Projektgodkänt. Intern. Status. Anna Borg/ENT. Hélène Gunnarsson/GAI/ Björn Gustafsson/VDS/ Nej. Nej

Transkript

1 3. Rapport - Allmän Utfärdad Titel Projekt Kent - Sammanfattning av stresstester på OKG Utfärdare Skriv- och språkkontroll Anna Borg/ENT Hélène Gunnarsson/GAI/ Gäller fr o m Sakgranskning Mauritz Gärdinge/TR/ utg / Kvalitetsgranskning Mauritz Gärdinge/TR/ utg / Linjegodkänt Primär säkerhetsgranskning Fristående säkerhetsgranskning Extern granskning Frisläppt Ärende Distribution Adam Kanne, ORG, BGU, AGR Björn Gustafsson/VDS/ Nej Nej (27) Gäller t o m Bilagor 0

2 Innehållsförteckning 3. Rapport - Allmän Sammanfattning 3 2 Inledning 4 2. Bakgrund till stress test Arbetssätt för stress test 5 3 Beskrivning av anläggningarna 8 3. Anläggningsplatsen Anläggningarnas grundkonstruktion Blockspecifik beskrivning Konsekvenslindrande system 5 4 Resultat av stress test 6 4. Generella förutsättningar Jordbävning Översvämning Förlorad kraftmatning Förlorad värmesänka Förlorad kraftmatning i kombination med förlorad värmesänka Hantering av svåra haverier Beredskapsverksamheten 22 5 Clab 25 6 Sammanfattande bedömning 25 7 Åtgärder för att förstärka anläggningarnas tålighet samt haverihanteringen 26 2 (27)

3 3. Rapport - Allmän Sammanfattning Samtliga EU-länder gör under 20 en samlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk, så kallade stresstester. Denna rapport är en del i rapporteringen av resultaten för Oskarshamnsverket. Kärnkraftverket i Oskarshamn är beläget på en halvö på den västra sidan av Östersjön och består av tre stycken kokvattenreaktorer. Reaktorerna har alla konstruerats och byggts av Asea Atom men tillhör tre olika reaktorgenerationer. Under senare tid har blocken O och O3 moderniserats och för O2 pågår ett omfattande moderniseringsprojekt. Gemensamt är också att för alla blocken har säkerhetshöjande åtgärder genomförts efter hand som nya kunskaper och krav tillkommit. De stresstester som nu genomförs och som rapporteras i och med denna rapport föranleddes av händelserna i Fukushima, Japan. Katastrofen där orsakades av kraftiga jordbävningar och en efterföljande tsunami. Viktigt att lyfta fram i sammanhanget är de satsningar som gjordes inom svensk kärnkraft efter haveriet i Three Mile Island (Harrisburg, 979). I likhet med Finland och Schweiz valde den svenska industrin att investera i konsekvenslindrande system till skillnad mot övriga världen där man satsade på förebyggande åtgärder. Målsättningen var att de svenska verken skulle vara kapabla att hantera ett härdsmälteförlopp utan att släppa ut någon radioaktivitet, som kunde skada människor och omgivande miljö. Resultaten av stresstesterna visar på att förutom att kraftverket är lokaliserat på en plats där sannolikheten för jordbävning och översvämning är extremt små så är anläggningarna robusta nog att stå emot utmaningar även bortom designkraven. Stresstesternas syfte och upplägg är dock att utmana anläggningarna till dess säkerhetsfunktionerna inte längre kan säkras. Det kommer följaktligen leda till hypotetiska haveriförlopp som inkluderar härdsmältor på alla tre blocken. Resultaten av stresstesterna visar att oavsett om analyserna grundar sig på de postulerade händelserna eller en extrem stress av anläggningarna med extremvärden (med en sannolikhet mindre än 0-7 per kraftverk och år) kommer utsläppen att ligga inom tillåten nivå. Detta tack vare de konsekvenslindrande system (MVSS m m), som medger en filtrerad tryckavlastning av inneslutningen samt genomförda och pågående säkerhetshöjande moderniseringar. 3 (27)

4 3. Rapport - Allmän 2 Inledning Samtliga EU-länder gör under 20 en samlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk, så kallade stresstester. Den 3 december i år ska Strålsäkerhetsmyndigheten lämna en sammanfattande nationell slutrapport till EU-kommissionen. Oskarshamnsverket liksom de övriga svenska kärnkraftverken gör kontinuerligt säkerhetsredovisningar där man beskriver hur säkerheten är uppbyggd på anläggningen och värderingar av vad som händer vid en eventuell störning. Kärnkraftverket i Oskarshamn är redan konstruerat för att tåla osannolika händelser. I stresstesterna handlar det om att studera vad som händer vid till exempel kraftigare jordbävningar och större översvämningar än vad man tidigare räknat med. För att försäkra sig om att anläggningen stressas tillräckligt hårt, har man krävt att värderingarna ska belysa vad som händer vid ett totalt elkraftbortfall eller om kylningen slutar att fungera, helt oberoende av vad som orsakat felet. Det är viktigt att inte enbart fokusera på det inledande förloppet vid olika typer av extrema yttre händelser. Därför värderade Oskarshamnsverket även hur väl organisationen klarar den fortsatta hanteringen av en olycka. Stresstesterna handlar alltså om att undersöka hur kärnkraftverkens haveriberedskap fungerar när det händer en riktigt stor katastrof där flera reaktorer slås ut samtidigt och då även omgivningarna, exempelvis vägar och samhällen runt kärnkraftverken förstörts av den yttre händelsen, 2. Bakgrund till stress test I ett föreläggande daterat 25 maj krävde Strålsäkerhetsmyndigheten att OKG Aktiebolag (OKG) för reaktorerna Oskarshamn, Oskarshamn 2 och Oskarshamn 3 skulle genomföra förnyade säkerhetsvärderingar. Kraftverket skulle testa anläggningens tålighet mot jordbävningar, översvämningar och extrema väderförhållanden samt långvarig förlust av elförsörjning och kylning (oavsett orsak). OKG skulle dessutom värdera anläggningarnas beredskap och förberedda åtgärder för att ta omhand svåra haveriförlopp under antagande av omfattande förstörelse av omgivande infrastruktur och med radioaktiv nedsmutsning på förläggningsplatsen. Säkerhetsanalyser av anläggningarna genomförs av kraftverken både med regelbundenhet och efter större anläggningsförändringar. Stresstesterna däremot är en engångsföreteelse som syftar till att utröna var gränsen för 4 (27)

5 3. Rapport - Allmän ett ofrånkomligt haveri går - och att söka den även långt bortom designförutsättningarna. 2.2 Arbetssätt för stress test Värderingsarbetet för de aktuella händelserna har genomförts enligt den metod som överenskommits om i Europa. Metoden beskrivs i det ENSREG dokument, som var bilaga till föreläggandet till OKG. Detta innebär att anläggningens befintliga utformning för att motstå de aktuella händelserna beskrivits som det första steget i analysen. Grunden för denna beskrivning var licensierad utformning enligt säkerhetsredovisningen. Därefter genomfördes den förnyade analysen av anläggningens förmåga att hantera de aktuella händelserna. Vid denna förnyade analys begränsades inte belastningen från händelserna till de nivåer som anläggningen är utformad för att tåla. Vid analysarbetet ökades belastningen, alternativt skyddsfunktioner degraderades, till sådan nivå att erforderliga säkerhetsfunktioner inte kunde garanteras och bränsleskador erhölls. Vid analys av anläggningens egenskaper med belastningar bortom design tillämpades realistiska ansatser. Vidare gjordes i enlighet med ENSREGdokumentet ingenjörsmässiga bedömningar när underlag för detaljerade beräkningar bortom design inte var tillgängligt. Inom OKG har stresstestarbetet skett inom ett för ändamålet avsett projekt Projekt Kent. Projektet har bemannats av ett 20-tal kompetenta och erfarna medarbetare med olika specialistområden. OKG valde att dela upp arbetet och rapporteringen i nedanstående sex delar. Bilden avser att tydliggöra omfattning och avgränsningar för respektive del men även gränsytorna mellan dem. 5 (27)

6 3. Rapport - Allmän För varje område gjordes 2 stycken analyser dels en förnyad genomgång och dokumentation av anläggningens utformning dels en stresstest med ett scenario utanför gällande konstruktionskrav där belastningarna på anläggningen successivt cessivt ökades. För jordbävning utmanades anläggningen med jordbävningar upp till en nivå som är extremt osannolikt för våra svenska förhållanden (inträffar en gång på 0 miljoner år) och fyra gånger starkare än den jordbävning som anläggningarna tidigare analyserats mot. För översvämning utvärderades läget vid vattennivåer upp till flera meter över normalvattenståndet (inträffar en gång på 0 miljoner år). Vad gäller förlust av elkraftförsörjning och kylning förvärrades läget stegvis. Först eliminerades tillgången till kraftnätet utanför kärnkraftverket, därefter eliminerades kraftverkets egna dieselgeneratorer för reservkraft liksom de gasturbiner som finns för nödläge. Till slut återstod bara batterier. Likaledes gjordes för kylningen. Den ena möjligheten att kyla efter den andra eliminerades successivt för att se hur robust anläggningen är i varje steg. 6 (27)

7 3. Rapport - Allmän För att kunna stresstesta hur organisationen förmår att hantera svåra haverier beskrevs och analyserades uppgifter och arbetssituation i olika fall: Hur agera vid förlorad möjlighet att kyla bränslet i härden (i reaktortanken)? 2 Hur säkerställa att reaktorinneslutningen kan hålla tätt om skador uppstått på bränslet? 3 Hur hantera situationen om inneslutningen går sönder och inte förmår stänga in radioaktiviteten? 4 Hur agera om man förlorar möjligheten att kyla bränslet i förvaringsbassängen (utanför reaktortanken)? För att kunna stresstesta krishanteringen identifierades först de viktigaste arbetsuppgifterna så som att larma, utrymma anläggningen, informera och kommunicera med omvärlden, ordna med mat och personal som löser av med mera. Därefter värderades beredskapsorganisationens möjligheter att genomföra dessa uppgifter vid olika scenarier. Scenarierna var också bestämda i ENSREGs specifikation och bestod i förstörd infrastruktur (vägnät, telefoni m m), jordbävning, översvämning, förlorad kraftförsörjning, utslagen instrumentering och höga strålnivåer. Stresstest av anläggningen och dess hantering har genomförts dels blockvis (O-O3), dels för hela anläggningen. 7 (27)

8 3. Rapport - Allmän 3 Beskrivning av anläggningarna 3. Anläggningsplatsen Vy över Simpevarpshalvön 3.. Geografisk placering Anläggningen är placerad på Simpevarpshalvön i norra delen av Kalmar sund i Östersjön. Anläggningsplatsen är belägen ca 30 km norr om Oskarshamn i Oskarshamns kommun och i Kalmar län. Avståndet norrut till Stockholm är 330 km. Malmö och Göteborg ligger på ungefär samma avstånd söder respektive väster om anläggningsplatsen. Större städer i närheten är Kalmar (95 km), Linköping och Norrköping (70 km). Närmast större flygplats är Kalmar Flygplats. Omgivningarna runt kärnkraftverket är glest befolkade. Bara cirka 50 personer bor närmare kraftverket än 5 kilometer. Inom en radie på 20 kilometer är motsvarande siffra knappt 400 personer Utsatthet för väder, vind, jordbävning och andra miljöförhållanden Vind Som alla andra svenska kärnkraftverk är Oskarshamnsverket placerat på stabil berggrund och längs kustlinjen för att på så sätt kunna utnyttja havet som värmesänka. Placeringen längs Östersjöns västra strand medför följande påverkan från väder, vind och andra yttre miljöförhållanden. Informationen nedan är hämtad från Säkerhetsredovisningen, kapitel 3. Vindsituationen påverkas av områdets kustnära läge där sjöbris och andra effekter kan ge lokala vindvariationer. Medelvindhastigheten ligger på 4,2 m/s. Den beräknade extremvindhastigheten, med en återkomsttid på 00 år, är på 0 meters höjd över marken 24,7 m/s (i byarna 39,5). 8 (27)

9 3. Rapport - Allmän Temperatur Nederbörd Vattenstånd Medeltemperaturen per månad är 7,0 C för den varmaste månaden och - 0,2 C för de kallaste. Den högsta temperatur som uppmätts i Kalmar och under de senaste hundra åren är 35,2 C. Den lägsta temperaturen var - 3,0 C. Årsnederbörden är låg cirka 550 mm. Cirka 8 % faller som snö. Mest nederbörd faller i genomsnitt under månaderna juliseptember. Minsta mängderna faller i allmänhet under februarimars. Maximal av SMHI uppmätt dygnsnederbörd i Sverige är 98 mm. Variationen av vattenståndsnivån för Östersjön styrs av in- och utflöden genom Öresund och de danska bälten samt av tillflöden från floderna. I Östersjön är påverkan från tidvatten mycket liten, som mest ca 0, m. Det högsta vattenståndet i Oskarshamn sedan 975 är +00 cm över medelvattenståndet. Det lägsta vattenståndet uppmättes till 75 cm under medelvattenståndet Isförhållanden I kustområdet vid Simpevarp inträffar isläggning normalt i början av februari och tidigast i början av januari. Islossning inträffar normalt i slutet av mars och senast i slutet av april. Istjockleken uppgår normalt till mellan 5 och 20 cm och maximalt till 45 cm. Hamnefjärden är alltid isfri på grund av kylvattenutsläppet Geologiska och seismologiska förhållanden Berggrunden på kraftverksområdet domineras helt av två kategorier bergarter, granit och vulkanit. Skandinavien är att karaktärisera som en region med låg jordskalvsaktivitet. Ett skalv med magnitud 4 eller större bedöms inte kunna inträffa närmare Oskarshamn än 75 km Tsunami och höga vågor Fenomenet tsunamin är inte relevant på grund av kraftverkets läge vid västra kusten av Östersjön. Området är seismiskt lugn och Östersjön är för grunt för att en tsunami ska kunna skapas. Av den anledningen har effekter efter en eventuell tsunami inte utvärderats. 9 (27)

10 3. Rapport - Allmän Ca 00 m utanför havsvattenintaget finns öarna Tallskär och Gloholmen som tillsammans med hamnpiren utgör en skyddande barriär mot havsvågor. Vidare ligger byggnaderna på ett betryggande avstånd från strandlinjen och är uppförda på berget flera meter över den normala havsvattennivån. Därmed är anläggningarna okänsliga för vågor och extrema havsvågor har därför inte utvärderas. 3.2 Anläggningarnas grundkonstruktion På anläggningsplasten finns tre kärnkraftsanläggningar. Tillståndshavare är OKG AB. Alla tre anläggningarna är av Asea-Atoms konstruktion och är kokvattenreaktorer med PS typ av reaktorinneslutningar (närmast lika Ge Mark II). På anläggningsplatsen finns även ett centralt lager för använt bränsle för hela det svenska kärnkraftsprogrammet Clab). Clab ägs och drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Centrallagret består av underjordsförlagda bränslebassänger i bergrum av granit på ca 30 m djup. O och O2 är sammanbyggda och ligger på den södra delen av Simpevarpshalvön. Reaktorbyggnaden på O är 57 m över marknivå och höjden på ventilationsskorstenen på O är 76 m över marknivå medan den för O2 har en höjd av 6 m över marknivå. Ventilationsskorstenen ansluter till varje reaktorbyggnad. Marknivån för O och O2 är 6 m över normal havsvattennivå. O3 är skilt från O och O2 och beläget på den nordöstra delen av halvön. Reaktorbyggnadens högsta höjd är 60 m över marknivån och skorstenshöjden 00 m över marknivå och den är ansluten till reaktorbyggnaden. Marknivån för O3 är 3 m över normal havsvattennivå. Efter olyckan i TMI beslutade den svenska regeringen att alla svenska kärnkraftverk skulle kunna hantera konsekvenserna av en härdsmälta utan att det ledde till några akuta dödsfall och med en försumbar markbeläggning. På O, O2 och O3 har detta medfört följande: Filtrerad ventilering/tryckavlastning av inneslutningen genom ett vattenfyllt filter av multi-venturityp (MVSS) vars gasutrymme är kvävgasfyllt. Filtret har en dekontamineringsfaktor på minst 500. Oberoende vattensprinkling av reaktorinneslutningens primärutrymme (drywell) 0 (27)

11 3. Rapport - Allmän Alla konsekvenslindrande system är konstruerade för att klar en jordbävning. En omfattande uppsättning av haveriinstruktioner Till följd av dessa krav finns separata byggnader på anläggningsplatsen som används för att mildra konsekvenserna vid härdsmälta. O och O2 har ett gemensamt filter medan O3 har ett separat filter. Kapaciteten för det gemensamma filtret på O och O2 är dock sådant att den räcker för båda anläggningarna. Inom den inhägnade området i anslutning till O2 finns två gasturbiner, förrådstankar för dieselolja och verkstäder för det mest vanligt förekommande reparations- och underhållsarbetena. Gasturbinerna betjänar i första hand O2 men också O ansluts automatiskt vid nätbortfall. O3 kan också anslutas men efter manuella omkopplingar i ställverk. Varje gasturbinaggregat består av två gasgeneratorer och två kraftturbiner anslutna till en gemensam generator. Utanför det bevakade området finns bostäder för de som tillfälligt arbetar på anläggningsplatsen, den gamla Simpevarps by med informationslokal och ett litet hotell, vätgasfabrik, yttre ställverk, brandstation, meteorologimast, sanitärt reningsverk och hamn. Råvatten tas från en tilliggande sjö och som reserv finns ett magasin, som tillförs vatten från en å. Elkraft levereras till det nationella nätet via fyra 00 kv ledningar och fyra 30 kv ledningar. Kylvatten tas från Östersjön. O har ett ytvattenintag med O2 och O3 har djupvattenintag genom bergtunnlar från ca 500 m utanför strandlinjen. En tunnel går till O2 och en tunnel till O3. I framtiden ska även O anslutas till O2s tunnel (203). O2 kan även ta vatten från samma ytvattenintag som O när det behövs. I reaktorinneslutningen kan inga vätgasexplosioner inträffa eftersom inneslutningen är kvävgasfylld. Om inneslutningen måste ventileras görs detta via filtret. (27)

12 3. Rapport - Allmän 3.3 Blockspecifik beskrivning Block Reaktortyp Termisk effekt MWt Elektrisk effekt, brutto MWe Datum första kriticitet O BWR O2 BWR O3 BWR Oskarshamn Oskarshamn togs i kommersiell drift 972. Det var den första kommersiella reaktorn i Sverige och den första som oberoende utvecklats av dåvarande Asea-Atom utan några licenser. Härden består av 448 bränsleelement och ca 20 % av dem byts varje år vid revisionsavställningen. Reaktoreffekten styrs av 2 styrstavar och huvudcirkulationsflödet genom härden (fyra varvtalsstyra externa huvudcirkulationspumpar). Reaktorinneslutningen har ett konstruktionstryck på 450 kpa och är kvävgasfylld. Till reaktorinneslutningen ansluter multi-venturi-skrubbersystemet (MVSS) som är ett konsekvenslindrande system att använda vid händelser som leder till härdsmälta. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtryckturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Generatorerna ansluter till det nationella 30 kv nätet. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 30 kv nätet. Det säkerhetsklassade elsystemet är delat i fyra oberoende subar A-D och varje sub har sitt eget dieselgeneratoraggregat. O kan också kraftförsörjas från gasturbinerna på O2. Inom ramen för Projekt O MOD ( ) genomfördes bland annat följande säkerhetshöjande åtgärder; ny Emergency control building med två nya dieslar och ny elanläggning. Dessutom moderniserades kontrollrum och kontrollsystem. Allt för att nå högre säkerhet samt erhålla modern utrustning och utformning. I samband med projektet jordbävningssäkrades också O. 2 (27) Maximalt antal bränsleelement i bränslebass.

13 3. Rapport - Allmän Oskarshamn Oskarshamn 2 togs i kommersiell drift 975. Det är en kokvattenreaktor från Asea-Atom av samma typ som Barsebäck och 2 ( trillingar ). Härden består av 444 bränsleelement och ca 20 % byts av dem varje år vid revisionsavställningen. Reaktoreffekten styrs av 09 styrstavar och huvudcirkulationsflödet genom härden (fyra varvtalsstyra externa huvudcirkulationspumpar). Reaktorinneslutningen har ett konstruktionstryck på 500 kpa och är kvävgasfylld. Till reaktorinneslutningen ansluter multi-venturi-skrubbersystemet (MVSS) som är ett konsekvenslindrande system att använda vid händelser som leder till härdsmälta. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 30 kv nätet. Det säkerhetsklassade elsystemet består av två dieselgeneratoraggregat och två gasturbinaggregat. Gasturbinerna kan också kraftförsörja O och O3. Moderniseringen av O2 är ännu inte genomförd fullt ut ( ). Ett av målen i Projekt PLEX är att verifiera att man kan ta anläggningen till ett säkert läge vid jordbävning. Inom ramen för PLEX genomförs dessutom bland annat följande säkerhetshöjande åtgärder; 2 nya kontrollbyggnader med ny elanläggning, 4 nya dieslar, ny kylkedja samt moderniserat kontrollrum Oskarshamn 3 Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 985. Det är kokvattenreaktor från Asea-Atom och tvilling med Forsmark 3. Härden består av 700 bränsleelement och ca 25 % byts av dem varje år vid revisionsavställningen. Reaktoreffekten styrs av 69 styrstavar och huvudcirkulationsflödet genom härden (åtta varvtalsstyra interna huvudcirkulationspumpar). Reaktorinneslutningen har ett konstruktionstryck på 600 kpa och är kvävgasfylld. Till reaktorinneslutningen ansluter multi-venturi-skrubbersystemet (MVSS) som är ett konsekvenslindrande system att använda vid händelser som leder till härdsmälta. 3 (27)

14 3. Rapport - Allmän Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Generatorn är anslutet till det nationella 400 kvs nätet. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 30 kv nätet. Det säkerhetsklassade elsystemet är uppdelat i fyra fysiskt och funktionellt separerade subar, A-D, och varje sub har sitt eget dieselgeneratoraggregat. Inom ramen för Projekt Puls ( ) genomfördes bland annat installation av en ny kylkedja. Projektet renderade i möjlighet till effekthöjning för O Signifikanta säkerhetsskillnader Oskarshamn har en säkerhetsklassad två stråks hjälpkondensor som är ansluten till huvudångledningarna och returledningarna för kondensat till huvudcirkulationskretsarna. Värmesänkan är atmosfären utomhus. Hjälpkondensorn kan även användas vid normala avställningar av anläggningen. Hjälpkondensorn tas i drift automatiskt vid snabbstopp och håller reaktortrycket konstant. De två dieselgeneratoraggregaten som matar hjälpmatarvattenpumparna och spädmatningen av hjälpkondensorn är luftkylda. Oskarshamn har ytvattenintag för kylvatten. O2 och O3 har djupvattenintag. O2 kan skifta mellan ytvatten och djupvatten när det behövs. O och O2 har vardera fyra externa huvudcirkulationskretsar medan O3 har interpumpar. Det finns inga stora röranslutningar under härdens nivå på O3. Oskarshamnsverket har ett internt gasturbinnät till vilket O och O2 har automatisk inkoppling vid behov. För O3 är nödvändig kabeldragning utförd sedan tidigare men manuell inkoppling i ställverk erfordras fortfarande. Två av de fyra nöddieslarna på Oär luftkylda medan alla andra nyttjar havet som värmesänka. O och O2 har ett gemensamt filter medan O3 har ett separat filter. Kapaciteten för det gemensamma filtret på O och O2 är dock sådant att den räcker för båda anläggningarna. 4 (27)

15 Bloc k 3. Rapport - Allmän Följande tabeller beskriver de viktigaste systemkonfigurationerna för O, O2 och O3. Block Reaktor Reaktorinneslutning Elektrisk effekt O O2 O3 Högtryc kspädm. Härd/ RI kylning O 2x00% 0/ 2x00% O2 2x00% 2x00 % 2x00 % O3 4x00% 2x00% 4x00% BWR/Generation/ A-A Externa HCkretsar BWR/Generation2/ A-A Externa HCkretsar BWR/75 A-A a HCpumpar Lågtrycks spädm 3.4 Konsekvenslindrande system A-A 0,45 MPa, kvävgasfylld. Liknande GE Mark II A-A 0,5 MPa, kvävgasfylld. Liknande GE Mark II A-A 0,6 MPa, kvävgasfylld. Liknande förbättrad GE Mark II Hjälp kondensor Elkraftmatning vid nätbortfall 2x00% 2x00% 4x00% DG+ x00% GT 2x00% Nej 2x00% DG + 2x00% GT 4x00% Nej 4x00% DG 492 MWe 66 MWe 450 MWe Efter olyckan i TMI beslutade den svenska regeringen att alla svenska kärnkraftverk skulle kunna hantera konsekvenserna av en härdsmälta utan att det skulle kunna leda till några akuta dödsfall och att markbeläggningen skulle bli försumbar. Med anledning härav byggde Oskarshamnsverket bland annat sina filter. Vid konstruktionen av omgivningsskyddet utgick man ifrån att kraven kan uppfyllas om reaktorinneslutningens integritet kan upprätthållas under Övrigt 5 (27) Matarvattensystemet gasturbinsäkrat. Startar vid SS och då behov av spädmatning föreligger

16 3. Rapport - Allmän haveriförloppet samt att utsläpp och läckage från inneslutningen kan kontrolleras och renas. Ett att huvudkraven vid konstruktionen av de utsläppsbegränsande funktionerna var att inga manuella åtgärder skulle behöva vidtas förrän långt in i händelseförloppet. Två skilda tidsramar definierades. Efter 8 timmar får man räkna med att kunna göra enklare åtgärder som kunnat förutses och är väl täckta av störningsinstruktioner. Efter 24 timmar är externa insatser i form av personal eller materiel möjliga samt insatser som inte stöds av instruktioner. Den viktigaste funktionen hos scrubbern/filtret är att möjliggöra filtrerad tryckavlastning av inneslutningen. För att effektivt kunna rena det initiala gasflödet, som huvudsakligen består av icke-kondenserbara gaser, är scrubberns vatten kallt. Man vill också tvätta den ånga som eventuellt måste avlastas sent i förloppet för att kyla reaktorinneslutningen. Utrustning finns installerad för att transportera tillbaka detta vatten till reaktorinneslutningen. Scrubbern erfordrar inga hjälpsystem de första 24 timmarna. Tryckavlastning genom filtret ses inte som att inneslutningen gått förlorad utan tryckavlastning utgör en metod för att skydda inneslutningen. 4 Resultat av stress test 4. Generella förutsättningar Inom avsnitten Jordbävning, Översvämning, Förlust av värmesänka samt förlust av elkraftmatning drivs analyserna av haveriutvecklingen fram tills bränsletemperaturen når 500 C. Därefter fortsätts analysen av inom området Svåra haverier tom utvecklad härdsmälta. Skälet till detta är att efter det att denna temperatur är uppnådd är händelseförloppet likartat oavsett inledande händelse. Tidsavståndet mellan 200 C, då bränslet fortfarande är intakt och 500 C då bränsleskadorna börjar bli omfattande är litet vid fallet totalt elbortfall. Tidsmarginalen till begynnande härdskador är i detta läge inte mer än några få minuter genom den snabba temperaturstegringen orsakad av reaktionen mellan Zirkaloy och vatten. ENSREG pratar om fuel damage APRI- säger att härdskador uppkommer vid 500 C. Inledande händelser med en frekvens mindre än 0-7 analyseras inte. Undantag är postulat. 6 (27)

17 3. Rapport - Allmän Effektdrift och RA undersöks Effekter av utnyttjande av gemensamma system och resurser undersöks. Lägsta tillåtna nivåer ska antas när detta är konservativt. Skeenden både i korttidsförloppet och i långtidsperspektivet beaktas. Både säkerhetssystem och driftsystem beaktas om de antas ha klarat inledande händelse. Acceptansnivåer för utsläpp, är de som gäller för H4 händelser enligt SAR för designfallet. Acceptanskriteriet för utsläpp vid svåra haverier där de konsekvenslindrande systemen utnyttjas finns i regeringsbeslut , dnr 2 27/ Jordbävning Jordbävningsscenariot har analyserats för två olika styrkor på jordbävningar. Dels den jordbävning som antas kunna ske med en sannolikhet på 0-5 per år vilken också är den nivå anläggningen designats för att klara men även kraftigare jordbävningar med en sannolikhet på 0-7 per år. För Jordbävning 0-5 klarar säkerhetsfunktioner på O och O3 sina uppgifter. Inom projekt Plex pågår verifiering och projektet har som en uppgift att hantera frågan inom ramen för gällande övergångsplaner. Vid jordbävningen med en frekvens på 0-7 är bedömningen att alla blockens nödvändiga säkerhetsfunktioner (SS, isolering och trycknedtagning av reaktortank) vidmakthåller sin funktion på sådant sätt att utsläpp över acceptansnivån undviks med hjälp av de konsekvenslindrande systemen. Reaktortank, reaktorinneslutning och filtrena i sig är dimensionerade för att klara jordbävningar upp till den nivån. Omgivningen kommer dock inte att utsättas för någon nämnvärd kontaminering. Detta tack vare de konsekvenslindrande system (MVSS m m), som medger en filtrerad tryckavlastning av inneslutningen. 7 (27)

18 3. Rapport - Allmän 4.3 Översvämning För översvämningsscenariot gjordes dels en genomgång med hänsyn till designkraven dels en stresstest där anläggningen utsattes för en successiv höjning av vattennivån upp till dess problem uppstod. Analyser har utförts mot designnivå för havet på +2,02 m och en uppskattad extremnivå (0-7 ) på + 2,6 m. En avvikelse vid designfallet föreligger. Reaktorbyggnaden på O2 kan få strukturella skador vid yttre översvämning. Detta har identifierats tidigare och åtgärdas i Plex (pågående moderniseringsprojekt). En cliff edge effekt kan finnas vid nivå +3,0 (0,4 m över extremnivån). Då kan reaktorbyggnadens struktur hotas på O2. O och O2 står i ett bergsschakt och om man förutsätter att det finns en teoretisk risk att havsvatten kan ta sig in - trots att vågor inte kan slå in mot anläggningarna föreligger en risk att vatten läcker in i reaktorbyggnaden. Mer analyser behövs. Fenomenet med nivåhöjning i intaget vid samtidigt stopp av kylvattenpumpar Sloshing har studerats. För att undvika problem med detta föreslås att huvudkylvattenpumparna stoppas vid en havsvattennivå på +,35 m på O och O2. För O3 är nivån+,5. Förhöjd grundvattennivå har analyserats. För O3 är detta inget problem eftersom reaktorbyggnaden är dimensionerad för en grundvattennivå upp till markplanet. För O och O2 bedöms att det finns gott om tid att vidta manuella åtgärder innan kritisk nivå uppnås. Efter genomförda åtgärder på O2 klarar alla block designnivån och sannolikt extremfallet utan otillåtna utsläpp. 4.4 Förlorad kraftmatning Inom området Förlust av elkraftmatning, även kallat Total Station Blackout (SBO) testades kärnkraftverkens förmåga att motstå långvarig förlust av elkraft, oavsett orsaken. Händelsen eskaleras enligt: Förlust av extern kraftmatning (yttre nät) 2 Dessutom förlorad husturbindrift 3 Dessutom förlust av reservkraftdieslar 4 Dessutom förlust av det interna gasturbinnätet 5 Urladdning av batterikapacitet Anläggningarna kan matas från yttre nät, husturbindrift, reservkraftdieslar, gasturbiner samt har tillgång till batterier. Detta innebär att fyra separata 8 (27)

19 3. Rapport - Allmän diversifierade kraftgenereringssystem måste slås ut för att hota bränslets integritet. Batterisystemet är tillräckligt för nödvändiga ventilmanövrar och instrumentering för att klara övervakning, snabbstopp och trycknedtagning. Det finns ett krav på 2 timmars husturbindrift från Svenska Kraftnät men detta krediteras inte i blockens säkerhetsanalys. Alla stationer är konstruerade för husturbindrift. Husturbindriften är inte verifierad efter de moderniseringar som är genomförda. Om ett block kan hållas i husturbindrift efter en inledande händelse som drabbar alla block kan det förse övriga block med elkraft. Analysen visar att elkraftsystemet fyller behoven. Oskarshamnsverket har ett internt gasturbinnät till vilket O och O2 har automatisk inkoppling vid behov. För O3 är nödvändig kabeldragning utförd sedan tidigare men manuell inkoppling erfordras fortfarande. En av de lärdomar som framkommit i den förnyade säkerhetsvärderingen är hur värdefulla gasturbinerna är för att kunna hantera anläggningarna och klara att bringa reaktorerna till och upprätthålla ett säkert läge. En av de föreslagna förbättringsåtgärderna är således att fullfölja den automatiska inkopplingen till O3 och att säkerställa att inkoppling sker inom tillgänglig tidsrymd. För O kommer hjälpkondensorn att säkerställa härdens kylning efter det att all kraftmatning förlorats. Kylningen på detta sätt kan upprätthållas så länge batterierna kan förse regleringsfunktionen med kraft. För O2 och O3 gäller att om samtlig kraftmatning försvinner får man gå direkt till spädmatning från brandsystemet och tryckavlastning till scrubbern. Omgivningen kommer dock inte att utsättas för någon nämnvärd kontaminering. Detta tack vare de konsekvenslindrande system (MVSS m m), som medger en filtrerad tryckavlastning av inneslutningen. 4.5 Förlorad värmesänka Vid en vatten nivå på 3,0 m tappar O2 kylningen till säkerhetssystemen. Designvärdet är,56 m. Motsvarande siffror för O är -4,0 respektive -,56 meter samt för O3-4,3 respektive -,56 meter. Vid analys av de olika blocken kan följande konstateras: O har hjälpkondensor och luftkylda nödkraftsdieslar (2 av 4). Anläggningen matas dessutom genom automatisk inkoppling från gasturbinerna (som inte behöver kylvatten). O klarar att kylas ner och bibehålla vattentäckt härd i 9 (27)

20 3. Rapport - Allmän långtidsförloppet. Detta innebär att O har mycket god tålighet mot förlust av primär värmesänka. O2 tappar sina nödkraftsdieslar eftersom dessa är vattenkylda. Även O2 är anslutet till gasturbinerna med automatik och klarar därför att kylas ner och bibehålla vattentäckt härd i långtidsförloppet. O2 bedöms ha god tålighet mot förlust av primär värmesänka. O3 har vattenkylda nödkraftsdieslar. O3 ansluts inte per automatik till gasturbinnätet. Detta kan göras manuellt och behöver göras inom en viss tid. Inkoppling inom denna tidsram behöver verifieras. När man inte längre kan utnyttja havet för kylning kan man som reserv använda någon av de två närliggande vattenmagasinen. Båda vattenmagasinen har tillräcklig volym för att var för sig kunna kyla bort resteffekten och förse stationerna med vatten i månadsskalan. Omgivningen kommer dock inte att utsättas för någon nämnvärd kontaminering. Detta tack vare de konsekvenslindrande system (MVSS m m), som medger en filtrerad tryckavlastning av inneslutningen. 4.6 Förlorad kraftmatning i kombination med förlorad värmesänka För samtliga anläggningar gäller att om samtlig kraftmatning försvinner får man gå direkt till spädmatning från brandsystemet och tryckavlastning till scrubbern. O klarar sig en period med hjälp av hjälpkondensorn. Vid denna postulerade händelse finns det gemensamma system som behöver användas. Det som behöver studeras närmare är mobilt brandvattensystem och mobil diesel till de konsekvenslindrande systemen. En diskussion om eventuell förstärkning av O3 antingen på kraftmatningssidan eller direkt på nödkylningssidan bör föras. 4.7 Hantering av svåra haverier Detta område täcker hantering av haverier med hjälp av ordinarie säkerhetssystem och de konsekvenslindrande systemen. I detta sammanhang analyseras skeendet från det att bränsletemperaturen nått 500 C. 20 (27)

21 3. Rapport - Allmän Oskarshamnsverket har för alla tre blocken en genomtänkt haverihantering och skriftliga instruktionspaket, se bild nedan. De instruktioner som används i detta fall är Övergripande StörningsInstruktioner. Vid svåra haverier krediteras de konsekvenslindrande systemen. Sannolikheten att alla ordinarie barriärer skulle felfungera samtidigt som de konsekvenslindrande systemen felfungerar bedöms som en restrisk och analyseras inte. De konsekvenslindrande systemen klarar att begränsa utsläppen under minst 24 timmar utan manuella insatser eller yttre kraftmatning eller spädmatning. Med manuella insatser, mobilt dieselaggregat och brandvattensystemet, kan utsläppen begränsas i långtidsförloppet. Tidsförloppet, från det att händelsen inleds, till dess MVSS behöver utnyttjas varierar, beroende på anläggning och typ av händelse. Det finns också möjlighet att manuellt välja när i tiden man vill tryckavlasta (beroende på situation, väder och vind eller andra omständigheter). Under förutsättning att O och O2 inte tryckavlastar samtidigt klarar det gemensamma systemet att hantera haverier på båda blocken. Fallet med samtidig tryckavlastning på O och O2 är ännu inte analyserat. 2 (27)

22 3. Rapport - Allmän Haverihanteringsstrategin och anläggningarnas utformning är dock sådana att det är möjligt att aktivt välja tidpunkt för tryckavlastning. Vid problem med kylningen av bränslebassängerna är strategin att ansluta brandslangar till i förväg identifierade brandposter och pumpa vatten direkt till bränslebassängerna. Vattenförsörjningen sker med fast installerade dieselmotordrivna brandvattenpumpar. Om dessa havererar kan brandvattensystemet försörjas genom inkoppling av brandbil. Vattenförsörjning kan då ske via: Tankbil Vatten från magasinen Vatten direkt från havet En beräkning av tillgänglig tid i värsta scenario visar att det tar flera dygn innan bränslebassängernas temperatur når 80 o C och åtgärder måste vidtas (dvs. i god tid innan kokning). För att förhindra vätgasexplosioner är inneslutningen och MVSS kvävgasfyllt. Det finns också fasta rekombinatorer som avlägsnar vätgas i inneslutningen under drift. Några förberedda handlingsplaner för att hantera vätgas i reaktorbyggnaden vid läckande inneslutning finns dock inte. 4.8 Beredskapsverksamheten I stresstesten ingår också att analysera hur väl kärnkraftverkens haveriberedskap fungerar när det händer en riktigt stor katastrof - där flera reaktorer slås ut samtidigt och då även omgivningarna runt kärnkraftverken förstörts, exempelvis vägar och samhällen. I uppdraget tydliggjordes att beredskapsverksamheten skulle stresstestas under sex olika omständigheter: Omfattande förstörelse av infrastrukturen runt kraftverket 2 Nedsatt utförandeförmåga (raserade byggnader, höga dosrater m m) 3 Jordbävning och/eller översvämning 4 Förlorad elkraftmatning 5 Bortfall av instrumentering 6 Påverkan från intilliggande anläggning. 22 (27)

23 3. Rapport - Allmän Beredskapsorganisationens uppgifter sammanfattades i nedanstående arbetsuppgifter och det var också dess förmåga att utföra dem, under ovanstående sex olika stressmoment som testades: Etablera haveriorganisation och kommandocentral Evakuera kraftverksområdet Informera och samverka internt och externt (med myndigheter m fl) Få fram skyddsutrustning där det behövs Ordna personalavlösning Säkerställa försörjning av mat, utrustning och övriga förnödenheter Fatta beslut och arbetsleda Samla in mätdata och göra erforderliga beräkningar. Under våren 20 genomfördes i Sverige övningen SAMÖ-KKÖ 20 den största nationella krishanteringsövningen i sitt slag. Syftet var att utveckla och tillsammans identifiera utvecklingsområden som behövde uppmärksammas och få ökade resurser för att öka krisberedskapsförmågan. 70 organisationer och mer än 6000 människor deltog och övade, under 9 veckor, hantering av konsekvenserna efter en omfattande olycka med utsläpp vid ett svenskt kärnkraftverk. För Oskarshamnsverkets del innebar det att hela beredskapsorganisationen övades under realistiska former i 36 timmar. Övningen kan ses som en validering av beredskapsverksamheten, en validering som visade på att organisationen klarar av att hantera haverier i dygnsskalan. Det kan emellertid bli svårt för personerna att ta sig till kraftverket om infrastrukturen runt kraftverket är förstörd. Sker en eventuell incident på dagtid är det dock inget problem då personalen redan är på plats. Då är problemet snarare det omvända evakuering försvåras. I långtidsförloppet kan den egna personalen liksom kontrakterade entreprenörer ta slut av olika anledningar, samlad dos, trötthet etc. Då får man söka hjälp från de andra svenska kärnkraftverken eller ägarnas (E.ON och Fortum) utländska. Det finns en överenskommelse om frivillig assistans kärnkraftverken emellan. Kommandocentralen (KC) och dess reserv är så valda att ingen enskild händelse ska kunna slå ut dem bägge. Utvärdering föreslås dock av 23 (27)

24 3. Rapport - Allmän fördelar och nackdelar med att ersätta nuvarande reserv-kc med en lämplig lokal utanför kraftverksområdet för att inte bägge kommandocentralerna ska ligga inom kraftverket och eventuellt komma att påverkas av samma dåliga förutsättningar. Vidare är den lösning som Oskarshamnsverket valt avseende kommunikationslösningar tillräckligt robust och har t o m fått en Good Practice vid senaste OSART-granskningen. Redundans bedöms också finnas i tillräcklig omfattning avseende informationspresentation. Ett långvarigt spänningsbortfall kommer dock att skapa problem. Inkoppling av mobil nöddiesel till kommandocentralen är då nödvändig. När dieselkraft och batterier är förbrukade kommer informationshanteringen och kommunikationen att försvåras avsevärt. Man hänvisas då även till manuella beräkningar. Beredskapsverksamheten är väl rustad och kommer under de initiala dygnen inte att behöva utrustning eller andra förnödenheter utifrån. När de väl behövs bedöms de initiala hindren kunna vara undanröjda alternativt alternativa leveransvägar vara etablerade. Det finns skyddsutrustning och dosimetrar tillgänglig till personal som kan komma att behöva göra insatser på kraftverket. Den kritiska punkten är personalen som ska evakueras det är angeläget att evakuering sker innan något större utsläpp sker. Någon bortre gräns i tiden är inte satt utan organisationen och verksamheten förväntas kunna fortsätta arbeta oförändrat. Beroende på scenario och händelseutveckling kan man dock behöva övervaka andra saker än under planerad drift och revisionsavställning. Beroende på utvecklingen kan också kompetenser som aldrig tidigare efterfrågas komma att behövas i räddnings- och/eller restaureringsarbetet. Sammantaget är bedömningen att uthålligheten i beredskapsorganisationen är god även om det i det riktigt långa förloppet saknas instruktioner för en del av de uppgifter som behöver göras för att hantera alla uppkomliga situationer. Oskarshamnsverket har väl utvecklade kontaktytor och samarbetsforum med andra aktörer i samhället dessutom tillhör OKG en stor koncern vilket är en styrka i ett omfattande förlopp. 24 (27)

25 5 Clab 3. Rapport - Allmän Alla anläggningarna på Simpevarpshalvön kan antas vara drabbade men även SKBs mellanlager för använt bränsle. Clab förväntas dock inte kunna ge några extra bidrag till strålnivåer, kontaminering, raserade faciliteter mm utan påverkar Oskarshamnsverket mest i form av att SKB kan komma ha behov av samma externa resurser. Det finns således ett behov av samarbete beredskapsorganisationerna emellan. 6 Sammanfattande bedömning Resultatet av stresstesterna visar att oavsett om man analyserar utifrån de postulerade händelserna eller stressar anläggningarna med extremvärden (med sannolikheter mindre än 0-7 per kraftverk och år) så kommer utsläppen att ligga inom tillåten nivå. Detta tack vara de konsekvenslindrande systemen (MVSS m m) och de säkerhetshöjande moderniseringarna. Inga avvikelser mot gällande säkerhetsanalyser har upptäckts. För O2 pågår projekt Plex. När projektet är avslutat har en uppgradering av samtliga anläggningar genomförts. För att få entydiga analyser och hålla den tilldelade tidsramen har analyserna begränsats till det som fastställts av ENSREG. Detta kan ha inneburit i några fall att analyserna blivit väl snäva och inte så utvecklade som kan förväntas i en traditionell säkerhetsanalys. Sammantaget är bedömningen att beredskapen och uthålligheten i beredskapsorganisationen är stor. Kommandocentralen och reserv-kc är så valda att ingen enskild händelse ska kunna slå ut dem bägge. Vidare är den lösning som Oskarshamnsverket valt avseende kommunikationslösningar tillräckligt robust. De av stresstesten framkomna omständigheter är inte av den arten att de föranleder några omedelbara driftinskränkningar. Anläggningarnas PSA värden visar att samtliga anläggningar efter genomförande av Plex har en säkerhetsnivå som motsvarar nya/moderna anläggningar. Bedömningen är att anläggningarna har god tålighet mot extrema händelser. Ett antal tänkbara åtgärder för att förbättra stationernas tålighet vid extrema situationer och för att öka uthålligheten vid långvariga 25 (27)

26 3. Rapport - Allmän haveriförlopp har identifierats och bör genomföras alternativt utredas vidare. 7 Åtgärder för att förstärka anläggningarnas tålighet samt haverihanteringen De lärdomar och förbättringsförslag som framkommit under analysarbetet bör analyseras vidare och värderas. De förbättringsförslag som bör prioriteras är de som ger ökad uthållighet och ökar möjligheten till att hantera haverier på alla block samtidigt under extrema förhållanden. Nedan återges ett antal av dem som hittills bedömts som mest värdefulla. Genomföra projekt Plex för att säkerställa ett bättre jordbävningsskydd för Oskarshamn 2, dvs att en jordbävning med sannolikheten 0-5 inte äventyrar reaktorbyggnadens integritet på grund av översvämning i bergsspalten. Förhindra översvämning vid extremt höga havsvattennivåer (överstiger 3 m över normalvattennivån) (kan teoretiskt ske via dagvatten och/eller bergsspalt). En förstärkning/diversifiering av elkraftmatning och/eller resteffektkylning på O3 bör utredas. Ett alternativ här är att fullfölja möjligheten till automatisk inkoppling av gasturbinerna även till O3. Idag är kablage framdraget men manuella åtgärder erfordras för att kunna mata O3 med kraft från gasturbinerna. Installera den diesel som är beslutad för nödkraftmatning till kommandocentralen. Utan den är man vid SBO beroende av att brandkåren kopplar in en mobil diesel vilket kan bli problematiskt om mot förmodan infrastrukturen inom kraftverket är skadad. Utvärdering föreslås av fördelar och nackdelar med att ersätta nuvarande reserv-kc med en lämplig lokal utanför kraftverksområdet för att inte bägge KC ska ligga inom kraftverksområdet och eventuellt komma att påverkas av samma dåliga förutsättningar. För att öka stationernas tålighet på elkraftsidan bör all förrådshantering av diesel, smörjoljor och andra förbrukningsartiklar ses över. Säkerställ att den mängd som är nödvändig för ett antal dagars behov finns på plats och är tillgänglig. Kompatibiliteten hos de olika bränslekvaliteter som används inom anläggningen bör verifieras. 26 (27)

27 3. Rapport - Allmän Bygg en fast fyllnadsledning för kylvatten till bränslebassängerna för att minimera behovet av manuella insatser vid ett eventuellt haveri. Även om det är möjligt att göra manuella ingrepp kan det vara långt ifrån lämpligt ur ett strålnings- eller arbetsmiljöperspektiv och en fast rörledning är därför att föredra. Denna bör vara jordbävningssäkrad och utrustad med en robust möjlighet till nivåavläsning på skyddad plats. Sannolikheten för ett behov av samtidigt nyttjande av den för O och O2 gemensamma scrubbern bedöms som liten även vid gemensamma inledande händelser pga skillnaderna i anläggningskonstruktion. Om ändå ett exakt samtida nyttjande sker kan inte utsläpp över acceptansnivån uteslutas i nuläget utan bör analyseras vidare. Som en följd av bl a extrem jordbävning bör vätgashantering i reaktorbyggnaden vid svåra haverier studeras och eventuella ändringar i instruktioner eller hårdvara övervägas. Se över instruktionspaketen för hantering av svåra haverier så att de omfattar både incidenter på flera block samtidigt men även riktigt långa förlopp, upp i månadsskalan. Utöver detta pågår ett omfattande generellt arbete med att se över instruktioner och möjligheterna till alternativa handlingsplaner. Detta arbete kommer att pågå under en längre tid och kan resultera i ytterligare förslag. 27 (27)