Förtydligande, rutiner och dokumentmallar

Transkript

1 13.1. Förtydligande, rutiner och dokumentmallar Bilaga till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län Beslut i LSG Ersätter beslut från , och

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 4 Tillämpning av Tröskelprincipen 4 Egenvård 5 Samtycke 5 Samordnad vårdplanering (SVPL) vid utskrivning från sjukhus 5 Kommunikation, kontaktvägar och samverkan 5 Beskrivning av vanligt förekommande uppdrag för distriktssköterskor vid hälsocentraler/sjukstugor i Västerbotten fram till Planerade hembesök 6 Oplanerade hembesök 6 Förbrukningsartiklar, läkemedel och nutritionsprodukter 7 Omfattning 7 Bassortiment till ordinärt boende - Kommunens ansvar 7 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till ordinärt boende - Kommunens ansvar 7 Förskrivning av diabeteshjälpmedel till ordinärt boende Kommunens ansvar 8 Övrigt förbrukningsmaterial till ordinärt boende kommunens ansvar 8 Övrigt förbrukningsmaterial som ordineras av Landstingets hälsooch sjukvårdspersonal till ordinärt boende Landstingets ansvar efter ordination 8 Provtagningsmaterial till ordinärt boende Landstingets ansvar efter ordination 8 Habilitering/Rehabilitering/Hjälpmedel 8 Hjälpmedel/Medicinteknisk produkt 9 Förskrivning av hjälpmedel 9 Habilitering/rehabilitering 9 Insatser som kan kräva hembesök 9 Insatser som inte kräver hembesök 10 Hjälpmedel i öppenvård 10 Inför hemgång 10 Sjukhusansluten rehabilitering 10 Specialisthjälpmedel som landstinget ansvarar för 10 2

3 Informationsöverföring 11 På kort sikt före den 1 september På lång sikt 12 Konsultationer till kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende 12 Förtydligande Förbrukning Bilaga 1 13 Förslag till bassortimentslista kommunens ansvar 13 Förtydligande Förbrukning Bilaga 2 15 Processbeskrivning för förskrivning av inkontinenshjälpmedel, nuvarande rutin inom VLL kan användas som mall för kommunerna 15 Förtydligande Förbrukning Bilaga 3 17 Förslag till inkontinenslista VLLs sortiment , kommunens ansvar 17 Förtydligande förbrukning Bilaga 4 23 Övrigt förbrukningsmaterial som anskaffas efter behov till ordinärt boende kommunens kostnadsansvar 23 Förtydligande Förbrukning Bilaga 5 25 Förslag på provtagningsmaterial som får beställas på landstingets kundnummer - landstingets kostnadsansvar vid ordination 25 Förtydligande Hjälpmedel Bilaga 6 26 Fördelning av Hjälpmedelsprodukter utifrån kostnadsansvar 26 3

4 Förtydligande, rutiner och dokumentmallar till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län Västerbottens kommuner tar över ansvaret från landstinget för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från och med den 1 september Den ekonomiska regleringen har skett genom skatteväxling, skattesatsen är 20 öre. Skatteväxlingen gäller från 1 januari 2013, med en återbetalning till landstinget för åtta månader. Bakgrund Avtalet som länets kommuner och landstinget undertecknat, bygger på en värdegrund med tre vägledande principer för samarbetet mellan kommunerna och landstinget. Detta innebär att samtliga chefer och medarbetare förväntas ha samsyn om innebörden i de vägledande principerna; 1. vara patientfokuserat och patientsäkert 2. skapa mervärde för patienterna/brukarna 3. undvika parallella organisationer och därmed en effektivare resursanvändning. Utöver Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län, upprättas nya länsövergripande avtal och samverkansöverenskommelser/rutiner Avtal om läkarmedverkan i ordinärt boende Avtal om hjälpmedel Avtal om tjänsteköp för hälso- och sjukvårdsinsatser för patienter under 18 år Vissa befintliga länsövergripande avtal och samverkansöverenskommelser/rutiner revideras. Samordnad vårdplanering (SVPL) Egenvård Tillämpning av Tröskelprincipen Bedömning om att en patient som uppfyller kriterierna för vård i hemmet (sjukdom, fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning eller social situation) kan fattas av läkare på sjukhus eller hälsocentral/sjukstuga eller legitimerad personal på hälsocentral/sjukstuga eller av kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal. 4

5 En person som bedömts vara i behov av hälso- och sjukvård i hemmet, men som tackar nej och i stället önskar få insatser från hälsocentral/sjukstuga avböjer i praktiken den aktuella insatsen. Detta ska noga informeras om och dokumenteras i patientjournalen på hälsojournalen/sjukstuga. Insatser kan inte övergå till annan huvudman för att en enskild person så önskar. En person som önskar få hembesök och efter individuell bedömning inte uppfyller kriterierna enligt avtalet om övertagandet av hälso- och sjukvård i ordinärt boende, kan inte få detta. Egenvård Egenvård, enligt SOSFS 2009:6 samt ändringar i SOSFS 2009:6, 2011:23, 2012:9 och 2012:10 är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra under eget ansvar. Länsrutin för egenvårdsbedömning, daterad och egenvård förtydligande av rutiner , är tillämplig. Samtycke Patientens samtycke ska alltid inhämtas inför informationsöverföring mellan huvudmännen. Samtycket dokumenteras, i patientjournalen och/eller i den samordnade individuella planen om en sådan upprättats eller i en blankett som används vid överrapporteringen Samordnad vårdplanering (SVPL) vid utskrivning från sjukhus Primärvårdsläkaren ansvarar för att justera samordnad vårdplan i Prator. Alla övriga meddelanden som primärvården får i Prator adresseras också till primärvårdsläkaren men möjlighet finns att överlåta arbetsuppgifter som t.ex. kvittering av olika meddelanden till annan yrkesgrupp. När primärvårdsläkaren justerar den samordnade vårdplanen, så ingår det att besluta om patienten ska skrivas in i hemsjukvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att i ett inskrivningsmeddelande ange om patienten redan är inskriven i hemsjukvården. Kallelsen till samordnad vårdplanering som slutenvården skickar kan utifrån patientens behov och förmågor innehålla ett önskemål om vilka av kommunens hälso- och sjukvårdspersonal som bör delta. Verksamhetschef inom hälsocentral/sjukstuga ansvarar för att lokala rutiner upprättas och erbjuder berörda medarbetare information/utbildning kring rutinerna 5

6 Kommunikation, kontaktvägar och samverkan Kommun och hälsocentral/sjukstuga ska ha ett telefonnummer in och mellan varandra. Lokala rutiner för samverkan ska upprättas. Vid inskrivning i hemsjukvård vid utskrivning från sjukhus används blankett för Samordnad Vårdplanering (SVPL) i Prator. Vid inskrivning i hemsjukvård mellan hälsocentral/sjukstuga och kommun används manuell blankett Samordnad Individuell Plan (SIP). En ansvarig för SIP ska utses. Överlämnande för hembesök från hälsocentral/sjukstuga/1177/sjukvårdsrådgivningen (SVR), till legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård ska ske genom ett telefonnummer och/eller på blankett, via fax, brev eller personligt överlämnande. Vid överlämnandet ska det tydligt framgå insats i form av hembesök eller ordination. Överlämnade för hembesök från slutenvården/sjukhusmottagning till legitimerad personal i kommunens hälso- och sjukvård, ska ske genom ett telefonnummer eller på blankett, via fax. Vid överlämnandet ska det tydligt framgå insats i form av hembesök eller ordination. Information som påverkar patientens fortsatta behov av vård och där annan vårdgivare behöver informationen, lämnas av legitimerad personal i kommunens hälso- och sjukvård till patientansvarig läkare vid hälsocentral/sjukstuga via det telefonnummer som gäller in till hälsocentral eller utifrån annan lokal rutin. Information kan också lämnas till namngiven person vid sjukhus, om detta är överenskommet i samordnad vårdplan (SVPL) eller den samordnade individuella planen (SIP). Beskrivning av vanligt förekommande uppdrag för distriktssköterskor vid hälsocentraler/sjukstugor i Västerbotten fram till Planerade hembesök Läkemedelshantering, Omläggning, Suturtagning, Tillsyn, Provtagning i hemmet, Palliativ vård, Primärvårdspsykiatri Oplanerade hembesök Läkemedelshantering; Akut medicinändring tex Waran behandling, tablett måste plockas bort eller läggas till i dosett eller i APO-dos, Delning i dosett på grund av att till exempel patienten tappat dosetten på golvet och medicinerna har ramlat ur dosetten, blandat ihop doserna, hembesök för att garantera patientsäkerheten. Injektion tex vid försämrad känd 6

7 hjärtsvikt, vätskedrivande mm. Ögondroppar, patienten har åkt hem från ögonkliniken som ordinerat ögondroppar som patienten inte kan ta själv. Akut uppkommen svikt i hemmet, vi åker hem för att göra en bedömning av patientens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Förvirrat tillstånd ex. patienten har fått en urinvägsinfektion. Kateterstopp; Kateterbärande patient som ex. fått smärta, riklig läckage eller stopp i katetern. Bedömning vid fallskador; Eventuellt behov av en såromläggning eftersom patienten har svårigheter att ta sig till hälsocentralen på grund av sitt aktuella tillstånd eller en frågeställning om behov av läkarkontakt. Förbrukningsartiklar, läkemedel och nutritionsprodukter Omfattning I Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län bilaga 3, ekonomiska konsekvenser under övriga driftkostnader framgår vilka kostnader som är skatteväxlade. Distriktssköterskorna uppdrag i hemsjukvård, planerade och oplanerade hembesök är skatteväxlat och överförs till kommunen. Vilket innebär att de förbrukningsartiklar som distriktssköterskorna hanterar övergår till kommunens ansvar. Kostnadsansvar för förbrukningsartiklar som ordinerats av landstingets personal är landstingets ansvar. Bassortiment till ordinärt boende Kommunens ansvar Landstinget har beskrivit hur processen utförs idag och överlämnat förslag till baslista på det sortiment som idag används av distriktssköterskan i sitt dagliga arbete med hemsjukvårdspatienter och vid hembesök. Framtida förändring av sortiment ansvarar inte landstinget för. Sortimentet beställs av kommunen i anslutning till övergången och förvaras på avsedda plats för hemsjukvårdsmaterial. Förslag till baslista delges respektive kommun. Se förtydligande förbrukning, bilaga 1. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till ordinärt boende Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för förskrivning och kostnader av inkontinenshjälpmedel till hembesök och hemsjukvårdspatienter. Förskrivningsprocess ägs av verksamhetschef inom kommunen. Landstinget har överlämnat en processbeskrivning och flödesschema på hur förskrivning av inkontinensmaterial utförs idag inom landstinget. Se förtydligande förbrukning, bilaga 2 Lista på landstingets sortiment har delgivits kommunens upphandlare. Se förtydligande förbrukning, bilaga 3. 7

8 Förskrivning till enskild brukare ska ske enligt SOSFS 2008:1 Kapitel 3. Förskrivning av diabeteshjälpmedel till ordinärt boende Kommunens ansvar Kommunens distriktssköterska tar över arbetsuppgifter och förskrivning av diabeteshjälpmedel. Övrigt förbrukningsmaterial till ordinärt boende Kommunens ansvar Förbrukningsartiklar som används för individuellt bruk, ex sond, peg, tracheotomi samt förbrukningsmaterial som används vid syrgas behandling, respiratorbehandling anskaffas efter behov och är kommunens kostnadsansvar. Se förtydligande förbrukning, bilaga 4. Övrigt förbrukningsmaterial som ordineras av landstingets hälso- och sjukvårdspersonal till ordinärt boende - Landstingets ansvar efter ordination När kommunen beställer material där landstinget är kostnadsansvarig, dvs. material som ordinerats av landstingets hälso- och sjukvårdspersonal, sker beställning via av landstinget anvisade leverantör. Namngiven person, som kommunen utser, får ett kundnummer för beställning i landstingets datasystem. Landstinget står för leverans till kommunalt förråd. Beställning ska kunna styrkas via landstingets ordinationsansvarige person. Provtagningsmaterial till ordinärt boende Landstingets ansvar efter ordination En förteckning över provtagningsmaterial är framtagen, se förtydligande förbrukning, bilaga 5 Rutin och kostnadsansvar, se Övrigt förbrukningsmaterial som ordineras av landstingets hälso- och sjukvårdspersonal enligt ovan. Beställning ska kunna styrkas via landstingets ordinationsansvarige person. Habilitering/Rehabilitering/Hjälpmedel Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län reglerar ansvaret enligt följande: Kommunen ansvarar för: - samtliga habiliterings- och rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende - förskrivning och kostnader för hjälpmedel i ordinärt boende - utredning och bedömning som underlag för ansökan om bostadsanpassning hembesök för diagnostik, behandling och uppföljning Landstinget ansvarar för: 8

9 - habilitering och rehabilitering för barn/ungdomar i ordinärt boende upp till och med 17 år, eller så länge skolgång till och med gymnasienivå fullgörs för dem som omfattas av LSS målgrupp - habilitering och rehabilitering som bedrivs på hälsocentral/sjukstuga - förskrivning av hjälpmedel som möjliggör en säker hemgång från sjukhus, ska ske i samråd med kommunen Hjälpmedel/Medicinteknisk produkt Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att hos människor: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, tex. Respirator eller insulinpump påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, tex. rullstol, hörapparat, förstoringsglas eller samtalsapparat undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, tex. benprotes, bröstprotes eller ögonprotes. Definitionen gör att många hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar är medicintekniska produkter. Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2008:1, beskriver vårdgivarens, verksamhetschefens och personalens ansvar vad gäller användning och hantering av medicintekniska produkter i vården. Förskrivning av hjälpmedel Verksamhetschef inom kommunal hälso- och sjukvård utser de personer som har behörighet att, utifrån förskrivningsprocessen, förskriva hjälpmedel. Förskrivningsrätt kan inte delegeras. Habilitering/rehabilitering Behov som kräver hembesök tillgodoses av kommunen Behov som inte kräver hembesök tillgodoses på hälsocentral/sjukstuga Behov som kräver samtida insatser av olika kompetenser/professioner, där vissa av insatserna förutsätter hembesök, ska beskrivas i en Samordnad Individuell Plan (SIP) och genomföras av berörda. Insatser som kan kräva hembesök Med insatser som kan kräva hembesök avses bedömning, åtgärder och uppföljning av funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning i de dagliga aktiviteterna (ADL) i det ordinära boendet och närmiljön. Det kan vara svårighet i att klara personlig vård, påklädning, förflyttningar/överflyttningar eller hemmets skötsel. Det kan handla om fallrisk, balansnedsättning, nedsatt styrka, rörlighet, koordination, smärta, kognition, kommunikation mm som påverkar ADL. I dessa fall behöver utredning, förebyggande insatser, 9

10 information/undervisning, behandling, kompensatoriska insatser och samordning ske i det ordinära boendet. Insatser som inte kräver hembesök Habilitering och rehabilitering som utförs på mottagning, till exempel behandling/träning hos sjukgymnast, mottagningsbesök hos arbetsterapeut, deltagande i grupper mm (smärta, arbetsrehabiliterande insatser, handträning). I dessa fall behöver utredning, förebyggande insatser, information/undervisning, behandling, kompensatoriska insatser och samordning ske på mottagning. Modell för hjälpmedelsförskrivning i Västerbotten Landstinget ansvarar för hjälpmedel som kan utredas, utprovas, förskrivas och intränas på hälsocentral/sjukstuga och där uppföljning inte behöver ske i det ordinära boendet. Kommunen ansvarar för hjälpmedel som ska utredas, utprovas, förskrivas, intränas och följas upp i det ordinära boendet. Hjälpmedelskostnaden följer förskrivaren. Lista på fördelning av hjälpmedel mellan huvudmännen, återfinns i bilaga 1. Inför hemgång Slutenvården ska förbereda för en trygg och säker hemgång, i samråd med företrädare för berörd kommun. Planeringen dokumenteras i en samordnad vårdplan (SVPL). Samrådet omfattar även eventuellt behov av hjälpmedel. Hjälpmedel som provas ut, förskrivs, och används under vårdtiden på sjukhus bekostas av landstinget. Vid hemgång överförs betalningsansvar för hyreshjälpmedel till kommunen. Hjälpmedel som förskrivs i samband med hemgång bekostas av kommunen. Hjälpmedel som provas ut och förskrivs under vårdtid eller vid polikliniskt besök på sjukhuset och där det inte finns behov av uppföljning i det ordinära boendet bekostas av landstinget. Sjukhusansluten rehabilitering Sjukhusansluten hemrehabilitering fortsätter arbeta enligt rehabiliteringsprocessen och utför vid behov förskrivning av hjälpmedel till hemmet och kommunen står för kostnaderna efter samråd med kommunens hälso- och sjukvårdspersonal. Specialisthjälpmedel som landstinget ansvarar för Medicinska behandlingshjälpmedel Syn- och hörselhjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel Alternativ telefoni, rösthjälpmedel 10

11 Epilepsilarm. Informationsöverföring Följande processer har identifierats där en fungerande informationsöverföring är nödvändig för att en förändrad ansvarsfördelning ska fungera tillfredsställande vid övertagandet av hälsooch sjukvårdsinsatser: - från läkare på hälsocentral till distriktssköterska i kommunen - från distriktssköterska i kommunen till läkare på hälsocentral - från sluten vård sjuksköterska/läkare till distriktssköterska i kommunen - från paramedicin hälsocentral/slutenvård till paramedicin kommun - från paramedicin kommun till paramedicin hälsocentral/slutenvård Information måste kunna utbytas mellan huvudmännen: 1. Patientinformation, diagnoser, vårdkontakter, dokumentation, uppmärksamhetssignal 2. Information om beslut om inskriven i hemsjukvård 3. Information vid överlämnade för hembesök från hälsocentral/sjukstuga/sluten vård 4. Information som påverkar patientens fortsatta behov av vård 5. Information om läkemedel 6. Samordnad vårdplanering vid utskrivning från sluten vård samt samordnade individuella vårdplaner mellan kommun och primärvård 7. Resultat gällande provtagningar, röntgensvar, remissvar etc. Ansvar för patientsäker informationsöverföring: Verksamhetschef på resp. hälsocentral och resp. kommun ansvarar för att ta fram lokala rutiner för hur informationsöverföringen ska ske, samt förankra dessa. Rutiner för patientsäker informationsöverföring; Övergripande rutiner för samordnad vårdplanering mellan landstinget och kommunerna som gäller för hela länet, revideras. Respektive. kommun ansvarar för att datorarbetsplatser finns för att göra det möjligt att nyttja de IT-system som ska användas. Exempelvis inloggning med e-tjänstekort (SITHS) i Pascal, Prator m.fl. system kan göras. Att tekniska grundkrav uppfylls. Att ev. ny organisationsstruktur samt genomgång av användare i Prator görs. Kommunernas utbildning i Nationella patientöversikten (NPÖ) samordnas via Region Västerbotten. 11

12 På kort sikt före den 1 september 2013: Västerbottens läns landsting levererar information till NPÖ som producent. (Patientinformation, diagnoser, vårdkontakter, dokumentation, uppmärksamhetssignaler) Kommunerna tar emot information (läsa) som NPÖ- konsumenter. Prator nyttjas vid samordnad vårdplanering mellan slutenvård hälsocentral/sjukstugakommun som i dag. För övrig informationsöverföring (t.ex.aktuell läkemedelslista) kan fax, telefon, brev och fastställda blanketter användas. På lång sikt: Kommunerna levererar som NPÖ - producenter. Definitiv tidplan för ett införande är beroende av stödpengar till kommunerna, den förnyade upphandlingen av NPÖ samt storleken på anslutnings- och förvaltningskostnaderna. Västerbottens läns landsting som NPÖ - producent, utökar med fler informationsmängder (läkemedelslista, remisser, labsvar, samordnad vårdplan). NPÖ utvecklas med en meddelandefunktion, med möjlighet att skriva och läsa. Ingen fastställd tidplan finns framtagen. Ny modul för öppenvårds planer mellan hälsocentral/sjukstuga och kommun (bland annat, samordnad individuell plan, SIP) levereras i Prator version 4.0 kvartal Konsultationer till kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende Hälso- och sjukvårdspersonal i kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende kan få konsultativa insatser, stöd eller utbildningsinsats, i ett patientrelaterat ärende direkt från patientansvarig läkare eller annan särskild kompetens vid hälsocentral/sjukstuga samt från Avancerad hemsjukvårds palliativa konsultteam i Västerbotten (PKT). Konsultationsinsatser kan även fås av Geriatriskt Centrum eller Psykiatrisk klinik efter remiss från patientansvarig läkare vid hälsocentral/sjukstuga. För patienter som har hemsjukvård och samtidigt behandlas inom Psykiatrisk klinik kan hälso- och sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård få konsultativt stöd direkt från Psykiatrisk klinik utan remiss om detta är dokumenterat i patientens samordnade individuella plan (SIP) eller samordnad vårdplan 12

13 Förtydligande Förbrukning, Bilaga 1 Förslag till bassortimentslista - kommunens kostnadsansvar Absorptionsförband: Icke vidhäftande Steril sårdyna, Ren sårdyna Självhäftande ex Tegaderm+PAD, Mepore Bakterie- och svampbindande (Hydrofoba) förband: Ex Sorbact Kompress Absdyna Tamponad Gelkompress Binda: Elastisk ex Selefix, Soft stretch ideal, Prima last, Elastisk dubbelstickad gasbinda Kompression: Lågelastisk, Mellanelastisk, Högelastisk, Zinklimbinda, Binda amputation, Lågelastisk plåsterbinda Brännskadeförband: ex Burn Free, Brännskadekompress Film: ex Tegaderm Tubgas/förband: ex Coverflex, Carefix, Adaptic Finger- och tåförband med salvkompress. Sterilt Gel och hydrogelförband: ex IntraSite Conformable, IntraSite Gel, Elasto-Gel (Glycerin), DuoDerm Hydrogel Hudskyddsmedel: ex Cavilon Hydrofiberförband: ex Aquacel Kompress Tamponad Hydrokolloidala förband: ex DuoDERM Häfta: ex, Micropore, Durapore, Transpore, Leukoplast, Mepitac, Medipore, Mefix Kompresser: ex Nonwoven, Gasvävskompress, Vitri, Mesalt, Mepitel, Jelonet Plåster: ex Akla soft Injektionsplåster, Emo-Soffix Polyuretanskumförband: ex Allevyn, Mepilex Suturtejp: ex Steri-Strip Tork: Tork nonwoven och Tork gasväv, både höggradigt rent samt steril Övriga förband: Bomull, Fetvadd, Polstervadd polyester Tillbehör såromläggning, suturtagning, katetrisering: Omläggningsset, Suturtagningsset, Öronpinnar, Aggraftång, Tvättlappar, Katetriseringset 13

14 Sprutor sårspolning, Sprutor skolning av katetrar, Urinkatetrar Kanyl injektion Sprutor, sprutfat Plåster, tork injektion Medicinbägare, lock Rondskål 14

15 Förtydligande Förbrukning, Bilaga 2 Processbeskrivning för förskrivning av inkontinenshjälpmedel, nuvarande rutin inom VLL kan användas som mall för kommunerna. Utdrag ur: SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården 9 Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att 1. prova ut och anpassa produkten till patienten, 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter, 3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, 4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs, 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 6. instruera och träna användaren, 7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och 8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan. Kontakt Distriktsköterskan tar emot behovet via besök, telefon, fax eller via mina vårdkontakter Bedöma behov Distriktssköterskan tittar i journalen om tidigare bedömningar och beställningar och i beställningssystem (historia) Ordinerar individuellt anpassad produkt utifrån patientens behov och utifrån avtalat sortiment Beställa Beställning görs av behörig förskrivare Förskrivaren beställer via web system Skriver in patientens personnummer Kontrollerar adress utifrån föreslagen folkbokföringsadress, eventuell adressbyte och tillfällig adress Kompletterar med eventuell portkod, telefonnummer Anger speciella leveransmeddelanden, ex får inte ställas ute 15

16 Dokumentera Förskrivaren dokumenterar i journalen Leverans Leverans sker till brukarens bostad, paket får inte ställas ute och utsättas för regn osv. Leverans skall ske i neutral kartong Leverans sker inom 5 arbetsdagar för lagerprodukter och inom 10 arbetsdagar för anskaffningsprodukte 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 Förtydligande Förbrukning, Bilaga 4 Övrigt förbrukningsmaterial som anskaffas efter behov till ordinärt boende Kommunens kostnadsansvar Ärrbehandling: ex Elasto-Gel, Mepiform Surfaktant: ex Promogran, Prontosan Jodpreparat: ex Iodosorb Kolförband: ex Carboflex Honungsförband/salva: ex L-Mesitran Sårsalva Sårsalva soft Förband border Förband hydro Silverförband: ex Acticoat, Aquacel Ag Tamponad: ex Tamponad Steril, Mesalt, Sorbact Trombos/emboliprofylax: Stödstrumpor Muntork pinne glycerol/citron Munskydd Kran infusions, 3-vägs Förband venkateter Infusionsaggregat Kanyl infusion, kanyl venport Slang förlängn. till gastrostromiport Nutritionskateter för stoma Port gastrostomi Spruta enteral Aggregat enteral m pumpsegment Aggregat enteral u pumpsegment Sond Syrgasmask, grimma Sugkateter, sugslang 27

28 Fukt/Värmeväxlare till tracheotomi el tub Nackband till trachealkanyl Talventil till trachealkanyl Utbytesfilter till tracealkanyl Aerosolfilter Andningsballong Patientventil till andningsballong Trachealkanyl Aerosolfilter Trachealförband ex Allevyn Tracheostomi, Trachealkompress Omläggningsmaterial för picc-line 28

29 Förtydligande Förbrukning, Bilaga 5 Förslag på provtagningsmaterial som får beställas på landstingets kundnummer Landstingets kostnadsansvar vid ordination Bassortiment BD Vacutainer Eclipse Vacutainer hållare Kanyl för vacumrör Haemolance (för kapillär provtagning) blå eller grön Blood collection set (butterflynål) Grippernål (för provtagning i venprov) BD Vacutainer, blå, grön, gul, svart, grå, lila, odlingsrör Urinprovrör, urinprovsrör vacutainer + strå Rör för odling, svarta Rör för avföringsprov + bruna med sked F-Hb rör Combur (Urinstickor) Quick read crp (CRP- kit) Skin cleansing Swab Plåster Spartork Stick/skär avfallsburkar storlek 25 l Remisser blanketter 29

30 Förtydligande Hjälpmedel bilaga 6 Grundmodell för fördelning av hjälpmedelsprodukter i Västerbotten Principer för förskrivning av hjälpmedel återfinns på sid 10 i detta dokument. Landstinget ansvarar för hjälpmedel som kan utredas, utprovas, förskrivas och intränas via mottagningsbesök på hälsocentral/sju och där uppföljning inte behöver ske i det ordinära boendet Kommunen ansvarar för hjälpmedel som ska utredas, utprovas, förskrivas, intränas och följas upp i det ordinära boendet. Nedanstående fördelning av hjälpmedelsprodukter är en huvudsaklig riktlinje mellan huvudmännen samtidigt kan huvudmännen utifrån det enskilda patientärendet besluta om annan ansvars- och kostnadsfördelning. Produktgrupper som finns med i båda kolumnerna pekar på att dessa kan förskrivas både inom landstinget och kommunen. Undantag: Hjälpmedel till barn och ungdomar upp t.o.m. 17 år är landstingets ansvar Landstingsansvar Kommunalt ansvar (ISO-koder) 0427 Stimulatorer Stimulatorer för smärtlindring Stimulatorer för smärtlindring Muskelstimulatorer som ej används som ortoser Muskelstimulatorer som ej används som ortoser Hjälpmedel för sinnesstimulering 0433 Antidecubitushjälpmedel Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprev Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprev Rörelse, styrke- och träningsredskap Tränings- och ergometercyklar Ståbarrar och ståstöd Arm-, bål- och benträningsredskap Tippbrädor Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen 09 Hjälpmedel för personlig vård Huvudskydd Strumppådragare Strumppådragare Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Toalettsitsar Toalettstolsförhöjningar, fristående Toalettstolsförhöjningar, fristående Toalettstolsförhöjningar, lösa tillsatser Toalettstolsförhöjningar, lösa tillsatser Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toalett Bad- och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor Badbritsar, duschbord och skötbord 30

31 Tvättlappar, svampar och borstar med en hållare Badkar Hjälpmedel för att förminska badkarets längd och bredd Landstingsansvar Kommunalt ansvar 12 Förflyttning Stödkäppar Stödkäppar Armbågskryckor Armbågskryckor Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) Axillarkryckor (Kryckor) Axillarkryckor (Kryckor) Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben Gåstativ Rollatorer Rollatorer Gåstolar Gåbord Bilbälten och bilselar Rullstolstillbehör Rullstolar manuella tvåhjulsdrivna Rullstolar, manuella vårdarmanövrerade Eldrivna rullstolar med manuell styrning Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Eldrivna rullstolar, vårdarmanövrerade Drivaggregat Hjul och däck Batterier och batteriladdare Bälten och selar till rullstolar Rullstolar, tilläggsutrustning Liggvagnar och paraplyvagnar (hopfällbara sittvagnar) Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Vridplattor (Vändskivor) Fristående lyftbågar Repstegar Uppresningsbälten och västar Bärstolar, bärselar och bärkorgar Överflyttningsplattformar Hjullyftar, med lyftselar och/eller lyftslingor Mobila stålyftar Lyftvagnar Stationära lyftar (monterade på/i vägg/väggar, golv) Stationära lyftar som monteras på eller i andra produkter Stationära fristående lyftar Lyftselar, sitsar och bårar Landstingsansvar Kommunalt ansvar 18 Hjälpmedel för utrustning, anpassning av bostäder Stolar Pallar och ståstolar Coxitstolar Speciella sittmöbler 31

32 Sitsar, säten, sittsystem och abduktionsblock Ryggstöd Modulära sittsystem Dynor och underlägg Ryggkuddar och ryggdynor Bälten och selar till sittmöbler Stolar, tillbehör, reservdelar, komponenter Sängar och lösa sängbottnar, ej reglerbara Sängar och lösa sängbottnar, manuellt reglerbara Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Sänglyftar Madrasser och liggunderlägg Filthållare Ställbara rygg- och benstöd Sänggrindar och lyftbågar Förhöjningsklotsar och förhöjningsben Ledstänger Stödhandtag Armstöd, vägg- och/eller golvmonterade Portabla ramper Stötdämpande skydd 22 Hjälpmedel för kommunikation och information Datortillbehör Röstgeneratorer Programvara för ordbehandling Röstförstärkare för personligt bruk Utrustning för att spela in och återge ljud Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Samtalsapparater Programvara för närkommunikation Presentationsmaterial för bokstavssatser och symboler Standardtelefoner för telenätet Texttelefoner Telefontillbehör (+ övriga ISO-koder som berör alternativ telefoni) Snabbtelefoner Porttelefoner Ur och klockor Landstingsansvar Kommunalt ansvar Almanackor, kalendrar och planeringssystem Almanackor, kalendrar och planeringssystem Personliga trygghets- och nödlarm (epilepsilarm) Personliga trygghets- och nödlarm Läsmaskiner Stationära datorer Bärbara datorer och hand- och fickdatorer Tillbehör till datorer och nätverk Tangentbord Datormöss och musliknande enheter Alternativa inmatningsenheter Inmatningstillbehör Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter Displayer Skrivare 32

33 24 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Alternativa enheter för presentation från datorer Speciella programvaror för presentation Tryckknappar Strömbrytare (till/från funktion) och omkopplare Fjärrstyrsystem Stativ Pinnar Peklampor Peklampor Underarmsstöd som underlättar manuella aktiviteter Griptänger, manuella Griptänger, manuella Hjälpmedelsgrupper knutna till Specialiserad sjukvård Landstingsansvar (ISO-koder) 0403 Hjälpmedel vid andningsbehandling Inhalatorer Respiratorer Oxygenutrustningar Slemsugar 0406 Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling Stödstrumpor och kompressionsstrumpor Kompressionsutrustningar 06 Ortoser och proteser Cervicala ortoser Armbågsortoser Ortoser, övre extremitets-, armbågs-, handleds Peruker Bröstproteser 33

34 34