EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetutskottet /0042(CNS) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning med budgetförordning för Euratoms försörjningsbyrå (KOM(2007)0108 C6-0120/ /0042(CNS)) Budgetutskottet Föredragande: Ingeborg Gräßle PR\ doc PE v01-00

2 PR_CNS_art51rej Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. I samband med ändringsakter ska de delar av en återgiven befintlig rättsakt som inte ändrats av kommissionen, men som parlamentet önskar ändra, markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...]. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE v /10 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...6 PR\ doc 3/10 PE v01-00

4 PE v /10 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till rådets förordning med budgetförordning för Euratoms försörjningsbyrå (KOM(2007)0108 C6-0120/ /0042(CNS)) (Samrådsförfarandet) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0108), med beaktande av artikel 183 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0120/2007), med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A6-.../2008). 1. Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. PR\ doc 5/10 PE v01-00

6 MOTIVERING I. Inledning Euratoms försörjningsbyrå (ESA) är det gemenskapsorgan som ansvarar för att det råder en rättvis tillgång till malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inom kärnenergiområdet. För detta ändamål har byrån ensamrätt att ingå avtal om leverans av dessa material från länder inom eller utom gemenskapen (artikel 52 i Euratomfördraget 1 ). Byrån finns sedan 1960 och står under tillsyn av Europeiska kommissionen (Andris Piebalgs) som är utanordnare, har vetorätt mot dess beslut och utser generaldirektören (sedan 2008: Christian Cleutinx). Byrån har en tjänsteförteckning med 16 tjänstemän (plus en avdelad nationell expert). Den har sitt säte i Luxemburg och har ett nära samarbete med GD TREN (energi och transport). Till exempel har byråns generaldirektör en e-postadress och telefonnummer i Luxemburg och Bryssel som inte skiljer sig från dem som kommissionens tjänstemän har, och ESA:s kontor i Luxemburg ligger i samma byggnad som GD TREN. Det framlagda lagförslaget gäller en rådsförordning, det vill säga Europaparlamentet rådfrågas bara. II. Finansbestämmelser som kan tillämpas på ESA ESA:s viktigaste inkomstkälla är ett bidrag från kommissionen, vilket beror på att rådet 1960 beslutade att den i artikel 54 i Euratomfördraget förutsedda avgiften på handeln med klyvbart material inte skulle införas, utan byrån skulle i stället finansieras direkt via kommissionen. Byråns utgifter uppgick 2007 till euro. Totalt euro var insatta på budgetpost som nu har strukits i det preliminära budgetförslaget för Eftersom denna budgetpost nu har strukits är det oklart om det förutom lönerna för byråns 16 tjänstemän och deras lokaler, som betalas ur kommissionens budget (sektion III, rubrik 5, budgetpost XX och XX ), tillkommer andra bidrag från kommissionen som avser att täcka ytterligare utgifter för ESA 3, som byrån har i samband med att fullgöra sin verksamhet. I den första behandlingen av budgeten för 2009 föreslås därför att 50 procent av det belopp som motsvarar lönen för de 16 tjänstemännen förs upp i reserven under GD TREN:s budgetpost så länge som byråns tjänsteförteckning inte är offentliggjord i budgeten och byrån inte har en egen budgetpost. Byrån utgör en separat juridisk person med självständig ekonomisk ställning (artikel 54 i Euratomfördraget). Till skillnad från andra decentraliserade byråer inrättades Euratoms försörjningsbyrå direkt genom en fördragsbestämmelse (Euratomfördraget) och inte genom en härledd rättsakt. Av 1 Euratomfördraget är svårt att hitta, eftersom det inte längre publiceras i vanliga textsamlingar, men en utgåva finns på Internet: 2 Källa: ESA:s årsrapport 2007, Internet: 3 ESA:s bokslut 2007, Internet: PE v /10 PR\ doc

7 denna anledning argumenterar kommissionen i sitt förslag för att ESA inte kan betraktas som ett gemenskapsorgan som omfattas av artikel 185 i budgetförordningen och varken faller under tillämpningsområdet för rambudgetförordningen för gemenskapsorganen (förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002) eller under budgetförordningen för den allmänna budgeten (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002). III. Skäl till det formella förkastandet av lagstiftningsförslaget 1. Bättre lagstiftning Det är obestridligt att artikel 183 i Euratomfördraget kan utgöra en tillräcklig rättslig grund för detta förslag. Men även artikel i budgetförordningen hade kunnat utgöra tillräcklig rättslig grund eftersom budgetförordningen i sig också gäller för alla gemenskaper, således även för Euratomgemenskapen (den grundar sig på såväl artikel 183 som artikel 279 i Euratomfördraget) 1. Med tanke på en bättre lagstiftning 2 borde kommissionen ha hållit sig till rambudgetförordningen för de organ som inrättas av gemenskapen, som är juridiska personer och som faktiskt beviljas anslag som belastar budgeten, vilkas inrättande förutses i artikel i budgetförordningen. De finansiella bestämmelserna för dessa organ får nämligen endast avvika från rambudgetförordningen 3 efter överenskommelse med kommissionen och förutsatt att detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras verksamhet. Detta motsvarar principen om en öppen och bättre lagstiftning och förhindrar att det blir ett undantag till från budgetförordningen bland alla dem som redan finns för enskilda politikområden (strukturfonder, utrikespolitik, forskning etc.), olika budgetpotter (EUF), institutioner, decentraliserade organ och genomförandeorgan och i teoretiskt sett varje sektoriell lagstiftning. 4 Föredraganden utgår från att det var ett medvetet beslut från rådets sida att 1960 på grundval av artikel 54.3 i Euratomfördraget lägga kostnaderna för ESA på kommissionen och inte ta ut en separat avgift för dem. Men detta beslut medger ingen annat logisk slutsats än att ESA därigenom underordnades bestämmelserna i den budgetförordning som då gällde för kommissionen. Byrån är även underkastad kommissionens rättsliga och fackmässiga tillsyn. Därutöver såg man uppenbarligen inte heller något behov av att ändra något när fördraget om Europeiska unionen 5 (Maastrichtfördraget) ingicks, trots att det då gjordes ändringar på andra ställen i Euratomfördraget. Kommissionen har inte visat i vad mån det under tiden skulle ha skett betydande faktiska eller rättsliga förändringar av situationen. 1 Senast: Skäl 2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EUT L 390, , s. 1). 2 En bättre lagstiftning hör till de viktigaste målen för EU-lagstiftaren och är en del av kommissionens allmänna förvaltningsstrategi. 3 Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EUT L 357, , s. 72). 4 Internet: It is essential in a rapidly changing world to review laws, streamline and remove overlaps to ensure that EU legislation is clear and as unburdensome for operators and citizens as possible. 5 EGT C 191, PR\ doc 7/10 PE v01-00

8 2. Sund ekonomisk förvaltning Det är möjligt att kommissionens juridiska avdelningar 49 år efter byråns grundande nu för fram argumentet att den nu till sist måste få en egen budgetförordning. Detta är förvånansvärt med hänsyn till att byrån hittills utan problem har finansierats ur den allmänna budgeten för vilken budgetförordningen är bestämmande. Eftersom ESA finansieras via den gemensamma budgeten måste hursomhelst de finansbestämmelser som är tillämpliga för byrån vara underkastade kraven i budgetförordningen och dess grundläggande princip om sund ekonomisk förvaltning oavsett om det är genom överensstämmelse, direkt eller på grundval av artikel 185 i budgetförordningen. Enligt föredragandens uppfattning bottnar problemet i byråns hybridform: Den inrättades i Euratomfördraget som en byrå som är juridisk person och med en viss ekonomisk självständighet, vars innebörd preciserades genom rådets beslut från Kommissionen har inte bifogat någon finansieringsöversikt till sitt förslag, så föredraganden kan för närvarande inte beräkna de slutliga kostnaderna för byrån, i synnerhet som utgifterna för personal och lokaler inte ingår i budgetpost Föredraganden kan således i brist på välunderbyggd informationen inte få någon uppfattning om huruvida förslaget stämmer överens med budgetplanen för De talrika undantag som kommissionen förutser från de båda förordningar som ska ligga till grund, (EG/Euratom) nr 2343/2002 och nr 1605/2002, strider mot denna princip och kan inte stödjas av gemenskapslagstiftaren Europaparlamentet som även är den budgetansvariga myndigheten. Av detta skäl bör förslaget förkastas. 3. Öppenhetsprincipen Till skillnad från bestämmelserna i Euratomfördraget, som förutser en affärsmässig byrå tycks ESA fungera som ett förvaltningsorgan till kommissionen. Byrån utövar inte sin rätt att utse anställda. Dess generaldirektör är anställd hos kommissionen med direktörs tjänstegrad och utnämndes personligen till generaldirektör för byrån. Byråns tjänsteförteckning offentliggörs (i en egen spalt) tillsammans med kommissionens och inte separat som de andra byråernas, organens och institutionernas. Utgifterna för personal och byråns lokaler täcks av medel ur XX-posterna, de allmänna budgetposterna för personal och lokaler inom kommissionens GD TREN. På grund av den ytterst ovanliga (eller felande) beskrivningen av byråns budget inom ramen för EU-budgeten kan ESA:s budget inte fastställas på ett säkert sätt. Denna budget, som endast delvis består av anslag ur gemenskapsbudgeten, offentliggörs inte på byråns webbplats, i en databas eller i något annat lättillgängligt dokument. Kommissionens förslag avhjälper inte detta och bör därför förkastas. PE v /10 PR\ doc

9 4. Artikel 47 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj Föredraganden är medveten om att ESA inrättades på grundval av Euratomfördraget och inte på grundval av EG-fördraget, och har en särskild historia, och med hänsyn till sina uppgifter berör ett känsligt tema i vissa medlemsstater samt inte alls är en typisk decentraliserad byrå jämfört med de byråer som på senare tid grundats av Europeiska gemenskapen. Trots dessa förbehåll uppvisar ESA (utöver sitt namn) på grund av sin stadga vissa typiska kännetecken för byråer och får stöd ur EU-budgeten, vilket motsvarar definitionen i artikel 185 i budgetförordningen: organ som inrättas av gemenskapen, som är juridiska personer och som faktiskt beviljas anslag som belastar budgeten. Om byråns fullständiga kostnader redovisades separat i EU-budgeten så skulle den kunna betraktas som nytt organ enligt punkt 47 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin. I så fall skulle den budgetansvariga myndigheten vara tvungen att enas inom ramen för ett trepartssamtal om den (delvis inom EU-budgeten) nya finansieringen av byrån så att överensstämmelsen med budgetplanen för säkerställs. Det är visserligen tänkbart att det inte är frågan om en fullständig nyetablering, utan bara om det första inrättandet av egna stadgar och finansbestämmelser. Å andra sidan kommer ESA nu att vara en externt finansierad byrå: I artikel 7.3 i stadgarna slås fast att byråns inkomster ska bestå av ett bidrag från gemenskapen, bankräntor och inkomster från dess kapital- och bankinvesteringar samt, om så krävs, den avgift som avses i artikel 54 i Euratomfördraget (men som inte kommer att tas ut inom överskådlig tid). När Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet omvandlades till en decentraliserad byrå eftersträvades ett avtal enligt mönster av artikel 47 i interinstitutionella avtalet av 2006 och det förverkligades också. Även när det gäller ansvarsfriheten är enligt de nya stadgarna ESA nu anpassad till de decentraliserade byråerna: Från budgetåret 2008 beviljar Europaparlamentet ansvarsfrihet för ESA (artikel 8.8 i förordning 2008/114/EG, Euratom 2 ). Kommissionen tar dock inte alls ställning till problemområdet kring artikel 47 i det interinstitutionella avtalet och gömmer sig bakom Euratomfördraget därför bör förslaget även av detta skäl förkastas. 5. Interinstitutionellt samarbete Under de informella kontakterna efter det att detta lagförslag hade lagts fram informerades föredraganden om att kommissionen tänkte dra tillbaka förslaget. 3 Men i en skrivelse av den 26 oktober 2007 upplyste kommissionsledamot Andris Piebalgs Europaparlamentet om att detta aldrig hade varit meningen. I samma skrivelse påstod han också att artikel 171 och artikel 183 i Euratomfördraget naturligtvis förpliktigar kommissionen att lägga fram ett sådant förslag. Om denna tolkning av Euratomfördraget skulle stämma frågar sig bara er föredragande varför kommissionen sedan 1960 har behövt hela 47 år för att lägga fram detta 1 EUT C 139, , s Rådets beslut av den 12 februari 2008 om stadgar för Euratoms försörjningsbyrå (EUT L 41, , s. 15). 3 Föredraganden har sådana e-postmeddelanden med kommissionens ansvariga tjänsteavdelningar. PR\ doc 9/10 PE v01-00

10 förslag? I varje fall tycks det inte råda någon brådska eftersom gemenskapernas allmänna finansbestämmelser under tiden gäller, vilket också är obestridligt för kommissionen (budgetförordningen gäller som sagt även för Euratomgemenskapen). Därutöver tillåter sig föredraganden att än en gång påpeka att rådets förordning (EG, Euratom 1 ) nr 1605/2002 (budgetförordningen) uttryckligen grundar sig på artikel 183 i Euratomfördraget. Även inom budgetförordningen är förfarandena för upprättande och genomförande av budgeten tätt förknippade (jämför exempelvis artikel 35 och följande artiklar samt artiklarna 49 och 129), vilket väcker frågan om hur det skulle finnas plats för att införa ytterligare bestämmelser rörande budgetlagstiftningen. Den 12 februari 2008 godkände rådet beslutet om nya stadgar för byrån. Med anledning av detta lagstiftningsförfarande hade Europaparlamentet ställt följande krav: 2 Beaktande av artikel 47 i det interinstitutionella avtalet (sammankallande av ett trepartssamtal för att grunda en ny byrå). Behandling av ESA i överensstämmelse med andra decentraliserade byråer genom motsvarande tillämpning av förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002. Öppen budgetprocess genom offentliggörande av byråns budget i EU-budgeten. Offentliggörande av tjänsteförteckningen i EU-budgeten. Inte ett enda av dessa ändringsförslag antogs av rådet. Även därför bör detta förslag denna gång förkastas eftersom det kan förutses att rådet även denna gång kommer att ignorera Europaparlamentets ställningstagande. IV. Slutsatser 1. Förslaget bör förkastas eftersom en egen budgetförordning för ESA inte är nödvändig och strider mot idén om bättre lagstiftning. 2. Förslaget bör förkastas eftersom det strider mot principen om sund ekonomisk förvaltning och det inte har bifogats någon finansieringsöversikt till förslaget. 3. Förslaget bör förkastas eftersom det strider mot principen om tydlighet och riktighet i budgeten. 4. Förslaget bör förkastas eftersom det strider mot artikel 47 i det interinstitutionella avtalet. 5. Förslaget bör förkastas eftersom rådet och kommissionen har ignorerat parlamentets ändringsförslag på detta område som har konsekvenser för gemenskapsbudgeten. 1 Föredragandens markering. 2 P6_TA(2007)0502 av den 13 november PE v /10 PR\ doc