1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande

Transkript

1 1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande VO2 max på cykelergometer Aerobt test Wingate 3s Anaerobt test Styrktest Rörlighetstest Spänsttest Dessa tester anser vi vara bra och viktiga att testa för en skridskoåkare, men vi kommer nedan att presentera ett test som vi tror kan vara ett effektivt test för skridskoåkare. Nedan listas de presenterade testerna (se ovan) och olika värden i testerna. 1.1 VO2 max på cykelergometer Denna typ av test korrelerar bra till skridskoprestation, däremot är det svårt att se förändringar över tid. Den form som används mest är cykeltester med successiv belastningsökning, där man analyserar den utandningsluft som man har samlats in. I vetenskapliga som behandlar fysiologi och skridskoåkning gjorda av bl.a. de Groot, el at 1985, Foster och Thompson 199, Snyder och Foster 1994 påpekar att elitåkares max syreupptagning inte är exceptionellt hög. Studier gjorde på manliga åkare mellan visar värden på 59-5 ml/kg/min. Dessa studier är gjorda av Maksud, M. G., et al, 1982; Nemeto, et al, 1988; Rundell 199 m.fl. Studier gjorda av B. Ekblom m.fl. påvisade värden på svenska åkare upp mot 8ml/kg/min, dessa höga värden kan bero på att svenska skridskoåkare tränade mer löpträning och att den tidens isar var av sämre kvalitet vilket medförde att åkning krävde en relativt högre syreupptagning. Studier gjorda av Foster och de Konig 1999 påvisar att dagens elitåkare inte når lika högt jämfört med Ekbloms studie men högre än de övriga redovisade studierna (se ovan). Värdena når i denna studie upp till 5-7 ml/kg/min för män och 58-2 ml/kg/min för damer. Idagsläget verkar VO2max test på cykelergometer vara ett bra sätt att åkaren uppnår en viss minimum nivå. 1 Med en portabel utrustning vore det intressant att mäta VO2max under skridskoåkning och jämföra dessa tester med cykeltester. 1.2 Wingate Varför använder skridskoåkare wingate test? Ett starkt samband mellan wingate 3 s cykeltest och prestation på de kortare distanserna föreligger. Testet genomförs under 3 s med värden utvecklad effekt var 5:e s ger förutom ett mått på den laktatiska kapaciteten en bra bild av personens maximala muskeleffekt (1:a värdet alaktatisk effekt) och hur effekten avtar under arbetets gång. 2 Enligt forskare krävs idag hos elitåkare i hastighetsåkning en utvecklad max effekt på 2w/kg för herrar och 17w/kg för damer. 3 Innan testet genomförs rekommenderas en uppvärmning som innefattar 1 min cykel på belastning 15w. Vid femte, sjunde och nionde minut ökar belastningen under en 3 s intervall till 4w. Efter två minuters vila börjar testet. Carl foster betonar vikten av att mäta effektutveckling. En hög effektutveckling krävs för att över huvudtaget klara av att köra ett varv i världsrekordfart. 4 1 SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s Janne Carlstedt, Tester för idrottare. (Farsta: SISU Idrottsböcker 1995) s SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s

2 1.3 Styrktest Inom skridsko ser man att det finns ett stort intresse för utveckling av styrkeffekt. 5 I de höga hastigheterna som en åkare kan uppnå krävs en stor effektutveckling, därför krävs det en hög effektutveckling hos alla åkare för att man ska kunna genomföra ett varv med hög hastighet likt ett varv i världsrekordfart. Det vanligaste testet som mäter maxstyrka och effektutveckling. 7 Som går att utläsa i detta arbete har vi tagit fram ett test på slideboard där åkaren är kopplad i en lina som går till en roddergometer. I detta test kan man få fram effektutveckling (watt) i varje frånskjut som åkaren gör. 1.4 Rörlighetstest Eftersom tekniken är en mycket viktig faktor krävs det att en skridskoåkare har en normalrörlighet för att man inte ska begränsas av dåligt rörelseomfång. För en skridskoåkare krävs en god rörlighet i fotleden. Vid förkortad vadmuskulatur och ligament vid fotleden kan göra att åkaren inte kommer ner i normal skridskoposition och får fram knäna tillräckligt. Begränsad rörlighet i höftleden framförallt M.Gluteus medius, M. Gluteus maximus och M. Tensor fasciae latae kan lede till begränsad frånskjut i kurvan. 8 Genom att använda en goniometer eller gradskiva kan man göra en noggrann bedömning av rörligheten Spänsttest Ett test som mäter hopphöjd är Bosco-test. I detta test beräknas hopphöjden där man beräknar flygtiden. Med en speciell matta kan tiden när man lämnar mattan till dess att fötterna landar på mattan igen registreras. Problemet med detta test är man kan påverka resultatet genom att landa olika djup knävinkel. Det är svårt att jämföra Bosco-mattan med andra metoder, eftersom tiden räknas då tåspetsen lämnar mattan medan hopphöjden vid andra testvarianter räknas med hela foten i golvet som -läge. Bosco-testen ger därför lägre hopphöjder. 1 2 Slide-ergo Vi har valt att inte använda oss utav de tester som är nämnda ovan. Därför beslöt vi oss att konstruera ett nytt test som är mer grenspecifikt för skridsko. Modellen som konstruerades döptes till slide-ergo eftersom testutrustningen är en slideboard och en ergometer från en roddergometer. Slideboard är ett bra träningsredskap för skridskoåkare och utnyttjas under förberedelse perioden och även som träning under säsong. Testet utförs med att åkaren kopplas fast med ett lyftarbälte, på bältet sitter en kevlar lina som löper igenom en trissa vidare till en ställning där linan är fastförankrad. Trissan som linan löper igenom sitter fast på en kedja, kedjan löper mot ergometerns svänghjul. När åkare skjuter ifrån med sitt frånskjutsben, dras linan och kedjan ut och en effekt i form av watt utvecklas. När åkaren trycker ifrån i ändläget på slideboarden löper linan och kedjan inåt och en ny cykel kan påbörjas. Nedan visas en skiss av slide-ergon fig SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s. 1. SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s.. 7 SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s Janne Carlstedt, Tester för idrottare. (Farsta: SISU Idrottsböcker 1995) s Janne Carlstedt, Tester för idrottare. (Farsta: SISU Idrottsböcker 1995) s

3 Fig. 1 Slide-ergo 2.1 Beskrivning av testet I detta test har vi försökt att göra ett liknande wingate test på cykel. Problemet med testet är att man är tvungen att sätta igång svänghjulet med hjälp av ben och armkraft. Därför krävs en inåkning på 2 sekunder, för att få fart på svänghjulet. Därefter startar testet där åkarens insats är maximal i 3 sekunder, under dessa sekunder används ej någon hjälp av armkraften för att hålla igång svänghjulet. Testet utförs bara på ett ben i taget, om man vill testa andra benet får åkaren rotera 18 grader för att testa andra benet. Testet utför med 3 olika belastningar som motstånd, vilket regleras på ergometern och är rangordnad från 1-1. I detta test använder man 1, 3 och. Vi valde att använda denna belastning eftersom belastning över kan leda till att åkarens skridskoställning kan bli påverkad på ett negativt sätt. Testledarens uppgift under mätning är att filma ergometerns display och sedan notera ingångsvärde, tid och peak effekt som åkaren utvecklar. Efter testet analyseras värdena med hjälp av filmupptagningen, där varje värde noteras under testet d.v.s. 3s. Därefter för använder man dataprogrammet excell för att räkna ut medelvärdet under testet och göra en jämförelse mellan höger och vänster ben. 2.2 Målgrupp Testet kommer att inriktas mot juniorer och seniorer d.v.s. då puberteten har inträffat, på elitnivå i Sverige. Vi anser att dessa åkare har störst nytta av testet, eftersom de tränar mera styrkeinriktat. Ungdomar i som är i det prepubertala åldern d.v.s. yngre än juniorer, kan träna med slideboard för att lättare lära sig rörelsemönstret och specifik styrka. I studier gjorda av Dickmann och Letzelter påvisar att styrketräning har en god effekt före puberteten Motiv Att mäta effektutveckling på slideboard anser vi vara grenspecifikt, eftersom man arbetar i skridskoställning med en belastning som motstånd. Genom att mäta effektutveckling i ett frånskjut kan man få en klarare bild av hur stor effekt man kan få ut i ett frånskjut. Med detta test kan man senare styra sin egna styrketräning genom att förbättra sin styrka med inriktning mot en högre effektutveckling. För att köra ett varav i skridsko med högt tempo krävs en hög effektutveckling Vad mäter testet? Detta test mäter effektutveckling i form av peak och medel watt, distans (meter) och tid då åkaren utför arbetet. Därför anser vi att validiteten är relativt hög eftersom det som avses att mätas mäts med hjälp av ergometern. 11 Asbjörn Gjerset m.fl., Idrottens träningslära. (Farsta: SISU Idrottsböcker 1992) s SOK, Kravanalys skridsko. (Stockholm: Svenska Skridsko Förbundet 1999) s. 9. 3

4 2.5 Felkällor/Metodfel De felkällor och metodfel som vi kan finna med detta test är följande; Förberedelser: Om uppriggningen av apparaturen är av sämre kvalitet kan resultatet i mätning bli påverkad på ett negativt sätt. Därför är det viktigt att apparaturen sitter hårt fastspänt. Oväntade rörelser: När åkaren gör en maximal insats kan slideboarden glida i sidleds om inte den har förankrats på ett bra sätt. Om åkaren är ovan med slideboard kan förflyttning bli instabil. Mot slutet av testet då åkaren blir trött kan åktekniken bli lidande. Medel effekt: Eftersom åkaren i de första 2s är tvungen att sätta igång svänghjulet med armkraft blir medeleffekten inte den troliga eftersom farten är lägre än 3s arbetet. Friktionen: Om inte slideboarden prepareras med exempelvis silikonspray innan test, kan friktionen bli sämre och avgörande för testets resultat. Om friktionen mellan åkarens strumpa och glidyta är dålig blir glidförmågan sämre och motståndet blir trögare. Detta kan även påverka åkarens åkteknik. Mätning: Eftersom man bara kan mäta ett ben i taget i detta test, blir det ett metodfel i mätningen. När man gör test på höger ben blir det mer belastat och det upplevs av åkaren att det blir en högre ansamling av laktat än i vänster ben. Vänsterbenet jobbar helt utan belastning förutom friktionen mellan strumpa/slideboard och åkarens kroppsvikt. Display: Displayen kräver 2 batterier och om dessa börjar ta slut kommer displayen att lägga av. Därför krävs det att man ser till att batterierna är fräscha. Detta kan bäst kollas om man har uppladdningsbara batterier. Riktning: Det är viktigt att checka linan och kedjan så att de löper i samma riktning som åkaren arbetar i. 2. När ska testet genomföras? Detta test är inriktat mot att det kan testas under hela årscykeln, men vi rekommenderar att köra detta test i övergångsperioden mellan förberedelse och tävlingssäsongen, under tävlingssäsongen och även ett test i slutet av tävlingssäsongen. Detta för att personen ska få en klarare bild av hur styrketräningen har återkopplats till testmomentet. När man testar under säsong är det viktigt att testet planeras in då det inte är några viktiga tävlingar utan när det är mindre viktiga tävlingar. Detta för att personen ska kunna göra en uppbyggnad till exempelvis ett stort mästerskap. När man genomför dessa 3 testomgångarna kan man få information vart personen tappar i effektutveckling samt vart personen har sin topp. 3 Metod 3.1 Förberedelser Innan testet ska starta är det viktigt att man går igenom apparaturen noggrant. Det som man ska gå igenom är: * Spännbanden * Displayen * Linan/kedjan * Slideboarden 4

5 * Belastningen * Kamera Spännband: Innan testet ska utföras är det mycket viktigt att man tittar över och spänner till spännbanden. Om detta inte görs kan apparaten glida i sidleds och mäter ej det som avses att mätas. Spännbanden ska kollas över efter varje testomgång för att resultatet ska bli tillförlitligt från gång till gång. Displayen: Denna del av apparaturen är viktig eftersom resultatet utläses av denna. Innan testet börjar ska fräscha batterier sitta i och displayen ska alltid nollställas inför varje test. Om man inte nollställer displayen kommer resultatet från tidigare test att ligga kvar och resultatet blir inte trovärdigt. Linan/kedjan: Inför testet ska linan ses över så att det inte finns en tendens till att den ska gå av. Finner man linan är trasig ska den genast bytas ut. Man bör även undersöka att linan löper fint igenom trissans hjul. Det samma gäller för kedjan som inte får gå sönder under ett test. Slideboarden: När testet ska genomföras är det viktigt att man tittar över slideboarden. Det gör man genom att kollar brädans glidyta. Om glidytan är av sämre kvalitet kan silikonspray sprayas över brädan. Detta bör kollas efter varje testomgång. Slideboardens placering är viktig, eftersom den inte får glida åt sidan. Belastning: Eftersom testet utförs med 3 varierande belastningar är det viktigt att rätt belastning ställs in beroende vilken testomgång personen är i. Personen börjar med belastning 1 för att sedan öka till 3 och. Kamera: Innan testet ska kameran placeras med riktning mot displayen. Kameran ska vara påslagen och batteriet ska vara full. Innan man kör testet är det viktigt att kolla så att det sitter ett band i kameran. 3.2 Försökspersoner Dagarna innan testet rekommenderas att träna lätt styrketräning, cykel eller skridsko. 24 timmar innan testet bör personen avstå från träning och lägga in en lättare promenad. Detta för att testresultatet ska bli så bra som möjligt. Försökspersonens hälsa måste vara god, om personen har en infektion i kroppen ska han/hon avstå ifrån testet. Intaget av föda bör vara efter rekommenderade energiintag d.v.s. 55- E% kolhydrater, 25-3 E% fett och 1-15 E% av 4kcal. 13 Innan testet ska genomföras informeras personen om hur träningen ska planeras dagarna innan testdagen och vad som kommer att hända under själva testdagen. Under testdagen informeras personen hur testet kommer att genomföras, personen blir instruerad av en testledare som visar hur övningen går till. Därefter får personen värma upp på en testcykel, stretcha ut de musklerna som ska användas, därefter köra en lättare inåkning på slideboarden och även lägga på en belastning så att personen blir van med rörelsen. 3.3 Protokoll Innan testet ska genomföras är det viktigt att testledaren erhåller ett testprotokoll (se fig. 3) För detta test har det tagits fram ett testprotokoll, detta för att testledaren ska kunna skriva ner alla viktiga värden som sedan ska kunna bearbetas i dataprogrammet excell. I detta program 13 Björn Ekblom m.fl., Kost & Idrott (Farsta: SISU Idrottsböcker 1992) s

6 är det lätt att räkna fram medelvärdena och skillnader mellan testpersonens ben i de olika belastningarna. Fig. 3 Testprotokoll Testprotokoll Försöksperson Personnummer Test Testdag Belastning på höger ben 1 3 Ingånsvärde (Watt) Medel effekt (Watt) Peak (Watt) Belastning på vänster ben 1 3 Ingånsvärde (Watt) Medel effekt (Watt) Peak (Watt) 3.4 Risker med testet Eftersom detta test riktas till skridskoåkare på elitnivå, anser vi att de är vana att åka slideboard. Är man inte van med att åka på en hal brädda är risken stor att man halkar på brädan. Riskerna med detta test är att man kan stuka fötterna, eftersom varje test kräver en maximal insatts. På slideboarden sitter det två stopp som gör att man stannar upp i åkningen, stoppena blir därför en riskfaktor när åkaren kommer med hög hastighet mot stoppet. Om olyckan är framme bör man ha med sig en förbandslåda med elastisk binda. Om personen stukar foten är det viktigt att personen får tryck på foten, därefter placeras foten i högläge som gör att blodtillförelsen minskar till det skadade området. Sedan lägger man på kyla som kontraherar blödande kärl Resultat I testet med belastning 1 blev resultatet på höger ben: Ingångsvärde: 4 Watt Medel: 4 Watt Peak: 41 På vänster ben med samma belastning blev resultatet: Ingångsvärde: 38 Watt Medel: 39 Watt Peak: 4 Watt I figur 4 kan man utläsa jämförelsen mellan höger och vänster under 3 sekunders arbete: Fig Eva Andersson, Skador i samband med motion (Stockholm: Idrottshögskolan) s. 2.

7 Jämförelse mellan höger och vänster ben på belsatning Watt Höger ben Vänster ben Sekunder På belastning 3 blev resultatet på höger ben: Ingångsvärde: 38 Watt Medel: 47 Watt Peak: 52 Watt På vänster benet med samma belastning: Ingångsvärde: 38 Watt Medel: 45 Watt Peak: 54 Watt I figur 5 kan man utläsa en likadan jämförelse som ovan men på högre belastning: Fig. 5 Jämförelse mellan höger och vänster ben på belsatning 3 5 Watt Höger ben Vänster ben Sekunder På belastning blev resultaten på höger ben: Ingångsvärde: 48 Watt Medel: 5 Watt Peak: 3 Vänster ben: Ingångsvärde: 55 Watt Medel: 71 Watt Peak: 8 Watt I figur kan man utläsa jämförelsen mellan vänster och höger ben på belastning : Fig. 7

8 Jämförelse mellan höger & vänster ben på belastning 1 8 Watt 4 Hö ben Vä ben Sekunder I figur 7 är det sammanställt en översikt mellan höger respektive vänster bens ingångs, medel och peak värden. Fig. 7 Jämförelse mellan hö resp vänster bens värden 1 watt Ingå ng (W) Medel (W) Peak (W) Höger 1 Höger 3 Höger Vänster 1 Vänster 3 Vänster Belastning på höger respektive vänster ben 5 Diskussion Det vi kan se ovan är en sammanställning utav resultaten på de olika belastningarna på höger respektive vänster ben. Det som syns på en gång är att höger bens medelvärden är något högre än vänster bens medelvärden. Medan vi kan se att peaken på vänster ben är något högre, men det är en markant skillnad på vänster respektive höger ben på belastning vilket vi kan se ovan på fig. 7. Varför vänster ben är mycket högre kan bero på att personen kanske är något starkare i vänster ben. Detta kan bero på att en skridsko åkare belastar sitt vänster ben mer än höger ben i kurvorna när han/hon tävlar och tränar på isen. Men detta är bara spekulationer eftersom vi endast testat en person och med kort varsel och lite otur han vi ej få med fler försökspersoner till vårat test. Men om vi tittar på figur 4 och 5 på belastning 1 och 3 på höger respektive vänster ben så skiljer sig inte peak värdena lika mycket som på belastning. Orsaken till det kan vara att motståndet på belastning 1 och 3 inte skiljde sig från varandra lika mycket som mellan 3 och vilket kan var en orsak till att det blev en så stor skillnad i resultatet på höger respektive vänster ben. Varför höger ben var mycket lägre i peak på belastning kan också vara att personen inte fick ett riktigt flyt i åkningen. Personen i fråga uppgav också att denna hade lättare att trycka ifrån med sitt vänstra ben. Samtidigt så är det även här svårt att dra en slutsats eftersom vi ej hade med oss fler försökspersoner i detta test vilket var tanken från början (anledning till att personen ej medverkade är att personen i fråga är skadad). Med en person till hade vi kunnat dra några fler slutsatser varför det skiljde sig så 8

9 mycket i peak på belastning. Eftersom det inte förekommit något liknande test tidigare så finns det inte heller några resultat att jämföra med. Testet som vi kommit på själva tycker vi är mer grenspecifikt än något annat test som finns med på något av förbundets lista. När det gäller tester så är det likadant som alla andra test att det är inget test som tar med kurvor. En annan faktor är att testet passar sig nog bättre på sprinters än allround åkare. Utveckling av testet måste nog göras om man ska testa allroundåkare, även ett motstånd till ergometern som inte känns när du åker slideboard måste nog uppfinnas. Ex på en test maskin som inte känns lika mycket som våran kan vara: Fig.8. förslag till en annan testapparatur. Med denna apparatur som vi ser ovan kommer aldrig linan i vägen för armpendlingen som åkaren utför i sidled det gör att åkaren får en mer bekväm åkställning och gör det hela mer grenspecifikt. Tyvärr funkade det inte att göra så, men med dagens teknik är det säkert genomförbart men det är alltid frågan om hur mycket pengar det skulle kosta. Men med apparaturen ovan skulle det även vara möjligt att samtidigt som den mäter watt och peak mäta VO2 max vilket skulle vara intressant. Testresultaten som erhållits ska rapporteras tillsamman med den aktive och dess tränare, detta är viktigt för kommande träning som ska planeras. 9