Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Barn- och ungdomsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Viktiga händelser Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Prioriteringar Personalredovisning Ekonomisk redovisning Utvecklings- och kvalitetsarbete Utveckling av organisationskultur och värderingar Uppföljning Förenkla helt enkelt Bilagor Bilaga 1: Elevhälsobokslut 2014 Bilaga 2: Rapport Mjuka värden Bilaga 3: SAM-enkäten sammanställning Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

3 1 Inledning Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

4 2 Viktiga händelser 2014 Förvaltningsgemensamt Huvudprocesser och systematiskt kvalitetsarbete Inom barn och ungdomsförvaltningen arbetar all personal för en ökad måluppfyllelse, en ökad likvärdighet och en värdegrund som utgår från att alla kan. Arbetet tar sin utgångspunkt från fem huvudprocesser: Under 2014 vill vi särskilt lyfta fram processer inom områdena: Språk och kommunikation - med fokus på språk i alla ämnen. Utvecklad undervisning/synligt lärande - beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, att dela och lära tillsammans som också innefattar arbetet med att alla barn och elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långs som möjligt. Värdegrund - Allas rätt att få vara individ i ett socialt sammanhang, är också det ett område som berörs utifrån vårt elevhälsoarbete och som stärks genom ett tydligt 1-16årsperspektiv. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har verksamhetsrapporter utarbetats för att få helhetsbilder av skolors resultat och åtgärder. Rapporterna har fokus på kunskaper och värden samt huvudprocessen språk och kommunikation. Parallellt med detta arbete har en grupp från avdelningen kvalitet- och utveckling tillsammans med förskolechefer och verksamhetsutvecklingskonsulter påbörjat arbetet med verksamhetsrapport för förskola vilken kommer att verkställas under Inom Huvudprocessen språk och kommunikation har årets analys resulterat i ett fördjupat uppdrag, inom vilket vi kommer arbeta vidare utifrån handlingsplanen för språk-,läs- och skrivutveckling. Under 2015 kommer planeringen av den statliga kompetensutvecklingsinsatsen läslyft påbörjas samt arbetet med barn- och ungdomsförvaltningens skolbiblioteksstrategi. Samtliga skolområden har arbetat med matematiklyftet. Inom matematiklyftet har ett övergripande ansvar tagits där skolorna upprättar didaktiska kontrakt, överenskommelser som utgår från aktuell forskning i relation till skolornas nuläge och utvecklingsbehov. I SKL- enkäten mjuka värden som genomförs i åk 5 o 8 varje termin är det ca 4 % av eleverna som upplever en känsla av otrygghet. Ett annat område som synliggjorts är att skapa lust och nyfikenhet i lärandet. 28 % av eleverna i åk 5 och åk 8 upplever minskad lust och nyfikenhet att lära. Resultatet pekar på en försämring och tillbakagång i synnerhet när det gäller flickor och pojkar i årskurs 8. En pedagogisk analys som följs av förbättringsåtgärder i syfte att motverka den negativa utvecklingstrenden är viktigt att arbeta vidare med. Under 2015 kommer LUPP- Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

5 undersökningen genomföras som blir en utvärdering för området. I arbetet med huvudprocessen utvecklad undervisning/synligt lärande gästade Helen Timperley, professor vid Aukland Universitet från Nya Zeeland våra ledningsgrupper och regionen via regionalt utvecklingscenter, RUC. Dessa dagar ledde till ökade kompetens kring att leda lokalt utvecklingsarbete som utgår från det enskilda barnet/eleven och deras sammanhang. Detta är ett sätt att öka förståelsen för eleverna kring sitt lärande och att stärka arbetet med bedömning. Inom huvudprocessen IKT har en målbild tagits fram med mål där förväntningar och riktning tydliggörs. Under 2015 kommer arbetet med nulägesanalyser av IKT inom våra förskolor och skolor göras. Målen konkretiseras sedan lokalt utifrån verksamhetens nuläge och behov. Målbilden inleds med följande mening: Halmstads kommuns förskolor, grundskolor och grundsärskola ska ligga i framkant i användandet av IKT och framtidens digitalisering. Det innebär att verksamheterna använder de möjligheter som internet och digital teknik erbjuder och att digitala kompetenser är en självklar del i alla barns- och elevers lärprocesser. Det långsiktiga målet inom IKT är att samtliga elever ska ha möjlighet att använda ett eget digitala verktyg för sitt lärande senast IMAILE har under året startats upp och arbetet med omvärldsanalys och arbetat fram en forskningsrapport inom området PLE, Personal Learning Environment, för att säkerställa målsättningen inom projektet. Under projektets gång kommer det att initieras en förupphandling (PCP, pre Commercial Precourment) som kommer rikta sig till den europeiska markanden som enligt plan lanseras i maj Förupphandlingen genomföras sedan i en trestegsmodell där prototyper kommer att testas i lärmiljöer i Halmstad från årskurs 1-9. Projektet kommer pågå under 3,5 år och avslutas sommaren Målet är att utveckla en produkt eller ny metod som kan gå ut på marknaden som stärker elever och lärare i arbetet med att nå en ökad måluppfyllelse. En skola på vetenskaplig grund Högskolan i Halmstad är en av 15 högskolor/universitet i Sverige som blivit uttagna att delta i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten startade ht 2014 med grundlärarutbildningen F 3 och 4-6 där Barn- och ungdomsförvaltningen har 4 skolor som medverkar. En övningsskola är en skola där hela skolan är en övningsskola och där hela skolans kompetensutveckling påverkas för skolans och förskolans utveckling. Två bärande idéer kommer att utvecklas i försöksverksamheten, co-teaching och verksamhetsintegrerad utbildning (VI-dagar). Huvudfokus är att integrera teori och praktik tydligt så att studenter får möjlighet att arbeta med kursen i praktiken. Utöver detta så sker samarbete med Högskolan Halmstad genom forskningscirklar samt genom regionalt utvecklingscenter, RUC. Ökade livschanser Halmstadprojektet fortgår där fokus är elevinvolvering i att skapa interventioner, åtgärder, som elever själva tar fram för att stärka hälsa och lärande. Detta är ett forskningsbaserat utvecklingsprojekt i samarbete med kommun och region. Under 2014 startade arbetet med Skolan mitt i byn kopplat till Andersberg. Syftet är att stärka samverkan mellan skola och lokalsamhällena Andersberg och Östergård. Att skapa en öppen skola, en skola mitt i byn, dit man söker sig för att lära, utvecklas och umgås i ett ömsesidigt utbyte mellan skola och lokalsamhälle. Föräldrastöd-interkulturellt perspektiv och Stärk föräldrarollen på Andersberg är två Ökade livschanser-projekt inom som arbetar för inom Andersbergs verksamhetsområde inom föräldrastöd som är ett prioriterat område inom barnoch ungdomsnämndens verksamhetsmål. Dessa tre beskrivna ökade livschansarbeten kommer att fortsätta under Organisationsöversyn inom barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen har verkställt en ny organisation utifrån nämndens uppdrag. En samlad organisation för ledning, stöd och utveckling av verksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 september och arbetet fortsätter med målet att planera för en samlad organisation även lokalmässigt. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

6 Uppstart av nya verksamheter Kommunens invånarantal växer kraftigt. I aktuell OPUS anges följande som berör förskola och grundskola: Mycket snabb befolkningsökning genom flyktingmigration ger svårprognostiserad befolkningsutveckling, Rekordstor befolkningstillväxt de närmaste åren, Det föds drygt personer per år de närmaste åren, Antalet barn i grundskolan, 6-15 år, ökar successivt under perioden framför allt efter 2014, Folkmängden ökar med ca personer till 2030, därav ökar de under 19 år med och de över 65 år med Det sker en kraftig ökning av barn/elever inom de centrala delarna av Halmstad. Investeringar för fler förskoleplatser samt nya skollokaler kommer att behövas under perioden och även kommande år. Under 2014 har detta resulterat i uppstart av Teaterkullens, Järnvägsparkens och Grimsnäs förskola. Det har även skett uppstart av förberedelseklasser i stor utstäckning vilket kommer fortsätta att vara ett prioriterat område och som också kommer leda till ökat lokalbehov under Skolområde Centrum Uppstart av Teaterkullens, Järnvägsparkens och Grimsnäs förskola. Erfarenheterna från dessa uppstarter och hur vi planerade dem har gett oss värdefulla kunskaper, som vi nu har gjort modell av, inför att vi startar upp ytterligare avdelningar på Laxöns och Aleskogens förskolor i jan-feb 2015 samt på Frennarps förskola i april. Ytterligare förskolor tillkommer under lå 15/16 bla Kastanjealléns förskola. Den kommer att finnas i Örjansskolans annex. Förskolechefer, verksamhetsutvecklare, arbetsmiljökonsult, planeringsutvecklare och skolområdeschef har samarbetat med berörda arkitekter och ingenjörer för att anpassa lokalerna så att de ska möta behoven hos en förskola på 2000-talet. Uppstart av förberedelseklasser (sk internationella klasser) på Slottjordsskolan, Brunnsåkersskolan samt i mars 2015 på Östergårdsskolan. Arbetet med att ta emot nyanalända barn och elever i en mycket större omfattning än tidigare har fått oss att tänka kring denna verksamhet och vår ordinarie verksamhet på ett helt nytt sätt. HT 14 har gett oss en mängd erfarenheter som mynnar ut i att detta är något som snart alla skolor/förskolor/lärare/barn och elever berörs av och där vi har mycket att lära och utveckla. Vi är många som vill ta ansvar och som ser detta som en möjlighet att berika våra verksamheter på ett nytt sätt. Omställningen till F-3 och 4-9 verksamhet (från F-5 och 6-9) på Slottjord/Brunnsåker samt Sofieberg/Holm/Stenstorp. En omställning som har gett oss värdefulla erfarenheter inför de omställningar som andra skolor behöver göra för att verksamheten ska vara i linje med våra statliga uppdrag. Samarbetet med Högskolan Halmstad genom forskningscirklar för att utveckla verksamheten mot som det står i skollagen undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt samarbetet kring övningsskolor och övningsförskolor. Övningsskolereformen syftar till att utveckla och höja kvalitén på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling. Reformen syftar också till utveckling och kompetenshöjning i övningsförskolorna/skolorna. I skolområde centrum har vi idag två sk övningsskolor, Slottjordsskolan F-3, samt Sofieberg/Stenstorp F-3 samt 4-6. Under januari 2015 utser vi också två övningsförskolor inom skolområdet. Arbetet med att utveckla alla våra skolors och förskolors arbete med barnens/elevernas språk-, läs och skrivutveckling där vi arbetar systematiskt på såväl skolområdesnivå som enhetsnivå. För att ytterligare underlätta och utveckla detta arbete har vi under HT 14 lanserat BUF:s skolbiblioteksstrategi. En strategi som arbetats fram av i ett unikt samarbete mellan språkutvecklare, rektorer och skolbibliotekarier från såväl Buf som Kuf. Under året har vi också reviderat de målbilder som vi arbetar med i förskolan för att utveckla barnens språkande, läsande och skrivande så att de speglar aktuell forskning och blir än mer användbara i analysen av verksamheten. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

7 Genomförandet av den nationella satsningen Mattelyftet som nu är inne på sitt andra år och där Halmstad kommun har utmärkt sig positivt både vad gäller organisationen av kompetensutvecklingsinsatsen men också genom Barn- och ungdomsförvaltningens val att alla skolor ska upprätta ett didaktiskt kontrakt/en gemensam överenskommelse kring vad som ska känneteckna matematikundervisningen och dess innehåll oavsett undervisande lärare. Dessa överenskommelser har sin utgångspunkt i aktuell forskning och den erfarenhet lärarna gemensamt har byggt upp/bygger upp. Överenskommelserna är tänkta att stärka likvärdigheten i matematikundervisningen samt säkra att kunskaperna från matematiklyftet lever vidare och utvecklas. Som ett led i skolområde centrums arbete med att bygga en lärande ledningsgrupp kring vårt systematiska kvalitetsarbete har vi börjat experimentera med ett nytt mötesforum som vi kallar kvalitetsdialog. Ansvaret för dessa kvalitetsdialoger och hur de utvecklas ligger hos hela ledningsgruppen men arbetet leds av tre kvalitetsledare (2 rektorer och en förskolechef) i samarbete med skolområdeschefen och verksamhetsutvecklarna. Skolområde Norr Arbetet med att utveckla alla våra skolors och Förskolas arbete med barnens/elevernas språk-, läs och skrivutveckling Ett koncept där alla förskolor i skolområde Norr fördjupar sig i tala/samtala/lyssna som fokus för att kunna ha gemensamma diskussioner, insatser och nå en samsyn. Vad innebär det för oss? Vad står det i styrdokumenten? Hur arbetar vi idag? Koppling fsk-skola. Exempel på material och metoder som gynnar Tala/samtala Vi vill få en samlad bild som ger oss möjlighet att se resultat. Arbetet utmynnar i att vi lever upp till våra styrdokument och att barnen har fått bättre förutsättningar för en god språk- läs- och skrivutveckling. Mattelyftet där skolområdet deltar med flera skolor där Bufs valt att alla skolor ska upprätta ett didaktiskt kontrakt/en gemensam överenskommelse kring vad som ska känneteckna matematikundervisningen och dess innehåll oavsett undervisande lärare. Överenskommelserna utgår från aktuell forskning och den erfarenhet lärarna gemensamt tillgodogör sej. I Skolområde Norr har man arbetat med ett utvecklingsarbete som berör synligt lärande. Tanken är att om alla elever vet och förstår vad de ska lära och utveckla och om alla dessutom får tydlig återkoppling på sina arbeten, så vet de också hur de ska förbättra kvaliteten på dessa. På så sätt kan eleverna påverka sin utveckling. De kan också involveras i bedömningen och delta i själv-och kamratvärdering av olika arbeten vilket leder till en mer transparant betygsättning. I denna dialog mellan elev/elev och mellan elev/lärare kan lärandets sociala dimension ta plats. Några kommentarer från arbetet med synligt lärande ger en inblick i arbetets betydelse för hälsan. Att inte veta vad, hur och varför skolan, läraren och innehållet ser ut som det gör är så klart ett orosmoment. Genom tydlighet på kunskapskrav, förväntningar och aktiviteter kan elever få kontroll över sitt lärande och upptäcka sammanhang mellan insats och resultat. Skolområde Söder Projektet Skolan mitt i byn kopplat till Andersberg initierades under Syftet med projektet Skolan mitt i byn är att stärka samverkan mellan skola och lokalsamhällena Andersberg och Östergård. Vår ambition är att skapa en öppen skola, en skola mitt i byn, dit man söker sig för att lära, utvecklas och umgås i ett ömsesidigt utbyte mellan skola och lokalsamhälle. Skolan mitt i byn står för en vision om en skola som fungerar som en självklar mötesplats i närsamhället, inte bara för elever under skoltid, utan också för vuxna som har frivilliga kvällsaktiviteter, möten och kurser samt för barn och ungdomar som utanför skoltid använder skolan för andra syften än studier. Projektmål: Öka måluppfyllelsen bland eleverna genom att stärka och stödja både barn och föräldrar i deras roller (se mål i Planeringsdirektiv , s. 57). Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

8 Skapa en meningsfull fritid för både flickor och pojkar på Andersberg och Östergård. Barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fritidsaktiviteter oberoende av kön (se mål i Planeringsdirektiv , s. 54 samt kommunrapproten För alla barn i Halmstads kommun - en bra start i livet? s. 6, 8ff). Inventera och samordna de aktiviteter som redan förekommer på Andersberg och Östergård, och som ligger i linje med projektets ambitioner. Skapa en känsla av sammanhang (KASAM) för barn, föräldrar och andra intressenter inom lokalsamhällena Andersberg och Östergård. Utveckla samarbetet mellan skolområde Centrum och skolområde Söder. Skapa en röd tråd av igenkänning för elever (och deras föräldrar) som börjar på Andersbergsskolan och sedan går vidare till Östergårdsskolan. Utveckla samarbetet mellan Halmstad kommuns olika förvaltningar inom ramen för projektet. Bygga ut ett brett nätverk av aktörer som samverkar i syfte att stärka lokalsamhällena Andersberg och Östergård. Ökad integration i Halmstad kommun genom att bryta segregationen på Andersberg och Östergård. HR I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärtjänster för lärare i Barn- och ungdomsförvaltningen. Beslutet föregicks av ett arbete i en partssammansatt arbetsgrupp med rektorsrepresentation från samtliga tre skolområden. Den förvaltningsgemensamma grunden för förstelärarnas uppdrag är i korthet följande; att stödja andra lärare i utveckling och förbättring av undervisning att hålla sig underrättad om aktuell forskning och aktivt verka för att den knyter an till skolans verksamhet och arbetet i klassrummet att bidra till skolutveckling och ha en ledande roll i att driva skolutvecklingen framåt Barn- och ungdomsförvaltningens första 25 förstelärare påbörjade sina uppdrag den 1 oktober 2013, och under våren 2014 påbörjade ytterligare 31 förstelärare sina uppdrag.för förstelärarna gäller 40 timmars arbetsplatsförlagd tid och fem timmars förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med båda lärarorganisationerna. Förstelärarna är tidsbegränsat anställda under en treårsperiod. Den 1 december 2013 trädde legitimationskravet i kraft fullt ut, och från detta datum krävs behörighetsgivande examen och lärar- eller förskollärarlegitimation för att bli tillsvidareanställd som lärare respektive förskollärare. I december 2014 hade 55 % av förskollärarna och 59 % av lärarna inkommit med legitimation till arbetsgivaren. De lärare och förskollärare som ännu inte ansökt om eller visat upp sin legitimation för arbetsgivaren har under 2013 genom berörda chefer och via intranätet uppmanats att göra det snarast. Då det fortfarande saknas flera legitimationer kommer ytterligare informationsinsatser göras under 2015, och förvaltningens alla chefer kommer få ett underlag från HR gällande vilka av deras medarbetare som fortfarande inte inkommit med legitimation. Under 2014 har barn- och ungdomsförvaltningen haft ett stort rekryteringsbehov gällande förskollärare till följd av ökat barnavtal men även utifrån nämndens beslut från oktober 2010 om att till utgången av 2013 öka andelen förskollärare till 67 %. Förvaltningen har under året fått allt svårare att rekrytera förskollärare, som det råder en nationell brist på. I december 2014 hade förvaltningen uppnått en andel på 58% förskollärare. Under 2014 har ett antal hälsofrämjande insatser genomförts, flera med stöd av centrala hälsofrämjande medel. Då flera medarbetare enligt medarbetarenkäten 2013 har sömnproblem och värkproblematik har föreläsningar om sömn och återhämtning samt sömnskola anordnats. Ytterligare ergonomiinspiratörer har utbildats kring lyftteknik på förskolorna, och förvaltningen har nu 23 utbildade inspiratörer. 36 hälsoinspiratörer arbetar vidare inom sina respektive verksamhetsområden med det hälsofrämjande arbetet. Till det har förvaltningen återigen haft en Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

9 gemensamma större hälsofrämjande satsningen genom BUF championship med final i form av mingelkväll på Laxön i maj månad. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

10 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål) Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Senaste kommentar Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Arbetet med barnkonferenser i förskolan fortsätter liksom att förskolans specialpedagoger stöttar arbetslagen i de analyser och anpassningar som behöver göras. Våra planeringsverktyg och andra smarta verktyg, exempelvis kopplat till barns språkutveckling, hjälper oss att på olika sätt anpassa lärmiljöer, organisation och undervisningens innehåll efter barnens behov.här följer några exempel från Nygårds verksamhetsområde (skolor och förskolor på Östergård. Linehed och Nyhem): I Nygårds vo har vi under 2014 arbetat med ett övergångsdokument för alla våra verksamheter,1-16 år, som i huvudsak syftar till att lyfta barnens styrkor och framgångsrika strategier för att barnen/eleverna ska ges bästa möjliga förutsättningar för lärande, utveckling och trygghet. Detta arbete kan ses som en del i arbetet med tidiga insatser då alla barn oavsett förutsättningar ska erbjudas lärmiljöer och ett innehåll som stödjer barnet/eleven så tidigt som möjligt och kontinuerligt. Förskolecheferna för Nygårds förskolor har planerat och genomför en utbildning som leds av specialpedagog Gunilla Westerling som särskilt belyser tidiga insatser. Utbildningen vänder sig till alla anställda och förskollärana går vid två tillfällen och barnskötarna vid ett tillfälle. Mål och syfte för utbildningen tidiga insatser är: - Medvetandegöra den vuxnes roll och ansvar i samspelet med barn. - Att se på sig själv som en del av problemet och lösningen. - Lära sig rutinen för specialpedagogiskt stöd i Nygård. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

11 - Lära sig skriva handlingsplaner Under hösten har vi fortsatt vårt nätverk med BVC och SOC, vi har bla pratat om hur vi arbetar med tidiga insatser och vår språkutveckling i förskolan. En förskollärare och Darinka (förskolechef) har träffat Pernilla Thornberg under ht-14. Pernilla har fått ett uppdrag att samla in erfarenheter från olika aktörer och presentera ett förslag som ska gynna samverkan mellan olika instanser, som i sin tur ska medföra att alla barn i Halmstad ska få en bra start i livet- tidiga insatser (uppdraget stöds av politikerna). Vi har haft möjlighet att ge våra bilder kring vilka som är våra förutsättningar och vårt uppdrag i förskolan och hur vi skulle vilja samverka för att stödja tidiga insatser. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Återigen är exemplet Nygård Vi har fått dra ner på förskole/barnkonferenserna pga ökad arbetsbelastning för specialpedagogen. 7 nya avd i området, samt mycket sjukskrivningar, vikarier, brist på utbildade förskollärare mm har gjort att arbetsbördan blivit tung ute på avd, vilket i sin tur gjort att man efterfågat specialpedagogens tjänster ånnu mer. Detta har gjort att vi fått prioritera om specialpedagogens tid till att jobba mer med att släcka bränder. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Se texten ovan om omprioritering av specialpedagogens uppdrag och tid. Skolområde Norr 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Nätverk med Bvc och Soc tillsammans med förskolechefer och pedagoger från varje enhet pågår. Några enheter har skapat verktyg för att dokumentera varje barns enskilda utveckling och lärande, som tex. en samtalsguide. Syftet är att detta ska bli ett likvärdigt verktyg som ökar möjligheten att tidigt kunna stödja barnets utveckling utifrån förskolans uppdrag. En övergripande barn/elevhälsogrupp finns numer på verksamhetsområdesnivå med syftet att stödja gemensamma utvecklingsområden Flera arbetslag har barngruppsgenomgångar där förskolechef deltar. Inför genomgången förbereder arbetslaget en generell beskrivning av barngruppen. (ex. fördelning, ålder, kön. personal, pågående projekt/intresseområde) utifrån följande frågeställningar: Finns det barn som väcker funderingar i vår barngrupp? Vad är det som väcker våra funderingar? På vilket sätt, hur kan vi beskriva? I vilka situationer? Kan vi ringa in utifrån målområde i läroplanen: Normer och värden, Utveckling o Lärande, Barns inflytande, Samverkan Förskola o Hem 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi har idag fler barnhälsoteam i vårt skolområde. Nätverksmöten och samverkan har ökat professionaliteten och kvalitén i mötet med barnen. En dialog där alla parter är deltagande skapar en större säkerhet och trygghet för pedagogerna och det ger barnen bättre förutsättningar för att utvecklas. Bättre arbetsförhållanden för pedagogerna. Insatser som kan bli aktuella utifrån genomförda barngruppsgenomgångar kan ex vara upprättande av handlingsplaner utifrån förskolans organisation, utifrån barngruppens behov och individuella insatser för enskilt barn, handledning med psykolog från Kärnhuset, kompetensbehov hos pedagoger för att möta behov Flera barn har behov av att få stöd i sin språkutveckling. Detta görs i dag både på organisation stimulerande språkliga miljöer, grupp och individnivå. Som stöd för detta arbete kan logoped handleda och bistå med material. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

12 svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnen och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Barn som också kommer upp vid våra genomgångar är barn m bristande impulskontroll, utåtagerande men även barn som inte signalerar utåt (introverta) men som ändå väcker funderingar hos er. Dessa barn väcker ofta många olika känslor hos oss och detta behöver arbetslaget få diskutera och också få hjälp att hantera. Psykolog kan bistå med handledning till arbetslaget. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Öppnat upp för samarbete mellan förskola/soc och förskola/bvc, vilket leder till tidigare insatser. Fler orosanmälningar har gjorts till socialbyrån. Börjar initieras ett samsynstänk barn/elevhälsoarbetet utifrån ett 1-16 års perspektiv. Medvetenheten har ökat kring gruppens behov och utveckling kring denna stora fråga. Ett arbete med att sammanföra skolan elevhälsoplan med en barnhälsoplan för förskolan har påbörjats En grupp av pedagoger deltar i en föreläsning om Hur handskas med krävande föräldrar? Efter detta får all personal del av denna kunskap och får i grupper träna sig hur man lägger upp ett bra och utvecklande föräldrasamtal både utifrån nyskapad kunskap och från kollegors erfarenhet. Barngruppsgenomgångar genomförs på alla avdelningar i verksamhetsområdet. Förskolechef gör en kartläggning tillsammans med arbetslaget. Ett stödmaterial/samtalsguide för att säkerställa barns behov av tidiga insatser utarbetas. Detta skall bli ett verktyg och skapa samsyn när det gäller förskolans uppdrag. Skolområde Söder 1.Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Skolområde Söder har vid två tillfällen bjudit in Bo Hejlskov som föreläsare kring Problemskapande beteende och vi har även arbetat med Hejlskovs fallbeskrivningar. Vi har arbetat aktivt för att förändra synsättet kring barn i behov av särskilt stöd genom att fokusera på vi vad kan göra för att möta dessa barn på bästa sätt istället för att fokusera på barnen som problemskapande. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi kan i flera verksamheter märka en ökad kompetens utifrån barn i behov av särskilt stöd samt betydelsen av att reflektera över det egna agerandet i verksamheten i mötet med barn. Vi kan vidare se ökad aktörsberedskap och medvetenhet om att det är pedagoger/verksamhet som äger problemen. Resultatet är dock inte entydligt i hela skolområdet, och implementeringen av den beskrivna processen har kommit olika långt i olika verksamhetsområden. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi kommer att hålla i processen som syftar till att ändra synsättet på barn i behov av särskilt stöd och fortsätta utmana de egna handlingarna och den egna aktörsberedskapen. Det kollegiala lärandet kring dessa frågor har haft och kommer fortsättningsvis ha en viktig roll i detta arbete. Mätetal Målvärde Utfall 1.1 Antal ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) 1.2 Antal anmälningar från barnomsorgen till socialtjänsten. (Tas fram av socialförvaltningen.) Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

13 Aktiviteter Senaste kommentar Tidiga och samordnade insatser Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Senaste kommentar Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Vi har lagt ner mycket arbete på att få till stånd utbyggnad av förskolor för att anpassa oss till det ökade antalet barn i Centrum. Under året har vi startat 8 avdelningar och vi planerar att starta upp ytterligare 7-11 avdelningar under På kommunchefens initiativ genomfördes en utredning (av PWC) som mynnade ut i en rådgivningsrapport kopplat till lokaler och resurser i Halmstad förskolor. Utredningen tydliggjorde det fortsatt stora behovet av utbyggnad av förskolan i framförallt so centrum. PWC efterlyste en långsiktig lokalförsörjningsplan samt att redovisningen av platsbehoven nog behöver ske på ett annat sätt för att ge politiken ett gott beslutsunderlag (se punkt 2. nedan) Vi kan i dagsläget inte anpassa barngruppernas storlek utifrån de faktorer som beskrivs i skolverkets allmänna råd (skall betraktas som lagtext) för förskolan dvs utifrån barnens behov, personalens utbildningsnivå, lokalernas utformning mm. I dagsläget är det mängden barn i kö, kravet att erbjuda familjer en förskoleplacering inom 4 månader efter att de anmält sitt behov, bristen på förskoleplatser och den aktuella förskolans ekonomi som påverkar barngruppernas storlek. Utifrån vårt snäva handlingsutrymme har vi valt att arbeta med personalens förmåga att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som råder. Här nedan beskriver vi ett sådant exempel. För att få så hög kvalitet som möjligt på våra nystartade verksamheter så har vi prioriterat att styra resurser till introduktionsdagar för all personal samt till kontinuerlig och behovsstyrd handledning i den konkreta vardagen ute på förskolorna. På introduktionsdagarna arbetar våra förskolechefer och verksamhetsutvecklare med att skapa samsyn i personalgruppen kring förskolans uppdrag och vilka värden som ska känneteckna arbetet på förskolan. Vi fortbildar personalen i att arbeta med sk föräldraaktiva inskolningar, introducerar våra gemensamma smarta kvalitetsverktyg och tydliggör barnens behov av att få välkomnas till miljöer och material som väcker kreativitet och nyfikenhet. I handledningen stöttar vi personalen i deras tuffa uppdrag att skola in så många små barn (1 år) i verksamheten samtidigt. Aldrig förr har vi välkomnat så många små barn till våra verksamheter! Personalens närvaro i barngrupperna prioriteras framför planeringstid när trycket i verksamheten är stort. I gengäld är det många gånger svårt för personalen att hitta kreativa lösningar när de inte har tid att planera och samordna verksamheten. Här kommer handledaren in och hjälper personalen att strukturera upp verksamheten och att hitta tillbaka till meningsfullhet, professionalitet och yrkesstolthet när orken tryter. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi ser redan under det första året att arbetet med introduktionsdagarna och den kontinuerliga handledningen på våra nya avdelningar har bidragit till verksamheter med hög kvalité trots rådande förutsättningar. Vi gör i dagsläget inte de barnkonsekvensbeskrivningar som skolverket uppmanat oss att göra kopplat till ex barngruppernas storlek. Enligt skolverkets allmänna råd så bör vi i vårt Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

14 systematiska kvalitetsarbete följa upp barngruppernas sammansättning i relation till förskolans uppdrag. Inte heller detta görs i dagsläget. När det gäller resultaten i PWC:s rådgivningsrapport - Analys lokaler och resurser i förskolan, Halmstad kommun - så skriver utredarna: Vi anser att platsbehov bör redovisas på områdesnivå, inte totalnivå för kommunen. Det finns också ett behov av att tydliggöra vad som är demografiskt betingat behov samt vad som härrör till andra krav eller målsättningar, i syfte att bland annat underlätta vid prioritering. Vidare anser vi att avdelningsbegreppet inte är ett effektivt styrmedel. Avdelningsbegreppet ger inte en rättvisande bild av det faktiska platsbehovet. Underlagen såsom vi förstår det görs emellertid enligt en struktur som förvaltningen inte råder över. I Skolverkets rapport 362:2011- Kommunalt huvudmannaskap i praktiken - uttrycker skolverket oro över att kommunernas styrning tenderar att ske mer ensidigt mot vissa nyckeltal och jämförelser. Detta kan bidra till att förklara de bestående bristerna 3 Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi kommer vid uppstart av de nya avdelningarna under nästa år, 2015, fortsätta med introduktionsdagarna samt fortsätta med handledning av nyanställd personal. Vi har som målsättning att även erbjuda poolanställd personal introduktionsutbildning för att bättre kunna möta barnens och verksamhetens behov. Åtgärder utifrån PWCrapporten ligger i kommunledningens händer Skolområde Söder 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Vi arbetar aktivt, utifrån de förutsättningar och resurser vi har, med att optimera barngruppernas storlek och sammansättning. Ett led i denna process är att gå över till mer åldershomogena grupper i syfte att stärka lärandemiljöerna inom respektive barngrupp. Istället för 1-5- årsavdelningar arbetar vi allt mer med 1-3 och 3-5-årsavdelningar. Både i ett utvecklingsperspektiv och i ett lärandeperspektiv befinner sig en ettåring och en femåring på radikalt olika nivåer, och mer åldershomogena grupper skapar således mer gynnsamma lärmiljöer. Vi utveckla utforskande lärmiljöer både inomhus och utomhus och vi försöker anpassa aktiviteter, gruppstorlek och verksamhet i relation till målen i läroplan för varje barns rätt till förändrat kunnande. De ekonomiska förutsättningarna kombinerat med det faktum att flera förskolor under delar av perioden haft barn i kö har i någon mån inverkat menligt på ambitionen att fullt ut nå eftersträvad storlek på barngrupperna. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? I de verksamheter där vi lyckats hålla nere barnantalet i barngrupperna kan vi bland annat märka att konflikterna mellan barnen minskar samtidigt som tiden för undervisningsuppdraget ökar. Det finns också verksamheter som kan urskilja ett ökad inflytande och en högre delaktighet för barnen. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi kommer att fortsätta utvecklingen mot mer åldershomogena grupper. Ytterligare en åtgärd är att vi arbetar med låta inomhus- och utomhusmiljön komplettera och förstärka varandra som lek- och lärandemiljöer. Det möjliggör att man kan dela befintliga barngrupper i mindre grupper under delar av dagen. Några leker och lär inomhus med andra leker och lär utomhus. Mätetal Målvärde Utfall 2.1 Antal barn/avdelning. Lägst17,5 17,4 2.2 Andel barn/årsarbetare 5,5 2.3 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67% 62,7% Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

15 Mätetal Målvärde Utfall 2.4 Andel nöjda vårdnadshavare 2.5 Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor. Aktiviteter Senaste kommentar Särkild satsning samt investeringsmedel Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål) Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer. Senaste kommentar Från 2011 till 2014 har meritvärdet för åk 9-eleverna i Halmstads kommun ökat. Även andel behöriga elever till gymnasieskolan har ökat. Se tabell nedan. För att stödja skolors arbete mot ytterligare ökad måluppfyllelse är det av stor vikt att ett systematiskt kvalitetsarbete initieras. Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen ska bedömas. Under läsåret kommer rektorerna tillsammans med sin personal utforma två verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av åtgärder grundade på resultatanalysen. Dessa verksamhetsrapporter kommer bilda underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

16 Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? För Centrums förskolechefer och rektorer har processer som fokuserar på pedagogiskt ledarskap varit i fokus under året. Utifrån Helene Timperleys forskning har Centrums ledningsgrupp utforskat och arbetat för att stärka sin förståelse för skolledarens betydelse för verksamhetens resultat, och hur framgångsrika skolledare organiserar och leder lärarnas lärande för att utifrån elevernas behov ständigt pröva och ompröva den undervisning som bedrivs, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse och välbefinnande. Skolledarna har skrivit fram personliga lärandemål att arbeta med kommande läsår. Skolområdets chefer har också deltagit i kvalitetsdialoger utifrån några olika fokusområden. Ett sådant är språk-, läs- och skrivutveckling där syftet varit att kartlägga ett nuläge utifrån rutinen för arbetet med elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Ett annat område, som cheferna kontinuerligt fört kvalitetsdialoger kring är Analys som ett led i att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Målet med kvalitetsdialogerna är: Stärka det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med att organisera för kvalitetsdialoger är: Skapa Forum för strategiska dialoger kopplat till vårt systematiska kvalitetsarbete Organisation för praktikuppföljning Identifiering av viktiga frågor och lärbehov Underlag för delårsrapportering till kommunen/politiken En beskrivning av nuläget för att så småningom kunna yttra oss om effekter Organisation för lärande (samarbete, reflektion, undersökande, feedback) 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Skolledarnas lärandemål domineras av funderingar kring verksamheternas systematiska kvalitetsarbete, hur de i rollen som förskolechef eller rektor kan utveckla och stärka sitt pedagogiska ledarskap och organisera för och bidra till att förbättra verksamheternas resultat. En återkommande fundering rör hur man på enheterna kan utveckla och arbete med analyser för att hitta förbättringsområden. Cheferna träffas kontinuerligt i trios för att i formen för kollegialt lärande hjälpa varandra mot de lärandemål de satt upp för läsåret. I några fall har arbetet utifrån Timperleys forskning och personliga lärandemål lett till organisatoriska förändringar ute i verksamheterna där tar sig an det systematiska kvalitetsarbetet på ett nytt sätt. Kvalitetsdialogen kring språk-, läs och skrivutveckling fokuserade särskilt på hur verksamheterna kan få fatt i barns och elevers språkliga förmågor och kunskaper vid överlämningar och mottagningar och hur detta ska utgöra grunden för en fortsatt undervisning och ett fortsatt lärande. Kvalitetsdialogen fångade ett nuläge där vi fick syn på att överlämningarna och mottagningarna spelar en allt för liten roll i den fortsatta undervisningen och att för liten hänsyn tas till barns och elevers förutsättningar, förkunskaper och behov. Nya språket lyfter, ett kvalitativt kartläggningsmaterial och didaktiskt stöd i ämnet svenska för planering av undervisning och bedömning av elevernas språkliga förmågor, användes främst i årskurserna 1-3 men inte i årskurserna 4-6, trots att det i Centrum finns ett ledningsgruppsbeslut på att detta material ska användas i årskurserna 1-6. Materialet kan ge en kompletterande bild vid överlämningar vid sidan av resultat på de nationella proven. Få skolor hade en samlad dokumentation i form av en handlingsplan utifrån rutinen för arbetet med språk-, läs och skrivutveckling. Dock fanns det skolor som kunde beskriva hur de på ett systematiskt sätt och inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete arbetar med språkutveckling i alla ämnen utifrån forskning. I ett utav skolområdets verksamhetsområden tillsattes en arbetsgrupp som särskilt ska arbeta fram rutiner för överlämningar och mottagningar ur ett 1-16-års perspektiv. I de återkommande kvalitetsdialogerna rörande analys träffas cheferna i tre olika grupperingar. Förskolechefer, F-3 rektorer och 4-9 rektorer. Dessa grupper leds av 1 förskolechef och två Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

17 rektorer som fått roller som kvalitetsledare. Samtliga grupper har under hösten arbetet med att fördjupa sin förståelse för analysbegreppet och analysens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsdialogerna har också möjliggjort praktikuppföljning där verksamheternas analyser i några fall synliggjorts, diskuterats och problematiserats i syfte att ge reflektioner och feedback som kan hjälpa cheferna att utveckla analysarbetet på enheten. Det har inte gjorts några egentliga uppföljningar kring kvalitetsdialogerna rörande analys än, varför det är svårt att uttala sig om ett resultat, men chefer har spontant uttryckt att tillfällena är viktiga då de ger dem möjlighet att reflektera kring och undersöka sin verksamhet och få feedback på sitt arbete från kollegor. 3 Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Införandet av nätverk kring Nya språket lyfter årskurserna 4-6 i syfte att stärka likvärdigheten kring bedömning och undervisning i skolområdet samt skapa en gemensam förståelse för materialet och hur det kan användas i undervisningen, utvecklingssamtal och överlämningar Ny språkdialog uppföljning utifrån insatser för elevers utveckling kring området språk och kommunikation i verksamheterna och i skolområdet. Skolområde Norr Fokus ligger på ett språkutvecklande arbetssätt/förhållningsätt i förskolan. Förskolorna arbetar med detta både inom enheterna och som gemensamma projekt mellan olika förskolor. Medvetet språkutvecklande arbete förs genom boksamtal och ses som ett prioriterat arbete framöver. Kapprumsbibliotek införs i entréerna på förskolor, där föräldrar kan låna hem böcker med sina barn. Att Skriva sig till Läsning provas i enkel variant på förskolorna. Förskolepersonalen dokumenterar kontinuerligt sin verksamhet med fokus på projekten. Vid arbetslagens planering reflekterar pedagogerna tillsammans kring dokumentationen. Detta för att synliggöra vad och hur barnen gör samt vad verksamheten erbjuder. Barnens förändrade kunnande ligger i fokus vid reflektionerna. Ett ökat lärande mellan förskolorna genom att de öppnar upp för varandras verksamheter bl.a. via studiebesök från förskolor inom skolområdet, samt jobbskuggning.. Alla F-5(6) skolor arbetar med Att Skriva sig till Läsning (ASL) och pedagogerna i F-4 ingår i årskursvisa nätverk kopplat till ASL men också med ett generellt fokus på språkutvecklande arbetssätt. Specialpedagoger och/eller klasslärare arbetar med Bravkod, för de elever som är i behov av en åtgärd när för att stödja läsinlärningen/avkodningshastigheten. Insatserna ger goda resultat och vi ser att detta är ett bra förebyggande arbetssätt för att stärka elevernas läs-avkodningsförmåga och öka deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Ytterligare 17 pedagoger, från olika F-5(6) skolor, genomgick i december utbildning i BRAVKOD. 1. Exempel på processer som varit i fokus Matematiklyftet Huvudprocessen Språk-och kommunikation: Språk i alla ämnen ASL Bravkod Utveckla kompetens kring läsförståelsestrategier Utveckla kompetens kring att skriva Faktatexter/ Berättande texter (utifrån skolors olika resultat Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

18 på Np vt 2014) Huvudprocessen Synligt lärande: Kollegialt lärande Olika områden kopplat till BFL; tydliga mål, feedback/feed forward, kamratvärdering 2.Vilka resultat vill vi lyfta fram? Pedagogerna har blivit mer medvetna om det kontinuerliga kvalitetsarbetets betydelse för att nå en ökad måluppfyllelse i vardagen. Utvärderingar och analyser görs i större utsträckning utifrån det målstyrda vardagsarbetet. Det finns en ökad medvetenhet att kunna se barns lärprocesser. Vi ser fortfarande att pojkars resultat i vissa delar är sämre inom svensk- och matematikämnena. Vid en samlad analys av betyg och nationella prov kan vi konstatera att måluppfyllelsen varierar i de olika ämnena. Det går också att konstatera att de elver som inte når målen i svenska eller engelska har svårt att nå målen i flera ämnen. Under året har vi använt hela betygsskalan i högre utsträckning än tidigare. Det vi lyckats mindre bra med är att utveckla elevernas förmåga att skriva berättande texter.här ser vi också en skillnad i genus framförallt i åk 4-5 där flickorna skriver mer innehållsrikt och varierat än vad pojkarna gör. Flickorna är också något bättre på skrivregler och stavning Samtidigt som vi tycker att eleverna generellt är svaga på läsförståelse på söndrumsskolan så har många av våra elever väldigt goda resultat på nationella provet. När det kommer till läsförståelse kan vi inte se skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller de högre betygen. När det gäller det lägre betygen så finns där fler pojkar. Här måste vi arbeta aktivt med val av litteratur för att stimulera till mer läsning. På Valhallaskolan har vi idag ett något svagt resultat på både läsförståelse och förmåga att skriva faktatexter.vi har en större andel elever som läser redan i förskoleklassen. Vi har också en större andel elever som skriver löpande text i åk 1 än vad vi brukar ha. Båda dessa resultat tillskriver vi vårt arbete med ASL som nu omfattar F-3. I Gullbrandstorp når vi generellt sett fantastiska resultat i svenska, dock har alltför få elever det högst betyget i svenska trots att resultat och betyg i övriga ämnen är mycket höga. Många av eleverna i F-Klass på Esperedsskolan kan läsa och alla eleverna i år 1 skriver meningar och en stor del av dem skriver löpande text på Ipads. Båda dessa resultat ser vi som resultat av pedagogernas arbete med ASL. Vi ser också ett bättre resultat än förra året, främst inom läsförståelsedelen i svenska, alla elever i år 3 och 6 klarade den delen i de nationella proven. Arbetet med ASL, boksamtal och BRAVKOD är del i det goda resultatet. Vi ser en positiv utveckling hos eleverna på Kvibilleskolan där ett målmedvetet arbete med struktur, studiero och tydliggörande av kunskapskrav har haft en gynnsam effekt. Genom våra kartläggningar, resultat på nationella prov och uppföljningar kan vi konsatera att vi har genomgående bra resultat. Generellt över årskurserna kan vi se att vi lyckats bäst med att utveckla elevernas läsförståelse, läshastighet och förmågan att samtala kring texter, bilder och andra ämnen.eleverna visar också en relativt stor säkerhet när det gäller faktatexter. Vi ser positiva förändringar beträffande elevprestationer som kan relateras till att lärarna förändrat undervisningen (t.ex. genom Matematiklyftet ) och att de framgångsfaktorerna behöver få spridning till alla ämnen och hela undervisningen. 18 % av eleverna i åk 6 i Gullbrandstorp når det högsta betyget i matematik på de nationella ämnesproven. Detta tror vi är en följd av många års fokusering på matematikundervisningen, matiklyftet har också bidragit till denna postiva utveckling. De senaste tre åren har eleverna lämnat Gullbrandstorpsskolan med allt bättre resultat. Vi har tillsammans analyserat varför vi Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

19 har framgångsrik undervisning. Det finns tre anledningar som vi identifierat: Skolans vision: "Vi tror på dig!" hjälper oss i vårt bemötande och i vårt engagemang. Anpassningarna som vi har gjort för de svagaste eleverna har gynnat alla eleverna. Vihar frångått ensamarbetet, vi arbetar tillsammans. 3 Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Ex på åtgärder: Haverdals skola implementerar "Haverdalsmodellen" som handlar om att göra undervisningen så varierad att den känns angelägen för alla och därmed förbättrar vi möjligheten att alla oavsett kön får möjlighet att lyckas och måluppfyllelsen ökar. (togs fram av skolans lärare då vi deltog i Skolveksprojektet "Genus och ämnesdidaktik) Sambandet mellan språklig förmåga och att kunna lyckas i skolans samtliga ämnen gör att Haverdalsskolan genomför en planerad kompetenssatsning - "att lyfta språket i alla ämnen". Allas involvering i arbetet med skolutveckling betonas. Hög kompetens hos lärargruppen sprids genom ett gott utvecklingsklimat och där skolans (fr.o.m. ht.14) två förstelärare får en framskjuten position utifrån sitt uppdrag. Gullbrandstorpsskolan använder hela betygsskalan vid betygssättningen i åk 6. På skolan har vi arbetat med att eleverna ska få uppgifter så att de har möjlighet att visa kunskaper som genererar de högsta betygen, detta arbete har gett resultat. Dock ska vi bli bättre på att analysera betyg och resultat på de nationella ämnesproven mer i detalj och involvera eleverna i resultaten. Åtgärder ska genomföras och uppföljningar ska ske med täta intervaller. Resultat ska nås snarast efter att åtgärder genomförts. Ibland har vi väntat med uppföljningar och utvärderingar till slutet av termin eller läsår. Under våren 2014 fick vi en fortbildning kring språkutveckling i alla ämnena, inte bara i svenska. Eleverna i åk 8 som inte nått godkänd nivå måste få anpassningar och åtgärder så att de når målen. Detta arbete intenifieras under höstterminen Alla elever på Esperedsskolan arbetar med "En läsande klass" och använder dessa strategier i allt fler ämnen. Lässtrategier och Svanelids stödstrukturer tror vi ska ge bättre resultat i SV, SO och NO. Inom Oskarström F-6 kommer vi att fortsätta vår gemensamma satsning genom att arbeta vidare med "Språkutvecklande arbetssätt". Pedagogerna kommer att vara organiserade i årskursvisa grupper för att komma åt arbetssättet i alla ämnen. I varje årskursgrupp kommer det att finnas en Förstelärare som har till uppgift att leda de pedagogiska diskussionerna framåt under läsåret. Förstelärare på Kvibilleskolan har i sitt uppdrag ett särskilt fokus på att utveckla former för kollegialt utbyte både inom skolan och i vårt vo. I detta läsårs handlingsplan har vi lagt till fler åtgärder för "skriva". Genom att låta eleverna skriva mer tillsammans och med stöd av lärare utifrån olika modeller tror vi oss kunna utveckla såväl pojkars som flickors skrivande. Vi har planerat för ett språkutvecklande arbete med fokus på att utveckla språket i alla ämnen. Vi har tydliga och höga förväntningar på eleverna på Söndrumsskolan. Vi ger eleverna goda exempel på arbeten som är väl planerande, genomförda och utvärderade. Flyttar fokus på bedömningen från resultatet till processen och arbetar med förförståelse exempelvis genom Educreation. Vi försöker öka noggrannheten med att förklara svårbegripliga ord, termer och begrepp. Vi fortsätter med läsprojekt i alla årskurser. Vi arbetar med ipad till alla elever. Med det följer bra möjligheter och tillgänglighet till kompensatoriska hjälpmedel såsom stavningskontroll, talsyntes, göra texten tydlig och inläsningstjänst. I detta arbete måste vi fortsätta att utveckla oss, följa utvecklingen och använda senaste och förfinade tekniken. Att fler lärare blir medvetna om alla de möjligheter som finns. Fortsatt arbete med metoden BRAVKOD. Att göra fler lärare medvetna om metoden och hur den används. På Valhallaskolan arbetar alla med tydliga lässtrategier i allt fler ämnen Vi kommer att arbeta Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

20 än hårdare med att modella i undervisningen. Kommande läsår kommer vi att granska och analysera den "Språkrutin" som vi har tagit fram. ASL har bidragit positivt till elevernas läs- och skrivutveckling. Ett resultat av ASL är att elevernas diskussioner, intresse och motivation för läs och skrivprocessen ökar markant. Vi ser även att bearbetning av texter blir enklare för eleverna. Textbearbetning blir ett naturligt inslag. Pedagogerna ser god effekt av att använda metoden men det skapar också frustration då antalet lärplattor, datorer och skrivare inte räcker till. Pedagogerna utmanas och utvecklas via Nätverken för ASL och Bravkod och nätverksledarna bidrar genom sin erfarenhet och kunskap till likvärdigheten mellan skolorna samt till utvecklingen på den egna skolan. Vi ser att en effekt av boksamtalen är att eleverna har utvecklat förmågorna; jämföra, dra slutsatser och läsa mellan raderna. Vi noterar en högre medvetenhet kring det systematiska kvalitetsarbetet i vardagen. Utvärderingar och analyser görs i större utsträckning utifrån det målstyrda vardagsarbetet. Medvetenheten kring att synliggöra elevernas lärprocesser ökar. Pedagogerna visar större intresse av att lära av varandra och att koppla det vi gör till handledning, litteratur och forskning. Genom BFL-arbetet läggs ett ökat fokus på målet med undervisningen. Lärarna modellar i högre utsträckning än tidigare för att öka elevernas förståelse av undervisningsmålen, eleverna involveras allt oftare i kamratbedömning och självvärdering. Detta arbetssätt tillsammans med Unikums tydlighet gör att både planeringar och bedömningar ger en bred transparens av elevernas kunskapsutveckling och påverkan. En effekt av detta arbete kan också ses genom att allt fler föräldrar loggar in, följer och kommenterar i Unikum. Det systematiska arbetet med kunskapsuppföljning, åtgärdsprogram samt utvecklingsarbete kring BFL (Bedömning för lärande) skapar alltmer trygga och medvetna pedagoger. Pedagoger som arbetar dagligen med att följa/följa upp elevernas kunnande genom olika typer av bedömningar tillsammans med eleverna. Skolområde Söder 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Under hösten 2014 har ett omfattande statistiskt underlag tagits fram för skolområde Söder. Statistiken innehåller kvantitativa data av måluppfyllelse, meritvärden, residualvärden samt nationella prov i olika årskurser för åren Huvudsyftet med underlaget är att utifrån en statistisk redogörelse av måluppfyllelse analysera olika aspekter av lärande och bedömning på olika nivåer i verksamheten; elev-, lärar- och skolnivå. Detta kan ge en god bild av t.ex. elevernas kunskapsutveckling, vilken undervisning som fungerat bra/mindre bra, om det finns barn/elever som har det svårt med ämnen och därmed ej når eller riskerar att ej nå målen. Även ämnesutveckling synliggörs i syfte att skapa utveckla undervisningen så att varje individ ges möjlighet att nå sin fulla potential. Underlaget kan även ge kunskap om fördelning av resurser. Statistiken, som är könsuppdelad på flickor/pojkar, presenteras på olika organisationsnivåer för att möjliggöra t.ex. jämförelser, tolkningar och problematiseringar, men också för att identifiera trender och tendenser som kan vara svåra att lägga märke till på en skola. Beträffande Söders utvecklingsprocesser arbetar vi vidare med det sin långsiktiga utvecklingsprocess kopplat till bedömning för lärande (BFL), en process som vi under det gånga året genomfört en omfattande utvärdering av. Syfte med utvärderingen har varit att skapa en nulägesbild över arbetet med BFL-processen och de fem strategierna i Söders bedömningspolicy för att se vilka styrkor och utvecklingsområden skolområdet har och vilka förbättringar vi eventuellt behöver genomföra. Utvärderingen kommer att bilda underlag för en fortsatt dialog och gemensam analys för skolområdet och för varje skola utifrån frågeställningarna: var är vi, vart ska vi och hur tar vi oss dit? Utvärderingen genomfördes på alla skolor i Söder i form av fokusgruppsamtal på elev och lärarnivå i årskurs 2,5 och 8. Nära kopplad till BFL-processen är Söders sambedömningsprocess. Rektorerna i skolområdet Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

21 har med utgångspunkt i arbetet med nationella prov och bedömning av dessa valt att starta ett gemensamt arbete för att utveckla och stödja arbetet med likvärdig bedömning. Syftet är åstadkomma en högre grad av bedömaröverensstämmelse mellan skolorna i Söder. Pedagoger från samtliga skolor i Söder har deltagit i matematiklyftet under året. Därtill har samtliga skolor påbörjat arbetat med en handlingsplan för språkutveckling i ett årsperspektiv. Söder arbetar aktivt vidare med det nyss nämnda 1-16-årsperspektivet i syfte att stärka banden mellan förskola och skola och se utbildningsväsendet som en helhet. De fem verksamhetsområdena Andersberg, Fyllinge, Snöstorp, Trönninge och Vallås har samtliga fått i uppdrag att tydliggöra den röda tråden mellan förskola och skola i syfte att tillsammans skapa ett tydligt mervärde för barn, föräldrar och personal i vår verksamhet. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Måluppfyllelse: Söder har en högre andel elever som är behöriga till gymnasiet än den totala Halmstad-siffran. Så gäller även andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat något över tid. Generellt ligger flickors och pojkars resultat relativt jämnt, och i flera ämnen till pojkarnas fördel. Detta skiljer sig från Halmstadresultaten, vilka påvisar att flickor i högre grad når högre måluppfyllelse än pojkar. Över tid har pojkar stärkt sina resultat i flera ämnen, så som t.ex. engelska, matematik, no-ämnena och soämnena. Även flickorna påvisar ökade resultat över tid i flera ämnen, så som t.ex. matematik, svenska, so-ämnena, idrott och hälsa, engelska. BFL: Den genomförda utvärderingen av BFL-processen visar att BFL-arbetet gett effekt för elevernas lärande på samtliga skolor i skolområdet. Elevsvaren visar att BFL-processen faktiskt gjort skillnad i praktiken, vi ser spår av att det prövats metoder, strategier och verktyg för att utveckla och synliggöra elevernas lärande genom de fem strategierna i vår Södergemensamma bedömningspolicy. Lika fullt gör vi bedömningen att vi fortfarande är i implementeringsfasen av utvecklingsprocessen kring BFL och i arbetet med bedömningspolicyn. Våra gemensamma styrkor i den Södergemensamma analysen är: Att eleven upplever klassrumskulturen som en lärande plats, en samverkande kultur där elever hjälper och stöttar varandra för att lyckas. Att den formativa återkopplingen sker på ett sätt att eleven kan använda den i sitt fortsatta lärande. Att aktiviteter görs i undervisningen för att tydliggöra lärandet för eleverna var även det ett område som värderades enligt lärarnas svar att det förekommer ofta vara på väg mot en systematik. Elevernas svar värderas mer mot ofta. Våra gemensamma utvecklingsområden kopplat till BFL är: Att stärka eleverna i bedömningen av sina egna prestationer efter uppsatta mål. Självvärdering är det område som visade sig ha störst utvecklingsbehov. Att stärka elevernas medvetenhet om progressionen i kunskapskraven. Att göra eleverna mer medvetna/delaktiga i sitt eget lärande. Att eleverna aktiveras som lärresurs för varandra genom kamratbedömningar. Resultat kopplat till sambedömningsprocessen: Åk I matematik kan vi se att det finns stor samstämmighet kring bedömningen av E-nivån, men att det är större skillnader i bedömningen kring övriga nivåer. I Svenska var samstämmigheten högre på A-nivån. En generell slutsats är att kvalitetsnivåerna behöver tyddliggöras. Vi behöver även arbeta med att bli bättre på att uttrycka progression. Åk Lärarna i alla ämnen upplever en hög grad av samstämmighet i sina bedömningar på A-, C- och E-nivån. Lärarna efterfrågar mer tid till bedömning både enskilt och i kollegiet. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

22 Åk. 7-9 De flesta ämnena beskriver en samstämmighet mellan skolorna. De ämnen som haft NP längre har en större vana att bedöma utifrån anvisningar. Vi har tittat på årets resultat och kan dra slutsatsen att progressionen i ämnena måste diskuteras ytterligare. Det är snåla betyg i åk. 7 och 8, medan alla betyg är möjliga i större utsträckning i nian. Progressionen är alla betyg möjliga att nå alla terminer? Generellt har möjligheten till sambedömning på hemmaplan varit en framgångsfaktor inom varje verksamhetsområde årsperspektivet: Skolområdeschefen kan urskilja ett förtätat samarbete mellan förskolechefer och rektorer i skolområdet, ett rikare meningsutbyte mellan våra olika verksamheter och en större öppenhet för det gemensamma uppdrag som vi i grunden och botten har. Vi är på god väg på färden in i ett kollegialt lärande på ledarskapsnivå, en färd som kommer berika ledarskapet och i förlängningen därmed hela verksamheten. 3 Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? BFL-processen: Utvärderingen har synliggjort ett antal utvecklingsområden kopplat till BFLprocessen (se ovan). På södergemensam nivå arrangerade vi därför en föreläsning med Marie Israelsson med rubriken Bedömning i vardagen. Israelsson har varit med om att arbeta fram kriterierna i den nya betygskalan. Föreläsaren fick i uppdrag att särskilt tala om ovanstående utvecklingsområden. Samtliga rektorer och pedagoger i Söder deltog. Vidare har två skolor arrangerat en gemensam dialogkonferens för inspiration och kollegialt utbyte kring hur de ska arbeta vidare med BFL och hur de kan inspirera, stötta och lära av varandra. Därtill har varje skola gjort egna åtgärder utifrån sin skolas analys. Några skolor har till exempel börjat använda skolverkets webbaserade bedömningskurs för åk De har konkretiserat och satt mål för Söders bedömningspolicy för sin skola vad de speciellt behöver jobba vidare med. Rektorerna har i sina medarbetarsamtal lyft varje lärares arbete/självvärdering utifrån bedömningspolicyn, där medarbetaren har fått sätta mål för sitt arbete. Sambedömningsprocessen: Vi har, som nämnts ovan, arrangerat en södergemensam fortbildningsdag med föreläsning av Marie Israelsson under rubriken Bedömning i vardagen. Inför nästa års sambedömningsdag ska alla få samma förutsättningar att förbereda sig och efterarbeta oavsett verksamhetsområde. På varje skola kommer vi att försöka ta fram avidentifierade elevexempel för att synliggöra progression och kvalitetsnivåer. Vi måste tydliggöra och arbeta med lärarnas förståelse att alla betygssteg ska kunna nås i även i 7:an och 8:an. Fortsätta ta stöd av de nationella proven i vår undervisning årsperspektivet: Söder har satt upp ett mål och en strategi kring det kollegiala lärandet i ett 1-16-årsperspektiv, och vi arbetar målvetet vidare med denna långsiktiga plan. Syftet är att vi tillsammans ska forma en lärande organisation, inom vilken vi drar nytta av varandras kompetenser och utvecklar vårt ledarskap till gagn för hela verksamheten. Kjell Ekstam skriver: Framtidens ledarskap är att leda lärande (Ledarskapets hörnstenar, s. 188). Mätetal Målvärde Utfall 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 92,2% 3.2 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 3.3 Kostnad per betygspoäng 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt och betygen A, B och C ska öka. 3.5 Kvalitativ uppföljning av skolornas system för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen i alla årskurser. 3.6 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

23 Mätetal Målvärde Utfall 3.8 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9. Aktiviteter Senaste kommentar Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål) Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. Senaste kommentar Förvaltningsgemensamt Barn och ungdomsförvaltningen har under 2014 tagit fram en målbild för det fortsatta arbetet med IKT. Det finns tydliga indikationer på att digitaliseringen av förskolan och skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa fler och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringen, till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus på teknikinvesteringar, utan att man ser fortbildning och digitaliseringen i ett större samhälls- och utvecklingsperspektiv. Barn och ungdomsförvaltningen befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa. Varje dag adderar internet, ny teknik, nya appar, program, osv nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där till exempel ökad variation, samarbete, delning och individualisering kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steget mot ett digitaliserat lärande, vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara och att till exempel internet och sociala medier blir en naturlig del av lärandet. Under 2014 har EU-projektet Imalie startats upp. Imaile är ett samarbetsprojekt inom EU där Halmstads kommun är ko-ordinator. Projektet handlar om att utveckla ny digital teknik för ett bättre individuellt lärande. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg, den ger nya möjligheter att lära och att uppfatta världen. Den ger också nya möjligheter att samarbeta, dela, undersöka och vidare utveckla ny teknik, och ger både elever och Halmstads kommun bättre möjligheter att stå väl rustade för ett framtida samhälle. Användandet av digitala verktyg och digitala plattformar är en av de avgörande faktorerna för hur förskole- och skolutvecklingen inom förvaltningen leder framåt. Användningen av de olika plattformarna/systemen och dess funktioner utvecklar både lärandet och vår kommunikation med elever och vårdnadshavare. De digitala verktyg som nu finns för den pedagogiska dokumentationen i förskola och till grundskolan, närvarohantering och samarbetsytor för information ska vara väl anpassade för att utföra våra uppdrag. För att göra informationsvägarna enklare och tydligare har ett arbete påbörjats med att binda ihop systemen för att förenkla för alla användare. Som exempel når vårdnadshavare, elever och pedagoger alla skolsystem med EN inloggning. Säkerheten blir högre även vid inloggning hemifrån då elever och personal använder sin ordinarie nätverksinloggning i Halmstads kommun och vårdnadshavare använder e-legitimation. Epostsystem har bytts ut och nu har såväl som pedagoger som administrativ personal inom Halmstads kommun gemensam e-post. Pedagogiken har utvecklats hos många pedagoger, där IKT och internet integrerats i lärandet Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

24 och därigenom förändrat undervisningen. Anställda inom förskolan och grundskolan har erbjudits utbildningar i användandet av digitala verktyg. Datastudion och IKT-inspiratörer har under året bedrivit fortbildning i bl.a. användning av verktygen för dokumentation, applikationer för ipad, Croomebooks, Google Apps och Office 365. En stor utbildningsinsats har genomförts på Datastudion under hösten där anställda i Halmstads kommun har fått stöttning i att genomföra e-medarbetaren. Det har även köpts in externa kompetensutvecklingsinsatser för förskola/skolans personal i samband med hårdvaruinvesteringar, och programmering och 3D-teknik, som riktats till enstaka skolor. Målet med denna satsning är att höja den digitala kompetensen hos personalen och känna en förtrogenhet med de olika digitala verktygen. Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Utökat antalet digitala verktyg så som ipads och datorer ute i verksamheterna. Ett verksamhetsområde har gått från PC-miljö till Mac-miljö. De praktiska processerna tar mycket tid och energi för både personal och elever tex uppstart och underhåll av Ipads. Det kollegiala lärandet kring IKT har lyfts i olika forum för att öka likvärdigheten inom kollegiet och mellan de olika klassrummen. De digitala verktygen används mer och mer som en del i undervisningen vilket förändrar undervisningen positivt. De digitala verktygen ses som ett naturligt hjälpmedel (kompensatoriskt syfte) för barn i behov av stöd för sitt lärande (t ex inläsningstjänst, talsyntes, appar..). Lärplattornas innehåll anpassas efter elevers behov. Digitalt lärande: programmering (samarbete med forskare vid Lunds universitet), ipads som ett kreativt verktyg, sociala medier används i undervisningen, flippat klassrum, digitala verktyg. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi ser att det är mycket svårt att säkerställa ett resultat av de satsningar som gjorts. Vi ser att användandet av IKT har ökat på flera sätt. Att byta till Mac-miljö har varit tidskrävande för att få allt att fungera. Vi kan se att de digitala verktygen stärker elevernas lust att lära, deras förmåga att samarbeta stärks, deras digitala kunnande. Däremot behöver vi stärka elevernas kompetens kring att hantera ordbehandling mm Lärarna använder lärresurer via nätet (internet) mer. Behov av att utrusta skolorna med fler accesspunkter, iprintkompativa skrivare/ kopiatorer, laddskåp/ laddvagnar. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi har utökat antalet datorer och ipads, program, fortbildning för pedagoger. En skola har personal från It-service två timmar/vecka för att bättre hantera de löpande tekniska problemen. En del verksamhetsområden har fått ta medel från IKT-satsningen och lägga på läromedel, då befintliga medel till läromedel inte räcker till. Skolområde Norr 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Vi har haft utbildningar till personalen på den nivå som de har behövt för att kunna arbeta med olika digitala verktyg, ex Cleverboard, ipad olika läromedel (Espresso) osv Lektioner och material finns tillgängliga på nätet så att eleverna kan hämta och titta på det så många gånger som de behöver. Här lägger även läraren upp länkar till filmer, bilder och dokument som ger eleven ett bra stöd i sitt lärande Eleverna får flera alternativ att visa sina arbeten utöver de traditionella. Vi arbetar med film och bilder, utifrån elevens förmågor. Det som är mest glädjande är att elever som har läs- och skrivsvårigheter har fått ett användbart redskap i sitt skolarbete. Det finns appar som hjälper eleverna med skriv/stavningsstöd, hitta synonymer, översätta ord, ordlistor och en uppsjö av andra hjälpmedel. Detta ser vi som en väldigt stor hjälp för våra elever och det märks också i elevernas måluppfyllelse. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

25 Våra elever arbetar med ASL. Skolorna har nätverksledare inom ASL, vilket innebär en klar kompetenshöjning när kollegiet kan ställa frågor och utvecklas kontinuerligt. Lärare arbetar med olika typer av redovisningar via läsplatta och dator. Den pedagogiska dokumentationen görs till huvuddelen med IKT-verktyg. Att använda projektor för att tolka sagor, lekar osv tillsammans med barnen samt för att snabbt återkoppla med barnen kring aktiviteter och lärande och barnens egna alster. Dokumentationen har förenklats genom att det är lättillgängligt att ta bilder som både kan sparas och infogas. Genom att flera avdelningar har en projektor så kan bilder och filmer visas i gemensamma sammanhang där barnen ges möjlighet till reflektion vilket stimulerar språk- läs och skrivutveckling. Flera avdelningar har skapat blogg som syftar till att vara ett språkutvecklande verktyg för att informera föräldrar. Detta leder i sin tur l till samtal i hemmen om vad barnen har gjort och lärt på förskolan. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? ASL ökad textproduktion, ökat samlärande, ökad elevdelaktighet, mer varierad undervisning, mer varierade redovisningsformer. Vi ser idag elever som tidigare behärskar både att läsa och skriva med mycket större flyt. Vi ser också en större andel elever som skriver längre texter tidigt. Dessutom har vi stor lust och entusiasm hos våra yngre elever kopplat till skrivandet på skrivplatta. Bland våra äldre elever är vi särskilt nöjda med att alla kan hitta ett sätt att redovisa sina kunskaper. Alla elever kan läsa in, spela in filmer osv för att visa sina kunskaper. Några lärare arbetar med flippar till sina klasser för att öka förförståelsen. Vi har idag elever som arbetar med programmering tillsammans med en lärare. Nyhetsinspelningar har ökat elevernas intresse för det som händer i världen. Pedagogerna använder sig av lärplattor, kanon och dator vid dokumentation, reflektion samt planeringsarbete. Lett till ökad delaktighet och ökat engagemang samt att man gemensamt reflekterar (barn och pedagoger). Hittat nya användningsområden för kanon/interaktiv tv. Exempelvis, läsa saga genom att visa den på tv/kanon. Barn som annars varit svåra att få intresserade/delaktiga har mycket lättare fångats av detta arbetssätt. Bilden ger stöd för de samtal man för kring det man läser. Ökad användning av lärplattan som hjälpmedel vid arbete med barn i behov av stöd skapar större möjlighet att fånga barnens fokus/intresse. Leder i sin tur till ett ökat lärande genom barnens direkta reaktioner och möjlighet till reflektion kring sina erfarenheter och upplevelser. En viktig del i arbetet med språkutveckling i alla ämnen! Man har värderat pedagogiskt syfte och tagit bort/lagt till appar. Fler pedagoger använder IKT i sitt pedagogiska arbete. En flerstämmig miljö där barnens vardag blir synlig på flera sätt. Personalen ser det som en klar fördel att använda sig av Ipad och projektor. Fortfarande är utbildningsnivån varierande och en del av personalen känner sig osäker inom IKTanvändandet. En ökad medvetenhet hos föräldrar om verksamheten på förskolan genom digital dokumentation. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Fler lokala träffar i ASL. Lärares lärmöte kommer under vt att läggas samtidigt som Torg-IT, vilket ger kompetensutvecklingstillfälle. Lokal kompetensutveckling genom auskultationer i förstelärares klassrum. Utbildningar på olika nivåer för att säkerställa att alla pedagoger faktiskt arbetar med digitala Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

26 verktyg. Alla pedagoger ska arbeta med stöd av dator eller läs/skrivplatta. Vi anser att våra elever arbetar bättre med stöd av digitala verktyg därför har vi satsat på ökat inköp av läsplattor. Vi funnit att våra elever behöver bättre kännedom om vad man får göra, använda, hämta bilder ljudfiler osv. Därför har vi planerat ett tema på elevens val som innefattar källkritik, programmering och sociala medier. Fokus på det digitala dokumentationsmaterialet så det är känt och förstått av alla synliggöra tydlig koppling mellan konkretiserat mål för verksamheten och material i form av bilder, filmer, reflektioner, m.m. Spridning av erfarenheter från vårt internationella projekt och det material vi har genom presentation på workshop för hela området, tanken är att det kan spridas vidare i Norr. Investering av nya projektorer för tillgänglighet och likvärdighet ska råda på förskolornas alla avdelningar. IKT-verktygen ska finnas naturligt och verksamhetsnära och inte vara "happenings" som man använder ibland vid speciella tillfällen. IKT-kväll med work-shop för hela Söndrum i December, samt användande av IKT-inspiratörer och datastudion för att öka på pedagogernas kompetens. Skolområde Söder 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Tekniktäten i verksamheterna ökar, och med tilltången till tekniken (inte minst i förskolan) har också teknikanvändningen ökat. Förskolan har arbetat mycket med att digitalisera det systematiska kvalitetsarbetet/den pedagogiska dokumentationen. Vi har satsat på fortbildning för våra pedagoger, vilket har stärkt deras aktörberedskap i arbetet med digitala verktyg. Vi kan se hur allt fler pedagoger arbetar med till exempel ASL, med bloggar, med digitala elevportföljer och med digital planering av den egna undervisningen. Vi arbetar också aktivt med digitala verktyg som kompensatoriska hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd både på individ- och på gruppnivå. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Ökad tekniktäthet och satsning på fortbildning har skapt en ökad digital kompetens bland pedagoger i förskolan och skolan. Detta har öppnat upp för nya undervisningsmetoder och en tillgång till undervisningsmaterial som sträcker sig vidare utöver läroboken. Den digitala komptensen bland våra pedagoger är dock fortsatt mycket varierande. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi kommer att fortsätta satsa på att förtäta tekniktillgängligheten i våra förskolor och skolor samt stödja våra pedagoger i deras digitala kompetensutveckling med fokus på att utmana den traditionella läroboksundervisningen och ta tillvara de möjligheter som tekniken faktiskt erbjuder (utan att tekniken som sådan blir ett självändamål). Mätetal Målvärde Utfall 4.1. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (Praktisk IT- och Mediekompetens) 4.2. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) 4.3. Datortäthet - antal datorer/elev Datortäthet - antal surfplattor/elev Aktiviteter Senaste kommentar Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

27 Aktiviteter Senaste kommentar Kompetenshöjande insatser. Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen. 3.2 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Senaste kommentar KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? När 2014 går mot sitt slut så är det tydligt att processen med att nå de målgrupper som ej tidigare sökt sig till verksamheten fortsatt. Det är ungdomar mellan 13 och 16 år. Det är barn, ungdomar och vuxna som behöver stöd med att integreras i det svenska samhället. Det är flickor och kvinnor. Processen tydliggör fortsatt att teknikområdet behöver synliggöras ytterligare och än mer diskuteras utifrån demokratibegreppet. (Se även skolverkets rapport Teknik gör det osynliga synligt rapport 2014:04). Halland har en teknisk industri som ständigt efterfrågar tekniker och ingenjörer och vårdsektorn är på stark frammarsch när det gäller teknikutveckling för att nämna ett par exempel. Det innebär att det finns en arbetsmarknad som efterfrågar teknisk kompetens och som behöver stöd med att väcka teknikintresset och vägleda barn, ungdomar och vuxna till yrken inom teknikområdet. Halland har ett starkt utbud av teknisk utbildning som står sig bra nationellt, ett samarbete med näringslivet genom Teknikcollege Halland och den röda tekniktråden. Processen behöver fortsatt handla om att ge fler möjlighet till bra utbildning, arbete, stimuleras till att ta fram nya innovationer och att starta nya företag. Lyhördhet inför invånarnas önskemål i kombination med hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut har stått i fokus. Ungdomarna är ett bra exempel på detta där KomTek lyssnat in deras behov och tankar inför utformning av verksamhet samt gjort en koppling till arbetsmarknadens behov. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? KomTek på arabiska Teknik på lördagar för nyanlända ungdomar Teknik för vuxna kvinnor med barn - från Syrien och Irak Satsningar på den s k makerspace-rörelsen för ungdomar mellan 13 och 16 år Särskilda tjejkvällar med teknik Elreparera på Vallås skippa slit och släng loppisfynd blir som nya Företagssafaris för elever, lärare och lärarstudenter Engagemang i Skola mitt i byn -projektet Stärkta samarbeten med HFAB, Teknik- och fritidsförvaltningen, UAF, högskolan Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

28 Tonåringarna har hittat till KomTek 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Åtgärder som vidtagits är utveckling, förvaltning och utökning av ovannämnda insatser då deltagarna efterfrågar detta och kommuninvånare hör av sig med önskemål som rör dessa satsningar. Makerspace-rörelsen för ungdomar är ett sådant exempel där efterfrågan ökat kraftigt under senare delen av HFABs engagemang på Vallås har fortsatt under hösten och samarbetsavtal för nästa år är skrivet. Både fritidsverksamheten och skolverksamheten på KomTek tar i separata rapporter upp mer i detalj det som har vidtagits se KomTeks hemsida. Samarbetet med Teknik- och fritidsförvaltningen kring jämställdhet och mångfald är ett exempel på hur man mer förvaltningsövergripande kan ta del av varandras erfarenheter och arbeta med målet utifrån invånar-, anställd- och ledningsperspektiv. KomTek fokuserar fortsatt på att tillsammans med andra förvaltningar och kommunala bolag, skapa goda mötesplatser, ständigt arbeta med och förbättra frågor kring jämställdhet, mångfald, bemötande och attityd i relation till kommuninvånarna. Detta sammantaget öppnar dörrar, skapar dialog, mod och synliggörande som främjar möjligheten för de många att påverka kommunens utveckling. Mätetal Målvärde Utfall 5.1 Nöjd-inflytande--index avseende helhetsbetyg 100% 98% 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

29 Aktiviteter Senaste kommentar Inkluderande arbetssätt inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan Användande av resultat från LUPP, Halmstadprojektet, SKL:s Mjuka värden 3.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål) Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. Senaste kommentar KomTek Fokus ligger fortfarande på de processer som arbetar med att stärka samverkan skola/näringsliv. Möjliggöra för fler pedagoger, lärarstudenter och studie- och yrkesvägledare att komma ut på företagsbesök och skapa kontakter med arbetslivet samt kunna koppla detta till läroplan. Eleverna själva ska också ges möjlighet att komma närmare arbetslivet dock tydligt att pedagoger och studenter behöver mer erfarenhet. Barn och ungdomar har under året besökt företag runtom i Halmstad. Här har lärarna arbetat i projekt på skolorna för att eleverna ska få en bredare och bättre bild av arbetslivet. En del i detta har varit just företagsbesök och arbetsuppgifter kopplade till dessa. Lärarstudenter och lärare har i kombination med företagssafaris haft arbetsuppgifter kopplade till skolans arbete. Arbetsplatser som har fått besök under året är bland annat Dormer Tools AB, Tylö AB, Sandvik Coromant, Martin & Servera, Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

30 Halmstad Mekaniska AB, Halmstad El, Biltema, Cervera, Barn- och ungdomsförvaltningen, HNAB, Waco Jonsereds, Bröderna Jansson, HFAB, IMAB, Heléns Rör, Motorhalland, Rejmes, Remeda AB, HMS, Fritz Blommor, Scandic Hotel, Kents Tryckeri, HMS och DH Solutions.. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

31 Östergårdslärare provar lastbil på Rejmes, kollar in senaste tekniken på Dormer och får en inblick i modern lagerhantering på Martin & Servera. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Det är fortfarande själva organisationen av ovanstående som är viktig. Företagen och skolorna behöver en koordinator som kan samordna arbetet mellan skolan och arbetslivet och som tydliggör för båda parter vad som krävs för att allt ska fungera. Under 2014 har detta fallit väl ut med de koncept man har provat och flera hundra pedagoger, lärarstudenter, barn har fått möjlighet att besöka arbetslivet i olika konstellationer. KomTek har organiserat arbetet med de olika besöken, förberedelser och uppföljning och det praktiska runtomkring. Särskilt givande är att kunna möjliggöra för fler pedagoger och lärarstudenter att få ökad erfarenhet när det gäller det lokala och regionala arbetslivet. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Det är många barn inom BUF och allt måste sättas i ett rättviseperspektiv. Således krävs ökad satsning på organisation och underhåll av de företagsnätverk som byggts upp för att alla elever ska få möjlighet att besöka arbetslivet på ett fungerande sätt där båda parter ser en winwinsituation. På sikt kan man bygga in detta i skolans arbete så att arbetsplatserna med god framförhållning får reda på när och hur man förväntas ta emot elever. Parallellt är önskvärt att man arbetar med handledning för företagens personal så att de vet vad som förväntas i mötet med barnen. Det är också angeläget att goda exempel sprids så att både skolor och arbetsplatser kan ta del av det som görs. Detta har förbättrats under 2014 med information, mässa och dialog. Arbetslivet mycket positivt till samverkan dock krävs ökad framförhållning från skolorna. KomTek har haft rollen som organisatör/koordinator och har sedan många år ett förtroende hos flera av Hallands företag efter långt samarbete. En viktig erfarenhet under 2014 är att man även i fortsättningen lägger fokus på att just pedagoger och lärarstudenter kommer ut i näringslivet så att man ser mening och syfte med en ökad kunskap om det arbetsliv som elever ska möta och de företag som verkar för att Halmstad ska utvecklas och skapa goda möjligheter för framtida kommuninvånare. Pedagoger kan då skapa egna kontakter och ser kopplingar till skolans arbete och läroplanen med stöd av KomTek. Det finns företag i dag som gärna är faddrar/kvartersstöd m m och samtliga årets erfarenheter har resulterat i förbättrad samverkan både lokalt och regionalt med flera koncept som är applicerbara ute bland alla kommunens skolor. Mätetal Målvärde Utfall 6.1 En översiktsbild av hur många elever som deltagit i samarbeten med arbetslivet under ett läsår 6.2 En översiktsbild av hur många aktörer som varaktigt knutits till organisationen som ska stimulera samverkan skola/näringsliv som t ex Ung Företagsamhet, Snilleblixtarna, Framtidsfrön 6.3 En översiktsbild av hur många företag som deltagit i samarbeten under läsåret 6.4 Antal lärare och handledare från företag som deltar i kompetensutveckling för att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv t ex Matena 6.5 Antal styrgruppsmöten som genomförs i den nya organisationen med koordinatorskap och vars främsta uppgift blir att stärka samarbetet skola/arbetsliv Aktiviteter Senaste kommentar Samarbete med näringsliv, högskolan samt andra organisationer och aktörer Studie- och yrkesvägledning Teknikkoordinering Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

32 Aktiviteter Senaste kommentar Projektet Made in Halmstad Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap samarbeta med KomTek, näringsliv och andra aktörer Senaste kommentar KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Den stora upptäckardagen på Arenahallen i maj har präglat KomTek-året både före, under och efter själva mässdagarna. Planeringen för och arbetet med nästa års stora upptäckardag är redan i full gång under hösten Flera tusen barn, lärare, lärarstudenter och företag i en gemensam mässa för alla åldrar. Lärarna och eleverna börjar redan under hösten att arbeta med upplägget och företagsbesöken allt med koppling till läroplanen. Den stora upptäckardagen kommer att vara den process som blir huvudspår i arbetet med ovannämnda mål framöver. Snilleblixtverksamhet och KomTeks nära samarbete med lärare i Halmstad inom just entreprenörskap är också framgångskoncept som får en fortsättning under Vilka resultat vill vi lyfta fram? Mässan för förskola och grundskola - Den stora upptäckardagen ett måste! Barn och lärare, företag och högskola alla får syn på varandra och nyfikenhet väcks och kunskap erövras när de olika världarna möts och samverkar. Många nya kontakter knöts. Eleverna hade under lång tid i skolan förberett dagen och jobbat med sina uppfinningar och var stolta i mötet med varandra och juryn. Lärarna kunde med enkelhet koppla arbetet till läroplanen. Ett återkommande forum som Den stora upptäckardagen behövs i Halmstad och i mars 2015 förbereder man nu åter för en mässa på Arenahallen. Det blir en inspirationsdag för de många och ett sätt att sprida goda exempel kring det entreprenöriella lärandet och underlätta för samverkan skola/näringsliv. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Fortsatt fokus på samverkan med arbetslivet i de forum och konstellationer som nu har etablerats. Mässan blir en direkt åtgärd utifrån årets verksamhet och en förhoppning är att Halmstad kommun permanentar detta så att förskola och grundskola har en årligen återkommande mötesplats för inspiration, innovation och kontakter med omvärlden. KomTek har under november 2014 påbörjat hela förberedelsearbetet med mässan 2015 och konceptframtagning med koppling till läroplanen och samverkan med arbetslivet är redan igång. Flera medverkande aktörer från årets mässa har redan tackat ja till medverkan Utöver det fortlöpande arbetet i skolorna och det som sker inom ramen för KomTeks verksamhet så ser KomTek Den stora upptäckardagen som det som bör utvecklas och prioriteras framöver. Själva dagen är resultatet av ett terminslångt arbete med fokus på entreprenöriellt lärande. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

33 Mässan innehöll allt nästan 2000 barn besökte Arenahallen. Mätetal Målvärde Utfall 7.1 Uppföljning av antal deltagare i fortbildningar kring entreprenörskap via KomTek etc Beskrivningar av skolors arbete med entreprenöriellt lärande. Aktiviteter Senaste kommentar Utvecklande av entreprenöriellt lärande i skolan Teknikkoordinering Projektet "Made in Halmstad" Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

34 3.4 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål) Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska. Senaste kommentar Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Vårt främjande och förebyggande arbete kopplat till värdegrundsarbetet (utifrån likabehandlingsplanen). Utöver det ordinarie arbetet som beskrivs i likabehandlings- och elevhälsoplan har två skolor startat en fadderverksamhet.utvecklande av elevhälsan bl a främjande och förebyggande elevhälsoträffar.skolutvecklande projekt utifrån trygghet och studiero, involvera eleverna och bl a koppla det till klassrumsmiljön. Vi har i skolområdet arbetat fram en riktlinje för hur vi ska arbete med elever som har stor psykisk ohälsa och/eller stora svårigheter att nå målen i skolan och kommit fram till att vi på alla enheter måste kunna erbjuda alternativa och kompletterande lärmiljöer inom den egna verksamhetsens ram. Kompetensutveckling kring lågaffektivt bemötande för att kunna möta och förstå barn och elever med bl a neuropsykiatriska funktionshinder. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Hälsosamtalen som genomförs av skolsköterskan har under det senaste året uppmärksammats av rektorerna som ytterligare ett värdefullt underlag för analyser på såväl individ-, grupp som organisationsnivå. Fler och fler rektorer arbetar systematiskt med att skaffa sig varierande och informationsrika underlag för att följa upp inte bara kunskapsuppdraget utan också värdegrundsuppdraget i skolan. Vi har identifierat ett behov av att utöka elevhälsans resurser på flera av våra skolor. En stor del av det utökade behovet har att göra med det ökade antalet nyanlända elever i våra verksamheter. Vi anser också att vi måste samordna våra insatser med bla soc och bup för att kunna möta hela familjer kring deras situation och många ggr tuffa erfarenheter som flyktingar. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Alla skolor finansierar en utökning av skolvärdstjänsterna på bekostnad av lärartjänster. Detta görs för bla för att minska den psykiska ohälsan bland våra ungdomar samt för att öka tryggheten på våra skolor.i december 2014 har vi kartlagt vilken utökning av elevhälsan som måste komma till stånd under För att inte behöva finansiera allt med elevpengen (som redan är svår att få att räcka till) så har vi sökt statligt bidrag för finansieringen under Hur vi ska lösa finansieringen efter 2015 återstår att se. Önskan finns och initiativ har tagits för att utveckla ett närmare samarbete med andra instanser som är viktiga för elevernas välmående, så som BUP, Soc. Vi känner ett behov av att förvaltningsledningen inom respektive verksamhet engagerar sig för att vi ska komma vidare. Skolområde Söder 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Verksamheterna i söder arbetar målmedvetet och kontinuerligt med att utveckla elevhälsoarbetet, till exempel genom kartläggningar av trygghet och hälsa. Alla enheter har tydliga rutiner för sitt elevhälsoarbete. I detta arbete ingår ett aktivt värdegrundsarbete med exempelvis läs- och forskningscirklar på både enhets- och på södergemensam nivå. Skolområde Söders gemensamma forskningscirkel, som startade hösten 2012, kring värdegrund och likabehandling avslutades under Forskningscirkeln har syftat till att vidmakthålla och utveckla trygga lärmiljöer för alla barn och elever. Cirkeln har letts av Marie Wrethander, fil. dr i pedagogik, som arbetar vid Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

35 specialpedagogik. Nätkränkningar är ett växande fenomen och Fyllingeskolan är exempel på en enhet som arbetat fram ett material på just temat nätkränkningar. Materialet ska använda i livskunskapsundervisningen för de olika stadierna. Syftet med temat är att öka kunskapen kring detta ämne hos både elever och personal utifrån behov som framkommit i genomförd trivselenkät med skolans elever, samt att färre elever upplever sig kränkta via nätet. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Resultatet mellan olika skolor i söder skiftar ganska mycket beträffande de mjuka värdena, något som åtminstone delvis på beror stora skillnader i socio-ekonomiska förutsättningar. Det finns skolor med positiva resultat och positiva trender, men också enheter som har betydande utmaningar. I något fall efterlyses bättre kommunikationen och samverkan med BUP och socialförvaltningen, där det befintliga samarbetet inte upplevs som funktionellt. Det finns även enheter som upplever befintlig budgetram och den socio-ekonomiska resursfördelningen som otillräcklig för att möta de mest komplexa elev- och föräldraärendena. Arbetet i forskningscirkeln har lett oss fram till många viktiga insikter: Vuxna måste vara goda föredömen i ett värdegrundsperspektiv. Det är viktigt med engagerade och uppmärksamma pedagoger. Värdegrunden är en fråga för all personal och kräver samarbete. Det är viktigt att skapa förståelse bland personalen för hela uppdraget. Alla barn är allas barn. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? De enskilda enheterna och skolområdet fortsätter att arbeta med värdegrundsarbetet, som en ytterst väsentlig del skolans uppdrag. Skolledningen arbetar aktivt med elevhälso- och trygghetsteamen, kartläggningsmetoder och aktuella åtgärder utifrån de behov vi ser. Skolområdeschefen vill i sammanahanget tydligare koppa värdegrundsarbetet till det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att synliggöra befintliga utvecklingsområden och därigenom också öka aktörsberedskapen. Mätetal Målvärde Utfall 8.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa/elevhälsobokslut 8.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP) Aktiviteter Senaste kommentar Elevhälsobokslut Se bilaga 1 Värdegrundsarbete Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP Antal flickor och pojkar som upplever sig kränkta ska minska Senaste kommentar SKL's enkätundersökning Mjuka värden Enkäten genomförs från och med 2013 en gång/termin, dvs. två gånger per år, i samtliga skolor med elever i åk 5 och åk 8. Tidpunkten väljs årligen ut så att den matchar rapporteringar enligt visionsstyrningsmodellen och SKLs årliga insamling. BUFs jämställdhetsutvecklare är ansvariga för att enkäten finns upplagd och fungerande i Fronter i samverkan med Datastudion. Jämställdhetsutvecklarna erbjuder även utifrån behov stöd till skolornas rektor vid t.ex. analys av resultat och integrering i skolans likabehandlingsarbete. Det förvaltningsgemensamma resultatet sammanställs och analyseras av Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

36 jämställdhetsutvecklarna. Sammanställningen och analysen integreras i förvaltningens rapportering enligt visionsstyrnings-modellen, vilket sker genom avdelning utveckling och kvalitet. Det förvaltningsgemensamma resultatet, (som är ett genomsnitt av de två uppföljningstillfällena), rapporteras in till SKL så att Halmstads kommun deltar i Öppna jämförelser från och med Sammanfattning av enkätsvaren Mjuka Värden ht 2014 Svarsfrekvensen av enkäten är 83 % (73 % vt-14) och har besvarats av elever i åk 5 och åk 8 i Halmstad kommuns grundskolor. Enkätsvaren indikerar till stor del positiva resultat, men även en del utvecklingsområden. Resultatet i mjuka värden och de sju frågor utgör därmed en viktig del i att utveckla verksamheten och kvalitetssäkra såväl på organisations som på skolnivå. Positiva trender Samtliga sju påstående, omkring trygghet, inflytande, stöttning i skolarbetet, måluppfyllelse och lärarens förväntningar, har visat på positiva utvecklingstrender. Närmare 96 % av elever i åk 5 och åk 8 upplever sig trygga i våra skolor. En stor andel elever i åk 5 och åk 8 är nöjda med den hjälp som ges från läraren. Flickorna och pojkarna anser även att deras åsikter tillvaratas och ca 72 % av våra elever upplever lust och nyfikenhet i lärandet. Gemensamt är att 86 % av pojkarna och flickorna anger att de vet vad de ska kunna för att uppnå målen, hur de går för de i skolarbetet samt vilka förväntningar som finns. Utvecklingsområden Fortfarande återstår ca 4 % av elever som upplever känslan av otrygghet, vilket kräver långsiktiga insatser av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. Flickor i åk 8 är något mer otrygga än pojkar i samma årskurs. Pojkar i åk 8 är något mer missnöjda med den hjälp och stöttning som ges i skolan. Flickor i åk 8 anser i större uträckning att deras åsikter inte tillvaratas. I detta påstående har en viss försämring identifierats över tid, mellan åk 5 och åk 8. Ett fortsatt och ständigt förbättringsområde för pedagoger är att skapa lust och nyfikenhet i lärandet. Närmare 28 % av eleverna i åk 5 och åk 8 upplever minskad lust och nyfikenhet att lära. Resultatet pekar på en försämring och tillbakagång i synnerhet när det gäller flickor och pojkar i årskurs 8. Vi ser även en märkbar nedgående utveckling då eleverna över tid, mellan åk 5 och åk 8, markant tappar intresset för skolarbetet. En djupgående och uppföljande pedagogisk analys som följs av förbättringsåtgärder, behövs på alla nivåer, i syfte att motverka den negativa utvecklingstrenden i den specifika frågan. Ett annat viktigt utvecklingsområde berör pojkars och flickors behov av att veta hur de går för de i skolarbetet, vad de ska kunna och vilka förväntningar som ställs. Sammanställningen av Mjuka Värdens resultat ska tillsammans med annat kartläggningsmaterial, användas i den enskilda skolans systematiska värdegrunds och kvalitetsarbete för alla elevers psykosociala hälsa, utveckling och lärande. Därmed analyseras staplar och procenttal bäst i det egna skolområdet, där kunskapen finns om enkätens svarsfrekvens och lokala prioriteringar. Nedan presenteras de förbättringsområden som är aktuella utifrån resultaten av Mjuka Värden ht Tabellerna nedan ger en möjlighet att jämföra resultat över tid (Ht-13, Vt-14 och denna mätning). I mätningens svar: vet inte ser vi inget anmärkningsvärt förutom i påståendena: skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Ytterligare kommunikation mellan lärare och elev blir ett förbättringsområde för varje skolenhet att se över. Påstående nr 1: Jag känner mig trygg i skolan (% inom parentes anger värdet vt-14) 96 % (97 %) av samtliga elever i åk 5 och åk 8 upplever att de känner sig trygga i skolan. Elevernas känsla av otrygghet har över tid varierat mellan de olika mättillfällena. Vi noterar att flickor i åk 8 känner otrygghet i båda Ht mätningarna. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

37 För fler resultat se bilaga 2 Mätetal Målvärde Utfall 9.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för kränkningar. 9.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på kränkningar. 9.3 Antalet förskolor och skolor som har planarbetet kring värdegrund och likabehandling som en del av det systematiska kvalitetsarbetet Aktiviteter Senaste kommentar Värdegrundsarbete "LUPP till handling" Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka. Senaste kommentar För att ytterligare kunna öka andelen lokalt odlade livsmedel behöver det nya anbudet för livsmedel bli klart. Tyvärr har det blivit försenat p.g.a. överprövning. Mätetal Målvärde Utfall 10.1 Andel lokalt prducerade livsmedel i kronor Den mat som severas i den verksamhet som barn- och ungdomsförvaltningen bedriver ska så långt som möjligt lagas från grunden. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

38 Senaste kommentar 1. Vilka aktiviteter har förekommit? Lista på bra närproducerade råvaror har skickats ut till tillagningsköken. Olika utbildnings insatser har gjorts. Externa kockar, matkonsulter från hushållningssällskapet har inspirerat och gett tips. 2. Vilken effekt har aktiviteterna fått? Kockarna lagar i möjligaste mån mat från grunden i den utsträckning som utrustning tillåter. Enligt BUF's kostekonom, som hand har statistik från tillagningskök i BUF's förskolor, fortsätter förekomsten av mat som tillagas från grunden att öka. Mätetal Målvärde Utfall 11.1 Andel halvfabrikat och färdigrätter Aktiviteter Senaste kommentar Utvecklingsarbete: utbildning av och erfarenhetsutbyte mellan kockar Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2014 (konkretiserat mål) Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år Senaste kommentar 1. Vilka aktiviteter har förekommit? Information om ekologiska varor har skickats ut till förskolekockar. Information om varje köks inköp av ekologiska varor har skickats ut till förskolecheferna. I anbuds förfrågan som gått ut till leverantörer för livsmedel/kolonialt och djupfryst är andelen ekologiska varor större än i det befintliga. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Andelen ekologiska varor har ökat till över 27 %. Detta gäller alla som hanterar livsmedel. D.v.s. tillagningskök, mottagningskök i förskola och fritidshem och hemkunskaps undervisningen. Mätetal Målvärde Utfall 12.1 Andel ekologiskt producerade livsmedel i kronor. 3.5 Målområde: Uppleva och göra Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Senaste kommentar KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

39 Samverkan och KomTek flyttar ut har varit en röd tråd. KomTek har samverkat bland annat med bibliotek och museum. Aktiviteter har gjorts på plats på till exempel Hallandsgården och bibliotek. Öppnandet av en filial på Vallås har inneburit att nya målgrupper hittar till verksamheten och här har barn, ungdomar och vuxna fått prova på. Det som också präglat året har varit förbättring av webb och kommunikationsverktyg som sms-tjänster och hela anmälningsförfarandet för fritidsverksamheten för att underlätta för kommuninvånarna Aktiviteter som inte är fritidskurser utan där KomTek är ute i kommunen ofta tillsammans med andra aktörer. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Samverkan med HFAB har inneburit nya möjligheter för KomTek att nå kommuninvånare som inte alltid annars hittar till verksamheten. Fililalen på Vallås är ett utmärkt exempel på ett lyckat samarbete och där KomTek kommer ut till kommuninvånarna. Här har KomTek även haft provapå elkurser för vuxna på kvällar så man kan ta med och reparera loppisfynd och annat. Vallåsdagen och lördagsöppet, teknik för ensamkommande ungdomar på lördagar i samarbete med UAF är framgångsfaktorer under 2014 när det gäller att erbjuda fler möjlighet till fritidsverksamhet på KomTek. Skola mitt i byn- projektet är ett annat samarbete som också möjliggör för fler barn och föräldrar att se KomTek som en möjlig fritidssysselsättning. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Nytt samarbetsavtal med HFAB för Utökat engagemang i Skola mitt i byn-projektet med upplägg för barnen på Andersberg i fritidsverksamheten som kan bidraga till ökad integration. Kurser för tonåringar utökas och ett par av dessa riktar sig enbart till flickor. Insatser för vuxna fortsätter inom elreparation med fokus hållbar utveckling Vallåsfilial blev verklighet och bra samarbete med Hallandsgården i somras Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

40 Mätetal Målvärde Utfall 13.1 Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter 13.2 Andel nöjda deltagare i Komteks verksamhet Antal aktiviteter som erbjuds via Komtek Aktiviteter Senaste kommentar Komteks verksamhet Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 2. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter Antal barn/unga som deltar i idrotts- och fritidsaktiviteter Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Senaste kommentar KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Processer som fokuserar på jämställdhet och mångfald för ledning, personal, arbetsliv, föräldrar och barn. KomTek har kurser i teknik på kvällar och helger, lovaktiviteter och sommarkollon för flickor och pojkar mellan 7 och 16 år. Det ligger i KomTeks huvuduppdrag att man ska ha hälften flickor och hälften pojkar i verksamheten. Hälften av kursdeltagarna på kurser och aktiviteter ska således vara pojkar och hälften flickor. Om det blir tomma platser så fyller KomTek på med deltagare oavsett kön så att kurserna alltid är fulla. Föräldrar får information om detta och möjligheten att stå på reservlista till anmälningstiden har gått ut. Över året gör KomTek alltid olika riktade insatser till målgrupperna för att uppfylla uppdraget att ha 50/50 könsfördelning. KomTek har sedan starten arbetat med att ha unga förebilder av båda könen som handleder i kurserna. KomTek har under flera år arbetat tillsammans med högskolan med området jämställdhet och mångfald och har också byggt in ett praktiskt jämställdhetsarbete på personalmötesagendan där man arbetar med fallbeskrivningar, artiklar etc och olika bemötandefrågor. Övningar i jämställdhetstänk för barn i fritidskurserna förekommer också. Fortfarande finns okunskap hos föräldrar, barn och ungdomar när det gäller teknikområdet, många saknar naturlig praktisk teknikerfarenhet och fortfarande gäller detta för fler flickor än pojkar märker man i KomTeks verksamhet. Rädslor, okunskap och brist på erfarenhet hos barn och föräldrar påverkar valet av fritidsverksamhet när det gäller teknikområdet. När KomTek inte arbetar aktivt med marknadsföringen så anmäler sig enbart pojkar vissa terminer. Flickorna tycker självklart att det är lika roligt och inspirerande när de väl kommer till KomTek och därför behövs riktade insatser året om för att synliggöra fritidsverksamheten på KomTek för de många. KomTek på Vallås har kursverksamhet på arabiska för att möta de många. Här spelar även kulturella erfarenheter in när det gäller hur man förhåller sig till teknikområdet. Mindre riktade insatser görs för till exempel nyanlända kvinnor och barn från Syrien och Irak. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Ett konkret exempel är från en av KomTeks höstlovsaktiviteter i Halland. Samma reklam gick Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

41 ut till både pojkar och flickor på den berörda skolan. Pojkarnas platser fullbokades direkt, inga flickor anmälde sig. KomTek åkte ut med några produkter och samlade flickorna på skolan, totalt 25 st. KomTek presenterade vad teknik kan vara under 5-10 minuter. Efter tre dagar hade man fyllt alla platser för flickor samt var det åtta flickor på reservlistan. Detta talar sitt tydliga språk och är bara ett exempel av många som KomTek möter varje år. KomTek arbetar vidare med de metoder man utvecklat och ser gradvis förändringar dock behövs ständigt insatser och riktade aktiviteter för att båda könen ska ges möjlighet till samma förutsättningar. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? KomTek fortsätter försöken med kvotering då man ser att det hjälper upp fördelningen mellan könen och att flickor fortsätter på KomTek i samma utsträckning som pojkar när de väl fått chansen att prova på. Självklart ser man till det bästa hos alla barn och försöker så långt som möjligt ha kurser för de många dock bör man ha i beaktande att synliggörandet av teknikområdet också är könsuppdelat. Mätetal Målvärde Utfall 14.1 Genomförda insatser för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar (inom kultur- och fritidsverksamheterna) 14.2 Utbud kultur och fritidsaktiviteter för flickor och pojkar 25% 14.3 Antal flikckor och pojkar som deltar i kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter 250% 3.6 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Aktiviteter Senaste kommentar Projektansökningar Bokslut Ökade livschanser projekt 2014 Halmstadsprojektet, Föräldrastöd-interkulturellt perspektiv, Lupp till handling, Samsas, Stärk föräldrarollen på Andersberg och Skolan mitt i byn är de projekt som fått ta del av de totalt 16 miljoner kronor som fanns i fullmäktiges särskilda satsning på Ökade livschanser för unga Den särskilda satsningen på Ökade livschanser för unga har funnits sedan Projekten, som fått pengar genom satsningen inriktar sig mot att motverka arbetslöshet, främja en positiv utveckling för ungdomar och minska utanförskap. Projekten sker också i samverkan mellan flera olika aktörer, Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

42 Aktiviteter Senaste kommentar ideella organisationer eller näringslivet. Under året har sex olika projekt med barn- och ungdomsnämnden som huvudansvariga pågått. Som längst har enskilda projekt fått projektstöd under tre år därefter behöver projektägande förvaltning ta ställning till om verksamheten ska avvecklas eller om den ska drivas vidare som en ordinarie verksamhet. Projekten Kunskapscentrum/Samsas och Lupp till handling avslutades 2014 och man kan nu se konkreta resultat kopplat till de mål som satts upp för projekten och till plandirektivets delar om delaktighet och jämställdhetsfokus. Bland annat har samverkan, samsyn och förmåga att ge rätt stöd för barnen/eleverna blivit bättre och medvetenheten och förståelse mellan socialtjänst och skola har förbättrats. På Andersberg startades projektet Skolan mitt i byn upp under hösten Projektet fick medel för att bedriva verksamhet som syftar till att skolorna, främst på Andersberg och Östergård, ska bli en naturlig mötesplats för barn och föräldrar - även efter skoltid. Konceptet har utprovats i både Storbritannien och Kanada men har även testats på flera skolor runt om i Sverige. Grundtanken är att stärka banden mellan skolan och närområdet, att göra skolan till en mötesplats i samhället. Planering och uppstart av projektet har påbörjats. Sedan 2012 har Högskolan i Halmstad och Barn och ungdomsförvaltningen ett samarbetsprojekt utifrån barns psykiska hälsa, Halmstadsprojektet, där utgångspunkten är att undersöka flickor och pojkars subjektiva uppfattning om vad psykisk hälsa är och hur den kan stärkas. Under 2014 har elever som berörs av projektet varit involverade i insatsutvecklingen, som utgår från barnens perspektiv på psykisk hälsa och hur den kan främjas. Detta arbete fortsätter under Föräldrastöd-interkulturellt perspektiv och Stärk föräldrarollen på Andersberg är två Ökade livschanser-projekt som har pågått under två år och är förankrade i Andersbergs verksamhetsområde. Båda projekten når de mest utsatta och låter dem inkluderas i arbetet med föräldrastöd. Föräldrastöd är ett prioriterat mål både i fullmäktiges övergripande mål och barnoch ungdomsnämndens verksamhetsmål. Under 2014 har arbetet med tidiga insatser för utsatta grupper och positivt identitetsbyggande fortsatt och vidare utvecklas. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

43 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1 Nämndens/styrelsens mål Fritidshemsverksamheten ska ha ett särskilt fokus på att utveckla verksamheten för flickor och pojkar i behov av särskilt stöd Senaste kommentar Skolområde Centrum 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Organiserat för gemensamma mötesforum fritidspedagoger och lärare för att skapa en samsyn kring elever i behov av särskilt stöd. I större utsträckning beaktas elever i behov av särskilt stöd i planeringen. Specialpedagogen kopplas till fritidsverksamheten i några av våra verksamheter. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi kan se i lärmiljön och i de pedagogiska planeringarna att elever i behov av särskilt stöd beaktas. Skolområde Söder 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Fritidshemmen har under läsåret systematiskt arbetat med värdegrundsdiskussioner och övningar för att visa på allas lika värde. Vi har haft speciellt fokus på våra specialpedagogiken insatser och ett extra öga på hela dagens lärande för dessa barn. Därför har vi haft kontinuerliga möten med personal, specialpedagog samt rektorer för ett gemensamt lärande. Vi har även arbetat med uppföljning av medarbetarmål kring särskilt stöd samt utvecklat rutiner kring elevhälsan och barn i behov av särskilt stöd. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vi kan se en större medvetenhet kring elever i behov av särskilt stöd. Våra fritidspedagoger arbetar med stort fokus på sin kärnverksamhet, med planering och genomförande utifrån de nationella styrdokumenten.inom vissa verksamhetsområden är barngrupperna mycket stora, vilket i sin tur leder till oroligare lärmiljöer. 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån resultatet? Vi ser att stöd behöver sättas in på fritids för de elever som har stöd under skoldagen. Åtgärder har vidare varit att öka kompetensen hos fritidshemspersonalen samt medvetna val vid nyanställning. Vi kommer att fortsätta och fördjupa detta arbete ytterligare. Fokus på stöd till dessa elever kommer att vara centralt även fortsättningsvis. Fortsatt utveckling av rutiner för elevhälsa och arbete med att ge stöd utifrån kraven i de nationella styrdokumenten. Fritidshemmets uppdrag i ett helhetsperspektiv "Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper,"ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten." (ur Allmänna råd Fritidshem, sid 13) För att stödja och utveckla verksamheten i fritidshem i Halmstads kommun har under flera år en utvecklingsgrupp utformat kompetensutveckling för samtliga fritidspedagoger inom BUF. Detta har resulterat i en ökad medvetenhet kring uppdraget och ett mer fokuserat arbete i Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

44 fritidshemmen mot elevernas lärande.i enlighet med de nya allmänna råden fokuseras på "hela dagens lärande" där fritidshemspedagogernas kompetens tas tillvara t.ex vid utformandet av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Den 29 oktober 2014 fortsatte kompetensutvecklingen för fritidspedagogerna inom BUF. Då höll Ann Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik, föreläsning kring ämnet Utbildning på fritids vad innebär det nya lärandeuppdraget? Ann Pihlgren pekar på vikten av att fritidspersonalen stödjer elevens läroplansbundna lärande både på fritidshemmet och under den timplanebundna tiden. För personalen handlar det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen där eleverna kan utmanas i sitt lärande. Verksamheten formas av sådant som elevernas engagemang, leken som resurs, ett tematiskt arbete, fokus på normer och värdegrundoch ett upplevelsebaserat lärande.ett väl fungerande fritidshem kompletterar skolans ofta mer inrutade vardag och erbjuder eleverna möjlighet att självständigt upptäcka både omvärlden och den egna förmågan. För att fritidshemmets pedagogiska visioner ska bli verklighet krävs en aktiv personal som ser värdet i det egna uppdraget och vikten av att se och bekräfta varje elev. Mätetal Målvärde Utfall 16.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under Aktiviteter Senaste kommentar Fortsatt utvecklingsarbete Föräldrarollen ska stärkas Senaste kommentar Alla som arbetar inom förskola och skola ska samarbeta med såväl elever som föräldrar i syfte att utveckla skolans innehåll och verksamhet. För att lyckas med hälsoförebyggande arbete kring generellt föräldrastöd krävs struktur och ett långsiktigt perspektiv. Barn- och ungdomsnämndens intention är att bl.a. utgå från erfarenheter från Ökade livschanser projekt i Oskarström och Andersberg och skapa en genomförande plan kring ett övergripande arbetssätt. Detta arbete har påbörjats 2014 och fortsätter under Här kommer en långsiktigt och genomtänkt kompetensutveckling för personalen införlivas. Tydlig struktur gällande innehåll fastställs med utrymme för rektorer, pedagoger och elevhälsans personal att skapa egna aktiviteter utifrån de specifika behoven på respektive förskola och skola. Arbetet med en förvaltningsövergripande, långsiktigt plan med transparens gentemot samhället i övrigt gör det lättare att hitta samverkansområden och fokusera på rätt frågor. Kartläggning och nulägesanalys genomförs under början av Samverkan med andra verksamheter t.ex. socialtjänst och frivilligorganisationer är en framgångsfaktor. Detta arbete har initierats 2014, men kommer att fördjupas under Socialtjänsten gör en översyn över sitt generella förebyggande arbete där föräldrastödet är en del. Här finns gemensamma vinster att beakta och ta hänsyn till. Inom BUF för personalen i förskola och skola fortlöpande samtal med föräldrar om barnets utveckling och lärande. Minst en gång varje år ska personalen i förskolan dessutom ha samtal med föräldrar om barnets utveckling och lärande. Öppen förskola finns för föräldrar och barn. I skolan sker samarbete med föräldrar och elever kring kunskapsutveckling och barnets sociala utveckling, bland annat i form av utvecklingssamtalminst en gång varje termin. För att tillgodose barns, elevers och föräldrars inflytande ska det vid varje förskole- och skolenhet finnas forum för samråd. Alla barn och elever som av olika skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg och det stöd deras speciella behov kräver. Personal inom elevhälsan samverkar med en rad aktörer, framförallt med elever och dess vårdnadshavare samt skolpersonal för att uppmärksamma, förebygga, utreda och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller har svårigheter på annat sätt. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

45 Elevhälsan ska kunna ge råd och stöd till föräldrar och vid behov hänvisa till andra aktörer som erbjuder föräldrastöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp, som Trygga Halmstad leder, genomför en översyn av hemsidan, Översynen går ut på att uppdatera, länka ihop information kring generellt föräldrastöd om t.ex. föräldrastödsgrupper, öppen förskola och elevhälsa med det som är information kring kommunens mer specifika stöd. Detta kommer att slutföras under början av 2015 med fokus på att upptäcka eventuella förbättringar och föreslå aktiviteter. En form av generellt föräldrastöd som kommer att utvecklas under 2015 är tematiska föräldramöten, till exempel när det gäller det drogförebyggande och hälsofrämjande arbete. Trygga Halmstad kommer också ansvara för befintliga nätverk, fortbildning och utveckling av föräldrastödet i samverkan med socialförvaltningen. Samordning kring planering, organisering och uppföljning sker inom ramen för Trygga Halmstad. Mätetal Målvärde Utfall 17.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. Aktiviteter Senaste kommentar Satsning på föräldrastödsutbildningar Föräldravärd Samarbete skola-föräldraföreningar Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla kvinnor, män, transsexuella och intersexuella har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor Senaste kommentar Uppföljning kommer göras under Mätetal Målvärde Utfall 18.1 Arbetsförhållanden utifrån jämställdhetsindex 18.2 Föräldraskap utifrån jämställdhetsindex 18.3 Trakasserier utifrån jämställdhetsindex 18.4 Rekrytering utifrån jämställdhetsindex 18.5 Utbildning och kompetensutveckling utifrån jämställdhetsindex Aktiviteter Senaste kommentar Arbetsförhållanden Föräldraskap Om trakasserier Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

46 4.1.4 Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att utföra ett kvalitativt arbete Senaste kommentar Se under mätetal. Mätetal Målvärde Utfall 15.1 Nöjd medarbetarindex (NMI) utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män 15.2 Antal anmälda arbetsskador utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män 15.3 Antal anmälda arbetsskador utifrån (a) elever, varav (b) flickor, (c) pojkar 15.4 Statistik över sjukfrånvaro i den årliga personalredovisningen utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män Aktiviteter Senaste kommentar Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Implementering av ett nytt incidentrapporteringssystem. Arbetet med implementering av nytt incidentrapporteringssystem har avbrutits av Halmstads kommun. Implementering av egenkontrollprogram inklusive riskbedömningar vid samtliga förskolor och skolor. Rutiner för hangering av särskilda händelser vid respektive arbetsplats. Praktiska brandskyddsutbildningar. Teoretiska brandskyddsutbildningar via e- learning. Hälsofrämjande arbete. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

47 5 Prioriteringar Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan januari 2012 har Barn- och ungdomsförvaltningen avsatt medel för att kunna stötta de tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är ett led i Barn- och ungdomsnämndens beslut om att öka andelen förskollärare i organisationen till 67 % och då det råder en nationell brist på förskollärare. Stödet består av att arbetsgivaren bekostar all litteratur samt betalar ut ersättning med upp till kr per barnskötare för utlägg avseende resor och logi. Utöver detta har varje barnskötare under året haft möjlighet at ta ut två betalda inläsningsdagar i samband med tenta eller inlämningsarbete Under hösten 2014 har 9 av barnskötarna tagit sin förskollärarexamen, och i dagsläget studerar 14 av förvaltningens barnskötare till förskollärare med stödet från arbetsgivaren. Skolbibliotek 2011 skrevs det in i skollagen (2010:800) att alla flickor och pojkar ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen innehåller dock ingen närmare precisering av vad ett skolbibliotek är eller vad det ska innehålla. Det är huvudmannen som avgör hur elevernas tillgång till skolbibliotek ska lösas. Barn- och ungdomsnämnden har tolkat och definierat de kvaliteter som ska ingå i skolbiblioteksverksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen samt hur dessa kvaliteter kan tillhandahållas för att optimera elevers kunskapsutveckling/lärande och leva upp till skollagen. I juni 2012 fattade BUN beslut om att anta följande definition av Skolbiliotek inom Halmstads kommun: "Skolbibliotek inom barn- och ungdomsförvaltningen är en funktion som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja flickors och pojkars lärande. Skolbiblioteken har en särskilt viktig roll för elever i behov av särskilt stöd och för elever med annat modersmål än svenska. Rektor: Utifrån Lgr 11 har rektor ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö, som ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. skolbibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Tillgänglighet: Alla elever ska ha likvärdig tillgång till skolbibliotek i den egna verksamhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av och som stöd i den pedagogiska verksamheten. Skolbibliotekets uppdrag: Verksamheten fokuseras kring begreppen läsa-lära-mötas för att aktivt bidra i elevernas kunskapsutveckling. Grundläggande förutsättningar: Lokaler, medieutbud, datasystem, nätverk & fortbildning" I dagsläget har inte alla elever inom i Halmstad tillgång till en skolbiblioteksverksamhet enligt ovan nämnda definition. Tillgången till skolbibliotek, till skolbibliotekarie liksom kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten varierar kraftigt mellan skolorna, vilket är ett hot mot likvärdigheten. Flera skolor behöver finna och organisera en skolbiblioteksverksamhet för att stötta lärprocesser som hjälper eleverna att nå målen i läroplanen. Det är av stor vikt att fortsätta bygga upp, stärka och utveckla skolbiblioteksverksamheten för att leva upp till skollagens krav och intentioner. En stegvis utvecklingsplan för att stärka kvaliteten i skolbibliotekens verksamhet som en del i de pedagogiska processerna på skolorna inom BUF kommer att tas fram under 2015 med utgångspunkt i den analys som gjorts under Kategorisering av skolbibliotek i Halmstads kommun vt 2015: Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

48 Förändringen ligger i att Slottsjordskolan och Stenstorpsskolan har utökat och bemannat sina skolbibliotek. Andelen elever som har tillgång till skolbibliotek och/eller skolbibliotekarie har ökat under Totalt har 3513 elever tillgång till eget skolbibliotek på skolan och utöver det har ytterligare 1318 elever tillgång till skolbibliotekarie på skolan. Detta innebär att 4831 elever (54%) har tillgång till skolbibliotekarie inom BUFs verksamheter Ett strategiskt jämställdhetsarbete Jämställdhetsutvecklare fortsätter att driva arbetet med jämställdhet och likabehandling inom Barn och ungdomsförvaltningen. Under 2014 har arbetet till största del handlat om att stödja ett flertal förskolor och skolor i deras arbete med att upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling. I samtliga stödprocesser har jämställdhet och mångfald varit ett centralt område. Jämställdhetsutvecklarnas arbete har genom åren utvecklats i flera olika riktningar, där professionen verkar på ett strategiskt plan såväl i det aktiva främjande som i de förebyggande insatserna på skol- och klassnivå. I detta arbete har jämställdhetsutvecklare agerat som stöd i att ta fram mer långsiktiga handlingsplaner på ett flertal skolor. Mestadels har 2014 praktiskt inneburit att jämställdhetsutvecklare varit med och drivit likabehandlingsarbete genom att föreläsa/handleda inom olika specifika områden såsom barnkonventionen, normkritik och nätkränkningar. De uppdrag som handlar om att förankra och levandegöra likabehandlingsplaner följer i mångt och mycket strategier som återfinns i SynKAAR. I metodboken SynKAAR förespråkas systematiska och långsiktiga processer för att integrera jämställdhet och likabehandling. I detta arbete finns ett omfattande utvecklingsbehov i att realisera strategin i målformulering, tid, planering och daglig verksamhet på våra förskolor och skolor. Uppskattningsvis har förra årets uppdrag fullföljt SynKAAR:s steg 2-3. I de flesta uppdrag som gjorts har den uppföljande delen ofta saknats. I samverkan med stadskontoret har jämställdhetsutvecklare medverkat i framtagandet av anvisningar för jämställdhetsintegrering i kommunen. Jämställdhetsutvecklare är med och driver Kärnhusets kultur och värderings arbete, samt coachar deltagare i ledarskapsutbildningen Morgondagens ledare. När det gäller renodlat och strategisk jämställdhetsarbete inom BUF har uppdragen varit färre till antal. För att undvika att jämställdhet blir en fråga vid sidan av ordinarie verksamhet, bör jämställdhet integreras i förvaltningens huvudprocesser och nämndmål. Jämställdhetsutvecklare har mot bakgrund av detta påbörjat ett arbete med att mäta och följa upp jämställdhetsarbetet på 2 förskolor och 2 skolor med hjälp av uppföljningsverktyget MakEQuality. Resultatet indikerar att jämställdhet bör ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna säkerställa att flickor och pojkar ges lika möjligheter och utrymme till lärande och utveckling. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

49 6 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid Dec 2014 andel visstid (%) Dec 2013 andel visstid (%) Totalt Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat med 11 medarbetare jämfört med Samtidigt har visstidsanställningarna ökat med 61 medarbetare, vilket ger en ökning med 2% visstidsanställda jämfört med En förklaring till att antalet tillsvidareanställda medarbetare minskar samtidigt som visstidsanställningarna ökar, är att anställningar av förskollärare och lärare som ännu inte har erhållit sin legitimation medför en tidsbegränsad anställning fram tills legitimationen inkommit till arbetsgivaren. Sedan 1 december 2013 krävs en legitimation för att kunna bli tillsvidareanställd som lärare eller förskollärare. Ansökan om legitimation görs av medarbetaren hos Skolverket. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Dec 2013 andel kvinnor (%) Skolområde Centrum ledning Verksamhetsområde Furulund Verksamhetsområde Kärleken Verksamhetsområde Nissan Verksamhetsområde Nygård "Övriga" inom skolområde Centrum Skolområde Centrum, totalt Skolområde Norr ledning Verksamhetsområde Gullbrandstorp/Frösakull Verksamhetsområde Getinge/Kvibille Verksamhetsområde Haverdal/Harplinge/Steninge Verksamhetsområde Oskarström Verksamhetsområde Söndrum Lummerskolan "Övriga" inom skolområde Norr Skolområde Norr, totalt Skolområde Söder ledning Verksamhetsområde Vallås Verksamhetsområde Fyllinge Verksamhetsområde Trönninge/Eldsberga Verksamhetsområde Snöstorp Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

50 Verksamhetsområde Andersberg "Övriga" inom skolområde Söder Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Dec 2013 andel kvinnor (%) Skolområde Söder, totalt Förvaltningsgemensam pool Kärnhuset Kulturskolan Kom Tek HR-avdelningen inkl enhetschef Kvalité- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen inkl enhetschef Planeringsavdelningen Ledningsgrupp inkl förvaltningschef "Övriga" inom Buf Totalt Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad och förvaltningen hade per den sista december % tillsvidareanställda kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Dec 2013 andel kvinnor (%) Totalt Vid utgången av 2014 hade förvaltningen 259 visstidsanställda medarbetare, jämfört med 198 visstidsanställa medarbetare vid utgången av Med visstidsanställning menas här månadsanställda vikarier, allmän visstidsanställning samt tidsbegränsad anställning enligt skollagen. Bland de visstidsanställda medarbetarna har andelen kvinnliga medarbetare minskat från 79% till 73%. Timavlönad personal Verksamhetsområde Furulunds vo Verksamhetsområde Kärleken Verksamhetsområde Nissan Verksamhetsområde Nygård "Övriga" inom skolområde Centrum Skolområde Centrum, totalt Verksamhetsområde Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

51 Gullbrandstorp/Frösakull Verksamhetsområde Getinge/Kvibille Verksamhetsområde Haverdal/Harplinge/Steninge Verksamhetsområde Oskarström Verksamhetsområde Söndrum Lummerskolan "Övriga" inom skolområde Norr Skolområde Norr, totalt Verksamhetsområde Vallås Verksamhetsområde Fyllinge Verksamhetsområde Trönninge Verksamhetsområde Snöstorp Verksamhetsområde Andersberg "Övriga" inom skolområde Söder 63 0 Skolområde Söder, totalt Förvaltningsgemensam pool Kärnhuset , Kulturskolan 847 0, Kom Tek , Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare Totalt Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2013 har behovet ökat med drygt timmar, vilket motsvarar en ökning med 23 årsarbetare. Av förvaltningens totala timbehov 2014 stod förskolan för den största andelen av uttaget, omräknat till 82 årsarbetare jämfört med skolan som var i behov av ett timuttag i en storleksordning motsvarande 50 årsarbetare. Orsakerna till det ökade timuttaget är förvaltningens volymökningar där behov av tilfälliga vikarier har ökat, i kombination med att det har blivit allt svårare att rekrytera förskollärare. Detta har inneburit att det tillfälligt har satts in obehöriga vikarier. En ytterligare orsak till ökat timuttag är att den förvaltningsgemensamma bemanningspoolen har minskat.till det har förskolorna i större utsträckning nyttjat timanställd personal som planeringsavslösare och dessutom har förvaltningens medarbetare haft egen sjukfrånvaro och uttag av tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn). Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal har inte ändrats för varken kvinnliga eller manliga medarbetare från den 31 december 2013 till den 31 december Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom BUF är per den 31 december %. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

52 Åldersfördelning - tillsvidareanställda Enhet Summa Skolområde Centrum Skolområde Norr Skolområde Söder Kärnhuset Kulturskolan Totalt % av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare var under 2014 mellan 36 och 55 år. Det största antalet medarbetare, 720 personer, var mellan 46 och 55 år. Antalet tillsvidareanställda medarbetare under 25 år har minskat från 31 till 21 medarbetare. 4 medarbetare har under 2014 aktivt valt att kvarstå i tjänst efter fyllda 65 år. Medelålder - tillsvidareanställda Enhet Skolområde Centrum Skolområde Norr Skolområde Söder Kärnhuset Kulturskolan Kom Tek Totalt Medelåldern inom förvaltningen låg under december 2014 på 47 år, vilket är densamma jämfört med december Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Vid utgången av år 2014 hade förvaltningen 92 tillsvidareanställda chefer, jämfört med 88 chefer år % av förvaltningens chefer är kvinnor. Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Vid utgången av år 2014 hade förvaltningen 8 visstidsanställda chefer utifrån behov vid föräldraledighet och allmän visstidsanställning. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

53 Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning Sum ma And el Barnskötare Bibliotekarie Dagbarnvårdare Elevassistent Fritidspedagog Förskollärare Förskolechef Handläggare/administratör Hemspråkstränare Kock/Kokerska/Måltidspersonal Kurator Logoped Lärare Kulturskola Lärare praktisk/estetiska ämnen Lärare senare år Lärare tidigare år Rektor Rektor tillika förskolechef Skolsköterska Speciallärare Specialpedagog Studie- och yrkesvägledare Vaktmästare Totalt Hos de större yrkesgrupperna inom förvaltningen kommer 16% av lärare yngre år, 12% av barnskötarna och 11% av förskollärarna gå i pension mellan år 2014 och Hos de mindre yrkesgrupperna förväntas 100% av speciallärarna, 36% av specialpedagogerna och 22% av lärare inom praktisk- estetiska ämnen och Kulturskolans lärare gå i pension under perioden. Förvaltningens kockar, kokerskor och måltidspersonal tillhör från och med januari 2015 Måltidsservice. Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt Kvinnor Män Totalt Totalt Furulund 10,05 7,49 9,64 10,94 Kärleken 14,78 17,48 15,10 11,68 Nissan 14,80 8,56 13,80 19,88 Nygård 21,99 11,08 20,49 16,23 Skolområde Centrum totalt 15,43 9,06 14,41 14,67 Frösakull/Gullbrandstorp 7,40 10,56 7,90 6,98 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

54 Sjukdagar i snitt Getinge 18,40 4,23 15,79 15,19 Haverdal 23,36 2,71 21,91 15,58 Oskarström 16,31 14,22 16,11 14,57 Söndrum 16,33 15,19 16,14 19,32 Skolområde Norr totalt 16,96 10,01 16,03 15,55 Andersberg 22,12 7,88 20,91 19,30 Fyllinge 18,95 1,61 16,35 16,34 Snöstorp 27,08 6,07 24,99 18,81 Trönninge 13,78 3,51 12,14 17,21 Vallås 26,31 8,69 23,91 23,65 Skolområde Söder totalt 22,42 5,69 20,01 19,33 Kärnhuset 10,44 4,10 8,27 13,91 Kulturskolan 14,93 2,99 9,38 9,48 Komtek 2,75 0,00 2,20 7,40 Totalt 17,24 7,59 15,71 15,93 Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd är i stort sett oförändrat från 15,93 dagar per sista december 2013 till 15,71 dagar per sista december Lägst sjukfrånvaro hade Frösakull/Gullbrandstorps verksamhetsområde med 7,90 sjukdagar och högst sjukfrånvaro hade Snöstorps verksamhetsområde med 24,99 sjukdagar. Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Skolområde centrum ledning Furulund Kärleken Nissan Nygård Skolområde Centrum totalt Skolområde Norr ledning Förvaltningsgemensam pool Frösakull/ Gullbrandstorp Getinge Haverdal Oskarström Söndrum Lummerskolan Skolområde Norr totalt Skolområde Söder ledning Andersberg Fyllinge Snöstorp Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

55 Trönninge Vallås Skolområde Söder totalt Kärnhuset Kulturskolan Komtek Totalt Andelen sjukdagar gällande sjukfrånvaro 14 dagar eller mindre per medarbetare är i stort sett oförändrad per sista december 2013 jämfört med sista december Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Skolområde Centrum ledning Furulund Kärleken Nissan Nygård Skolområde Centrum totalt Skolområde Norr ledning Förvaltningsgemensam pool Frösakull/Gullbrandstorp Getinge Haverdal Oskarström Söndrum Lummerskolan Skolområde Norr totalt Skolområde Söder ledning Andersberg Fyllinge Snöstorp Trönninge Vallås Skolområde Söder totalt Kärnhuset Kulturskolan Komtek Totalt Den största andelen av förvaltningens sjukfrånvaro hos både män och kvinnor utgörs av sjukdagar mer än 14 dagar, totalt 71 % av den totala sjukfrånvaron. Andelen är i stort sett oförändrad per sista december 2013 jämfört med sista december Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

56 Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp Barnskötare 16,46 21,01 23,66 Elevassistent 22,02 14,75 7,11 Fritidspedagog 13,04 11,06 12,54 Förskollärare 18,96 21,06 19,80 Förskolechef 23,31 17,14 8,65 Handläggare/administratör 22,03 15,84 3,12 Hemspråkstränare 10,95 4,63 8,99 Kock/kokerska 12,31 24,67 32,84 Lärare Kulturskola 6,43 8,04 9,54 Lärare praktisk/estetiska ämnen 12,94 14,84 10,51 Lärare senare år 11,82 10,88 9,33 Lärare tidigare år 11,19 10,59 10,72 Rektor 1,45 4,76 2,79 Skolsköterska 5,50 2,39 5,92 Specialpedagog 7,66 5,44 4,57 Vaktmästare 6,89 6,56 17,28 Hos de större yrkesgrupperna är det barnskötare med 23,66 sjukdagar och förskollärare med 19,80 sjukdagar som har flest antal sjukdagar. Medarbetarskap och ledarskap Barn- och ungdomsförvaltningen har ett aktivt värdegrundsarbete som uttrycks med inriktning mot kommunikation, samverkan, utveckling och hälsa. Värdegrunden har utarbetats genom dialog mellan medarbetare och chefer inom förvaltningen i flera omgångar. Förvaltningen strävar efter att utveckla en aktiv samverkanskultur där medarbetare ses som medskapare i utvecklingen av verksamheten. Samverkansavtalet är en grundpelare för detta. När förvaltningen arbetar med förändring och utveckling engageras medarbetarna i detta genom att utarbeta förslag till lösningar, jämföra och analysera olika lösningar och vara med i värderingen av lösningar. Avgörande beslut fattas av ansvarig chef och behandlas i samverkansgrupper på flera nivåer. Ett exempel på detta är när förvaltningen under 2014 arbetade med en omstrukturering av administrationen från tre skolkontor till en samlad förvaltning som bygger på avdelningar. Barn- och ungdomsförvaltningen har inlett satsningen på utvecklande ledarskap genom att ge både chefer och medarbetare utan direkt chefsansvar men med ansvar för utvecklingsprocesser möjlighet att delta i UL- kurser. Parallellt med UL- kurserna deltar samtliga nyanställda rektorer som inte tidigare deltagit i det statliga rektorsprogrammet i detta, vilket är en omfattande utbildning på högskolenivå. Flera tillsvidareanställda barnskötare har med ekonomiskt stöd från arbetsgivaren påbörjat studier till förskollärare och förvaltningen har deltagit i uttagningen till Morgondagens ledare, en satsning mellan hallandskommunerna tillsammans med Region Halland. I hård konkurrens blev en av förvaltningens lärare uttagen till att gå utbildningen. Individuella utvecklingsplaner HR har återkommande dialog med förvaltningens chefer om det årliga medarbetarsamtalet och att det ska utmynna i skriftliga medarbetarmål. HR:s bild är att förvaltningens chefer är väl medvetna om och använder sig av den kommungemensamma mallen för medarbetarmål. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

57 Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Förvaltningen har en framtagen jämställdhetsplan som gäller för perionden Planen är kommunicerad med samtliga chefer. Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad och låg den sista december 2014 på 84 % tillsvidareanställda kvinnor. Hos de visstidsanställda medarbetarna har andelen kvinnliga medarbetare minskat från 79% till 73%. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget Ergonomiinspiratörsutbildning med syftet att ergonomiinspiratörerna ska vara en inspiration och stöttning på förskolorna när det gäller att använda rätt lyftteknik och därmed förebygga värkproblematik. Utbildning i lyftteknik och handhygien till nyanställda medarbetare inom förskolan för att minimera infektioner och framtida ryggproblem. Fortsatt utbildning och fortbildning av hälsoinspiratörerna som stöttar cheferna i det hälsofrämjande arbetet. Sömnskola riktat till medarbetare med sömnproblem. Stress- och kostföreläsning för att främja hälsan hos förvaltningens medarbetare. Förebyggande insats till medarbetare för att undvika långtidssjukskrivning i form av insatt resursförstärkning på arbetsplatsen. Stödsamtal via psykologer Halmstads kommun har avtal med. Coaching till medarbetare och chefer via företag Halmstads kommun har avtal med. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel Budget till Hälsoinspiratörerna som stöd i deras hälsofrämjande arbete på respektive verksamhetsområde Buf championship med syftet att öka "vi-känslan" och stimulera alla medarbetare till ökad fysisk aktivitet. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Ergonomiinspiratörsutbildning Utbildning av Hälsoinspiratörer Stödsamtal Hälsosamtal Balansprofiler Arbetslagsutveckling Stöd vid fortbildningsdagar till förvaltningens Hälsoinspiratörer Sömnskola Stress- och kostföreläsning Arbetsskador Under året har 44 arbetsskador rapporterats till arbetsgivaren. 42 av arbetsskadorna berodde på olycksfall och 27 av de anmälda arbetsskadorna hade uppstått genom att medarbetaren hade blivit skadad av annan person. Typ av arbetsskada Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

58 Typ av arbetsskada Olycksfall 42 Färdolycka 2 Sjukdom 0 Totalt 44 Vad sammarfattar olyckan? Den skadade föll 6 Skadad av person 27 Den skadade slog 0 eller stötte emot något 2 Snedtramp, feltramp 2 Fysisk överbelastning 1 Skadad av hanterat föremål 0 Hot och våld 4 Skadad av fallande/flygande 0 föremål 0 Kontakt med kemiska ämnen 0 Skadad av maskin 0 Skadad av djur 0 Fordonslycka eller påkörd 0 Psykisk överbelastning 0 Annat 2 Totalt 44 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, visar att förvaltningens chefer har god kännedom om gällande samverkansavtal, lagar och avtal samt var man kan söka uppdaterat material kring detta. Uppföljningen visar dock att förvaltningen behöver fortsätta prioritera att nya chefer och skyddsombud i ett tidigt skede får möjlighet att genomgå kommunens arbetsmiljöutbildning. Uppföljningen visar även att verksamheten har ett ökat behov av skyddsombud utifrån att verksamhetens dimensionering ökar. Under året har 44 arbetsskador rapporterats till arbetsgivaren. 42 av arbetsskadorna berodde på olycksfall och 27 av de anmälda arbetsskadorna hade uppstått genom att medarbetaren hade blivit skadad av annan person. Det har skett en ökning av antalet rapporterade arbetsskador jämfört med tidigare år men det finns förmodligen fortfarande ett mörkertal, vilket gör att rapporteringsrutinerna måste förbättras. Under 2014 skulle ett kommungemensamt system för inrapportering av tillbud/olycksfall och arbetsskador införts, men det har nu försenast och förväntas komma i bruk under Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

59 Sammanfattande analys Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad, men hos de visstidsanställda medarbetarna har andelen kvinnliga medarbetare minskat från 79% till 73%. En anledningen till att förvaltningen har svårt att rekrytera fler medarbetare från det underrepresenterade könet är att det är få män som studerar till framförallt förskollärare och barnskötare. Förvaltningen har, tillsammans med HR centralt inom Halmstads kommun, påbörjat ett kommungemensamt arbete med syftet att finna vägar för att attrahera unga att studera till yrken som kan leda till arbete inom Halmstads kommun. Under de närmaste fyra åren kommer flera medarbetare att gå i pension. Framförallt bland de större yrkesgrupperna lärare yngre åldrar, förskollärare och barnskötare kommer rekryteringsbehovet vara stort. Förvaltningen står därför inför en stor utmaning när det gäller att attrahera och rekrytera nya medarbetare. I det arbetet kommer förvaltningen bland annat fortsätta medverka på olika arbetsmarknadsmässor, göra förvaltningsgemensamma rekryteringssatsningar, fortsätta det kommungemensamma arbetet när det gäller attrahera och rekrytera medarbetare till Halmstads kommun och fortsätta ta emot studenter på deras verksamhetsförlagda utbildning. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på olika nivåer med hälsofrämjande insatser med syfte att sänka sjukfrånvaron och öka välbefinnandet bland förvaltningens medarbetare genom bland annat BUF Championship, utbildning av ergonomiinspiratörer och fortsatt arbete av hälsoinspiratörerna med lokala hälsofrämjande insatser på respektive verksamhetsområde. Trots det så har förvaltningens sjuktal inte minskat nämnvärt under Under hösten 2014 gick HR tillsammans med alla chefer igenom all lång- och korttidsfrånvaro per den sista september Genomgången visade att nästan hälften av all långtidsfrånvaro bestod av frånvaro på grund av psykisk ohälsa, en ohälsa som till stora delar berodde på personliga omständigheter. Drygt 30% bestod av ohälsa pga allvarliga sjukdomar. En stor del av korttidsfrånvaron berodde på olika infektioner såsom förkylningar. Genomgången tillsammans med personalredovisningens statistik stärker förvaltningen i att fortsätta arbetet med att utbilda nyanställda medarbetare inom förskolan i handhygien och lyftteknik tillsammans med övriga förebyggande insatser såsom sömnskola, Buf championship, föreläsningar om stress och att fortsätta erbjuda medarbetare stödsamtal, hälsosamtal och balansprofil. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

60 7 Ekonomisk redovisning Ekonomi verksamhetsår 2014 Nettokostnaden för grundskola och barnomsorg uppgick till kkr vilket är en ökning med kkr jämfört med Den högre nettokostnaden förklaras till stor del av en utökad budgetram för volymökningar i förskola, grundskola och skolbarnsomsorg, fler elever i fristående skola samt löneökningar. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram är kkr. Den främsta orsaken till underskottet är volymökningar som överskrider antalet budgeterade barn och elever. Avvikelsen med fler barn och elever motsvarar kkr i högre kostnader för verksamheten. Att avvikelsen mot budget blev lägre beror på överskott för bl a skolskjutsar, projekt, OH-kostnad för vikariepool och administration. Verksamhetens driftredovisning Intäkterna Intäkterna ökade med kkr. Ökningen beror på högre statsbidragsintäkter från Migrationsverket och UAF som hanterar bidrag för etableringsreformen. Dessutom bidrar fler barn i verksamheten till ökade barnomsorgsintäkter. Högre bidragskostnader för fristående verksamhet innebär högre intäkter för momsersättning. Avvikelsen mot budget är kkr vilket beror på statsbidrag, skapande skola, beviljade projektmedel, lönebidrag och interna mellanhavande som inte är budgeterade. Lönekostnader Lönekostnaderna ökade med kkr. Avtalsmässiga löneökningar och fler årsarbetare med anledning av fler barn och elever i verksamheten förklarar ökningen. Det differentierade POpålägget ger en lägre kostnad jämfört med förra året. Avvikelsen mot budget är kkr vilket hänger samman med den stora volymökningen utöver budget. En bidragande orsak till det ökade antalet är fler asylsökande och nyanlända svenskar. Underskottet beror även på kostnadsökningar för särskilda undervisningsgrupper, tilläggsbelopp och kostnader för stödresurser samt svårighet att anpassa bemanningen i mindre grundskolor. Lokalkostnader Lokalkostnaderna ökade med kkr. Ökningen beror på att flera nya förskolor startade under året och att Åledskolan öppnade i nya lokaler. Avvikelsen mot budget är kkr vilket beror på högre kostnader för hyror av förskolor i paviljonger än budgeterat. Även Stenstorpskolan utökade lokalerna i paviljonglösningar vilket det inte var budgeterat för. Övriga kostnader Övriga kostnader ökade med kkr. Den största orsaken till ökningen är högre bidrag till fristående verksamheter på grund av fler barn och elever. Det ökade antalet barn inom kommunal verksamhet har även medfört högre kostnader för måltider., undervisningsmaterial och IKT. Skolskjutskostnaderna har dock minskat på grund av effektiviseringar och förbättrad planering. Avvikelsen mot budget kkr hänger samman med ökat antal barn och elever. Avvikelsen beror även på beviljade projekt, som ökade livschanser och skapande skolan samt interna mellanhavande. Det har även lett till ökade intäkter. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

61 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)

62 Skolområde Centrum Kommentarer kring ekonomiskt utfall Kärnresurs: Årets resultatavvikelse jämfört med budget är -750 kkr. En del av avvikelsen utgörs av underskott på personalvårdsmedel, vilket Centrum utgår ifrån kommer att skrivas av i bokslutet. Dessutom önskar Centrum få avskrivet kostnader kopplade till SUND-verksamheterna, nyöppnad förskola samt extrakostnader för problem med fastigheter, totalt kkr. En del av det totala underskottet på SUND-verksamheterna inom Centrum beror på nödvändiga personalutökningar kopplat till enskilda elever samt begränsningar för skolområdet och ansvariga chefer att påverka verksamheternas lokalisering och placering av elever då detta styrs av Kärnhuset. Tilldelade resurser täcker inte i många fall de faktiska kostnaderna. Dagbarnvårdarna har ett underskott på grund av underfinansiering redan vid årets början, dels beroende på RB, dels beroende på för få barn i verksamheten i förhållande till antal Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (74)