Måndagen den 16 november 2015 kl. 18: Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Måndagen den 16 november 2015 kl. 18:30. 2. Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen)"

Transkript

1 HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid Alléskolans aula, Hallsberg Måndagen den 16 november 2015 kl. 18:30. Ärenden 1. Sammanträdets inledning 2. Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3. Aktuell information 4. Avsägelser Mikael André Öhman (SD), ledamot i kommunfullmäktige - (ny sammanräkning med anledning av flytt från kommunen) 5. Fyllnadsval Val efter Joakim Hedelind (S) som ersättare i bildningsnämnden 6. Delårsbokslut 7. Motion om hälsofrämjande aktivitet 8. Skattesats för Begäran om ändring i avfallstaxan 10. Sammanträdeskalender Meddelanden 12. Ej besvarade motioner 13. Förslag från kommuninvånare (Inga förslag har inkommit)

2 14. Ledamöternas frågestund Undertecknad ber vänligen att få uppmana ledamöterna och andra som närvarar vid sammanträdet att använda parfymfria hygienprodukter Hallsberg Ulf Ström ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till Hallsbergs kommuns växel eller e-post till:

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Sammanträdets inledning 1. Öppnande av sammanträdet. 2. Upprop. 3. Utseende av två justerare, tillika rösträknare. 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet. 5. Fastställande av föredragningslista. Justerare Utdragsbestyrkande

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS 87 Dnr KS 48/2015 Delårsbokslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna bifogad Ny delårsrapport Ärendet Omarbetad delårsrapport 2015 bifogas. Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att godkänna bifogad Ny delårsrapport Arbetsutskottets behandling av ärendet (KSAU ) Ordföranden föreslår att man inte fattar något beslut i arbetsutskottet utan väntar tills handlingarna finns färdiga till kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsens behandling av ärendet (KS ) I kommunstyrelsen yrkar ordförande på att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige godkänna den omarbetade delårsrapporten. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

5 Ekonomiavdelningen Torbjörn Dybeck, Kommundirektör Roger Edström, Ekonomisekreterare Tjänsteutlåtande 18/2015 Kommunstyrelsen Ny Delårsrapport 2015 Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde Delårsrapport och beslutade föreslå kommunfullmäktige att godkänna delårsrapporten. På sammanträdet beslutade kommunfullmäktige att återremittera delårsrapporten till kommunstyrelsen. Orsaken var att felaktigheter i Social och arbetsmarknadsnämndens prognos hade upptäckts. Efter utredning och omarbetning av Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos och ny prognos för Finansieringen överlämnar ekonomiavdelningen en Ny Delårsrapport. Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige Att godkänna bifogad Ny delårsrapport HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Torbjörn Dybeck Kommundirektör Roger Edström Ekonomisekreterare

6 Ny Delårsrapport 2015 Omarbetad KS

7

8 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Ny delårsrapport 2 God ekonomisk hushållning 5 Resultat och kapacitet 7 Drift- och investeringsredovisning 9 Resultaträkning 10 Omslagsbild: Utsikt över sjön Tisaren. Foto: Björn Olsson

9 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi fortsätter utvecklas Orsakerna till att de folkvalda i kommunfullmäktige först i mitten av november behandlar delårsrapporten för de första sex månaderna är allvarliga. Det är allvarligt att social- och arbetsmarknadsnämndens ekonomiska prognos visar ett underskott på 11,7 miljoner kronor, att jämföra med 5,7 miljoner kronor i den av fullmäktige återremitterade delårsrapporten. Det är också minst lika allvarligt att de förtroendevalda i social- och arbetsmarknadsnämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige under året inte fått prognoser och uppföljningar av tillräckligt hög kvalité. Det mödosamma men nödvändiga arbetet med att både skapa nya rutiner och säkerställa att befintliga rutiner efterlevs har påbörjats för att återuppbygga tilliten till de rapporter som lämnas. Samtidigt pågår också ett arbete för att minska kostnaderna i enlighet med det uppdrag som nämnden har fått av både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Trots det ekonomiska bakslaget går det på många sätt bra för vår kommun. Det tydligaste tecknet på det är att 456 personer valde att flytta till Hallsbergs kommun under årets första sex månader. Totalt ökade vår befolkning med 100 personer för halvåret, vilket är ett tydligt trendbrott. Det visar att vår kommun är attraktiv för människor att leva och bo i. Det visar hur viktigt det varit att bygga nya bostäder. Nu står det tredje huset i kvarteret Kronan färdigt, vilket gör att det är dags att planera för kommande projekt. Två viktiga steg i den riktningen är det pågående arbetet med ny översiktsplan och arbetet med ett utvecklingsprogram för de centrala delarna av Hallsbergs tätort. Båda dessa dokument beräknas vara färdiga under våren 2016 och lägger grunden för den framtida planeringen av bostäder och andra viktiga lokaler. varav en person som varit inom verksamheten i 14 år. Under våren invigdes Hallsbergs familjecentral i Västra skolan. Det är ett samarbete där kommunen och Region Örebro län erbjuder bland annat öppen förskola, barn- och mödravård och stöd till familjer genom socialtjänstens familjeteam. Även om mycket är bra och går åt rätt håll i vår kommun så finns det också utmaningar. Den tydligaste är att bedriva verksamheter av hög kvalité och samtidigt långsiktigt bygga upp en stabil ekonomi. Det är inte hållbart att en del verksamheter återkommande förbrukar mer pengar än de tilldelats i budgeten. En annan ekonomisk utmaning är att finansiera nödvändiga investeringar i bland annat skolor, äldreboende och bostäder. Vi har trots många och svåra utmaningar anledning att vara stolta över det arbetet som bedrivs i Hallsbergs kommun. För det vill jag rikta ett särskilt tack för ett bra arbete till alla personal i kommunen. Andreas Svahn Kommunstyrelsens ordförande Vi har också anledning att vara stolta över att resultaten i skolan fortsätter att förbättras. För andra året i rad ökar andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet. Arbetet för att bli ännu bättre fortsätter med oförminskad styrka. På samma sätt har vi anledning att glädjas åt att vår i Sydnärke gemensamma gymnasieskola är populärare än någonsin. För att ge underlag för framtidens äldreomsorg har social- och arbetsmarknadsförvaltningen påbörjat att ta fram en äldreplan. Arbetet inkluderat allmänhet, medarbetare, och chefer. Inom arbetsmarknadsenheten är det glädjande att 25 personer har gått vidare till annan sysselsättning NY DELÅRSRAPPORT

10 Ny Delårsrapport Inledning Orsak till förändring av delårsrapporten Bakgrund Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde delårsrapporten per den 31 juli 2015 och beslutade föreslå kommunfullmäktige att godkänna delårsrapporten. Efter det att kommunstyrelsen fattat beslutet och innan delårsbokslutet skulle behandlas i fullmäktige upptäcktes att den helårsprognos som ekonomiavdelningen lämnat avseende social- och arbetsmarknadsnämnden inte var korrekt. Den korrekta avvikelsen för socialoch arbetsmarknadsnämnden visade sig vara drygt dubbelt så hög som den nyss presenterade helårsprognosen. I samband med kommunfullmäktiges möte presenterades att den delårsrapport som fanns med som en beslutspunkt inte var korrekt varför kommunfullmäktige beslutade att återremittera delårsrapporten till kommunstyrelsen. Ny prognos Den nya prognosen för social- och arbetsmarknadsnämnden visar ett underskott på tkr vilket är tkr sämre än de tidigare rapporterna från ekonomiavdelningen. Det stora underskottet för social- och arbetsmarknadsnämnden, beror på ett flertal orsaker. I följande text redovisas dels den prognos som redovisades i samband med delårsbokslutet dels den nya prognosen. Under varje område redovisas de avvikelserna som tidigare presenterats samt de nytillkomna orsakerna.. Under respektive område redovisas antalet timmar utförda av vikarier till följd av sjukfrånvaro och en uppskattning av vilken kostnad det medfört. I den nya prognosen har kostnader till följd av nya placeringar inom IFO, som blivit kända under perioden augusti- oktober tillkommit, se fortsatt redovisning under rubriken IFO. Hemtjänsten Hemtjänstens prognos vid delårsbokslutet på tkr, skiljer sig inte mycket ifrån den nya prognosen på tkr. Underskottet har tidigare förklarats genom en volymökning på drygt fler biståndsbedömda timmar jämfört med år 2014, vilket motsvarar 3,5 årsarbetare. Även kostnaden för timvikarier med anledning av höga sjukskrivningstal är höga vilket också medfört ökade kostnader för vikarier och sjuklön. Totalt till och med juli har hemtjänsten använt timmar som utförts av timvikarier. Det motsvarar drygt 5 årsarbetare på 7 månader. Det går dock inte att redovisa att merkostnaden för dessa timvikarier är lika med de utförda timmarna. En timvikarie kan arbeta då den ordinarie personalen är hemma för vård av barn eller att man är sjuk utan karensersättning. Om kostnaderna för volymökningen och timvikarierna skulle fått fullt genomslag i prognosen så skulle det inneburit en ökad kostnad med tkr, vilket talar för att den ökade kostnaden för timvikarier inte får fullt genomslag i resultatet. En annan orsak till att kostnaderna inte får fullt genomslag är att hemtjänstens arbete planeras så effektivt som möjligt och resurserna styrs utifrån behovet av att effektivisera så mycket som möjligt. Särskilda boenden (SÄBO) SÄBO:s prognos vid delårsbokslutet var tkr medan den nya prognosen visar på tkr. Sjuksköterskorna är placerade inom detta område och som tidigare redovisats så är det stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till lediga tjänster. Svårigheterna att rekrytera innebär att vi tvingats hyra in kompetensen från bemanningsföretag. Till detta kommer att sjuksköterskornas scheman förändrats vilket innebar att de inte var anpassade efter verksamhetens behov. Det har medfört ökade kostnader för mer- och övertid samt ytterligare behov av bemanningsföretag. För i år beräknas detta öka kostnader med tkr. En annan orsak är att från oktober 2014 höjdes obersättningen med 7,4 % inom kommunals avtalsområde. Denna höjning beaktades aldrig av ekonomiavdelningen i budgetarbetet, vilket medfört att verksamheterna inte haft budget för den ökade personalkostnaden avseende ob-ersättningar. Totalt prognosticeras denna kostnad bli tkr högre än budget och jämfört med Även SÄBO har stora kostnader för timvikarier med anledning av höga sjukskrivningstal. Totalt till och med juli har SÄBO använt timmar som utförts av timvikarier. Det motsvarar drygt 4,5 årsarbetare på 7 månader. På samma sätt som under redovisningen inom hemtjänsten så går det dock inte att redovisa att merkostnaden för dessa timvikarier är lika med de utförda timmarna. En försiktig gissning är att merkostnaden för timvikarier är mellan tkr. Under året har SÄBO haft inspektioner av IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och arbetsmiljöverket som inneburit att vissa verksamheter inom SÄBO har utökat antalet tjänster. Totalt har antalet tjänster utökats med 6 tjänster, som inte varit budge- NY DELÅRSRAPPORT

11 Inledning terade, vilket innebär ökade kostnader för 2015 med tkr. Inom SÄBO har effektiviseringsarbetet inte varit lika påtagligt som inom Hemtjänstens område. VFF (Verksamheten för funktionshindrade) Prognosen för VFF var vid delåret tkr medan den nya prognosen visar tkr. De kända orsakerna till det redovisade underskottet var att verksamheterna påkallade en utökad städning inom daglig verksamhetslokalerna Träffen och Fyrklövern, vilket har medfört ökade kostnader. Dessutom kunde en beslutad besparing, transporter till daglig verksamhet, inte genomföras medan besparingen redan hade reducerats i VFF:s budget. Det som har förändrat den nya prognosen är att en brukare, som tidigare var externt placerad med mycket höga kostnader, togs hem för att minska kostnaderna. Den mellanskillnaden på 800 tkr skulle ekonomiavdelningen justerat i budgetarbetet vilket aldrig blev utfört. På samma sätt som tidigare redovisats under avsnittet om SÄBO så har heller inte VFF s budget justerats till följd av den under 2014 beslutade ökningen av ob-ersättningen. För VFF innebär det en avvikelse på 500 tkr. IFO IFO prognostiserade vid delårsbokslutet ett underskott om tkr vilket framför allt orsakades av högre kostnader för placeringar avseende barn och unga samt vuxna. Även kostnader för tillnyktring låg på en relativt hög nivå under årets första sju månader. LSS (tidigare KS) Denna verksamhet flyttades budgetmässigt över från kommunstyrelsen till social- och arbetsmarknadsnämnden detta år. Ekonomiavdelningen har inte under året redovisat eller beräknat någon prognos för denna verksamhet. I den senaste uppföljningen så pekar utfallet på tkr. LSS (tidigare KUF) Även denna verksamhet flyttades budgetmässigt över från kommunstyrelsen till social- och arbetsmarknadsnämnden detta år. Ekonomiavdelningen har inte under året redovisat eller beräknat någon prognos för denna verksamhet. I den senaste uppföljningen så pekar utfallet på 400 tkr. Sammanfattning Den ekonomiska uppföljningen för social- och arbetsmarknadsförvaltningen har inte fungerat tillfredsställande. Bristerna är i första hand hänförliga till ekonomiavdelningens arbete. Ekonomiavdelningen har i sin roll som ansvarig för de löpande prognoserna inte varit tillräckligt noggranna när de upprättat prognoserna för social- och arbetsmarknadsnämnden. Även inom social- och arbetsmarknadsförvaltningen finns det brister och uppföljningen har inte fungerat tillfredsställande. Man har inte hållit sin budget, utan har i flera fall haft större personalkostnader än vad budgeten medger. Detta har i de allra flesta fall varit orsakat av volymökningar som inneburit att beslut inte kunnat verkställas inom befintlig personalstat eller att arbetsmiljöverkets respektive IVO:s tillsyn resulterat i att personalstaten behövt höjas. Samtidigt ska man komma ihåg att det inte alltid har varit möjligt för social- och arbetsmarknadsförvaltningen att mot bakgrund av vad som anges om brister i ekonomiavdelningens arbete, göra erforderliga uppföljningar. Det som förändrat prognosen för IFO är omständigheter som inträffat efter juli månads utgång. I augusti månad placerades ett barn på institution, i september tre barn och i oktober ytterligare ett barn. Dessa placeringar utgör förklaringen till den nya prognosen tkr. AMI AMI prognostiserade ett underskott på -350 tkr medan den nya prognosen visar på ett resultat på 0 tkr. Förbättringen är med anledning av att beslutade åtgärder gett resultat. NY DELÅRSRAPPORT

12 Inledning Finansiering Den nya delårsrapporten har färdigställts efter att ytterligare två månader har passerat efter delårsperioden 31/7. I och med detta har en ny bedömning gjorts av flera faktorer som påverkar prognosen för Finansieringen. Det avser i huvudsak skatteintäkter och generella statsbidrag samt räntekostnader. Den nya prognosen för Finansieringen innebär att budgetavvikelsen ökar från + 3,0 mkr till + 7,0 mkr. Sammantaget förändras kommunens beräknade helårsresultat från 4,8 mkr till 2,8 mkr. NY DELÅRSRAPPORT

13 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Inom strategiskt område Hållbar kommun finns två mål och en indikator som omfattar God ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi uppnåtts och följts. Strategiska områden är en del av det nya styrsystemet i Hallsbergs kommun. Dessa områden skall leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Fullmäktige har beslutat om fyra strategiska områden samt fullmäktiges indikatorer. Ett av de strategiska områdena är Hållbar kommun. Inom det området finns två mål och en indikator som omfattar God ekonomisk hushållning. Mål: 1. Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. 2. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. Indikator: Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgå till 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2 %. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. I delårsperioden uppgår det ekonomiska resultatet till 0,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I prognosen för helår 2015 beräknas resultatet uppgå till 0,4 %. Indikatorn anger att resultatnivån 1,6 % ska uppnås senast år För att uppnå resultatnivån enligt indikatorn redan 2015 behöver resultatet bli 9,4 mkr högre än det prognostiserade. Genom månadsuppföljningar och tertialrapport kan kommunstyrelsen löpande ha uppsikt över den ekonomiska utvecklingen i verksamheterna och för kommunen totalt. I avsnittet Styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi redovisas kommunstyrelsens beslut med anledning av de resultatprognoser som nämnderna lämnade i sina tertialrapporter. Enligt kommunallagen skall det göras en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. Ett sätt att göra utvärderingen är att anknyta till den pedagogik med nyckeltal eller dylikt som redan är känd i kommunen. Styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi Under 2013 infördes nya uppföljningsrutiner av verksamhet och ekonomi. Rutinerna har utvecklats ytterligare under 2014 och Förutom månadsvisa rapporter har en tertialrapport redovisats till kommunstyrelsen i juni Prognosen i tertialrapporten visade på ett resultat för 2015 på 4,5 mkr. Samtliga nämnder förutom kommunstyrelsen signalerade underskott. Vid den tidpunkten bedömdes nämnderna sammantaget göra ett budgetunderskott på cirka 7 mkr. Drift- och servicenämndens underskott beräknades till -1,0 mkr, prognosen för bildningsnämndens underskott var -0,5 mkr och social- och arbetsmarknadsnämndens underskott beräknades till -5,5 mkr. En uppföljning av måluppfyllelse enligt den nya styrmodellen gjordes för första gången i tertialrapporten. Det konstaterades att det fanns arbete kvar att göra avseende rutiner och mätmetoder för att på ett bra sätt kunna följa upp indikatorerna och kunna bedöma måluppfyllelsen. En del av målen är inte möjliga att stämma av redan efter första tertialet. Flera av indikatorerna avser utveckling över tid. I vissa fall saknas jämförelsetal för att kunna avgöra om en faktisk förbättring skett. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att godkänna ekonomi- och verksamhetsuppföljningen enligt tertialrapporten. Vid sammanträdet i maj beslutade kommunstyrelsen att de nämnder som visade på prognostiserat under- NY DELÅRSRAPPORT

14 Förvaltningsberättelse skott skulle analysera orsakerna till detta samt att till kommunstyrelsen redovisa åtgärder för att budgeten skulle kunna hållas. Redovisningen skulle ske till junisammanträdet. Drift- och servicenämnden avsåg att göra en översyn inom bland annat följande områden: bemanningen inom organisationen, rutiner i ärenden om bostadsanpassningsbidrag samt återrekryteringen vid naturliga avgångar. Bildningsnämnden avsåg att göra en översyn inom bland annat följande områden: betalningar från andra kommuner och driftformer för gymverksamheten. Social- och arbetsmarknadsnämnden avsåg att göra en översyn inom bland annat följande områden: sjukskrivningarna, konsekvenser av höjd grundbemanning, pilotprojektet trygg hemgång, debitering av hyra för lokaler, tvätteriprojekt, samt konsulentstödet i familjehem. Det nya verktyget för uppföljning av mål, verksamhet och ekonomi, Cockpit, började användas under I juni 2014 fastställde kommunfullmäktige styrdokument i Hallsbergs kommun. I styrdokumentet beskrivs det styrsystem som Hallsbergs kommun har infört. Styrsystemet är en målmedveten styrprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Styrsystemet omfattar hela kommunkoncernen och bygger på målstyrning och delaktighet. Styrningen i Hallsbergs kommunkoncern utgår från kommunens vision/strategiska områden samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av strategiska områden i dokumentet gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. Investeringsplanen är uppdelad i reinvesteringar och strategiska investeringar. Det ger nämnderna bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt om sina investeringar. Projekten inom reinvesteringar beslutar respektive nämnd om. Det innebär att respektive nämnd har rätt att omdisponera mellan befintliga projekt och att besluta om eventuellt nya projekt. Nämnden har även rätt att avstå från att genomföra projekt. I juni beslutade kommunstyrelsen att fastställa de strategiska investeringarna för NY DELÅRSRAPPORT

15 Förvaltningsberättelse Resultat och kapacitet Prognosen för årets resultat uppgår till 2,8 mkr. Det är 5,8 mkr sämre än budget. Nämndernas beräknade budgetavvikelser uppgår till -12,8 mkr. Årets resultat Kommunfullmäktige fastställde i dec 2014 budget 2015 med ett resultat på 8,6 mkr. Resultatet för delårsperioden 2015 blev 2,0 mkr. Prognosen för helåret visar ett resultat på 2,8 mkr, jämfört med budgeterade 8,6 mkr. I augusti konstaterade RIPS-kommittén att diskonteringsräntan ska vara oförändrad Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 5,1 mkr sämre än budget. Beräkningarna bygger på SKL:s prognos från oktober Det är i huvudsak den preliminära slutavräkningen av skatteintäkter 2015 som beräknas bli sämre än budget. Prognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag är 1,5 mkr sämre än i delårsrapporten som lämnades i september. Det varaktigt låga ränteläget i den svenska ekonomin gynnar kommunens finansiella kostnader. Jämfört med budget beräknas räntekostnaderna för långfristiga lån bli 4 mkr lägre. Det är 2 mkr bättre än prognosen i augusti Den nya prognosen för räntekostnaderna för 2015 bygger på en bedömning i oktober 2015 efter att omsättningar av lån gjorts. Återbetalning av premie för AFA Försäkring beräknades i tidigare prognoser under året till 6 mkr för Hallsbergs del. I oktober har återbetalningen beräknats till 6,6 mkr efter uppgifter från FORA som hanterar återbetalningen till kommunerna. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut redovisas realisationsvinster och realisationsförluster samt tomtsubventioner inom finansieringen. Helårsprognosen för dessa poster är svårbedömd. Utifrån utfallet i delåret och en bedömning av återstående period beräknas dessa intäkter och kostnader att i huvudsak ta ut varandra. Kostnader för pensioner bedöms totalt rymmas inom budget, bedömningen bygger på en ny beräkning från KPA i juli Balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter i resultaträkningen skall överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Realisationsvinster räknas inte in i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Om synnerliga skäl finns kan resultatet justeras för detta. Om inte balanskravet uppfylls skall kommunfullmäktige besluta om hur resultatet skall regleras. Prognosen för årets resultat är ett överskott med 2,8 mkr. Resultatförda realisationsvinster beräknas uppgå till 0,5 mkr. Prognosen för det justerade resultatet uppgår till 2,3 mkr. Balanskravet uppfylls därmed. Efter bokslut 2014 finns inget negativt resultat att återställa. Balanskravsutredning redovisas i resultaträkningen på sidan 10. Driftredovisning Totalt redovisar nämnderna en beräknad budgetavvikelse på 12,8 mkr, vilket motsvarar 1,7 procent. I föregående års delårsrapport prognosticerades en budgetavvikelse på -3,3 mkr. I bokslut 2014 blev nämndernas avvikelse -3,0 mkr. Prognosen för kommunstyrelsens verksamhet visar att budgeten beräknas hålla En stor del av kommunstyrelsens budget omfattas av transfereringar. I transfereringar ingår Länstrafiken, Färdtjänst, medlemsavgift till Nerikes Brandkår, Region Örebro län, Samordningsförbundet Sydnärke Finsam och Sydnärkes Utbildningsförbund. Kommunen kan inte påverka kostnaderna för transfereringarna i någon större omfattning. Prognosen för transfereringarna visar ingen budgetavvikelse. Drift- och servicenämndens prognos för den skattefinansierade verksamheten visar ett underskott med 0,6 mkr. I huvudsak är det kostnader för bostadsanpassning som står för beräknat underskott. Utfallet i delårsperioden är jämförbart med samma period I bok- NY DELÅRSRAPPORT

16 Förvaltningsberättelse slut 2014 blev resultatet negativt med 0,9 mkr. Antal handlagda ärenden är 150 st vilket är något färre än förra delåret. Flera stora ärenden är på ingång. Det gör att prognosen hamnar på -0,6 mkr. Den avgiftsfinansierade verksamheten består efter att avfallsverksamheten överförts till Sydnärkes kommunalförbund av Vatten och avloppsverksamheten. Förvaltningens bedömning är att verksamheten vid årets slut kommer att visa nollresultat. Den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat avslutas i bokslutet mot avgiftskollektivets skuldkonto på balansräkningen. Bildningsnämndens verksamhet beräknas medföra budgetöverskridande med -0,5 mkr. Prognosen i delårsrapporten är osäker, bland annat på grund av svårigheten att bedöma barn- och elevantal för höstens verksamhet, vilket påverkar utfallet för de interkommunala ersättningarna. Grundskolan prognostiserar ett underskott bland annat på grund av insatta extraresurser i årskurs 2 och 4 på Folkasboskolan. I Sköllersta skola är vikariekostnaderna höga på grund av flera långtidssjukskrivningar. Allébadet med gym och idrottshall beräknas i likhet med 2014 göra ett stort underskott Prognosen är ett underskott med -0,6 mkr. Det grundar sig framförallt på för högt budgeterade intäkter. Måltidsdebiteringen beräknas överskrida budgeten med 1 mkr. Tillkommande kostnader i samband med start av familjecentralen beräknas bli 0,2 mkr. För barnomsorgsavgifterna är prognosen ett överskott till följd av körningen av inkomstjämförelse med Skatteverkets uppgifter. En planeringsreserv budgeterad hos förvaltningschefen kommer att täcka delar av underskottet i verksamheten. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos visar ett underskott med 11,7 mkr. Kommentarer till prognosen redovisas på sid 2. NY DELÅRSRAPPORT

17 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Drift- och investeringsredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Utfall janjuli 2015 Utfall janjuli 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 2015 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen därav gemensam verksamhet: därav transfereringar Drift- och servicenämnd därav skattefinansierad verksamhet Kopparslagaren Kronan därav avgiftsfinanseriad verksamhet: VA Avfall Bildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndare Summa nämnder Finansiering TOTALT Investeringsredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Utfall janjuli 2015 juli Utfall jan Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 2015 Kommunstyrelsen Drift- och servicenämnden därav skattefinansierad verksamhet därav avgiftsfinansierad verksamhet: VA Avfall Bildningsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden TOTALT NY DELÅRSRAPPORT

18 Resultaträkning Balansräkning Belopp i mkr Not Utfall janjuli 2015 Utfall janjuli 2014 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens intäkter 121,9 133,2 228,8 274,0 0,0 Verksamhetens kostnader/ nettokostnader -538,0-532,7-914,5-976,2-706,9 Avskrivningar -17,4-18,6-33,2-35,2-35,2 Verksamhetens nettokostnader -433,5-418,1-718,9-737,4-742,1 Skatteintäkter 1 347,7 338,2 576,5 598,2 594,2 Generella statsbidrag och utjämning 2 94,2 96,9 165,3 164,1 163,0 Finansiella intäkter 0,2 0,3 0,6 1,1 1,1 Finansiella kostnader -6,6-7,6-13,0-17,4-13,4 Resultat före extraordinära poster 2,0 9,7 10,5 8,6 2,8 Årets resultat 2,0 9,7 10,5 8,6 2,8 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 2,0 9,7 10,5 8,6 2,8 Avgår: realisationsvinster, mark, byggnader och tekniska anläggningar -0, ,0-0,5 Avgår:realisationsvinster, maskiner och inventarier 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Avgår: realisationsvinster, aktier o andelar 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Tillägg: synnerliga skäl enligt 8 kap.5b KL RIPS-ränta 0, ,0 0,0 Justerat resultat för avstämning mot balanskravet 1,5 9,7 10,5 8,6 2,3 DELÅRSRAPPORT

19 Hallsbergs kommun Hallsberg Tel Fax: Hemsida: E-post:

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Dnr KS 93/2015 Kommunstyrelsens budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunstyrelsens budget Ärende Kommunstyrelsens budget bifogas. Arbetsutskottets behandling av ärendet (KSAU ) Torbjörn Dybeck ger muntlig information om kommunstyrelsens budget. Informationen tas emot och ordföranden föreslår att man inte fattar något beslut i nuläget utan avvaktar tills handlingarna finns på plats vid nästa kommunstyrelsesammanträde. Kommunstyrelsens behandling av ärendet (KS ) I kommunstyrelsen yrkar ordföranden på att godkänna kommunstyrelsens budget för Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

21 Mål och Budgetdokument Kommunstyrelseförvaltningen Gemensam verksamhet och Transfereringar

22 Innehåll Kommunstyrelsen Styrande principer och långsiktig viljeinriktning Uppdrag och verksamhet Budget 4 Antaganden 5 Mål Strategiska områden -Hållbar kommun -Livslångt lärande -Allas inflytande -God service Investeringar Reinvesteringar och Strategiska investeringar BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

23 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsenförvaltningen har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Leder och samordnar mål och uppdrag för kommunen, samt har uppsikt över och följer upp måluppfyllelse och ekonomiskt resultat. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar även för kommungemensamma angelägenheter som bidrag till kommunalförbund, gemensamma nämnder och andra föreningar, medlemsavgifter och kommunalförbund. Ordförande är Andreas Svahn och antalet ledamöter är 15 stycken. Förvaltningschef och kommundirektör är Torbjörn Dybeck. Styrande principer och långsiktig viljeinriktning Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens ekonomi och verksamhet. Dessutom ska kommunstyrelsen ha kontroll över verksamheterna så att de håller sig inom den budget som kommunfullmäktige fattat beslut om. Kommunstyrelsen ansvarar även för den översiktliga fysiska planeringen och att kommunfullmäktiges beslutade mål efterlevs. Helt avgörande för kommunens möjligheter att erbjuda välfärd och service av hög kvalité är att fler människor har ett arbete och därmed möjlighet till egen försörjning. På samma sätt är det av yttersta vikt att fler människor väljer att bo i Hallsbergs kommun invånare 2025 Hallsbergs kommun har en målsättning att växa och vara invånare år En växande kommun innebär också att de ekonomiska resurserna till utbildning, omsorg och annat samhällsnyttigt ökar. Ett grundläggande uppdrag är att tillhandahålla service och välfärdstjänster samt att utveckla den geografiska orten. Stimulera flera arbetstillfällen i Hallsbergs kommun Kommunstyrelsen arbetar aktivt för att fler företag ska etablera sig i vår kommun samt för att underlätta för befintliga företag att växa och utvecklas. Det sker såväl i egen regi som inom ramen för ett regionalt samarbete med Business Region Örebro (BRO). Utveckla kommunen och länet tillsammans med andra Kommunstyrelsen ansvarar för samverkan med andra kommuner och aktörer i arbetet med att utveckla både vår kommun och övriga länet. Av särskild vikt är samarbetet i Sydnärke kring gymnasieskola och vuxenutbildning, samt regionala tillväxtfrågor som från år 2015 sker i Region Örebro Län. Uppdrag och Verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen stödjer de politiska organen kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt valnämnd. Förvaltningen leder samordningen av kommunens förvaltningar och bolag samt ansvarar för uppföljningen av våra gemensamma kommunalförbund och gemensamma nämnder. Kommundirektören kommer att föreslå att kommunstyrelseförvaltningens verksamheter från 2016 indelas i följande fyra avdelningar. Administrativ- och kvalitetsavdelning ansvar ar för den politiska beredningen, utredningar, arkiv och administration. Från 2016 kommer avdelningen att ansvara för kvalitetsledning i kommunen genom tillsättning av en ny tjänst,. Ekonomiavdelningen ansvarar för kommunens ekonomiska redovisning, planering, kassaverksamhet, finansiering samt är ansvarig för budgetprocessen, uppföljning och prognos, ekonomiska kalkyler och rapporter. Personalavdelningen är ansvarig för arbetsrätt, förhandlingar, chefsstöd och allmänt förekommande personalfrågor. Samhällsbyggnadsavdelningen ansvar ar för näringslivsfrågor, turism samt plan- och infrastrukturfrågor. Avdelning ansvarar för kommunens markreserv. Kommunstyrelsen är även ansvarig för kommunens gemensamma verksamheter som medlemsavgifter till våra kommunalförbund som Sydnärkes utbildningsförbund, Nerikes brandkår samt avgifter till medlemsförbund samt driftbidrag till gemensamma nämnder. Dessa kostnader redovisas under transfereringar. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

24 Belopp i tkr Bokslut 2014 Budget Budget 2015 Budget 2016 Flerårsplan 2017 Flerårsplan 2018 Gemensamma verksamheter SUMMA Intäkter SUMMA Kostnader Därav: Personalkostnader Kapitalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader NETTOKOSTNAD Kolumnerna bokslut 2014 och budget 2015 är ej jämförbara då det skett en omorganisation från årsskiftet Belopp i tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Flerårsplan 2017 Flerårsplan 2018 Transfereringar SUMMA Intäkter SUMMA Kostnader Därav: Personalkostnader Kapitalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader NETTOKOSTNAD Kolumnerna bokslut 2014 och budget 2015 är ej jämförbara då det skett en omorganisation från årsskiftet BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

25 Antaganden Personalkostnader Personalkostnaderna är beräknade utifrån 2015 års löner. Uppräkning på lönerna har skett med 2,2 %. Enligt Gemensamma planeringsförutsättningar har Kommunstyrelsen fått en ramökning med 5,87 %. I den ökningen ingår utökning med 2 tjänster. Kapitalkostnader En simulering av ränta och avskrivningar är gjorda för 2016 med de idag kända besluten som är tagna för investeringar, när det gäller plan är ingen simulering gjord. Hyror Våra interna lokalkostnader är ej uppräknade under planperioden. Övriga kostnader Där avtal finns har kostnaderna räknats upp med index eller enligt avtal. Årsarvoden politiker har höjts med 1,5 %. Resterande kostnader har höjts med 1,0 %. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

26 Mål Kommunstyrelsens Mål 2015 Kommunfullmäktige beslutade i juni om en ny styrmodell. Av det dokumentet framgår att fullmäktige har fastställt en vision och fyra strategiska områden för kommunen. Vidare anges tre värdeord som ska genomsyra kommunens verksamhet. Varje nämnd och styrelsen ska mot bakgrund av fullmäktiges beslut utforma nämndmål som knyter an till de strategiska områdena. För att kunna avgöra vartåt utvecklingen går ska även indikatorer fastställas. Dessa ska man sedan kunna följa under åren. Strategiska områden Hållbar kommun Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

27 MÅL MÅL Utsläppen av växthusgaser från den kommunala verksamheten ska årligen minska för att Hallsbergs kommun senast år 2030 ska vara fossilbränslefritt. Indikator: Storleken på utsläpp, från uppvärmning av kommunala fastigheter, från kommunens verksamhetsanläggningar och från resor i tjänsten ska redovisas årligen, för att kunna följa minskningen. Kommunens ekonomiska resultat ska årligen förbättras. Indikator: Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgå till 1,6 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämningsbidrag. På längre sikt bör kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2 procent. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Livslångt lärande Det livslånga lärandet är basen för Hallsbergs kommuns utbildningssystem som börjar med förskola, via grund- och gymnasieskola till högskola och andra former av vuxenutbildning. Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla får ett gott liv. Alla kommunens verksamheter ska verka för att lärandet fortsätter genom hela livet, såväl under som efter arbetslivet. Vår förmåga att utveckla välfärden hänger ihop med hur vi kan göra vår kommun attraktiv för dem som redan bor här och öka inflyttningen till kommunen. En bra förskola och skola är en viktig del i det arbetet. MÅL MÅL Hallsbergs kommun ska vara en ständigt lärande organisation. Indikator: Varje förvaltning ska ha en strategisk plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Andelen medarbetare med en specifik utvecklingsplan ska årligen öka för att senast år 2018 omfatta 90 procent av medarbetarna. Utvecklingen ska redovisas i samband med delårsrapport och årsredovisning. I ett ständigt föränderligt arbetsliv måste samhället erbjuda återkommande möjligheter till utbildning. Hallsbergs kommun ska i samarbete med andra säkerställa att det finns utbildning av hög kvalité inom gymnasieskolan, Komvux och yrkesutbildningar. Antalet utbildningsmöjligheter och kvalitén i dessa ska ständigt förbättras. Indikator: Andelen unga vuxna som genomgått en gymnasieutbildning ska redovisas årligen, för att kunna följa förbättringen. Andelen av befolkningen i åldern som saknar gymnasieutbildning ska redovisas årligen, för att kunna mäta förbättringen. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

28 Allas inflytande De kommunala verksamheterna verkar nära individen, och ska erbjuda ett professionellt bemötande och vara lyhörda för idéer och synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett väl utvecklat synpunkts- och klagomålssystem. De som berörs, tex invånare eller medarbetare, ska ges möjlighet till inflytande vid större förändringar. Kommunen omfattas av sex tätorter som alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommunen. Tillsammans med invånarna i dessa tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. MÅL Samtliga kommunala verksamheter inom Hallsbergs kommun ska ha ett bra bemötande och hög tillgänglighet med god service. Informationen och dialogen med boende och verksamma inom Hallsbergs kommun ska ständigt utvecklas och förbättras. Indikator: Bemötande, tillgänglighet och servicegrad ska följas upp genom årliga mätningar, för att kunna mäta förbättringen. MÅL Lokala initiativ i landsbygdsutvecklingsfrågor ska stödjas av kommunen och de organisationer genom vilka kommunen arbetar. Kommunen ska stimulera framtagande av lokala utvecklingsplaner i de fem mindre tätorterna. Indikator: Kommunen ska vara representerad på eller initiativtagare till minst tre sammankomster per tätort och år. Minst en lokal utvecklingsplan årligen ska fastställas. God service De kommunala verksamheterna ska kommunicera tydligt och öppet. Kommunen ska fortsätta att arbeta med att utveckla informationen till våra invånare. MÅL Kommunen ska utöka möjligheten för invånarna att ta del av den kommunala servicen efter kontorstid. Kommunen ska utöka möjligheterna till mer flexibel omsorg på de tider då efterfrågan finns. Kommunikation och dialog med våra medborgare ska vara tydlig och professionell och tillgänglig för de som lever och verkar i vår kommun. Indikator: Kommunen ska årligen öka antalet e-tjänster för att senast 2017 minst ha 20 stycken e-tjänster för våra medborgare, föreningar och företag. Årliga mätningar ska genomföras för att mäta hur de som lever i kommunen upplever kommunens service ska 80 % vara nöjda eller mycket nöjda. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

29 MÅL Hemsidan ska vara den naturliga platsen för alla att nå information om och från kommunen. Information och dialog via sociala medier ska komplettera hemsidans funktioner. Indikator: Kommunens resultat i SKL:s årliga mätning av tillgänglighet och kvalitet på hemsidan ska årligen öka och kommunen ska ligga i den övre femtedelen av landets kommuner i mätningen. Investeringar Kommunstyrelsens reinvesteringsram är 0 enligt gemensamma planeringsförutsättningar. Kommunen har också behov av strategiska investeringar. Dessa hanteras i särskild ordning av kommunstyrelsen. BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

30 Hallsbergs kommun Hallsberg Tel Fax: Hemsida: E-post: BUDGETFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Dnr KS 56/2015 Motion om hälsofrämjande aktivitet; Solveig Eriksson Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad. Ärende Solveig Eriksson föreslår i motionen att kommunen ska undersöka möjligheten till att insätta en Hälsans stig i Ekoparken med omnejd för att inspirera till hälsobringande promenader. I svaret konstateras att Ekoparken inte uppfyller de kriterier som behövs för att det ska kunna upprättas en Hälsans stig. Däremot kan kommunen marknadsföra Ekoparken som ett trevligt område för promenad och rekreation samt sätta upp skyltar för varje kilometer så att man kan räkna ut hur långt man har promenerat. Motionen har behandlats av Drift- och servicenämnden. Arbetsutskottets behandling av ärendet (KSAU ) Beslut fattas direkt i Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet (KS ) Ordföranden yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

32 Svar på Motion om hälsofrämjande aktivitet Motionären vill att stigarna i Ekoparken med omgivning ska göras till en Hälsans Stig i syfte att stimulera till hälsobringande promenader. Motionären yrkar att kommunen undersöker möjligheten till inrättande av en Hälsans Stig, att promenadslingan i ekoparken med omnejd märks upp som en runda och att skyltar sätts upp så det syns hur långt man gått. För att ett promenadstråk ska få kallas Hälsan Stig måste vissa kriterier vara uppfyllda. Dessa riktlinjer ser likadana ut över hela världen och fungerar som en kvalitetsstämpel för en trygg och promenadvänlig stig. Hälsans Stig ska vara en trygg och säker promenadväg där det känns stimulerande att promenera. Det betyder exempelvis att stigen bör bjuda på en omväxlande miljö och att vegetationen kring den bör hållas låg. Stigen bör sträcka sig i form av en slinga utan given start- eller slutpunkt. På så sätt kan motionären ansluta sig var som helst utmed stigen. Lagom längd är 3-6 kilometer. Varje kilometer ska vara utmärkt med en kilometerskylt för att motionären ska kunna räkna ut hur långt den har gått. Stigen bör gå där människor normalt brukar röra sig. Om det är möjligt bör stigen ha tvärvägar så att promenaden kan kortas vid behov. Befintliga promenadstråk bör knytas ihop till en slinga där branta backar, trappor, sidolutningar, rötter och andra hinder kan undvikas. Det ska vara en promenadvänlig yta, hårt grus eller asfalt fungerar utmärkt. Befintliga gångbanor och trottoarer kan användas för att minimera kostnader och risken för eventuella olyckor. Belysning bör finnas utmed hela slingan. På så sätt kan stigen användas under en större del av året och dygnet. Ekoparken med omgivning har många av de förutsättningar som krävs för att kunna uppfylla kriterierna för en Hälsans Stig medan andra förutsättningar saknas. Ekoparken erbjuder en stimulerande miljö för promenader. Vegetationen är dock inte alltid låg då parken bl.a. består av buskage och vildvuxna områden. Ekoparkens stigar består av hårt grus och asfalt. Det är möjligt att starta sin promenad på olika ställen i ekoparken. Det saknas också belysning i parken. Att uppföra belysning skulle medföra en inte obetydlig investering. Det finns många skäl att stimulera människor i alla åldrar att motionera, inte minst är promenader viktiga för att bibehålla och/eller förbättra sin hälsa. Ekoparken med omgivningar passar utmärkt för promenader. Bedömningen är dock att ekoparken med omgivningar inte lever upp till de riktlinjer som finns för att få kallas Hälsans Stig då ekoparken består av buskage och vildvuxna områden och dessutom saknar belysning. Trots att parken troligen inte kan få status som en Hälsans Stig kan kommunen på olika sätt marknadsföra ekoparken som ett trevligt område för promenad och rekreation. Det är också möjligt att för varje kilometer sätta upp en skylt så att man kan räka ut hur långt man gått. Om kommunen i framtiden skall anordna en "Hälsans Stig" som uppfyller de kriterier som behövs, går det säkert att ordna på befintliga gång- och cykelvägar där det finns belysning och mindre vegetation.

33

34

35

36

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Dnr KS 94/2015 Skattesats för 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2016 till 21,55 kr per skattekrona. Ärende Budgeten för år 2016 kommer att behandlas på kommunfullmäktige i december Kommunstyrelsen måste senast i oktober lämna förslag på skattesats inför kommande år. Kommunfullmäktige ska sedan senast i november besluta om skattesatsen. Kommunfullmäktige har dock möjlighet att så sent som i december ändra den. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2015 Gemensamma planeringsförutsättningar samt Ekonomiska ramar för I förutsättningarna för de ekonomiska ramarna ingår en planerad skattehöjning med 50 öre per skattekrona. Arbetsutskottets behandling av ärendet (KSAU ) I arbetsutskottet yrkar ordföranden att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2016 till 21,55 kr per skattekrona. Kommunstyrelsens behandling av ärendet (KS ) I kommunstyrelsen yrkar ordföranden bifall till arbetsutskottets förslag. Torbjörn Appelqvist yrkar oförändrad skattesats, kr per skattekrona. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Justerare Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Utdragsbestyrkande

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budget 2014 Flerårsplan 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tilläggsbudget 3 Tilläggsbudget sammanställning 6 Lönepotten 2014-2016 7 Driftbudget 2014-2016 8 Resultatbudget 2014-2016 9 Balansbudget 2014-2016

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014

Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-18 AU 3:17 Dnr. KS 2015/0125 Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Sammanfattning

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Budget för 2020 med plan för samt skattesats för 2020

Budget för 2020 med plan för samt skattesats för 2020 Tjänsteskrivelse 1 (9) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar, Jenny Bolander 2019-05-08 Dnr KS 2019-388 Kommunstyrelsen Budget för 2020 med plan för 2021-2023 samt skattesats för 2020 Förslag till

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

STADSREVISIONEN   November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Ekonomirapport 2016 efter mars månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2005 KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Revisionsmål 2 5. Granskningens omfattning 2

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer