ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården

Transkript

1 Dnr 21/2011 ÅRSREDOVISNING 2010 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården , 13 1

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING MEDBORGARAVSNITTET REGIONFULLMÄKTIGES STRATEGISKA INRIKTNINGAR Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart samhälle Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög kvalitet VERKSAMHETERNAS MÅL I MEDBORGARPERSPEKTIVET JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING KOMMUNIKATION OCH BEMÖTANDE FUNKTIONSHINDER MÅNGFALD ÖVRIGT VERKSAMHETSPERSPEKTIVET REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Bemötande av patienter i vården ska förbättras Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Den genomsnittliga väntetiden på akutmottagningen ska bli kortare Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom tre minuter Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 procent i Västra Götalands-... regionen som helhet Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Tio nya företag per 1000 invånare ska skapas, jämt fördelade mellan män och kvinnor Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka både för kvinnor och män De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och... omfatta fler perioder under året Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter VERKSAMHETERNAS MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET PRESTATIONER Utfall prestationer jämfört med föregående år Utfall prestationer jämfört med budget Utfall nyckeltal, prestationer PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhet/ Indikator 1, Antal registrerade avvikelserapporter

3 3.4.2 Patientsäkerhet/ Indikator 2, Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och... funktion av medicintekniska produkter Patientsäkerhet/Indikator 3, Antal utförda riskanalyser Patientsäkerhet/Indikator 4, Antal utförda händelseanalyser JÄMSTÄLLDHET MILJÖ Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska ÖVRIGT MEDARBETARPERSPEKTIVET PERSONALFÖRHÅLLANDEN Personaldata REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska VERKSAMHETERNAS MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET JÄMSTÄLLDHET JÄMIX Jämställdhetsintegration ÖVRIGT EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV VERKSAMHETERNAS MÅL I ÖVRIGA PERSPEKTIV EKONOMIPERSPEKTIVET REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Alla verksamheter ska öka sin produktivitet VERKSAMHETERNAS MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMISKT RESULTAT INTÄKTSUTVECKLING BRUTTOKOSTNADSUTVECKLING EGET KAPITAL INVESTERINGAR Kompletterande investeringsmodell ÖVRIGT RESULTATRÄKNING/KASSAFLÖDE/BALANSRÄKNING, NOTER OCH ANLÄGGNINGSREDOVISNING REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SKA FORTLÖPANDE ÖVERFÖRA KUNSKAPER TILL ANDRA SJUKHUS I REGIONEN SOM ETT LED I REGIONAL KOMPETENSUTVECKLING UTFÖRARSTYRELSERNA SKA SÄKERSTÄLLA ATT EFFEKTIVISERINGSKRAVET INTE HANTERAS SOM ETT GENERELLT SPARBETING SOM FÖRDELAS UT JÄMT ÖVER HELA ORGANISATIONEN Kapitelindelningen följer mall från Västra Götalandsregionen. Vissa avsnitt är ej tillämpliga för NUsjukvården. 3

4 1 Sammanfattning De senaste åren har omfattande verksamhetsförändringar gjorts inom NU-sjukvården i projektet Vård NÄL har inriktats mot den breda akutsjukvården och Uddevalla sjukhus mot mer planerad vård. Det är ett led i NU-sjukvårdens utvecklingsarbete för att, med patientens bästa i fokus, förbättra kvalitet och effektivitet. Vård 2010 avslutades under hösten Ekonomiska effektmål och kostnader för lokaler och utrustning har följt plan. De återstående förändringarna som skedde under 2010 var att trauamverksamheten flyttade över från Uddevalla till NÄL, att en gemensam IVA-avdelning på NÄL för NUsjukvården invigdes och att infektionskliniken flyttade över från Uddevalla till nya lokaler på NÄL. Ett mycket aktivt arbete pågår för att utveckla akutvårdskedjan. Fokus har förflyttats från akutmottagningen till att även omfatta arbetet på vårdavdelningar och den diagnostiska verksamheten. Delaktigheten har varit hög från alla personalgrupper i det systematiska arbetet. De regionalt framtagna måltalen för ledtider i akutvårdsverksamheten har varit styrande och NU-sjukvårdens ledtider är nu i nivå med övriga sjukhus i regionen. Akutmottagningarna har dock haft hög belastning under året. Även vårdplatssituationen har varit pressad med överbeläggningar inom framför allt medicinområdet. Befolkningens behov av vård överstiger vårdöverenskommelsen NU-sjukvården har uppnått beställningen avseende sammanvägd produktion, samtidigt som extra beställningar av garantivård har skett från privata vårdgivare motsvarande minst 50 mnkr. NU-sjukvården har fortsatt arbetat med att minska andelen vårdskador. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts regelbundet. Arbetet med SKL:s handlingsplaner fortsätter. Arbetet med att anpassa personalkostnaderna till givna budgetramar har medfört att personalkostnaderna sänkts men ej till planerad nivå. Orsaken till att de inte kunnat sänkas enligt plan var bland annat att antalet vårdplatser fick ökas under året för att möta det ökade vårdbehovet. Vårdplatsdimensioneringen har en direkt koppling till bemanningen med omvårdnadspersonal. Drygt 200 medarbetare har varit föremål för omställningsarbetet. Bemanningsföretag har fått anlitas dels när specialistläkare saknats, dels vid tillgänglighetssatsningar för att kunna uppfylla vårdgarantin. Samtidigt har ett omfattande kompetens- och utbildningsprogram genomförts. Exempelvis arbetar flertalet verksamheter med Medarbetarskap & Ledarskap, utbildningar har genomförts för att möta bristområden, kompetensutveckling för chef och ledare pågår samt specialistutbildningar genomförs för prioriterade verksamheter. NU-sjukvårdens resultat uppgick 2010 till -28,8 mnkr, en förbättring jämfört med föregående år med cirka 64 mnkr. Produktiviteten låg i paritet med 2009 års nivå. Den avgörande orsaken till att den totala produktiviteten inte förbättrats är att läkemedelskostnaderna ökat kraftigt under året. NU-sjukvården hemställde i februari 2010 om ersättning för utökat akutuppdrag om 25 mnkr hos regionstyrelsen. Något svar från regionstyrelsen på hemställan har ej inkommit till NU-sjukvården. 4

5 Dessutom har resultatet försämrats med 5 mnkr på grund av att ej full målrelaterad ersättning erhållits för tillgänglighet av beställarna. Detta trots att NU-sjukvården kraftigt förbättrade sin tillgänglighet både gällande besök och gällande behandlingar. Inför 2011 står NU-sjukvården inför stora utmaningar. I absoluta tal ska NU-sjukvården sänka sina kostnader med cirka 65 mnkr jämfört med utfall 2010, plus löne- och prisökningar under 2011 som bedöms till cirka 60 mnkr. Budgeten för 2011 är underbalanserad med 25 mnkr, områdenas kostnadseffektiviseringar måste effektueras om ekonomisk balans ska uppnås och för att klara kraven inom vårdgarantin krävs extra tillskott. Sammanfattning perspektiv Medborgarperspektivet Bra NU-sjukvården har under året lyckats förbättra sina resultat vad gäller väntetider till första besök. Vid årets slut befann sig 89 procent av alla väntande inom garantigränsen, att jämföra med 72 procent i slutet av februari Även för behandlingar har förbättringar skett under året. Vid årets slut befanns 91 procent av patienterna inom vårdgarantigränserna. Väsentlig förbättring har också skett vad gäller tillgängligheten för patienter (vuxna) med välgrundad misstanke av cancer och vid årsskiftet fick 94 procent bedömning inom två veckor. Vid punktprevalensmätningen i oktober 2010 var andelen patienter med vårdrelaterade infektioner (VRI) för den slutna, somatiska vården 8,5 procent. NU-sjukvården arbetar aktivt med att gällande regler för basala hygienrutiner och klädregler efterföljs. Varje månad görs observationsmätningar och följsamheten till hygienrutiner är cirka 80 procent och till klädreglerna cirka 90 procent. NU-sjukvården arbetar med SKL:s sex handlingsprogram och har tagit fram en standardvårdplan för trycksår. Verksamhetsperspektivet Bra NU-sjukvårdens omfattande förändringsarbete, Vård 2010, avslutades under året. Ekonomiska effektmål och kostnader för lokaler och utrustning för samtliga delprojekt har följt plan. NU-sjukvårdens omfattande breddutbildning i processorientering avslutades under hösten. Därmed har en viktig grund lagts för det fortsatta förbättringsarbetet. Sedan 2009 pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla akutvårdskedjan. Arbetet har inledningsvis fokuserat på akutmottagningen på NÄL men omfattar nu även arbetet på vårdavdelningar och diagnostik. Produktionen enligt vårdöverenskommelsen uppnåddes. Förutom egen produktion har även garantivård fått köpas motsvarande cirka 60 mnkr, där beställarnämnderna stått för huvudparten av kostnaden. Detta motsvarar knappt behandlingar och cirka besök. 5

6 Medarbetarperspektivet Målet att den totala sjukfrånvaron ska minska har infriats. Under 2009 var sjukfrånvaron 5,9 procent och motsvarande siffra under 2010 var 5,6 procent. Stora insatser på utbildning och utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts. Andelen medarbetare som har en individuell utvecklingsplan uppgick till 76 procent, vilket är en ökning mot föregående år. Bra Avseende löneskillnader mellan kvinnor och män har NU-sjukvården inom fortsatt med tidigare prioriteringar riktat mot kvinnodominerade yrken nära vården med krav på akademisk examen. Utfallet för denna satsning blev inom ramen för löneöversyn 2,21 procent för kvinnor och 2,04 procent för män. Därmed är kvinnors lön 71,38 procent av männens, att jämföra mot 71,37 procent Andelen ofrivilligt deltidsanställda har minskat från 2,3 procent till 2 procent. Andelen tillfälliga anställningar har ökat från 10,1 procent till 11,6 procent i jämförelse mot Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat med cirka 9 mnkr mot föregående år men i förhållande till budget är överskridandet betydande. Ekonomiperspektivet Varning NU-sjukvårdens resultat för år 2010 är -28,8 mnkr, vilket är i paritet med de löpande prognoserna under år Jämfört med år 2009 har resultatet förbättrats med cirka 64 mnkr. Bruttokostnadsökningen har under året minskat kraftigt, och har under 10 av 12 månader visat minskade kostnader jämfört med år 2009, trots mellanliggande löne- och prisökningar. Intäktstaket nåddes, förutom 5 mnkr avseende målrelaterad ersättning för tillgänglighet. 6

7 2 Medborgaravsnittet NU-sjukvården har i sitt styrkort för år 2010 angett som strategiskt mål att vi ger trygg och säker vård. Som framgångsfaktorer har NU-sjukvården Att vi ger god behandling Att vi uppnår god tillgänglighet Att vi ger ett gott bemötande 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart samhälle (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög kvalitet (ej tillämplig inom NU-sjukvården) 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet NU-sjukvården har under året genomfört en revision av Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet är nu webbaserat, vilket medfört att det blivit mer lättläst och tillgängligt för verksamheterna. En fortsatt utveckling av systemet kommer att ske. Verksamheterna inom NU-sjukvården deltar i relevanta kvalitetsregister. Under 2010 ingick 17 kvalitetsregister som målrelaterade ersättningar. NU-sjukvården arbetar efter en Handlingsplan för Säker Vård. Under slutet av året 2010 har en rutin tagits fram som heter Säker Vård i NU-sjukvården Rutinen är en anpassning till Patientsäkerhetslagen och tydliggör bland annat ansvarsfördelningen mellan förvaltning, verksamheter och medarbetare. 7

8 Det pågår ett arbete inom NU-sjukvården med att implementera SKL:s handlingsprogram för att förebygga vårdskador. Sjukhusövergripande team arbetar med respektive område och uppföljning sker vid uppföljningsmöten med områdesledningarna. NU-sjukvården har tagit fram en standardvårdplan för att förebygga uppkomsten av trycksår. Målet är att fortsätta arbetet med standardvårdplaner och närmast att ta i bruk i verksamheterna är standardvårdplaner mot urinvägsinfektioner och centrala venkatetrar. Registrering av vårdskador görs med punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (VRI) två gånger per år och regelbundet under året med Global Trigger Tool (GTT). Varje månad gör NU-sjukvården observationsmätningar av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Utfallet i december 2010 var 84 procent för följsamhet till basala hygienrutiner och 93 procent till klädregler. NU-sjukvården har ett webbaserat system för rapportering. NU-sjukvården har också ett webbaserat system för rapportering av calici (vinterkräksjuka). Under år 2010 har kostnaden för sjuk personal i calici mer än halverats jämfört med föregående år, vilket speglar en minskad förekomst av vinterkräksjuka i NU-sjukvården under året 2010 jämfört med NU-sjukvården arbetar med att öka antalet avvikelserapporter. 2.3 Jämställdhetsintegrering En arbetsgrupp bestående av bland annat chefläkare, ekonomichef och chefen för HR har tagit fram ett underlag för Riktlinjer avseende Jämlikhet i NU-sjukvården. Riktlinjerna beaktar Jämlik vård, Jämtegrerad budget och Jämlikhet medarbetare. Till varje utvecklingsområde är kopplat en checklista till stöd för verksamheterna. I medborgarperspektivet anges att verksamheterna, där så är praktiskt möjligt och lämpligt, bör följa upp mål avseende kön, ålder och geografisk tillhörighet. För att åstadkomma Jämlik vård ska chefer på alla nivåer leda och stödja arbetet i verksamheterna. Chefer och medarbetare ska särskilt arbeta för att ge patienterna vård efter behov och likvärdigt bemötande. Checklistan för Jämlik vård anger att Inom verksamheterna har det bedrivits utbildning/information om Jämlik Vård Vi har kunskap om Jämlik Vård Vi har inom vår verksamhet valt ett område att arbeta med utifrån perspektivet Jämlik Vård Arbetet att ta fram riktlinjerna har pågått under 2010 och implementeras i verksamheterna under år Ett seminarium om Jämlik Vård har under 2010 hållits för avdelningscheferna. NU-sjukvården har jämfört medelvårdtiden för kvinnor respektive män som helhet och utfallet blev för män 4,89 dagar och för kvinnor 5,06 dagar. Medelvårdtiden per kön och fördelat på åldersgrupper redovisas i nedanstående tabell. 8

9 Medelvårdtid sjukhusvårdtillfällen 2010 (exklusive kvinnokliniken och vuxenpsykiatrisk klinik) Åldersgrupp Kvinna Man 0-10 år 3,98 3, år 3,97 3, år 3,31 3, år 3,75 3, år 3,94 4, år 4,79 5, år 6,10 5, år 7,27 6,95 > 80 år 8,40 7,93 Någon tydlig skillnad i medelvårdtid mellan könen tycks inte föreligga i NU-sjukvården. Utfallet vid mätning av vårdrelaterade infektioner år för somatik och psykiatri sammantaget, enligt utförda punktprevalensmätningar, uppdelat på kvinnor respektive män uppvisade följande värden (procent): År Totalt procent Kvinna procent Man procent ,9 9,0 10, ,0 7,9 11, ,5 4,8 8,4 Utfallet antyder att vårdrelaterade infektioner är vanligare hos män än hos kvinnor. 2.4 Kommunikation och Bemötande NU-sjukvården har utbildat personalen vid centralreception och mottagningar för att kunna bemöta och kommunicera med patienter på ett positivt sätt. Personalen ska känna säkerhet och erhålla ökad kompetens i mötet med patienten. Det finns 35 patientvägledare på klinikerna som är tillgängliga för patienter och anhöriga för att ta emot patientsynpunkter och klagomål. Patientvägledarna träffar regelbundet patientnämnden för dialog och reflektion tillsammans med chefsjuksköterska och chefläkare. NU-sjukvården har deltagit i den nationella patientenkäten 2010 på alla mottagningar och slutenvårdsenheter. Måltalet för patientupplevd kvalitet (PUK) var 90 för regionen och NU-sjukvården erhöll värde 90 vad gäller bemötande på de flesta enheter. Ny mätning kommer att genomföras under NU-sjukvården arbetar tillsammans med Kompetenscentrum att arrangera patientutbildningar som handlar om bemötande och kunskaper om sin egen sjukdom. Ett projekt benämnt Tidbokning har startats som innebär att patienten kan välja tid för besök och behandling, som ett exempel på bra bemötande och kommunikation. En långsiktig satsning görs för att utveckla medarbetare och chefer inom ramen för Medarbetare & Ledarskap. I materialet som består av åtta teman handlar ett tema om bemötande som bygger på regionens dokument och värdegrund om bemötande. Ett fördjupat samtal med övningar genom- 9

10 förs och varje person upprättar ett kontrakt med sig själv och arbetsgruppen, se beskrivning under Medarbetarperspektivet. 2.5 Funktionshinder Regionen beslutade 2008 att anslå medel för att VGR ska utvecklas som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning, arbeta mer effektivt och regiongemensamt med rehabilitering för långtidssjukskrivna och med omställningsprocesser samt i ökad utsträckning arbeta med arbetsmarknadspolitiska insatser. NU-sjukvården ingår i arbetsmarknadsnoden Fyrbodal och har ordförandeskapet. Arbetsgivare med representanter från förvaltningarna i Fyrbodalsområdet, fackliga företrädare, företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsförmedling träffas regelbundet. Nätverk och kontaktytor har skapats mellan de olika aktörerna. Chefer har fått skriftlig och muntlig information om projektet. Rutin för rehabiliteringsprocessen och omställning över förvaltningsgränserna har implementerats. NU-sjukvården har sedan Nod-projektet startade haft 12 personer med funktionsnedsättning i praktik samt 16 personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Troligen finns ett visst mörkertal, då chefer kontaktas direkt och tar emot praktikanter utan att de registreras centralt. Inga nya lönebidragstjänster har tillkommit. 2.6 Mångfald En uppföljning av NU-sjukvårdens jämställdhets- och mångfaldsplan har gjorts av studenter från Högskolan Väst. Syftet var att undersöka hur chefer har använt planen vid rekrytering. Metoden som användes var enkätundersökning. Resultatet visade att det finns spridda åsikter kring att anställa för att nå en jämnare fördelning vad gäller jämställdhet och mångfald. En del chefer har uttryckt att kompetens prioriteras i första hand. Undersökningsgruppen granskade även utformning av annonser och konstaterar att NU-sjukvården kan bli bättre på att uppmuntra till jämställdhet och mångfald. Ett övergripande arbete har påbörjats i NU-sjukvården för att revidera nuvarande jämställdhets- och mångfaldsplan. 2.7 Övrigt NU-sjukvården har fattat beslut om och skapat en organisation för arbetet med donation av organ och vävnader (donationsansvarig läkare, DAL och donationsansvarig sjuksköterska, DAS). Funktionsansvaret för verksamheten ligger under chefläkaren och linjeansvaret under stf sjukhusdirektör. Under 2010 har NU-sjukvården startat en verksamhet med tjänsteman i beredskap (NU-TIB) för att stärka beredskapsfunktionen och harmonisera med övriga sjukhus i regionen samt mot prehospitalt katastrofmedicinskt centrum (PKMC). En ny katastrofmedicinsk plan för NU-sjukvården antogs under året och kommer delvis att revideras under år Verksamhetsperspektivet NU-sjukvården har i sitt styrkort för år 2010 angett som strategiskt mål att Vi utvecklar våra processer Med att utveckla menar vi att ständigt möta nya krav och förutsättningar. Med process menar vi ett nätverk av aktiviteter som upprepas i tiden vars syfte är att skapa värde åt våra patienter. Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är att vi arbetar systematiskt med processutveckling vi samverkar vi arbetar enligt ett verksamhetsledningssystem 10

11 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP), som har ett särskilt fokus på risk- och missbruk, deltar i ett nationellt SKL-arbete tillsammans med Vänersborgs kommun, avseende samverkan kring tidig upptäckt av barn och unga med psykisk ohälsa (inklusive risk- och missbruk). Det är ett projektarbete där BUP-kliniken valts ut och modellen kan framledes komma att stå som nationell förebild. Därutöver samverkar BUP-mottagningar, i bland annat Strömstads kommun, i arbetet med unga med risk- och missbruk. BUP:s arbete med det regionala dokumentet Västbus reglerar kommun och skolhälsovårdens roll och ansvar vid misstankar om risk- och missbruk hos unga. BUP inom NU-sjukvården ingår i Västbus ledningsgrupp, som regelbundet har uppföljningsmöten, möten med hälso- och sjukvårdsnämnderna, presidierna för barn- och ungdomsnämnderna samt socialnämnderna inom Fyrbodal (så kallade "rådslagsdagar"). En barnsjuksköterska har genomgått särskild utbildning avseende riskbruk hos unga. Hon har systematiskt spridit information om varningssignaler och utarbetar skriftliga rutiner för barn- och ungdomsklinikens personal. Alla barn och ungdomar som vårdats, där förekomst av alkohol eller droger misstänks, anmäls alltid till kommunal socialtjänst för uppföljning Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Under 2010 har hudkliniken inom NU-sjukvården bedrivit venerologisk mottagning i samma format som tidigare år; fyra timmar läkarmottagning med bokningsbara tider (väntetid 0-3 dagar) samt fyra timmar sjuksköterskemottagning (drop in) per vecka. Med detta upplägg uppfyller verksamheten kravet på god tillgänglighet. Under 2010 har antalet patienter som besökt venerologisk mottagning minskat från 397 till 271 patienten. Liknande trend visar även andra venerologiska mottagningar i landet. Analysen av orsaken till denna minskning är inte klar men etablering av webbplatsen Klamydia.se är av betydelse. Antalet patienter på NU-sjukvårdens mottagning med nyupptäckt klamydia har minskat från 50 till 35 patienter under året. Antalet patienter med nyupptäckt gonorré och syfilis har ökat från 0 till 17 patienter. De flesta patienter med nydiagnostiserad gonorré och syfilis uppger utlandssmitta. För att nå ställda mål att minska förekomsten av sexuellt överförda sjukdomar krävs även i fortsättningen god tillgänglighet samt konsekvent och långsiktigt informativt arbete Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns en nollvision avseende självmord. All personal är utbildad att kunna göra bedömning av självmordsrisk vid både nybesök och pågående behandling. Ett arbete har påbörjats att förmedla kunskap till primärvård och övriga samarbetspartners avseende tidiga tecken och symtom. En medarbetare inom kliniken har detta som sitt uppdrag. I dagsläget kan inga data tas fram ur statistiksystemen, då diagnoser avseende självskadebeteende och självmordsförsök kan dölja sig under andra psykiatriska diagnoser. Det är ett utvecklingsarbete inom barn- och ungdomspsykiatrin att diagnostisera under rätt kod för att kunna urskilja dem. Under 2010 har inga självmord registrerats avseende unga under 18 år som behandlats inom BUP. 11

12 Vårdprogram/metoder och behandling avseende självskadebeteende har under året påbörjats och ska implementeras under 2011 i den egna verksamheten Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige NU-sjukvårdens uppdrag enligt regionala och lokala styrdokument avser barn med diagnosen fetma. Barn- och ungdomskliniken tar emot patienter med fetma där primärvårdsinsatser haft utebliven effekt, vid uttalad fetma samt fetma med annan komplicerad diagnos. Ett mottagningsteam bestående av tre barnsjuksköteskor, en psykolog och en specialistläkare har påbörjat särskild utbildning, innehållande bland annat KBT-liknande terapi. Dessutom har en dietist rekryteras. Mottagningsverksamhet riktat mot denna målgrupp har startat. Diagnosen fetma ska alltid anges vid varje vårdtillfälle, även som sekundärdiagnos. Registreringen av inkommande remissorsak, där bland annat fetma ingår, har förtydligtas under Kliniken har anslutits till kvalitetsregistret BORIS, och med dessa aktiviteteter kommer det att vara lättare att ta fram epidemiologiska data under kommande år. Målet "lägst i Sverige" bygger på ett långsiktigt och systematiskt arbete, där arbetet befinner sig i dess början Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet I NU-sjukvården deltar verksamheterna i relevanta kvalitetsregister. Under 2010 har 17 kvalitetsregister ingått som målrelaterade ersättningar. NU-sjukvården har fått full ersättning avseende kvalitetsmålen. För 2011 utgör regionens kvalitetsindikatorer grunden för målrelaterade ersättningar. Verksamheterna ska utöver detta jämföra utfallen i kvalitetsregistren med resultat på nationell nivå och det sjukhusövergripande måltalet är att ligga över rikets medelvärde. I NU-sjukvården har startats ett projekt som heter Målbild I detta finns bland annat ett utvecklingsområde, Kunskapsbaserad Vård, som avser sätta ytterligare fokus på kvalitetsfrågor Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras NU-sjukvården använder Global Trigger Tool (GTT) som metod för att upptäcka vårdskador. Vid upptäckt av allvarlig vårdskada återförs utfallet till respektive verksamhet. NU-sjukvården deltar sedan starten 2008 i punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (VRI) två gånger per år. För den slutna, somatiska vården var utfallet ,8 procent och vid senaste mätningen i oktober ,5 procent. Resultaten av mätningarna återförs till verksamheterna. NU-sjukvården arbetar aktivt med att gällande regler för basala hygienrutiner och klädregler efterföljs. Varje månad görs observationsmätningar och följsamheten till hygienrutiner är cirka 80 procent och till klädreglerna cirka 90 procent. NU-sjukvården arbetar med SKL:s sex handlingsprogram och har tagit fram en standardvårdplan för trycksår. Under året har det också arbetats med standardvårdplaner för urinvägsinfektioner (UVI) och centrala venkatetrar. NU-sjukvården har erhållit strategiska investeringsmedel för anpassning av vårdavdelningar enligt vårdhygienisk standard. Sammanlagt har 300 mnkr erhållits för lokalinvesteringar under perioden NU-sjukvården för också diskussioner om förbättrade städrutiner. 12

13 3.1.7 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Från och med 1 april 2010 skärptes vårdgarantin och från och med 1 juli ingår den i hälso- och sjukvårdslagen. Den regionala vårdgarantin för PvV-patienter (patientvald väntan) om 180 dagar finns inte längre utan alla PvV-patienter ska få sin vård inom 90 dagar. NU-sjukvården har under året lyckats förbättra sina resultat vad gäller väntetider till första besök. Vid årets slut befann sig 89 procent av alla väntande inom garantigränsen, att jämföra med 72 procent i slutet av februari MOTTAGNINGAR Väntat < 90 d (+ PvV <90d) Andel inom 90 dagar PvV > 90 d Väntat > 90 d Väntat > 60 d Totalt Allmän kirurgi % Gynekologi % Ortopedi % Urologi % Ögonsjukvård % Öron-näsa-hals % Allergologi % Allmän Internmedicin % Barn- & ungdomsmed % Endokrinologi inkl Diab % Gastroenterologi % Hematologi % Hudsjukdomar % Kardiologi % Lungmedicin % Neurologi % Njurmedicin % Reumatologi % Spec. smärtmottagn % Allmän psykiatri % Infektion % TOTalt % befinner sig inom vårdgarantigränsen Det totala antalet väntande till första besök har minskat kraftigt under året. Resultatet beror till viss del på köp av extern vård. 13

14 BEHANDLINGAR Väntat < 90 d (+ PvV <90d) PvV > 90 d Väntat > 90 d Totalt Andel inom 90 dagar Hysterektomi % Prolaps (livmoderframfall) % Urin-inkontinens % Ljumskbråck % Navelbråck % Åderbråck % Ärrbråck % Anala sjukdomar % Galla/gallblåsa % Struma % Artroskopi knä % Axel, skuldra, överarm % Axelinstabilitet % Tår (hallux valgus etc) % Korsband knä % Höftledsplastik primär % Knäledsplastik primär % Höftledsplastik sekundär % Diskbråck ländrygg % Kotförskjutning % Rotkanalförträngning % Dupuytrens kontraktur % Karpaltunnelsyndrom % Ledhinnor & senor % Tumbasartros (CMC-1) % Reumatoid artrit % Retentio testis % Hydrocele testis % Prostata % Bröst-reduktion % Gråstarr % Skelning (oavsett ålder) % Hörselförbättrande op % Septumplastik % Tonsillektomi % TOTalt % 91% befinner sig inom vårdgarantigränsen Även för behandlingar har förbättringar skett under året. Vid årets slut befanns sig 91 procent av de väntande inom vårdgarantigränsen. 14

15 3.1.8 Bemötande av patienter i vården ska förbättras NU-sjukvården har utbildat personalen vid centralreception och mottagningar för att kunna bemöta och kommunicera med patienter på ett positivt sätt. Se även avsnitt 2.4 avseende nationell patientenkät samt utbildning för personal vid centralreception och mottagningar Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor NU-sjukvården har under 2010 bedrivit utvecklingsarbete avseende jämtegrerad budget i en tvärfunktionell grupp bland annat bestående av chefläkare, chefsjuksköterska, personal- och ekonomichef. Ett arbetssätt och checklista har tagits fram för att säkerställa en jämtegrerad budgetprocess. Aktiviteter som löpande ska genomföras är analyser av resursförbrukning per kön och diagnos, för att uppmärksamma skillnader mellan könen, samt utbildningsinsatser och information till personer engagerade i budgetprocessen. Analyserna behandlas på alla nivåer inom sjukhuset. Analyser har bland annat genomförts avseende resursförbrukning inom några större diagnosområden. Exempelvis inom hjärtinfarkt visar materialet att medelvårdtiden var högre för män än för kvinnor, genomsnittskostnaden per vårdtillfälle och vårddygn var högre för män än kvinnor samt att röntgenkostnaderna är högre för män än för kvinnor. Fortsatt arbete med analyserna kommer att ske under Den genomsnittliga väntetiden på akutmottagningen ska bli kortare Under året har det pågått ett intensivt arbete på akutmottagningarna. Trots ett hårt tryck på främst akutmottagningen på NÄL har ledtiderna lyckats hållas på samma nivå men ytterligare arbete behövs för att nå uppsatta mål. De regionalt framtagna ledtidsmålen för akutverksamheten har varit styrande och NU-sjukvårdens ledtider är nu i nivå med övriga sjukhus inom regionen. Se vidare avsnitt

16 Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom tre minuter (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Psykiskt välbefinnande är en övergripande befolkningsparameter och omfattar både sådana som får vård och alla som inte får det. Merparten av de som får vård får det av primärvården. NUsjukvården mäter inte denna parameter men det gör regionkansliets analysenhet i form av GHQ 12. NU-sjukvården arbetar genom en systematisk samverkan med kommuner och primärvård med identifiering av riskbruk av alkohol genom bland annat utbildning av personal inom dessa verksamheter och implementering av dessa metoder i reguljär sjukvård. Samtliga patienter följs med hjälp av en årlig undersökning omfattande patienternas symptom, funktion, nöjdhet med vården och anhörigas börda till följd av sjukdom utifrån dessa parametrar. För patientgruppen med psykos har detta arbete lett till att det numera är över 50 procent som är i remission, jämfört med ett nationellt tal på cirka 35 procent Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Alla patienter som tvångsvårdats inom vuxenpsykiatrin inom NU-sjukvården har en individuell vårdplan och mer än 90 procent av kroniskt sjuka och/eller patienter inom vuxenpsykiatrin med behov av flera vårdgivare har en individuell vårdplan Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka I NU-sjukvårdens ombyggnadsprojekt sker en dialog mellan inblandade parter för att tillgänglighetspolicyn ska följas. I projekt över 2,0 mnkr som startats och pågår sker denna dialog mellan handläggande arkitekt, anlitad tillgänglighetskonsult samt projektledare. Tillgänglighetskonsulten är involverad i projektet i olika skeden för att inte skapa merarbete när slutgiltiga handlingar ska granskas. Slutgranskning sker innan produktions-/genomförandehandlingar färdigställs och en upphandling/genomförande sker. Sedan sker byggnationen efter dessa handlingar och vid slutbesiktning kontrolleras att handlingarna har följts. I mindre projekt följs policyn och dokumentation ska ske som ovan, men tillgänglighetskonsult anlitas inte. För enkelt avhjälpta hinder har byggåtgärder påbörjats, utifrån tidigare gjord inventering, i NUsjukvårdens lokaler. Hälften av åtgärderna är färdiga och merparten av resterande åtgärder kommer att var färdigställda under första kvartalet Vissa åtgärder utomhus kommer att färdigställas så fort vädret tillåter Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 procent i Västra Götalandsregionen som helhet (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska (ej tillämplig inom NU-sjukvården) 16

17 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Tio nya företag per 1000 invånare ska skapas, jämt fördelade mellan män och kvinnor (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka både för kvinnor och män (ej tillämplig inom NU-sjukvården) De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Antalet resta mil i tjänsten ska minska NU-sjukvårdens detaljerade miljömål innebar att antal köra mil med egen bil i tjänsten skulle minska med 15 procent mellan 2007 och Resultatet visar att antalet körda mil med egen bil minskat med 36 procent. Bidragande orsaker till resultatet är att kollektivtrafiken förbättrats, bussturer mellan NÄL och Uddevalla sjukhus utökats och går regelbundet under vardagar samt att bilpoolen vid sjukhusen utnyttjas i högre grad Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut NU-sjukvårdens övergripande miljömål är att den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska. Detaljerade miljömål innebär att: Under åren ska NU-sjukvården följa målen i Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi för Till 2009 ska en åtgärdsplan med mätbara mål tas fram som visar hur NU-sjukvården ska nå målen i den regionala kemikaliestrategin genomförs åtgärder för att nå målen. Miljöenheten har under 2010 vidtagit följande åtgärder i verksamheterna för att nå målen: Under januari månad kallade NU-sjukvårdens kemikalieinventerare till en informationsträff i utfasningsarbetet kopplat till kemikaliestrategin. NU-sjukvården har utsett en kontaktperson i kemikaliestrategiarbetet som ska ansvara för information och kunskapsspridning om kemikaliestrategins mål i förvaltningen. Kemikaliekontaktperson och miljösamordnare har under året deltagit på regionens anordnade närverksträffar kopplade till förvaltningarnas arbete med kemikaliestrategin. NU-sjukvården har cirka 60 stycken kemikalieinventerare som inventerar kemikalier och stödjer kemikaliestrategiarbetet på avdelnings-/enhetsnivå. 17

18 En åtgärdsplan är framtagen kopplad till målen i Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi. Inom laboratorieverksamheten är fem ingående ämnen identifierade som ska avvecklas helt till Sju produkter är identifierade, där avveckling ska ske till 2012 enligt ett av målen i Kemikaliestrategin. Inom verksamheten, exklusive laboratorieverksamhet, är fyra ingående ämnen identifierade som helt ska avvecklas till 2012 enligt målen i kemikaliestrategin Ingående ämnen är i laboratorieverksamheten identifierade till sex stycken och nio produkter, där minskning av mängd och volym ska vara genomförd till 2012 enligt ett av målen i kemikaliestrategin. Inom verksamheten, exklusive laboratorieverksamhet, är två ingående ämnen och fyra produkter identifierade, där minskning av mängd och volym ska vara genomförd till 2012 enligt ett av målen i kemikaliestrategin Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året (ej tillämplig inom NU-sjukvården) Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter (ej tillämplig inom NU-sjukvården) 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Vård 2010 NU-sjukvårdens omfattande förändringsarbete, Vård 2010, avslutades Ekonomiska effektmål och kostnader för lokaler och utrustning för samtliga delprojekt har följt plan. Projektet avslutades efter nedanstående förändringar: Traumaverksamheten överfördes från Uddevalla sjukhus till NÄL Ett gediget utbildningsarbete har genomförts för att kvalitetssäkra att rutinerna genomfördes inför överflyttningen och verksamheten har fungerat väl. En NU-gemensam IVA-avdelning på NÄL öppnades Kopplat till denna avdelning är så kallade intermediärvårdplatser (IMA). På dessa platser vårdas dels patienter från intensivvården som inte bedöms vara utskrivningsbara till vårdavdelning på grund av omfattande behandlings-, vård- eller övervakningsbehov, dels patienter från vårdavdelningar som inte uppfyller IVA-kriterier men ändå behöver resurskrävande åtgärder. Vid Uddevalla sjukhus finns en högspecialiserad postoperativ enhet. Infektionskliniken överfördes från Uddevalla sjukhus till helt nya lokaler på NÄL. Återstående förändringar, inklusive lokalanpassningar, sker inom ramen för ordinarie linjeorganisation. Detta gäller hudverksamhet, kvinnosjukvård och samordnad tumörsjukvård. Utifrån Vård 2010 har ett projekt angående endoskopiverksamheten genomförts. Enheten finns nu organisatoriskt samlad under kirurgkliniken, där det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att bedrivas. 18

19 Målbild 2014 Målbild 2014 för NU-sjukvården är framtagen med förankring bland områdes-, verksamhets- och stabschefer. Utifrån målbilden har ett antal utvecklingsområden identifierats inom de olika perspektiven patient, process, medarbetare och ekonomi. Arbetet pågår nu med att ta fram handlingsplaner och årliga aktiviteter inom respektive område. Systematisk verksamhetsutveckling NU-sjukvårdens omfattande breddutbildning av processorientering har avslutats i samband med ett seminarium Målet har varit att utveckla verksamhetens processer. Alla klinikledningar har deltagit och mer än 60 tvärprofessionella processteam har arbetet med att förbättra patientflödena men även att förbättra flera stödprocesser. Ögonverksamheten, som sedan juni 2010 är samlad i Uddevalla, har utfört sin ombyggnad med ett processorienterat synsätt där fokusering på patientperspektivet har varit styrande. De fem största huvuddiagnosgrupperna fick vara modell för utformandet av lokalerna för att underlätta och skapa bra patientflöden. En viktig grund är lagd för det fortsatta förbättringsarbetet. Andra viktiga delar är förbättrad verksamhetsuppföljning samt det genomgripande programmet Medarbetarskap & Ledarskap. I kommande utvecklingsarbete, som utgår från Målbild 2014, finns flera utvecklingsområden som stödjer en systematisk verksamhetsutveckling. Akutvårdskedjan Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla akutvårdskedjan. Arbetet har inledningsvis fokuserat på akutmottagningen på NÄL men omfattar nu även arbetet på vårdavdelningar och diagnostik. Arbetet har bedrivits mycket systematiskt med hög delaktighet från alla personalgrupper inklusive läkare. De regionalt framtagna ledtidsmålen för akutverksamheten har varit styrande och NU-sjukvårdens ledtider är nu i nivå med övriga sjukhus inom regionen. Ledtider akutmottagning (måluppfyllelse i procent) per december NU-sjukvården Genomsnitt VGR (exkl SkaS) Tid till triage (TTT) Tid till läkare (TTL) Total genomloppstid (TGT) TTT målvärde: 90 procent av patienterna tas omhand inom mindre än 10 minuter TTL målvärde: 90 procent av patienterna tas omhand inom mindre än 90 minuter TGT målvärde: 90 procent av patienterna klara inom mindre än 300 minuter (5 timmar) Inom område Medicin har avdelningarna arbetat med olika förbättringsarbeten för att lättare kunna ta emot patienter från Akuten som är i behov av en vårdplats. Vårdplatskoordineringen har utvecklats och ett nytt koncept har skapats avseende medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA). MÄVA medicinsk äldrevårdsavdelning En fortsatt utveckling av MÄVA-konceptet har skett under Detta innebär ett mycket aktivt arbete för att utveckla vårdprocesserna för den medicinska äldrevården i nära samarbete med vårdgrannarna. Konceptet ger möjlighet till direktinläggning av patienter och omfattar bland annat utveckling av arbetssätt, kontaktvägar och gemensam kompetensutveckling. Samverkansprojekt Västra Götlandsregionen - Strömstads och Tanums kommuner Ett unikt samarbetsprojekt har genomförts under 2010, vilket innebär att ambulans med sjuksköterskekompetens och kommunens sjuksköterskor finns för patienter inskrivna i hemsjukvården. 19

20 Dygnet runt finns också sjukvårdsrådgivningen tillgänglig för att ge råd per telefon. Genom att knyta samman de olika resurserna stärks servicen till invånarna. Projektets positiva effekter medför en trolig utökning av samarbetet under Produktionsplanering Ett omfattande arbete pågår med operationsplanering inom de opererande specialiteterna och detta arbete har nu utvidgats att även omfatta mottagningsverksamheterna. Inom opererande specialiteter har verksamheterna så kallade produktionsråd för att säkra och utveckla produktionsplaneringen. Arbetet med produktionsplanering bedrivs även inom övriga områden och i Målbild 2014 har utvecklingsområdet effektiv produktionsplanering hög prioritet. Läkemedelsförsörjning i NU-sjukvården Västra Götalandsregionen har beslutat att införa en ny modell för läkemedelsförsörjningen som innebär att NU-sjukvårdens ansvar för läkemedelsarbetet kommer att öka. Under 2010 tog NUsjukvården över ansvaret för läkemedelsservice från Apoteket Farmaci AB och driver nu detta i egen regi (basservice). Antalet vårdenheter med basservice har utökats till 34 vårdenheter. För att kunna ta över i egen regi utökades NU-sjukvårdens lokala läkemedelsenhet med fyra läkemedelsassistenter. Förberedelser för läkemedelsautomater i de vårdnära lagren (VNL), inklusive sortimentsanalyser, har utförts under året. Under våren 2011 påbörjas installationen av läkemedelsautomater i fyra VNL. Utbildning och information för sjuksköterskorna om läkemedelsautomaterna kommer att ske under året. 20

21 3.3 Prestationer PRPS PRODUKTIONSPROGNOS SJUKHUS 1012SB 0912SA 1012SA Budget prestationer Ackumulerat utfall prestationer Ackumulerat utfall prestationer Förändring Utfall Jämfört med 2009 jämfört med budget NU-sjukvården Års- Prestationer Ack 732 budget föreg år prestationer INOMREGIONAL VÅRD PRODUKTION SJUKHUS Sluten vård, rikssjukvård PSJ101 Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) PSJ102 DRG-poäng, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) Övrig sluten vård, vtf PSJ203 Vuxenpsykiatri, vtf Övrig sluten vård, vdg PSJ303 Vuxenpsykiatri, vdg PSJ304 Rehabmed o thorax eftervård, vdg PSJ306 BUP, vdg Öppen vård, riks- och regionsjukvård Öppen vård, länssjukvård PSJ401 Läkarbesök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr PSJ402 Besök, DRG-ersatta, länssjukvård fr PSJ403 DRG-poäng enl ovan PSJ PSJ405 Övriga besök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr UTOMREGIONAL VÅRD PRODUKTION SJUKHUS Sluten vård, DRG-ersatt PSJ151 Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) PSJ152 DRG-poäng, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) Övrig sluten vård, exkl. med. färdigbehandlade PSJ253 Vuxenpsykiatri, vtf PSJ353 Vuxenpsykiatri, vdg PSJ251 Övr sluten vård, vtf PSJ351 Övrig sluten vård, vdg Med. färdigbehandlade, ersatta av kommun PSJ352 Med färdigbehandlade, vdg Öppen vård, länssjukvård PSJ451 Läkarbesök, (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr PSJ452 Besök, DRG-ersatta, länssjukvård fr PSJ453 DRG-poäng enl ovan PSJ PSJ455 Övriga besök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr Ovanstående tabell visar utfall enligt blankett i Controller. Siffrorna avviker något med vad som finns inrapporterat. NU-sjukvården har under 2009 och 2010 haft viss slutenvård ersatt via riktat uppdrag. Denna vård finns inte medräknat i den rapporterade budgeten och är här inte heller med i utfallet. Antalet vårdtillfällen har minskat något jämfört med Utfallet 2010 är betydligt högre än budgeterat inom framför allt medicin. Vårddagar och vårdtillfällen inom psykiatrin har minskat på grund av att vårdavdelningar har stängt. Under 2010 stängdes avd 71 i Uddevalla. De redovisade besöken ovan avviker också här med vad som är rapporterat i Controller. I den rapporterade budgeten ingår ej besök som är märkta med pris 0 kr, t ex sekundärbokningar och inskrivningsbesök. Besök som ej leder till inskrivning på akuten ingår i redovisningen. Utfall 2009 och 2010 redovisas här med samma urval som inrapporterad budget. 21