Det blåa står för hopp, det röda står för kärlek

Transkript

1 Det blåa står för hopp, det röda står för kärlek En utvärdering av hur Östers IF:s sportsliga resultat har påverkat dess seniorverksamhet, med fokus på organisation, kultur och identitet. Markus Jansson Pravitz & Lukas Rydén Idrottsvetenskapligt examensarbete (2IV31E) Datum: Handledare: Tobias Stark Examinator: Marie Hedberg

2 Stort tack för att ni väljer att skriva er C-uppsats om Östers IF! Det låter kanske löjligt, men jag blir alltid lika rörd och glad när någon annan lägger ner jobb på föreningen i mitt hjärta. - Respondent 2

3 Abstract Titel: Det blåa står för hopp, det röda står för kärlek Författare: Markus Jansson Pravitz & Lukas Rydén Examinator: Marie Hedberg Datum: Nyckelord: Östers IF, Utvärdering, Organisation, Identitet, Kultur Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen. Det som behövs är att antingen en stark man eller en stark grupp tar sig an utmaningen att styra upp föreningens organisation. För förutsättningar att lyckas rent sportsligt finns det gott om, både om vi ser till föreningens egna förutsättningar och den miljön som den verkar i. 3

4 Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra respondenter som har ställt upp i denna studie. Tack för ert trevliga mottagande och era intressanta svar, utan er hade denna studie inte kunnat genomföras. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Tobias Stark. Vi tackar dig för att du hade is i magen när vi inte hade det och att du med din vägledning gjorde denna studie möjlig. Tack för tiden och tålamodet du har lagt ner på oss. Vi hoppas att du som läser denna studie finner den intressant och läsvärd. Vi önskar er en trevlig läsning. Markus Jansson Pravitz mp222ka@student.lnu.se Lukas Rydén lr222be@student.lnu.se 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning En resultatmässig berg- och dalbana Syfte Frågeställningar Avgränsningar Problemdiskussion Bakgrund Östers IF - Ängagänget som blev svenska mästare Teoretisk bakgrund Den moderna fotbollen växer fram Vid sidan om spelplanen - Idrottsorganisationen och dess olika former Begrepp Metod Fallstudie Utvärderingsforskning Forskningsmetod Kvalitativa intervjuer Urval Bearbetning av intervjuer Etik Informationskrav Samtyckeskrav Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Studiens pålitlighet Studiens trovärdighet Källkritisk reflektion Resultat Beskrivning av respondenternas första kontakt med Östers IF Respondenternas beskrivning av Östers IF resa genom tiden Respondenternas uppfattning om Östers IF kultur, identitet och organisation Respondenternas uppfattning om Östers IF styrkor Respondenternas uppfattning om Östers IF svagheter Respondenternas åsikter om hur Östers IF ska bli ett stabilt svenskt elitlag igen Analys Östers IF:s Historia Hur Östers IF:s organisation, kultur och identitet har påverkats genom åren Diskussion Vidare forskning Slutsats...53 Referenslista...54 Bilagor...57 Bilaga Intervjuguide

6 1 Inledning I detta kapitel ska vi introducera det valda ämnet och avslutningsvis presenterar vi studiens ämnesval, syfte och frågeställningar. 1.1 En resultatmässig berg- och dalbana Men inte ens den positive stockholmaren visade sig vara immun mot den loser-mentalitet som gjort att Östers IF nu blir först i landet med att en andra gång rasa från allsvenskan till division 1 på två år (Magnusson, 2014). Följande rader är skrivna av Smålandspostens Dan Magnusson och gick att läsa den 10 november 2014, dagen efter att Östers Idrottsförening (Vi kommer härmed benämna Östers idrottsförening som Östers IF genomgående i arbetet) åkt ur Superettan efter att förlorat kvalmatcherna mot IK Frej. Detta innebar att Östers IF för andra gången under 2000-talet blev laget som åkte ner från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. Degraderingen från Superettan innebär denna gång att Östers IF blir tvingade att genomgå ett ekonomiskt stålbad. Dan Magnusson (2014) skriver att tjänstemän och spelare kommer behöva lämna klubben. Även den positive stockholmaren, tränaren Roberth Björknesjö kommer att lämna föreningen och blir därmed den 16:e tränaren att lämna föreningen under de senaste 18 åren. När degraderingen till division 1 är ett faktum beskriver Magnusson (2014) att spelarna i laget känner en stor skam och skuld gentemot lagets trogna supportrar. Vad de trogna supportrarna anser om lagets insats under 2014 konkretiseras på supporterklubben East Fronts egna hemsida, Just nu känns allt mörkt. Laget har varit skit hela året. (East Front, 2014) Att supporterklubben kände hopplöshet efter förlusten kan kanske förstås bättre om vi sätter den emot Östers IF resultat de senaste tio åren, det är minst sagt en resa med höga toppar och djupa dalar. 6

7 Östers IF gör en stark säsong 2005 och slutar på en andraplats i Superettan och tar därmed steget upp i Allsvenskan Följande citat är taget från Östers IF supporterförening East Front när det var klart att laget gick upp i Allsvenskan.. Vi tar ju adjö av denna andradivision för gott nu, och detta på 75-årsjubileumet av klubben! 75 år av stolt tradition. De ä grannt de som vi kronobääjare säger. Denna gången ska vi stanna kvar, och Stig är med oss såklart. I hjärtat och i Östersjälen! (East Front 2005). Dock så blev den framgången kortvarig för föreningen. Först så åkte laget ur Allsvenskan 2006 efter en trettonde plats och året efter blir det inte bättre. Östers IF åker även ur division 1 år 2007 och fiaskot var ett faktum. För 39 år sedan idag vann Öster sitt första SM-guld. Idag åkte vi ur Superettan. Växjö har blivit en fattigare stad, en stad som för första gången på över 40 år står utan ett elitlag i fotboll. (...) Man kommer att tala om Lex Öster i fotbollssverige. Det är det här, det som vi upplevt idag som vi kommer att vara kända för i modern tid (East Front, 2007) Citatet speglar reaktionerna som Östers IF supportar känner efter att föreningen degraderats två divisioner två år i rad. Första året i division 1 slutar Östers IF tvåa och missar uppflyttning. Året efter blir det dock gladare tongångar då laget lyckas ta sig tillbaka till Superettan efter att laget tagit hem division 1. Från 2010 spelar Östers IF i Superettan i tre år med blandade resultat klarar sig de kvar efter kvalspel och 2011 blir det en mer positiv placering då laget slutar fyra. Men 2012 gör Östers IF en bra säsong och vinner Superettan överlägset och är därmed klara för spel i Allsvenskan. Det har varit jobbiga år som supporter till Öster. Vi har blivit hånade och bespottade, men idag kan vi stå rakryggade och konstatera att Öster äntligen är klara för Allsvenskan igen vi har varit nere i skiten och vänt! (Svenskafans, 2012). Östers IF inleder säsongen 2013 starkt men slutar tyvärr desto sämre och återigen blir besöket uppe i Allsvenskan bara ettårigt och degraderingen är ett faktum. Det som ingen trodde skulle 7

8 hända , att laget åkt ner två divisioner två år, upprepar tyvärr sig igen. Östers IF måste efter en svag säsong i Superettan kvala sig kvar mot IK Frej. Ett kval som Östers IF tyvärr förlorar och återigen åker laget ner till division 1. Så spel i division 1 år 2015 är ett faktum. Att Östers IF har hamnat i en resultatmässig berg- och dalbana och 2015 befinner sig i en division utanför svensk elitfotboll är än mer anmärkningsvärt om vi ser det ur ett historiskt perspektiv. Östers IF var föreningen som från sin start 1930 och fram till 1988 aldrig hade åkt ur en serie. När Jan Törnqvist skrev sin bok Ett sånt där ängagäng (2005), till Östers IF 75- årsjubileum valde han följande inledning. Tänk dig ett gäng 15-åringar som startar en egen fotbollsklubb. Som börjar spela fotboll i lägsta serien. Som vinner serie efter serie. Som till slut hamnar i Allsvenskan. Och som blir svenska mästare i fotboll första året i högsta serien. Du, den skrönan kan du dra för nån annan (Törnqvist, 2005) Det skulle visa sig att historien inte slutade med ett SM-guld, utan Östers IF var under en period ett ledande lag inom svensk fotboll som kom att vinna ett cupguld (1979) och fyra SMguld (1968, 1978, 1980, 1981). Men tillbaka till 2015 och den bistra verkligheten för föreningen, spel i division 1 södra och East Front bitterhet efter kvalförlusten mot IK Frej. Med några månaders återhämtning och en stundande seriepremiär hade de luttrade supportrarna återhämtat sig och vi kan läsa följande rader på deras hemsida Det röda står för kärlek det blåa står för hopp Vi är East Front ifrån Växjö och aldrig ger vi upp (East Front, 2015). Hur kunde det då bli så här för klubben som aldrig hade åkt ur en serie? Idag kan vi räkna in 16 tränarbyten på de 18 senaste åren och fyra degraderingar på bara de senaste 10 åren. Vad är det som har hänt på vägen, och hur påverkar det klubben nu när den än en gång siktar på att ta sig tillbaka till elitfotbollen? 8

9 1.2 Syfte Syftet med studien är att utvärdera Östers IF med fokus på seniorverksamheten. Detta för att ge en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren, och vilka effekter det har gett för föreningens strävan att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. 1.3 Frågeställningar Hur har seniorverksamhetens resultat påverkat föreningens kultur, organisation och identitet genom åren? Vilka förutsättningar har Östers IF att återigen bli ett stabilt svenskt elitfotbollslag? 1.4 Avgränsningar Vi kommer endast att undersöka hur Östers IF seniorverksamhet har påverkats av dess resultat. Vi kommer därför inte undersöka bland annat deras ungdomsverksamhet eller tillhörande verksamhet som till exempel hur restaurangen som drivs på Myresjöhus Arena har påverkats av seniorverksamhetens resultat. Dock kan sådant dyka upp i våra intervjuer men det är inte vårt syfte att undersöka detta. 1.5 Problemdiskussion Vi har under vår treåriga utbildning skapat och bildat oss en uppfattning om att de flesta idrottsföreningar runt om i Sverige verkar i en liknande verklighet Östers IF som gör att de ofta ställs inför liknande problem. Detta gör att vi tror att denna studie, som trots att det är en enfallsstudie på Östers IF, innehåller både teori och resultat som kommer att kunna appliceras mot en bredare publik än bara Östers IF. Det anser vi för att de problem som kommer fram i studien inte enbart är något som är unikt för Östers IF utan det är något som de flesta idrottsföreningar i Sverige kan relatera till. Vidare så anser vi att den forskning som vi använder oss av och även den diskussion som faller sig naturlig efter studien är överförbar även utanför Östers IF:s verksamhet. 9

10 Varför vi väljer att göra denna studie på just Östers IF är för att vi anser att det är en intressant förening som har genomgått höga toppar och djupa dalar från det att föreningen grundades och fram till idag. Detta har gjort att föreningen har genomgått flera förändringsprocesser framförallt på senare år, vilket har givit oss mer intressanta fakta att arbeta med i vår studie. Att dessa förändringsprocesser har genomförts i den nuvarande och mer kommersialiserade idrottsvärlden gör att studien är väl uppdaterad och anpassad till dagens moderna idrottsklimat. Till sist så är det faktum att föreningen är tydlig med att den vill tillbaka till elitfotbollen viktig för oss. Detta gör syftet med vår studie blir än mer relevant. 10

11 2 Bakgrund I detta kapitel av uppsatsen ska vi ge en bakgrund till Östers IF samt redogöra för för studien relevant forskning jämte undersökningens teoretiska grund. Bakgrunden beskriver vi genom att skriva fram föreningens historia grundat på Tomas Andersson kapitel om Östers IF i boken Spela fotboll bondjävlar. Eftersom vårt forskningsområde, Östers IF, är relativt outforskat så inleder vi vår forskningsredogörelse med en framställning av svensk fotbolls framväxt i stort. Vi avrundar kapitlet med en inriktning på för oss relevanta delar utav forskning av en organisations uppbyggnad. 2.1 Östers IF - Ängagänget som blev svenska mästare Vi kommer att studera ett problem systematiskt och försöka öka kunskapen inom ett specifikt ämne på det sätt som Chris Gratton & Ian Jones (2010, s.1) skriver om vad forskning innebär. Detta ska vi göra genom att göra en fallstudie upplagd som en utvärderingsstudie på Östers IF. Det är viktigt att vi gör ett väl strukturerat arbete som underlättar för läsaren att orientera sig i arbetet. Vi kommer därför använda oss av en tematisk och kronologisk disposition för att skapa en röd tråd som är enkel för läsaren att följa (Schött 2015, s. 92 & 98). Vi inledde därför studien med att beskriva Östers IF i ett historiskt perspektiv för att sedan flytta fokus till temat svensk fotboll och dess framväxt i vårt land. Avslutningsvis fokuserade vi på faktorer som påverkar byggandet av en organisation och sedan avslutade vi med forskning om idrottsorganisationer utifrån ett ishockeyperspektiv. Anledningen till att vi använde oss av en studie om ishockey beror på att det är en av få studier som gjorts på svenska idrottsorganisationer. När det misslyckade året 2014 ska sammanfattas på Östers IF:s årsmöte så kan vi dagen efter läsa ett uttalande från klubbens ordförande Sven Johannesson i Smålandsposten, 2014 är ett år som vi inte vill uppleva igen, men vi kan inte springa ifrån vår historia utan måste lära av den (Ferm, 2015) 11

12 För att kunna beskriva den historia som Johannesson talar om har vi tagit rygg på Torbjörn Andersson och hans avhandling Spela fotboll bonddjävlar där han skriver om Östers IF under rubriken, Växjö: Östers IF - vems stolthet. Torbjörn Andersson, som är historiker och lektor på Malmö högskola, har beskrivit Östers IF utveckling från starten 1930 och vilken plats som föreningen har tagit i ett Växjö som hade en stark framväxt under mitten på 1900-talet. Inledningsvis beskriver Andersson (2011, s.249) att Växjö fick sin plats i ett Kronoberg som skapades utifrån de befintliga folklanden som då existerade. Växjö tillhörde folklandet Värend som till en början kände en svag känslomässig koppling till sitt nya län. Det Småland som växte fram saknade under lång tid ett tydligt centrum vilket gjorde att den idrott som bedrevs under 1800-talet ofta endast skapade intresse inom sin egen socken. När så Östers IF startade sin verksamhet 1930 konstaterar Andersson (2011, s.250) att de inte kunde anspela på en Kronobergsidentitet då folket i regionen inte kände någon större koppling till denna. I det större perspektivet fanns det samma problem inom Småland som är uppdelat i tre större län (Kalmar, Kronoberg och Jönköping) och här har det också skapats en sportslig konkurrens där framförallt Kalmar har gått till attack genom att lansera sig själva som Smålands Stolthet. Andersson (2011, s. 254) belyser Östers IF resa från starten som ett djävla ängagäng som inte tillhörde Växjö stad och som fick vänta tio år innan de inkluderades till staden och fick ta del av kommunens faciliteter. Vidare tar Andersson (2011, s. 254) ett grepp på den legendariska ledaren Stig Svensson och hans intåg i föreningen och hur det gav förutsättningar för klubbens resa mot fotbollens finrum. Föreningens medlemmar drog in pengar till föreningens kassa genom att arrangera fester, lotterier och sedan inte minst så bjöd de in utländska storlag till uppvisningsmatcher, vilket kom att bidra till stora inkomster till lagkassan (Andersson, s.255) När sedan 1960-talet kom så beskriver Andersson (2011, s.259) att både Växjö som stad och Östers IF genomgår en framgångsperiod där Östers IF och deras kvalavancemang till Allsvenskan sammanfaller med stadens befolkningsökning på 55 %. Detta underlättar för det breda nätverk med företag, press och publiksiffror som gjorde det möjligt för Östers IF att 12

13 driva igång den professionalisering som skedde inom svensk fotboll i samband med amatörregelns avskaffande När så Östers IF gör sin första säsong i Allsvenskan 1968 och slutar säsongen som svenska mästare så beskriver Andersson (2011, s.261) att Östers IF blir hyllade runt om i landet. Göteborgsposten skrev följande dag efter Östers IF:s triumf. Det torde vara svårt att leta upp någon stad i landet där en allsvensk seger är så populär som i Växjö. Hela stan hyllar sina hjältar Det här visar också prov på att Östers IF vid den här tidpunkten har blivit hela Växjös stolthet och det belyser Andersson (2011, s.262) med att lyfta fram att Östers IF har högst publiksnitt i hela landet ( i snitt). Med den här bakgrunden menar Andersson (2011, 263) att Östers IF stod för något nytt och innovativt i svensk fotboll. Växjö som kommun investerade vid den här tiden inte bara i fotboll och Östers IF utan de byggde även Europas mest moderna simhall och i början av 70-talet hade det växt fram en rad moderna idrottsanläggningar i Växjö (Andersson, 2011, 263). Att Östers IF kunde bygga upp en stor popularitet i sin region och även runt om i landet menar Andersson (2011, s.264) till stor del beror på att föreningen är relativt ung och därmed inte hunnit bygga upp en rivalitet gentemot övriga klubbar i fotbollssverige. Denna popularitet skulle komma att sjunka och redan på mitten av 1970-talet så hade publiksnittet halverats och därmed infann sig också något av uppvaknandets tid för föreningen. Effekterna blev enligt Andersson (2011, s.265) ekonomiska problem som föreningen klarade av genom fortsatta stora reklam- och sponsorintäkter som stöttades upp med hjälp av intäkter från spelarförsäljningar. När klubben vann sitt andra SM-guld 1978 så hade publiksnittet sjunkit till Detta var dock i en tid där publiksnittet sjönk överlag inom svensk fotboll. Det medförde också att reaktionerna bland Östers IF supportrar inte nådde samma nivåer som 1968, då det var 4000 personer som hyllade laget på stortorget, 1978 var det 500 personer på plats på torget för att fira guldet med laget. 13

14 Andersson (2011, s.267) visar också upp att Växjö under den här perioden hade en stor idrottslig bredd, både genom friidrott och kanske främst genom tennis med Mats Wilander i spetsen. Det innebar också att fotbollskulturen inte förankrades i staden. Något som är intressant är att Östers IF, trots det publika tappet, lyckades öka sina sponsorintäkter och det är enligt Andersson (2011, 268) ännu ett tecken på att Östers IF mer och mer blev en klubb som inte bars upp av folket utan uppifrån av sponsorer och kommunen. Författaren (2011, s.270) beskriver att landshövding Astrid Kristensson utnämner Östers IF till länets största PR-vapen när de bärgar sitt tredje och fjärde SM-guld (1980, 1981) men något börjar hända med intresset för laget då publiksnittet på lagets matcher fortsätter att sjunka. Att stadens invånare fick svårare att identifiera sig med Östers IF kan enligt Andersson (2011, s.270) ställas emot det faktum att Stig Svensson mer och mer som en ledare som styr och ställer med allt inom föreningen och det kom att talas om Svenssons IF. När Östers IF går in i mitten på 80-talet så inleder de en sämre sportslig period och 1984 väljer Tommy Svensson att lämna Östers IF och sin managerroll i föreningen. I samma tid börjar styrkan och svagheten i föreningen, Stig Svenssons stora inflytande, att bli en belastning främst genom att han ville ha stöd från företaget utan att föreningen behövda erbjuda något tillbaka. Han menade att företagen skulle vara tacksamma som fick sponsra Östers IF (Andersson, 2011, s.277). Det kom med tiden bli mer fokus på marknadsföring och sponsorfrågor för att utveckla föreningen, vilket gjorde att Tommy Svensson valde att flytta till Norge och arbeta där istället för att ersätta sin far på ordförandeposten (Andersson, 2011, s.281). När så Stig Svensson blev av med ordförandeklubban 1989 efter 46 år vid rodret så beskriver Andersson (2011, s.281) att han nästan kastades ut och att den nya styrelsen ville arbeta sig bort ifrån Stigs arv, vilket gav dem problem när de saknade kunskapen. Östers IF åkte 1988 ur en serie för första gången i föreningens historia. Trots att de gick upp i Allsvenskan direkt året efter så är det tydligt att Östers IF storhetstid är förbi. Andersson (2011, s.282) tar sig sedan vidare i sin avhandling med att ta upp att Stigs avhopp leder till prat om konkurshot och under hela 90-talet fortsatte det att gå trögt för klubben. Det skulle komma ett ödeskval 1999 mot Ljungby där det handlade om att hänga kvar i landets näst högsta serie. Samma år är ekonomin så svag att skulderna låg på fem miljoner kronor och 14

15 som så många gånger innan så visade nätverket kring klubben att de sluter sig samman i kristider (Andersson, 2011, s.282). När Östers IF återkommer till Allsvenskan 2003 så blir även Växjö smittade av den fotbollsfeber som växt fram i landet och trots att de åker ur serien så är publiksnittet på det högsta som klubben har haft sedan 1978 (Andersson, 2011, s. 287). Efter degraderingen till Superettan så dröjer det två år till innan laget tar sig upp till Allsvenskan igen Under den här tiden, beskriver Andersson (2011, s. 292), att det även växt fram en idrottslig konkurrent i Växjö Lakers som för första gången i modern tid tävlar om platsen som stadens ledande idrottsförening. När sedan Östers IF inte bara åker ur Allsvenskan 2006 utan även Superettan 2007 är det med en bristande representation av lokala spelare som fått stå åt sidan vid globaliseringens intåg i svensk fotboll (Andersson, 2011, s.293). Som avslutning så beskriver Andersson (2011, s. 294) att Östers IF position har stärkts under 2000-talet och att Östers IF har en viktig plats i staden. Trots detta så anser Andersson (2011, s.294) att Växjö är på väg att ömsa skinn från att varit en stor och framstående fotbollsstad till att bli en stor ishockeystad. 2.2 Teoretisk bakgrund Vi ska i denna del presentera det aktuella och relevanta forskningsläge för vår studie Den moderna fotbollen växer fram Svensk fotboll har en gedigen historia och fotbollens historia går i många avseenden parallellt med det moderna samhällets utveckling. Men trots det har fotbollen mycket som inte samhället har, samtidigt som likheterna är många. Peter Billing, Mats Franzén och Tomas Peterson väljer att förklara fotbollen så här För den engagerade, spelaren eller åskådaren, inrymmer den både leken och allvaret, rationaliteten och spektaklet. Spelet innehåller det oförutsägbara, spänningen, intensitet. Resultatet innebär samtidigt det absoluta, det oemotsägbara: vinst, förlust eller oavgjort. En fotbollsmatch garanterar således både total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från 15

16 resten av livet som vanligtvis inte tillhandahåller någondera. Fotbollen går således i mycket på tvärs mot det moderna samhället, som den samtidigt är en självklar del av. (Billing 1999) Fotbollen berör många på flera olika sätt, gamla som unga, AIK:are eller Hammarbyare, man som kvinna. Precis som Peter Billing beskriver så innehåller fotbollen det oförutsägbara, att det på något vis kan vara så konkret men i andra stunden så långt bort. Fotbollen bjuder på både framgång och motgång och det är oftast när motgången kommer som fotbollen och dess anhängare får bekänna färg. För att skapa oss en överblick om fotbollens framväxt i Sverige har vi tagit hjälp av Torbjörn Andersson och hans avhandling Kung Fotboll (2002). Den beskriver den svenska fotbollens kulturhistoria från 1880-talets slut till Andersson observerar med hjälp av tidigare forskning att när fotbollen gjorde sitt intåg i Sverige under 1800-talets slut så fanns det ett stort stycke patriotism i landet och det idrottsliga området i Sverige var begränsat till linggymnastiken som var uppburen nationellt av staten. Under den här perioden hittade dock fotbollen sin plats genom att den var kroppsligt friare än linggymnastiken vilket gjorde att den fick en plats i det fria föreningslivet som växte fram (Andersson 2002, s ). Andersson lyfter att fotbollen till en början var starkt förknippad med de borgerliga engelska idealen som gentlemannaskap, fair-play och amatörism. Samhället genomgick under den här perioden en demokratiseringsprocess som ledde till en klasskillnad i inställningen till sporten. Arbetarklassen såg fotbollen som en plats där de kunde leva ut en dryckeskultur tagen från England vilket påverkade sportens utbredning negativt. Fotbollen knöt sig närmare de mer skötsamma demokratiska idealen som fått en allt starkare ställning i samhället. Fotbollen som först var en plats för att fostra gentlemän genomförde en identitetsförändring genom den framväxt som nu skedde inom arbetarrörelsen där fotbollen tog en allt större plats. Det skapades också genom denna förändring rivalitet på läktarna till matcherna där lokalderbyn kunde karakteriseras som klasskamper mellan borgerliga och folkliga lag. (Andersson 2002, s ) 16

17 Samverkan och utvecklingen mellan fotbollen och samhället har under en länge tid gått parallellt och vid tiden runt första världskriget hade det enligt Andersson (2002, s. 302) skapats en fotbollsideologi som låg i takt med den samhällsutveckling som rådde. Steget mot en mer professionell och sund fotboll var att minska den dryckeskultur som fanns i samband med sporten. Detta skedde i och med mer framgångsrika föreningar och även med hjälp av att landslagsfotbollen växte sig starkare vilket gjorde att kraven ökade på alla inblandade i sporten. Utvecklingen inom fotbollen fortsatte och detta satte även sina spår utanför själva planen enligt Andersson. Nästa steg tog fotbollen under 1920-talet då såväl publik som spelarunderlag ökade kraftigt, kommersialiseringen ökade kraftigt och vi fick också det första nationella seriesystemet i form av allsvenskan. I takt med att resultatens vikt ökade så blev det också vanligare att spelare fick förmåner för att välja en specifik förening. Detta gjorde att en viss smygprofessionalism pågick redan nu, mycket på grund av ett bristande regelverk. Detta skulle med tiden stävjas och det skapades en kontrollkommitté som kontrollerade att allt gick rätt till mellan föreningar och deras spelare när det kom till utbetalningar. Detta tillsammans med att ett tidsenligt regelverk skapades så fanns här nu en funktionell ideologi att förhålla sig till. (Andersson, 2002 s ) Under den sista period som Andersson (2002, s ) tar upp i sin avhandling ( ), får vi läsa om fotbollens guldålder i vårt land. Nu växer sig sporten stark och kan titulera sig som nationalsport, det skapas ett närmre och starkare band med politiken och det görs en utformning av den svenska modellen inom och utom fotbollen. Detta gör att den övergripande bilden av svensk fotboll blir mer stabil, såväl när det kommer till publik och utövare som förhållandet mellan klubbar och landslaget I boken Fotbollsindustrin (2008), skriven av Bill Sund, är författarens syfte att klarlägga och analysera den fotbollsindustriella utveckling som skett i Sverige. Sund tar in både den sportsliga och som Sund uttrycker det den övriga biten, och tar avstamp om att fotbollen idag består av mer än bara själva spelet. Boken är uppbyggd runt tesen att fotbollen blivit alltmer globaliserad och att fotbollskulturerna blivit mer integrerade med varandra (Sund 2008, s. 7). 17

18 Sund påpekar att med tiden har fotboll som fenomen blivit allt mer globalt uppmärksammat och forskningen om fotbollen har tagit rygg på det spåret. Bredden på forskning blir större men den blir även djupare när till exempel forskningen kopplas ihop med fotbollens roll i samhället och vad fotbollen betyder i ett större perspektiv. Det sker inte enbart forskning på separata spelare eller spelsystem utan även på den betydelse som en förening kan ha till exempel för en stads identitet. Sund belyser att den svenska forskningen till stor del är lik den internationella. Dock ser Sund att det ligger ett fokus på det socialhistoriska perspektivet inom den svenska fotbollsforskningen, med inriktning på det kulturella och de berättande dimensionerna (Sund 2008, s. 24 & 26). Sund menar att fotbollen blir att mer lik en industri och måste därför bedrivs som en sådan med allt fler utomstående faktorer som påverkat fotbollen att bli som den blivit idag. I boken Vem vinner i längden har Peter Billing, Mats Franzén och Tomas Peterson sin utgångspunkt när den svenska fotbollen blev professionell år Detta konkretiseras genom en jämförelse mellan två fotbollsklubbar i fotbollssverige, nämligen Hammarby IF och Malmö FF. Författarna poängterar att de flesta studier som görs på fotboll oftast koncentrerar sig på resultat, spelstil eller spelarna på plan. Denna bok har dock en annan synvinkel. Författarna gör analysen utefter tre stycken grundbultar - föreningen i sig, spelet ute på planen och det samhälle som omger de båda klubbarna. Den utgår ifrån att själva fotbollen är en del utav det svenska samhället. Den gör det genom att beskriva att samhället föregår fotbollen och detta faktum ger viktiga villkor för fotbollens utformning. Om vi drar en generell slutsats utefter detta så är Malmö FF och Hammarby IF en indirekt produkt av det svenska samhällets utveckling. Grunden i boken är att övriga föreningar i fotbollssverige står inför liknande utmaningar men att alla har möjligheten att tackla problemen på olika sätt och att det inte finns en rätt väg till vem som vinner i längden (Billing 1999, s. 11, 20 & 158). 18

19 För att beskriva vilken roll som Östers IF har spelat för svensk fotbolls utveckling genom åren har vi tagit hjälp av Tomas Petersson som är professor på idrottsenheten på Malmö Högskola och hans verk, Den svengelska modellen (1993). Här tar Petersson (1993, s.160) upp den spelmässiga maktkamp som pågick under talet inom svensk fotboll. Vi får här följa två läger där Halmstad BK, Malmö FF och IFK Göteborg blev fanbärare för det som kallades för den engelska modellen som stod för en mer försvarsinriktad primitiv fotboll. I den andra hörnan som stod för den anfallsinriktade svenska modellen fann vi i främsta ledet Östers IF. Östers IF hade alltid arbetat efter ett anfallsinriktat spel, vilket blev ännu tydligare när de tog in den förre förbundsinstruktören Lars Laban Arnesson som tränare under Laban skulle sedan gå vidare och bli svensk förbundskapten under åren Vi får följa med genom kampens tre faser, , och Under den första fasen var Georg Åby Ericsson förbundskapten för Sverige. Åby stod för en annan typ av fotboll än vad de engelska tränarna (Roy Hodgson & Bob Houghton) stod för. Det gav i förlängningen Åby ett svårhanterat landslag rent spelmässigt. Det stora beviset på att landslaget inte fungerade fick vi i form av ett misslyckat VM 1978 i Argentina. Peterson beskriver (1993, s. 177) att det finns olika former av organiserad fotboll i Sverige från Det fanns den engelska modellen som funnits ett tag och när Laban gjorde sitt intåg som tränare i Östers IF så utvecklade han en spelstil som var till för att besegra den engelska modellen. Det skulle komma att driva fram en debatt om rolig versus tråkigt fotboll i landet där främst de framgångsrika engelskt styrda Halmstad BK och Malmö FF stod för den tråkiga, målfattiga fotbollen. När Östers IF med Laban som tränare blev svenska mästare 1978 så blev de också fanbärare av den roliga fotbollen. Det var många som ansåg att Östers IF spelade en fin anfallsfotboll som samtidigt utvecklande unga talanger som genom en frejdig spelande fotboll tog steget till stjärnor (Petersson, s.186). När det verkade som att Östers IF hade tagit platsen som ledande inom svensk fotboll så gick istället Malmö FF hela vägen fram till final i Europacupen De förlorade förvisso den mot Nottingham Forrest men de kunde nu titulera sig näst bäst i Europa. Trots denna 19

20 europeiska framgång av Malmö FF så fortsatte Östers IF att vara den nationellt ledande föreningen och 1980 vann de ett nytt SM-guld. Detta är samma år som Laban blev ny förbundskapten och inledde sitt arbete med att föra in sin svenska modell, som rönt framgång i Östers IF, i det svenska landslagets sätt att spela fotboll. Under den här perioden var det många som förespråkade Östers IF sätt att spela fotboll. Petersson (1993, s.209) lyfter fram en tidningsartikel skriven av Bo Alm där han skriver att Det vore inte dumt om den här spelmodellen bildade en ny svensk linje, som kontrast mot den som styrts av den säkra, effektiva, tråkiga Malmö-Halmstad-stilen Petersson (1993, s.213) utnämner Östers IF som det stora hoppet för att svensk fotboll ska kunna stå emot den engelska modellen. Detta belyses i den artikel som Petersson (1993, s.213) lyfter vilken är skriven av Lars Bexbo, visst kan Öster bilda skola helt enkelt av den anledningen att även detta lag spelar efter ett system som kallas positivt tänkande. Jag tror att alla lag vill spela så här, även Malmö FF och Halmstads BK, spelarna vill, publiken vill. Laban var förbundskapten för Sverige och Östers IF hade inlett 1980-talet med två raka SM-guld. Vid den här tiden såg det ljust ut för den svenska modellen att gå segrande ur den maktkamp som pågått under snart ett decennium (Petersson, 1993, s.238). Östers IF dominerade på hemmaplan men i års Europacup fick de respass i första omgången mot det tyska storlaget Bayern München. Efter matchen konstaterade Torsten Lindberg i Kvällsposten, Europa får vänta. Än har de suveräna svenska mästarna långt kvar till den internationella eliten (Petersson, 1993, s. 241). Det som blir brytpunkten för Östers IF position i svensk fotboll är när IFK Göteborg med sin nya unga tränare vid namn Sven-Göran Eriksson, som var en stor förespråkare och utbildare av den engelska modellen växer sig allt starkare. Petersson (1993, s.245) visar upp att Laban misslyckas att ta landslaget till VM 1982 med den spelmodell som var så lyckosam i Östers IF. Samma år så vinner IFK Göteborg UEFA-cupen och det gör att pendeln än en gång 20

21 börjar svänga inom svensk fotboll och det blir även slutet för den maktkamp som pågått under flera år. Med den här maktkampen i åtanke är det intressant att ta upp det som Erik Niva belyser i sin bok Den nya Världsfotbollen (2008). När Sveriges fotbollslandslag nådde sina största framgångar i modern tid, semifinal i EM på hemmaplan 1992 och brons i VM-94 i USA så var det med Österikonen Tommy Svensson som förbundskapten. Tommy, som till sin fars Stig Svenssons missnöje aldrig tog det naturliga steget att bli tränare för Östers IF, tog istället vägen via Alvesta och Tromsö innan han blev svensk förbundskapten. Tillsammans med sin assisterande tränare Tord Grip, som var en stor förespråkare för den engelska modellen, lyckades Tommy hitta en spelmodell som enligt Niva kan anses som det närmsta en fulländad svensk modell vi har sett utföras på en fotbollsplan. Under turneringen 1994 fick Sverige betyget turneringens taktiskt mest mogna manskap av ansedda tidningen France Football (2008, s.51). 2.3 Vid sidan om spelplanen - Idrottsorganisationen och dess olika former Vi börjar detta avsnitt med att beskriva och definiera för denna studie relevanta begrepp. Definitionen som vi har valt att användas oss av är inte kopplad enbart till Östers IF utan kan även appliceras på andra föreningar runt om i Sverige samt även utanför idrottens värld. Dessa begrepp kommer vi använda som utgångspunkt när vi återkopplar och analyserar våra respondenters svar i analys och diskussion Begrepp (Organisation)Kultur - A pattern of shared basic assumptions that the group learned as it solved it s problem of external adaption and internal integration, that has worked well enough to be considered valid and, therefore, to be taught to new members as the correct way to perceive, think, and feel in relation to those problems (1992, sid. 12). Organisation - är en medvetet koordinerad social enhet (med minst två personer) med syftet att nå ett eller flera mål (Forslund, 2009, s.18) 21

22 Identitet - Den upplevda självbilden. Kopplat till företag och organisationer så blir det i sin tur företagets självbild och dess utmärkande egenskaper (Nationalencyklopedin u.å.) Det finns mycket på det akademiska fältet när det gäller till organisationer. Vi kommer i denna del av arbetet att beskriva olika delar av organisationsuppbyggnad och arbete som vi tycker är av betydelse för vår studie. Vi har tagit hjälp av Forslund (2009, s.18) att definiera begreppet organisation och en organisation kan uttryckas som en medveten koordinerad enhet som är skapad med syftet att uppnå ett eller flera mål. För att en organisation ska kunna följa med i den utveckling som ofta kommer i nya tider så gäller det att en organisation har förmågan att anpassa sig till de nya spelreglerna. Det som oftast påverkar att en organisation inte klarar av att följa med i förändringens tid är att det finns en viktig aspekt som inte tagits in i beräkningarna. Denna aspekt är den organisationskultur som finns i föreningen, kulturen kan antingen hjälpa eller stjälpa organisationen med den tänkta förändringen (Alvesson 2009, s.17). Tittar vi på en organisation med en identitet som utmärker sig så leder detta till en speciell social identitet mellan medlemmarna inom organisationen. Det gör att de vill ses i positiva sammanhang och visa upp sin organisation och sin tillhörighet vilket ger en närhet medlemmarna emellan som ger en positiv självuppfattning (Alvesson, 2009, s.18). Vid en svagare identitet så beskriver Alvesson (2009, s.18) att det kan uppstå en splittring inom organisationen där medlemmarna finner sin identitet inom sin avdelning, projekt eller arbetsuppgifter. Personerna inom organisationen identifierar sig inte med hela företaget och det kan leda till subkulturer inom företaget eller i värsta fall en splittring av organisationen (Alvesson, 2009 s.18). Något som är nära kopplat med kultur är strategi. I detta fall pratar vi om kultur som ett synsätt inom företagsvärlden och då är kultur vad företaget står för - vad finns det för normer, vanor och traditioner inom företaget. Kulturen styr sättet att tänka, vara och handla i en organisation. Oftast har kulturen en så stor genomslagskraft att den har en avgörande inverkan på företagets framgång (Bengtsson & Skärvad 2011, s. 135). Om det går att förändra en kultur råder det delade meningar om. Vissa forskare anser att kulturen är lika lätt att byta ut som att byta skjorta medan andra anser att kulturen ses som något som är djupt rotad i organisationen och människorna och därför tar lång tid att förändra (Bengtsson & Skärvad 2011, s. 137). 22

23 När man binder ihop kultur och strategi finner vi att åsikterna ofta går isär bland forskare. Vissa säger att kulturen antingen är ett stöd eller ett hinder för att en organisation ska kunna genomföra en ny strategi. Oavsett om organisationen väljer att se kulturen som ett hinder eller ett stöd så kommer den att ha inverkan på om organisationens nya strategi kommer att kunna genomföras eller inte. Det är svårt att ge ett exakt svar på hur mycket kulturen påverkar en organisation eftersom den är immateriell (Bang 1999, s. 21 & 140). För att en organisation ska kunna skapa en unik kultur inom organisationen är det enligt Schein (1992) viktigt att lösa två problem, intern integration och extern anpassning (Forslund, 2009 s.130). För att beskriva intern integration talar Forslund (2009) om ett arbete för att hitta ett sätt att leva tillsammans. Detta kan en organisation uppnå genom att skapa ett gemensamt språk som innehåller fackspråk eller speciella termer som sammanför medlemmarna inom organisationen. Vidare bör det finnas tydliga gränser för inkludering och exkludering till gruppen, allt för att skapa en grupp med rätt människor. (Forslund, 2009 s.131). Vi har vidare studerat Structures Beyond the Rink On Organizations in Swedish Icehockey (2006), en avhandling av Josef Fahlén där han har gjort en studie på elva svenska elitföreningar i ishockey där han har lagt fokus på att analysera den sportsliga organisationen, hur den gestaltar sig och vilka former den kan ta. Han inleder med att beskriva att idrotten utvecklats från att ha varit en plats för välmående och rekreation för den stora massan till att bli en enorm affärsverksamhet som har en omsättning i Sverige på flera miljarder kronor om året. Det är tydligt i de studier som gjorts att utvecklingen mot en mer kommersialiserad idrott har fått effekten att både uppgifter inom organisationerna och makten har förflyttats ifrån volontärer till anställda administratörer inom föreningar. Fahlén menar i sin avhandling att det minskade behovet av volontärer har lett till att antalet anmälda frivilliga volontärer har minskat. Det har i sin tur lett till att medlemmarna inom föreningen distanserats ifrån de beslut som föreningen tar och i Sverige fått effekten att den demokratiska värdegrund som idrotten är skapad utifrån har blivit svagare. Dessa nya aspekter att ta hänsyn till har gjort att svenska idrottsorganisationer har nya förutsättningar att 23

24 arbeta efter. Dessa förändringar kan förklaras först och främst på tre sätt, antalet aktörer eller vad dessa sysslar med, relationen mellan dessa aktörer och vilket existerande regelverk som finns för verksamheten. Nu står idrotten på två olika ben där det ena är kvar i den traditionella amatörinriktade idrotten medan det andra har gått in i den nya professionellt inriktade idrotten. Fahlén (2006) menar att denna förändring inte är lätt att hantera då organisationerna har förväntningar på sig från sin omvärld att konkurrera sportsligt och ekonomiskt med sina konkurrenter samtidigt som de gamla idealen ska leva kvar inom föreningen. Enligt Fahlén (2006) är den stora utmaningen för organisationerna att kunna införa ett fungerande system som kan skapa en god balans mellan de två benen. Fahlén beskriver att organisationen kan utsättas för press från olika håll som till exempel Riksidrottsförbundet (RF), sponsorer, andra idrotter och andra typer av underhållning. Hur en organisation hanterar den pressen kan ge en bild av hur organisationens värderingar kan förändras över tid. Det kan också ge en bild av hur en ökning i professionalism och kommersialisering kan påverka ledarskapet och utövandet inom föreningen, eller om det inte gör det. När det kommer till strukturen hos en ishockeyförening menar Fahlén att det finns likheter mellan två strukturellt olika föreningar när det kommer till hur de upplever frågan om elit vs ungdom samt formell utbildning och träning. Men när det kommer till strukturella frågor som specialisering och centralisering blir skillnaderna tydliga. De individer som arbetar i mer utvecklade strukturer har enligt Fahlén (2006) i stort mer positiva upplevelser än motsvarande som arbetar i mindre utvecklade strukturer. Avhandlingen som Fahlén (2006) har skrivit visar att upplevelser och erfarenheter när det kommer till distribution och koordinering av arbete och beslutsfattande skiljer sig mellan styrelsemedlemmar, tränare och volontärarbete. Fahlén (2006) beskriver vidare att upplevelserna skiljer sig mycket från dem som har höga positioner till dem med lägre rang. Det är även skillnad mellan de som är avlönade och de som arbetar som volontärer. Likheter i frågan finns inom området som berör arbetsbörda och vem som ska göra vad. Vidare visar Fahléns (2006) resultat prov på att värdet ändras när det kommer in nya aktörer på marknaden som har andra mål än att bara spela ishockey. Hit räknas sponsorer, media och 24

25 nyanställd personal. Men även aktörer som varit med en längre tid kan påverka marknaden genom att deras roll förändras, här räknar Fahlén (2006) in staten, förbundet, klubbarna, tränarna och även spelarna. Resultatet av Fahléns (2006) studie visar att beslut inte bara är bundet till rationalitet utan att också kultur, traditioner, trender, förväntningar och ideal ska blandas in. Den mesta tiden inom en organisation läggs på att diskutera resursfördelningen mellan avlönad personal och volontärsarbetarna och mellan dem som är engagerade i elit- respektive ungdomsverksamheten. En av de viktigaste frågorna i de icke-vinstgivande idrottsorganisationerna enligt Fahlén (2006), är att de klarar av att förvalta de demokratiska principerna inom organisationen och har tydliga rättigheter för medlemmar och personal. Något som Fahlén lyfter är det faktum att alla inom organisationen, förutom just styrelsen själva, gärna ser att styrelsen är mer involverad i det dagliga arbetet. Avslutningsvis beskriver Fahlén (2006) att ishockey och troligen andra idrotter också har blivit mer än att bara vinna matcher. Det är tuffa styrelsebeslut, sponsorpaket ska sys ihop, personal ska anställas och spelare ska värvas och för att vara konkurrenskraftig på plan måste föreningarna även vara det vid sidan om planen. 25

26 3 Metod I detta avsnitt ska vi redogöra för vårt val av forskningsmetod och dess upplägg, studiens pålitlighet och tillförlitlighet och urval för denna studie. Avslutningsvis följer en etisk och källkritisk reflektion. 3.1 Fallstudie Denna studie genomförs i form av en fallstudie. Studien är utformad utefter en enfallsstudie där ett enskilt fall studeras för att kunna ge ett större djup i frågan. I och med detta val kan vi se om våra hypoteser stämmer eller om det krävs fler alternativa förklaringar till problemet (Yin 2007, s. 17 & 61). Vi anser att denna form av studie är lämplig då vi får en djupare insikt i ett specifikt fall vilket ger oss möjligheten att svara upp mot vårt syfte. Fallstudien kommer som vi tidigare nämnt att ske på Östers IF. 3.2 Utvärderingsforskning Vi kommer att göra en utvärdering av Östers IF och dess seniorverksamhet. Utvärdering är något vi ägnar oss åt i stort sett varje dag. Vi utvärderar olika saker utifrån vårt personliga tycke och smak. Denna typ av utvärdering kallas för informell. I vår studie kommer vi använda oss utav formell utvärdering. Med detta menas en utvärdering som sker med ett specifikt syfte och den görs på ett systematiskt och genomtänkt sätt (Karlsson 1999 s.14). Ove Karlsson (1999), (hämtad från Statistiska centralbyrån) väljer att använda sig av följande definition. Utvärdering är en systematiskt genomförd undersökning av värdet eller förtjänsterna hos ett givet föremål/aktivitet, som kan vara exempelvis ett åtgärdsprogram, ett projekt eller en produkt. (s. 15) Det finns olika områden där ett utvärderingsangrepp går att applicera. Vi ska dock använda oss av när en utvärdering används för forskning. Denna typ av utvärdering passar bra när utvärderaren är styrd av sitt uppdrag och målet är inriktat på att göra en bedömning av något. 26

27 Denna metod styrs till stor del av forskaren själv då det som utvärderas är till forskarens intresse och forskaren själv bestämmer hur länge utvärderingen ska pågå, samt att utvärderingen görs för att skapa kunskap och förståelse utifrån de mål som forskaren själv satt upp (Karlsson 1999, s. 19). 3.3 Forskningsmetod Inom forskning finns det två huvudstrategier som forskaren kan välja att använda sig av i forskningshänseende, nämligen kvantitativ eller kvalitativ metod. Dessa två metoder utgör exempel på olika tillvägagångssätt inom vetenskaplig forskning. Kvantitativ metod handlar om en insamling av numerisk data och att relationen mellan den teoretiska delen och själva forskningen är av ett deduktivt slag (Bryman 2011, s. 149). Det bakomliggande syftet när forskaren väljer att göra en kvantitativ studie är att undersöka studiens syfte på så bred front som möjligt för en större grupp av individer, för att kunna hitta något som är representativt för en större grupp. Det är även viktigt att det som undersöks går att mäta, annars är det svårt att göra en kvantitativ studie på området. För att lättast kunna använda sig av en kvantitativ studie använder sig oftast forskaren av enkäter eller frågeformulär för att kunna utläsa och göra något mätbart av resultatet. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 104) Kvalitativ forskning har länge förknippats med och tillämpats av samhällsvetare (Bryman 2011) och är ett forskningssätt som utvecklats under flera decennier (Markula & Silk 2011). Syftet med en kvalitativ studie är att skapa en förståelse för hur människor föreställer sig världen och hur de tolkar vissa företeelser som sker i deras omvärld. Metoderna i en kvalitativ studie skapar en beskrivande data som kan användas till att beskriva och skapa förståelse för processer i sociala situationer (Hassmén & Hassmén 2008, s. 104). De vanligaste metoderna som förknippas med kvalitativ forskning är deltagande observation och o/-strukturerade intervjuer. Deltagande observation innebär att forskaren under en längre tid ägnar sig åt forskningen i syfte att få en heltäckande och djupgående bild. Det kan röra sig till exempel om en grupp, en organisation eller något annat som ska studeras. Deltagande observation är kanske den metod som förknippas mest med kvalitativ forskning men även ostrukturerade intervjuer ligger nära till hands. Ostrukturerade intervjuer är uppbyggda på så 27