rekommendationer gällande normering. Landstinget följer merparten av rekommendationerna på ett bra sätt. Förbättringsområden som är kända är tidpunkt för när avskrivning skall påbörjas för fastigheter samt leasingrekommendationen. 5 Verksamhetsberättelser Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har granskat nämndernas analyser och kommentarer som ingår i årsredovisningen. Nämndernas egna redogörelser och analyser för respektive ansvarsområde har översiktligt analyserats. 6 Finansförvaltning 6.1 Likvida medel Vi har stickprovsvis gått igenom landstingets portfölj vad gäller innehav, köp och försäljning av räntebärande värdepapper. Upplupna räntor har kontrollerats. Avkastningen på den egna förvaltningen av landstingets likvida medel har överträffat jämförelsetalen när det gäller statsskuldväxelräntan (180 dagar). Vår bedömning från tidigare år kvarstår, landstinget har bra och ändamålsenliga rutiner samt en god kompetens för hantering av den egna värdepappersportföljen. 6.2 Pensionsförvaltning Vi har tidigare år framhållit att landstinget, med tanke på den svaga avkastning som presteras, bör ompröva förvaltaruppdragen. Det dåliga förvaltningsresultatet har fortsatt även Det finns således ingen anledning för 18

19 landstinget att betala för en aktiv förvaltning när förvaltarna inte ens når upp till sina jämförelseindex. Under 2004 har Landstinget Halland tillsammans med Halmstads och Laholms kommuner genomfört en upphandling av en oberoende rådgivare för placeringsverksamheten. Det bolag som ska anlitas är KPMG, vilka även ska svara för utvärderingen av placeringarna. De placeringar i aktier och räntebärande värdepapper som idag finns hos Handelsbanken och Carlson ska avvecklas under våren Tanken är att huvuddelen av pensionskapitalet för aktier (ca 75%) ska placeras i en utdelande indexfond. Hur den övriga delen av kapitalet ska fördelas är inte slutgiltigt bestämt men här diskuteras placering i en mer aktivt förvaltad aktiefond. När det gäller räntebärande värdepapper kommer ca 75% att placeras i både korta och långa räntefonder. För resterande del av kapitalet diskuteras en placering i s k realräntefonder. 7 Miljöredovisning Miljöredovisningen 2004 vill ge en bild av miljösituationen och miljöarbetet inom Landstinget Hallands verksamheter. Under 2004 antog landstingsstyrelsen en ny miljöpolicy och nya miljömål för perioden Alla verksamheter ska omsätta de övergripande miljömålen till egna detaljerade, mätbara miljömål och handlingsplaner. Primärvården i Falkenberg har under året certifierat sitt ledningssystem enligt ISO både vad gäller miljö, kvalitet och informationssäkerhet. Liksom tidigare år har fokusering skett på områdena energianvändning, kemikalier/utsläpp, transporter, avfall. I årets bokslut har fokusering även skett på läkemedel. Läkemedel har identifierats som en av landstingets betydande miljöaspekter. 8 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av landstingets ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen skall innehålla en re- 19

20 sultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. I landstingskoncernen ingår Landstinget Halland, Hallandstrafiken AB till 50% och kommunalförbundet Region Halland AB till 33%. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en sammanfattande bild av landstingets resultat och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen grundar sig på preliminära uppgifter från Hallandstrafiken AB. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. I redovisningen finns även med en kortfattad beskrivning av respektive företags verksamhet som höjer informationsvärdet av den sammanställda redovisningen. 20