Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen"

Transkript

1 Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen Constanta Olteanu Linnéuniversitet Abstrakt I denna artikel kommer att presenteras sätt på vilket learning study-modellen används som aktivitet i matematikundervisningen genom att fokusera på lärarnas deltagande i denna aktivitet. Resultaten grundas i analys av åtta fallstudier. Materialet består av intervjuer med lärare, elever, skolhuvudman och projektledare, videoinspelade lektioner, elevernas tester och anteckningar från protokoll förda vid olika matematikprojektmöten. Resultaten visar att handledarnas kompetens, avsatt tid i schemat för det kollegiala samarbetet, kopplingen till lärande teori och att inte välja för omfattade innehåll i lektionernas genomförande är viktiga framgångsfaktorer i matematikundervisningen. Introduktion År 2009 startade i Sverige en unik satsning på matematik i och med att Skolverket hade regeringens uppdrag (U2009/914/G) att fördela projektmedel till skolhuvudmän som stöd till lokala utvecklingsprojekt. De skolformer som omfattas av denna satsning är grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Bidraget syftar till att stimulera och stärka skolornas eget utvecklingsarbete med att höja kvaliteten i matematikundervisningen och är en komplettering till övriga insatser som görs för ökad måluppfyllelse. Totalt har 379 huvudmän sökt bidrag 2009 och 430 år Antal projektbeskrivningar som har skickats in var 1088 år 2009 och 1641 år Av dessa beviljades utvecklingsbidrag för 237 projekt år 2009 och för 343 projekt år Förekommande förslag på insatser var IKT, kompetensutveckling, bedömning, lesson/learning study, utomhusmatematik och matematikverkstäder. Samtliga huvudmän som beviljades bidrag för 2009 och 2010 inbjöds, tillsammans med projektens kontaktpersoner, till en endagskonferens. Kommunerna som sökte bidrag 2009 fick pengarna i mitten av september och det var på ett introduktionsmöte samma månad där kommunerna fick veta att utvecklingsbidraget enligt förordningen (2009:313) är ett statsbidrag som ska fördelas per kalenderår, det vill säga att samtliga kostnader för utvecklingsprojekten ska tas innan den 31 december Kommunerna som sökte bidrag 2010 fick pengarna senast vid midsommar. År 2011 publicerade Skolverket utvärderingar av matematiksatsningens effekter med avseende på kvaliteten i matematikundervisningen. En av dessa utvärderingar (Skolverket, 2011) avser de projekt som använde learning study-modellen i matematikundervisningen. Syftet med denna artikel är att presentera på vilket sätt används learning studymodellen som aktivitet i matematikundervisningen. Inom ramen för fallstudierna, baseras resultaten på en förklaringsinriktad modell, som innebär att projektens effekter speglas i kommunens/skolans förutsättningar, samt i det specifika genomförandets innehåll och form. En viktig fråga som kommer att besvaras i denna artikel är: På vilket sätt utvecklas lärarnas kunskap om undervisning när de är engagerade i att undersöka sin egen praktik i samarbete med andra lärare? 1

2 Kort beskrivning av learning study Leaning study introducerades i Sverige 2003 (Lo, Marton, Pang & Pong, 2004) som en kombination av forskning och skolutveckling. Kortfattat kan processen kring en learning study beskrivas som en iterativ process i flera steg: (a) en grupp lärare väljer något som de vill att eleverna skall kunna; (b) det valda undervisningsinnehållet analyseras, dels med avseende på vad som krävs för att lära sig detta och dels avseende de aktuella elevernas förförståelse; (c) de aspekter av innehållet som är kritiska för lärandet identifieras; (d) utifrån detta planerar man tillsammans undervisningen som genomförs, observeras och videofilmas i en av de deltagande klasserna; (e) efter lektionens genomförande undersöks i vilken mån eleverna har utvecklat sitt kunnande kring innehållet och vad de fortfarande har problem med; (f) elevernas lärande relateras till hur undervisningsinnehållet behandlades under lektionen genom en analys av lektionens genomförande; (g) nya kritiska aspekter identifieras, lektionsplanen revideras och prövas i en ny klass (se t ex Marton, 2004). Man gör vissa antaganden om vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. Dessa antaganden bygger på såväl teoretiskt grund och forskningsresultat som på beprövad erfarenhet och empiriska data. Arbetet inom learning study innebär att analysera de studerade fenomenen, dvs. de förmågor som eleverna förväntas utveckla och elevernas kunskapsutveckling i relation till hur det som de förväntas att lära sig manifesteras i undervisningen. Syftet med en learning study är att öka elevernas möjlighet att lära i klassrummet och bygger på såväl teoretisk grund (variationsteorin eller annan teori), forskningsresultat som på beprövad erfarenhet. En viktig aspekt av learning study är att den har en stark betoning på lärandeobjekt (det eleverna skall lära sig) i anslutning till utvecklingen av ämnesspecifika förmågor/kompetenser. Teoretisk bakgrund Utgångspunkten i valet av den teoretiska rammen inom denna utvärdering var att kvalitet i matematikundervisningen skapas i det vardagliga samarbetet mellan elever och lärare och har som grund en matematisk aktivitet. För att analysera denna aktivitet används i denna artikel begrepp från aktivitetsteorin, som är: Ett filosofiskt ramverk med vars hjälp det går att studera olika former av mänsklig aktivitet så som utvecklingsprocesser, där individuella och sociala nivåer länkas ihop samtidigt. (Kuutti, 1991, s. 530) Aktivitetsteorin vilar på att det finns en relation mellan människa, miljö och den aktivitet som man deltar i. Aktiviteten skapas utifrån verkliga behov av förändring. En aktivitet kännetecknas av följande egenskaper: (1) har ett objekt (motiv), som beskriver varför en aktivitet sker; (2) är ett kollektivt fenomen; (3) har ett subjekt (individ eller grupp) som förstår sitt objekt; (4) har en historisk utveckling; (5) har motsättningar; (6) realiseras genom att subjektet utför medvetna användbara handlingar; (7) relationer inom en aktivitet medieras genom artefakter. Medierade artefakter eller verktyg används för att subjektet ska nå vissa kortsiktiga mål och uppfylla sina motiv. Det som kan räknas som artefakter är instrument, tecken, procedurer, metoder, former av arbetsorganisation, praxis osv (Kuutti, 1991). Learning study-modellen utgör artefakten i denna studie. Motsättningar som kan uppstå i en aktivitet leder till utveckling och förändring av en aktivitet. I denna artikel betraktas genomförandet av matematikundervisningen genom användningen av learning study-modellen (artefakt) som aktivitet eftersom den 2

3 uppfyller egenskaperna som nämndes ovan. Aktivitetens objekt är att förbättra undervisningen och det är ett kollektivt fenomen, som bland annat innefattar lärare, elever, föräldrar, skolledare, projektledare och skolhuvudman. Aktivitetens subjekt kan vara lärare, elever, projektledare och skolhuvudman beroende på om de har samma eller olika motiv med att genomföra aktiviteten. Matematikundervisningen har en historisk utveckling och realiseras genom att subjektet utför olika handlingar. Det kan finnas motsättningar i aktiviteten och relationer inom aktiviteten medieras genom learning/lesson study. För att analysera learning study som en matematiskaktivitet utifrån projektens förutsättningar, genomförandet och resultat var det nödvändigt att analysera både aktivitetens nivåer och struktur (Engeström, 1987; Kuutti, 1991). Grundidén i analysen av aktivitetens nivåer är att aktiviteten leder till att vissa handlingar som styrs av målet utförs. Det kan finnas flera handlingar, men varje handling är riktad mot ett mål. Varje mål är underordnat andra upp genom hierarkin till själva huvudmålet med aktiviteten. Handlingarna kan bestå av litteraturstudier, handledning, förtest, planering av en lektion, analysering av en lektion, eftertest, relatering av elevernas lärande till hur undervisningsinnehållet behandlades under lektionen. Dessa handlingar kan exempelvis riktas till följande mål: känna till olika sätt att arrangera undervisningen/få fram forskningens resultat om elevens svårigheter med olika matematiska moment; omsätta forskningens begrepp i praktiken; identifiera kritiska aspekter; reflektera över sättet på vilket man kan öppna upp dimensioner av variation; utöka det professionella samtalet mellan lärare som deltar i projektet; omsätta forskningens resultat i praktiken; identifiera nya kritiska aspekter; slutföra en learning/lesson study cykel. En social handling karaktäriseras av att den riktar sig från en utförande person, exempelvis lärare till en mottagande person, exempelvis elever, och att det genom detta bildas en relation mellan dessa personer. Personerna har identitet, värderingar, normer, preferenser, förmågor, känslor, intentioner, planer samt uppfattning och uppmärksamhet. Handlingen är instrumentell genom att den utförande aktören använder ett instrument för att omvandla ett underlag till ett resultat (Kaptelinin 2002; Vygotsky, 1978). Handlingen är det centrala i aktiviteten och består i sin tur av operationer. Begreppet operation syftar på en väldefinierad rutin inom aktiviteten. I början utgör alla operationer en handling, men så småningom övergår en handling till en operation (dvs den utförs utan att reflektera över den). Operationer är kopplade till materiella och immateriella villkor, vilka i sin tur är kopplade till mål. Operationerna kan bestå av att rätta prov, genomföra lektioner, välja material för undervisning och arrangera möten med handledare, projektledare, lärare. Genomförandet av dessa operationer är beroende av materiella och immateriella villkor som finns på skolan/kommun. Ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv är människor inbäddade i en socio-kulturell kontext och deras handlande kan inte förstås oberoende av det. En aktivitet handlar alltså inte bara om de handlingar aktiviteten består av utan även den kontext som handlingen utförs i. Kontextbegreppet används för att beteckna ett visst sammanhang så som det upplevs av subjekt (individ eller grupp). I denna kontext varje individ är med och påverkar situationen genom sitt deltagande. Kontexten byggs upp av individers handlingar och beror av miljö och kultur. Denna kontext ligger som grund för analysen av strukturen i den matematiskaktiviteten. Grundidén i analysen av aktivitetens struktur är att den karakteriseras av sex huvudsakliga element (Engeström, 1987). 3

4 1. Subjekt. Det avser den individ eller grupp av individer vars perspektiv analysen behandlar. Inom den matematiska aktiviteten (undervisning) är det aktiviteten hos kollektivet av lärare som är i fokus och inte den enskilde individens aktivitet. På motsvarande sätt betraktas elever, projektledare och skolhuvudman som aktivitetens subjekt om de är i fokus för analysen. 2. Objekt. Objektet innebär målet med aktiviteten inom systemet och det är det som subjektets uppmärksamhet är riktad mot. Objektet kan inte skiljas från motivet till varför det skapas. I vårt fall är målet att öka kvaliteten i matematikundervisningen. 3. Verktyg. Verktyg refererar till inre eller yttre medierande artefakter med vars hjälp ett utfall/resultat av aktiviteten sker. Det verktyg som används i matematikundervisning är learning study. 4. Gemenskap. Gemenskapen består av en eller en eller flera personer som har samma mål som subjektet. I vårt fall kan vi prata om elever, lärare, föräldrar, rektor, skolhuvudman, projektledare. 5. Regler. Regler styr handlingar och interaktion inom aktivitetssystemet och kan vara explicita föreskrifter och implicita normer som existerar inom verksamheten. Bakom dessa regler kan pedagogiska traditioner inom undervisningen eller lärares, rektors osv uppfattningar om hur lärande går till att finnas. Den traditionella matematikundervisningen i grundskolan har präglats av övning (Lundgren, 1972; Neuman, 1987; Magne, 1998), det vill säga att läraren presenterar det stoff som ska läras in varpå eleven övar på liknande distinkta, avgränsade uppgifter. Uppgifternas svårighetsgrad ökar stegvis, och för varje steg tillkommer endast en ny svårighet. 6. Arbetsfördelning. Arbetsfördelning anger de olika rollerna inom systemet och kan bestå av exempelvis uppdelning av arbetsuppgifter på skolan och inom projektet. I ett aktivitetenssystem finns fyra subsystem: (1) produktion avser relationen subjektobjekt-verktyg; (2) utbyte avser relationen subjekt-regler-gemenskap; (3) konsumtion avser relationen subjekt-objekt-gemenskap; (4) distribution avser relationen objektgemenskap-arbetsdelning. Ytterligare två relationer behöver uppmärksammas, nämligen relationen mellan subjekt och arbetsdelningen samt relationen mellan regler och objekt. Vi kan analysera delarna i varje subsystem utan att behöva implicera övriga subsystem eller aktivitetssystemet som helhet. Fokus blir snävare men det har fördelen att färre antal variabler behöver analyseras för att förstå vad som sker i subsystemet. I subsystemet som kallas produktion är det innehållet som är i fokus eftersom subjektet (lärare) behandlar/presterar något utifrån sina motiv vilket skall leda till målet. Motsättningarna som kan uppstå här kan bero på de egenskaper som learning study har för att subjektet skall nå det förutbestämda målet, om subjektet kan använda learning/lesson study för sina motiv och för att nå målet eller om målet är realistisk eller inte. I subsystemet som kallas utbyte ingår eventuella ändringar av de formella reglerna som ligger till grund för aktivitetssystemet. Motsättningarna som kan uppstå beror på hur regler tolkas och vem som har tolkningsföreträde. I subsystemet som kallas konsumtion styr objektet aktiviteten. Subjektet förhandlar med gemenskapen om målet för aktiviteten. Lyckas inte subjektet i de förhandlingarna uppstår en motsägelse som kan begränsa subjektets möjligheter att nå sitt mål. I subsystemet som kallas distribution styrs arbetsfördelningen av hur gemenskapen uppfattar objektet och i vilken utsträckning konsensus råder om det. 4

5 Insamlig av data och analys På Skolverkets hemsida finns en förteckning över olika ansökningar (beviljade och icke beviljade). Med hjälp av denna förteckning kunde identifieras i vilka ansökningar användningen av learning study uttrycks. Flertal projekt valdes ut. Dessa projekt analyserades utifrån följande kriterier: spridning på samtliga årskurser (1-9), sammanhållet matematiskt innehåll, geografisk spridning, olika stora skolor. 19 skolor, 99 lärare och 2191 elever ingick i dessa åtta projekt. Av de valda projekten är 4 stycken avslutade projekt (projekt som fick bidrag 2009) och 4 pågående projekt (projekt som fick bidrag 2010). Tre av dessa projekt fick bidrag för två terminer och ett för fyra terminer. Det togs kontakt med projektansvarige via e-post för att informera om utvärderingens övergripande syfte och för en förfrågan om tid och plats för kommande skolbesök. I varje kommun intervjuades lärarna som deltog i projektet i grupp i minuter (64 lärare) intervjuades 1-2 elever som deltog i projektet i grupp (totalt 85 elever) i minuter intervjuades skulhuvudman i minuter (8 stycken) intervjuades projektledare i minuter (8 stycken) enkät med avseende på fortsättningar annan dokumentation (resultatet på nationella proven åk 3, åk 5 och och 9 under , förtest, eftertest, videoinspelade lektioner, minnesanteckningar, enkät-lärare, enkät-elever) ansökningar Gruppintervju valdes framför enskilda intervjuer för att lärare skulle känna sig säkrare och därmed berätta vad de har upplevt mer öppet. Dessutom var det angeläget att kunna genomföra intervjuerna under en så kort tidsperiod som möjligt. Intervjuerna genomfördes vårterminen Projektledaren i varje kommun valde ut lärarna som skulle delta i intervjun (1-2 lärare från varje årskurs som deltog i genomförandet av learning study). Lärarna, i samråd med rektor och projektledare, valde ut 1-2 elever från varje deltagande klass i learning study för en gruppintervju. Intervjuerna genomfördes i skolans lokaler och samtliga intervjuade personer gav deras tillåtelse att få ljudbanda intervjun. Syftet med att ljudbanda intervjuerna var att kunna tolka uttalanden på ett bättre sätt och att kunna återkomma till materialet vid olika tillfällen. Varje grupp informerades kort om utvärderingen och intervjuaren försäkrade dem om att alla uttalanden skulle behandlas så att de inte kunde spåras till en viss individ eller skola. En kort presentation av vad intervjuaren tänkte diskutera med dem inledde intervjun. Ett intervjuschema användes vid varje intervju. Intervjuerna utgick från en rad frågor om fortsättningar, learning study som aktivitet, resultat, spridning av resultat och bestående effekter samt vilka förutsättningar som krävs för ett fungerande förändringsarbete. Det användes halvstrukturerade och fokusgrupps- intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2009; Ely, 1993). Intervjuguider för lärare, elever, projektledare och skolhuvudman konstruerades. Huvudfrågorna var desamma, men underfrågorna anpassades för varje kategori. Intervjufrågorna testades i en kommun som inte deltog i utvärderingen och därefter bearbetades intervjuguiden. En enkät skickades via e-post till projektledaren i början av januari månad Syftet med enkäten var att samla information om förutsättningar och resultat på 5

6 nationella proven innan besöket på olika skolor. Anledningen till detta var att spara tid och att samla in den dokumentation som eventuellt saknades vid skolbesöket. Enkäten besvarades av den person/de personer som har fungerat som projektledare i projekten. Ansökningarna, intervjuerna och svaret på enkäterna har analyserats och tolkats i flera steg. Inledningsvis lästes texterna rakt upp och ner samtidigt som i marginalen gjordes anteckningar av vad informanten pratade om och vad som togs upp i olika ansökningar. Utifrån dessa noteringar skapades olika underkategorier. Indikatorer på de olika underkategorierna var ord och fraser som användes av informanten och som togs upp i intervjuerna. Informanternas svar i varje underkategori graderades på en skala från 0 till 4, där 4 betyder att man är väl insatt i frågan som tas upp, 3 betyder att man är insatt i frågan som tas upp, 2 betyder att man har en aning om frågan som tas upp, 1 betyder att man inte kan besvara frågan som tas upp och 0 betyder att frågan inte besvarades. Underkategorier grupperades i huvudkategorier och graderingen från 0 till 4 gav möjlighet att identifiera styrkor och svagheter inom relationen mellan huvudkategorierna. Det kunde identifieras en stark relation (gradering 4 och 3), svag relation (gradering 2), inga relationer (gradering 1 och 0) och motsättningar. Analysen av det insamlade materialet genomfördes i två steg. Först analyserades aktivitetens nivåer (steg 1) och därefter aktivitetens struktur (steg 2). Varje steg innehåller flera understeg. Steg 1 Inom varje projekt identifierades aktivitetens huvudmål från: intervjuer med lärare, elever, projektledare, skolhuvudman; svaret på enkät; ansökningar. Därefter analyserades om det fanns några undermål och vilka handlingar som utfördes för att uppnå dessa undermål. Till sist analyserades villkor som fanns i varje kommun för att utföra dessa handlingar och vilka handlingar som sker på ett automatiskt sätt, det vill säga vilka handlingar övergick till operationer. Steg 2 Inledningsvis gjordes en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer, enkät och ansökningar för att identifiera vem som utövar aktiviteten (subjekt) och om man har samma eller olika motiv (objekt) med utförandet av aktiviteten. Nästa steg var att identifiera personerna som är involverade i projektet och deras motiv (gemenskap). Därefter identifierades de grundläggande normer och konventioner som råder inom gemenskapen (regler). Till sist analyserade vi vem som gör vad, det vill säga hur arbetet mot objektet utförs (arbetsfördelning). Resultat learning study Projektens förutsättningar och utfall analyserades med avseende på aktivitetens struktur, medan projektens genomförande analyserades med avseende på aktivitetens nivåer. Aktivitetens struktur I analysen av aktivitetens struktur som avser projektens förutsättningar/utfall kunde identifieras följande huvudkategorier: (1) learning study (verktyg); (2) planeringsarbetet inför projektet/bestående effekter för lärare och elever (subjekt); (3) elevernas förmågor (3a) och lärarnas förmågor (3b) (objekt); (4) förutsättningar på skolan (regler); (5) omgivning (gemenskap); (6) huvudmannens roll (arbetsfördelning); (7) projektens mål/uppnåendemål (utfall). Identifierade relationer mellan huvudkategorierna presenteras i Tabell 1. 6

7 Tabell 1. Projektens förutsättningar (F) och utfall (U) - aktivitetens struktur och relationer (St-stark relation; Sv-svag relation; I-ingen relation; M-motsättningar) Huvudkategorier (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7) (1) (2) (3a) (3b) (4) (5) (6) (7) (Förutsättningar) F F F F F F F F U U U U U U U U Huvudkategorier (Utfall) (1) F St St St M I St St U (1) (2) F Sv St St M I Sv St U (2) (3a) F St Sv M I I St U (3a) Genomförandet (3b) F I I Sv St I St U (3b) (4) F M M M Sv I M M U (4) (5) F St M M I I I I U (5) (6) F Sv M I I M I Sv U (6) (7) F I M M M M I Sv (7) Projektens förutsättningar karakteriseras av starka eller svaga relationer, inga relationer och motsättningar. Starka relationer manifesteras i tydliga beskrivningar som ges i ansökningar om hur processen ska gå till, syftet med genomförandet av learning study, förmågor som kommer att fokuseras på under projekten, det matematiska innehållet och skolans/kommunens behov. Flertal lärare har inte sett ansökan, men de utrycker starkt behov av att utveckla matematikundervisningen eftersom det finns brister i måluppfyllelse. Förutom detta specificeras att: Matematiken är ett ämne som bör utvecklas, så att lärarna blir modigare, tuffare och friare att använda alla möjliga kunskaper och inte vara bokstyrda. (L) Vi ville att eleverna ska tycka att matte är roligt, att de ska uppleva detta mer positivt. (L) Det finns elever som vi inte kunde förbättra resultaten för vi hittade inte nyckel för samtliga elever. (L) Vi konstaterade att det inte var så bra resultat och vi ville höja kvalitén, vi ville höja oss. (L) Diskutera ihop vad som ska göras bättre. (L) Från intervjuer med lärare, projektledare och skolhuvudmannen framgår det att andra elever, lärare och personal på skolan i stor sett hade en positiv inställning till matematiksatsningen, men att de inte har bidragit på något sätt till projektets genomförande. Väldigt positiva. Budgetens ramar kan inte göra det möjligt att skapa den tid som behövs för att genomföra en sådan satsning. Vi var väldigt glada av att få dessa pengar. Detta meddelades på ledarens konferens. (SH) Intresset var stort för föräldrar och elever, eftersom fokus var på undervisning och innehåll. (PL) Eleverna tyckte att det var roligt och spännande. Det var något nytt. (L) Vi har presenterat detta. Det är alltid positivt från föräldrarna, men vi har inte engagerat dem i projektet. (L) Eleverna visste att de ingår i forskning, så det var spännande. Nyfikenheten och intresset var stort. Eleverna tyckte att det är spännande. Elevernas lins lusar. Eleverna var lojala, entusiastiska. (L) 7

8 Trots detta tar en skolhuvudman upp att det förekom en avundsjuk inställning eftersom även andra lärare som undervisar i andra ämnen ville få samma möjlighet till att utveckla undervisningen. I analysen av projektens förutsättningar kunde det identifieras flera svaga relationer som avser planeringsarbetet inför projektet och kunskap om learning study som exempelvis kopplingen till det teoretiska perspektivet på lärande; innehållet och antalet elever som anges i ansökningar samt förankring av projektet hos lärare. I flertal projekt var det rektorerna som även var projektledare som planerade projektet och som drog riktlinjerna för projektens genomförande. Anledningen till detta var att: Vi pratade med lärarna men det kom inte så många tankar, så vi startade det här. (PL) Det var hastigt... Ibland kan man inte vänta. Det var före sommarlovet. (PL) Andra svaga relationer avser: förutsättningar på skolan samt planeringsarbetet inför projektet och de förmågor som eleverna och lärarna ska utveckla med hjälp av användningen av learning study i matematikundervisningen; huvudmannens roll för att skapa möjligheter på skolorna inför arbetet med learning study och kännedom av målen med projekten. Nej, jag kan inte detta. (SH) Inte så mycket som jag vet, utan bara de som står i vår ansökan. Sen är det utifrån valda områden som ska jobbas med olika förmågor. (PL) Förmåga att förstå mer på djupet, sammanhang. (PL) Fokus var på begrepp och inte på förmågor. (L) Förmågor Vi har inte jobbat så mycket med detta. (L) Flertal lärargrupper tar upp att: Han [huvudmannen] skrev under ansökan. Han är positiv till det, men deltar inte aktivt i genomförandet av learning study. (L) Huvudmannen har en positiv inställning. Trots detta ville vi söka pengar för tredje omgången för att fortsätta med det här eftersom det tar tid, men kommunen stoppade oss. De tyckte att andra ska söka pengar, vi ska inte konkurrera med dem. (L) Inget stöd av huvudmannen under processen. (L) Det finns flera motsättningar i början av projektet och dessa avser förutsättningar på skolan och användningen av learning study i matematikundervisningen, planeringsarbetet inför projektet, och de förmågor som eleverna och lärarna ska utveckla. Flertal lärargrupper lyfter fram tidsbrist, organisatoriska problem och projektets förankring hos dem. Det är lärare som hittar gemensam tid för analys, planering, osv. Vikarie innebar extra arbetsbörda eftersom lärarna har använt extra tid för att planera lektioner för vikarie. Kompensation har getts i efterhand, vilket innebar ojämn arbetsbelastning. Tiden med arbetet inom projektet var inte schemalagt, och flertal lärare har läst litteraturen på sin fritid. Tiden vi fick var att vi var befriade från undervisning en vecka. Det var den tid vi fick. (L) Man ska inte behöva tid för att hitta en tid, utan det ska göras centralt. (L) Nu fick vi sätta in vikarie, när vi skulle analysera filmerna, det är jätte bra, men detta innebär också jobb. Vi måste planera för vikarie, så det är inte bara att sätta in någon. Vi måste få tid att sitta, planera och analysera. (L) 8

9 Vi var positiva och engagerade så vi såg inte några hinder. Vi satt på helger och kvällar och jobbade med detta. (L) Lärarna läste litteraturen på fritid och fick kompensation för arbetet som gjordes. Vi fick kompensationen i efterhand och många upplevde detta som tungt. (L) Vikarie ordnades av lärarna själva och detta tog tid. (L) Det fanns inte tid på schemat för att jobba med detta. (L) Vi är tre stycken matte lärare som undervisar samtidigt. Att hitta tre vikarier blir svårt. Det blev inte ens tal om detta med vikarier. (L) Det anges i ansökningar kostnader för vikarier (som var relativt låga i jämförelse med exempelvis inköp av material) och handledning, men trots detta har projekten lagts utöver allt annat. Lärarna arbetade 100% och fick kompensation vid ett annat tillfälle. Det förekommer motsättningar med avseende på relationen mellan planeringsarbetet inför projektet och omgivning, huvudmannens roll och vilka mål ska uppnås med hjälp av projektens genomförande. Projektledaren inte tog hänsyn till förutsättningarna som fanns på skola och lärarnas deltagande i andra projekt som genomfördes i kommunen. Det saknas ganska många relationer som avser aktivitetens struktur i början av projekten. Den väsentligaste är relationen mellan användningen av learning study i matematikundervisningen och utvecklingen av elevernas förmågor med hjälp av undervisningen. I analysen av projektens utfall kunde det konstateras att flera relationer ha blivit starkare, antal motsättningar har minskat, men det finns fortfarande ganska många relationer som saknas (Tabell 1). I samtliga intervjuer utpekas att både undervisningens kvalitet och måluppfyllelsen har ökat till följd av arbetet med learning study. Flera skolhuvudmän anger att man ser att måluppfyllelsen har ökat i kommunen och att skolorna som deltog i projekten var en del av statistiken. Projektens genomförande har bidragit till att andra mål som har att göra med lärarnas arbete har uppnåtts, exempelvis att lärare kunde frigöra tid från att planera, genomföra och utveckla den pedagogiska verksamheten på egen hand. Nu görs detta tillsammans genom att fokusera på didaktiska diskussioner och innehållet som behandlats i klassrummet. Flertal lärargrupper uttrycker att den mest positiva upplevelse är att de hade möjlighet att tillsammans diskutera innehållsmässiga frågor som direkt kan relateras till elevernas lärande. Några av lärarnas upplevelser av processen som de gick genom kan vara ett tecken på förändringen i deras kompetens: Det är väldigt bra eftersom det blir så tydligt och bra att diskutera innehållet med andra. Det är lättare att prata med kollegor om samma saker. Man har samma sätt att tänka, man har ett gemensamt språk. Man behöver inte förklara olika begrepp gång på gång. Det är detta som är ett väldigt lyft i våra pedagogiska diskussioner. (L) Detta med förtest är väldigt bra för att vi ska se hur vi ska starta. Vi ska inte starta på botten våningen när eleverna är redan på tredje våningen. Det har satt igång tankar hos oss som personal. (L) Man tror att man kan matte, men man upptäcker hur lite matte man kan. (L) De lärde sig inte så mycket som vi hade tänkt oss. Vi visste det, men nu hade vi detta svart på vit. (L) Det vi har gjort var värdefullt. Jag fick mer kompetens i matte än vad jag har fått i alla mina år hittills. (L) 9

10 De var det bästa av vad jag har jobbat med. Man blir lite medveten om hur dåligt det var med all fortbildning hittills. (L) I en learning study granskar man innehållet, det gör man inte om man använder andra metoder. Det är ett annat synsätt i jämförelse med andra metoder. (L) Från dokumentationen som lämnades in och lärarnas intervjuer framgår: Tydlig förbättring. Alla har utvecklats. De elever som haft problem har ökat mest. Även de som hade lätt för matte hade en aha-upplevelse. (L) Analysen av elevernas resultat på förtest och efterst visar att samtliga elever i klasserna som deltog i undervisningen som genomfördes utifrån learning study modellen har nått bättre måluppfyllelse. En lärare beskriver effekterna av learning study på sin undervisning på följande sätt: Den mest anmärkningsvärda förändringen i min undervisning har varit de frågor som jag ställer mig själv. Den första frågan jag ställer till mig själv är Vad vill jag att eleverna ska lära sig den här lektionen?. Även om detta kan tyckas vara en självklar fråga att ställa, jag tänkte inte på detta innan jag började processen i learning study. Frågan som jag ställde förut Vad är det jag ska undervisa idag?. I huvudsak upplever lärarna arbetet inom projekten som mycket positivt eftersom de har haft möjlighet att på ett annat sätt än tidigare samarbeta med kollegor genom att ha didaktiska diskussioner om ett specifikt matematisk innehåll, med utgångspunkt i elevernas uppvisade kunskaper på förtest, eftertest och analysen av videoinspelade lektioner. Lärargrupperna har tagit ett kollektivt ansvar genom att gemensamt planera undervisningen. Lärarna som deltog i projekten tar med sig erfarenheterna som skapades under projektens gång även i andra ämnen. I vissa kommuner finns det en genomtänkt plan för hur man ska ta till vara lärarnas kunskap, men detta saknas i de flesta fall. Learning study integreras i den enskilda lärarens undervisning. Skolornas fortsatta arbete påverkas av exempelvis stöttning från ledningen, handledning och avsatt tid för gemensamt arbete. Aktivitetens nivåer Learning study, så som den har använts i de analyserade projekten, bygger på ett variationsteoretiskt perspektiv ( se t ex Marton m. fl., 2004) och i analysen av processen (dvs den iterativa processen) identifierades olika nivåer (Figur 2). Den första nivån handlar om att läsa litteratur eller artiklar och syftet med denna handling är att lärarna ska bekanta sig med och förstå viktiga begrepp inom variationsteorin, som exempelvis lärandeobjekt, kritiska aspekter och dimensioner av variation. Det är svårt att säga i vilken utsträckning variationsteoretiska begrepp presenterades av representanter för högskolan/universitet, men från intervjuerna med lärarna framgår följande: Vi hade kurslitteratur som togs upp på ett seminarium. (L) De begrepp som vi använt fanns där men var mer eller mindre omedvetna. (L) Vi hade ingen tid att läsa in oss på ex variationsteorin. (L) Vi har inte jobbat med dessa begrepp medvetet. Vi har inte läst någon litteratur. (L) Tiden avsatt för att bekanta sig med processen och teoretiska begrepp som ska användas i genomförandet av learning study var för kort och lärarna menade att det var svårt att 10

11 förstå detta från en enda presentation, som genomfördes av representanter från högskola/universitet. Flera lärare lyfter fram att det inte går att genomföra en learning study enbart med hjälp av en föreläsning, man behöver ett bollplank. Dessa lärare påpekar att kvalitén inte är densamma om det inte finns tid och handledning eftersom det behövs hjälp i början för att komma in i det här sättet att tänka. Den andra nivån innebär att avgränsa det matematiska innehållet som fokuseras på i genomförandet av en learning study. Syftet med detta är att identifiera innehållet som ska ligga till grund för konstruktionen av förtest och genomförandet av lektioner. Från intervjuer framgår det att detta gjordes på följande sätt: Problem på nationella proven och våra erfarenheter. Vi ser att hur väl man är undervisar, så förbättras inte elevernas resultat. (L) Förståelse för likhetstecknet, positionssystemet, area och omkrets. Vi visste och läste att de behöver detta. (L) Vi fastnade i geometri, men det blev inte det. När vi kollade resultatet på nationella proven konstaterade vi att det var bra resultat. (L) Den tredje nivån är att konstruera ett förtest och syftet med detta är att identifiera kritiska aspekter i elevens lärande och vilka förmågor som ska utvecklas med hjälp av undervisningen. Från dokumentationen som samlades in framgår det att lärarna i samtliga projekt först identifierade kritiska aspekter och därefter konstruerade ett förtest. I stor utsträckning identifierade lärarna kritiska aspekter på följande sätt: Vi använde egna erfarenheter. (L) Vi upplever att avrundning dyker upp i matematikböcker och annat material utan något direkt sammanhang och utan direkta elevnära situationer. (L) Den fjärde nivån består av att lärare tillsammans planerar en lektion och videofilmar den. Syftet med denna handling är att stärka det professionella samtalet mellan lärare som deltar i projektet med fokus på det matematiska innehållet. Dessutom var syftet att omsätta sättet på vilket man öppnar upp dimensioner av variation i lärandeobjektets kritiska aspekter i praktiken. Lärarnas upplevelse av samarbetet med kollegorna beskrivs på följande sätt: Det blir mera samarbete och fokus på innehåll. Det blir bättre samarbete mellan olika skolor, inom samma skola och olika grupper. Det har blivit bättre samarbete mellan rektorerna. (L) Det har ju ökat enormt. Förut var det mer individuellt och vi pratade mycket praktiska saker. (L) Under projektens gång har samarbetet blivit bättre. (L) Jätte tätt. Samarbetet har påverkat kompetensutvecklingen. Man blir klokare tillsammans. (L) Samarbetet med att prata om innehållet har ökat under projektets gång. Det var inte så mycket förut. Vi fick upp ögonen för varandra som pedagoger mer. (L) På frågan om vilka dimensioner av variation man har öppnat upp i innehållets kritiska aspekter framgår från flertal lärargrupper att: Har inte jobbat med dimensioner av variation. (L) Några lärargrupper uttrycker att: 11

12 Det tar tid att lära sig hur man skapar dessa [dimensioner av variation]. Vilka uppgifter ska vi välja? Att skapa dimensioner av variation är ett annat sätt att tänka. (L) Analysen av videoinspelningen och PowerPoint-presentationerna som lärarna har gjort visar att de i stor utsträckning har öppnat upp olika dimensioner av variation. Trots detta har lärarna inte riktigt förstått vad de har gjort eller kan inte sätta ord på vad de har gjort. Det mest intressanta är att läraren, utifrån det behandlade innehållet använder olika arbetsformer, det vill säga de använder konkret material, smartboard, små skrivtavlor och annan teknisk utrusning. Stark relation Svag relation Ingen relation Motsättningar Professionellt samtal mellan lärare (mål 5) Analys Planera och genomföra en lektion Förtest Öppna dimensioner av variation (mål 4) Identifiera kritiska aspekter (mål 3) Handledning Det matematiska innehållet Litteraturstudier Teoretiska begrepp (mål 2) Variationsteorin (mål1) Figur 1: Aktivitetens nivåer - projektens genomförande Den femte och sjätte nivån var att analysera i vilken mån eleverna har utvecklat sitt kunnande om innehållet och vad de fortfarande har problem med i relation till den genomförda lektionen. Syftet med detta är bland annat att stärka det professionella samtalet mellan lärare med fokus på det matematiska innehållet som presenteras i klassrummet och som eleverna uppvisar när de löser olika uppgifter på eftertest. Utifrån dokumentationen som lämnades in kan det konstateras att lärarna kunde identifiera vad som behöver förbättras i nästa lektion och varför detta behöver göras. Eftertestet visade att barnen fortfarande inte kunde ringa in ental, tiotal och hundratal i ett tresiffrigt tal. De kunde inte heller skapa det största talet av fyra givna siffror. Vi använde för mycket konkret material. Det tog för lång tid. (L) Vi ser att små detaljer i vårt sätt att uttrycka oss kan göra skillnader exempelvis Hur skriver man en halv? eller Kan du skriva en halv?. (L) Utifrån analysen av elevernas resultat på eftertest och behandlingen av innehållet i klassrummet planerade lärarna en ny lektion som analyserades på samma sätt som beskrevs förut. I analysen av aktivitetens nivåer (se Figur 1) kunde man identifieras att det finns skillnader mellan operationer (lärarnas rutinarbete) och villkor för genomförandet av dessa operationer. Skillnaden avser den avsatta tiden för läsning av litteratur, organisation och handledningen som lärarna fick av högskolor/universitet under processens gång. Handledningen utfördes huvudsakligen via mejlkontakt (lektionsplan, 12

13 förtest m.m. skickades till handledare) och genom seminarier med representanter från högskola/universitet, alternativt seminarier med kommunens matematikutvecklare som inte hade arbetat med learning study. Diskussion Några slutsatser som kan dras utifrån den genomförda utvärderingen är att arbetet med learning study: (1) har förbättrat elevernas resultat i matematik; (2) är en stor förändring i skolans arbete, som bland annat leder till didaktiska och innehållsmässiga diskussioner; (3) lyfter fram nya sätt att tänka som lärare tar med sig till andra lektioner; (4) är en mycket värdefull form av kompetensutveckling. Det är uppenbart att lärare i learning study-projekten har en stark vilja att förbättra undervisningen i matematik trots bristande förståelse av användningen av en teori för lärande i denna process (i dessa fall variationsteorin). En förklaring till detta som ges av fler lärargrupper är att handledningen som de har fått har varierat mycket och i de flesta fall har den inte motsvarat lärarnas förväntningar, nämligen att handledaren ska kunna driva en learning study och ha kunskap i matematik. Om inte handledaren kan ge båda blir inte resultatet bra. Variationsteorin används i liten utsträckning och på ett omedvetet sätt som utgångspunkt i det kollegiala samarbetet och för att planera olika lektioner. Trots detta, har lärare tagit steget från att huvudsakligen diskutera arbetsformer och elevernas sociala och fysiska miljö till att verkligen vrida och vända på hur de kan presentera innehållet i undervisningen i klassrummen. Även om själva learning study-processen inte fungerat bra så har lärarna fått möjlighet att prata om sin undervisning med kollegor och reflektera över den. Detta har i sig lyft undervisningen. Lärarna har skiftat fokus från arbetsformer och miljö till att granska hur innehållet presenteras för eleverna. Alla elever har blivit bättre, men de som har utvecklats mest är de som har haft problem med matematik, och de som har haft mest behov av tydliga förklaringar. Det är i första hand tre förmågor där lärarna tycker att eleverna har utvecklats mest: förmågan att resonera, begreppsförståelsen, och förmågan att kommunicera (med betoning på skriftlig kommunikation). För att learning study ska ge bra resultat bör organisationen vara en del av förändringen och att skolledarna redan från början måste avsätta tid inom lärarnas tjänster för att de ska kunna jobba med learning study. Dessutom är en förutsättning att handledaren ska ha kunskaper både i matematik och om learning study. Lärarna utvecklar sin kunskap om undervisning när de är engagerade i att undersöka sin egen praktik i samarbete med andra lärare genom att fokusera på presentationen av det matematiska innehållet i relation till vad eleverna lär sig. Lärarna diskuterar det akademiska innehållet i matematik i relation till skolans matematik, vilket ger en känsla av att Man tror att man kan matte, men man upptäcker hur lite matte man kan. Det kollegiala samarbetet både när det gäller att analysera elevernas resultat på olika tester och planera innehållet som ska presenteras för eleverna leder till reflektion och direkt feedback om undervisningens effekter på elevernas lärande. Lärarna är entusiastiska, motiverade och visar att de är engagerade i att kritiskt granska innehållet i matematikundervisningen samt är villiga att samarbeta med andra. Kvaliteten i undervisningen kan förbättras om det ges möjligheter för lärare att arbeta med andra lärare och genom att ha ett mycket fokuserad engagemang inriktad på elevernas lärande. Ju mer learning study blir allmän praxis för alla lärare, för lärare på en skola och en del av vad lärare gör, desto större inverkan på kvaliteten i matematikundervisningen, vilket ger ett bättre lärande för eleverna. De mest effektiva 13

14 inlärningsstrategierna kräver en ändring i hur lärarna använder sin tid och hur de arbetar tillsammans. I många skolor är lärare isolerade från varandra och upptagna med vad man kallar "dagspressen" med att gå igenom schema och fokusera på skolans normer. En hel del av dessa lärare kommer sannolikt att hålla fast vid rutiner de har haft i det förflutna tills de uppmuntras att hitta, uppfinna och testa nya rutiner som är lämpliga och tillförlitliga ersättare. För att undvika detta behöver lärarna stöd i form av handledning från personer som har kunskap i matematik och matematikdidaktik. Sammanfattningsvis kan vi säga att lärarna utvecklar sin kunskap om undervisning när de har möjlighet att samarbeta med kollegor, reflektera över genomförandet av lektioner i relation till elevens lärande, diskutera det akademiska innehållet i matematik i relation till skolans matematik, ha tillgång till handledning, få olika sorters feedback (från kollegor, handledare, elever, rektor, skolhuvudman) och få de rätta förutsättningar i form av exempelvis tid (schemalagt tid). Tidsfrågan bör i möjligaste mån vara löst innan satsningen startar, då lärare från olika verksamheter ofta ingår i samma arbetsgrupp. Referenser Ely, M. (1993). Kvalitaiv forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Engeström, Y. (1987). Learning by Expanding An Activity-Theoretical Approach to Developmental Research, Dis., Departement of Education, University of Helsinki. Kaptelinin, V. (2002). The object of activity: Making sense of the sensemaker, Fifth Congress of the International Society for Cultural Research and Activity Theory (ISCRAT 2002). Amsterdam, Netherlands Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitiativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kutti, K. (1991). Activity Theory and its application to information systems research and development, Nissen, H.E., Klein, H, K. & Hirschheim, R. (Eds) Information Systems Research: Contemporary Approaches and Emergent Traditions, Elsevier, pp Lo, M.L., Marton, F., Pang, M.F. & Pong, W.Y. (2004). Toward a pedagogy of learning. In Marton, F. & Tsui, A.B.M. (Ed.), Classroom discourse and the space of learning (pp ). Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum. Lundgren, U. P. (1972). Framefactors and the teaching process. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Magne, O. (1998). Matematikinlärning en resa i det inre. I B. Gran (Red.). Matematik på elevens villkor (99-124). Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2004). Learning study- pedagogisk utveckling direkt i klassrummet. Forskning av denna världen praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie 2. Neuman, D. (1987). The origins of arithmetic skills. Göteborg: Studies in Educational Science, 62. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Skolverket (2011). Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen, Rapport 367, Stockholm. Vygotsky, L.S. (1978). Mind and society: The development of higher mental processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. 14

Lesson study och learning study i matematikundervisningen

Lesson study och learning study i matematikundervisningen Lesson study och learning study i matematikundervisningen Fil. dr. Constanta Olteanu Linnéuniversitetet 1 Kan vi inte göra som dom gör i Japan för det blir ju så bra! 2 Disposition Bakgrund Syftet Urval

Läs mer

Forskning och matematikutveckling

Forskning och matematikutveckling Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning

Läs mer

Skolverkets arbete kring matematik

Skolverkets arbete kring matematik OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

i skolan - empiri och analys

i skolan - empiri och analys Åtta IKT-projekt för matematiken i skolan - empiri och analys Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Blekinge Institute of Technology Research report No. 2012:02

Läs mer

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver

Läs mer

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer

Läs mer

Matematiksatsningen 2011

Matematiksatsningen 2011 OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se 08 527 331 12 Matematiksatsningen 2011 Matematiksatsningen 2011

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Learning study ett utvecklingsprojekt

Learning study ett utvecklingsprojekt Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Utvärdering av IKT i skolan

Utvärdering av IKT i skolan Utvärdering av IKT i skolan Håkan Lennerstad, Alf Gummesson, Blekinge Tekniska Högskola I samarbete med Linnéuniversitetet 1 1 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan 2009-2011: 900

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Min resa i matematikens värld. Gun Israelsson Rektor Sörböleskolan Skellefteå gun.israelsson@skelleftea.se

Min resa i matematikens värld. Gun Israelsson Rektor Sörböleskolan Skellefteå gun.israelsson@skelleftea.se Min resa i matematikens värld Gun Israelsson Rektor Sörböleskolan Skellefteå gun.israelsson@skelleftea.se Bakgrund 1982 Mellanstadielärarexamen 1994 Påbörjade egen utvecklingsprocessen i matematik 2000

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Matematiksatsningen 2009-2011

Matematiksatsningen 2009-2011 OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS

Läs mer

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Matematik Förskoleklass Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö

Läs mer

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000 EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH LEARNING STUDY I PRAKTIKEN Författare: Tina Edner E-post: tina.edner@stockholm.se Skola:

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå

Läs mer

Stödinsatser i skolan

Stödinsatser i skolan Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn

Läs mer

Matematiksatsningen

Matematiksatsningen OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS

Läs mer

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Leda digitalisering 12 oktober Ale Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent. Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera

Läs mer

Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin

Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin Problemet kap s Kun n ssy Förväntingar Up pd ra g Verklighet Klassrummet - nu och då Vad för negativa krafter sitter i skolans DNA? Lärande som förmedling

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Algebra utan symboler Learning study

Algebra utan symboler Learning study Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara

Läs mer

hämtad från ls.idpp.gu.se

hämtad från ls.idpp.gu.se Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG465 LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Learning study. To plan, implement and analyse learning

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå

Läs mer

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Antaganden för förändring

Antaganden för förändring AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik. Lärdomar om lärarforskarsamarbete från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik TALES teacher agency in learning and educating science Forskningsprojekt 2011-2014 Genom samarbete mellan en grupp

Läs mer

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

hämtad från ls.idpp.gu.se

hämtad från ls.idpp.gu.se Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer

Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer Utdrag ur: Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I., Nytell, U & Svärdhagen, J. (2013) Learning study och forskningscirkeln som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer, i Johansson, O

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Learning Study som skolutvecklingsmodell Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Utvärdering av Matematiklyftets resultat

Utvärdering av Matematiklyftets resultat Utvärdering av Matematiklyftets resultat Delrapport 1 Juni 2014 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Utvärdering av Matematiklyftets resultat: Delrapport 1 Sid 1 (9) Sammanfattning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Matematikutveckling i förskoleklassen

Matematikutveckling i förskoleklassen Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG465, Lärstudier (Learning study). Att planera, genomföra och analysera lärande i klassrummet, 15,0 högskolepoäng Learning Study. To Plan, Implement and Analyse

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer