Kallelse och föredragningslista

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (8) Sammanträdestid , kl Plats Ledamöter Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Marianne Norman (M) Lirije Latifi (S) Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Emin Chukru (S) Lena Hamilton (M) Lars Myllenberg (M) Montaser Eneim (M) Elin Westerberg (MP) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Kallelse och föredragningslista Ersättare Fackliga företrädare Övriga deltagare Valentina Stojanovska (S) Paul Andersson (S) Maria Andersson (S) Eyup Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) Lutfi Zuta (MP) Hanna Qvarsebo (M) Thomas Wallenberg (M) Anders Fyhn (M) Christel Kampmark (M) Ted Shirazi (V) Halid Osman (FP) Jimi Krånglin (SD) Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal Lars-Åke Ståhl, stadsområdesdirektör Marie Hendra, avdelningschef områdesutveckling Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Jesper Lindkvist tel: , e-post: jesper.lindkvist@malmo.se

2 2 (8) 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse Marianne Norman (M) och Preben Andersson (S) att jämte ordförande justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 7 maj 2014 kl i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar Marie Hendra, avdelningschef områdesutveckling, informerar tillsammans med bl.a. representanter från Arbetsförmedlingen om deras sammarbete rörande jobbsatsningar i stadsområdet. 5. Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 SOFÖ Sammanfattning I Utfallsprognos 1, 2014 redovisas för Stadsområde Östers resursfördelade och anslagsfinansierade verksamhet ett sammanlagt prognosticerat underskott för året om 10 Mkr. Detta justerat för hemlösheten. Nämnden ansvarar för att ta ställning till åtgärder som innebär en budget i balans vid årets slut. I syfte att uppnå en budget i balans 2014 har förslag till åtgärdsplan tagits fram, vilket innehåller en övergripande beskrivning av arbetet för en budget i balans och en samman-ställning över förslag till åtgärder. Förslagen till åtgärder har genomgått en övergripande risk- och konsekvensbedömning Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag till åtgärdsplan för ekonomi i balans Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU Åtgärdsplan

3 3 (8) 6. Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret SOLTOFTA i Husie i Malmö SOFÖ Sammanfattning Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bebygga kvarteret Soltofta med ett särskilt boende för äldre samt lokaler till hemtjänst, hemsjukvård, myndighet och rehab. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Missivskrivelse Granskningshandling - Planbeskrivning Granskningshandling - Plankarta Granskningshandling - Samrådsredogörelse Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö G-AU Ansökan om projektmedel - Yalla Trappan, Y-Allas väg till arbete - Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit en projektansökan från den arbetsintegrerande sociala företaget Yalla trappan, avseende projektstöd för projektet Y-allas väg till arbete Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering. Projektet ansöker om SEK för verksamhet under april december 2014 och planerar att söka SEK för verksamhet under helåret Verksamheten riktar sig till kvinnor av utomeuropeisk bakgrund Projektet har vidare knutit till sig partners såsom Arbetsförmedlingen, Serviceförvaltningen, Tillväxt Malmö, etc. Satsningen bedöms vara god och relevant för kvinnor boende i Herrgården och det finns flera synergieffekter till andra pågående- och planerade insatser i området. Stadsområdesnämnd Öster föreslås därför bevilja projektet finansiering ur medlen för Urban utveckling, för verksamhet under maj december 2014, riktat till kvinnor i Herrgården. Stadsområdesnämnds Öster föreslås besluta

4 4 (8) att bevilja Yalla trappan projektbidrag om maximalt SEK för projektet Y-allas väg till arbete under 2014 med start i maj, under förutsättning att medel beviljas från Arbetsförmedlingen och att Serviceförvaltningen bifaller hyressänkning för Yalla trappan. att projektbidraget finansieras med medel från den nationella satsningen Urban utveckling i Herrgården. att uppmana Yalla trappan att inkomma med en årsrapportering över projektet, innefattande redovisning av beviljade medel, redogörelse över antal deltagare bosatta i Herrgården, eventuella avvikelser/förändringar, samt uppföljning status av deltagare efter genomgång av insats. Denna rapport ska ligga till grund för ansökan om projektmedel hos Stadsområdesnämnd Öster för att uppmana projektet att arbeta för att under 2015 säkra finansiering för året genom att inkludera fler, för projektet, relevanta aktörer från Malmö stad, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Prospekt för kompetenskartläggningsprojekt Yalla Trappan - Förändringar efter arbetsinsatser Förslag på schema Y-Allas väg till arbete Förändringar i budget Budget 2015 Budget 2014 Tidslinje Y-Allas väg till arbete Yalla Trappan - Stadgar Yalla Trappan - Verksamhetsberättelse 2012 Yalla Trappan - Ansökan om projektmedel Avsiktsförklaring från Tillväxt Malmö Y-alla trappan G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan om projektmedel från urban utveckling Herrgården: Y-allas väg till arbete Budget ABF Y-alla trappan Budget AF

5 5 (8) 8. Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende SOFÖ Sammanfattning Under den senaste 10-årsperioden har antalet hemlösa (Malmö stads definition) personer ökat med drygt 250 % i Stadsområdesförvaltning Öster. Därmed har kostnaden för hemlösheten i stadsområdet också ökat. Parallellt med detta har antalet placeringar som Vård och Omsorg gjort i dyra boendeformer för gruppen hemlösa män +50 år med social och psykiatrisk problematik ökat. I Malmö finns det en brist på lägenheter till rimliga hyresnivåer vilket medför att socialtjänsten i allt större utsträckning fungerar som en sekundär bostadsförmedling. Sedan flera år tillbaka har stadsdelen prioriterat hemlösa barnfamiljer för de lägenheter som tilldelats stadsområdet vilket bidragit till att ensamstående hemlösa män med social problematik fått stå tillbaka. Hemlösa män hänvisas ofta till härbärgesboende och olika drogfria boenden i privat regi genom IoF. Orsakerna till hemlösheten varierar. Stadsområdesförvaltning Öster abonnerar på 6 platser på Vallhem och 9 platser på Beijers hus, samt en plats i träningsboende på Tamira. Utöver detta placeras även ett stort antal i andra drogfria alternativ. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna ansökan till Sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Ansökan till Sociala investeringsfonden G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende

6 6 (8) 9. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" SOFÖ Sammanfattning Ledamöter i Stadsområdesförvaltning Öster har visat intresse för att delta vid en heldagskonferens vid namn Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?. Syftet med konferensen som äger rum 11 juni kl. 08:15 16:15 på konferensanläggningen Ungdomens Hus är b.la. att visa goda exempel på hur ett område kan utvecklas. I samtal presenterar forskare och praktiker idéer som kan bidra till kreativa lösningar för att öka attraktiviteten, skapa boendedelaktighet och trygghet. Stadsområdesnämnden ska besluta om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska utgå vid deltagande. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att förlorad arbetsförtjänst ska utgå för tre ledamöter för majoriteten samt två ledamöter för oppositionen vid Stadsområdesnämnd Öster. Beslutsunderlag Inbjudan till heldagskonferens G-Tjänsteskrivelse AU Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" 10. Delegationsbeslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Förordnande, Stadsområdesförvaltning Öster, Enheten för ekonomiskt bistånd mars, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg LSS Husie, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg LSS Rosengård, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg SoL Husie, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg SoL Rosengård, Stadsområdesförvaltning Öster, Vård och omsorg - delegationslista,

7 7 (8) 11. Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadskontoret, rapport om insatser för hemlösa år 2013, Stadsområdesförvaltning Öster, Handlingsplan till ansökan om prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri, inom stadsområdesförvaltning Öster perioden , Stadskontoret, Kartläggning av hemlösa år 2013, Stadsområdesnämnd Öster, Minnesanteckningar Dialoggrupp , Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadsområdesförvaltning Öster, ansökan Aktivitetsytan Rosens Röda Matta, Tekniska nämnden, svar på ärende Medborgarförslag angående upprustning av Persborgstorget, Information från Dialoggrupperna SOFÖ Sammanfattning Under Stadsområdesnämnd Östers sammanträde gavs förvaltningen i uppdrag att under kommande nämndsammanträden redovisa information från Dialoggruppernas arbete. I bifogat underlag redovisas löpande protokoll och övrig information från Dialoggruppernas senaste sammanträden. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Protokoll Dialoggrupp

8 8 (8) 13. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet. 14. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet. 15. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet.

9 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (7) Datum Handläggare A Pettersson Gustafsson Controller anna.pettersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 SOFÖ Sammanfattning I Utfallsprognos 1, 2014 redovisas för Stadsområde Östers resursfördelade och anslagsfinansierade verksamhet ett sammanlagt prognosticerat underskott för året om 10 Mkr. Detta justerat för hemlösheten. Nämnden ansvarar för att ta ställning till åtgärder som innebär en budget i balans vid årets slut. I syfte att uppnå en budget i balans 2014 har förslag till åtgärdsplan tagits fram, vilket innehåller en övergripande beskrivning av arbetet för en budget i balans och en sammanställning över förslag till åtgärder. Förslagen till åtgärder har genomgått en övergripande riskoch konsekvensbedömning. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag till åtgärdsplan för ekonomi i balans Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Inledning I Utfallsprognos 1, 2014 redovisas för resursfördelad och anslagsfinansierad verksamhet tillsammans ett prognosticerat underskott om 10 Mkr. Detta justerat för hemlösheten. I enlighet med kommunövergripande riktlinjer ska i det fall utfallsprognos/delårsrapport visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget förslag till åtgärder presenteras på sammanträdet efter att utfallsprognos/delårsrapport behandlats av nämnd (Riktlinjer för ekonomistyrning, Malmö stad). Föreliggande förslag till åtgärdsplan innefattar förslag till åtgärder för en ekonomi i balans Förslaget inleds med en övergripande beskrivning av inriktningen för arbetet med en ekonomi i balans. Därefter beskrivs förslag till åtgärder. Tjänsteutlåtandet avslutas med en sammanställning över förslag till åtgärder, beräknad ekonomisk effekt samt ansvar för genomförande. SIGNERAD

10 Inriktning och principer för arbetet med ekonomi i balans Arbetet med en ekonomi i balans pågår alltsedan stadsområdesnämndens ansvar trädde i kraft den 1 juli Detta bland annat med utgångspunkt från de kritiska ekonomiska förutsättningar inom vård- och omsorgsverksamheten som rådde under första halvåret (7) I samband med inrättandet av stadsområdesnämndens verksamhet skapades en förvaltningsintern arbetsgrupp för arbetet med att förbereda beslutsunderlag och upprätta kontinuerliga lägesrapporter för arbetet med en ekonomi och verksamhet i balans inom vård och omsorg. Flera av de åtgärder och processer som initierades under andra halvåret 2013 var kartläggningar och genomlysningar, som bör innebära en effektivare och mer hållbar verksamhet på några års sikt, men som inte ger omedelbar ekonomisk effekt. Exempel på processer som fortsätter under 2014 är aktivt arbete med personalplanering och strategiskt arbetet med sjukfrånvaro och rehabilitering samt översyn av avtal kring tvätt och inköp. Inom ramen för arbetsgruppens löpande arbete ingår dessutom att bland annat noggrant pröva behovet av tillsättning av vikarier. Vidare pågår arbete med nyckeltal för jämförelser. Stadsområdesnämnden beslutade i november 2013 att förlänga uppdraget till förvaltningen att i enlighet med ovanstående modell arbeta med anpassningar inom vård och omsorg under Stadsområdesnämnd Öster har såväl i Årsanalys 2013 som i Budgetskrivelse 2015 påpekat och beskrivit utmaningar av strukturell karaktär som i hög grad påverkar stadsområdets ekonomiska förutsättningar. Två av dessa avser den generellt sett ökande vårdtyngden i den äldre befolkningen respektive det ökande behovet av stöd vid hemlöshet. En viktig förutsättning för en långsiktigt hållbar verksamhet med en säkerställd och över staden likvärdig kvalitet bedöms därför vara att grundfinansieringen inom vård och omsorg ökar i budget 2015 samt att medel även tillskjuts för de ökade kostnaderna för hemlösheten. För båda dessa områden har medel äskats i budgetskrivelsen för Samtidigt pågår såväl när det gäller vård och omsorg som hemlösheten ett strategiskt arbete som långsiktigt kan komma att påverka de ekonomiska förutsättningarna i en positiv riktning. I Internbudget 2014 gjordes vidare anpassningar inom avdelningen för områdesutveckling. De ekonomiska förutsättningarna inför internbudgeten medförde att antalet tjänster inom Lärande hela dagen minskades med fyra. Av resterande tjänster inom Lärande hela dagen finansieras under 2014 fem tjänster via medel från Sociala investeringsfonden. Vidare minskades antalet medborgarkontor från två till ett inför Ett långsiktigt arbete som pågår är översynen av befintligt lokalbestånd inom hela stadsområdet. Möjligheterna att samla verksamheter med kostnadsminskning som följd undersöks. Eventuella ekonomiska effekter av detta arbete bedöms kunna uppstå först under En ekonomi i balans under 2014 kommer med utgångspunkt från rådande förutsättningar dock att utöver det fortsatta långsiktiga arbetet kräva åtgärder av mer kortsiktig karaktär. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att möjligheterna att anpassa stadsområdets verksamhet utan att det innebär behov av större omstruktureringar med avveckling av verksamhet som följd, är begränsade och påverkas av kommande års budgetförutsättningar. Utfallsprognos 1, 2014 utgår ifrån årets två första månader. Detta tillsammans med att behoven av stöd och insatser från stadsområdets sida snabbt kan förändras innebär att det finns en osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen under 2014.

11 Förslagen till åtgärder i denna åtgärdsplan har genomgått en övergripande risk- och konsekvensbedömning i förvaltningsledningen ( ). Metoden för bedömningen har utgjorts av det arbetssätt som används vid framtagande av förslag till Intern kontrollplan (COSO-modellen 1 ). Modellen innebär att en samlad riskbedömning kan graderas i fyra intervall: Låg risk, Viss risk, Väsentlig risk och Hög risk. 3 (7) Utgångspunkten att åtgärderna genomförs under en begränsad period och är kortsiktiga ligger till grund för bedömningen av konsekvenserna. Övergripande risker/ konsekvenser beskrivs under respektive åtgärd nedan. Inför verkställighet av åtgärder som medför konsekvenser för medarbetare kommer riskanalyser ur ett arbetsmiljöperspektiv att genomföras. Förslag till åtgärder Nedan presenteras förslag till åtgärder bedöms kunna ge effekt för en budget i balans. Tillskott av statliga medel Under 2014 väntas tillskott av statliga prestationsmedel inom flera av stadsområdesnämndens ansvarsområden. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Enligt överenskommelsen ska prestationsbaserade ersättningar om sammanlagt 915 miljoner kronor fördelas mellan kommuner och landsting som uppfyller kraven i överenskommelsen. Malmö stad har tilldelats drygt 12 Mkr, medel som under 2014 ska fördelas vidare till berörda förvaltningar i staden. Beslut om tilldelning väntas under våren. PRIO Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa i sin tur innefattar ett riktat statsbidrag för att stärka kommunernas och landstingens insatser avseende psykisk ohälsa. Malmö har tilldelats medel, som fördelas vidare till stadsområdena enligt fastställda principer. Medlen riktar sig till stadsområdets avdelningar för vård och omsorg respektive individ och familj. Arbete med att bedriva och utveckla arbetet kring berörda målgrupper pågår på olika sätt i förvaltningen och denna verksamhet bedrivs för närvarande inom budgeterade medel. För Stadsområde Östers del görs bedömningen om en sammanlagd effekt i denna del om cirka 2 Mkr. Det bör i detta sammanhang påpekas att tillskottet även ska ge utrymme för utveckling av arbetet i enlighet med anvisade principer. Generell återhållsamhet inom samtliga verksamheter Genom generell återhållsamhet inom alla verksamheter i stadsområdet motsvarande 0,5 procent i egen produktion bedöms kostnaderna kunna minskas. Detta avser exempelvis inköp som inte är nödvändiga för att kunna utföra kärnuppdraget, fortbildning och resor som inte är nödvändiga för att kunna utföra kärnuppdraget samt andra personalaktiviteter som inte är nödvändiga för att kunna utföra kärnuppdraget. Denna åtgärd bedöms innebära en sammanlagd kostnadsminskning om 1,8 Mkr. 1 Committee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission, 1992, COSO-ERM (enterprise risk management), 2004.

12 Övergripande konsekvensbedömning: Åtgärden kan innebära att stadsområdesförvaltningen blir mindre attraktiv som arbetsgivare. Den kan också innebära att produktiviteten sjunker och att utvecklingsarbetet bromsas upp. Åtgärden är kortsiktig och innebär att kostnader skjuts framåt i tiden. Den samlade effekten av denna åtgärd innebär Viss risk. 4 (7) Anpassningar inom vård och omsorg Som nämnts ovan fortsätter arbetet med en ekonomi och verksamhet i balans inom vård och omsorg under 2014 enligt arbetsmodellen med en förvaltningsintern arbetsgrupp med uppdrag att förbereda beslutsunderlag och kontinuerliga lägesrapporter till stadsområdesnämnden. En särskild uppdragsbeskrivning ligger till grund för arbetet för vilket förvaltningsledningen utgör styrgrupp. Arbetet innefattar flera processer. I det löpande arbetet inom vård och omsorg ingår exempelvis att noggrant pröva tillsättning av vikarier. Ett nyinrättat projekt pågår för att finna modeller för en effektiv och kvalitetssäkrad korttidsbemanning. Inom ramen för detta arbete kommer rutiner för en effektiv personalplanering att tas fram. Vidare pågår ett strategiskt arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering. Anpassningarna bedöms sammantaget medföra minskade kostnader under året om 1 Mkr. Övergripande konsekvensbedömning: Arbetet med anpassningar inom vård och omsorg är långsiktigt och pågår enligt särskild arbetsmodell sedan den 1 juli Mot bakgrund av att arbetet är löpande och behöver fortsätta görs bedömningen att anpassningarna kan leda till minskad arbetsglädje och minskad motivation. Riktlinjer och rutiner samt visst strategiskt utvecklingsarbete senareläggs till förmån för operativt arbete och risk för tillfälligt ökad arbetsbelastning uppstår. Den samlade effekten av denna åtgärd innebär Väsentlig risk. Personalkostnader inom individ och familj Genom vakanshållning i avvaktan på tillsättning av tjänster och minskade kostnader till följd av förkortad arbetstid på grund av till exempel föräldraledighet bedöms kostnaderna inom individ och familj kunna anpassas med 1 Mkr. Åtgärden betyder att verksamheten ska redovisa ett motsvarande överskott om 1 Mkr. Övergripande konsekvensbedömning: Bedömningen är att åtgärden medför vissa konsekvenser i ett kortsiktigt perspektiv. Riktlinjer och rutiner samt visst strategiskt utvecklingsarbete senareläggs till förmån för operativt arbete och risk för tillfälligt ökad arbetsbelastning uppstår. Den samlade effekten av denna åtgärd innebär Viss risk. Personalkostnader inom områdesutveckling Genom förekomsten av senareläggning av tillsättning och förkortad arbetstid på grund av till exempel föräldraledighet bedöms personalkostnaderna ligga under budget för året med 0,4 Mkr. Åtgärden betyder att verksamheten ska redovisa ett motsvarande överskott om 0,4 Mkr. Övergripande konsekvensbedömning: Bedömningen är att åtgärden medför vissa konsekvenser i ett kortsiktigt perspektiv. Riktlinjer och rutiner samt visst strategiskt utvecklingsarbete senareläggs till förmån för operativt arbete och risk för tillfälligt ökad arbetsbelastning uppstår. Den samlade effekten av denna åtgärd innebär Viss risk. Personalkostnader inom gemensam administration och övrigt Genom förekomsten av senareläggning av tillsättning och förkortad arbetstid på grund av till exempel föräldraledighet bedöms personalkostnaderna ligga under budget för året med 0,3 Mkr. Åtgärden betyder att verksamheten ska redovisa ett motsvarande överskott om 0,3 Mkr.

13 Övergripande konsekvensbedömning: Bedömningen är att åtgärden medför vissa konsekvenser i ett kortsiktigt perspektiv. Riktlinjer och rutiner samt visst strategiskt utvecklingsarbete senareläggs till förmån för operativt stöd och risk för tillfälligt ökad arbetsbelastning uppstår. Den samlade effekten av denna åtgärd innebär Viss risk. 5 (7) Införande av mottagningsteam inom vård och omsorg i hela stadsområdet Inom delar av stadsområdet finns sedan tidigare ett arbetssätt med mottagningsteam inom vård och omsorg. Arbetssättet innebär att ett kortare biståndsbeslut ges, vanligtvis på en månad, för att samtidigt kunna genomföra en fördjupad och mer systematisk bedömning av behovet i samråd med den enskilda kvinnan/ mannen. En viktig utgångspunkt är att säkerställa uppföljning och att rätt insatser ges. Detta innebär också en effektiv hantering inom vård och omsorg. Denna åtgärd bedöms innebära en ekonomisk effekt om 0,5 Mkr. Övergripande konsekvensbedömning: Genom åtgärden säkerställs att rätt biståndsbeslut ges och den bidrar till en effektiv organisation. Strategiskt och systematiskt arbete för minskade hemlöshetskostnader I Malmö och i Stadsområde Öster pågår ett strategiskt och prioriterat arbete när det gäller stadens hemlöshetsproblematik. Förberedelser pågår för en stadsområdesgemensam ansökan om medel från Sociala investeringsfonden när det gäller hemlöshet som drabbar barnfamiljer. Syftet är att stödja och förkorta tiden i hemlöshet för barnfamiljer. Detta är en bred satsning för att motverka att barn växer upp i otrygga och ostabila förhållanden. Samtidigt kommer MKB under året att tillhandahålla cirka 100 lägenheter för Malmö stads räkning. Lägenheterna kommer att utformas som så kallade övergångslägenheter där familjerna får möjlighet att överta kontrakt. Sammantaget bedöms detta att skapa förutsättningar för en systematisk arbetsprocess som lägger grunden för att barnfamiljer ska få ett eget bostadskontrakt snabbare än som sker idag. Parallellt med ovanstående har förvaltningen utarbetat ett förslag till en ansökan om medel ur Sociala investeringsfonden för hemlösa med behov av särskilt stöd och boende. Ansökan har tagits fram i samverkan mellan individ och familj och vård och omsorg och skulle möjliggöra en avveckling av externa platser i särskilt boende till förmån för platser i egen regi. Möjligheter skulle skapas för stadsområdets brukare inom målgruppen, som idag är externt placerade i andra kommuner, att kunna flytta tillbaka till Malmö och få ett adekvat stöd från såväl individ och familj som från vård och omsorg. Detta för att på sikt på ett bättre sätt än tidigare ge förutsättningar att ingå i samhällsgemenskapen. Bedömningen är att detta arbetssätt också leder till minskade kostnader jämfört med dyra externa placeringar. Utöver detta har stadsområdet under 2014 tilldelats prestationsmedel från Prio Psyk för att utveckla stöd i boendet. Prio Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa innefattar ett riktat statsbidrag för att stärka kommuners och landstings insatser avseende psykisk ohälsa. Ett förslag gällande Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet (Dnr STK ) är för närvarande föremål för remiss. Gällande regler har setts över av stadskontoret och utifrån detta har remissförslaget tagits fram. Förslaget till nya regler bedöms på sikt innebära att den ekonomiska belastningen på Stadsområde Öster när det gäller hemlösheten minskar. En ekonomisk effekt väntas dock först under 2015 under förutsättning att beslut fattas i enlighet med förslaget

14 Sammantaget bedöms det arbete som pågår på olika nivåer i staden kunna ge en ekonomisk effekt om cirka 3 Mkr. 6 (7) Övergripande konsekvensbedömning: Bedömningen är att åtgärderna kommer att ge positiva effekter ur såväl ett barnperspektiv som ur ett ekonomiskt perspektiv. Sammanställning över förslag till åtgärder Åtgärd/ insats Anpassning 2014, Mkr Ansvar Tillskott av statliga medel 2,0 Avdelningschef VOO/ Avdelningschef BIVO/ Avdelningschef IOF Generell återhållsamhet inom samtliga 1,8 varav: Se nedan: verksamheter med 0,5 procent i egen produktion: - Individ och familj 0,3 Avdelningschef IOF - Områdesutveckling 0,2 Avdelningschef OU - Vård och omsorg 1,2 Avdelningschef VOO/ Avdelningschef BIVO - Gemensam administration och övrigt 0,1 Ekonomichef/ HR-chef/ Kommunikationschef Anpassningar inom vård och omsorg 1,0 Avdelningschef VOO/ Avdelningschef BIVO Personalkostnader inom individ och familj 1,0 Avdelningschef IOF Personalkostnader inom områdesutveckling Personalkostnader inom gemensam administration och övrigt Införande av mottagningsteam inom vård och omsorg i hela stadsområdet Strategiskt och systematiskt arbete för minskade hemlöshetskostnader 0,4 Avdelningschef OU 0,3 Ekonomichef/ HR-chef/ Kommunikationschef 0,5 Avdelningschef VOO/ Avdelningschef BIVO 3,0 Avdelningschef IOF/ Avdelningschef BIVO Totalt 10,0 Återrapportering och uppföljning Återrapportering av vidtagna åtgärder till nämnden föreslås ske i samband med delårsrapport 1 och 2 samt utfallsprognos 2. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få

15 ärendet godkänt digitalt.] 7 (7)

16 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Handläggare Julia Magnusson Planeringssekreterare Julia.Magnusson@malmo.se Tjänsteskrivelse Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret SOLTOFTA i Husie i Malmö SOFÖ Sammanfattning Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bebygga kvarteret Soltofta med ett särskilt boende för äldre samt lokaler till hemtjänst, hemsjukvård, myndighet och rehab. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag Missivskrivelse Granskningshandling - Planbeskrivning Granskningshandling - Plankarta Granskningshandling - Samrådsredogörelse Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö G-AU Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanen medger bostadsbebyggelse, vårdboende och kontor upp till tre våningar. Förslaget gör det möjligt att bygga kontor och lokaler för cirka 100 anställda och cirka 75 platser i vårdboendet. Förslaget möjliggör dessutom boende och LSSboende som alternativ utvecklingslinje. Förslaget följer inte gällande översiktsplan från 2005 som anger markanvändningen särskilt fritidsområde. Bedömningen har gjorts att området inte längre är i användning som särskilt fritidsområde och att förslaget är i linje med idéer om förtätning av staden som lyfts fram i utställ- SIGNERAD

17 ningsförslaget för översiktsplan för Malmö I planområdet förändras kvartersmark från kvartersområde för idrottsändamål till användningen bostäder, kontor och vård. I den norra delen av planområdet ändras idrottsändamål till parkmark. Planområdet består idag av en tidigare idrottsplats som delvis har vuxit igen. Idrottsplatsen användes tidigare av skolor i närheten men står idag övergiven. 2 (2) Stadsområde Öster, som är framtida användare av vårdboendet, har inget att anmärka på förslaget till detaljplan. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

18 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (2) Datum Adress Yttrande Diarienummer SOFÖ Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret SOLTOFTA i Husie i Malmö Stadsområdesnämnd Öster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bebygga kvarteret Soltofta med ett särskilt boende för äldre samt lokaler till hemtjänst, hemsjukvård, myndighet och rehab. Detaljplanen tillåter tre våningar. Yttrande Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiv till och anser att det är av stort värde att planförslaget gör det möjligt att bygga kontor och lokaler för ca 100 anställda och cirka 75 platser i vårdboendet. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga kvarteret Soltofta med ett särskilt boende för äldre samt lokaler till hemtjänst, hemsjukvård, myndighet och rehab. Stadsområdesnämnd Öster bedömer att det är en nödvändig förstärkning av boendeplatser och övrig vård och omsorg i Malmö. Det finns idag brist på äldreboende i området och hemtjänstens befintliga lokaler har en placering som inte är central utifrån serviceområdet. Förslaget möjliggör även boende och LSS-boende som alternativ utvecklingslinje. Stadsområdesnämnden anser att det är positivt att planen möjliggör för en framtida flexibilitet där det går att bygga om hela eller en del av vårdboendelokalerna till LSS boende eller vanliga bostäder. Stadsområdesnämnden ställer sig generellt positiv till att det byggs fler bostäder i Malmö. Mot bakgrund av den höga bostadsbristen i Malmö och antalet hemlösa barnfamiljer är det särskilt viktigt att det planeras för mer bostadsbebyggelse i stadsområde Öster I planområdet förändras kvartersmark från kvartersområde för idrottsändamål till användningen bostäder, kontor och vård. I den norra delen av planområdet ändras idrottsändamål till parkmark. Planområdet består idag av en tidigare idrottsplats som delvis har vuxit igen. Tidigare har idrottsplatsen använts av skolor i närheten men är idag övergiven. Övergivna platser kan upplevas som otrygga av boende och en byggnation på platsen bedöms därmed

19 av stadsområdesnämnden vara positiv. Bebyggelsen kommer att skapa en ökad rörelse till och från platsen vilket bidrar till en ökad trygghet på platsen och i kringliggande områden samt en förbättrad stadsbild. Genom planförslaget ges hemtjänsten en central plats i Husie vilket ökar möjligheterna till hållbara transportsätt som exempelvis cykel för personal. Genom ny byggnation i enlighet med detaljplansförslaget möjliggörs en fortsatt positiv utveckling i området. 2 (2) Tillgänglighet samt jämställdhet är något som lyfts i planbeskrivningen dock saknar stadstadsområdesnämnden barnperspektivet i detaljplanen. En översyn av hur barn berörs och påverkas av detaljplanen bör tilläggas under rubriken Samhällskonsekvenser i planbeskrivningen. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Lars-Åke Ståhl

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (4) Datum Handläggare Arian Ratkoceri Utvecklingssekreterare Arian.Ratkoceri@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om projektmedel - Yalla Trappan, Y-Allas väg till arbete - Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit en projektansökan från den arbetsintegrerande sociala företaget Yalla trappan, avseende projektstöd för projektet Y-allas väg till arbete Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering. Projektet ansöker om SEK för verksamhet under april december 2014 och planerar att söka SEK för verksamhet under helåret Verksamheten riktar sig till kvinnor av utomeuropeisk bakgrund Projektet har vidare knutit till sig partners såsom Arbetsförmedlingen, Serviceförvaltningen, Tillväxt Malmö, etc. Satsningen bedöms vara god och relevant för kvinnor boende i Herrgården och det finns flera synergieffekter till andra pågående- och planerade insatser i området. Stadsområdesnämnd Öster föreslås därför bevilja projektet finansiering ur medlen för Urban utveckling, för verksamhet under maj december 2014, riktat till kvinnor i Herrgården. Förslag till beslut Stadsområdesnämnds Östers arbetsutskott föreslås besluta att bevilja Yalla trappan projektbidrag om maximalt SEK för projektet Y-allas väg till arbete under 2014 med start i maj, under förutsättning att medel beviljas från Arbetsförmedlingen och att Serviceförvaltningen bifaller hyressänkning för Yalla trappan. att projektbidraget finansieras med medel från den nationella satsningen Urban utveckling i Herrgården. att uppmana Yalla trappan att inkomma med en årsrapportering över projektet, innefattande redovisning av beviljade medel, redogörelse över antal deltagare bosatta i Herrgården, eventuella avvikelser/förändringar, samt uppföljning status av deltagare efter genomgång av insats. Denna rapport ska ligga till grund för ansökan om projektmedel hos Stadsområdesnämnd Öster för att uppmana projektet att arbeta för att under 2015 säkra finansiering för året genom att inkludera fler, för projektet, relevanta aktörer från Malmö stad. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan om projektmedel från urban utveckling Herrgården: Y-allas väg till arbete SIGNERAD

52 2 (4) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Under hösten 2013 tog stadskontoret fram ett en utredning om kommunala storkök som i dagsläget är underutnyttjade och kopplingen som dessa kan ha till arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder - Utredning om kommunala storkök (Jobboffensiven), (STK ). Som ett resultat av beslutade Kommunstyrelsen att tillsätta en fältstudie kring storköket på Drömmarnas hus för att undersöka hur köket kan användas maximalt och ändamålsenligt. Under våren 2014 har Malmö stad, under ledning av stadskontoret INAR, fört samtal med en rad olika aktörer i syfte att undersöka hur storköket på Drömmarnas hus kan användas som ett sätt för att fler ska kunna nå självförsörjning. Mot bakgrund av detta arbete översänder Yalla trappan en projektansökan riktad till Stadsområdesnämnd Öster för stöd om SEK under april - december 2014 för att bedriva projektet Y-allas väg till arbete i enlighet med projektansökan och tillhörande bilagor. Vidare översänds även en budget för 2015 som man planerar att söka från Malmö stad på SEK för Syftet med projektet är att genom en kompetenskartläggningsinsats och praktisk arbetsträning verka för ökad syselsättning och minskat utanförskap. Detta ska göras genom att kompetensutveckla och rusta deltagare för anställning eller vidare utbildning; utveckla deltagare i svenska språket samt att utveckla en hållbar och innovativ storköksverksamhet med kapacitet att skapa arbetstillfällen i Herrgården. Deltagarna ska rekryteras i samverkan med Arbetsförmedlingen Bryggan i målgruppen kvinnor bosatta i Malmö som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Prioriterat upptagningsområde är i första hand Herrgården och Seved och därefter Malmö stad i stort. Sammanlagt 40 kvinnor väntas kunna genomgå insatsen under en 6-månadersperiod, mellan maj 2014 december Förutom en ansökan till Stadsområdesnämnd Öster riktas och involveras följande externa resurser till projektet: Arbetsförmedlingen planerar att skriva avtal med Yalla trappan som innebär att parterna tar fram en programinsats för kompetenskartläggning och praktisk arbetsträning, för utomeuropeiskt födda kvinnor utan arbetslivserfarenhet i enlighet med projektförslag. Under förutsättning att avtalet skrivs under i sin nuvarande form väntas Arbetsförmedlingen stödja projektet med SEK för verksamhet under 2014 och SEK under Serviceförvaltningen väntas skriva under hyresavtal med Yalla trappan, med start 1 maj 2014, avseende storköket på Drömmarnas hus där man reducerar årshyran med ca SEK under en 3-4 årsperiod. I tillägg har Tillväxt Malmö, Drömmarnas hus, och även andra delar av Malmö stad på olika sätt aviserat att man kan stödja verksamheten genom nätverk, kontakter och andra typer av synergier under projektförloppet. Stadsområde Östers roll och möjligheter Stadsområdesförvaltningen kommer att erbjudas representation i projektets styrgrupp, förutsatt

53 att projektet beviljas medel. Projektet har flera möjligheter att bidra till flertalet initiativ och insatser som är viktiga ur stadsområdets synpunkt. 3 (4) Urban utveckling Den nationella satsningen Urban utveckling innefattar Herrgården och Södra Sofielund i Malmö och utgår ifrån de tre grundindikatorerna utbildning, förvärvsarbete och andel personer i långvarigt försörjningsstöd. En kompetenskartläggnings- och utvecklingsinsats gentemot kvinnor i långvarigt försörjningsstöd ligger väl i linje med tankarna bakom det urbana utvecklingsarbetet och projektet har potential till att minska andelen kvinnor som uppbär försörjningsstöd. Samtidigt är det viktigt att poängtera att denna satsning fokuserar på två delområden i Malmö: Herrgården och Södra Sofielund. Denna ansökan riktas till Stadsområdesnämnd Öster och projektet bör därför fokusera sina insatser till kvinnor boende i just Herrgården, under förutsättning att projektet bekostas ur potten för Urban utveckling. Om fokus istället är hela Malmö bör projektet även finansieras från andra delar av Malmö stad. Områdesprogram Herrgården Ur ett områdesprogramsperspektiv finns det, förutom ovanstående resonemang, även andra utvecklingsmöjligheter och beröringspunkter som är viktiga att ta vara på vid ett sådant projekt. Området har, sedan det byggdes strukturella utmaningar i att tillföra fler verksamheter och förlägga arbetsplatser här. Ett sådant initiativ skulle, tillsammans med en rad andra initiativ och etablerade aktörer i området, kunna bidra till att tillföra fler funktioner i området och potentiellt också locka fler malmöbor till området. Några planerade och pågående initiativ som, som också nämns i ansökan, av direkt relevans är Kraftsamling Herrgården, Trädgården gröna mötesplatser i Malmö och områdesprogramens fortsatta arbete med de gemensamma spåren arbete, lärande och boende. Hela familjen Öster SoF Öster har beredskap för att kunna samarbeta med projektet Y-allas väg till arbete och dess partners i att säkerställa att eventuella övriga familjemedlemmar till de kvinnor från Herrgården som deltar i projektet får ett utökat stöd. Detta görs genom att fokusera extra på männens väg till självförsörjning inom satsningen Hela familjen i Öster, där SoF Öster fokuserar på barnfamiljer i långvarigt försörjningsstöd. Sammanfattande bedömning Projektet bedöms ha goda förutsättningar för att kunna bidra till ökad sysselsättning och inkludering av kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vidare bedöms ha en positiv påverkan på Herrgården och östra Malmö i stort, då fler verksamheter tillförs området och kan korsbefruktas med ytterligare planerade- och pågående initiativ i området. Yalla trappan bedöms, genom sin verksamhet och sitt välrenommerade företagande kunna bidra till att fler kvinnor närmar sig arbetsmarknaden och ökar upp sina språkfärdigheter enligt beprövad metod. Projektet bedöms även kunna bidra med andra positiva effekter för kvinnor som deltar, såsom ökad självkänsla och inkludering. Detta ligger väl i linje med flera av de rekommendationer som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar ut som viktiga i sin rapport Malmös väg mot en hållbar framtid. Det är dock viktigt att understryka att Stadsområdets bidrag bör återspeglas i antalet deltagare bosatta i Herrgården. Detta mot bakgrund av stadsområdets uppdrag och utmaningar, såsom arbetet med att fler ska nå självförsörjning, Områdesprogram Herrgården, Urban utveckling Herrgården

54 och det sociala investeringsfondsprojektet Hela familjen i Öster. Andelen förvärvsarbetande i Herrgården, enligt uppgifter från SCB, uppgick 2011 till 18 procent och för kvinnor specifikt är siffran ännu lägre. Vidare bör projektet och dess partners under 2014 arbeta med utökat nätverk i olika sektorer som möjliggör deltagarnas vidaregång till såväl andra arbetsmarknadsinitiativ, men också genom att involvera företag och utbildningsinsatser i projektets nätverk. 4 (4) Satsningen bedöms vara relevant för kvinnor boende i Herrgården. Stadsområdesnämnd Öster föreslås därför bevilja projektet finansiering ur medlen för Urban utveckling, för verksamhet under maj december 2014, riktat till kvinnor i Herrgården. Ansvariga Daniela Fernandez Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

55 Malm ö Stad Stadsområdesnämnd Öster Lars-Åke Ståhl Ansökan om projektmedel Information om personuppgiftslagen (PuL): För att administrera denna ansökan krävs registrering i vårt dataregister. Du har rätt att ta del av de uppgifter som berör dig och även begära rättelse av dessa. Personuppgiftsansvarig: Stadskontoret. Personuppgiftsombud: Maria Engleson, tel: Ansökan om projektmedel från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottets budget utformas enligt följande mall och enligt antagna riktlinjer. Ifall ansökan inte upprättas i den elektroniska mallen ska ändå mallens rubriker användas. VAD ANSÖKER AVSER Ange vad ansökan avser Y-Allas väg till arbete - Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering UPPGIFTER OM SÖKANDE ORGANISATION/FÖRENING Organisationens namn Yalla Trappan Besöksadress von Rosens Väg 1 Postadress Malmö Telefon Hemsida E-post kontor@yallatrappan.se Ordförandens namn Christina Merker-Siesjö Kassörens namn Rasmus Larsson Plusgiro/bankgiro Organisationsnummer Uppgiftslämnare Eva Hartman Telefon E-post christina.m-sisjo@yallatrappan.se Telefon E-post rasmus.larsson88@gmail.com Revisorns namn Intern revisor: Ulla Herbert Telefon E-post ullaherbert@hotmail.com Extern revisor: Ekonomi konsult CLW AB Telefon alt E-post christina@ekclw.se BESKRIVNING AV PROJEKT SAMMANFATTNING

56 Ansökan skall inledas med en kortfattad sammanfattning enligt projektmallens rubriker. Det arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan är skapar framgångsrikt arbetstillfällen för målgruppen utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom ramen för tidigare projekt har Yalla Trappan utvecklat en metod och inte minst en kultur för lärande som är ytterst gynnsam för målgruppen under devisen att lära genom att göra. Projektets Y-Allas väg till arbete ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering syfte är att verka för ökad sysselsättning och minskat utanförskap inom gruppen utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta ska åstadkommas genom att Yalla Trappan i samverkan med Malmö Stad och Arbetsförmedlingen, mellan april 2014 och december 2015, ska erbjuda totalt 40 deltagare ur målgruppen ett sammanhållet utbildningspaket som rustar deltagarna för arbete eller vidare utbildning. Varje utbildningspaket, som inbegriper såväl arbetsträning och teoretiska moment som branschspecifik språkinlärning, är 6 månader och motsvarar sysselsättning på heltid för dess deltagare. Y-Allas väg till arbete innebär också att Yalla Trappan arbetar för att utveckla en hållbar och innovativ storköksverksamhet med kapacitet att på sikt skapa nya arbetstillfällen. MÅLSÄTTNING Ange syfte och målsättning Syfte Projektets övergripande syfte är att verka för ökad sysselsättning och minskat utanförskap Projektets syfte bör ses i ljuset av dels Malmökommissionens arbete, dels OECD Territorial Review of Skåne (2012). I rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid konstateras att mål kan nås snabbare och mer effektivt genom samverkan mellan aktörer från samhällets olika sfärer (2013: 129). Projektet Y-Allas väg till arbete är ett exempel på tvärsektoriell samverkan och innebär att den sociala innovationen och det idéburna arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan, i partnerskap med Malmö stad (Områdesprogram Herrgården), Arbetsförmedlingen och Yalla Trappans nätverk inom privata näringslivet (Uppstart/Tillväxt Malmö) går i bräschen för att tillvarata de resurser och den kompetens som finns bland utrikes födda kvinnor som står utanför arbetsmarknaden. Därmed kan projektet bidra till att den sociala hållbarheten ökar i Malmö. Vikten av att arbetsmarknadsinsatser förläggs till platser där människor känner sig hemma konstateras i rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid (2013: 141) och är även i linje med områdesprogramsarbetet i Malmö. Y-Allas väg till arbete har stor potential att skapa synergieffekter som gagnar de boende och Herrgården i stort genom att samverka med en rad andra projekt och processer i området (t.ex. Trädgården gröna mötesplatser i östra Malmö och Kraftsamling Herrgården). Områdesprogramsarbetet i Malmö fokuserar på tre gemensamma spår; arbete, lärande och boende. Y-Allas väg till arbete bedöms ha relevans för samtliga dessa spår på olika sätt. Dels handlar det om att tillföra fler funktioner i området, som har potential att stärka områdets attraktion och boendemiljö. Det handlar också om att rusta fler malmöbor för arbetsmarknaden och införa utbildningsinsatser som ett led i detta arbete. Särskilt uttalat är kopplingen till det gemensamma spåret arbete. Det är av stor vikt för områdesprogram Herrgården att fler malmöbor i Herrgården kan etablera sig på arbetsmarknaden. Y-Allas väg till arbete kan, precis som Yalla Trappan i dess nuvarande form, leda till att långvarigt utanförskap bryts och att en introduktion till arbetsmarknaden påbörjas. Att verksamheten förläggs till Herrgården är ett sätt att tydliggöra och synliggöra den lokala kraften. En storköksverksamhet på Drömmarnas hus med det redan framgångsrika arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan kommer att väcka nyfikenhet och intresse, och locka besökare till Herrgården. Det innebär också en intressant möjlighet att stärka den historiska kopplingen med det kvinnliga entreprenörskap som under 1900-talets första hälft kännetecknade Rosengårds herrgård. Herrgården var då ett lantbruk och drevs av systrarna Kockum. Att återknyta till detta innebär också en aktualisering av det historiska temat. Sammanfattningsvis innebär detta att den lokala identiteten förstärks och synliggörs i högre grad. Kvinnligt entreprenörskap och regionens mångkulturella mattradition är några av de områden som tas upp som möjliga framgångsfaktorer i OECD:s rapport om Skånes styrkor och utmaningar från I OECD

57 Territorial Review of Skåne betonas vikten av att tillvarata de resurser som finns i marginaliserade grupper såsom bland utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden (2012: 22). Det konstateras att Skåne som mångkulturell region har goda möjligheter att använda sina internationella mattraditioner som en styrka för att uppnå ökad tillväxt och välfärd. Y-Allas väg till arbete är en möjlig väg att utveckla den mångkulturella livsmedelsindustrin i linje med OECD:s rekommendationer (2012: 282). Målsättningar Projektets målsättningar är följande: Att kompetensutveckla och rusta deltagare för anställning eller för vidare utbildning Att deltagaren ska utvecklas i svenska språket generellt och branschspecifikt Att utveckla en hållbar och innovativ storköksverksamhet med kapacitet att på sikt skapa nya arbetstillfällen Har projekt tidigare bedrivits med liknande målgrupp/målgrupper? Vi har lång och beprövad erfarenhet av att arbeta med målgruppen. I rapporten Malmös väg till en hållbar framtid lyfts Yalla Trappan som ett exempel på en social innovation som bidrar till att stärka den urbana integrationen (2013: 134). Genom vårt arbete i projektet Trappan har vi processat fram en metod och kultur för lärande som har blivit nyckeln till lärande, självkänsla, egenansvar och yrkesidentitet (se utvärderingen Invandrarkvinnor på väg mot arbete genom utbildning och kooperation, Lunds universitet, Sociologiska institutionen av doktor Helena Hallerström). Y-Allas väg till arbete innebär att vi bygger vidare på ett framgångsrikt koncept och goda erfarenheter och implementerar nya innovativa tankar och upplägg. MÅLGRUPP Beskriv och avgränsa målgrupp/målgrupperna. Deltagare ska rekryteras i samverkan med Arbetsförmedlingen Bryggan. Målgruppen är kvinnor boende i Malmö kommun som står allra längst från arbetsmarknaden. Deltagarna är födda utanför OECD/EU området, i olika åldrar, med varierande språkkunskaper och vistelsetid i Sverige. Generellt är de hemarbetande med ett stort ansvar för hushåll och familj. Gemensam nämnare för deltagarna är låg utbildningsnivå och liten erfarenhet av arbetslivet. De saknar efterfrågad utbildning, är arbetslösa och ingår inte i etableringsuppdraget eller i Jobb- och utvecklingsgarantin. Prioriterat upptagningsområde är i första hand Herrgården och Seved och därefter Malmö stad i stort. Har projekt tidigare bedrivits med liknande målgrupp/målgrupper? Om så är fallet ange vilken/vilka. Inom ramen för de ESF-finansierade Trappan-projekten som bedrevs och ledde fram till bildandet av det arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan, utvecklades en metod och inte minst en kultur för lärande som är ytterst gynnsam för målgruppen. Yalla Trappan i sin nuvarande form är frukten av denna metod och visar att utveckling verkligen är möjlig för kvinnor ur målgruppen. Yalla Trappan har sedan starten 2010 framgångsrikt arbetat med målgruppen i sin permanenta verksamhet. Från Trappan-projekten har vi dragit stora pedagogiska lärdomar som rör framgången i att arbeta med målgruppen enligt metoden att lära genom att göra. Vi har stramat upp och renodlat metoden. Utifrån tidigare lärdomar har vi utvecklat det kooperativa arbetet med planering, organisering, genomförande och utvärdering. Vi har också utvecklat metoden kring medvetandegörandet av det egna ansvarstagandet för utveckling och kompetens hos den enskilda deltagaren. Vi har tidigare lärt att båda dessa områden är stora utmaningar i arbetet med målgruppen.

58 I månadsskiftet april-maj 2010 avslutades Trappan-projekten och det arbetsintegrerande sociala företaget Yalla Trappan startades vilket innebar att åtta av de kvinnor som deltagit i projekten blev anställda i det nystartade kooperativet. Sedan dess har Yalla Trappans verksamhet utvecklats och fördubblat sin storlek vad gäller antalet anställda till dagens 16 medarbetare. Vi har ett väl förankrat förtroende bland kvinnor boende i Herrgården och i resten av Rosengård och får ofta förfrågningar från boende som vill börja arbeta eller göra praktik hos oss. MÅL OCH RESULTAT Vilka konkreta mål och resultat skall uppnås? Konkreta mål som ska uppnås inom ramen för projektet är kopplade dels till deltagare, dels till verksamheten. Konkreta målsättningar kopplade till deltagare: Genomförande av teoretiska och praktiska moment inriktat inom områdena livsmedelshantering, servering och catering Deltagaren ska utvecklas i svenska språket generellt och branschspecifikt Stärkt självförtroende Fördjupad kunskap om arbetsliv och arbetskultur Konkreta målsättningar kopplade till verksamheten: Att utveckla den kommersiella verksamheten i en innovativ riktning med fokus på ekologisk hållbarhet (närodlat, livsmedelsval utifrån säsong o.s.v.) präglad av mötet mellan modern, svensk matkultur och en mellanösterninspirerad matlagningstradition Att bygga upp en ny organisatorisk struktur för att expandera verksamheten Att undersöka möjligheterna att finna nya hållbara kunder och verksamhetsinriktningar inom storkök, exempelvis måltidsservice för äldre boende på Rosengård Att arbeta för att skapa nya samarbeten och samarbetsformer mellan den idéburna sektorn (Yalla Trappan) och den offentliga sektorn i en s.k. IOP (Idéburet- och offentligt partnerskap) i syfte att stärka hållbarheten på sikt inom detta projekt I den del av projektet som är kopplad till verksamheten kommer den välrenommerade köksmästaren Ola Rudin (Saltimporten Canteen) att finnas med som resurs och kreativt bollplank. MÄTNING AV RESULTAT Beskriv hur måluppfyllelse och resultat skall mätas. Deltagare: Kontinuerliga uppföljnings- och utvärderingssamtal med deltagare under processen där man kommer att reflektera och revidera utbildningsinnehållet efter behov. Projektledare och handledare utvärderar deltagarnas individuella utveckling skriftligen. Verksamheten: Att följa upp utvecklandet av en kreativ och innovativ meny och revidera denna efter behov under processens gång. Att skapa ett nytt kundregister utifrån upplägget att finna nya marknader och att sammanställa nya möjliga samverkanspartners för verksamheten. GENOMFÖRANDE Beskriv den planerade verksamheten. Utbildningspaketets struktur

59 I samverkan med AF (se bilaga). Under april 2014 ska arbetsorganisationen komma på plats i form av personalrekrytering, förberedelser för schemaläggning, arbetsinnehåll, utbildningsinsatser att tas fram. Genomgång av lokaler. Med start i maj 2014: Sammantaget 4 utbildningsomgångar = 40 deltagare. Heltid. Upplägget kommer att innebära 5 veckors överlappning för utbildningsomgångarna (se bilaga Y-Allas väg till arbete Tidslinje). Respektive utbildningspakets omfattning: 6 månader (24 veckor). Inledande fas med introduktion (5 veckor): Introduktion av utbildningsinnehåll, genomgång av schema, introduktion till branschinriktad språkträning, arbetsmarknadskunskap, arbetskultur, studiebesök, tilldelning av handledare, empowermentövningar, socialisering i gruppen samt introduktion till Yalla Trappans befintliga verksamheter under ledning av projektledare. Huvudfas (17 veckor): Arbetsträning/praktik på plats i storköket samt teoretiska inslag, yrkesinriktad språkträning under ledning av köksmästare, projektledare och handledare. Avslutande fas (2 veckor): Reflektion över utveckling och lärande, formulerande av CV, personligt brev, kontakter med handläggare på AF, planering i samverkan med AF och Jobb Malmö under ledning av projektledare. Utbildningspaketets innehåll Arbetsmarknadskunskap Denna del av utbildningen handlar om hur arbetsmarknaden ser ut, vilka rättigheter och skyldigheter du har som arbetstagare samt vilka olika förvaltningar och myndigheter som finns och deras uppgifter i relation till den enskilde. Med en fördjupad kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad kommer också information om organisationer, rutiner och ansvar på en svensk arbetsplats och svensk arbetslagstiftning. Vi kommer att göra studiebesök på för projektet viktiga arbetsplatser och förvaltningar. Arbetskulturutbildning Arbetskulturutbildningen syftar till att deltagarna ska träna sig i att fungera på alla sorters arbetsplatser som individer och lära sig arbetskultur och arbetsplatsernas koder. Utbildningen startar med en nulägesanalys och en kartläggning av deltagarna. Vi vill ha svar på frågor som: Var står deltagarna idag? Hur ser deras vardag ut, och vilka rutiner och tider har de? Utbildningsinnehåll är följande: - Tider: vikten av att passa tider, och mellan vilka tider arbetar man och när har man pauser - Ansvar för arbetsuppgifter - Rutiner - Bemötande - Relationer till arbetskollegor, administration, chefer, städ - Konflikthantering

60 - Telefonkultur, hur svarar man i telefon och vilket språk använder man? - Bransch- och yrkesterminologi - Språk: vilka skillnader finns mellan språket man använder på arbetsplatsen och språket man använder med sina kompisar eller familjemedlemmar? - Klädkoder på arbetsplatsen - Arbetsplatsträffar (APT) - Hierarkier på arbetsplatsen - Ledarskap - Transporter, kollektivtrafik, hur tar man sig bäst till och från arbetsplatsen? - Arbetsplatskoder, hur beter man sig i lunch- och fikarummet? Svenskundervisning/språkträning Svenskundervisningen kommer att kopplas till arbetsträningen i köket och till andra praktiska inslag i utbildningen. Detta för att skapa största möjliga motivation för att förbättra sina svenska språkkunskaper. Det kommer också att finnas en tydlig integrering mellan språkundervisningen och de övriga teoretiska och praktiska inslagen i verksamheten. Det innebär en tydlig inriktning mot yrkes/branschrelaterad svenskundervisning. Pedagogerna och handledarna kommer att samverka för att få detta att fungera. Livsmedelhantering, servering och catering - rutiner - arbetsordning - arbetsdelning - gruppsamverkan - matlagningskunskap - livsmedelshantering - produktionsteknik - grundläggande bakning - källsortering ur ett miljöperspektiv - kundbemötande - egenkontroll - HACCP egenkontroll program

61 - beredning av varm och kall mat - livsmedelsval ur ett miljöperspektiv - branschregelverk - komponera menyer - val utifrån säsong - servering - arbetsplanering - det svenska språket och speciellt köksterminologin - träning i flexibla upplägg - kvalitetssäkring - service - marknadsföring - hållbar utveckling - grundläggande kassahantering och redovisning - nätverkande I vilket avseende förstärker och utgör projektet som bidraget ska finansiera ett komplement eller alternativ till Malmö stads insatser inom något av områdena arbetsmarknad, vuxenutbildning, jämställdhetsintegrering, antidiskriminering och nationella minoriteter? Arbetsmarknad: Y-Allas väg till arbete är i första hand ett arbetsmarknadsprojekt men genom Yalla Trappans framgångsrika arbete med målgruppen har projektet potential att resultera i en positiv utveckling även i ett bredare perspektiv i linje med de intentioner som presenterats av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Yalla Trappan har upparbetat ett unikt förtroendekapital som öppnar vägar till målgruppen och skapar förutsättningar för att projektet ska kunna åstadkomma en positiv förändring som är hållbar på sikt. Det kooperativa arbetssättet kombinerat med det fokus på delaktighet och medbestämmande som genomsyrar Yalla Trappans verksamhet och är ett av dess signum kommer man inom ramen för utbildningspaketet verka för att öka deltagarnas delaktighet i samhället i stort. I utvärderingen Invandrarkvinnor på väg mot arbete genom utbildning och kooperation, Lunds universitet, Sociologiska institutionen av fil. doktor Helena Hallerström (2007: 35) konstateras att Trappan-projektet bl.a. bidragit till att deltagarna utvecklat stärkt självförtroende, ökad säkerhet i kontakt med samhällsinstitutioner samt större mobilitet. Vidare har Yalla Trappan en viktig resurs i sina kompetenta medarbetare som i egenskap av handledare/mentorer kommer fungera som inspiration och förebilder för deltagarna då de själva gått igenom och gjort samma resa som vi hoppas att de nya deltagarna ska göra. Värdet i kunskapsöverföringen från kvinna till kvinna för att uppmuntra kvinnligt entreprenörskap är något som lyfts fram i OECD Territorial Review of Skåne (2012: 214). Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö identifierar inkomst och arbete som ett av de områden som har stor betydelse för människors hälsa (2013: 78). I dess slutrapport refererar kommissionen till Sveriges folkhälsomål (s. 10). Y-Allas väg till arbete har

62 bäring på flera av de målområden som lyfts fram kopplade till begreppet folkhälsa, inte minst målområde 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället samt Ekonomiska och sociala förutsättningar. Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsintegrering är en självklar och naturlig del av Y-Allas väg till arbete. Projektets jämställdhetsanalys identifierar det problemområde som består i utlandsfödda kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med Y-Allas väg till arbete är att främja möjligheterna att komma ut i arbetslivet för en grupp som idag står allra längst från arbetsmarknaden. Detta görs genom en väl utvecklad metodik som stärker deltagarnas självförtroende och ger dem nya kunskaper samt verktyg att successivt omsätta den kompetens de redan besitter i en professionell kontext. Genom att vidareutveckla deltagarnas möjligheter till självförsörjning stärks en ekonomisk frihet som gör att deltagarna mer oberoende av samhällsstöd och sina familjer. Jämställdhetsintegreringen i projektet Y-Allas väg till arbete handlar således om att stärka de deltagare som projektet omfattar på så sätt att de ökar sitt ekonomiska oberoende och därmed har ökade möjligheter att kunna påverka sina liv i jämställd riktning. Ange alla samverkanspartners samt medfinansiärer. Medfinansiärer Arbetsförmedlingen (se bilaga) Samverkanspartners Uppstart/Tillväxt Malmö (se bilaga) Avsiktsförklaring om medverkan från ovan angivna samverkanspartners och medfinansiärer ska bifogas. Om ansökan avser ansökan medfinansiering av projekt från externa bidragsgivare, såsom Europiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Tillväxtverket, Ungdomsstyrelsen eller Arvsfonden, ange vilka verksamheter inom Malmö stad som deltar i planeringen av projektet. Ange insatser från den egna organisationen/föreningen. Yalla Trappans personal kommer att vara delaktiga och arbeta med kursdeltagarna i varierande utsträckning under utbildningen. Styrelsen och verksamhetsledaren kommer att genomföra en planering, schemaläggning och arbetsfördelning med hänsyn till vad projektet kräver. Yalla Trappan kommer också att, utöver själva storköket och den budgeterade lokalhyran för överlappningstillfällen (5 veckor), att ha kursdeltagare i Yalla Trappans lokaler. Yalla Trappans styrelse och verksamhetsledare kommer också aktivt att arbeta med hur denna verksamhet kan utvecklas för att skapa nya marknader och kunder. Vidare kommer de även att aktivt arbeta för att strukturer skapas som underlättar ett hållbart samarbete (förhoppningsvis i form av en IOP). Den sammanlagda gemensamma arbetstiden för dessa insatser kommer att vara betydande. TIDSPLAN ANGE: Projektstart och planerat avslut 1 april december 2015 Tidpunkt för när eventuella delmål skall ha uppnåtts Utvärdering sker löpande under respektive utbildningsomgång. Planering för eventuell fortsättning inom ordinarie verksamhet För att på sikt kunna vidareutveckla det som projektet syftar till krävs det en hållbar samverkan mellan

63 Malmö Stad och Yalla Trappan. Yalla Trappan är å sin sida berett att, utifrån de möjligheter som vi har, verka för att ta ansvar för den stora arbetslöshet som finns inom målgruppen. Vi kan dock inte ensamma bära hela ansvaret utan det krävs ett hållbart samarbete med Malmö Stad som kan gagna både den enskilda individen och samhället i stort. Under förutsättning att Yalla Trappan och Malmö Stad har upprättat ett partnerskap för den fortsatta utvecklingen inom storkök (IOP) så kommer Yalla Trappan att i första hand tillvarata kompetensen hos deltagare i Y-Allas väg till arbete för anställning inom såväl gamla verksamheter (kafé och catering) som den nya storköksverksamheten. ANSVAR Ange ansvariga personer och deras verksamhetsområde inom projektet. Projektledare 50 %. Arbetsguppgifter: Att leda och koordinera projektet, dokumentera, rapportera, utvärdera, hålla i delar av den teoretiska undervisningen kopplad till arbetsmarknadskunskap, arbetsliv och liknande, upprätta individuella kartläggningar/planer för deltagarna, CV-skrivande, personligt brev o.s.v. Köksmästare + pedagog 100 %. Arbetsuppgifter: Övergripande ansvar för arbetsträning, undervisning i praktiska och vissa teoretiska moment av utbildningspaketet. Ska även leda arbetet med att utveckla verksamheten vad gäller matlagningen, i samråd med handledarna från Yalla Trappan skapa innovativa menyer o.s.v. Språklärare 50 %. Arbetsuppgifter: att hålla i den branschinriktade språkinlärningen som ska ske integrerat med arbetsträningen och de andra momenten i utbildningspaketet, att stötta deltagarna BUDGET Ange ekonomisk ram för projektets hela finansiering. Specificera den del som söks hos arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet. Bifoga även projektbudget. Se bifogad budget för 2014 resp ÖVRIGA BIDRAGSANSÖKNINGAR Har bidrag sökts från andra förvaltningar/nämnder i Malmö stad? Om så är fallet ange vem/vilka samt datum och belopp. Nej. ÖVRIG INFORMATION Bifoga föreningens/organisationens stadgar och senaste verksamhetsberättelse. UNDERSKRIFT Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande

64 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Y-Allas väg till arbete Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget TOTALT Malmö Stad Hyra lokal Drift Städ TOTAL LOKALKOSTNAD Köksmästare 100% Projektsamordnare 50% Språklärare 50% TOTAL PERSONALKOSTN KOSTNADER TOTALT Förutsättningar: Hyran är baserad på en årshyra à kr Städ av lokaler är beräknat till 2tim/dag

65 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Y-Allas väg till arbete Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget TOTALT Malmö Stad Hyra lokal Drift Städ TOTAL LOKALKOSTNAD Köksmästare 100% Projektsamordnare 50% Språklärare 50% TOTAL PERSONALKOSTN KOSTNADER TOTALT Förutsättningar: Hyran är baserad på en årshyra à kr Städ av lokaler är beräknat till 2tim/dag

66 Förslag på schema för deltagare i Y-Allas väg till arbete Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Kl Teori: Språkundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, arbetskultur etc. Teori: Språkundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, arbetskultur etc. Teori: Språkundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, arbetskultur etc. Teori: Språkundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, arbetskultur etc. Teori: Språkundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, arbetskultur etc. Kl Praktisk arbetsträning i köket med teoretiska inslag Praktisk arbetsträning i köket med teoretiska inslag Praktisk arbetsträning i köket med teoretiska inslag Praktisk arbetsträning i köket med teoretiska inslag Praktisk arbetsträning i köket med teoretiska inslag Kl Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch Kl Arbetsträning, forts. Arbetsträning, forts. Arbetsträning, forts. Arbetsträning, forts. Arbetsträning, forts. Kl Teori, forts. Teori, forts. Teori, forts. Teori, forts. Teori, forts. Kl Efterarbete, dokumentation etc. Efterarbete, dokumentation etc. Efterarbete, dokumentation etc. Efterarbete, dokumentation etc. Efterarbete, dokumentation etc.

67 Y-Allas väg till arbete - Kompetenskartläggning med arbetsträning, inriktad mot livsmedelshantering, servering och catering Bakgrund Utgångspunkten är en tro på människors vilja och kraft att aktivt ta sin del av ansvaret för att bryta utanförskapet genom att utbildas och utvecklas i riktning mot arbetsmarknaden. Vi har lång och beprövad erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Genom vårt arbete i projektet Trappan har vi processat fram en metod och kultur för lärande som har blivit nyckeln till lärande, självkänsla, egenansvar och yrkesidentitet (se utvärderingen Invandrarkvinnor på väg mot arbete genom utbildning och kooperation, Lunds universitet, Sociologiska institutionen av doktor Helena Hallerström). Kompetenskartläggningsprojektet innebär att vi bygger vidare på ett framgångsrikt koncept och goda erfarenheter och implementerar nya innovativa tankar och upplägg. En viktig del i detta projekt kommer att vara de fyra handledare/mentorer som idag är anställda på Yalla Trappan och som själva har genomgått samma process som våra deltagare står inför. På så vis kommer de att bli föredömen och kunskapsöverförare med en hög legitimitet. Syfte Syftet med projektet är att ge projektets deltagare en kompetenskartläggningsdokumentation för att skapa en möjlighet att närma sig arbetsmarknaden i sin egen takt, steg för steg. Vi vill möta deltagaren där hon står för att leda henne mot arbetsmarknaden enligt en unik metodik skapad för målgruppen. Mål Målet för projektet är att erbjuda målgruppen kompetenskartläggning med praktisk arbetsträning, kombinerat med språkträning, coachning och arbetsmarknadsinformation. Detta för att deltagaren ska kunna fatta välgrundade beslut för sin fortsatta yrkesbana. Genom en heltäckande kartläggning av deltagarens kvalifikationer och personliga förutsättningar skapas möjligheter att 1

68 ge deltagaren en ökad kunskap om arbetsmarknaden och arbetslivet ge deltagaren fördjupade branschkunskaper deltagaren ska närma sig arbetsmarknaden deltagaren ska utvecklas i svenska språket generellt och branschspecifikt Målgruppen Målgruppen är kvinnor boende i Malmö kommun som står allra längst från arbetsmarknaden. Deltagarna är födda utanför OECD/EU området, i olika åldrar, med varierande språkkunskaper och vistelsetid i Sverige. Generellt är de hemarbetande med ett stort ansvar för hushåll och familj. Gemensam nämnare för deltagarna är låg utbildningsnivå och liten erfarenhet av arbetslivet. De saknar efterfrågad utbildning och är arbetslösa och ingår inte i etableringsuppdraget eller i Jobb- och utvecklingsgarantin. Introduktion Varje deltagare ges en första introduktion på cirka månad som innefattar individuell kartläggning av ansvarig handledare/pedagog. Introduktionen innefattar information och rådgivning om de olika verksamhetsområdena inom Yalla Trappan. Det sker en tydlig genomgång av projektet med dess syfte och målformuleringar. Vi vill skapa en medvetenhet också om vad som förväntas av deltagarna. Introduktionstiden ska också vara en socialiseringsperiod för att få gruppen att känna sig välkomna och att träna dem i samarbete. Alla ska känna att de har kommit rätt och att detta kan vara ett viktigt steg i deras fortsatta utveckling mot arbetsmarknaden. Individuell kartläggning Den individuella kartläggningen genomförs av ansvarig handledare/pedagog tillsammans med respektive deltagare och berör följande områden: - Kompetenser (utbildning, arbetslivserfarenhet, praktik, matlagning, handel, service, ekonomi, kommunikation, kontakter, nätverk, språk etc.) - Intressen - Motivation, drivkrafter, ambitioner, personliga önskemål och drömmar 2

69 - Färdigheter och talanger - Behov och möjligheter; individbehov (vidare kompetensutveckling, utbildning och arbete) samt dialog om samhällets och marknadens behov - Språkkunskaper (beredskap att tala, lyssna, läsa, förstå och skriva svenska språket) Individuell utvecklingsplan Utifrån den individuella kartläggningen kommer en utvecklingsplan upprättas. Denna plan ska ansluta till eller alternativt bidra till den handlingsplan som upprättas mellan Arbetsförmedlingen och den enskilde. Det kommer att göras en avstämning månatligen av denna plan gärna tillsammans med Arbetsförmedlingens kontaktperson. Utvecklingssamtal/utvärderingssamtal Samtal där pedagog/handledare tillsammans med deltagaren sätter upp konkreta mål för deltagarens process i projektet och verksamheten. Uppföljande samtal där pedagog/handledare tillsammans med deltagaren utvärderar processen i relation till uppsatta mål samt identifierar nya behov och mål. Personligt omdöme och diskussion kring den egna utvecklingen utifrån kursens innehåll, uppsatta mål och individuella egenskaper. Former för samverkan En partsammansatt styrgrupp kommer att inrättas för att följa och utvärdera projektet. Gruppen kommer att träffas varannan månad för att ta del av resultat och diskutera målgruppens behov i et vidare perspektiv. Varje deltagare kommer att få en personlig mentor/handledare från Yalla Trappans personal under ledning av projektledaren som också kommer att ha ansvar för att förbereda och vidareutveckla handledarskapet för Yalla Trappans kvinnor. En gång i månaden kommer mentorerna tillsammans med projektledare och arbetsförmedlare genomföra möten. Syftet är att revidera utvecklingsplanen för att på ett konstruktivt sätt förändra och förbättra planen med sikte på vad som sker efter projektet för deltagaren. 3

70 Kursinnehåll Utifrån tidigare lärdomar har vi utvecklat det kooperativa arbetet med planering, organisering, genomförande och utvärdering. Vi har också utvecklat metoden kring medvetandegörandet av det egna ansvarstagandet för utveckling och kompetens hos den enskilda deltagaren. Vi har tidigare lärt att båda dessa områden är stora utmaningar i arbetet med målgruppen. Arbetsmarknadskunskap Denna del av utbildningen handlar om hur arbetsmarknaden ser ut, vilka rättigheter och skyldigheter du har som arbetstagare samt vilka olika förvaltningar och myndigheter som finns och deras uppgifter i relation till den enskilde. Med en fördjupad kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad kommer också information om organisationer, rutiner och ansvar på en svensk arbetsplats och svensk arbetslagstiftning. Vi kommer att göra studiebesök på för projektet viktiga arbetsplatser och förvaltningar. Arbetskulturutbildning Arbetskulturutbildningen syftar till att deltagarna ska träna sig i att fungera på alla sorters arbetsplatser som individer och lära sig arbetskultur och arbetsplatsernas koder. Utbildningen startar med en nulägesanalys och en kartläggning av deltagarna. Vi vill ha svar på frågor som: Var står deltagarna idag? Hur ser deras vardag ut, och vilka rutiner och tider har de? Utbildningsinnehåll är följande: - Tider: vikten av att passa tider, och mellan vilka tider arbetar man och när har man pauser - Ansvar för arbetsuppgifter - Rutiner - Bemötande - Relationer till arbetskollegor, administration, chefer, städ - Konflikthantering - Telefonkultur, hur svarar man i telefon och vilket språk använder man? - Bransch- och yrkesterminologi - Språk: vilka skillnader finns mellan språket man använder på arbetsplatsen och språket man använder med sina kompisar eller familjemedlemmar? 4

71 - Klädkoder på arbetsplatsen - Arbetsplatsträffar (APT) - Hierarkier på arbetsplatsen - Ledarskap - Transporter, kollektivtrafik, hur tar man sig bäst till och från arbetsplatsen? - Arbetsplatskoder, hur beter man sig i lunch- och fikarummet? Svenskundervisning/språkträning Svenskundervisningen kommer att kopplas till arbetsträningen i köket och till andra praktiska inslag i utbildningen. Detta för att skapa största möjliga motivation för att förbättra sina svenska språkkunskaper. Det kommer också att finnas en tydlig integrering mellan språkundervisningen och de övriga teoretiska och praktiska inslagen i verksamheten. Det innebär en tydlig inriktning mot yrkes/branschrelaterad svenskundervisning. Pedagogerna och handledarna kommer att samverka för att få detta att fungera. Livsmedelhantering, servering och catering - rutiner - arbetsordning - arbetsdelning - gruppsamverkan - matlagningskunskap - livsmedelshantering - produktionsteknik - grundläggande bakning - källsortering ur ett miljöperspektiv - kundbemötande - egenkontroll - HACCP egenkontroll program - beredning av varm och kall mat - livsmedelsval ur ett miljöperspektiv - branschregelverk - komponera menyer - val utifrån säsong 5

72 - servering - arbetsplanering - det svenska språket och speciellt köksterminologin - träning i flexibla upplägg - kvalitetssäkring - service - marknadsföring - hållbar utveckling - grundläggande kassahantering och redovisning - nätverkande Metodik Från föregående projekt har vi dragit stora pedagogiska lärdomar som rör framgången i att arbeta med målgruppen enligt metoden att lära genom att göra. Vi har stramat upp och renodlat metoden. Den huvudsakliga metoden kretsar kring det kooperativa arbetssättet. Deltagarna arbetar i verksamheterna kök/restaurang. Det kooperativa arbetssättet håller samman metoden och skapar tydlig mening och ram för kursens innehåll. Genom det kooperativa arbetssättet (ansvarstagande, delaktighet, samarbete etc.) blir den enskilda deltagarens kompetens, bidrag och åsikt viktigt, och hennes självkänsla och självständighet stärks. Det kooperativa arbetet utgör också grunden för en värdefull professionell identitet för deltagarna. Vidare är tanken att alla deltagare ska kunna hantera så många moment i köket som möjligt. Pedagogiska resurser En projektsamordnare på 50% Arbetsuppgifter: Administrera projektet, sköta närvarorapporter, uppföljningar, kartläggningar, kompetenskartläggningar och finnas med i utbildningsdelar som rör arbetsmarknadsfrågor. Delta på alla möten som handlar om deltagaren och arbetsförmedlingen samt representeras i styrgruppen. En språklärare på 25 % Arbetsuppgifter: Kartlägga den nuvarande svenska språkkompetensen och utifrån detta göra ett undervisningsupplägg och innehåll som anpassas till deras förkunskaper. 6

73 Fyra mentorer/handledare på 25 % per person Arbetsuppgifter: Handleda och verka som föredöme för andra kvinnor som nu står där Yalla Trappans kvinnor befann sig för ett par år sedan. Det bidrar med fördjupad kunskapsöverföring på olika plan. Språkresurs under introduktionen (en månad) på 100 % Arbetsuppgifter: Att lägga en solid grund för deltagarna i projektet så att deltagarnas språksvårigheter inte ska förhindra dem att delta. Praktiska arbetsträningsplatser Kompetenskartläggningen kommer att genomföras främst på två arbetsplatser: Yalla Trappans lokaler på von Rosens väg 1 samt i Drömmarnas Hus undervisningskök. Yalla Trappans lokaler I Yalla Trappans lokaler bedrivs det idag tre verksamheter. Det är café/catering, ateljé och städ/konferensservice. Förutom själva introduktionsperioden så kommer köket att användas inom ramen för projektet. Vi kommer också att förlägga en del av de teoretiska utbildningsmomenten i vår konferenslokal eftersom den lämpar sig väl för detta ändamål med tanke på den utrustning som finns där. Den är också i storlek väl anpassad till en grupp på cirka 10 personer. Dock är det viktigaste skälet att på så vis knyta samman projektet med resten av Yalla Trappan. Här kommer deltagarna att integreras i vår dagliga verksamhet som också tjänar till att förstärka bilden av de möjligheter som finns även för människor som står längst från arbetsmarknaden. Drömmarnas Hus kök Drömmarnas Hus kök som numera (vid tiden för projektstart) hyrs av oss på Yalla Trappan har ett av Malmös bäst fungerande utbildningskök. Det är komplett i alla dess delar för att kunna fungera för projektet och har tidigare använts som undervisningskök. Christina Merker-Siesjö Ordförande Yalla Trappan christina.m-siesjo@abf.se 7

74 Y-Allas väg till arbete tidslinje Överlappning 5 veckor Överlappning 5 veckor Överlappning 5 veckor 1/ /12-15 Utbildningspaket 1:10 deltagare 6 månader. Heltid. Utbildningspaket 3: 10 deltagare 6 månader. Heltid. Utbildningspaket 2: 10 deltagare 6 månader. Heltid. Utbildningspaket 4: 10 deltagare 6 månader. Heltid.

75 Avsiktsförklaring Uppstart/Tillväxt Malmö anser Yalla Trappans verksamhet vara av yttersta vikt och betydelse på Rosengård och i Malmö i stort. Verksamheten som Yalla Trappan bedriver är en väg till arbete för de kvinnor som arbetar och praktiserar där. Vi ser projektet Y-Allas väg till arbete som ett viktigt steg för att skapa en positiv förändring för ännu fler kvinnor ur målgruppen samt för Malmö i stort. Uppstart/Tillväxt Malmös avsikt är att, på de sätt som vi genom vårt uppdrag och verksamhet har möjlighet, stötta projektet genom att bistå med vårt etablerade kontaktnät inom bla näringslivet. Vi kan med vår kompetens samt samarbetspartners inom bla marknadsföring stötta verksamheten vidare. Vi ser att verksamheten kan fortsatt bli kommersiellt framgångsrik och därmed har potential att skapa fler arbetstillfällen. Yalla Trappan är en av de första verksamheterna som Uppstart/Tillväxt Malmö skrev avtal med Vårt samarbete har varit konkret och framgångsrikt och vi ser fram emot fortsatt samverkan och samarbete. Med vänlig hälsning Tina Kaikkonen Affärsutvecklare Samhällsentreprenörskap Tillväxt Malmö Tillväxt Malmö R ådmansgatan Malmö 9 Tel: Bankgiro: info@tillvaxtmalmo.se

76 Innan Yalla Trappan och ett år senare Skygga blickar och krökta ryggar Växla av från försörjningsstöd till Långa sjukskrivningar Mycket medicinering Få sociala kontakter Ohälsa Yrkesstolthet och pondus Riktig lön 4 timmar på samtliga anställda Minskad Många och olika God hälsa

77 Innan Yalla Trappan och ett år senare, forts. Få sociala kontakter Anonyma Svag position i hemmet Ensamhet Maktlös Från Rosengård Känslan av utan värde till Många och olika Märks i det offentliga livet Föredöme för sina barn Arbetsgemenskap Delaktig i beslut och påverkan Till hela Malmö och lite till Att vara behövd och göra nytta

78 YALLA TRAPPANS STADGAR 1 Föreningens namn. Föreningens namn är Yalla Trappan. 2 Föreningens säte. Föreningen har sitt säte i Rosengård, Malmö. 3 Föreningens syfte. Föreningens syfte är att verka för: att skapa och driva mötes- och marknadsplatser på Rosengård, Malmö, som stärker människors möjligheter till arbete och utbildning samt självkänsla och självförtroende och demokratisk påverkan i samhället. Föreningen ska arbeta efter kooperativa principer som bygger på och stärker samarbete mellan medlemmarna, med föreningens samarbetsparter liksom med det omgivande samhället i övrigt. 4 Medlemskap. Alla som accepterar föreningens stadgar kan bli medlemmar. Föreningen är öppen både för kvinnor och män, men i föreningens arbetsgrupper får det endast finnas kvinnor. Medlem blir den som betalar in medlemsavgiften. Ett medlemskap ger en röst på årsmötet. Man kan teckna familjemedlemskap. Familjemedlemskap ger en röst på årsmötet. Även organisationer och föreningar kan bli medlemmar. Medlemmar som motarbetar eller skadar föreningens syften och verksamheter kan uteslutas av årsmötet. 5 Årsmöte. Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Det ordinarie årsmötet ska äga rum i mars månad. Det konstituerande mötet den 20 april 2009 fungerar som föreningens första årsmöte. Kallelse till ordinarie årsmöte ska göras per mail eller per brev till medlemmarna, tidigast en månad senast två veckor före mötet ska äga rum. På det ordinarie årsmötet ska följande dagordning behandlas: Öppning - Utse mötesordförande och mötessekreterare - Utse två justerare och rösträknare - Fastställa röstlängd - Fråga om mötets utlysning (kallelse) - Fastställa dagordningen - Styrelsens årsredovisning och verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår - Revisorernas berättelse - Fråga om styrelsens ansvarsfrihet för föregående verksamhetsår - Fråga om hantering av uppkommet överskott eller förlust - Budget och verksamhetsplan för pågående verksamhetsår - Beslut om medlemsavgifter - Förslag och frågor från medlemmarna - Val av styrelse och revisorer - Val av valberedning - Övrigt Avslutning 6 Extra årsmöte. Extra årsmöte hålles när styrelsen så beslutat eller när minst hälften av medlemmarna har begärt detta. Kallelse till extra årsmöte skickas ut högst en månad före, minst en vecka innan mötet ska äga rum.

79 7 Styrelsen - arbetsgrupper. Föreningens styrelse väljs av årsmötet och har ansvar för den övergripande ledningen av föreningens verksamhet. Styrelsen ska bestå av: - Ordförande - Sekreterare - Kassör - Upp till sex (6) ytterligare ordinarie ledamöter - Vice ordförande, vice sekreterare och vice kassör är funktioner som kan finnas i styrelsen. - Antalet ledamöter ska vara ojämnt. - Suppleanter (ersättare) - Minst tre (3), högst sex (6) suppleanter. Styrelsens mandatperiod är: för hälften av ledamöterna två år och för hälften ett år. För suppleanterna är mandatperioden ett år. Under föreningens första verksamhetsår är mandatperioden ett år. Styrelsen är beslutsför då minst hälften ledamöter närvarar och deltar i beslut. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande. Styrelsen kan delegera ansvar till arbetsgrupper för utveckling och drift av föreningens olika aktiviteter och verksamheter. Arbetsgrupperna rapporterar till styrelsen och kan adjungeras till styrelsens sammanträden. Arbetsgrupperna kan inom sig bland varandra utse en ordförande, samordnare eller motsvarande. 8 Revisorer. Årsmötet utser föreningens revisorer: Två ordinarie revisorer, varav en intern inom föreningen och en extern utanför föreningen, samt två revisorssuppleanter. Revisorerna har, på årsmötets uppdrag, ansvar för granskning av föreningens ekonomiska förvaltning och räkenskaper. 9 Valberedning. Årsmötet utser en valberedning som ska bestå av minst två och högst tre personer. 10 Årsredovisning överskott/vinst. Styrelsen har ansvar för att föreningens årsredovisning (årsbokslut och verksamhetsberättelse) sammanställs och översänds till föreningens revisorer senast en månad före datum för årsmötet. Styrelsen föredrar årsredovisningen för årsmötet för godkännande och ansvarsfrihet. 11 Ändring av stadgar. Ändring av stadgarna kan ske efter beslut av två årsmöten varav ett ska vara ordinarie. 12 Verksamhetens upplösning. Föreningen och föreningens verksamhet kan upphöra efter beslut av två årsmöten, varav ett ska vara ordinarie. Eventuella överskott, efter det att föreningens eventuella skulder är reglerade ska tillfalla annan verksamhet på Rosengård i Malmö med liknande syften som föreningens.

80 Verksamhetsberättelse år 2012 Yalla Trappan Arbetsintegrerande Socialt Företag

81 Verksamhetsberättelse år 2012 Yalla Trappan Arbetsintegrerande Socialt Företag

82 Innehåll Styrelsen har haft följande sammansättning under året: Styrelsen Ett händelserikt år 2012 Café-verksamheten Catering-uppdragen Städ- konferensservice-verksamheten Ateljé-verksamheten Våra kunder Arbetsorganisation Yalla Trappans samarbeten Inbjudningar och föreläsningar Lunds Universitet och Malmö Högskola Samarbeten och samverkan Säkerställande av en basverksamhet Den goda arbetsplatsen sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 9 sid 10 sid 11 Ordförande Christina Merker-Siesjö Sekreterare Susanna Lundberg Kassör Rasmus Larsson Övriga ledamöter Ann Aldén, Hanna Sigsjö, Angelica Persson, Lars Svensson Suppleanter Maria Svenning, Gerd Hatzenbühler, David Unic och Lirije Latifi Extern revisor Christina L Wijkström, auktoriserad redovisningskonsult SRF Extern suppleant Ekonomi konsult CLW AB Intern revisor Ulla Herbert Intern suppleant Eva-Maria Mörner Valberedning Maria Leiner och Maria Olsson Medlemmar och styrelsesammanträden: Föreningen har 68 medlemmar. Vi har haft 6 protokollförda styrelsesammanträden. Foto: Johan Sundell Christina Merker-Siesjö, ordförande 3

83 Ett händelserikt år 2012 Yalla Trappans syfte är att skapa engagemang och delaktighet i kooperativa verksamheter. Bygga upp nya mötes- och marknadsplatser på Rosengård och där förena social och pedagogisk verksamhet med arbete och entreprenörskap och vidareutveckla de positiva krafterna inom området. Det har varit ett händelserikt år fullt av nya spännande utmaningar och händelser. Personalen fasar ut delar av bidragsberoende till egen lön enligt kollektivavtal. Efter genomförda utvecklingssamtal med samtliga anställda är huvudintrycket att alla trivs utomordentligt bra. Alla önskar också om det finns möjlighet utifrån vår verksamhet en högre tjänstgöringsgrad. Det betyder att de anställda upplever att de idag har utvecklats och självförtroendet har växt och att de vill och kan arbeta mer. Vi har arbetat mycket med arbetsorganisationen utifrån delaktighet och medbestämmande. All planering sker i mindre grupper utifrån den verksamhet som man arbetar inom. Demokratiska beslut tas i de lilla såväl som i de stora besluten. Ansvarsfördelningen är också sprid inom verksamheten. Allt är transparant för de anställda. Det finns en väl utvecklad solidaritet mellan alla vilket innebär att man kan byta mellan de olika verksamheterna när det är nödvändigt. Alla verksamhetsområden har utvecklats och ger större intäkter. Yalla Trappan har haft en mycket dynamisk och utvecklande period. Vi har haft glädjen att få stor l positiv medial uppmärksamhet både i nyhetspress, tv och radio. Den viktigaste uppmärksamheten har trotts allt varit den lokala, regionala och nationella från andra kommuner, organisationer, förvaltningar och näringsliv. Vi har stått för det goda exemplet för hur man kan lyckas med att få människor som står längst från arbetsmarknaden i arbete och delaktighet. Vi har haft i snitt cirka 17 studiebesök i månaden om man räknar in alla. Vi har stått för det goda exemplet för hur man kan lyckas med att få människor som står längst från arbetsmarknaden i arbete och delaktighet. Störst uppmärksamhet har vårt samarbete med IKEA fått. Vi har som det enda Arbetsintegrerande Sociala Företaget i Europa fått till stånd ett samarbete med IKEA. De har också ett liknande i Thailand och 2 i Indien. För vårt eget varumärke och för att vidareutveckla det har vi haft ett samarbete med Apokalyps Labotek och deras samarbete med projektet Expandera. Här har vi arbetat fram vår grafiska profil och vår färgsättning. En fantastisk lyckad satsning som vi har stor nytta av. Hela vår lokal har genomgått en rejäl makeover. Väggar har målats, nya skyltar har satts upp, diskar har kaklats osv. Här finns ett material som vi kan fortsätta att arbeta efter. Café-verksamheten Under året har vi fortsatt vår Mellanöstern inspirerade meny. Basen är bulgur eller pasta sedan väljer kunden mellan 5 tillbehör. Vi har också infört en dagens rätt. Till detta ska läggas att vi måndag och fredag har soppa för 40 kr. Här serveras också arabiskt kaffe. Vi har investerat i en helt ny kassa apparat och dessutom ett kortbetalningssystem som heter Izetlle. Vi har också köpt in 2 nya kaffemaskiner och en frys. Det finns också arabiskt kaffe till servering. Meny valet av dagens rätt är inspirerat av det arabiska köket och andra länders kök. Marmeladproduktionen har kommit igång och det finns en stor efterfrågan på just vår marmelad. Här finns stora utvecklingsmöjligheter. Vi har en stamkundkrets på cirka 15 personer som lunchgäster. Till detta ska läggas alla studiebesök med lunchservering. Vår uteservering uppskattas av våra kunder med en vacker trägårdsmiljö med fantastiska växter, grönsaker, kryddor och färglada blommor. Vi har inte bara skapat en underbar och vacker miljö för YT och hyresgästerna i huset, men också en mötesplats för våra lunchgäster. Trädgården sköter vi själva. Växterna och kryddorna använder vi dagligen i vår matlagning. Detta skapade mycket glädje och startade också ett intresse för trägårdsodling hos kvinnorna i föreningen. Catering-uppdragen Här ser vi den största ökningen när det gäller våra inkomster från café/catering delen. Vi har under året haft cirka 180 cateringuppdrag. Till svenska kyrkans Världens Fest bakade vi piroger. Våra återkommande beställare är bland annat stadsdelsförvaltningen i Rosengård och Svenska kyrkan. Utan någon egentlig marknadsföring har det genom mun till mun metoden spridit sig om vår catering verksamhet. Vi har köpt in frigolitlådor för att transportera vår mat och även porslin. Våra kunder är mycket nöjda med det vi levererar och vi får ständigt nya uppdrag. Vi är hela tiden noga med att följa det regelverk som miljöförvaltningen har gett oss i förhållande till vad som är möjligt för oss att leverera. Det finns mycket goodwill i vår verksamhet och vi får också vid leveranserna möjlighet att presentera vår verksamhet. På vår hemsida kan man läsa om priser och menyer. Trädgården sköter vi själva. Växterna och kryddorna använder vi dagligen i vår matlagning. 4 5

84 Städ- konferensserviceverksamheten För närvarande utför vi arbete på Förebyggande fritid, Tegelhuset, Boxen, Drömmarnas Hus på Rosengård, Malmö mot Diskriminering, Arbetslivsresurs, KRP: Pall och Emballage, Tjejer i förening och Stapelbäddsparken. Vi har också haft större tillfälliga uppdrag för Nätverk Social Ekonomi Skåne och ABF. Denna verksamhet är av stor vikt för Yalla Trappan och vi arbetar på att försöka utöka våra uppdrag inom denna sektor. Vi blev tyvärr av med kontraktet med Kompassen eftersom de flyttade till nya lokaler och där fanns redan städpersonal. Vi har tagit emot en förfrågan från de Synskadades förening. Ateljé-verksamheten Vi har också tillverkat designade stolar för Green Furniture Sweden. Denna verksamhet har till vår förvåning tagit ett stort kliv framåt. Vi startade med dräkttillverkningen för barnavdelningen på Malmö Stadsbibliotek. Vi gjorde detta i samarbete med Malmö Folkhögskolas Modefabrik. Vi har haft ett givande samarbete med Apokalyps Labotek, där vi också tagit fram några prototyper som vi skulle kunna tillverka i ett samarbete. IKEA har tagit kontakt med oss för ett längre samarbete. Vi har haft en delegation med personer från både det lokala IKEA varuhuset men också från Älmhults avdelning. Vi har tillsammans arbetat med olika workshop och tagit fram 6 produkter som vi har producerat och sålt på det lokala varuhuset i Malmö. Det har varit en stor utmaning för oss med både ny arbetsplats (IKEA) och klara logistik och schemaläggning för de fredagar-lördagar och söndagar som vi bemannade vår lilla butik inne på Ikeas varuhus. Vi har fortsatt vårt arbete tillsammans och vidareutvecklar samarbetet med nya upplägg under år Yalla Trappan är det enda sociala företag i Europa som IKEA har detta samarbete med. Det har också inneburit ett stort genomslag i media. Vi har också tillverkat designade stolar för Green Furniture Sweden. Vi har tillhandahållit en stålstomme och återanvända tyger som sedan har flätats till stolar som bland annat finns idag på flyggplatser och som också deltog på Älvsjömässan. Andra samarbeten som har startas är tillsammans med företagen Bikesmart och Funwheels.Vi har haft samtal med MKB för att kunna hitta nya lokaler för de behov vi har för expandering. Vi räknar med att vi under tidig år 2013 kan flytta in till von Rosensväg 12 och på så vis få tre gånger större yta för ateljéarbetet. Våra kunder SDF Rosengård 167 Arbetslivs Resurs Föreningen Stapelbädden Malmö mot Diskriminering Pall & Emballage ABF Tjejer i Förening ABF IKEA Svenska försäljnings AB Kyrkans Hus Malmö Turism FORM/DESIGN CENTRER Form - Design Center ABF Malmö MKB Fastighets AB Xenofilia AB MKB- Miljögruppen Region Skåne Stadsbiblioteket 008 Stadsdelkanseliet 074 Miljöförvaltningen 102 Kommunstyrelse 102 Kommunstyrelsen 163 SDF LIMHAMN-BUNKEFLO 166 SDF Oxie 167 SDF Barn och ungdom 167 SDF Rosengård 167 SDF Rosengårdskolan 169 SDF Kirseberg 170 Utbildningsförvaltningen ABF Skåne Nordost Aktiva Tjejer FIFH Anna Helleskog Apokalyps Lab AB Arbetsförmedlingen Ung. Malmö Bacz Designe Baggium Utbildning AB Bergskolan Konstförning Birgit Lind Birgitta Markoja Borlänge Kommun Boverket BRIS City District Rosengård City of Stockholm DiversityIndex Sweden EC 1 Entreprenörcenter Familjebasen Fastighetskontoret Malmö FC Rosengård Fem Net Flyktingmottagningen Forthomme, Adier & Associés Stadsbyggnadkontoret Förebyggande och Fritid Grönegatan Helena Särnstrand Hvilans Folkhögskola Individuell Människohjälp Innovator Skåne Internationlla Linjen Jenny Lundqvist Jensens elevkår i Malmö Jessica Grundström Josefin Gustafsson Karina Sjöberg Kryddgårdens vårdboende Labour Market, Adult educ. and Integration LIB Luck & Inredningsbolaget LIMHAMN-BUNKEFLO LSS Serviceboende LTTA Soulutions Länsstyrelsen i Skåne Län Länsstyrelsen i Skåne Län Länsstyrelsen i Skåne Län Malmö Högskola Malmö Högskola Malmö Högskola Malmö Klätterklubb Malmö Stad Malmö Stad Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen Marlene Thelandevsson Merit Utbildning Migrationsverket Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Mindtheplant MINE Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere NRF Malmö AB NRF Malmö AB Nätverk Social Ekonomi Skåne Peab Sverige AB Pilevallens förskola PREBEN Orginal AB Prolog Psykiatri Skåne - Team Öster Region Skåne / Primärvård Roland Eichenave Rosengårdsbiblioteket Rädda Barnen Seglora Smedja Skulpturfabriken Gotland AB SLU Landskapsarkitektur Smålandsidrotten Stadskontoret Stadskontoret Störningsjouren Svedala Kommun Svenska Kyrka Svenska Kyrka Svenska Kyrkan SWEBANK Sweco Architects Sörmlands Partidistrikt Tillväxtverket Torup Natur och Kultur Towa Jexmark Trollhättans Stad Trollhättans Stad ZT Trossmafundet Svenska Kyrkan Upplev Botkyrka AB Utbildningsförvaltning Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Utveckling Fastighet Familjebostäder Gbg Viktoria Gården Viktoriagården BUP Villaägarens Riksförbund Västra Skrävlinge församling Work & Clothes AB WSP Management Äppelgårdsskola Örtagårdskolan SEA-U, Marint Kunskapscenter Work&Clothes Företagarna Wendels blomsterservice ISS Cleaning ÖresundsPapper Krp: Pall och Emballage 6 8 7

85 Arbetsorganisation Yalla Trappan är ett Arbetsintegrerande Socialt Företag Styrelsen har månatliga sammanträden och fattar där de beslut som ligger till grund för verksamheten i föreningen. Varje styrelsemedlem har ett ansvarsområde inom föreningen. Inför varje styrelsemöte har vi börjat med storstyrelsemöte där alla som arbetar på Yalla Trappan deltar. På dessa möten fångar vi upp förslag till förändringar och förbättringar som förs upp till styrelse mötet. Alla protokoll från styrelsemötena gås noga igenom för alla på Yalla Trappan. Organisationen är uppbyggd på demokratiska principer. Alla beslut är gemensamma och med samarbete med YTs styrelse. Två dagar i veckan har vi planeringsträffar för framtida sysslor. Där diskuteras t.ex. nya aktiviteter, förändringar eller förbättringar inom organisationen. Tjejer i förening har under året gått vidare och har idag en verksamhet som har utvecklats fantastiskt. De har under året flyttat till egna lokaler på Kvinnocentrum. Vårt samarbete fortsätter och projektledaren Angelica Persson har suttit i vår styrelse under året. Vi har också tecknat ett städavtal med Tjejer i förening för deras lokaler. Y-Allas Jobb ett ESF-projekt som gick igenom både ESF-rådet och Partnerskapet för godkännande kom tyvärr inte till stånd. Det var ett innovativt projekt som vände sig till unga människor i arbetslöshet. Projektledare var anställd och allt var klart för genomförande fasen när Försäkringskassan backade i antalet deltagareplatser från 20 st till 1st. Vi har tillsammans med ABF och Nätverk Social Ekonomi i Skåne agerat för vår den idéburna sektorn utsatthet vid projekt som kräver offentlig medfinansiering. Se bilaga 1 Bazaren är ett ESF-projekt som ägs av Malmö kommun. Tanken är att vi här kommer att kunna utveckla både vår café/catering verksamhet, butik och utbildningsverksamhet. Detta projekt har brottats med interna konflikter som har skapat en viss turbulens inom organisationen. Yalla Trappan har avsagt sig sitt intresse för restaurang verksamhet i lokalerna på Myllan efter samtal med Uppstart Malmös representanter för Yalla Trappan. Det var alltför osäkert att gå in under de förutsättningar som fanns. Vi har dock fortfarande ett intresse för en mindre butikslokal.. Uppstart Malmö Vi har ett kontrakt med Uppstart Malmö för vår framtida utveckling vilket har betytt mycket bra stöd och rådgivning för vår verksamhet. Vi har haft kontinuerliga möten där vi har fått både goda råd och kontakter som har varit av stor vikt för vår verksamhet. Lars Svensson som är en av ledamöterna har också varit en representant i vår styrelse. Hans bidrag har haft stor betydelse för de beslut som vi fattat. Nina på SMAK i Konsthallen har tagit emot personal från Yalla Trappan för kompetensutveckling. ABL Malmö Yalla Trappan har också genom ABL Malmö samarbete omkring Etableringslotsar. Yalla Trappan är den lokal som används för möten inom denna verksamhet. Det blir också på så sätt en naturlig träffpunkt för nyanlända inom vår verksamhet. ABF Malmö ABF Malmö har varit och är en av våra absolut viktigaste samarbetspartners. YT arbetar med svenskundervisning några dagar i veckan. Det sker med pedagoger från ABF. Anette Hedén som främst leder studiecirklarna i svenska har också tränat oss i muntlig framförande. Eftersom vår verksamhet har vuxit så har det varit svårt att få lokalerna att räcka till. Det har inneburit att vi nu förutom våra egna lokaler också nu nyttjar kvinnocentrums lokaler för våra studiecirklar. Vi har både branschinriktad svenska utifrån vilken verksamhet som man arbetar i och en allmän svenska. ABF har också initierat datastudiecirklar för våra anställda och praktikanter. Yalla Trappan Samarbetar med: ABF Studieförbund samarbetar med svenskundervisning och data. ABF är också en av våra uppdragsgivare inom städ/konferensservice och catering. ABL ABFs helägda bolag, samarbeten inom Etableringslotsar. MALMÖ STAD/ROSENGÅRDS STADSDELSFÖRVALTNING För uppdrag och inför studiebesök. Tegelhuset är Yalla Trappans stamkund och vi deltar i möten med föreningsnätverk som organiseras av SDF. Vi har deltagit i flera föreningsdagar på Rosengård. ARBETSFÖRMEDLINGEN Vi har en fortlöpande kontakt med dem angående våra praktikanter. TJEJER I FÖRENING Yalla Trappan har hela tiden ett nära samarbete med Tjejer i förening.. Vi stödjer och samverkar i alla aktiviteter där det fungerar. Projektledaren sitter också i vår styrelse. Vi har också idag städuppdrag i deras nya lokal. MILJÖFÖRVALTNINGEN Vi har varit med i Stråket projektet. Vi har deltagit i en konferens där goda exempel på aktivister på Rosengård har lyfts fram. Det finns en planering för att förbättra utomhusmiljön kring Yalla Trappan där vi aktivt har deltagit för att ta fram förslag. UPPSTART MALMÖ Vi har haft flera möten med Uppstart Malmö och fått vårt Dream Team av personer som ska backa upp oss. Det har varit både nyttigt och utvecklande. Vi har genom deras försorg också fått många nya kontakter för vår kommersiella verksamhet. Lars Svensson är vår specielle rådgivare och han har ett stort engagemang i detta arbete. Han har under året också nu blivit invald i vår styrelse. ODLA I STAN Vi har organiserat skördefester och grillfester tillsammans med ovan. Vi använder de ekologiska kryddor i matlagningen, och har blivit inspirerande till att börja med ekologisk mat på fredagar, på grund av efterfrågan. MINE Är en ideell förening som är skapad av arbetsgivare för arbetsgivare. MINE bistår såväl med privata som offentliga verksamheter med praktiska råd och vägledning vid mångfaldsledning och rekrytering av bredare personalgrupper. MINE organiserar Frukost Event tillsammans med YT där olika företag har möjlighet att presentera sig och skapa ett kontaktnätverk och bistå med potentiella anställningar. Vi är nu medlemmar i MINE. SVENSKA KYRKAN Främst Skrävlinge församling, de är återkommande kunder. Vi har också skapat ett språkcafé med arabiska där en av våra kvinnor är ledare för denna. Kyrkoherden Ann Aldén sitter i vår styrelse. SOCIAL COHESION Har som mål att stödja utvecklingen av ett gott samhällsklimat och leds av biskopen Antjé Jackelén. KOMMISSIONEN FÖR ETT SOCIALT HÅLL- BART MALMÖ Yalla Trappan har deltagit i detta arbete genom en rapportering av Yalla Trappans personal utifrån hälsofrågor. REGION SKÅNE Vi har blivit uppmärksammade som det goda exemplet för resten av Skåne hur man kan arbeta aktivt med arbetsmarknad och integration. Vi har deltagit på konferenser i Regionens regi där vi har talat om Yalla Trappan som exempel på hur man kan öppna arbetsmarknaden för människor som stått utanför den under lång tid. På förslag av Region Skåne har vi startat ett projekt Mera Yalla i Skåne där ABF är ägare. Vi har haft kontakt med Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Trelleborg och Lund. Det finns ett stort intresse från alla håll och samarbetet har utvecklats under hösten av Rasmus Larsson som varit projektsamordnare. Förstudien skulle leda fram till en ansökan till Tillväxtverket och så skedde. Tyvärr fick vi inga medel. IKEA Ett stort nytt samarbete har startats, se under ateljé. NÄTVERK SOCIAL EKONOMI SKÅNE Visar det praktiska exemplet på arbetsintegre rande Sociala företag i nätverket. Vår ordförande sitter i styrelsen i nätverket och i arbetsgruppen för entreprenörskap och mångfaldsfrågor. Vi har både branschinriktad svenska utifrån vilken verksamhet som man arbetar i och en allmän svenska. MKB Vi har under hösten arbetat för att kunna utöka våra lokaler. Vi har ont om plats för vårt ateljéarbete. Vi har haft samtal omkring en lokal på von Rosensväg 12 nära våra nuvarande lokaler och vi räknar med att vi under 2013 flyttar in där vilket innebär att vi trebubblar vår arbetsyta för ateljén. Vi har ett samarbete med MKB för att engagera hyresgäster i Yalla Trappans odlingar och främja deras delaktighet i Yalla Trappans aktiviteter, exempelvis Skördefesten. MALMÖ FOLKHÖGSKOLA Vi samarbetar med vår ateljé och deras studenter på Modefabriken omkring design och sömnad. MALMÖ HÖGSKOLA Vi har under året haft olika kontakter med både projekt och anställda på Högskolan. Vi ser det som ett stort plus för oss att kunna dokumentera vår verksamhet och lyfta fram den under den vetenskapliga luppen. Vi har representant i vår styrelse från Malmö Högskola. 8 9

86 Inbjudningar och föreläsningar om Yalla Trappan Vi har vid flera tillfällen fått inbjudningar för att berätta om vår verksamhet. Det har funnit ett stort intresse att få veta hur allt har skapats och hur det drivs idag. Ordförande har varit föredragande för arbetsgruppen mellan Nätverk Social Ekonomi i Skåne och Region Skånes politiker grupp. Vi var också inbjudna till programmet Integration genom Interaktion för den idéburna sektorn, kommuner, regionen och myndigheter. I de nya lokalerna på Spånehusvägen och Gemenskapen har vi också haft ett föredrag för andra som har intresse för att starta ett Socialt företag. På Moriskan har vi som det goda exemplet från Rosengård föredragit om vår verksamhet. Börshuset under ledning av Region Skåne bjöd in oss för att visa på nya vägar för människor utanför arbetsmarknaden. Det har bildats ett Nätverk av Sociala företag i Skåne där Yalla Trappan har haft en viktig roll. Lunds Universitet och Malmö Högskola Rasmus Larsson har skrivit en kandidatuppsats vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet i ämnet Att motverka utanförskap genom sociala företag, en studie om arbetsintegration. Hans skrift utgår från Yalla Trappans verksamhet. Maria Björnståhl har från samma institution varit praktikant hos oss under hela hösten Hennes arbete har varit mycket uppskattat av alla och framgångsrikt. Hon har som en del av sin praktik haft djupintervjuer med anställda och praktikanter på Yalla Trappan som hon sedan transkriberat. Genom hennes gedigna arbete har vi fått en djupare kunskap av de enskilda individerna om deras bakgrund och upplevelse av Yalla Trappans betydelse i deras liv. Under hösten har vi också haft kontakt med Malmö högskola och Catja Hedlund och Embla Jansdotter som har som examensarbete i Socialt arbete på socionomprogrammet skrivit om Yalla Trappan. Deras arbete heter Yalla Trappan - En kvalitativ studie om integration, segregation och socialt arbete. Samarbeten och samverkan Allmänt är det så att genom Yalla Trappan finns det idag en mötesplats med människor boende på Rosengård. Yalla Trappan blir en naturlig kontakt för de mest skilda förfrågningar från andra samhällsaktörer, föreningar, näringsliv, media och andra. Detta har inneburit för oss att vi får noggrant överväga vad vi deltar i och vad vi avstår ifrån. Vi får ofta höra att Yalla Trappan känner man till och det är mycket positivt. För vår näringsverksamhet har detta mycket stor betydelse att man förknippar Yalla Trappan med de goda värdena. Det skapar underlag för vår möjlighet att vidareutveckla den affärsmässiga delen av vår verksamhet. Säkerställande av en basverksamhet som ska kunna bära sig själv genom en kombination av affärsverksamhet (försäljning i café/catering och ateljé produkter samt servicetjänster) och utvecklingsprojekt som sammantaget ska kunna finansiera denna form av arbetsplats med både anställningar för självförsörjning och handledning/jobbcoaching för deltagare i arbetsträning/praktik och utbildningar. Den mer övergripande och långsiktiga målsättningen är att det etableras och drivs en ny arbetsplats på Rosengård som ger utrymme för människor som aldrig tidigare har lönearbetat eller varit delaktiga i arbetslivet. Den nya arbetsplatsen på Yalla Trappan ska dessutom ge möjligheter till praktik och kontakter med ett socialt företagande med goda värden. Den goda arbetsplatsen Vår förhoppning är att vi kommer att utöka våra arbetsmöjligheter för både anställda och praktikanter. Det överskott som eventuellt skulle kunna uppstå kommer att i alla delar beslutas under demokratiska former att återinvesteras i form av utökad arbetstid för de som idag är anställda och som önskar gå upp i tjänstgöringsgrad. Först därefter kommer nyanställningar att bli aktuella. Om det blir ett överskott kommer det alltid att återgå till verksamheten i en eller annan form. Detta är ett kooperativ som är samägt och går inte att jämföra med andra aktörer på marknaden som säljer produkter eller tjänster. Den här ägandeformen och vår verksamhet kommer vi att under kommande period sprida till alla kommuner i hela Sverige som visat mycket stort intresse. Vi har många ögon på oss och det känns av stor vikt att vi lyckas för att bli ett föredöme för andra som vill skapa något liknade. Därför kommer vi noggrant att ta tillvara alla möjligheter för oss att stärka vår verksamhet i alla dess grenar. Vi har ständiga förfrågningar från samhällets sida att kunna ställa praktikplatser till förfogande inom Yalla Trappan. Vi är den goda arbetsplatsen på det sätt att vi kombinerar företagsverksamhet med arbetsträning och den sociala aspekten. Det har skapats en arbetsplats för människor som annars i många fall hade varit utanför arbetsmarknad och samhällssammanhang. Vi har skapat en arbetsplats som låter tala om sig i mycket positiva ordalag. Behoven av att få möjlighet till både arbeten och praktik är mycket stora på Rosengård. Vi ser också stora behov av Yalla Trappan som kanal för viktig samhällsinformation till boende i området Det finns en förhoppning hos personalen och i föreningen att vi i framtiden skulle kunna utöka våra möjligheter inom café/catering med ett mer avancerat kök som tillåter kött och fisk som exempel. Vi arbetar också på att utöka våra möjligheter för att få fler uppdrag inom städ/konferensservice. Det borde finnas en möjlighet för verksamheter som ett arbetsintegrerande socialt företag bedriver att få tilldelat sig ett visst procentuellt utrymme i uppköp av möjliga tjänster inom kommunen. Eller att man från exempelvis kommunen på annat sätt säkerställer arbetsintegrerande sociala företags möjligheter att verka. Det fullt möjligt att räkna ut samhällsnyttan i form av sociala bokslut. Christina Merker-Siesjö ordförande 10 11

87 Kontakt» Yalla Trappan von Rosens väg Malmö Telefon: Organisationsnummer: Yalla Trappans ordförande och verksamhetansvarig Christina Merker-Siesjö Telefon: E-post christina.m-siesjo@yallatrappan.se Platsansvarig - verksamhetsledare Dorotha Trusz telefon: E-postdorotha.trusz@yallatrappan.se Catering Ewa Izdebska kl telefon: E-post ewa.izdebska@yallatrappan.se Layout: Xuntos InfoKoop Konsult

88 Malmö 5 mars 2014 Skäl till förändringar i budget Malmö Stad Budgeten har ändrats på grund av följande skäl och ändrade förutsättningar: Ändrade förutsättningar a) I tidigare översänt material har budgeten beräknats med grundval av kurs påbörjas i Maj 2014, November 2014, Maj 2015 och November 2015 dvs ej medräknat avslutningen av kursen under 4 månader De nya riktlinjerna med att det ska inkludera 4 hela kurser och avslut senast december 2015 har medfört såväl kostnadsbesparingar och kostnadsökningar. Detta görs genom en överlappning av kurserna. Vi kan därför erbjuda 4 hela kurser ( besparing 4 månader). Ytterligare skäl a) Vid vår tidigare budget infann sig tyvärr ett fel vid beräkningen av löner. Vid kontroll visade sig att arbetsgivaravgifter var medräknat, men ej semesterersättningar/pensionavsättning. Vi har därför korrigerat lönerna med detta. Slutsats: För att kunna erbjuda 4 hela kurser under 2014 och 2015 har budgeten ökat med 50 tkr under 2014 och med 75 tkr för Då har också felräkningen av lönekostnaderna inräknats.

89 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Handläggare Jesper Lindkvist Utredningssekreterare Jesper.Lindkvist@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende SOFÖ Sammanfattning Under den senaste 10-årsperioden har antalet hemlösa (Malmö stads definition) personer ökat med drygt 250 % i Stadsområdesförvaltning Öster. Därmed har kostnaden för hemlösheten i stadsområdet också ökat. Parallellt med detta har antalet placeringar som Vård och Omsorg gjort i dyra boendeformer för gruppen hemlösa män +50 år med social och psykiatrisk problematik ökat. I Malmö finns det en brist på lägenheter till rimliga hyresnivåer vilket medför att socialtjänsten i allt större utsträckning fungerar som en sekundär bostadsförmedling. Sedan flera år tillbaka har stadsdelen prioriterat hemlösa barnfamiljer för de lägenheter som tilldelats stadsområdet vilket bidragit till att ensamstående hemlösa män med social problematik fått stå tillbaka. Hemlösa män hänvisas ofta till härbärgesboende och olika drogfria boenden i privat regi genom IoF. Orsakerna till hemlösheten varierar. Stadsområdesförvaltning Öster abonnerar på 6 platser på Vallhem och 9 platser på Beijers hus, samt en plats i träningsboende på Tamira. Utöver detta placeras även ett stort antal i andra drogfria alternativ. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna ansökan till Sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Ansökan till Sociala investeringsfonden G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Ärendet redovisas i sin helhet i bilagt dokument. Ansvariga SIGNERAD

90 Susanna Ramberg Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef 2 (2)

91 Sociala investeringsfonder ansökan mars 2014 Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende Bakgrund Under den senaste 10-årsperioden har antalet hemlösa (Malmö stads definition) personer ökat med drygt 250 % i Stadsområdesförvaltning Öster. Därmed har kostnaden för hemlösheten i stadsområdet också ökat. Parallellt med detta har antalet placeringar som Vård och Omsorg gjort i dyra boendeformer för gruppen hemlösa män +50 år med social och psykiatrisk problematik ökat. I Malmö finns det en brist på lägenheter till rimliga hyresnivåer vilket medför att socialtjänsten i allt större utsträckning fungerar som en sekundär bostadsförmedling. Sedan flera år tillbaka har stadsdelen prioriterat hemlösa barnfamiljer för de lägenheter som tilldelats stadsområdet vilket bidragit till att ensamstående hemlösa män med social problematik fått stå tillbaka. Hemlösa män hänvisas ofta till härbärgesboende och olika drogfria boenden i privat regi genom IoF. Orsakerna till hemlösheten varierar. Stadsområdesförvaltning Öster abonnerar på 6 platser på Vallhem och 9 platser på Beijers hus, samt en plats i träningsboende på Tamira. Utöver detta placeras även ett stort antal i andra drogfria alternativ. Syfte och målgrupp Det finns ett antal män med viss socialpsykiatrisk problematik som befinner sig i gränslandet mellan IoF och VoO. Personer som är hemlösa och som även har vårdats inom sluten psykiatrisk vård vid ett flertal tillfällen. Dessa personer har oftast renderat i kostsamma placeringar då de inte kunnat hänvisas till vare sig härbärgesboende eller drogfritt boende utifrån att det funnits behov av ett individuellt utformat stöd i boendet. En annan grupp är ensamstående med social problematik som i kombination med bristen på bostäder bidrar till att tiden i hemlöshet ökat. Det är svårare för dessa personer att godkännas, inte bara på den öppna bostadsmarknaden, utan också för den andrahanduthyrning som sker via stadsområdet. Det kan vara kriminalitet, udda beteende mm som ligger bakom. Framför allt hemlösa äldre män från 50 och uppåt med ett tidigare missbruk och med en vacklande fysisk och psykisk hälsa bildar en grupp som är särskilt utsatt i detta avseende. De har ofta hyresskulder och vräkningar bakom sig som gör att de inte kan komma i fråga för många hyresvärdar. Dessa personer passar oftast inte heller in i de boendealternativ som i övrigt finns att tillgå för socialtjänsten då de ofta har ett stödbehov som ej finns att tillgå inom boendet. Ytterligare en annan grupp är personer som har drabbats av fysiska funktionshinder och som behöver ett tillfälligt boende medan deras bostad inskaffas, anpassas eller byts ut. Satsningens innehåll och krav på resurser, personal etc Tanken är att inom stadsområde Öster i samverkan mellan IoF och VoO bygga upp ett boende med 7-10 platser som erbjuder såväl stödjande som vårdande insatser till målgruppen hemlösa, företrädsvis hemlösa män, samt som vänder sig till de människor som inte bedömts ha behov av

92 det omfattande och särskilt utformade stödet som endast kan ges i form av en bostad i ett särskilt boende enligt SoL och LSS. De som ingår i målgruppen ska inte heller kunna få ett eget lägenhetskontrakt och därför ha en tendens att falla mellan stolarna. Ofta är det personer med olika psykiatriska diagnoser som i kombination med olika former av social problematik har ett mer eller mindre stort stöd och vårdbehov. Inte sällan har denna grupp olika former av missbruksproblem bakom sig. Avsikten är att socionomer och vårdutbildad personal ska arbeta intensivt utifrån en genomförandeplan för att stödja brukaren/klienten under hela deras tid inom boendet. Deras strävan ska vara att aktivt arbeta för att hitta lösningar tillsammans med den enskilde av en mera hållbar karaktär för att om möjligt stödja denne att bryta hemlöshet och utanförskap. Malmö stads socialtjänst har boenden på Per Albin och Hallingsgatan som bland annat vänder sig till dem som har avslutat en period av vård och behandling. Dessa platser räcker dock inte till. Det saknas därtill ett gott boendealternativ för framförallt män som är placerade i drogfria boenden i privat regi. Inom Malmö stads vård och omsorgsverksamheter råder även en stor brist på särskilda boendeplatser för personer i målgruppen med psykiatrisk problematik i kombination med hemlöshet. Inte sällan tvingas såväl IoF som VoO att göra dyra placeringar i andra kommuner för att lösa problematiken. I dagsläget har VoO i stadsområde Öster 9 personer i målgruppen placerade i andra kommuner till en årlig kostnad av cirka 6 miljoner kr. Flertalet av dem har framfört att de önskar ges en möjlighet att flytta tillbaka till Malmö men detta har hittills inte gått att lösa på grund av den aktuella bristen på boende. Inom såväl IoF som inom VoO finns goda erfarenheter av att driva olika boendeformer. För att tillvarata dessa erfarenheter önskar verksamheterna ges möjlighet att starta ett gemensamt boende för målgruppen hemlösa män med behov av stöd. Avsikten är att varje placering i boendet ska föregås av en gemensam biståndsbedömning mellan IoF och VoO. I praktiken innebär detta att den görs i samverkan av två handläggare, en biståndsbedömare från VoO och en socialsekreterare från IoF. Biståndsbedömningen har sin grund i en utredning av den enskildes behov och situation. Biståndet ska innehålla såväl riktlinjer, regler och krav på den enskilde i förhållande till boendet som dennes behov av stöd- och vårdinsatser i form av hemtjänst och/eller boendestöd i boendet. Om den enskilde inte lever upp till reglerna, ex stör sina medboende eller brukar våld, kommer denne omedelbart att förflyttas från boendet. Ett annat krav som kommer att ställas på den boende är att denne är drogfri. I de fall där personer tagit återfall kommer IoFs socialsekreterare att arbeta med personen för att tillsammans med denne finna lämpliga insatser för att bryta missbruket. Personalbehov: Som projektmedarbetare föreslås anställas 2 boendevärdar med lämplig erfarenhet som har som uppdrag att ha en daglig tillsyn i lokalerna och att finnas tillgängliga för de boende. Personalen skall särskilt ansvara för att se till ordningen i boendet men de skall även vara behjälpliga med samhällsinformation och ge den enskilde praktiskt stöd i kontakt med myndigheter och andra.

93 Därtill föreslås att en samordnare anställs som får det övergripande ansvaret för projektet inför styrgruppen samt som ansvarar för projektets övriga personal, planering, ekonomi, uppföljning och den dagliga verksamheten på boendet. Utöver detta bidrar insatser från VoO i form av hemtjänstinsatser och boendestöd till de boende utifrån den individuella behovsbedömningen samt i förekommande fall medicinska insatser från hemsjukvården. Varje person som vistas i boendet kommer att knytas till en egen socialsekreterare från IoF och till en egen biståndshandläggare från Vård och Omsorg. För ordning och trygghet under kvälls/natt/helgtid anlitas ett extern bolag för bevakning av boendet. Lokaler Förslag finns på att disponera tidigare Husie korttidsenhets lokaler som är belägen i samma fastighet som Husie Vårdcentral på Höjagatan. Fastigheten ägs av Hemsö/Kungsleden. Lokalen är uppsagd men hyran betalas fortfarande av Malmö Stad med ca 1 milj kr per år. Lokalerna omfattar ca 500 kvm och består av 8 mindre lägenheter med till viss del gemensamma delar bestående av kök, toaletter och duschrum. Organisation och uppföljning Projektet föreslås att ledas av en styrgrupp bestående av två enhetschefer, en från IoF och en från VoO. Operativt ansvar föreslås att ges till projektsamordnaren som även ska följa upp verksamheten samt som ska göra återkommande uppföljningar av eventuella nya behov och insatser hos de aktuella brukarna. Information om detta ska därefter kontinuerligt lämnas av projektsamordnaren till Styrgruppen De två projektanställda boendevärdarna arbetsleds av projektsamordnaren Projektsamordnaren ansvarar för rapportering till styrgruppen för projektet samt till ledningsgrupperna inom IoF och VoO. Uppföljning Projektet följs upp genom att kontinuerligt följa huruvida beläggningen har minskat på dyra externa boendealternativ för den aktuella målgruppen. Mätpunkter är bland annat att följa hur många av klienterna/brukarna som har lyckats med att etablera kontakt med nödvändiga instanser för en drägligare tillvaro. Insatserna kan även mätas genom självskattningsformulär eller dylikt, dvs att brukarna kan mäta sin egen upplevelse av förändring. Beskrivning av innehåll och satsningar bör framgå tydligt. Detta görs bl a genom halvårsrapporter, men även genom dagboksanteckningar som görs av dem som arbetar i projektet. Vilka verksamheter berörs (avseende såväl satsningen som de förväntade effekterna) och på vilket sätt. Arbetet kommer att ske i samverkan mellan IoF och VoO. Utöver detta har projektet i uppdrag att bygga upp fungerande nätverk för att förbättra förutsättningarna för en hållbar framtid för

94 målgruppen. I nätverket kan region Skånes primärvård, vårdcentraler och psykiatrin att komma att ha en betydande roll. Översikt av liknande satsningar lokalt, nationellt eller internationellt Översikt av liknande satsningar nationellt och internationellt Det finns få övergripande strategier och mål som rör hemlöshet. EU antog 2008 en förklaring om avskaffande av hemlöshet och 2011 antogs en resolution om en EU-strategi mot hemlöshet med avsikten att den ska stödjas av nationella och regionala strategier En modell för att avhjälpa hemlösheten som för närvarande prövas i flertalet kommuner runt om i landet är Housing First, eller Bostad först. Metoden går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem. Att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. Modell för uppföljning och utvärdering. Projektgruppen bestående av boendevärdarna och samordnaren kommer att träffas en gång i veckan för att gemensamt följa upp arbetet med de boende. Eventuella nya behov inventeras och nya insatser planeras fortlöpande. Projektmedarbetarna återför kontinuerligt erfarenheter och generell information om projektarbetets utveckling till VoO och IoF-verksamheterna via styrgruppen. Projektsamordnaren rapporterar hur arbetet framskrider och förmedlar nyvunnen kunskap i ett samlat dokument som sprids i verksamheten samt till berörda samverkanspartners. Förväntade effekter Tanken är att projektet ska erbjuda ett tillfälligt boende med ett individuellt utformat stöd till cirka7-10 klienter/brukare. Antalet platser är beroende av den lokal som kan användas till projektet. Lokalen på Höjagatan i Malmö innehåller 8 boenderum varav ett som behöver disponeras som personalrum, således 7 boendeplatser. Projektet förväntas ge möjligheter till en gradvis avveckling av 4 externa platser i särskilt boende. Därutöver ges möjligheter att erbjuda ett bra boende till 3 hemlösa personer, företrädesvis män. Detta ger ett antal av de aktuella personerna som idag är placerade i andra kommuner av VoO och IoF en möjlighet att kunna flytta tillbaka till Malmö och att där få ett adekvat stöd från såväl IoF som från VoO för att på sikt kunna ges förutsättningar till ett eget boende med stöd och ett förbättrat deltagande i samhällsgemenskapen. Tidplan och ekonomisk kalkyl över investeringskostnad, avkastning över tid och återbetalning Tidplan I det fall erforderliga beslut fattas föreslås att lokalen på Höjagatan disponeras till projektet. Vidare att rekryteringen påbörjas av de tre projektmedarbetarna. De föreslås därefter få i uppdrag att, med stöd av styrgruppen, utrusta lokalen på Höjagatan för 7 korttidsplatser i form av egna möblerade rum samt personalutrymme. Detta förväntas kunna ske redan under våren/sommaren 2014.

95 Avkastning över tid och plan för återbetalning Genom att minska på de dyra externa platserna frigörs resurser som möjliggör en gradvis återbetalning av medlen till den sociala investeringsfonden. En plan för återbetalning bedöms inte kunna tas fram innan den takt som de externa placeringarna kan avslutas i är känd. Parallellt med projektstarten planeras att individuella besök kommer att göras av ansvariga handläggare hos dem inom projektets målgrupp som idag är externt placerade av VoO och IoF. Vid besöken kommer brukaren/klienten att presenteras denna nya möjlighet för dem att åter kunna flytta tillbaka till Malmö inom ramen för projektet. Information kommer även att ges om att de erbjuds ett tillfälligt boende inom projektet samt att de med hjälp av det stöd som projektet tillsammans med handläggare erbjuder dem på sikt förväntas kunna få förnyade och förbättrade möjligheter till ett vanligt liv och en egen bostad med boendestöd och integrering i samhället. Avkastning för projektet över tid är att behovet av kostbara externa placeringar förväntas minska för denna grupp med lägre kostnader på sikt för såväl VoO som IoF. Vi förväntar oss även att flera av de idag externt placerade brukarna/klienterna ska ställa sig positiva till denna möjlighet. Likaså förväntas det nya samordnade arbetssättet mellan VoO och IoF, som projektet medför, komma att ge positiva effekter avseende att utveckla ett förbättrat stöd till gruppen ensamstående hemlösa män + 50 år. Kostnader för projektet Engångskostnad Inventarier: Möbler och annan utrustning till samtliga boenderum och personalutrymme, sänglinne, sängutrustning, städutrustning, porslin mm beräknas kosta ca kr Driftskostnad Lokal: hyra av en lokal på Husieområdet om 500 kvm bestående av 8 smålägenheter samt gemensamhetsutrymme, fd Husie korttidsboende, till en årlig kostnad av ca 1 miljon kr. Alternativ lokal undersöks parallellt med denna. Personal: Lönekostnader för 3 heltidsanställda projektmedarbetarna beräknas till kr per månad. Inklusive de sociala kostnaderna på 38,6% beräknas den sammanlagda lönekostnaden till kr per år. Kostnaden för att anlita väktare varje helg och under alla nätter beräknas till ca kr per år. Sammanlagd personalkostnad beräknas till kr. Mat och övriga driftskostnader: De boende förväntas själva till stor del bekosta sin mat. Övriga kostnader för el, tvätt och rengöringsmedel, telefon/datauppkoppling etc beräknas till kr i månaden eller kr per år. Sammanlagda kostnader beräknas till kr per år samt en engångskostnad för möbler och annan utrustning som beräknats till kr. Besparing i budgeten för VOO och IOF: För VoO och IoF förväntas en gradvis avveckling av cirka 4 externa särskilda boendeplatser ge en besparing på ca 3 miljoner kr per år. Därtill ges tre hemlösa brukare/klienter, företrädesvis män + 50 år, ett tillfälligt boende med stöd som ger dem förbättrade möjligheter till ett bättre liv. Övrig besparing: Minskade kostnader för arbetstid samt för resekostnader vid handläggarnas resor till andra kommuner i samband med de individuella uppföljningar avseende de externt placerade brukarna

96 Andra besparingar? Hur arbetet med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegreringen har beaktats Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering kommer att beaktas under det pågående projektarbetet samt vid rekryteringen av projektmedarbetarna

97 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Handläggare Jesper Lindkvist Utredningssekreterare Jesper.Lindkvist@malmo.se Tjänsteskrivelse Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" SOFÖ Sammanfattning Ledamöter i Stadsområdesförvaltning Öster har visat intresse för att delta vid en heldagskonferens vid namn Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?. Syftet med konferensen som äger rum 11 juni kl. 08:15 16:15 på konferensanläggningen Ungdomens Hus är b.la. att visa goda exempel på hur ett område kan utvecklas. I samtal presenterar forskare och praktiker idéer som kan bidra till kreativa lösningar för att öka attraktiviteten, skapa boendedelaktighet och trygghet. Stadsområdesnämnden ska besluta om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska utgå vid deltagande. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att förlorad arbetsförtjänst ska utgå för tre ledamöter för majoriteten samt två ledamöter för oppositionen vid Stadsområdesnämnd Öster. Beslutsunderlag Inbjudan till heldagskonferens G-Tjänsteskrivelse AU Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Ledamöter i Stadsområdesförvaltning Öster har visat intresse för att delta vid en heldagskonferens vid namn Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?. Syftet med konferensen som äger rum 11 juni kl. 08:15 16:15 på konferensanläggningen Ungdomens Hus är b.la. att visa goda exempel på hur ett område kan utvecklas. I samtal presenterar forskare och praktiker idéer som kan bidra till kreativa lösningar för att öka attraktiviteten, skapa boendedelaktighet och trygghet. Stadsområdesnämnden ska besluta om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska utgå vid deltagande. SIGNERAD

98 Ansvariga Daniela Fernandez Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef 2 (2)

99 Till fastighetsägare, politiker, tjänstemän, näringslivet, forskare med flera. Välkomna till en heldagskonferens! Bra boende inifrån och ut vem vinner på det? Regeringen satsar på femton utsatta stadsdelar under namnet Urban utveckling. Fokus är på trygghet, bostadsförsörjning och ökad sysselsättning. I Skåne deltar Gamlegården i Kristianstad, Centrum-Öster i Landskrona samt Södra Sofielund och Herrgården i Malmö. För att utveckla samarbetet med fastighetsägare och sprida erfarenheter bjuder vi från områdena i Skåne tillsammans med Länsstyrelsen Skåne och Boverket in er till en heldag den 11 juni i Malmö. Det blir en dag med goda exempel på hur ett område kan utvecklas. I samtal presenterar forskare och praktiker idéer som kan bidra till kreativa lösningar för att öka attraktiviteten, skapa boendedelaktighet och trygghet. Målgrupp är ni fastighetsägare, politiker, tjänstemän, näringsliv, boende och andra aktörer som vill vara med i utvecklingen. Vi ses på Skolgatan 10 B i Malmö mellan kl i konferensanläggningen Ungdomens Hus, (läs mer om Ungdomens Hus på malmo.se). Moderator för dagen är arkitekt Gert Wingårdh som tillsammans med oss arrangörer knyter samman dagen till ett spännande samtal. Vi lämnar dagen med goda exempel på hur attraktiva bostadsområden kan utvecklas med stärkta fastighetsvärden och hyresgäster som är stolta över sitt boende. Välkomna! Programgruppen för Urban utveckling Anmälan görs till hjalmar.falck@malmo.se senast den 20 maj Glöm inte att ange ditt namn, din organisation och dina kontaktuppgifter. Har du frågor kring seminariet och programmet kontakta: Hjalmar Falck, koordinator Malmö stad/ Innerstaden,

100 PROGRAM Framtidens boende med fokus på samverkan och fastighetsägande. Moderator: Gert Wingårdh, arkitekt Registrering med kaffe och liten smörgås Välkomna till en dag om hur vi skapar goda bostäder och attraktiva boendemiljöer. Milan Obradovic, kommunalråd för boende och infrastruktur, Ronny Andersson, stadsområdesdirektör, Innerstaden, Lars-Åke Ståhl, stadsområdesdirektör, Öster Margareta Pålsson, landshövding Möjligheter tar tid - fastighetsägares betydelse i området Patrik Derk, VD Telge Hovsjö Dela[d] stad - Stadsbyggnadsforskning och praktik i samverkan Ann Legeby, forskare, Arkitektskolan KTH Kort paus Forskning kring renovering, samverkan i praktiken Kristina Jakobsson, överläkare, arbets-och miljömedicin Samtal om erfarenheter, utmaningar och goda exempel Inledning (10 min) av Helen Karkkola, enhetschef, fastighetskontoret, om hemlöshetssituationen i Malmö, Anna Heide, CSR-ansvarig MKB - erfarenheter av arbetet i Herrgården, Per Ekelund, fastighetschef, Victoria Park, erfarenheter från arbetet i Herrgården, Helena Fremle, Landskronahem - Dialogmöten med boende Renovering, slå samman och minska omflyttning Erik Stenberg, Arkitekt och lärare, KTH Lunch & kaffe Trivsamma och trygga bostadsområden lönar sig. Stefan Lindvall, Fastighetsägarna Syd, Carina Listerborn, professor stadsbyggnad, Malmö högskola, Gunnar Blomé, lektor Malmö högskola, Pernilla Nilsson, närpolischef, Per-Erik Ebbeståhl, direktör, förvaltningsavdelningen Samverkan med fastighetsägare i Landskrona, Gamlestaden och BID Sofielund & forskningsstöd Christian Alexandersson, VD Landskrona Stadsutveckling, Helena Holmberg, Konsult, Hjalmar Falck, Områdeskoordinator, Micael Nilsson, Boverket Kaffe och paneldebatt, hur kan vi underlätta, samverka fastighetsägare staden myndigheter organisationer? Samtal med publiken och panelen Milan Obradovic, kommunalråd, Ronny Andersson, Innerstaden, Per-Erik Ebbeståhl, direktör, förvaltningsavdelningen, Anna Heide, MKB, Lars-Åke Ståhl, stadsområdesdirektör, Öster, Göran Höckert näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Syd, Pernilla Nilsson, närpolischef, Helena Holmberg, konsult, Carina Listerborn, Malmö högskola, Patrik Derk, Telge Hovsjö Avrundning det här tar vi med oss. Milan Obradovic, kommunalråd, med flera.

101 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (8) Sammanträdestid , kl Plats Ledamöter Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Marianne Norman (M) Lirije Latifi (S) Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Emin Chukru (S) Lena Hamilton (M) Lars Myllenberg (M) Montaser Eneim (M) Elin Westerberg (MP) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Kallelse och föredragningslista Ersättare Fackliga företrädare Övriga deltagare Valentina Stojanovska (S) Paul Andersson (S) Maria Andersson (S) Eyup Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) Lutfi Zuta (MP) Hanna Qvarsebo (M) Thomas Wallenberg (M) Anders Fyhn (M) Christel Kampmark (M) Ted Shirazi (V) Halid Osman (FP) Jimi Krånglin (SD) Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal Lars-Åke Ståhl, stadsområdesdirektör Marie Hendra, avdelningschef områdesutveckling Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Jesper Lindkvist tel: , e-post: jesper.lindkvist@malmo.se

102 2 (8) 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse Marianne Norman (M) och Preben Andersson (S) att jämte ordförande justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 7 maj 2014 kl i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar Marie Hendra, avdelningschef områdesutveckling, informerar tillsammans med bl.a. representanter från Arbetsförmedlingen om deras sammarbete rörande jobbsatsningar i stadsområdet. 5. Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 SOFÖ Sammanfattning I Utfallsprognos 1, 2014 redovisas för Stadsområde Östers resursfördelade och anslagsfinansierade verksamhet ett sammanlagt prognosticerat underskott för året om 10 Mkr. Detta justerat för hemlösheten. Nämnden ansvarar för att ta ställning till åtgärder som innebär en budget i balans vid årets slut. I syfte att uppnå en budget i balans 2014 har förslag till åtgärdsplan tagits fram, vilket innehåller en övergripande beskrivning av arbetet för en budget i balans och en samman-ställning över förslag till åtgärder. Förslagen till åtgärder har genomgått en övergripande risk- och konsekvensbedömning Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag till åtgärdsplan för ekonomi i balans Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU Åtgärdsplan

103 3 (8) 6. Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret SOLTOFTA i Husie i Malmö SOFÖ Sammanfattning Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bebygga kvarteret Soltofta med ett särskilt boende för äldre samt lokaler till hemtjänst, hemsjukvård, myndighet och rehab. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Missivskrivelse Granskningshandling - Planbeskrivning Granskningshandling - Plankarta Granskningshandling - Samrådsredogörelse Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan - Detaljplan för del av kvarteret Soltofta i Husie i Malmö G-AU Ansökan om projektmedel - Yalla Trappan, Y-Allas väg till arbete - Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit en projektansökan från den arbetsintegrerande sociala företaget Yalla trappan, avseende projektstöd för projektet Y-allas väg till arbete Ett sammanhållet utbildningspaket inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering. Projektet ansöker om SEK för verksamhet under april december 2014 och planerar att söka SEK för verksamhet under helåret Verksamheten riktar sig till kvinnor av utomeuropeisk bakgrund Projektet har vidare knutit till sig partners såsom Arbetsförmedlingen, Serviceförvaltningen, Tillväxt Malmö, etc. Satsningen bedöms vara god och relevant för kvinnor boende i Herrgården och det finns flera synergieffekter till andra pågående- och planerade insatser i området. Stadsområdesnämnd Öster föreslås därför bevilja projektet finansiering ur medlen för Urban utveckling, för verksamhet under maj december 2014, riktat till kvinnor i Herrgården. Stadsområdesnämnds Öster föreslås besluta

104 4 (8) att bevilja Yalla trappan projektbidrag om maximalt SEK för projektet Y-allas väg till arbete under 2014 med start i maj, under förutsättning att medel beviljas från Arbetsförmedlingen och att Serviceförvaltningen bifaller hyressänkning för Yalla trappan. att projektbidraget finansieras med medel från den nationella satsningen Urban utveckling i Herrgården. att uppmana Yalla trappan att inkomma med en årsrapportering över projektet, innefattande redovisning av beviljade medel, redogörelse över antal deltagare bosatta i Herrgården, eventuella avvikelser/förändringar, samt uppföljning status av deltagare efter genomgång av insats. Denna rapport ska ligga till grund för ansökan om projektmedel hos Stadsområdesnämnd Öster för att uppmana projektet att arbeta för att under 2015 säkra finansiering för året genom att inkludera fler, för projektet, relevanta aktörer från Malmö stad, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Prospekt för kompetenskartläggningsprojekt Yalla Trappan - Förändringar efter arbetsinsatser Förslag på schema Y-Allas väg till arbete Förändringar i budget Budget 2015 Budget 2014 Tidslinje Y-Allas väg till arbete Yalla Trappan - Stadgar Yalla Trappan - Verksamhetsberättelse 2012 Yalla Trappan - Ansökan om projektmedel Avsiktsförklaring från Tillväxt Malmö Y-alla trappan G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan om projektmedel från urban utveckling Herrgården: Y-allas väg till arbete Budget ABF Y-alla trappan Budget AF

105 5 (8) 8. Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende SOFÖ Sammanfattning Under den senaste 10-årsperioden har antalet hemlösa (Malmö stads definition) personer ökat med drygt 250 % i Stadsområdesförvaltning Öster. Därmed har kostnaden för hemlösheten i stadsområdet också ökat. Parallellt med detta har antalet placeringar som Vård och Omsorg gjort i dyra boendeformer för gruppen hemlösa män +50 år med social och psykiatrisk problematik ökat. I Malmö finns det en brist på lägenheter till rimliga hyresnivåer vilket medför att socialtjänsten i allt större utsträckning fungerar som en sekundär bostadsförmedling. Sedan flera år tillbaka har stadsdelen prioriterat hemlösa barnfamiljer för de lägenheter som tilldelats stadsområdet vilket bidragit till att ensamstående hemlösa män med social problematik fått stå tillbaka. Hemlösa män hänvisas ofta till härbärgesboende och olika drogfria boenden i privat regi genom IoF. Orsakerna till hemlösheten varierar. Stadsområdesförvaltning Öster abonnerar på 6 platser på Vallhem och 9 platser på Beijers hus, samt en plats i träningsboende på Tamira. Utöver detta placeras även ett stort antal i andra drogfria alternativ. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna ansökan till Sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Ansökan till Sociala investeringsfonden G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan till Sociala investeringsfonden - Hemlösa med behov av särskilt stöd och boende

106 6 (8) 9. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" SOFÖ Sammanfattning Ledamöter i Stadsområdesförvaltning Öster har visat intresse för att delta vid en heldagskonferens vid namn Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?. Syftet med konferensen som äger rum 11 juni kl. 08:15 16:15 på konferensanläggningen Ungdomens Hus är b.la. att visa goda exempel på hur ett område kan utvecklas. I samtal presenterar forskare och praktiker idéer som kan bidra till kreativa lösningar för att öka attraktiviteten, skapa boendedelaktighet och trygghet. Stadsområdesnämnden ska besluta om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska utgå vid deltagande. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att förlorad arbetsförtjänst ska utgå för tre ledamöter för majoriteten samt två ledamöter för oppositionen vid Stadsområdesnämnd Öster. Beslutsunderlag Inbjudan till heldagskonferens G-Tjänsteskrivelse AU Ersättning för förlorad arbetsförtjänst - Heldagskonferens "Bra boende inifrån och ut vem vinner på det?" 10. Delegationsbeslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Förordnande, Stadsområdesförvaltning Öster, Enheten för ekonomiskt bistånd mars, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg LSS Husie, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg LSS Rosengård, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg SoL Husie, Stadsområdesförvaltning Öster, vård och omsorg SoL Rosengård, Stadsområdesförvaltning Öster, Vård och omsorg - delegationslista, Stadsområdesförvaltning Öster, ekonomi

107 7 (8) 11. Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadskontoret, rapport om insatser för hemlösa år 2013, Stadsområdesförvaltning Öster, Handlingsplan till ansökan om prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri, inom stadsområdesförvaltning Öster perioden , Stadskontoret, Kartläggning av hemlösa år 2013, Stadsområdesnämnd Öster, Minnesanteckningar Dialoggrupp , Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadsområdesförvaltning Öster, ansökan Aktivitetsytan Rosens Röda Matta, Tekniska nämnden, svar på ärende Medborgarförslag angående upprustning av Persborgstorget, Information från Dialoggrupperna SOFÖ Sammanfattning Under Stadsområdesnämnd Östers sammanträde gavs förvaltningen i uppdrag att under kommande nämndsammanträden redovisa information från Dialoggruppernas arbete. I bifogat underlag redovisas löpande protokoll och övrig information från Dialoggruppernas senaste sammanträden. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Protokoll Dialoggrupp

108 8 (8) 13. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet. 14. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet. 15. Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet.

109 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadskontoret, rapport om insatser för hemlösa år 2013, Stadsområdesförvaltning Öster, Handlingsplan till ansökan om prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri, inom stadsområdesförvaltning Öster perioden , Stadskontoret, Kartläggning av hemlösa år 2013, Stadsområdesförvaltning Öster, Extra samverkansgrupp Förvaltningsråd, Stadsområdesförvaltning Öster, ansökan Aktivitetsytan Rosens Röda Matta, Tekniska nämnden, svar på ärende Medborgarförslag angående upprustning av Persborgstorget, inkomna och avgivna skrivelser

110

111

112

113

114 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Rapport om insatser för hemlösa år 2013 STK Sammanfattning Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrningen av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Det bedrivs ett omfattande arbete för att förbygga hemlöshet och att möta behoven hos hemlösa och eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken så har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten att överlämna rapporten till stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB för beaktande, samt att stadskontoret ska återkomma med lägesrapport om den pågående översynen i samband med 2014 års rapport om insatser för hemlösa, Beslutsunderlag Rapport om insatser för hemlösa år 2013 från Sociala resursnämnden samt särskilt yttrande M o FP Särskilt yttrande SD från Sociala resursnämnden Rapport om insatser för hemlösa 2013 år från stadsområdesnämnd Norr samt särskilt yttrande SD Rapport om insatser för hemlösa 2013 år från stadsområdesnämnd Innerstaden samt särskilt yttrande SD G-Tjänsteskrivelse - 12/2 VoO-beredning - Rapport om insatser för hemlösa 2013 Rapport om insatser för hemlösa 2013 år från stadsområdesnämnd Söder Rapport om Insatser för bostadslösa och hemlösa 2013, Stadsområdesnämnd Väster Rapport om insatser för hemlösa år 2013 från SoN Öster Protokollsutdrag SoN Norr

115 Protokollsutdrag SoN Väster 92 Protokollsutdrag Innerstaden Protokollsutdrag Öster Särskilt yttrande Väster, SD 2 (10) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Rapport om insatser för hemlösa år 2013 Bakgrund Kommunfullmäktige fattade den 15 december 2004 beslut om en plan för arbetet mot hemlöshet enligt vilken samtliga stadsdelsfullmäktige, sedan omorganisationen 1 juli 2013 varje stadsområdesnämnd, en gång per år, ska lämna rapport om aktuella insatser för hem- och bostadslösa till kommunstyrelsen. Vid samma tidpunkt ska sociala resursnämnden lämna en särskild rapport om de kommunövergripande insatserna och resurserna som finns för hemlösa samt i vilken utsträckning dessa täcker behoven. Den senaste rapporten om insatser för hem- och bostadslösa behandlades i kommunstyrelsen i februari/mars Kommunstyrelsen beslutade då att uppdra år stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer, att bjuda in alla berörda nämnder och förvaltningar till överläggningar om det fortsatta arbetet samt att återkomma med en lägesrapport om den översyn av hemlöshetsarbetet som initierades år 2011 i samband med att den årliga rapporten om insatser för hemlösa redovisades. Denna rapport beskriver situationen i stadsområdena den 1 oktober 2013 och redovisar det utvecklingsarbete som bedrevs eller initierades under år I ärendet föreligger särskilt yttranden från (M) och (FP) i sociala resursnämnden och från (SD) i stadsområdesnämnderna Norr, Väster, Innerstaden samt sociala resursnämnden. Organisation av arbetet mot hem- och bostadslöshet I september 2005 fick fastighetskontoret, genom beslut i kommunfullmäktige i december 2004, ansvaret för att anskaffa lägenheter och andra objekt för målgrupper med speciella behov som inte kan få sitt boende tillgodosett på den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetskontorets lägenhetsenhet fick även ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna. Malmö stad disponerade då drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning och lägenhetsenheten bemannades med tre förvaltare som finansierades genom att medel överfördes från dåvarande stadsdelsfullmäktiges resursfördelade budgetar. Då antalet lägenheter, trots en årlig övergång till förstahandskontrakt med ca lägenheter, nästan fördubblats fram till år 2011 utökades enheten med en förvaltare i början av 2012 och inför 2013 med ytterligare en. De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel som justeras årligen. Fördelningsnyckeln baseras på relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde

116 disponerar och avsikten är att få en balans i de resurser som stadsområdena kan erbjuda så att det finns en likhet över staden. Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden samt tillsyn och eventuellt stöd i boendet ligger på stadsområdenas socialtjänst. Alla stadsområden har personal som arbetar särskilt riktat mot hem- och bostadslöshetsfrågorna. I stadsområde norr finns en enhet för myndighetsutövning inom boende och en enhet för boendetillsyn. I stadsområde Öster ingår arbetet med hemlösa i vuxenenhetens arbete. På grund av den stora tillströmningen av sökande med behov av akut hjälp med bostad har stadsområdet en särskild mottagning som dagligen är bemannad med 3 socialsekreterare. Även i stadsområde Söder finns en särskild mottagningsgrupp som utreder och beslutar i akuta hemlöshetsärenden medan denna funktion i Innerstaden finns inom vuxenenhetens mottagning. I stadsområde Väster finns särskilt avdelad personal för att utreda akuta boendebehov och i förekommande fall bevilja boende. Totalt är ca 80 personer, de flesta socialsekreterare, involverade i stadsområdenas arbete med hemlösa. 3 (10) Kommungemensamma insatser mot hemlöshet Kommunövergripande strategiska frågor faller inom stadskontorets ansvarsområde medan operativa insatser som upphandling av kommungemensamma boenden och drift av egna kommungemensamma boenden ingår i sociala resursförvaltningens ansvarsområde. Den senaste upphandlingen av kommungemensamma boenden gjordes för perioden 2011 tom 2014 och avsåg boenden för missbrukande män och kvinnor, våldsutsatta kvinnor med missbruk, träningsboende för män och akutboende/natthärbärge. Upphandlingen av natthärbärge innebar en kvalitetshöjning eftersom samtliga platser avsåg enbäddsrum och att även par kunde erbjudas gemensam plats. I upphandlingen ingick även att antalet platser vid behov kunde utökas något som varit fallet även i tidigare upphandlingar. En beredningsgrupp med representanter från stadsområdenas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret har tillsatts för att utreda och lämna beslutsunderlag till individ- och familjeomsorgscheferna och avdelningschefen för vuxenverksamheten vid sociala resursförvaltningen gällande kommungemensamma frågor inom hemlöshetsområdet. Gruppens första uppdrag är att i slutet av januari presentera ett underlag inför kommande upphandling innehållande förslag med överväganden om vad som kan/bör drivas i kommunens egen regi och vad som behöver upphandlas. I samband med omorganisationen till stadsområden lades strategigruppen för hemlöshetsfrågor ner och det som finns nu är chefsnätverk och ovan nämnda beredningsgrupp. En grupp som funnits i många år nu är gruppen för socialt boende med representanter från fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter och sociala resursförvaltningen som har i uppdrag att bevaka vilka av de lokaler som blir lediga i kommunen som kan användas för sociala boenden men även tomter som kan bebyggas och fastigheter som kan förvärvas. Flera nya boenden kommer att starta under det kommande halvåret bl a ett akutboende i Burlöv för hemlösa barnfamiljer utan social problematik. Förutsättningen är att Burlövs kommun beviljar bygglov. När de planerade objekten är klara bedöms nuvarande behov av kommungemensammaresurser vara tillgodosett. I juli 2013 slogs två verksamheter inom sociala resursförvaltningen, Malmöteamet och Mobila Värnan, samman till en uppsökande verksamhet riktad till vuxna med drogrelaterade

117 problem som är eller riskerar att bli hemlösa. 4 (10) I Malmö finns sedan början av 2012 ett samarbete mellan kommunen och region Skåne i form av ett multiprofessionellt ACT-team (assertive community treatment) som ger stöd till personer med psykossjukdom och svåra sociala problem där en del har en osäker boendesituation. Sedan 2012 finns även en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Målet var att den skulle omfatta 20 lägenheter men då det har varit svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten ingick det i oktober 2013 endast 13 lägenheter. Det har funnits stort intresse för att delta i programmet men verksamheten har satt stopp för nya remisser i avvaktan på att få in fler lägenheter. Förebyggande insatser mot hemlöshet Den absolut viktigaste insatsen i det förebyggande arbetet är att förhindra vräkning av personer som har en egen bostad. Budget- och hyresrådgivningen är en mycket viktig resurs i det arbetet och ibland räcker det med den kontakten men oftast behövs mer omfattande insatser från socialtjänsten. Samarbetet med kronofogdemyndigheten är också viktigt, både när det gäller att förhindra avhysningar eller att se till att de sker på ett så bra sätt som möjligt för den/de som är berörda. Kronofogdens statistik visar att till och med september 2013 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar och motsvarande period 2012 var 15 barn berörda. Under motsvarande perioder var antalet berörda barn i Stockholm 52 respektive 38 och i Göteborg var det 12 respektive 20 barn. I Malmö kontaktas alla som riskerar att avhysas av stadsområdenas individ- och familjeomsorg. Det sker antingen genom brev eller genom hembesök där information lämnas om vilken hjälp och vilket stöd som kan erbjudas. Hushåll med barn och äldre är särskilt prioriterade i det förebyggande arbetet. Av rapporterna framgår att individ- och familjeomsorgen samarbetar med hyresvärdarna i i respektive område, t ex har stadsområdena Norr och Öster regelbundna möten med MKB för att komma in i ett tidigt skede när något inte fungerar och på så sätt förebygga avhysningar. Även stadsområde Väster beskriver ett nära samarbete med hyresvärdar och bostadsrättsföreningar och andra instanser som har betydelse för människors boendesituation. Stadsområde Söder har, som ett led i att förstärka det förebyggande arbetet med hyresskulder, satsat på kompetenshöjning hos samtlig personal inom individ- och familjeomsorgen. Under 2013 startade stadsområdet också ett samarbete med psykiatrin som innebär att man t ex gör gemensamma hembesök. Innerstaden planerar att vid årsskiftet 2013/2014 återstarta en verksamhet med praktisk hjälp att söka bostad som tidigare funnits inom Södra Innerstaden. Stadsområdet kommer också att förstärka personalgruppen med en tillfällig tjänst inriktad på personer med psykisk ohälsa och boendeproblem och/eller missbruk. Tjänsten finansieras genom medel från regeringens satsning PRIO (psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa).

118 5 (10) Lägenheter för andrahandsuthyrning Alla stadsområden har lägenheter för andrahandsuthyrning och enligt fastighetskontorets lägenhetsenhet, som tecknar avtalen, var det totala antalet avtal 1128 den 1 januari Det innebär en ökning med 104 avtal sedan oktober 2012 då den förra avstämningen gjordes. Även sociala resursförvaltningen har nu kommungemensamma verksamheter med lägenheter där lägenhetsenheten sköter avtalen och ett exempel är Bostad först-programmet. Tabellen nedan visar lägenheter per stadsområde/sociala resursförvaltningen och hur de fördelar sig mellan MKB, Stadsfastigheter och övriga hyresvärdar. I tabellen ingår även blockförhyrda lägenheter som Per Albin, Lönngården och Hallingsgatan som alla ägs av MKB. Stadsområde + Totalt antal MKB Stadsfastigheter Övriga hyresvärdar sociala resursförv Norr Öster Söder Väster Innerstaden Sociala resursförv Totalt antal En del av lägenheterna, fn ca 37 %, fungerar som referens- eller genomgångsboenden och ska inte omvandlas till förstahandskontrakt. Till dem hör lägenheterna i bostadsbyn Per Albin, äldreboendet för missbrukare Lönngården och Hallingsgatan som alla blockförhyrs av MKB. Övriga lägenheter är sk övergångslägenheterna och tanken med dem är att de ska övergå till förstahandskontrakt efter en med hyresvärden avtalad tid av klanderfritt boende. MKB har flexibla övertagsregler medan övriga hyresvärdar har mer statiska regler och i en del fall medger de inte att hyresgästerna övertar kontrakten trots att de skött sig på alla sätt. Tabellen nedan visar aktuell fördelning mellan de två lägenhetstyperna uppdelat per stadsområde. Fördelning genomgångs- respektive övergångslägenheter mellan stadsområdena

119 6 (10) Stadsområdena ska aktivt arbeta med att kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och har ansvar för att initiera övertag av hyresavtalet genom en avisering till ansvarig förvaltare på lägenhetsenheten. För att en hyresgäst ska bli aktuell för övertag krävs det att hyrorna blivit inbetalda i tid av hyresgästen eller av god man/förvaltare. Det får inte heller har förekommit några störningar eller annan misskötsel under boendetiden. I diagrammet nedan framgår antalet övertag i respektive stadsområde. Sociala resursförvaltningen har endast Bostad först-programmet med överlåtelsebara lägenheter. Övertag fördelat på stadsområden Tillsyn så att hyresgästen uppfyller hyreslagens krav ingår som en obligatorisk del vid andrahandsuthyrning och det finns en schablonkostnad uträknad för tillsynen med för närvarande strax under kronor per lägenhet och år. Tillsyn ska ske en gång per månad om inte det finns överenskommelse med hyresvärden om något annat. I princip är det bara MKB som medger tillsyn mer sällan. Samarbete

120 Omorganisationen till fem stadsområden innebar att en del av de nätverk som fanns kring hemlöshetsarbetet sågs över och gjordes om. Den grupp som bevakade strategiska frågor lades ner och i stället finns nu ett chefsnätverk med enhets- och sektionschefer inom individoch familjeomsorgen och lägenhetsenheten. Det har också tillsatts en beredningsgrupp som kommer att arbeta med utredningsuppdrag från avdelningscheferna från stadsområdenas individ- och familjeomsorg och sociala resursförvaltningen. Nätverk som beskrivs under rubriken Kommungemensamma insatser ovan finns kvar. 7 (10) MKB är en mycket viktig samarbetspart både när det gäller lägenheter till stadsområdenas hemlösa och i kommunens utvecklingsarbete inom hemlöshetsområdet i övrigt. I de grupper som arbetat med utvecklingsfrågorna under har en representant från MKB deltagit. På stadsområdesnivå pågår insatser för att utveckla samarbetet mellan individ- och familjeomsorgen och vård och omsorg. De flesta stadsområdena har också ett nära samarbete med psykiatrin något som inte var så vanligt bara för en del år sedan. Över huvud taget beskrivs ett utökat samarbete med hemlösas kontaktnät jämfört med tidigare. Samarbetet med frivilligorganisationer rör oftast enskilda klienter i deras boenden. Det finns ett mer övergripande samarbete med Röda korset som är mycket aktiva och har verksamhet på Per Albin, Lönngården och även på stadsområdesdrivna boendena Södervärn och Backabo. Pågående projekt och förändringsarbete Stadsområde Norr började under hösten 2013 utarbeta skriftliga rutiner för arbetet med hedersrelaterat våld och det arbetet är ofta förknippat med behov av skyddat boende. Socialstyrelsen bidrar med utvecklingsmedel och förnyad ansökan kommer att göras för att arbeta fram rutiner för arbetet med våld i nära relationer som inte är hedersrelaterat. Stadsområde Öster har inlett en intern kvalitetsutveckling för att förbättra arbetet med våldsutsatta vuxna och deras barn. Stadsdelen har ett boende för barnfamiljer, Vandraren, och öppnar i årsskiftet ännu ett liknande boende för 13 barnfamiljer. Varannan liten lägenhet som stadsområdet tilldelas genom lägenhetsenheten ska fördelas till en hemlös ungdom över 18 år som dessutom ska erbjudas relevant stöd. Dessutom har stadsområdet särskild fokus på de hemlösa barnens situation och på att de ska få tillgång till olika samhällsresurser och aktiviteter. Flera stadsområden lyfter fram arbetet med personer/familjer som behöver olika former av skyddade boenden. Det handlar om våld i hemmet både hedersrelaterat och annat våld men också om avhopp från kriminella gängbildningar. I stadsområde Söder får personal utbildning i bedömningsinstrumentet FREDA för att bättre kunna utreda och bedöma hotbilden i skyddsärenden. Utvecklingsarbete Under 2012/2013 samarbetade stadsdelarna/stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontorets lägenhetsenhet, MKB och stadskontoret kring en rad olika frågor. Prioriterade var de frågor som kunde underlätta för de nya stadsområdena att arbeta på ett likartat sätt. Ett ex-

121 empel är arbetet med att se över och tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individoch familjeomsorgen och fastighetskontoret som resulterade i ett gemensamt dokument med anvisningar som implementerats under Det arbetet behöver underhållas och följas upp. 8 (10) Något som kan minska kostnaderna för hemlösheten är att ha tydliga och för hela Malmö gemensamma rutiner för hur kostnader förknippade med hemlöshet ska hanteras varför ett annat exempel är utarbetandet av rutiner för att hantera hyresfordringar som under 2012 togs fram på fastighetskontorets initiativ. Bakgrunden var att stora fordringar preskriberades och att det inte fanns någon samsyn mellan berörda förvaltningar om hur fordringarna skulle hanteras. Rutinerna utarbetades och implementering inleddes under 2013 men måste fortsätta och följas upp så att rutinerna följs. Under 2013 har också ett nytt samarbetsavtal utarbetats i samarbete mellan MKB, fastighetskontoret, stadsområdena, sociala resursförvaltningen och stadskontoret. Avtalet som bl a innehåller ett mer flexibelt regelverk för övertag av kontrakt trädde i kraft 1 januari Under hösten 2013 hölls inspirations- och utbildningsdagar för all social personal som arbetar med boende och försörjningsstöd. Syftet var att dagarna skulle bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö bedrivs på samma sätt och från samma utgångspunkter i de olika stadsområdena. Innehållet i dagarna utarbetades i samarbete mellan fastighetskontoret, miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, MKB, stadsområdena och stadskontoret och tanken är att de ska upprepas i mindre format årligen. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen för bostadsförsörjningsprogrammet. I samband med att 2012 års rapport om insatser behandlades i april 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer. I samarbete med sociala resursförvaltningen och LiMa konstaterades att det fanns störst behov av akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer. Sådana boenden drivs bäst i kommunal regi eftersom kommunen har en drivkraft att arbeta för att barnfamiljerna ska kunna flytta ut på den reguljära bostadsmarknaden medan entreprenörer inom området inte har samma incitament för att få omsättning i boendet. Konkret mynnade det ut i att kommunen, under förutsättning av vederbörliga beslut, har tecknat avtal om att hyra Disponentvillan i Arlöv som kommer att byggas om till 23 fullvärdiga lägenheter på mellan kvm. De flesta är mindre lägenheter vilket överensstämmer med kommunens behov då de flesta hemlösa barnfamiljerna har 1-2 barn. Den 6 november behandlade kommunstyrelsen ärendet Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten och beslutade då om flera uppdrag som på olika sätt berör hemlöshetsområdet. Ett handlar om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen och kommunen ska med det syftet inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad. Ett annat rör en kommungemensam bostadsrådgivning där malmöbor kan få hjälp och stöd i sitt bostadssökande men också information om sina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst mm. Ytterligare ett rör mer specifikt arbetet med hemlösa och de lägenheter som kommunen hyr ut i andrahand och handlar om en särskild tillsynsorganisation för att effektivisera det arbetet samtidigt som socialtjänstens personal då skulle kunna få bättre förutsättningar

122 att arbeta med individuellt anpassat boendestöd till de hemlösa som behöver det. Kommunstyrelsen beslutade dessutom att stadskontoret ska genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja bästa praktik och likabehandling i kommunen och riktade en uppmaning till servicenämnden att kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter till stadsområdena. Det finns ett beslut att från 2004 att servicenämnden kan köpa in bostadsrätter men så har inte skett och eftersom det finns ett relativt stor utbud av mindre lägenheter till relativt rimliga kostnader kan det vara av vikt att stadsområdena känner till hur det ska gå till. 9 (10) Stadskontorets bedömning I budgettexten för år 2014 finns en tydlig politisk markering genom att det anges att hemlöshet först och främst är ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. Bristen på bostäder får allt större genomslag i hemlösheten i Malmö Stad och det måste beaktas i arbetet med stadens bostadsförsörjning. Även om stadsbyggnadskontoret primärt har ansvaret för bostadsförsörjningsprogrammet sker arbetet med att utarbeta handlingsplanen för programmet i samverkan mellan stadsbyggnads-, fastighets- och stadskontor och hemlösheten är en för staden som helhet prioriterad fråga. Genom att kommunens yttersta ansvar för kommuninvånarna regleras i socialtjänstlagen hamnar ansvaret för att lösa följderna av bostadsbristen hos socialtjänsten eftersom de personer som inte själv kan lösa sin boendesituation för att de inte har ekonomiska förutsättningar vänder sig dit för att få hjälp till en bostad, oavsett om de har en social problematik eller ej. I den senaste hemlöshetskartläggningen, den 1 oktober 2013, bedömdes 58 % av de hemlösa som hade kontakt med socialtjänsten inte ha någon social problematik. De personerna skulle, om det fanns tillräckligt med hyreslägenheter, själv kunna skaffa sig en bostad. Stadsområdenas individ- och familjeomsorg bedriver ett omfattande arbete för hemlösa och det finns ett stort och varierat utbud av resurser både inom stadsområdena och de kommungemensamma som drivs av sociala resursförvaltningen. 74 % av de hemlösa bedöms enbart ha behov av en egen lägenhet utan några som helst stödinsatser. Även för merparten av de personer som har behov av stöd är det bästa alternativet en egen lägenhet i det reguljära beståndet med individuellt anpassat stöd. Eftersom det råder brist på hyreslägenheter till rimlig kostnad tvingas socialtjänsten skapa olika former av speciallösningar för olika målgrupper. Kommunen har ett stort antal lägenheter för andrahanduthyrning och för att inte kommunen ska bygga upp en allt större sekundär bostadsmarknad är det viktigt att använda lägenheterna strategiskt så att fler hemlösa kommer ut på den reguljära marknaden och att övertagen ökar. Att arbeta strategiskt med lägenheterna innebär t ex att personer/familjer som inte uppfyller kraven från hyresvärdarna på BoPlats Syd men bedöms ha möjligheter att få överta hyreskontrakt anvisas lägenhet hos hyresvärdar som godkänner övertagande av kontrakt. Däremot bör en person/familj som har förutsättningar att komma ut på den reguljära bostadsmarknaden genom att söka bostad på Boplats Syd tilldelas en genomgångslägenhet. Det innebär förutom blockförhyrda lägenheter t ex lägenheter där hyresvärden inte godkänner andrahandshyresgästers övertag av kontrakt alternativt lägenheter med hög hyresnivå t ex i nyproduktion. Översynen inom hemlöshetsområdet fortsätter under 2014 och i den ingår uppdragen från kommunstyrelsen om en särskild tillsynsorganisation, kommungemensam bostadsrådgivning och jämförande studie av stadsområdenas hemlöshetsarbete.

123 Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 10 (10)

124 Handlingsplan till ansökan om prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri, inom stadsområdesförvaltning Öster perioden Handlingsplan: Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar Ärendet Stadsområdesförvaltning Öster gjorde under hösten 2013 en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa. Kartläggningen visar på ett behov av att förbättra stödet till målgruppen. Individ och familjeomsorg kommer att intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet och Vård och omsorg planerar att utveckla och förstärka boendestödet i stadsområdet. Ett samarbete har inletts mellan avdelningarna för vård och omsorg och Individ och familjeomsorgen. Samarbetet kommer att koordineras/ledas av en styrgrupp bestående av verksamhetschefer från Vård och omsorg bistånd, Vård och omsorg verksamhet samt Individ och familjeomsorg. Det operativa arbetet kommer att utföras av en arbetsgrupp bestående av en samordnare, en medarbetare för Individ och familjeomsorg samt en medarbetare från Verksamhet vård och omsorg. Uppdrag för samordnaren: skriva rapporter, följa upp och redovisa hur medlen är använda kartlägga insatser som finns för målgruppen utarbeta rutiner som främjar samarbetet mellan IOF, VOO och Områdesutveckling jobba med brukarorganisationer i syfte att öka delaktighet och inflytande titta vidare på redan gjord kartläggning etablera samarbete med Malmö stads projekt Arbetsrehabilitering och sysselsättning skapa möjligheter för handledning av personal i enskilda ärenden kartlägga behovet av utbildning anordna utbildning (t ex bemötande mot personer som har olika psykiska besvär samt förbättra förmågan att uppmärksamma personer med den typen av besvär) länk mellan Individ och familjeomsorg och Vård och omsorg omvärldsbevaka processer kring målgruppen Uppdrag för medarbetaren inom Individ och familjeomsorgen: vräkningsförebyggande arbete aktivt arbete mot stadsområdets hyresvärdar ett ökat samarbete med psykiatrin t ex Kamrergatan och Drottninggatan aktivt arbete med klienten för att motivera denne till att ta emot stöd och hjälp t ex boendestöd eller kontakt med psykiatrin information till den egna verksamheten utarbeta interna rutiner kartlägga behovet av utbildning anordna utbildning (t ex bemötande mot personer som har olika psykiska besvär samt förbättra förmågan att uppmärksamma personer med den typen av besvär) fungera som en länk för klienten till enheterna ekonomiskt bistånd och barn och familj. Enheten ekonomiskt bistånd är de som aktivt kommer att arbeta för att motivera klienter, som är berättigade till ekonomiskt bistånd, till kontakt med t ex AF och JobbMalmö.

125 Uppdrag för medarbetaren inom Vård och omsorg: uppföljning av tidigare kartläggning av sysselsättningsmöjligheter och andra behov för målgruppen arbeta aktivt för att identifiera personer inom målgruppen som är i behov av sysselsättning motivera brukare till sysselsättning kartlägga vilka möjligheter till sysselsättning och boende som finns och om dem är anpassade till individens behov. kartlägga behovet av utbildning anordna utbildning (t ex bemötande mot personer som har olika psykiska besvär samt förbättra förmågan att uppmärksamma personer med den typen av besvär) utreda behovet av och kunna erbjuda handledning kring frågor som rör målgruppen vara kontaktlänk till Region Skånes psykiatrienheter Effekter: Förväntade effekter för medborgarna som tillhör målgruppen inom stadsområdet är att: kunna få stöd och hjälp med att behålla sina boenden få motivation till att ta hjälp/stöd få stöd i att kunna hitta, välja och behålla lämplig sysselsättning få ökad social samvaro och därmed bättre hälsa och livskvalitet erbjudas rätt insats från början Förväntade effekter för personal är att: ge ett bättre bemötande till denna målgrupp få kompetensutveckling genom den utbildningssatsning som ska genomföras Ansvariga Susanna Ramberg, avdelningschef Bistånd vård och omsorg Lena Gabrielsson, avdelningschef Verksamhet vård och omsorg Annikki Tinmark, avdelningschef Individ och familjeomsorg

126 Handlingsplan: Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa Ärendet Samtliga Stadsområdesförvaltningar i Malmö Stad har genom avdelningschefer för Individ och familjeomsorg enats om att stimulansmedlen ska användas i syfte att det inom ramen för barnavårdsutredningar och insatser för barn och ungdomar ska finnas tillgång till psykologer med barnkompetens. Målet är att barn och ungdomar som är aktuella för åtgärder via socialtjänsten ska ha goda förutsättningar att utveckla en god hälsa och ha en positiv skolgång. Behov av psykologkompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården uppstår i olika situationer. De viktiga och prioriterade behovsområden är barnens hälsa och utbildning som enligt flertal forskningsrapporter kan vara en avgörande skyddsfaktor för barnets utveckling. Psykologkompetensen kommer att tillhandahållas av privata aktörer som upphandlas gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Uppdrag till psykologerna: Psykologutredningar och kartläggningar gällande barn och ungdomars psykiska hälsa och inlärningsförmåga Samspelsbedömningar mellan barn och föräldrar Konsultativt stöd i barnavårdsutredningar och vid placeringar Kartlägga behovet av utbildning anordna utbildning (t ex barns utveckling samt att förbättra förmågan att tidigt uppmärksamma personer med psykisk ohälsa) Ev samordningstjänst Handledning till familjehem Psykologsamtal riktade till barn och familjer i behandlingssyfte eller vid svåra situationer Effekter: Förväntade effekter för barn och familjer som tillhör målgruppen inom stadsområdet är att: Bättre förutsättningar att uppnå målen i skolan Rätt och adekvata insatser till barn och familjer Förhindra utveckling av psykisk ohälsa hos barn som är placerade Ett tryggare omhändertagande av barn och ungdomar som har särskilda behov Ökad kompetens för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa och riskfaktorer hos barn och unga Ansvariga Annikki Tinmark, avdelningschef Individ och familjeomsorg Toba Kamal Helgesen, Enhetschef för Enhet Barn och Familj - Myndighet

127 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK Sammanfattning Malmö stad genomför sedan 1996 en årlig kartläggning av hemlösa och denna rapport beskriver situationen den 1 oktober Antalet hemlösa vuxna har minskat något jämfört med 2012 medan antalet barn i hemlösa hushåll har ökat markant. Den strukturellt betingade hemlösheten ökar och utgör nu 58 % av de hemlösa medan den socialt betingade hemlösheten minskar i enlighet med kommunfullmäktiges mål för hemlöshetsarbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten, och att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB för beaktande. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Kartläggning av hemlösa STK Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kartläggning av hemlösa 1 oktober 2013 Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av hemlösa. Kartläggningen är ett av kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och utgör också underlag för fördelning av budget enligt det hemlöshetskriterium som kommunfullmäktige beslutade om i december Kartläggningen är, tillsammans med de rapporter om insatser för hem- och bostadslösa som respektive stadsområdesnämnd, tidigare stadsdelsfullmäktige, avger varje höst, även ett uppföljningsinstrument för kommunfullmäktiges mål inom området och för hemlöshetsarbetet i Malmö Stad.

128 2013 års kartläggning genomfördes den 1 oktober. Handläggarna inom socialtjänsten fyllde då i en kartläggningsblankett för varje hemlös som antingen fått eller begärt hjälp med boendesituationen under den senaste månaden. Alla kända uteliggare tas med i kartläggningen även om de inte har någon kontakt med socialtjänsten. Varje stadsområde sänder sedan in ett avidentifierat underlag till stadskontoret som bearbetar och sammanställer materialet för hela Malmö stad så att det är möjligt att göra analyser utifrån de frågeställningar kartläggningen väcker. De olika boenden som finns för hemlösa och stadsområdenas lägenheter för andrahandsuthyrning redovisas i en särskild rapport om stadsområdenas och sociala resursförvaltningens insatser för hem- och bostadslösa. Dessa rapporter lämnas årligen av respektive nämnd enligt beslut i kommunfullmäktige. 2 (10) Definition av hemlös I december 2004 beslutade kommunfullmäktige att Malmö Stad från år 2005 skulle använda Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid den årliga kartläggningen. Denna definition har legat fast trots att Socialstyrelsen har ändrat definitionen vid båda de nationella kartläggningar som genomfördes år 2005 och år Det har bedömts som angeläget att kunna följa den lokala utvecklingen av antalet hemlösa i Malmö vilket med nuvarande definition är möjlig ända tillbaka till år Socialstyrelsens definition från år 1999: Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. I definitionen innefattas personer som - vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas behandlingshem och sjukvård. - bor på dygnsboende som drivs av Malmö stad eller på entreprenad - bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten - finns inom kriminalvård eller på häkte och inte har något boende vid utskrivning - bor i boende i privat eller frivilligorganisations regi - för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv. - är uteliggare - uppgift om aktuell vistelse saknas - bor i stadsområdenas egna akutboenden.

129 Hemlösa, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och åldersfördelning Vid kartläggningen 2005 var 694 vuxna personer hemlösa i Malmö. Åren handlade det om mellan 840 och 900 personer och från 2011 har det rört sig om ca 1000 personer. Diagrammet nedan visar utvecklingen för hela Malmö (10) Källa: Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa. I kartläggningen 2013 minskade antalet hemlösa i stadsområdena Norr och Innerstaden medan övriga ökade marginellt. Stadsområde Öster är det enda område som har ökat kontinuerligt sedan Diagrammen nedan visar utvecklingen i respektive stadsområde åren Observera att skalorna är olika. Norr

130 Öster 4 (10) Söder Väster Innerstaden