Tema: Ont! Om smärtbehandling...
|
|
- Johanna Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 3 juni - augusti 2006 FiF Farmaka i Fokus Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Tema: Ont! Om smärtbehandling... Ny SBU-rapport om långvarig smärta Kan en mus ha somatoformt smärtsyndrom? Intervju med Jenny Liu Palmgren,allmänläkare: Viktigt se helheten!
2 Behandling av långvarig smärta Ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU behandlingsmetoderna vägda och rangordnade utifrån evidensen Behandlingsprogram som kombinerar flera åtgärder ger både bättre smärtlindring och kortare sjukskrivning än enstaka, mindre omfattande insatser. Det visar en ny stor SBUgranskning av metoder mot långvarig smärta. Rapporten visar också att professionellt ledd fysisk träning ger bättre lindring än behandling där patienten själv inte är aktiv. Läkemedel kan användas som tillägg och stöd i en bredare ansats där SBU särskilt pekar på betydelsen av samordnade vårdinsatser och effektiviteten med beteendeterapeutiska insatser. SBU slår i rapporten fast att långvarig smärta efter vävnadsskada lindras bättre av aktiv, specifik och professionellt ledd fysisk träning än av exempelvis massage eller ultraljud Rapporten understryker att långvarig smärta inte är detsamma som akut smärta utsträckt i tid. behandlingar som inte aktiverar patienten. Träningen måste vara kontinuerlig eftersom den positiva effekten är kortvarig. Ännu bättre resultat kan nås när träningen kombineras med beteendeterapi. Rapporten understryker att långvarig smärta inte är detsamma som akut smärta utsträckt i tid. Vid långvariga besvär förändras till exempel de smärtande vävnaderna och de nervbanor som förmedlar smärtimpulserna. Efter längre tids värk tillstöter dessutom ofta andra symtom, inskränkningar och problem i det dagliga livet. Långvarig smärta måste därför ofta behandlas på ett likartat sätt oavsett orsak. Breda och samordnade program Breda och samordnade rehabiliteringsprogram, så kallad multimodal rehabilitering (oftast en kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet, träning eller sjukgymnastik) leder långsiktigt till att smärtan minskar, att fler människor återgår till arbete och att sjukskrivningstiderna blir kortare, jämfört med passiv kontroll och/eller enskilda, mindre omfattande insatser (evidensgrad 1 enligt SBU, se faktaruta). Studierna som ligger till grund för slutsatsen är olika upplagda varför ett försök till sammanvägning av effekternas storlek kan bli missvisande. Vid fibromyalgi ger multimodal rehabilitering bättre långtidseffekt på funktionsförmågan, än passiv kontroll eller enskilda, mindre omfattande insatser (evidensgrad 2). Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid långvarig smärta ger bättre social och fysisk funktion samt cirka 25 procents bättre förmåga att bemästra smärtan jämfört med andra undersökta beteendeterapier, läkemedel, fysioterapi eller ingen behandling alls (evidensgrad 2). Läkemedelsbehandling Studierna som med säkerhet fastställer effektiviteten av smärtläkemedel vid långvariga smärttillstånd är rätt få men man redovisar evidens som väl harmonierar med Kloka Listans slutsatser. SBU påpekar att många läkemedelsstudier är rätt kortvariga och fokuserar på smärtlindring där effekten kan avläsas snabbt medan risken för sena biverkningar och beroendeproblematik sällan kan värderas. Paracetamol SBU slår klart fast att paracetamol är ett lågtoxiskt preparat som kan vara ett alternativ när NSAID inte är lämpligt. De indikationer som nämns är artros, spänningshuvudvärk och ländryggsvärk. NSAID NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska och antireumatiska medel) har undersökts vid flera olika indikationer som artros och artrit där smärtlindringen kan kvantifieras till cirka 30 procent. Effekten av NSAID kan förstärkas med tillägg av en svag opioid (till exempel tramadol), vilka i sig har en effekt vid artros. Vid fibromyalgi saknas effekt av NSAID. Coxiber kan vara ett av de kostnadseffektiva alternativen för patienter med långvarig smärta och hög risk för mag-tarmblödning men man måste då ta i beaktande de andra risker som ses på hjärtkärlområdet med ökad risk för tromboembolisk sjukdom. SBU menar att både coxiber och övriga NSAID har samma risker. Här landar inte SBU på samma slutsats som EMEA och läkemedelsverket som frikänner äldre NSAID från den biverkningsrisken. Övriga smärtstillande läkemedel Några stora nyheter om opioider framkommer inte förutom att dokumentationen för starka opioider vid icke malign både neuropatisk och nociceptiv smärta 2
3 Foto: Sjöberg Bättre än ultraljud. Aktiv, specifik och kontinuerlig träning lindrar långvarig smärta enligt den aktuella SBU-rapporten. nu omfattar flera substanser, som morfin och oxycodon. Man noterar också den höga frekvensen patienter som avbryter behandlingen (30 40 procent). Dokumentationen när det gäller neuropatiska smärttillstånd ser fortfarande ut som den gjort de senaste sju åren med bäst evidens för tricykliska antidepressiva SBU påpekar att många läkemedelsstudier är rätt kortvariga och fokuserar på smärtlindring där effekten kan avläsas snabbt medan risken för sena biverkningar och beroendeproblematik sällan kan värderas. (TCA) med amitriptylin som främsta substans och gabapentin som i stort likvärdigt alternativ med NNT ( numbers needed to treat ) för 50 procent smärtlindring runt 4. Effekten är inte lysande och man efterlyser studier av mindre biverkningsbelastade substanser. Starka opioider har generellt en bättre effekt än andra läkemedel vid neuropatisk smärta med NNT-värden strax ovan 2 men som sagt, hög avbrytandefrekvens. Tramadol har fått ett eget avsnitt på grund av den särskilda dokumentation som finns för substansen för neuropatiska smärttillstånd där man kan se en svag effekt (NNT ca 4). Glukosamin För glukosamin som på rätt kort tid rusat iväg i förskrivningsstatistiken hittar man några rätt små studier med högt bevisvärde där effekten jämställs med ibuprofen vid knäledsartros. I rapporten saknas dock den nyligen publicerade och välgjorda studien med ett mycket stort patientmaterial, som nyligen presenterats på I denna studie som bland andra kommer att ligga till grund för den förnyade granskning som ska göras av europeiska läkemedelsverket hittar man knappt skönjbara effekter utom i små undergrupper av patienter. Se även sista sidan i detta nummer av Farmaka i Fokus. Läs mer: FAKTA - Evidens enligt SBU JAN HASSELSTRÖM Evidensstyrka 1 Starkt vetenskapligt underlag Slutsatsen stöds av minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag En slutsats med evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 3 Begränsat vetenskapligt underlag En slutsats med evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Källa: 3
4 Smärta och inflammation - ur Kloka Listan 2006 All smärtbehandling ska individanpassas, vara mekanismbaserad och utvärderas kontinuerligt. (Se även Smärtmekanismen viktigare än smärtintensiteten på Oselektiva COX-hämmare (NSAID) Den analgetiska effekten är oberoende av närvaron av synlig inflammation. Lägsta effektiva dos och doseringsintervall bör titreras fram individuellt. Opioidkänslig nociceptiv smärta Sedering är inte liktydigt med analgesi. Patienten kan ha sömnbrist på grund av smärta. Vid behandling med opioidanalgetika ska god smärtlindring med minsta möjliga sedering eftersträvas. Både dos och doseringssintervall ska individualiseras. Börja med låg dos av ett kortverkande preparat. Kombination med paracetamol eller COXhämmare kan minska opioidbehovet. Smärtintensiteten räcker inte som indikation för behandling med opioidanalgetika. Behandlingen bör begränsas till den tid då nociceptiv stimulering sker. Samtliga opioider medför risk för beroende. Transdermala opioider (plåster) rekommenderas endast om peroral tillförsel inte är lämplig. Se Smärtbehandling med transdermalt fentanyl på http//: Förebyggande av magsår Vid långtidsanvändning av Brufen, Voltaren och Relifex (NSAID/COX-hämmare) kan risken för magsår öka. Risken för NSAID-utlöst ulcus är dosberoende. Vid förekomst av riskfaktorer för NSAID-utlöst ulcus till exempel diabetes mellitus, dyspepsi, tidigare ulcus och pågående behandling med perorala steroider, rekommenderas ulcusprofylax med protonpumpshämmare (omeprazol). Ur Läksaks Kloka råd 2006 Välj lägsta effektiva dos och kortast möjliga behandlingstid vid behandling av smärta med NSAID/cox-hämmare. Källor: Kloka Listan 2006, läkarvesionen. Läksaks Kloka råd, Samtliga opioider medför risk för beroende. REBECCA KARLSTRÖM Kan en mus ha somatoformt smärtsyndrom? Musen har inte samma språkliga förmåga som en människa. Det är skälet till att diagnosen somatoformt smärtsyndrom inte fungerar på en mus, menar smärtläkaren Jan Persson. Frågan om en mus kan ha somatoformt smärtsyndrom ställdes av föreläsaren Jan Persson från smärtavdelningen på anestesikliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, vid en tisdagslunch i mitten av mars i år. Svaret var måhända väntat, men förklaringen något överraskande. Frågan är berättigad, med tanke på att mycket av det vi vet i dag om smärtbehandling det har vi lärt oss av våra försöksdjur (till exempel råttor och möss). Samtidigt är patienter med somatoformt smärtsyndrom (även kallat idiopatisk smärta) en grupp som är svår att hjälpa. Kanske har detta ett samband? Egen diagnos Även om somatoformt smärtsyndrom idag är en egen diagnos (ICD-10: F45.4, DSM: ), så är den alltjämt omdiskuterad: Kan det vara så att patienterna somatiserar för att slippa arbeta?, är en vanlig frågeställning. Och de patienter som får diagnosen är oftast inte så glada, säger Jan Persson. Enligt definitionen av diagnosen somatoformt FAKTA - Definition av somatoformt smärtsyndrom enligt ICD-10: F45.4, DSM: Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar de symtom patienten har. Smärtan är av en sådan svårighetsgrad att den motiverar medicinsk utredning. Smärtan skall orsaka tydligt lidande eller försämrad funktion hos patienten. Psykologiska faktorer skall bedömas ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, fortbestånd etcetera. Smärtsymtomen eller funktionsnedsättningen får inte vara simulerade och heller inte kunna förklaras bättre med någon annan sjukdom som till exempel depression, ångestsjukdom eller psykotisk sjukdom. IW Källa: 4
5 smärtsyndrom förutsätter den att psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll i smärtans uppkomst och att smärtan inte är medvetet framkallad eller simulerad (se faktaruta). Om medvetenheten inte har någon betydelse för det somatoforma smärtsyndromet så borde väl musen också kunna drabbas? Filosofisk fråga Vi människor vill gärna tro att det är vårt medvetande som skiljer oss från djuren. Men enligt Jan Persson är det inte så enkelt. Vi tror att vi gör saker medvetet, och det medvetna handlandet har intresserat både filosofer och psykologer under långa tider. Men genom en kedja av resonemang lyckades Jan Persson övertyga sina lunchande åhörare om att alltihop är en illusion. Enligt Jan Persson handlar en människa inte mer medvetet än en mus. Så enligt den definitionen borde även en mus kunna drabbas. Vårt språk Vad som skiljer människan från musen är i stället vårt språk. För att kunna drabbas av ett somatoformt smärtsyndrom behöver vi ett språk med vilket vi kan formulera regler. Det här gäller även för andra somatoforma syndrom. Och det verbala språket är som bekant unikt för människan. För att kunna drabbas av till exempel elallergi måste man enligt Jan Perssons tankegångar först omedvetet formulera regler för sig själv. Dessa regler, eller föreställningar, styr beteendet. En regel kan exempelvis säga till patienten att om jag lyfter den där stolen så får jag ont. När det gäller den psykologiska faktorn av det somatoforma smärtsyndromet så spelar även där språket en central roll. Det styr våra handlingar och upplevelser mer än man kan tro. Mot denna bakgrund är det inte heller förvånande att just kognitiv beteendeterapi (KBT) och Relational Frame Theory (RFT, som är teorin bakom en vidareutveckling av KBTn), visat Smärta av vävnadsskadetyp. Genom råttor och möss har vi lärt oss hur man behandlar akut smärta. Men patienter som drabbas av somatoformt smärtsyndrom har svårt att få hjälp. Kan det vara så att våra djurmodeller inte fungerar på somatoforma syndrom? lovande resultat vid just olika somatoforma syndrom, menar Jan Persson. Utan språk inga regler Så återstod bara för Jan Persson att definitivt svara på föredragets titelfråga: Kan en mus ha somatoformt smärtsyndrom? Svaret blir för närvarande nej, men inte på grund av skillnader när det gäller medvetandet utan skillnaden hänger i första hand samman med språket. Utan språk kan man inte formulera regler för sitt beteende och inte heller drabbas, säger Jan Persson. INGELA WETTERGRUND Läs mer: För den som vill veta mer om RFT rekommenderas Niklas Törnekes artikel på Foto: Sjöberg Olika typer av smärta Nociceptiv smärta uppkommer då smärtreceptorer (nociceptorer) tar emot signaler vid skadad vävnad. Neuropatisk smärta sker när en smärtsignal når nervsystemet vid en skada, eller när det är något fel i nervens, eller i centrala nervsystemets funktion. Psykogen smärta orsakas av olika psykiska tillstånd, exempelvis depression. Smärta av okänd orsak kan vara smärta som uppkommer från en utläkt skada men oftast är det smärta som inte kan diagnostiseras eller som inte misstänks komma från en skada eller sjukdom. Källa: Läkemedelsboken, Apoteket AB, 2005/2006, Almqvist & Wiksell. RK 5
6 Viktigt se hela patienten Intervju med Jenny Liu Palmgren Jenny Liu Palmgren är allmänläkaren med ett särskilt intresse för smärtpatienter. Det var under åren på Hallunda, Flemingsberg och Gröndals vårdcentraler som hon fick upp ögonen för denna patientgrupp och även deltog i en kartläggning av smärtpatienterna vid Tumba vårdcentral, under ledning av Jan Hasselström på Sydvästra läkemedelskommittén. I dag är Jenny Liu Palmgren verksam vid Norrtälje Norra Husläkarmottagning och dit har hon tagit med sig sitt engagemang för smärtbehandling, både med och utan läkemedel. Det var de dagliga patientmötena som väckte hennes intresse för frågan. Det är så många som söker vårdcentralen på grund av smärta, säger hon. Vad är viktigast när du möter en smärtpatient för första gången? Man får tänka på olika plan. Först gäller det att tänka traditionellt vilka organ är berörda vilket diagnosnummer är det som gäller. Sedan får man tänka på ett annat plan vad är det för typ av smärta? Är det en vävnadsskada eller en nervsmärta? Olika smärttyper kräver olika behandling. Smärta av vävnadsskadetyp och neurogen smärta är tillsammans med smärta av oklar typ (idiopatisk smärta) de tre vanligaste smärttyper en allmänläkare möter hos patienterna på sin mottagning. Det är sällan något problem med den akuta smärtan, där har vi bra behandling i dag. Det är mycket värre med den långdragna smärtan av oklar typ. Då gäller det att bilda sig en uppfattning om hela patienten. Jenny Liu Palmgren återkommer under hela intervjun till vikten av att se helheten. Men det är ju samtidigt allmänläkarens sätt att arbeta konstaterar hon. Genom att som läkare lyssna på patienten skapar hon en förtroendefull relation, vilket är en förutsättning för att patienten ska känna sig sedd och tagen på allvar. Det är viktigt att man inte ifrågasätter om patienten har ont. Smärta går inte att mäta och den som har ont behöver känna sig bekräftad. Vad tror patienten? Nästa steg blir att ta reda på vad patienten tror om orsaken till smärtan. Om patienten tror att smärtan beror på en hjärntumör så måste det fram i dagen. Kan man sedan genom en undersökning visa att det inte var en hjärntumör så kanske patienten är nöjd med det och vill inte ha någon värktablett. Ta också reda på vad patienten har för förväntningar på sin doktor och hur patienten mår just i dag, det är viktigt. Annars är risken stor att både patienten och doktorn blir besviken. Patienten blir besviken på doktorn som inte kan hjälpa och doktorn blir besviken på patienten som aldrig blir nöjd. Vem och hur? Det går inte att kategorisera smärtpatienten om man får tro Jenny Liu Palmgren. Visserligen är kvinnorna något överrepresenterade och ju äldre man blir desto större är risken att drabbas av långvarig smärta. Däremot tycker hon sig se en skillnad i hur män och kvinnor hanterar sin smärta. En man blir ofta mycket mer ensam med sin smärta. Kvinnor med långvarig smärta känner nästan alltid någon annan, med liknande problem, medan mannen lider i tysthet och får kanske inte den hjälp som ändå finns att få. Foto: Ingela Wettergrund Delad börda. En kvinna som drabbas av långvarig smärta hittar lättare någon att dela den med än vad en man gör, menar Jenny Liu Palmgren. Illustration: Kvinnor delar smärtan och sorgen vid en begravningsfest i Thebe, ca 1420 f Kr. 6
7 Jenny Liu Palmgren tycker att det är svårt när det inte finns någon bot för smärtan utan hon tvingas informera patienten om att han eller hon kommer att få dras med långvarig värk eller smärta. Då gäller det att samtidigt kunna ge lite hopp genom att berätta om de möjligheter som trots allt står till buds. Värme, kyla och rörelse har hjälpt många. Andra mår bra av akupunktur eller TNS. Det finns inget som alltid fungerar på alla, men det kan alltid vara värt att pröva. Antidepressiva och KBT Vid smärta av okänd typ kan läkemedelsbehandling med en låg dos amitriptylin (Tryptizol) till natten ge förvånansvärt god effekt enligt Jenny Liu Palmgrens erfarenhet. Många smärtpatienter sover dåligt på grund av smärtan och lider samtidigt av symtom på depression och ångest. En ond cirkel som kan brytas om patienten får sova bättre. I det här sammanhanget kan också kognitiv beteendeterapi (KBT) vara av värde. En behandling med KBT kan hjälpa patienten att hantera sin smärta. Jenny Liu Palmgren hoppas på en klart förbättrad tillgång till KBT-behandling för smärtpatienterna inom primärvården i framtiden och hon sneglar nyfiket på de gruppbehandlingar som erbjuds patienter med stressutlöst utmattningsdepression. Om patienten tror att smärtan beror på en hjärntumör så måste det fram i dagen. För att förklara för mina patienter hur det fungerar brukar jag berätta att friska studenter som inte har ont annars, klarar att ha sin hand i iskallt vatten mycket längre om de samtidigt får ett intressant problem att lösa. På samma sätt kan man styra över sin smärta genom att ha något meningsfullt att göra. En annan bekymmersam patientgrupp är de som kommer till läkaren och beställer en värktablett som är narkotikaklassad eller beroendeframkallande. Då är det vår uppgift att säga nej, om det läkemedlet inte är befogat, säger Jenny Liu Palmgren. Ett annat alternativ är att skriva ut en liten mängd, ett fåtal doser, för att testa om läkemedlet verkligen kan hjälpa patienten. Men då är det mycket viktigt att utvärdera behandlingen så att man inte bara bedövar hjärnan för i så fall är risken stor att läkaren får ta hand om en beroendeproblematik i stället. Då har vi skapat ytterligare ett lidande för patienten. Det finns mycket att lägga på vågen för läkaren som vill lindra eller bota sin patient med långvarig smärta och valet kan ibland vara frustrerande, tycker Jenny Liu Palmgren. INGELA WETTERGRUND FAKTA - läkemedel vid smärta Läkemedel vid nociceptiv smärta: Grundbehandling är i första hand paracetamol (Alvedon). I andra hand ibuprofen (Brufen) som ger en kortverkande snabbt insättande effekt, eller diklofenak-na (Voltaren) som är medellångverkande med långsamt insättande effekt, eller långverkande nabumeton (Relifex). Vid långtidsanvändning av ovanstående läkemedel kan risken för magsår öka. För att minska risken för magsår rekommenderas tillägg av omeprazol (Omeprazol Sandoz). Läkemedel vid opioidkänslig nociceptiv smärta: Svaga morfinliknande läkemedel är paracetamol+kodein (Citodon), dextropropoxifen (Dexofen). Morfin och morfinliknande läkemedel(starka): Morfin (Morfin Bioglan/ Meda, kortverkande) Morfin (Dolcontin, långverkande). Om morfin är olämpligt exempelvis vid nersatt njurfunktion rekommenderas: Oxikodon (OxyNorm, kortverkande) Oxikodon (OxyContin, långverkande). Mot illamående orsakat av morfin och morfinliknande läkemedel rekommenderas: Meklozin (Postafen) Metoklopramid (Primperan). Mot förstoppning orsakad av morfin och morfinliknande läkemedel rekommenderas: Natriumpikosulfat (Laxoberal) Vid behandling med opioidanalgetika ska god smärtlindring med minsta möjliga sedering eftersträvas: Både dos och doseringsintervall ska individualiseras. Börja med låg dos av ett kortverkande preparat. Kombination med paracetamol eller COX-hämmare kan minska opioidbehovet. Smärtintensiteten räcker inte som indikation för behandling med opioidanalgetika. Behandlingen bör begränsas till den tid då nociceptiv stimulering sker. Samtliga opioider medför risk för beroende. Transdermala opioider (plåster) rekommenderas endast om peroral tillförsel inte är lämplig. Läkemedel vid neurogen smärta: I första hand rekommenderas amitriptylin (Tryptizol) I andra hand, gabapentin (Gabapentin Nycomed), vid diabetesnervsmärta eller nervsmärta efter bältros. Källa: Kloka Listan 2006, läkarversionen. REBECCA KARLSTRÖM 7
8 Foto: GettyImages Glukosamin under fortsatt utredning Behandling med glukosamin vid knäartros gav inte effektiv smärtlindring. Det visar den hittills största studien i ämnet, publicerad i New England Journal of Medicine. Glukosamin fungerade inte vid knäartros, enligt ny studie. Studien utfördes under 24 veckor på knäartrospatienter, vilka randomiserades till behandling med Celebra 200 mg/d, glukosamin mg/d, placebo, kosttillskottet kondroitin- sulfat mg/d, eller både glukosamin och kondroitinsulfat. Celebra visade sig vara det enda som gav en marginellt större effekt än placebo [1]. Tidigare studier har både visat på skillnader till glukosaminets fördel, som då gett måttligt symtom lindrande effekt, samt på lika effekt som placebo vid mer uttalad artros [2-4]. Artrox, bestående av glukosamin som utvinns ur kitin från skaldjur [5], blev godkänt i Sverige hösten 2002, på indikationen symtomlindring vid lätt till måttlig artros [2-4]. Den nyligen publicerade studien diskuteras tillsammans med övrig dokumentation i en utredning som för närvarande pågår inom EU. Senast till hösten väntas utredningen bli klar [6]. REBECCA KARLSTRÖM Referenser: 1. Clegg DO, Reda DJ, Harris CL, Klein MA, O Dell JR, Hooper MM, et al. Glucosamine, chondroitin sulfate, and the two in combination for painful knee osteoarthritis N Engl J Med. 2006;354: Läkemedelsverket. Glukosamin uppmärksammat på nytt. Observanda/aktuellt Pdf/humspc/Artrox%20filmcoated%20tablet%20.pdf lso%20och%20sjukv%C3%A5rd/behandlingsrek/ ppt/artros.ppt# meta_id= Läkare Eva Lena Sjö på Läkemededelsverket, personligt meddelande maj redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström (JH), ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén. Redaktör: Ingela Wettergrund (IW), Wettergrund Text & Design. Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman (CN), docent Kjell Haglund (KH), distriktsläkare Birgitta Danielsson (BD), vetenskaplig sekreterare Anders Helldén (AH), klinisk farmakologi Karolinska, Huddinge, apotekare Cecilia Lenander (CL), journalist Ingela Wettergrund (IW), tf informatör Eva Öhman (EÖ), sekreterare Anna Svartsjö, journaliststuderande Rebecca Karlström (RK). Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra Läkemedelskommittén Alfred Nobels Allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: sydvastra.lk@sll.se Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf, på: Sök efter: Farmaka i Fokus Omslagsbild: Sjöberg 8
9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra läkemedelskommitténs regi: Fredagsutbildningar En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 25/8 Diabetes, Typ 2 22/9, 20/10, 10/11, 8/12: Program meddelas senare Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 12/9 Från molekyl till läkemedel... 19/9 Program meddelas senare 26/9 Socialstyrelsens nya läkemedelsregister som öppnar upp en ny värld 3/10 Det senaste inom bröstcancerbehandling Kollegor emellan, farmakologi för sjuksköterskor En torsdag i månaden kl /9 Kronisk smärta. Lokal, Alfred Nobels Alle 23 sal H3 blå. 12/10Urininkontinens. Lokal meddelas senare. 16/11Hjärtsvikt. Lokal meddelas senare. 7/12 Äldre och Läkemedel. Lokal meddelas senare. Kritisk läkemedelsvärdering för sjuksköterskor inom psykiatrin, Södertälje Kl Södertälje sjukhus 5/9 Dag 1 19/9 Dag 2 3/10 Dag 3 Läkemedelsinformation utan reklam En onsdag i månaden kl restaurang Kringelgumman, Södertälje sjukhus Datum och program meddelas senare Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även Allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti, se. Sök på Allergicentrum Syd. Analgetika och njursvikt 25/9 Njurmedicinska expertgruppen inbjuder till seminarium om Analgetikaorsakad njursvikt och smärtbehandling vid njursvikt måndag eftermiddag den 25 september 2006 på Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10. Tid och mer information kommer att anslås på Med reservation för ändringar i programmet! se även *Föranmälan till Sydvästra Läkemedelskommittén.
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merKloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merFarmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE
Läs merDen vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merSmärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merEtt smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merPiller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs merGenomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet
Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet Presenterades 27 oktober 2010 Besluten träder i kraft den 1 februari 2011 Resultat av granskningen TLV har omprövat
Läs merSmärta och behandling av smärta
Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merFaktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merSmärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta
ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare
Läs merStrategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merSFAI fortbildningsföreläsningar 2016
SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merSmärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merDagens program. Sida 1
Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merRest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl
Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-01-14 Kl. 14.00-17.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.
Läs merBehandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser
klinisk översikt Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser DAG LUNDBERG, professor emeritus, anestesikliniken, Universitetssjukhuset i Lund SUSANNA
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merFrågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel
1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol
Läs merVärkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.
Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merVid nervsmärta efter bältros (PHN)
Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I denna rapport
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merBESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB 191 90, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merLångvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen
Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till
Läs merPatientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)
Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merMetoder för behandling av långvarig smärta
Sammanfattning av SBU:s rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta En systematisk litteraturöversikt April 2006 Projektgrupp: Dag Lundberg (ordförande) Susanna Axelsson (projektledare) Jörgen
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSmärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Läs merPatienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Läs merBipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merviktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.
Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller
Läs merAkut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Artrox 625 mg filmdragerade tabletter glukosamin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merSmärtfarmaka och akupunktur
Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser
Läs merSamma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett
Läkemedel: Norspan (buprenofin) Företag: Mundipharma Godkänt för försäljning: 2006-02-10 Granskat: 2006-07 1(5) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för smärta Kommer snart! Samma måttliga smärtlindring
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merBESLUT. Datum 2009-02-11
BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merKlinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA 2018-03-10 120 Patienter/1000 invånare med opioider (Z02A) Socialstyrelsen statistikdatabas
Läs mer