LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

2

3 Innehåll Förord 4 Organisation 5 Biblioteksstyrelsen 8 Biblioteksrådet 9 Sammanfattning av verksamhetsåret 10 Gemensam verksamhetsplan 10 Gemensam policy 11 Riskanalys 12 Processkartläggning 13 Kvalitetsarbete 14 Kompetensutveckling 14 Översyn av arbetsgrupper 15 Arbetsgrupper 16 Referensgrupper 22 Projektgrupper 25 Funktionsgrupper 27 Representation 29 Verksamheterna 30 Biblioteksdirektionen 30 Universitetsbiblioteket 32 Fakultets- och områdesbibliotek 34 Personal 50 Ekonomi och statistik 51 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Förord Ett år med fokus på kvalitetsarbete och samverkan inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet 2010 har varit ett händelserikt år för Lunds universitet med framgångar, förnyelse och förvandling. Under året genomfördes flera reform er inom den högre utbildningen, bland annat avreglerades det nationella ansvaret för universitetets interna organisation. Biblioteksverksamheten har känne tecknats av mer fokus på kvalitets arbete, gemensamma riktlinjer och start av en visionsutredning. Biblioteksstyrelsen har under året fattat flera viktiga beslut. En jämställdhetsplan har fastställts, beslut om förlängd lånetid för studenter med lässvårigheter har tagits och initi ativ till ett arbete för att ta fram en gemensam policy om lika behandling av använd are har tagits. Biblioteks styrelsen har fastställt verksamhets planer för Biblioteksdirektionen och Universitets biblioteket för verksamhetsåret 2011 och verksamhetsberättelser för Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket för verksamhetsåret Verksamhetsberättelsen för hela Lunds universitets bibliotek (LUB) inkluderar Universitets biblioteket, Biblioteksdirektionen och områdesbiblioteken. LUB består av 22 enheter. I december beslutade Biblioteksstyrelsen om budget för Biblioteks direktionen och Universitetsbiblioteket för budgetåret Biblioteksstyrelsen har arbetat med riskvärderingar och kvalitetsfrågor och diskuterat utvärdering och kvalitetssäkring av informations försörjningen inom universitetet. Biblioteksstyrelsen har under året lagt stort fokus på en genomgång av beslut om biblioteksverksamheten. Genomgången visade att rollerna inom biblioteksverksamheten är otydliga vilket signal erar att biblioteks organisationen behöver ses över. Under året har därför Biblioteksstyrelsen, universitetets ledningsgrupp, dekanrådet och Biblioteksrådet diskuterat framtidens biblioteksverksamhet vid Lunds universitet. Mot bakgrund av detta och att det 2010 var tio år sedan den nuvarande biblioteksorganisationen bildades beslutade rektor i december 2010 att starta en visionsutredning för framtidens biblioteksverksamhet vid Lunds universitet. Utredningen ska fokusera på hur biblioteksverksamheten kan möta framtidens utmaningar inom forskningen och utbildningen nationellt och internationellt och undersöka bibliotekens framtida roll i en lärandemiljö. Universitetsbibliotekarien vid Köpenhamns universitet Michael Cotta-Schønberg och förste bibliotekarie vid Malmö högskola Jan Nilsson utsågs att genomföra utredningen. Utredningen kommer att pågå under tidsperioden 15 december 2010 till och med 15 juni Biblioteksstyrelsen lämnar nu 2010 bakom sig med ett stort tack till alla engagerade medarbetare inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet och ser med stor tillförsikt fram emot verksamhetsåret Prorektor Eva Åkesson Ordförande i biblioteksstyrelsen VERKSAMHETSBERÄTTELSE

5 Organisation Biblioteken vid Lunds universitet är sedan 2001 organiserade i ett nätverk, som består av två gemensamma enheter, Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket, och ett antal fakultets-, institutions- och centrumbibliotek. Biblioteksstyrelsen, som utses av rektor, har det övergripande ansvaret för och leder utvecklingen av Lunds universitets bibliotek, LUB-nätverket. Biblioteksstyrelsen fungerar som styrelse för Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket. Biblioteksdirektionen (BD) ansvarar för drift och utveckling av det gemensamma digitala biblioteket, arbetar på ett övergripande plan Universitetsstyrelsen Rektor och universitetsledning Biblioteksstyrelsen Fakulteter/Områden/ Särskilda verksamheter Universitetsbiblioteket Biblioteksdirektionen Administration Digitala biblioteket Kulturarvssamordning Vetenskaplig kommunikation/ Förvärv Bibliometri Information Stöd till lärande Lån LUB-support BD-support Lunds universitets bibliotek Asienbiblioteket Biblioteket för arkitektur och design Biblioteks- och IKT-enheten, Medicinska fakulteten Biblioteket vid Campus Helsingborg Biblioteket vid Konsthögskolan i Malmö Biblioteket vid Musikhögskolan i Malmö Biologibiblioteket E-husets bibliotek Ekonomihögskolans bibliotek Fysik- och astronomibiblioteket Geobiblioteket HT-biblioteken Internationella miljöinstitutets bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek Kemicentrums bibliotek LTH Studiecentrums bibliotek Matematiska biblioteket Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek V-husets bibliotek VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 med frågor som rör vetenskaplig kommunikation och stöd till lärande och har även i uppgift att samordna biblioteken i policy frågor, kompetens utveckling för medarbetarna, informa tion och marknadsföring och kvalitetssäkring. Biblioteksdirektionen bildades 2001 genom att delar av Universitetsbiblioteket blev en självständig enhet och har sedan dess utvecklats i takt med att de digitala bibliotekstjänsterna expanderat. Universitetsbibliotekets (UB) uppgift är idag att bevara och tillhandahålla det rika kulturarv som de omfattande samlingarna utgör. UB är mottagare av det nationella reserv exemplaret av allt svenskt tryck och fungerar som nationell och internationell lånecentral. UB har också ansvar för universitetets gemensamma litteratur depå och erbjuder läsesalar och studieplatser för studenter, forskare och allmänhet. Fakultets-, institutions- och centrumbiblioteken ansvarar för den dagliga och användarnära biblioteksservicen och fungerar som stödfunktioner för lärande och forskning inom sina respektive kunskapsområden. Verksamheten har byggts upp och konsoliderats under en följd av år och den processen är ännu inte helt avslutad. Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket finansieras av centrala medel. Biblioteken vid fakultet, områden och univers itetets särskilda verksamheter finansieras av respektive område eller enhet. Struktur Eftersom behov och förutsättningar för biblioteks tjänster varierar mellan universitetets olika områden finns det också stora skillnader i biblioteksstruktur områdena emellan. Lunds Tekniska Högskola, LTH, har liksom naturvetenskapliga fakulteten byggt upp en fakultetsanknuten nätverksorganisation, där de tre biblioteken för fysik, matematik och kemi är gemensamma för både tekniker och naturvetare. Inom LTH finns ytterligare tre ämneseller husbibliotek (Biblioteket för arkitektur och design, E-husets bibliotek och V-husets bibliotek) och LTH Studiecentrums bibliotek. Naturvetarna har ett biologibibliotek och ett bibliotek för geovetenskaper. Detta innehåller även kulturgeografi och är därmed en del av samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteksservice. Geobiblioteket ger även service till Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, som är en del av universitetets särskilda verksamheter. Totalt finns nio enheter inom LTH och naturvetenskapliga fakulteten. Medicinska fakulteten bedriver biblioteksverksamhet på tre platser: Health Sciences Centre i Lund, Skånes universitetssjukhus i Lund och Clinical Research Centre i Malmö. Bibliotek och IKT-service är integrerade i en gemensam organisation som ger service till fakulteten. Juridiska fakulteten liksom Ekonomihögskolan har en samordnad biblioteksorganisation med ett fakultetsbibliotek på respektive fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakulteten har man under en längre tid strävat efter att samla de o lika ämnesbiblioteken i en gemensam biblioteksorganisation. Den rymmer idag två bibliotek, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Statsvetenskapliga biblioteket. Som tidigare nämnts finns också Geo biblioteket med kulturgeografi inom fakulteten. Även inom området Humaniora och Teologi har man länge strävat efter att samla sina biblioteks resurser, som tidigare legat dels på UB och dels på ett antal mindre institutionsbibliotek. Från 2009 ryms all biblioteksverksamhet inom området inom en organ VERKSAMHETSBERÄTTELSE

7 isatorisk enhet, HT-bibliotek en. Där ingår sex biblioteks enheter: Språk- och litteraturcentrums bibliotek (SOL), Biblioteket vid Centrum för teologi och religions vetenskap (CTR), Wrangelbiblioteket med biblioteket vid Etnologiska institutionen som facksal, Historiska biblioteket, Arkeologiska biblioteket och Filosofiska biblioteket. För samordningsarbetet av nätverket har universitets bibliotekarien till sitt förfogande en kvalitetssamordnare, en bibliotekssamordnare och en enhetsadministratör. Inom Konstnärliga fakulteten finns de tre högskolorna för konst, musik och teater i Malmö. Biblioteken vid Konsthögskolan och Musikhögskolan ingår i LUB-nätverket. Vid Campus Helsingborg finns ett tvärvetenskapligt bibliotek. Ytterligare tre bibliotek är en del av LUBnätverket, men är knutna till institutioner som är en del av universitetets särskilda verksamheter: Asienbiblioteket, Internationella Miljöinstitutets bibliotek och Raoul Wallenberginstitutets bibliotek. Inom LUB-nätverket finns 22 enheter med 31 publika serviceställen. I avsnittet Fakultets- och områdesbibliotek beskrivs områdesbibliotekens verksamhet utförligare. Ledning och samordning Biblioteksstyrelsen har tillsammans med universitetsbibliotekarien det övergripande ansvaret för Lunds universitets bibliotek. Prorektor är ordförande i biblioteksstyrelsen och ledamöterna tillsätts av rektor. Universitetsbibliotekarien är chef för Biblioteksdirektionen och ordförande i biblioteks rådet. Biblioteksrådet är ett rådgivande organ där samtliga områdes biblioteksverksamhet är representerade. Till biblioteksrådet är knutet ett antal arbets- och referensgrupper där medarbetare från hela nätverket deltar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 Biblioteksstyrelsen Biblioteksstyrelsen har övergripande ansvar för och leder utvecklingen av Lunds universitets bibliotek (LUB). Styrelsen beslutar i frågor som gäller den samlade biblioteksverksamhetens kvalitetsmål, inriktning, omfattning, servicenivå och organisation. Styrelsen fungerar som styrelse för biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket. Styrelsen svarar fortlöpande för utvärdering och kvalitetssäkring av informationsförsörjningen inom universitetet. I styrelsen uppdrag ingår att utforma förslag till rektor om övergripande mål och riktlinjer för informationsförsörjningen inom Lunds universitet, att fastställa strategiska planer handlingsplaner och årsberättelser, att leda kvalitets arbetet inom LUB och att efter samråd med respektive fakultets/institutionsstyrelse (motsvarande) fatta beslut om vilka bibliotek som ingår i LUB. Uppdraget innefattar att utfärda närmare riktlinjer för bevarande och tillhandhållande av det svenska trycket. I styrelsens uppdrag ingår att äska medel och att fastställa verksamhetsplaner och budget för biblioteksdirektionen, universitets biblioteket och för övriga universitetsgemensamma biblioteksfunktioner. Biblioteksstyrelsen fastställer verksamhetsberättelser för LUB, biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket. studentkårer (LUS). Rektor utsåg i mars 2008 följande ledamöter i biblioteksstyrelsen för en mandatperiod till och med 31 december 2010: universitets lektor Birgitta Olander (Området för humaniora och teologi), projektledare Caroline Sutton, nationell samordnare Gunilla Herdenberg, professor Ingemar Carlstedt (Medicinska fak ulteten), vicerektor Ingrid Svensson (Lunds Tekniska Högskola) och professor Sune Sunesson (Samhällsvetenskapliga fakulteten). Studentrepresentanter var till och med 30 juni Anna-Karin Gustavsson och Tobias Vemmenby och från den 1 juli Ida Olsson och Petter Forkstam. Universitetsbibliotekarie Lars Bjørnshauge har närvaro- och yttranderätt och är föredragande i frågor som rör biblioteksdirektionen. Chefen för universitetsbiblioteket Christina Friström har närvaro- och yttranderätt och är föredragande i frågor som rör universitetsbiblioteket. En facklig företrädare för respektive SACO, SEKO och OFR/ST har närvaro- och yttranderätt. Fackliga företrädare har under 2010 varit Maria Lindenmo, Henrik Åslund, Zenobia Pålsson och Ann-Christin Persson. Sekreterare är Carina Wickberg. Prorektor Eva Åkesson är ordförande i biblioteksstyrelsen. Rektor utser sex ledamöter. Studenternas två företrädare utses av Lunds universitets VERKSAMHETSBERÄTTELSE

9 Biblioteksrådet Biblioteksrådet inrättades genom universitetsstyrelsens beslut år 2000 som ett kollegialt samråds organ för universitetsbibliotekarien och cheferna för de olika biblioteken inom Lunds universitets bibliotek. Under åren har biblioteksrådet utvecklats och består idag av universitetsbibliotekarien, universitetsbibliotek ets chef, biblioteks chefer eller biblioteksrepresentant er från varje område och handläggare från biblioteks direk tionen. Biblioteksrådet träffas en gång i månaden. Vartannat möte ägnas åt tematiska diskussioner (temamöten) och vartannat åt information och löpande ärenden (ärendemöten). En berednings grupp finns för att förbereda och följa upp mötena. Biblioteksrådet ansvarar för arbetsgrupper av olika karaktär, referensgrupper till tjänster, permanenta arbetsgrupper för viktiga verksamhets områden och tidsbegränsade arbetsgrupper och projektgrupper. Biblioteksrådets medlemmar under 2010 var: ordförande Lars Bjørnshauge (Biblioteksdirektionen), Anna Alwerud (Campus Helsingborg), Catarina Carlsson (Juridiska fakulteten), Christel Holmberg (Biblioteks direktionen), Christina Friström (Universitetsbiblioteket), Colm Doyle (Medicinska fakulteten), Ellen Fall (Campus Helsingborg), Henrik Åslund ( Biblioteksdirektionen), Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), Lena Olsson (Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och human itär rätt), Maria Johnsson (Lunds Tekniska Högskola), Peter Berry (Konstnärliga fakultet en i M almö), Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan), Tore Torngren (Biblioteksdirektionen) och Åsa Lindblad (Naturvetenskapliga fakultet en). Biblioteksrådets beredningsgrupps medlemmar under 2010 var: ordförande Lars Bjørnshauge (Biblioteksdirektionen), Christel Holmberg (Biblioteksdirektione n), Christina Friström (Univers itetsbiblioteket), Colm Doyle (Med icinska fakulteten), Henrik Åslund (Biblioteks direktionen), Karin Jönsson (Samhälls vetenskapliga fakulteten), suppleant Monica Knutsson (Universitetsbiblioteket), Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan) och Tore Torngren (Biblioteksdirektionen) Annika Rodman ersatte Monica Knutsson som suppleant för Universitetsbiblioteket under året. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Sammanfattning av verksamhetsåret Åtgärdslistan LUB:s gemensamma verksamhetsplan Som ett led i arbetet med en strategisk plan för LUB började biblioteksrådet i slutet av 2009 att arbeta med en åtgärdslista. Åtgärdslistan är ett dokument som beskriver de åtgärder som måste göras för att den strategiska planen ska kunna uppfyllas. Åtgärdslistan är uppbyggd kring den strategiska planens fyra mål och en kategori övrigt för åtgärder som rör samordning: 1. Informationstjänster att fortsätta ut vecklingen av kvalificerade, lättåtkomliga och kostnadseffektiva informationstjänster för forskning och utbildning 2. Stöd till forskningen att utveckla avancerade tjänster till stöd för forskningens behov och för synliggörande, spridning och utvärdering av den vetenskapliga produktionen vid Lunds universitet 3. Stöd till utbildning och lärande att fortsätta och intensifiera arbetet med att positionera biblioteken som en viktig pedagogisk resurs inom utbildning och lärande och på så sätt bidra till utveckling av hög informationskompetens hos universitetets forskare, lärare och studenter 4. Fysiska och virtuella lärandemiljöer att i samverkan med andra aktörer inom Lunds universitet sträva efter att skapa stimulerande och moderna fysiska och virtuella lärande miljöer för de studerande 5. Övrigt samordning, utvärdering och interna aktiviteter utöver målen i den strategiska planen grund för uppföljning och utvärdering. Åtgärdslistan är inte statisk utan kan, beroende på omständigheter i LUB-nätverket och dess omgivning, komma att förändras under tid. Den gemensamma verksamhetsplanen publicerades på LUB:s intranät i november I åtgärdslistan konkretiseras vad som ska göras, vem som ansvarar för åtgärden och när den ska vara åtgärdad och den kommer att ligga till VERKSAMHETSBERÄTTELSE

11 Gemensam policy I samband med att bibliotekssystemet Lovisa vid ett tekniskt fel inte skickade ut påminnelser till låntagare om att deras lån höll på att förfalla blev en stor grupp låntagare påförda förseningsavgifter. Några bibliotek krävde in förseningsavgiften, medan andra bibliotek strök den. Detta resulterade i en diskussion om studenter vid Lunds universitet blir behandlade lika eller inte och om det fanns en gemensam policy och kunde, om så inte var fallet, en gemensam policy om likabehandling tas fram. Frågorna ställdes av biblioteksstyrelsen. Universitetsbibliotekarien gav, efter diskussion i biblioteksrådet, bibliotekssamordnaren på Biblioteksdirektionen uppdraget att formulera förslag till policy. Biblioteksrådets medlemmar uppmanades att komma in med förslag på områden och tjänster där man ansåg att det saknades en gemensam policy. Förslagen bearbetades och sammanställdes till en enkät där syftet var att undersöka hur man gjorde för sina egna studenter respekt ive studenter utanför området. Det visade sig att av de 26 biblioteksfunktioner som det frågades om så var det bara två funktioner där alla bibliotek svarade att man hade samma regler för alla studenter vid Lunds universitet. Resultatet av denna enkät bearbetades till en policy bestående av 22 servicefunktioner med en gemensam policy för hanteringen av studenter vid Lunds universitet. En av servicefunktionerna är läsplatser och formulerades så här: Biblioteken i LUB-nätverket ställer sina läs- och studieplatser till förfogande på samma villkor oavsett varifrån i LU-organisationen användaren kommer ifrån. En tredje enkät gjordes där områdes biblioteken fick godkänna eller inte godkänna de 22 servicefunktionerna. Under hela processen återrapporterades till biblioteksstyrelsen och i slutet av verksamhetsåret beslöt styrelsen att frågan skulle gå på remiss till alla områden. Remissrundan ska vara klar under vårterminen Efter detta sammanställdes en ny enkät. Första frågan löd: Tycker du att det ska finnas en gemensam LUB-policy? Med en gemensam LUB-policy menas att den service som omfattas av policyn ges med samma förutsättning (samma regler, priser och avgifter) oavsett vilket område låntagaren tillhör. På denna fråga svarade 70 procent av områdesbiblioteken ja. Därefter listades ett antal biblioteksfunktioner som bibliotekscheferna fick ta ställning till om funktionen skulle omfattas av en gemensam policy eller inte. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Riskanalys Utfallet av LUB:s riskanalys 2010 pekade på risker i samband med de gemensamma system. Riskerna formulerades som att de gemensamma bibliotekssystemen inte kvalitetssäkras enligt LU:s riktlinjer och att informations tjänsterna utvecklas utan kännedom om användarnas behov. Andra risker relaterar sig till LUB:s organisation: Antalet publika serviceställen är för högt för att garantera kvalitet, effektiv resursanvändning och verksamhetsutveckling och förmågan att förändra, utveckla och anpassa LUB är låg. Samarbetet inom LUB mellan de olika enheterna adresserades också: Förtroendet mellan LUB-enheterna är lågt. Slutligen pekades på att det finns stora otydligheter i fördelningen av befogenheter, ansvar och påföljder inom organisationen VERKSAMHETSBERÄTTELSE

13 Processkartläggning Med stöd från biblioteksrådet beslöt universitets bibliotekarien att man under 2009 skulle kartlägga hur LUB-medarbetarnas arbets tid för delas på olika arbetsuppgifter. Undersökningen var en totalundersökning som vände sig till alla medarbetare vid samtliga LUB enheter, och syftet var att hitta sätt att omfördela arbets uppgifter för att frigöra tid och resurser. Resultatet från denna kartläggning låg sedan till grund för den process kartläggning som under 2010 genomfördes tillsammans med processkontoret vid LU. I samband med detta arbete fick biblioteks rådet och ett antal avdelningschefer gå en kurs i att utveckla processer. Kursen gavs av Trivector och omfattande en arbetsdag. Biblioteks rådet utsåg en arbetsgrupp som tillsammans med Karin Ekborg-Persson och Moa Lindell från processkontoret tog fram en beskrivning av hur processkartläggningen skulle gå till, bland annat vilka processer som skulle ingå i kartläggningen. att se över dagens rollfördelning. Fem delområden kartlades: 1. E-media, 2. Tryckt material, 3. Cirkulation och 4. Fjärrlån In och 5. Fjärrlån Ut. Slutrapporten från processkontoret pekar ut områden/processer där det finns anledning att genomföra förbättringar/förändringar. Process kontoret ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med exempelvis värde analyser, effektivitets mätning, kvalitetsmätning, ansvarsfördelning och hur man definierar rollerna runt våra gemensamma processer. Under 2011 kommer biblioteksrådet att ta fram förslag på hur de kartlagda arbets processerna bör utformas framöver. En workshop genomfördes sedan där biblioteks rådet tillsammans med processkontoret arbetade med processpecifikationer, huvud processer mm och utifrån detta arbete gjordes en beskrivning av det uppdrag som man önskade att processkontoret skulle genomföra. Syftet med uppdraget var: att få en gemensam bild av processen för att möjliggöra en gemensam utveckling, som ev kan spara resurser och innebära frigjord tid som kan användas till nya eller andra arbets uppgifter, att få ett tydligt avnämarperspektiv som kan genomsyra hela organisationen, att få verktyg för att förstå olikheter, verktyg för olika lösningar, att se vilka möjligheter som finns att fördela tid till nya uppdrag som åläggs LUB utan nya resurser och VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 Kvalitetsarbete Vägledande för det gemensamma kvalitetsarbetet är den policy som antogs av biblioteksstyrelsen i november Där läggs ansvaret för uppföljning och utvärdering i första hand på de verksamhetsansvariga i nätverket. Kvalitetsarbetet utgår från LUB:s strategiska plan och de årliga verksamhetsplaner för biblioteken som bygger på denna. Nytt för 2010 är den gemensamma verksamhetsplanen för LUB som beskrivs ovan (åtgärdsl istan). Den gäller för 2011 och kommer att följas upp i nästa års verksamhets berättelse. En annan utgångs punkt är de riskanalyser som regel bundet genomförs, där föreslagna åtgärder också följs upp och utvärderas. Biblioteksbarometer Förberedelser för att genomföra en bred användar enkät, en biblioteksbarometer, inleddes under våren. Kontakter togs med univers itetets avdelning för utvärdering och biblioteks rådet inrättade en arbetsgrupp. Gruppen rekommenderade att enkäten denna gång skulle få ett enklare utförande och en snabbare handläggning, men att man inom LUB borde komplettera enkäten med fördjupade studier av användningen av bibliotekens tjänster. Dessa studier borde kopplas till LUB:s strategiska mål. Inom ramen för biblioteksrådets arbetsgrupper inleddes under året ett förarbete för fördjupnings studier. I budgetframställan för 2011 äskades dels medel för en användarenkät, dels medel för fyra projekt: 1. Biblioteksundervisningens påverkan på utbildningskvalitén 2. Fokusgrupper med forskare 3. Användarstödd systemutveckling 4. Studenterna och den fysiska studiemiljön I slutet av året beslöt universitetsledningen att en användarenkät skulle genomföras under 2011 i anslutning till det kommande visionsarbetet för biblioteksverksamheten vid Lunds universitet. Kompetensutveckling LUB:s gemensamma kompetensutveckling lägger tyngdpunkten på flera olika områden. Ett är vetenskapliga metoder för undersökning och utvärdering av den egna verksamheten. Ett annat är bemötande och tillgänglighet. Årets LUB-dag med titeln Sikta mot stjärn orna handlade om bemötande av studenter med funktionsnedsättningar. Ytterligare ett område är katalogisering och övergången till klassifikations systemet Dewey. Under våren 2010 slutfördes dessutom seminarieserien om LUB:s strategiska plan. Sammanlagt ordnades cirka 50 utbildningstillfällen under året. För mer information läs om arbetsgruppens arbete under året på sidan VERKSAMHETSBERÄTTELSE

15 Översyn av arbetsgrupper Under senare delen av verksamhetsåret påbörjades en översyn av arbets-, projekt-, referens- och funktionsgrupper inom LUBnätverket. Första delen i översynen var att ta fram en lägesrapport. Vilka grupper finns, vilka grupper är eller har varit aktiva och hur ser deltagandet ut i grupperna? Den första genomgången visade att det fanns 26 grupper inom LUB-nätverket och att 111 personer var engagerade i en eller flera grupper. Efter diskussioner i biblioteksrådet lades 7 grupper som i praktiken bara fanns på pappret ned. Några av dessa var projektgrupper vars arbete hade avstannat och som man räknar med att det inte återupptas. För att komma vidare med översynen producerades ett diskussionsunderlag till biblioteksrådet. Underlaget bestod av ett antal frågeställningar med ett kortfattat resonemang kring. Frågor som togs upp var bland annat samman sättningen av biblioteksrådet, berednings gruppens mandat, om SEM gruppen bör betraktas som ett råd (till universitets bibliotekarien) snarare än en arbetsgrupp. Vidare togs frågor upp som rör gruppernas storlek och sammansättning, vilka uppdrag grupperna har och hur gruppernas uppdrag står i förhållande till LUB:s gemensamma handlings plan. Antalet projekt som inte slutförts gav anledning till en diskussion om uppföljning. Biblioteksrådet tillsatte en grupp bestående av Henrik Åslund (BD) sammankallande, Ann Tobin (HT) Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan ) och Britt Marie Lindblad (UB) vars uppgift är att under vårterminen 2011 presentera ett förslag till organisation av LUBnätverkets grupper som adresserar de ovan nämnda problemområdena. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Arbetsgrupper Bibliotekets roll i lärandet Arbetsgruppens medlemmar i december 2010 var A Alwerud (HT), K Arnebrant (Biologibiblioteket), G Berger (HT) A Brümmer (Medicinska fakulteten) sammankallande juli-december, F Eriksson (HT), A Forsberg (S), Å Forsberg (BD), B Holm (Ekonomihögskolan), L Landgren (BD), M Lindenmo (S), M Lindgren (UB) och A Wiberg (Jur idiska fakulteten) sammankallande januari-juni. Under 2010 hade arbetsgruppen tio möten. På uppdrag av biblioteksrådet planerade och genomförde arbetsgruppen två workshoppar om lärmiljöer och pedagogisk verksamhet: Vad kan biblioteken göra för att skapa kreativa lärandemiljöer? med Å Bergenudd (LU byggnad) och Spelar det någon roll? En workshop i hur man mäter avtrycket av bibliotekens pedagogiska verksamhet under ledning av S Markless (King s college i London) och medförfattare till boken Evaluating the Impact of Your Library. Resultaten från workshopparna presenterades för LUB i mars och överlämnades till biblioteksrådet. The Information Literate University var titeln på ett seminarium som hölls av Sheila Webber och Ben Johnston och som var öppet för hela LU, I samband härmed arrangerade arbetsgruppen en workshop med Webber och Johnston för att fortsätta diskussionen kring hur biblioteken kan stödja hela universitetet till att bli informationskompetent. Kritiska vänner Under våren deltog sju medarbetare i projektet Kritiska vänner. Deltagarna delade upp sig två och två och auskulterade på varandras undervisningstillfällen. Syftet var att som kritisk vän ge återkoppling på i förväg bestämda områden. Pedagogfikor Inspirerad av de mycket givande spontana diskussionerna som uppkom under planeringsmötena för Kritiska vänner tog arbetsgruppen initiativ till ett informellt diskussionsforum för undervisningsfrågor. Inga protokoll skrivs. Det är fokus på diskussion och tankeutbyte. Arbets gruppen har under 2010 arrangerat fyra pedagog fikor med följande teman: Google, bibliotekarien som fluortant, metoden Kritiska vänner och vilka behov av informationskompetens och stöd användarna har beroende på var i utbildnings- och forskarkedjan de befinner sig. Pedagogfikorna har generellt haft många deltagare från flera av biblioteken inom LUB. Utvärdering av bibliotekens pedagog iska genomslag Under våren arbetade arbetsgruppen vidare utifrån workshop nummer två med en studie av studenters informationskompetens. En grupp bestående av A Brümmer, A Wiberg, L Landgren, Å Forsberg, F Eriksson, G Berger och B Holm bildades. Gruppen höll sex möten under hösten och arbetade fram en plan med modell för genomslagsmätning med en kvalitativ och en kvantitativ del. I december beslöt biblioteksrådet att projektet skulle genomföras under 2011 med L Landgren som projekt ledare. Studien ska göras på Ekonomi högskolans och Juridiska och Medicinska fakultetens bibliotek (som samtliga finansierar deltagandet själva) och bör ses som starten på en utvärderingsprocess snarare än en engångsföreteelse VERKSAMHETSBERÄTTELSE

17 Arbetsgruppen för kompetensutveckling Arbetsgruppen höll tio möten under Vid årets slut hade gruppen följande sammansättning: Anna Alwerud (CH) sammankallande, Åsa Lindblad (N/LTH), Catarina Carlsson (J), Annika Rodman (UB), Maria Ohlsson (BD), Susanne Ljunggren Hillman (BD) och Åsa Forsberg (BD). Adjungerade fackliga representanter var Kerstin Andreasson för SACO och Kjell Helmebo för TCO. Åsa Forsberg arbetar 20 % av sin arbetstid på BD med kompetensfrågor. Under året arrangerade arbetsgruppen mer än 50 utbildningstillfällen i form av seminarier, workshoppar och längre kurser. Sammanlagda antalet deltagare i LUB-utbildningar var över tusen. Det innebär att LUBs utbildningsverksamhet varit ungefär lika omfattande som föregående år. Budgeten för LUB:s gemensamma kompetensutveckling var kronor. Ett stående inslag är utbildningar i våra system och verktyg. Under året har flera utbildningar i Lovisas lånemodul för studentvakter och katalogiserings utbildningar för LUB:s medarbetare hållits. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en serie seminarier och verkstäder om hur LUB:s strategiska plan ska genomföras. Serien var uppbyggd kring de fyra strategiska målen. Två verkstäder genomfördes under våren. Serien avslutades i mars med ett sammanfattande seminarium där alla förslag och synpunkter som kommit fram under verkstäderna presenterades. Dessa lämnades vidare till biblioteksrådet. Ett annorlunda kompetensutvecklingsverktyg är Skuggningsprojektet, som har möjliggjorts med projektmedel från Kungliga biblioteket. Medarbetare från LUB, Malmö högskolas bibliotek och Kungliga biblioteket i Köpenhamn har under fem dagar skuggat en kollega på ett av de andra biblioteken. Projektet avslutas och rapporteras Under 2010 genomfördes flera aktiviteter kring bemötande. I april höll Manora Nyström från Malmö Högskola verkstaden Lika behandling för alla. Under hösten genomfördes en tre dagar lång kurs i bemötande. Ansvarig var Ann-Christin Sahlning (Malmö Högskola) som har hållit denna utbildning på många högskolebibliotek i Sverige. LUB-dagen hade detta år titeln Sikta mot stjärnorna och temat var tillgänglighet för a nvändare med funktionsnedsättningar, med fokus på bemötande. Tema för året var vetenskapliga metoder och utvärderingsverktyg och användarbemötande. Andra viktiga områden har varit Dewey, pedagogik och open access. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Arbetsgruppen för marknadsföring och webb Arbetsgruppen har träffats vid sju till fällen under året. Ledamöterna under året var: Kerstin Andreasson, (BD), Aprile Clark (Med Fak), Annakim Eltén (HT), Marita Fagerlind (BD), sammankallande, Marianne Madsen- Hult (Fy), Katrin Nylén (E), Annika Rodman (UB) och Åsa Sellgren (Arkitektur och design). Under året har antalet medlemmar varierat. Annika Stattin (Campus Helsingborg) avgick som medlem i februari. Aprile Clark (Med Fak) blev ny medlem i mars. Marita Fagerlind (BD) blev ny medlem och samman kallande i mars. Katrin Nylén (E) gick på föräldra ledighet i september. Annakim Eltén (HT) blev medlem i september. Lena Landgren (BD) avgick i december. LUB-safari Den vart tredje år återkommande aktivitete n LUB-safari genomfördes i början av mars. Safarin arrangerades som ett led i seminarieserien om den strategiska planen. Med arbetarna inom LUB besökte varandras bibliotek. Sammanlagt fick biblioteken 197 besök. En trycksak togs fram i samband med inbjudan till LUB-nätverket. LUB-safarin avrundades den 11 mars med ett avslutande seminarium och en fest på Biblioteks direktionen som kamratföreningen arrangerade. IFLA, Swedish Library Avenue LUB ställde ut informationsmaterial på Swedish Library Avenue på IFLA i Göteborg i augusti. Materialet bestod av en roll-up på engelska och diverse trycksaker om LUB. Utställningen var obemannad. Materialet planerades under en halvdags workshop och ska även användas i andra sammanhang. Hälsningsgillet I september deltog LUB i hälsningsgillet för nya studenter med roll-ups, informationsbroschyrer och bildspel. Plastpåsar, pennor, nyckelband och godis delades ut. Fyra studentvakter anlitades för arbetet i montern. Montern var välbesökt. Broschyrer och informationsblad Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam broschyr med biblioteks information till studenter. Den ska innehålla karta, kontaktuppgifter och öppettider. Broschyren ska ersätta flera av de informationsbroschyrer och reklamblad som finns idag. Syftet är att göra inform ationen i denna huvudbroschyr mer lättillgänglig för användaren än dagens Hitta till ditt bibliotek. Arbetet går ut på att korta ned texter och hänvisa till LUB-webben för mer utförlig information. Presenter Arbetsgruppen har diskuterat vilken typ av presenter vi bör ha inom nätverket. Pennor med LUB-tryck kommer att beställas under Tablettaskar med LUB-tryck har formgivits och beställts inför Hälsningsgillet hösten T-shirts med LUB-tryck ska tas fram för evenemangs tillfällen. Genomgång av LUB-webben Diskussioner har inletts om en genomgång av LUB-webben. På BD har en testintallation för LUB-webben och versionsbyte för publiceringsverktyget TYPO3 beställts. Övrigt Arbetsgruppen kallar sig informellt för Marko Webb. En ny roll-up för LUB på svenska ska tas fram. Diskussioner kring diverse student bilagor och övriga trycksaker som sprids om LUB har inletts. Informationen i dessa trycksaker tenderar att vara mycket sparsam, ofta felaktig och föråldrad. Hur vill nätverket uppfattas? Via vilka kanaler kan vi påverka detta? VERKSAMHETSBERÄTTELSE

19 SEM-gruppen Samrådsgruppen för e-media SEM-gruppens uppdrag är att amordna och samråda kring förvärv av elektroniska media och föra en strategisk diskussion kring utveckling av och tillgång till elektroniska media med fokus på innehåll. Det finns ett budgetutrymme knutet till arbetsgruppen. Beslut om hur medlen används fattas av den enhet som ansvarar för budgeten med vägledning av de diskussioner som förts i gruppen. Ledamöterna utses av respektive fakultet eller område. Gruppen leds av BD:s medarbetare med huvudansvar för e-media. Under 2010 var ledamöterna följande: Kerstin Lindström (UB), Catarina Carlsson (Juridiska fakultet en), Colm Doyle (Medicinska fakulteten), Åsa Sellgren (Lunds Tekniska Högskola), Åsa Lindblad (Natur vetenskapliga fakulteten), Ellen Fall (Campus Helsingborg), Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan), Ingela Wahlgren (Centrum bildningar och övriga institutioner), Anna Alwerud (HT fakulteterna) och Peter Berry (Konstnärliga fakulteten i Malmö). Från BD: Åse Paulsson (sammankallande till och med augusti), Christel Smith (sammankallande från september), Anna-Lena Johansson, Aron Lindhagen (från september) och adjungerande: Lars Björnshauge och Charlotte Hertzberg. SEM-gruppen hade åtta ordinarie möte och ett extra möte. E-böcker LUB och BD har satsat på ett stort antal nya e-böcker. Här listas en del av de förlag som BD och LUB köpt e-böcker och e-bokssamlingar från under året. Cambridge (500 ebooks), Palgrave (470 ebooks), Oxford Handbooks Online (74 ebooks), Oxford Medical Handbooks Online (12 ebooks), Sage handbooks (80 ebooks), Sage Reference (45 ebooks), Springer (3540 titlar) och Elsevier (7634 titlar). Under året har aggregated plattforms kontra köp direkt från förlagen diskuterats. En jämförelse mellan Ebrary och Netlibrary har på börjats för att titta på fler alternativt till Dawson Era och EBL. Sammanlagt har BD och LUB köpt e-böcker för kronor. E-tidskrifter E-tidskrifterna står för den absolut största kostnaden när det gäller elektroniska resurser. Sammanlagt har BD och LUB köpt e tidskrifter för kronor. Under året satsades det inte på några nya BIBSAM tidskriftsavtal. Man påbörjade ett avtal för Ebscos databaser, varav följande räknas som tidskriftsdatabaser: Academic Search Complete, Business Source Complete. Under våren genomfördes ett test av Ebscos Integrated Search. Under senvåren lanserade Ebsco sin nya tjänst Discovery Service. Under hösten påbörjades en upphandling för ett nytt metasöksystem. Under hösten påbörjades en kravspecifikation för ett kommersiellt ERMsystem. Arbetet utfördes av en projektgrupp med deltagare från BD och LUB. Ett utkast till en kravspecifikation för vidare förankring och bearbetning av upphandlingsenheten var färdig ställt vid årsskiftet. Behovet av användarstatistik för e-medier är stort inom LUB. En projektgrupp med deltagare från SEM och BD tillsattes i slutet av året för att påbörja ett arbete med statistik. Uppdraget är att ta fram ett antal nyckeltal inom varje resurskategori, e-böcker, e-tidskrifter och databaser, och att dessa sedan kan tas fram årsvis eller halvårsvis. Databaser Under året köpte BD och LUB följande nya databaser: PAI (Public Affairs Index) bibl, VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Political Science Complete bibl, LGBT, Library, Information Science & Technology Abstracts (LISTA), SocINDEX with Full Text, Humanities International Complete (HIC), Reaxys, Genline, SVAR, Chinese Legal Knowledge Integrated Database (CLKD), The Biomedical & Life Sciences Collection, China Statistical Yearbooks Database (CSYD), Berg Fashion Library, SpringerImages Medical. Sammanlagt har BD och LUB köpt databaser för kronor. Under hösten gjordes en kartläggning av vilka databaser som har de viktigaste dagstidningarna för Lunds universitet De två mest intressanta nyhets databaserna, som båda erbjuds av Proquest, är: International Newsstand och Factiva. International Newstand och Factiva har bred täckning och arkiv tillbaka cirka år. Andra nyhetsdatabaser har ofta bara dagars arkiv. Vi har även undersökt hur täckningen av de utvalda dagstidningarna är i Global Issues in Context. De har främst engelskspråkigt material och innehållet är troligen inte cover to cover. Arbetsgruppen för vetenskaplig kommunikation Deltagare i arbetsgruppen är: Jörgen Eriksson (BD), Kristina Holmin (LTH), Viktoria Hörnlund (HT), Anna Larsson (EHL), Hanna Voog (Samfak), Gunilla Wiklund (Jurfak) och sammankallande Yvonne Hultman Özek (Medfak). Arbetsgruppen har haft sex möten under året. I arbetsgruppens wiki har vi fortsatt bygga en resurssamling med artiklar och rapporter som berör vetenskaplig kommunikation. Vi har även sammanfattat aktuella rapporter och lagt in i vår wiki. Arbetsgruppen möten har fungerat som viktiga tillfällen för utbyte av information. Vi har bland annat diskuterat arbetet med Open access och utvärdering av forskning. Gruppen har spridit information om den temadag som Fysik- och astronomibiblioteket anordnade tillsammans med BD och som är ett bra exempel på hur man kan arbeta med frågan. Liknande dagar har anordnats på andra bibliotek i nätverket. Mikael Graffner besökte gruppen och berättade om arbetet med en ny modell för fördelning av forskningsmedel på LU. Vi har också bjudit in Lisa Thelin från Forskningsservice och kommunikations avdelningen för att veta mer om vad de arbetar med. Vid ett annat tillfälle deltog Lena Landgren och Åsa Forsberg för att diskutera eventuell samverkan mellan BRIL och vår grupp. Samtalet kretsade mest kring pedagogiska aspekter. Vi konstater ade att doktorander/ forskare är en komplex och heterogen målgrupp där de vanligt före kommande pedagogiska metoderna inte är självklara. Vi konstaterade också att stöd till forskning lutar mer mot hållbart och profession ellt support än utbildning och att arbetet ofta handlar mer om kommunikation och att bygga relationer. Utifrån diskussionerna bestämdes att temat för decembers pedagogfika skulle vara skillnader och likheter mellan en informationskompetent forskare än jämfört med en student och hur man når dit. Ett annat spår har varit referenshantering och kompetensutveckling för undervisning i End Note. Yvonne Hultman Özek och Hanna Voog höll i ett introducerande tillfälle för bibliotekarier som vill undervisa om EndNote. Vi har också diskuterat att använda Samhällsvetenskapliga fakultetens LibGuide för End VERKSAMHETSBERÄTTELSE

21 Note som en gemensam resurs för alla i nätverket. En test på RefWorks påbörjades i slutet av året som följs upp i början av I mars deltog arbetsgruppen i det av slutande seminariet om implementeringen av den strateg iska planen. Vi sammanfattade där våra reflekt ioner kring de workshoppar vi anordnat. Arbetsgruppen har startat ett nationellt nätverk för forskarservice. Intresserade uppmanades via BIBLIST att anmäla sig till en nystartad diskussions lista. Det var ett stort intresse och det är nu runt 200 anmälda i nätverket. I anslutning till Mötesplats OA som ägde rum i Lund i november anordnades ett första möte där nätverkets inriktning och arbetsformer diskuterades. 45 personer från olika typer av forskningsbibliotek deltog. Arbete pågår nu med att sätta samman en styrgrupp som kan arbeta vidare med bland annat en plattform att dela erfarenheter via och en konferens eller workshop kring vad forskarservice är, kan vara, och bibliotekariernas och bibliotekens roll. Arbetsgruppen har av Biblioteksrådet fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska få en fördjupad kunskap om forskarnas behov och framtida bibliotekstjänster. Uppdraget presenteras under början av Vi har påbörjat diskussioner men har också avvaktat utfallet av arbetet med biblioteksbarometern och budgetbeslutet för VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 Referensgrupper Referensgruppen för förvärv av tryckta böcker Biblioteksrådet beslutade att inrätta en referensgrupp för förvärv av tryckta böcker vid sitt sista möte innan sommaren. Gruppen hade ett möte under hösten. Gruppens uppdrag är att fungera som stöd och samtals partner till bibliotekssamordnaren på Biblioteks direktionen och upphandlings enheten vid Lunds univers itet vad gäller frågor kring förvärv av tryckta böcker. Gruppen ska dessutom delta i arbetet med framtida upphandlingar av bok leverantörer. Enligt beslutet i biblioteksrådet erbjuds en representant per område, en representant från Universitetsbiblioteket, en representant från bibliotek inom universitets särskilda verksamheter och biblioteks samordnaren vid Biblioteksdirektionen plats i gruppen. Samman kallande ska vara en representant utanför Biblioteksdirektionen. Bokleverantörernas avtal med Lunds universitet löper i två år med möjlighet till förlängning två gånger ett år. Senast löper nuvarande avtal ut. Vi har förlängt avtalet till Inför en ny upphandling behöver vi etablera en organiserad, samlad och dokumenterande feedback om leverantörerna. Vi behöver också granska avtalen. Är de idag skrivna så att leverantörerna uppfyller de krav vi har? Och som vi kommer att ha åren som kommer? Vi behöver även titta på avtalstrohet. Använder vi, biblioteken, leverantörerna? Använder forskarna leverantörerna? Här behövs eventuellt en diskussion med områdesbibliotekarierna. Leveranser av böcker: Hur fungerar den ordning vi har idag med samlade leveranser från Dawson till UB som delar upp och skickar vidare till områdesbiblioteken? Förvärvsprocesser: Förvärv av tryckta böcker är en del av processen att tillgängliggöra tryckt material. Diskussioner om förvärvs processer har hitintills tangerat områden som: vem ska göra urvalen, har vi nytta av en förvärvsmodul i en framtida bibliotekskatalog, hur får vi fler bibliotek att köpa hyllfärdiga böcker från Dawson och kan vi trycka på Libris så att fler bok leverantörer till svenska bibliotek får möjlig het att leverera marc-poster till biblioteks katalogerna via Libris? Förvärvsgruppen har vid sina första möten fokuserat på 3 punkter: 1. bokleverantörerna, 2. leveranser och 3. förvärvsprocesser VERKSAMHETSBERÄTTELSE

23 Referensgruppen för Bibliotekssystemet Referensgruppen har följande medlemmar: Maria Björklund (Medicinska fakultetens biblio tek), Maria Ohlsson (BD), Stina Hallin (BD) sammankallande, Gabriella Johansson (Social- och beteendevetenskapliga biblioteket), Annika Hellbring (Juridiska fakultetens biblio tek), Barbro Persson (Ekonomihögskolans biblio tek), Britt-Marie Lindahl (UB), Maria Långh (LTH studiecentrum), Berit Funke (Biblioteket vid Campus Helsingborg), Kristina Nilsson (Språk- och litteraturcentrums bibliotek) och Marianne Madsen- Hult (Fysikbiblioteket). Inför uppgraderingen av Virtua till version bistod ett antal medlemmar ur gruppen med att testa de olika systemmodulerna. Referensgruppen har haft fyra möten under året. Referensgruppens uppdrag är: att fungera som stöd och samtalspartner till Lovisa-teamet på Biblioteksdirektionen vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt, struktur, användarvänlighet, användningsstatistik, utvärderingar, tester, utbildningsfrågor och integration till/från övriga tjänster. att kanalisera önskemål från LUBbiblioteken och tillsammans med Lovisateamet prioritera åtgärder. Överföringen av rutiner kring utskick av rapporter/e-postmeddelanden till Virtuas rapport generator Infostation har fortsatt, senast med Recalls-breven (inkrävning av långlån). I samband med detta har gruppen diskuterat formul eringarna i de olika breven (på svenska och engelska) och reviderat dessa. Under hösten beslöt referensgruppen att det var tid att återgå till den maxgräns på 100 kronor i förseningsavgift innan spärr av låntagarkonto, som vi ursprungligen haft. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 Referensgruppen för LUP Referensgruppens uppdrag är: att fungera som stöd och samtalspartner till LUP-teamet på Biblioteksdirektionen vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt, struktur, användarvänlighet, användningsstatistik, utvärderingar, tester, utbildningsfrågor och integration till/från övriga tjänster. att kanalisera önskemål från LUB-biblioteken och tillsammans med LUP-teamet prioritera åtgärder. Gruppen arbetar med systemfrågor (däribland utbildningsfrågor) medan strategiska frågor inom OA och publicering sköts av annan grupp. Medlemmar är: Jörgen Eriksson (BD) sammankallande, Gunilla Wiklund (J), Annika Stattin (Campus Helsingborg), Johnny Jönsson (N/ LTH), Aprile Clark (M), Linda Malm (S), Ulla Malmquist (UB), Anna Larsson (EHL), Karl Adam Tiderman (10:e området) och Annakim Eltén (HT). Mötesfrekvensen är 2-4 möten per år. Referensgruppen har haft 2 möten under året, Mötena har ägnats åt diskussion kring och prioritering av nya funktionaliteter i LUP VERKSAMHETSBERÄTTELSE

25 Projektgrupper LUBITO Projektgruppen för dokumentleverans LUBITO-projektet har fortlöpt under året. Cirka 300 beställningar har effektuerats per månad vilket är en liten minskning mot Förhoppningsvis kan detta tyda på att redan inskannade artiklar återanvänds. 82 % av beställningarna effektuerades och skillnaden utgörs av dem som inte var korrekt ifyllda och det faktum att tidskriften redan fanns i fulltext. Eftersom efterfrågade tekniska förbättringar inte gjorts, har inget utvecklingsarbete kunnat ske under året och därmed har inga arbetsmöten hållits. Projektgrupp för läsplattor När gruppen inrättades var dess syfte att: inventera marknaden av läsplattor, undersöka kompabilitet med LUB:s e-bokbestånd och att genomföra en test av läsplattor i verksamheten. Projektgruppen har haft åtta möten. Utöver dessa möten har projektgruppsmedlemmar träffats för att mellan mötena arbeta med delar av projektet. Gruppens medlemmar är: Henrik Åslund (BD) sammankallande, Jane Sjöberg (BD), Linda Grandsjö (SamF), Fredrik Eriksson (HT), Ellen Fall (Campus Helsingborg), I ngela Wahlgren (Internationella miljöinstitutets biblio tek), Maria Björklund (MedFak), Åse Paulsson (Biologi biblitoteket/bd till och med den 19 februari). Under verksamhetsåret har stort arbete lagts ner på den test av läsplattor som genomfördes på internationella miljöinstitutet och på samhällsvetenskapliga fakulteten. Testen genomfördes under vårterminen. Inför projektet skapades en blogg där information om projektet lades ut kontinuerligt. Bloggen blev också projektets webbplats i den bemärkelsen att manualer, vanliga frågor och svar och annan information om läsplattor och e-böcker lades ut. Två kurser valdes ut för test: Scandinavian Models of Equality - Gender, Class, Ethnicity and the Social Welfare State och Industriellt miljöarbete. Testen genomfördes i tre steg. Först samlade man ihop studenterna som skulle delta till en gemensam workshop, sedan lät man studenterna använda läsplattorna under den tid som kursen pågick, för att avslutningsvis genomföra en enkätundersökning med deltagande studenter. I testen användes Sony E-Reader Touch. Förutom arbetet med att genomföra läsplattetesten så har gruppen också bidragit med omvärldsbevakning av området. Under gruppens ingång på LUBintra har ett antal inlägg publicerats som har handlat om e-böcker, läsplattor och ny teknik. Bloggen som gjordes i anslutning till läsplattetesten uppdateras fortfarande. Gruppen diskuterar vilken informationsform som är lämpligast och hur man bäst för ut information till nätverk och användare. VERKSAMHETSBERÄTTELSE