DOM Meddelad i Örebro

Transkript

1 1 Meddelad i Örebro Mål nr PARTER KÄRANDE ROBERT Elie Zakaria, Birger Jarlsgatan Jönköping Ombud: Advokat Bo Lindskog Advokatbyrå Bo Lindskog AB Drottninggatan Örebro SVARANDE MARIE-LENA Suzanne Ericsson, c/o A-ch O B Berger Kårstaö Örebro Ombud: Advokat Ester Andersson Zandvoort Advokatfirman Glimstedt i Örebro län HB Box Örebro SLUT 1. Tingsrätten lämnar Robert Zakarias yrkanden om att vårdnaden om barnen IMMANUEL Elie John Robert, , NATANAEL Karl Daniel Robert, , GABRIEL Elie Daniel Robert och SAMUEL Karl John Robert, , skall vara gemensam utan bifall. 2. Tingsrätten lämnar Robert Zakarias yrkanden om umgängesrätt för barnen GABRIEL Elie Daniel Robert och SAMUEL Karl John Robert, , med honom utan bifall. 3. Tingsrättens interimistiska beslut den 5 oktober 2010 skall inte längre bestå. 4. Vardera parten skall stå sin rättegångskostnad. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 383 Drottninggatan måndag fredag Örebro E-post: orebro.tingsratt@dom.se 09:00-12:00 13:00-15:00

2 2 YRKANDEN M.M. Robert Zakaria har yrkat - i första hand - att vårdnaden om parternas gemensamma fyra (4) barn Immanuel, , Natanael, , Gabriel, och Samuel, , skall vara gemensam och i andra hand - för den händelse förstahandsyrkandet inte bifalls - att barnen Gabriel och Samuel skall ha rätt till umgänge med Robert Zakaria under fyra på varandra löpande lördagar mellan kl och samt därefter varannan helg från fredag kl söndag kl Marie-Lena Ericsson har bestridit yrkandena helt. GRUNDER Käranden Det är bäst för barnen att vårdnaden om barnen utövas gemensamt alternativt det är bäst för Gabriel och Samuel att de tillerkänns umgänge med sin far i yrkad utsträckning. Svaranden Det är bäst för barnen att hon ensam anförtros vårdnaden och det är bäst att Gabriel och Samuel inte tillerkänns umgänge med Robert Zakaria. UTREDNINGEN Käranden Robert Zakaria har närmare utvecklat talan och uppgivit bl.a. följande: Parterna har varit gifta med varandra och har fyra barn. Hela processen startade i februari 2008 när han häktades för misshandel av Marie-Lena Ericsson (MLE) och sonen Nathanael.

3 3 Han dömdes för misshandel som bestod i att han knuffat in MLE i väggen och garderoben. Det fanns inga dokumenterade skador efter misshandeln. Han dömdes även för misshandel mot Nathanael utifrån dennes uppgifter. Han hade då tagit Nathanael i örat vid ett tillfälle. Efter att han blev frisläppt från fängelset ville han träffa en överenskommelse angående umgänget med barnen. Han tog kontakt med vänner inom kyrkan, då MLE motsatte sig umgänge. Örebro tingsrätt fattade beslut i frågan den 25 juli 2008, då han tillerkändes visst umgänge med barnen i närvaro av kontaktperson. Umgänget kom dock inte igång förrän i november samma år. Umgänget fungerade bra fram till mars Kontaktpersonen beskrev en mycket fin kontakt mellan honom och barnen och han hade inga synpunkter på hur umgänget hade fungerat. Under 2009 beskyllde MLE honom för att han skulle ha förgripit sig på sina barn vid tre tillfällen under MLE ansökte senare om besöksförbud för honom angående sonen Immanuel. Han är en väl fungerande person i samhället med fast arbete och ordnade förhållanden. Det som skapar problem för honom är att han kommer från Libanon och har ett annat beteende än vad som är vanligt i Sverige. Det stämmer att han kan vara högljudd vid diskussioner, men han är inte farlig eller någon våldsman. MLE har motarbetat honom på alla plan gällande barnen. Man måste se hans agerande som en del av den frustration som det innebär att MLE stänger honom ute från all kontakt med barnen. MLE har uppgett att han ska ut ur barnens liv. Han har inte träffat sina barn sedan 15 mars MLE har ansökt om namnbyte på barnen på grund av att han annars skulle ta barnens pengar och kidnappa dem. Patent- och Registreringsverket (PRV) meddelade ett beslut om att barnen skulle ha efternamnet Ericsson utan att höra hans inställning i frågan. Kammarrätten har upphävt beslutet eftersom PRV gjort fel i sin handläggning. Han har försökt att få uppgifter om barnen via andra anhöriga till barnen för att kunna få foton på barnen och information om hur de mår. MLE är inte lämplig som vårdnadshavare. För att barnen ska få tillgång till sin pappa krävs att vårdnaden om dem är gemensam.

4 4 Svaranden Marie-Lena Ericsson har närmare utvecklat talan och uppgivit bl.a. följande. Hon redogör för aktbilaga 24 och har därutöver uppgett följande. Sönerna har alltid haft sitt boende hos henne och hon har stått för den största delen av uppfostran av barnen. Barnen har vid upprepade tillfällen känt sig kränkta av sin far. Robert Zakaria (RZ) är dömd för misshandel av barnen och henne. Trakasserierna har även omfattat nära släktingar till familjen. RZ har i dagsläget besöksförbud gentemot sonen Immanuel, henne och hennes föräldrar. RZ har vid ett flertal tillfällen överträtt besöksförbuden. RZ har skrikit på allmänna platser om hur hon utsatts för sexuella övergrepp i syfte att kränka barnen ytterligare på ett utstuderat grymt sätt. RZ har sökt upp Immanuel vid en aktivitet i kyrkan, där Immanuel började gråta och bad honom att gå. RZ stannade då kvar för att provocera sin son. Immanuel kan inte längre delta i kyrkans aktiviteter på grund av händelsen. De umgängestillfällen som kom till stånd under 2009 fungerade inte. Barnen var oroliga inför och efter umgängena. RZ besöker hela tiden platser där han vet att familjen befinner sig, vilket gör barnen allt mer oroliga och otrygga. RZ tappar helt kontrollen över sitt beteende när han blir upprörd. Han har en oförmåga att sätta barnen främst. RZ har uppsökt barnens vänner och ringt dem för att få uppgifter om barnen. Detta har lett till att barnen förlorat sina vänner. RZ har etablerat kontakt med och besökt en äldre dam endast med anledning av att damen hade en balkong som gjorde att man kunde se rakt in i familjens lägenhet. Familjen var därmed tvungen att flytta. Barnen mår nu betydligt bättre eftersom RZ flyttat till Jönköping. RZ är i högsta grad olämplig som förälder. Förutsättningar för gemensam vårdnad föreligger inte. Ericsson bör fortsätta ha ensam vårdnad och något umgänge bör inte utövas. Bevisning Rätten har på Robert Zakarias begäran upptagit förhör under sanningsförsäkran med honom själv, vittnesförhör med Lars Bengtsson, Karin Karpe och Cathrine Dombrowe till styrkande av att Marie-Lena Ericssons förhindrar alla kontakter mellan fadern och barnen samt åberopat papperslapp, nedre delen av ab 57, till styrkande av att modern

5 5 påverkat barnets åsikt, allt till styrkande - såsom det måste förstås - av att yrkad vårdnad är förenligt med barnens bästa och att yrkat umgänge är förenligt med Gabriels och Samuels bästa. Rätten har på Marie-Lena Ericssons begäran upptagit förhör under sanningsförsäkran med henne själv, vittnesförhör med Ann-Charlotte Berger, Maria Mnasri och Björn Berger samt upptagit åberopade domar och beslut, allt till styrkande av att Marie-Lena Ericssons inställning är förenlig med barnets bästa. Domarna och besluten är följande: Örebro tingsrätts dom meddelad den 4 april 2008 i dess mål B , Örebro tingsrätts dom den 22 december 2008 i dess mål B , Örebro tingsrätts dom den 10 februari 2010 i dess mål B och Göta hovrätts dom den 7 juli 2010 i dess mål B , Örebro tingsrätts dom den 20 december 2010 i dess mål B och Göta hovrätts dom den 25 mars 2011 i dess mål B , slutligt beslut meddelat av Örebro tingsrätt den 20 december 2010 i dess ärende Ä samt beslut meddelat av Åklagarkammaren den 18 november 2010 respektive den 23 februari 2011, ab Rätten har inhämtat och upptagit vårdnads- och umgängesutredning från Örebro kommun, med biträde av Jönköpings kommun, ab 37-38, som också åberopats av svaranden liksom yttrandet från Örebro kommun inför den muntliga förberedelsen i målet, ab 24. Robert Zakaria har under sanningsförsäkran och närmare hörd uppgivit bl.a. följande. MLE har använt besöksförbuden avsiktligt för att han och barnen inte ska kunna träffas. Umgänget med barnen kom igång i november Det fungerade mycket bra. Kontaktpersonen har skrivit mycket positivt om umgängestillfällena. Han och barnen hade en mycket god kontakt. Det var inget tal om att barnen var oroliga under umgängestillfällena. Efter mars 2009 har han inte haft någon som helst kontakt med barnen. Han har åkt till kyrkan för att få se dem, vilket resulterade i att han blev avstängd från kyrkan. Han har besökt skolan för att få information om barnen. Han har ringt sina barns vänner några gånger för att få information. Han har inga foton på sina

6 6 barn och han får inte tala med dem i telefon. MLE är rädd att alla pappor ska vara som hennes egen. Han vill finnas till för sina barn och vara ett stöd för dem. Han och barnen hade ett bra förhållande under tiden parterna var gifta. Han kan bli arg och har en gång slagit sönder en vägg. Han säger ifrån när det inte passar. Han har aldrig noterat att barnen skulle vara rädda för honom. Han bor nu i Jönköping och arbetar där. Han har en god inkomst och bor nära sin syster och hennes familj. Familjen är viktigast för honom. Han har inga problem att köpa en större bostad om han skulle få ha barnen hos sig. MLE har påverkat barnen mycket. Gabriel har lärt sig vad han ska säga till de sociala myndigheterna, det är inte Gabriels vilja att inte träffa honom. MLE har lärt barnen att vara rädda för honom. Han har aldrig nämnt att han ska ta med sig barnen till Libanon, han har inte ens ett libanesiskt pass. I mars eller april 2009 fick han reda på att MLE misstänkte honom för sexuella övergrepp. Innan dess hade han inte hört talas om något sådant. Det var inget som diskuterades i samband med umgängestillfällena. Det stämmer att han basunerade ut i kyrkan om de sexuella övergreppen. Han gjorde det för att väcka MLE. Han ville att hon skulle förstå att inte alla var som hennes egen pappa. Marie-Lena Ericsson har under sanningsförsäkran närmare hörd uppgivit bl.a. följande. Parterna skilde sig 2000 och efter det har RZ flyttat in och ut som han behagat. Han har genom brev försökt att få folk att para ihop dem igen. Hon bodde på kvinnohuset 2008 i samband med att RZ häktades. Hon har även tvingats sova i bilen vid cirka ett tjugotal tillfällen på grund av rädsla för RZ. Då har barnen varit med. Vid förhandlingen angående besöksförbudet hade barnen skickat med en hälsning till RZ, där de ville att han skulle lämna dem ifred. Under den tiden som umgänget pågick ringde RZ dagligen till andra för att få träffa barnen. Efter misshandeln 1999 flyttade RZ till Linköping i tre år. Sedan kom han tillbaka och var ångerfull och hon trodde att han hade förändrats. Hon berättade för polisen redan 2008 om misstankarna om sexuella övergrepp. Hon visste inte att det inte antecknades i utredningen. De sociala myndigheterna har uttalat att RZ inte skulle vara själv med barnen, eftersom man inte kunde lita på honom. Det hade att göra med misstankarna om sexuella övergrepp. RZ har stått med plakat utanför deras kyrka där det står om de sexuella övergrepp hon

7 7 utsattes för. Hon har själv bott i mellanöstern och det beteende RZ har är inte okej. När han bodde hemma hos dem försökte han verkligen knäcka dem på alla sätt. Hon fick inte träffa folk och hon vågade inte lämna barnen själva. Hon har sökt skydd i omgångar. Hon kände sig tvungen att stanna hos honom för att ha uppsikt över barnen. RZ är väldigt aggressiv och det går inte att få kontakt med honom. Han får utbrott utan förvarning. Barnen pratar inte om sin far längre. RZ har tagit kontakt med barnens vänner, vilket gör att de måste söka sig till andra vänner. Han vet mycket väl vad detta leder till och det är det som är syftet med det hela. Han vill skärma av dem från alla. Inför umgängena med RZ mådde barnen dåligt. De började fråga om de skulle träffa pappa och blev nervösa och kissade och bajsade på sig och sprang och gömde sig. Vid ett tillfälle rymde de från umgänget. Familjen kände att de var tvungna att byta efternamn eftersom namnet förknippas med honom. Vittnet Lars Bengtsson har uppgivit bl.a. följande. Han har varit med i Lundhagskyrkan från 90- talet fram till för 7 år sedan. Han har känt RZ sedan början på 90- talet. Deras familjer träffades några gånger privat. Han har inte träffat barnen de senaste åren och han har inte träffat RZ och barnen ensamma någon gång. De gånger som han sett RZ med sina barn, har han upplevt att RZ tycker väldigt mycket om sina barn. Barnen var tillgivna honom. Han har inte sett att barnen visat någon rädsla för RZ. Han och RZ har haft nästan daglig kontakt i ca tre år. RZ är ambitiös och ansvarstagande, han är absolut inte labil. Vid juletid träffade han två små pojkar i affären som han kände igen. De var helt ensamma. Han frågade om de inte hade någon mamma och pappa. De sa då att de inte hade någon pappa. Det visade sig att det var RZ barn. MLE och hennes bror kom fram till honom och det blev en diskussion. Sedan gick han därifrån. Han är bekymrad för barnen. RZ:s humör kan slå över och han kan vara totalt omöjlig att få kontakt med. Han vet inte om RZ är en bra pappa till sina barn, eftersom RZ aldrig har fått chansen att visa det. Vittnet Karin Karpe har uppgivit bl.a. följande. Hon träffade RZ när hon arbetade vid en flyktingförläggning. Hon kan inte påstå att hon känner honom. Hon har sett RZ tillsammans med barnen när de har varit och hälsat på henne i hennes butik. Det har

8 8 skett med jämna mellanrum, men är nog ca 1, 5 år sedan sist. Hon fick känslan att RZ var väldigt stolt över sina barn och pratade mycket om deras egenskaper. Barnen var mycket tystlåtna. Hon fick ingen känsla av att barnen var rädda. RZ är intelligent och har lyckats ta sig in i samhället och försörjer sig själv. Han är envis som synden. Hon har fungerat som en extramamma åt honom. RZ har temperament, men hon har aldrig sett honom brusa upp och vara otrevlig, däremot arg. RZ har blivit utsatt för väldigt stor press. Hon har svårt att tänka sig att RZ skulle kunna slå ett barn, han är ingen misshandlande person. Hon kan inte uttala sig så mycket om RZ som förälder Vittnet Cathrine Dombrowe har uppgivit bl.a. följande. Hon arbetar som rektor på Hovstaskolan. Hon har varit i kontakt med både MLE och RZ och barnen Gabriel, Immanuel och Nathanael. Första gången hon träffade RZ var den 11 december Han kom då till en luciaavslutning i skolan. Hon gjorde klart för honom att skolan inte är någon umgängesplats och att det var viktigt att han höll den överenskommelsen. Det har gått mycket bra. RZ har besökt skolan vid ett tillfälle, i maj Vid det tillfället fick Gabriel syn på sin pappa och sprang iväg. RZ blev mycket ledsen och förstod inte varför barnen var rädda för honom. Hon påminde honom då om överenskommelsen. MLE har hon haft kontakt med eftersom hon är ensam vårdnadshavare till barnen. De har även setts på nätverksträffar. Hon har inte uppmärksammat att barnen skulle vara rädda för sin pappa. MLE har sagt att hon inte får lämna ut information till RZ och att barnen är rädda för honom. Hon har inte upplevt barnen som oroliga. Gabriel, Nathanael, MLE och hon själv hade ett möte där de pratade igenom vad det var de tyckte var jobbigt. Barnen sa inte särskilt mycket, men hon fick en känsla av att de inte ville att RZ skulle komma till skolan. RZ har regelbundet ringt till skolan för att höra sig för. Det har alltid rört sig om korta samtal cirka en gång i månaden. Han har inte ringt dagligen. Hon har inte varit upprörd över att han ringt. RZ har alltid ställt relevanta frågor och han har aldrig uppträtt upprört. Kontakten med RZ har inte varit besvärande för henne. Vittnet Ann-Charlotte Berger har uppgivit bl.a. följande. Hon och MLE är systrar. De har bott grannar de senaste åren, så hon har bott väldigt nära MLE och barnen. Hon har

9 9 inte riktigt förstått hur illa det har varit mellan parterna. MLE har många gånger ringt och varit rädd för sitt liv. MLE har uppgett att RZ varit våldsam och att han slår sönder saker. Direkt efter separationen så ringde RZ mycket och ville att hon skulle förmedla kontakt med barnen och han kom med hotelser. RZ ansåg att det var hennes skyldighet att se till att han fick foton på sina barn. Under de två förstå åren ringde han konstant till hennes familj. Han sökte upp dem hemma eller hotade dem. Hon och Björn, hennes man, har försökt att vara behjälpliga och gett RZ lite information, men nu vill inte MLE det och det respekterar hon. RZ ringer hennes man dagligen och till hennes dotter. Hon har närvarat vid vissa umgängestillfällen. RZ har då frågat barnen varför de inte har ringt honom. Barnen har inte velat gå till umgängestillfällena. Hon har sett det på dem och Immanuel har själv uttryckt att han inte vill. Barnen har förändrats nu. I början var de ofta spända och vågade inte säga vad de tyckte. Nu har de blivit mer spontana och glada. Det kopplar hon helt till RZ närvaro. Hon har inte sett honom vara våldsam mot barnen, men han kan uppträda mycket speciellt. Barnen pratar inte om RZ överhuvudtaget. Hon har aldrig pratat med sin syster om RZ inför barnen. De har en berättigad oro gentemot RZ. Hon gjorde en anmälan mot RZ när han besökte deras trädgård när hon satt och ammade. Hon har inte gjort någon anmälan mot honom angående verbala hot. Hon har inte varit med om att något av barnen har rymt eller bajsat på sig i samband med umgänge. Hon vet inte om MLE sovit i sin bil någon gång. Vittnet Maria Mnasri har uppgivit bl.a. följande. Hon är god vän till MLE. De har varit med i samma församling och umgåtts mycket. De har bott på samma gata och hon har haft hand om barnen i skolan. Hon och MLE har kontakt varje vecka. Innan separationen från RZ träffades de en gång i veckan i en mammagrupp och ibland i kyrkan. När de träffades var RZ oftast med. I mammagruppen så pratade de om sina familjesituationer och hon kände att det inte stod rätt till. Ericsson berättade att RZ varit våldsam. Vid ett tillfälle gav sig RZ på MLE och grannen fick ringa polisen. Det var på 90 -talet. MLE har aldrig pratat illa om RZ inför barnen. Under 2009 så engagerade hon sig mycket i barnen. Hon har varit med på nästan alla rättegångar och utredningar med kvinnojouren m.m. Barnen mår bra nu. Det är en otrolig skillnad. De

10 10 var mycket utåtagerande som små. De var aggressiva och skrattade aldrig. Nathanael var hon tvungen att slå larm om för att hon så tydligt såg på honom hur kränkt han var. Hon har sett RZ skälla på barnen. Barnen pratar väldigt lite om RZ. Nathanael har frågat om hon kan ringa polisen om pappa kommer. Barnen blev oroliga och okoncentrerade och fick fruktansvärd diarré i samband med umgänge med RZ. Oavsett vad ett barn har gjort så beter man sig inte som RZ har gjort mot sina barn. Vittnet Björn Berger har uppgivit bl.a. följande. Han är svåger till MLE och träffar parterna vid jul och andra festligheter. Han har haft mer kontakt med MLE efter separationen, eftersom han hjälpt till med barnen. RZ har ringt ofta angående barnen. RZ brukar säga att han inte har någon skuld i det hela och att han inte har några problem med sitt humör. RZ kan inte acceptera att han inte kan hjälpa honom. RZ ligger på barnen mycket och tjatar, men han har aldrig sett RZ uppträda olämpligt mot barnen. RZ har fått utbrott i kyrkan och mot hans fru Ann-Charlotte, då han tappar besinningen. Det går inte att få kontakt med RZ när han är arg. MLE har sökt skydd hos honom och Ann-Charlotte vid tillfällen då hon varit rädd för sitt liv. Han har aldrig hört barnen säga att de är rädda för RZ. Barnen är mycket lugnare nu. Förr var de mycket oroliga och störda av något. De talar aldrig om sin pappa. Han har aldrig hört MLE prata illa om RZ inför barnen. RZ har inte tagit tag i sina problem, han har ingen insikt om sitt eget beteende. TINGSRÄTTENS SKÄL Vårdnadsfrågan Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas särskilt avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsatts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyns skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder

11 11 och mognad. Lagstiftaren förutsätter att gemensam vårdnad är till barnets bästa om inte särskilda omständigheter talar däremot. Det är i målet ostridigt att det föreligger en mycket djupgående konflikt mellan föräldrarna till de fyra barnen, vilket kommit till uttryck även under huvudförhandlingen genom att svaranden på grund av uppgiven rädsla inte ens velat se käranden. Konfliktens art och varaktighet över tiden omöjliggör gemensam vårdnad. Redan härav kan förstahandsyrkandet inte bifallas, eftersom en dom innebärande gemensam vårdnad enligt rättens mening inte kommer att innebära att föräldrarna kan förmås att konstruktivt samarbeta och kommunicera till barnens bästa och därför kan det inte vara förenligt med barnens bästa att vårdnaden ska anförtros gemensamt mellan föräldrarna. Föräldrarna har uppenbara svårigheter att kommunicera med varandra på ett konstruktivt sätt och flera vittnesuppgifter i målet visar att barnen far illa av att träffa Robert Zakaria. Vittnet Maria Mnasri har sålunda uppgivit att hon sett hur barnen reagerat med oro, okoncentration och kraftiga diarréanfall vid umgänge med Robert Zakaria. Samtliga hörda åberopade av svaranden har omvittnat att barnen, sedan Robert Zakaria bosatt sig i Jönköping och där avståndet medfört en lugnande effekt, blivit successivt alltmer lugna och harmoniska och i allt väsentligt fungerar bättre. Robert Zakaria har gjort gällande att Marie-Lena Ericsson inte informerat honom om vad som händer med barnen och har inte ens erhållit bilder på dem. Rätten - som i och för sig finner det anmärkningsvärt att Robert Zakaria inte erhåller fortlöpande information om de gemensamma barnens utveckling och skolgång - kan emellertid inte endast på denna bristande information dra slutsatsen att Marie-Lena Ericsson skulle vara direkt olämplig som förälder, även om beteendet att hålla Robert Zakaria utanför information om barnens vardag och fotografier avseende barnen får anses vara mindre lämpligt. Hennes beteende skulle kunna förklaras av att hon inte kan skilja på hennes roll som brottsoffer och barnens behov av att fadern erhåller fortlöpande information om barnen och/eller hennes felriktade omsorg om barnen. Rätten antecknar att Marie- Lena Ericsson eller via skolan eller socialtjänsten bör kunna ge information om

12 12 barnens utveckling, vardag, mognad och skolgång och att bristande information i förlängningen skulle kunna leda till andra ställningstaganden i fråga om vårdnad och eller umgänge. Robert Zakaria har i egentlig mening inte ifrågasatt att barnen är trygga hos modern, erhåller god omsorg och omvårdnad och har inte ens påstått att barnen på något sätt far illa hemma hos modern. Att föräldrarna f.n. skulle klara av att gemensamt hantera frågor som rör barnen bedömer rätten som helt utsiktslösa. Denna slutsats förstärks av den av Marie-Lena Ericsson åberopade skriftliga bevisningen som visar att Marie-Lena Ericsson och ett av barnen, Immanuel, själva är brottsoffer i lagakraftvunna domar med Robert Zakaria som gärningsman i brottmålsprocesser som pågått parallellt med denna tvist. Robert Zakaria framstår genom dessa domar som en mindre stabil person och hans upprepade brottsliga gärningar mot personer i svarandesfären förstärker socialtjänstens slutsatser att Robert Zakaria har svårt att vänta in barnen och saknar inlevelseförmåga till hur barnen kan uppleva åberopade och oomtvistade situationer. Robert Zakaria har sålunda under huvudförhandlingen uppvisat klart bristande inlevelseförmåga i barns situation när han inte på ett förtroendeingivande sätt besvarat svarandeombudets frågor om hur han tror att barnet upplevde situationerna när han rusat in på en stadsbuss och högljutt konfronterar Marie-Lena Ericsson och ett barn med påståenden om sexuella övergrepp på henne eller när han i kyrkoförsamlingen på motsvarande sätt konfronterat Marie-Lena Ericsson inför församlingsmedlemmar och deras barn, vilka sakomständigheter Robert Zakaria vitsordat. Robert Zakarias motiv och förklaringar till hans synnerligen förnedrande behandlingar av modern inför deras gemensamma barn i dessa avseenden visar inte annat än anmärkningsvärt bristande förmåga till inlevelse i barnens liv och på intet sätt kan anses vara ett uttryck för omsorg av något av deras gemensamma barn. Att Robert Zakaria är väl etablerad på arbetsmarknaden med ett krävande yrke och i övrigt framstår som en stabil person, förtar inte slutsatsen att Robert Zakaria genom refererade beteenden - och då inget i belysning av bl.a. åberopade straffdomar har framkommit som tyder på att händelserna varit engångsföreteelser - framstår som klart mindre lämplig till att utöva vårdnad om barnen. Yrkandet om gemensam vårdnad skall därför ogillas.

13 13 Umgängesfrågorna Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas särskilt avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsatts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyns skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Robert Zakaria har som skäl för yrkandet om selektivt umgänge med Gabriel och Samuel anfört att de äldre bröderna skulle vilja ha umgänge med honom om de såg att han, Gabriel och Samuel hade ett bar umgänge. Hans uttryck i dessa avseenden visar bristande insikter om att umgänge med ett barn inte vare sig juridiskt eller känslomässigt kan motiveras för att nå umgänge med något annat barn. Robert Zakarias uttryck i dessa avseenden medför inte annan slutsats än att Robert Zakaria inte styrkt att yrkat umgänge med vare sig Gabriel eller Samuel varit för barnens bästa, utan snarare som ett verktyg att erhålla umgänge med de äldre bröderna, som klart och tydligt givit uttryck för att de inte önskar något umgänge med honom. Socialtjänstens slutsatser, ab 13 s. 13 stycket 2 delas därför helt av rätten. Det förhållandet att Robert Zakaria dömts för brott riktade mot såväl modern som Natanael (Örebro tingsrätts dom meddelad den 4 april 2008 i dess mål B ), dömts för brott riktade mot modern (Örebro tingsrätts dom den 22 december 2008 i dess mål B ), dömts för brott riktade mot moderns syster, bror och mor (Örebro tingsrätts dom den 10 februari 2010 i dess mål B och Göta hovrätts dom den 7 juli 2010 i dess mål B ) samt brott riktade mot såväl Immanuel, modern och moderns bror (Örebro tingsrätts dom den 20 december 2010 i dess mål B och Göta hovrätts dom den 25 mars 2011 i dess mål B ) bekräftar redan av rätten intagna slutsatser. Robert Zakaria framstår således som en mindre stabil person såvitt avser kontakter med personer som står honom, eller förväntas kunna stå honom, nära. Detta har iakttagits och omvittnats även av Robert Zakaria åberopade

14 14 vittnet Lars Bengtsson; han är bekymrad för barnen. Robert Zakarias humör kan slå över och han kan vara total omöjlig att få kontakt med. Vittnena Karin Karpe och Cathrine Dombrowe har inte uppgivit något av betydelse för målet, förutom att rektorn Cathrine Dombrowe givit uttryck för att barnen i skolan inte velat att Robert Zakaria skulle komma till skolan och att Gabriel sprungit iväg när han fått syn på sin far i skolmiljön. Av det anförda anser rätten det därför vara för tidigt att anförtro Robert Zakaria något yrkat umgänge med något barn. Barnens behov av fortsatt lugna, trygga hemförhållanden och ro går före umgängesbehovet. Av det anförda följer att barnen, för närvarande, inte kan tillerkännas umgängesrätt med Robert Zakaria, eftersom det i målet och under rådande förhållanden inte är visat att det är bäst för vare sig Gabriel eller Samuel att umgänge kommer till stånd. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 401) Överklagande senast den 18 oktober 2011 till Göta hovrätt. På tingsrättens vägnar Mikael Hammarstrand

15 Bilaga 1 Bilaga DV Producerat av Domstolsverket ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I TVISTEMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i hovrätten. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.