Kyrkbrevet från Älmhults församling nr

Transkript

1 Kyrkbrevet från Älmhults församling nr Tema: Kärlek

2 Detta är Tilltalad av tystnad 2 kärleken! Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder ( Första Johannesbrevet 4:10). Hjärtpunkten i evangeliet uttrycks så av St Johannes, också kallad kärlekens apostel. Kyrkans år och gudstjänster ger en oöverträffad möjlighet att tillägna sig detta evangelium och Guds kärlek. Evangeliet är inte emot dig. Det står på din sida. Avsikten med Kyrkans existens är att hon ständigt på nytt ska lyfta fram Jesus Kristus. Inte bara som moralisk förebild, utan framför allt som Guds son och människornas ende och omistlige Frälsare. För att kunna göra detta krävs av Kyrkan ett gränslöst förtroende för Kristi ord, kombinerat med öppenhet för den tid vi lever i. Älmhults kyrka och församlingslokaler fylls vecka efter vecka med människor i olika åldrar. Detta är ett faktum som inger hopp. Bakom allt ligger många människors arbete och engagemang av god vilja. Till detta måste fogas, som jag hoppas på och ofta ber om, Guds nåd och välsignelse. Då kan det bästa av allt hända: att kristen tro, hopp och kärlek blir en verklighet för riktigt många människor i vår bygd. Välkommen till detta Kyrkbrev och till Älmhults kyrka! Marcus Lejon, kyrkoherde Vi var sex stycken från Älmhults församling som åkte på retreat till Wettershus en fin helg i början av mars. Wettershus är en vackert belägen retreatgård strax söder om Gränna. Här råder stillhet och vi inkvarterades i enkla enkelrum med en fantastisk utsikt över Vättern och Visingsö. Retreatens nyckelord är: Avskildhet, Tystnad, Kravlöshet, Andakt, Nattvard, Meditation, Vägledning och Egen tid. Det är skönt att få komma bort från allt brus som finns i dagens samhälle och bara få vara. Man får tid att tänka, uppleva naturen, läsa, meditera och vila. Ordet meditare betyder att söka sig mot centrum, att vara uppmärksam och koncentrerad vända sina sinnen mot det som finns bortom orden och tingen. Sommarcafé hela juli månad i Kyrkbackssalen (bredvid Kyrkan) tisdagar kl Trivselgruppen Meditation är mer att söka Guds hjärta än att söka kunskapen om honom. Jag upplever att det ger en möjlighet att också finna mig själv att få hitta kärleken till mig själv. Detta ökar även möjligheten att ge kärlek till andra. I församlingen brukar vi ha Stilla dag en eller två gånger per år. Detta är en bra möjlighet att ta ett steg åt sidan och testa en miniretreat. Christina Rosén Sommar 2011!

3 Assistenter - en intervju med ungdomar Jag hade förmånen att en tisdagskväll (när det inte var Taizémässa) intervjua fyra av församlingens totalt 30 assistenter. Assistent kan de som går i nian och första året på gymnasiet vara. Många ungdomar i Sverige väljer att vara med i denna ungdomsaktivitet. Assistenterna samlas i Älmhult varannan tisdag för att fira mässa och sedan ha fika och samling. - Vad gör ni som assistenter? blir min första fråga. Vi hjälper till på läger, vi är med årets konfirmander, vi medverkar i gudstjänster, söndagsskola och cafékvällarna. - Hur kom ni med som assistenter? Emil svarar: Tilda tvingade mig! Frida och Zenia svarar att det var kul med konfirmationen, därför fortsatte de. De har inga problem att identifiera sig som kristna. Jag blir nyfiken och frågar vidare. Min upplevelse idag är att det är mer OK att tro på Gud bland ungdomar. Det finns över huvud taget en större acceptans för olika trosuppfattningar, vilket också bekräftas under samtalets gång: Idag är det helt OK att tro på Gud. De berättar vidare att i en klass var en ateist, en trodde att hon själv var Gud och så fanns de som kallar sig kristna. De har alla bett till Gud. Namnet Jesus är för dem trygghet, en mänsklig Gud och en kille med vit dräkt. De gillar orden i psalmboken: Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. Skulle någon i skolan ändå ha något emot detta så säger de att vi bryr oss inte. Det var inte självklart att de skulle konfirmeras. När Fridas storebror Hampus hade konfirmerats sade Frida till sina föräldrar, för att retas, att hon inte skulle konfirmeras. Andreas sade att hans syster Alexandra (för övrigt årets Lucia) tyckte att han skulle konfirmera sig. För Emil var det ganska självklart och Zenia gjorde det (fastän hon inte var döpt) för att alla andra gjorde det. Det betonar alla, att det är en väldigt positiv upplevelse att konfirmera sig. Läger, gemenskap, sången och kyrkan var fina minnen. diskussioner med de som inte tror på Gud. Hennes fråga till de som inte trodde på Gud gillade jag: Varför händer omöjliga saker? När vi tänker efter händer det titt som tätt just omöjliga saker, och vi står där med orden i vår kultur: änglavakt, övernaturligt, går inte att förklara etc. Jag frågar dem om de har nytta av sin tro och de svarar ja, men inte så övertydligt, för en av tjejerna säger att ibland känns det som att Gud inte hör mig. Jag som präst får bara erkänna att hon har rätt, ibland känner vi att vår skapare är nära, ofta känner vi ingenting alls. Ändå finns Gud! Till sist, ett råd till de som nu går i sjuan från assistenterna: Varför skall man konfirmera sig? För att det är KUL och man får åka på läger. Karl-Henrik Wallerstein I en skolklass i Älmhult är ganska många med som assistenter men inte alla och en av dem har ibland Fakta om konfirmation i Älmhult: 70 % av Älmhults ungdomar födda 1996 som är döpta konfirmerades 2011!3

4 Kärlekens väg 4 Det största budet När människor ställs inför frågan vad som ger livet mening så svarar nästan alla att det viktigaste av allt är att få vara älskad och att själv få älska andra. Meningen med livet är kärleken. I andra hand kommer som regel längtan efter en meningsfull uppgift i livet. Men vad är nu kärlek för något? Det är ett stort ord laddat med starka känslor och rymmer så mycket av vår längtan. Det har också blivit missbrukat och tvetydigt. Vad kan vi som kristna säga om kärlek och om att älska? I Guds förbund med Israel så är grunden i människans gensvar att älska Herren över allting och sin nästa som sig själv. Vi brukar kalla det för det dubbla kärleksbudet (5 Mos 6:5-9, 3 Mos 19:8). När Jesus sedan instiftar ett nytt förbund genom sin död och uppståndelse så säger han till sina lärjungar innan han går in i sitt lidande: Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er skall ni också älska varandra (Joh. 13:34). Detta bud upprepar han flera gånger under sin sista måltid med lärjungarna. Men kan man göra kärleken till ett bud, kan man befallas att älska? Nej, tvång dödar kärleken. Men grunden för att vi ska kunna älska är att vi själva blivit älskade. Så grundläggs vår förmåga att älska i vår tidiga barndom, vi älskar våra föräldrar därför att de gett oss kärlek och trygghet. På samma sätt är det i vårt förhållande till Gud. Allting börjar med den kärlek Gud har gett oss. Evangelisten Johannes säger detta tydligare än någon annan: Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsofferför våra synder (1 Joh 4:10). Och vidare: Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom (1 Joh 4:16). Gud är inte bara full av kärlek, han är kärlek. Vi får ta emot hans kärlek och ge den vidare. När vi talar om kärleken som ett bud, är det för att utan den är budens grund - alla andra bud tomma och meningslösa, det blir en död och glädjelös lydnad som bara upplevs som krav om inte kärleken är drivkraften. Kärlekens väsen Kärleken är alltså ingenting vi kan tvingas till. Om detta talar också Jesus när han förbereder lärjungarna på att han måste lida och dö: Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka. Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja (Joh 10:17-18). Kärlekens val för Jesus är att ge sitt liv för oss. Det säger oss ytterligare någonting viktigt om kärlekens väsen: kärleken är inte självisk och beräknande, den söker ingen vinning, utan är tvärtom beredd till offer. När Jesus säger att vi ska älska varandra så som han har älskat oss så innebär det att vi också får vara beredda att offra av vårt eget för andras skull. Återigen får kärlekens apostel Johannes tala till oss om denna kärlekens följdverkan och konsekvens: Genom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för varandra (1 Joh 3:16). Att ge sitt liv för någon annan är inte bara att vara beredd att gå i döden, det valet ställs nog inte så många av oss inför. Men det är att vara beredd att ge av sig själv, sin tid, sin kraft, sina resurser för någon annan. Ibland kan det innebära att mycket av våra egna intressen får stå tillbaka. I ett sådant läge kan vi hamna i konflikt med vårt andra stora livsmål: det som handlar om vår livsuppgift och att få utveckla våra gåvor och talanger, göra karriär och förverkliga oss själva. Självförverkligande är ett ganska modernt ord. Det äger sitt berättigande om vi menar att det betyder att alla har något att bidra med och att ingen ska behöva känna sig utan värde. Men ordet har ändå fått sin speciella klang av att vi lever i tid som präglas av individualism och mycket självupptagenhet, där var och en ska tala för sig själv och vara sin egen lyckas smed. Innan begreppet självförverkligande myntades talade man om en människas kall eller kallelse, och det gällde inte bara präster, läkare, lärare och liknande yrken. Alla hade sitt kall. Visst kunde det begreppet missbrukas när det gällde att binda kvinnor vid hemmet eller för att

5 mana de obesuttna att vara nöjda med sin lott. Men det rymde ändå viktiga poänger: Mitt kall i livet är betydelsefullt inte bara eller främst för min egen skull utan också för andras. Kallet handlar heller inte bara lycka och tillfredsställelse, utan också mödor och försakelser. I den bibliska tanken om hur samlivet mellan människor ska fungera ser var och en ser sina resurser som något som ska berika helheten och gemenskapen. Ger Gud en människa stora gåvor, då har den människan också ett stort ansvar. De människor som är svaga och har det illa ställt är Guds speciella skyddslingar. Så som Jesus säger till oss: Allt vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig (Matt 25:40). Alltså: kärleken är osjälvisk till sitt väsen, och kan innebära offer. Men vi kan behöva ändra våra perspektiv: Det jag har av kraft, begåvning, tid och tillgångar tillhör inte bara mig själv. Vem ger jag min kärlek? Vi började med att ta till den gamla maningen från det dubbla kärleksbudet: Älska Herren över allting och din nästa som dig själv. Guds väsen är kärlek, och människan är skapad till att vara Guds avbild. Vi kan inte leva utan att älska. Men vad blir min kärleks val? Den eller det jag älskar främst kommer att styra mig och forma mig. Vi kan se många fina exempel på människor som levt samman länge och tillgivet och präglat varandra på ett förunderligt sätt. Vi kan också se destruktiva exempel på människor som verkar ha gett hela sin kärlek till droger eller njutningslystnad, människor som bara lever för pengar och karriär, människor som är besatta av maktlystnad. All kärlek sätter sin prägel. Gud ger oss sin kärlek villkorslöst och inbjuder oss att leva i hans kärleks gemenskap. Det kommer att påverka oss. Inte så att vi någonsin blir fullkomliga och totalt osjälviska i detta livet, men vi ställs inför perspektiv och möjligheter som förändrar mycket för oss. Många av våra livslögner och ursäkter avslöjas. Gud själv är den oändliga, fria och självutgivande kärleken. I den kärlekens flöde får Jesu ord och löfte en djup innebörd: Om nu Sonen befriar er blir ni verkligen fria (Joh 8:36). 289 Guds kärlek är som stranden Mats Brown 5

6 Välkommen till bokborden i Kyrkan och Församlingshemmet Tidebönsboken (Libris förlag 2004) Allt fler låter i dag tidebönerna utgöra ryggraden i sitt böneliv. Det vill säga bruket att med ord ur framför allt Psaltaren be vid bestämda tider varje dag. Andligt och världsligt flätas in i vartannat, inget censureras, inget privatiseras i Psaltaren. Den som någon gång gjort Psaltarens ord till sin egen bön vet att det inte finns något som inte passar för bön. Boken är upplagd så att den knyter dygnets timmar till fyra bönetillfällen; morgon, middag, kväll och dagens slut. Vid varje bönestund ingår psalmsång, skriftläsning, Herrens bön (Fader vår), förbön och slutbön. Förbönen är fri bön, då man får lägga fram sitt böneämne. Alla deltar då i den bönen. I Älmhults kyrka finns en brevlåda, där man kan skriva ner på en lapp vad man behöver ha hjälp med att be för. Genom att ta emot denna bok i vårt böneliv, enskilt och i församlingarna, träder vi inte bara i förbindelse med den levande Guden utan också med allt Guds folk över hela jorden som ber samma böner. Må tidebönsboken bidra till att hålla bönens låga oavbrutet brinnande! Saliga soppor (Anna Braw (red.), Libris förlag 2010) Här är den äntligen, soppboken som det har frågats efter i flera år. Här finns de allra billigaste men mättande lunchsopporna, och en och annan lyxig fisksoppa för mörka vinterkvällar. Även riktiga festsoppor för bröllop och andra kalas finns med. Egentligen kan förstås ingen soppa vara salig - men gästerna vid bordet blir det! Boken innehåller över 70 recept. 6 Rofyllda stunder (Kerstin Svensson, Bornelings förlag 2010) Den här boken är fylld med vackra målningar och uppbyggliga visdomsord. Utdrag ur boken: Vår tid präglas av ett högt uppskruvat tempo, där många krav ställs på oss från alla håll. Innerst inne vet vi att det finns andra värden i livet än pengar, prylar och karriär. Därför behöver vi trycka på pausknappen ibland. Att vårda sitt inre kan fylla de djupaste behoven vi har, ge själen ro och samtidigt göra att livet känns meningsfullt. En viktig del av den ro vi behöver är förenad med tron på Gud. Hos honom finner vi ro och styrka. Kristen Vad är det egentligen? (Libris förlag 2011) Det här är en liten bok för dig som är nyfiken på kristen tro. Men den är också för dig som är troende och vill reda ut begreppen och tänka igenom: Vad är det jag tror på egentligen? Utdrag ur boken: I Lukasevangeliet kap. 15 vers berättas det om den förlorade sonen. Han bad om att få ut sitt arv och gav sig iväg till ett främmande land, där han slösade bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. Det blev svår hungersnöd och han började lida nöd. Då kom han till besinning och gav sig av hem till sin far, som tog emot honom med öppna armar och ställde till med stor fest. Berättelsens poäng är att sonen kom hem till sin far, som han vänt ryggen till och blev son i huset. Fadern är en bild på Gud. Sonen är en bild på människan som lämnat Gud. Den ursprungliga relationen upprättades. Det är att bli kristen. Att komma hem! SKRUTTET och dom stulna pärlorna (Verbum förlag 2011) Skruttet älskar sin fina krans med blanka pärlor i vackra färger. Men så en dag försvinner den! En tjuvaktig skata tar med sig kransen upp till sitt bo i trädet. När Skruttet försöker ta tillbaka den blir det bråk med skatan och kransen går sönder. Pärlorna far åt alla håll! Nu måste Skruttet ut och leta efter pärlorna i den stora trädgården. Kommer kransen någonsin att bli hel igen? Den här boken, som går på vers, passar de yngre barnen och ger öppningar till att prata om livets stora frågor. Detaljrika, färgglad bilder på varje sida. Sanna och farmor är på DOP Sanna och farmor firar gudstjänst Sanna och farmor firar PÅSK (Verbum förlag 2011) Tre små häften, som berättar om vad man gör i kyrkan vid olika sorters gudstjänster och också varför. Mycket lätta att förstå och roliga att lyssna till. Detta och mycket mer, som kanske kan passa i hängmattan, på stranden eller inomhus en regnig sommardag finns på bokborden i Kyrkan och Församlingshemmet. Monica Crona Tiedtke Enskilda samtal och själavård Församlingens präster och diakon finns till hands för enskilda samtal och själavård. Det finns även möjlighet till bikt och sjukkommunion. Jourhavande präst kan nås varje natt kl på telefonnummer 112.

7 hörna Vaktmästarnas När detta skrivs är vi inne i april månad och vi har börjat vårbruket med att snygga till på gravarna med skötselavtal. Fr o m den första april kommer Jonas Svensson vara arbetsledare för vaktmästargänget och lämpligt nog kommer samtidigt våra säsongare tillbaka efter vintern. Det blir samma personer som förra året: Olof Brown, Mats Olofsson och Britt- Inger Wärn. Vi har fått ett nytt fordon, en liten elbil som fungerar alldeles utmärkt och det var nog kärlek redan vid första ögonkastet. Den är makalöst tyst, så vi får nog lära oss att ta det lite försiktigt när vi kör ute på kyrkogården. Det är fortfarande en hel del som inte åtgärdat de gravstenar vi skickat brev om. Om ni utför jobbet själva vill vi att ni ringer oss på eller skickar ett mejl om detta till vår e-postadress som är almhult.vaktmastare@svenskakyrkan.se. Kyrkvaktmästarna genom Michael Johansson Barnens katedral 13 maj kl Välkomna att sjunga med Barnkören i en glad gudstjänst där barnen står i centrum. Utdelning av våra fina dopänglar till de som döpts. Sommarfest 3 juni kl Vi börjar i kyrkan och därefter är det tipstävling, lekar, fika mm i gröngräset vid Kyrkbacksgården. Möjlighet att åka häst och vagn genom Älmhult Vi är mitt inne i terminen och musikverksamheten är i full gång med körer, musikgudstjänster, konserter, undervisning och naturligtvis alla gudstjänster och förrättningar där musiken utgör en omistlig del. Vad vi har att erbjuda för den musikintresserade framgår på så många andra ställen, så det nämner jag inte här. Däremot vill jag gärna tipsa om att den som funderar på att börja sjunga i kör, snart får ett gyllene tillfälle: Till hösten tänker jag erbjuda nya sångare plats i Mixturen och vid behov hjälpa till med lite inskolning. Ta gärna kontakt och kom och prova på. Höstterminens början är ett utmärkt tillfälle att sätta igång! Oratoriekören efterlyser framförallt basar i kören. Den kören ställer dock lite högre krav än Mixturen. I Mixturen är alla välkomna - i Oratoriekören får man avlägga ett inträdesprov (som dock inte är så dramatiskt!). Du vet väl att det är vetenskapligt bevisat att man genom körsången blir gladare, piggare, friskare och smartare!? Samt att man får många nya vänner! Per Gunnar Petersson Sommarkonsert Nationaldagen Onsdagen den 6 juni kl 19 Älmhults kyrka Välkommen till en härlig Sommarkonsert med församlingens alla körer då vi också sjunger sommarpsalmer tillsammans. 7

8 Norra Klöxhultsvägen Älmhult telefon: fax: Församlingshem: e-post: almhult.forsamling@svenskakyrkan.se hemsida: Pastorsexpeditionen Öppettider: måndag, tisdag, torsdag, fredag kl Kyrkoherde Marcus Lejon , sms: marcus.lejon@svenskakyrkan.se Komminister Mats Brown , sms: mats.brown@svenskakyrkan.se Komminister Karl-Henrik Wallerstein , sms: karl-h.wallerstein@svenskakyrkan.se Organist Per Gunnar Petersson , sms: pergunnar.petersson@svenskakyrkan.se Kyrkomusiker Mia Andersson , sms: mia.k.andersson@svenskakyrkan.se Diakon Agneta Grimberg , sms: agneta.grimberg@svenskakyrkan.se Ungdomsledare Malin Jonsson , sms: malin.johnsson@svenskakyrkan.se Magnus Eriksson Barnledare almhult.barn@svenskakyrkan.se IngMarie Svensson , sms: ing-marie.svensson@svenskakyrkan.se Ingrid Ericsson , sms: ingrid.ericsson@svenskakyrkan.se Annelie Svensson , sms: anneli.svensson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Wiveka Ernstsson , sms: wiveka.ernstsson@svenskakyrkan.se Kanslist Agneta von Horn agneta.vonhorn@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare almhult.vaktmastare@svenskakyrkan.se Arbetsledare: Jonas Svensson , sms: jonas.l.svensson@svenskakyrkan.se Michael Johansson , sms: michael.johansson@svenskakyrkan.se Urban Eliasson , sms: urban.eliasson@svenskakyrkan.se Husmor Lena Blomström , sms: lena.blomstrom@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare Marcus Lejon Layout och original Johan Grimberg johan.grimberg@svenskakyrkan.se Foto: Älmhults församling där ej annat anges. s. 1, 2 Amanda Grimberg, s. 4, 5 IKON Tryck: 8 Vår och sommar i Älmhults kyrka Gudstjänst eller Mässa firas som regel varje sön- och helgdag kl i Älmhults kyrka. Några särskilda påminnelser: 4:e söndagen i Påsktiden 29 april Gudstjänst. Miniorer och juniorer medverkar. Valborgsmässoafton 30 april Mixturen och Stenbrohults kyrkokör sjunger in våren på Älmhults torg. Kl i Råshult. 5:e söndagen i Påsktiden 6 maj Stilla Mässa. Del av Oratorierkören medverkar. Bönsöndagen 13 maj Familjegudstjänst Barnens katedral. Barnkören. Utdelning av dopänglar. Kristi himmelsfärds dag 17 maj Mässa. Annandag pingst 28 maj Mässa. Heliga Trefaldighets dag 3 juni Familjegudstjänst. Sommarfest. Barnkören och Unga Röster. Nationaldagen 6 juni Sommarkonsert med Unga Röster, Jubilatekören och Mixturen 1:a söndagen efter trefaldighet 10 juni Mässa. Del av Oratoriekören medverkar. 2:a söndagen efter trefaldighet 17 juni Mässa. Föregås av pilgrimsvandring på Norregård. Midsommardagen 23 juni Friluftsgudstjänst vid Församlingshemmet. Sommarkören och Virestads folkdanslag medverkar. 9:e söndagen efter trefaldighet 5 augusti Friluftsgudstjänst på Ormakullagården. 12:e söndagen efter trefaldighet 26 augusti Kyrkogårdsvandring ledd av Ingvar Johansson. Dopgudstjänst kan hållas i samband med ordinarie gudstjänst samt vissa lördagar. På finns mer information. Lunchmusik 26/4, 31/5, 28/6 kl i Kyrkan. Morgonbön varje tisdag och onsdag kl 8.30 i Kyrkan.