Kognitiva ideal och utbildningspolitik Stabilitet och förändring

Transkript

1 1 Kognitiva ideal och utbildningspolitik Stabilitet och förändring Fil. Dr i idéhistoria Ola Fransson Centrum för professionsstudier (CPS) Malmö högskola Inledning Professionsutbildningarna vid svenska universitet och högskolor har en nyckelposition för den offentliga och privata arbetsmarknadens krav på kvalificerad yrkeskunskap. Utbildningarna i Sverige manövrerar mellan interna akademiska krav på vetenskaplighet, arbetsmarknadens konjunkturkänsliga behov och det politiska systemets önskan att den högre utbildningen ska bidra till samhällsutvecklingen. Den enskilde akademikern försöker ofta vara självständig aktör inom sitt ämne, men mottar emellanåt politiskt motiverade reformer som påverkar utbildning och forskning, vilket skapar komplexa kognitiva ideal för högskolevärldens professionsutbildningar. Den historiska utvecklingen av dessa kognitiva ideal fokuseras i detta projekt. De två utbildningar det är frågan om är socialt arbete och lärarutbildning för grundskolan. Den övergripande frågeställningen är hur ett kognitivt ideal i utbildningarna påverkas (eller inte påverkas) av utbildningspolitiska beslut. Det kognitiva idealet bestäms av svar på frågan vad kärnan är i utbildningen/ämnet, vad den samhälleliga nyttan av ämnet och utbildningen är, vad eller vem bör vara bestämmande för ämnets utveckling och inriktning: de interna akademiska kriterierna eller avnämarnas behov. Det finns inga enkla svar på någon av dessa tre frågeställningar, men det är omkring dem utbildningarna och uppfattningarna om dem formuleras. Avsikten är att undersöka om det finns några generella samband mellan utbildningspolitiska beslut och kognitiva ideal. Om projektet samtidigt bidrar till ny insikt i professionsutbildningarnas historia är det en bonus. Projektet positionerar sig mellan analyser på policynivå och utvärderingar av effekter av utbildningspolitiska beslut. Det finns ett stort antal innehållsrika analyser av utbildningspolitik

2 2 som just utbildningspolitik. 1 Det finns också en lång rad utvärderingar av professionsutbildningars och ämnens kvalitet eller brist på densamma. Dessa senare har ofta karaktären av att utvärdera hur väl en utbildning eller ett ämne lever upp till ett utbildningspolitiskt beslut. 2 Mellan dessa båda händelser, beslut och effekt av beslutet, finns historier om möten mellan politiska önskningar, akademiska krav och förväntan från arbetsmarknaden att analysera. Dynamiken i dessa möten är underbelyst i forskningen. Syfte, teoriram och litteratur Syftet med projektet är att med en historisk ansats undersöka hur utbildningspolitiska beslut har påverkat två professionsutbildningars kunskapsmässiga innehåll, här benämnt kognitiva ideal, knutna till två centrala arbetsområden, socialt arbete och lärare i grundskolan. Utbildningarna utgör de arenor som ska analyseras med avseende på spelet mellan utbildningspolitiska beslut, kognitiva ideal och extern förväntan från arbetsmarknaden. Det är inte utbildningarna i sig som står i fokus för projektets frågeställningar, utan om jag genom en analys av dem kan komma fram till generella samband mellan politiska beslut, kognitiva ideal och förväntan. Projektet avgränsas till perioden mellan den högskolepolitiska reformen 1977 och idag. Den historiska bakgrunden är denna. Sedan 1977 har i princip all högre utbildning i Sverige kopplats till forskning. Utbildningar som tidigare inte hade haft forskning som del av sin praktik och teori skulle nu genom ett politiskt beslut få det. Denna reform har haft stora konsekvenser för hela den post-gymnasiala sektorn. Förändringen har genom decennierna väckt viktiga principiella frågor. Beträffande socialt arbete 1 Ett axplock är Benner, Mats (2001) Kontrovers och konsensus. Vetenskap och politik i svenskt 1990-tal, Stockholm: SISTER, Rapport 1, för 90-talet. Om reformperioden fram till 1977 är standardverket Lindensjö, Bo (1981) Högskolereformen En studie i offentlig reformstrategi, Stockholm: Stockholm Studies in Politics 20. För en analys av reformen 1993 se Fritzell, Ann (1998) Hur styrs den svenska högskolan? Varför ser styrsystemet ur som det gör?, Högskoleverket. 2 En av de senare utvärderingarna avseende lärarutbildningen, se Högskoleverket Rapport 2008:8 R, Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, Stockholm: Högskoleverket. För socialt arbete se särskilt Socialt arbete En nationell genomlysning av ämnet, Högskoleverkets rapportserie 2003:16R, Stockholm.

3 3 och läraryrket är det en ofta förekommande motsättning mellan praktik och teori som stått i centrum: socionomens erfarenhet från fältet kontra den akademiska sociologins teoribildning, eller lärarutbildningens konflikt mellan seminarietraditionen och den kritiska traditionen inom universitetet. Dessa välkända motsättningar har analyserats på annat håll. 3 Oftast stannar dock analysen vid att konstatera att motsättning finns där, men alltför sällan ödslas någon tid att undersöka motsättningen utifrån ett kognitivt perspektiv och hur dessa interagerar med utbildningspolitikens konjunkturer. Alla institutionella former förändras över tid, men sällan i takt med de allmänna och politiska föreställningarna om dem. Historisk förändring är inte bara den faktiska förändringen, utan i första omgången är det fråga om förskjutningar mellan förväntad institutionell praktik och den faktiska praktiken. Därur följer att projektets övergripande teoriram är den som går under benämningen historisk institutionalism. 4 Professionsutbildningar och professioner uppfattas här, följande Dick Scott, som institutionaliserade aktörer. Som sådana skapar, testar, förmedlar och använder de kognitiva, normativa och/eller rättsliga aspekter vilka påverkar en social sfär. 5 Viktningen av vilken sorts aktivitet eller vilket slags innehåll som premieras skiljer sig från en utbildning till en annan. Samma sak gäller för de yrken/professioner utbildningarna leder till. Professioners krav på auktoritet och meritering skiljer sig i hög grad på grund av vilka aspekter i deras praktik som dominerar. Men samtidigt, understryker Scott, är utbildningarna (och professionerna) inte bara aktörer, utan också modeller vilka anger strukturer inom vilka utbildare och yrkesverksamma agerar. 6 Det historiska (eller idéhistoriska) anslaget blir i detta sammanhang ett väsentligt bidrag till hur utbildningspolitiska beslut har påverkat utbildningarna/professionerna som modeller. Över 3 För lärarutbildningens vidkommande diskuteras temat hos Sandin, Bengt & Säljö, Roger (red.) (2006) Utbildningsvetenskap ett kunskapsområde under formering, Carlssons. 4 För en översikt med teoriramens egen historia se Peters, Guy B., (2000) Institutional Theory in Political Science: The New Institutionalism, New York & London, Continuum, kap Scott, Richard (2008) Lords of the Dance: Professionals as Institutional Agents i Organization Studies, 2008, 29, s Ibid.

4 4 tid utvecklas en institutionell logik, som utmärks av en uppsättning materiella praktiker och symboliska konstruktioner, vilka tillsammans konstituerar dess organisatoriska principer och vilka är tillgängliga för organisationer och individer att utveckla. 7 De symboliska traditionerna byggs i hög grad av idéer och föreställningar om vad som är ämnets och utbildningens kunskapsmässiga kärna, nyttan med utbildningen och vem som anses ha rätt att bestämma över den. Det är vad som här kallas kognitiva ideal. Ett annat sätt att beskriva detta är att en institutionell struktur genom policybeslut och arbetsrutiner etableras så att senare beslut att ändra verksamheten får svårt att slå igenom, ofta kallas det att den institutionella strukturen har blivit stigberoende. 8 Stigen genom det politiska och vetenskapliga landskapet stakas ut av det kognitiva idealet. I sammanhanget kan påpekas att jag utifrån den idéhistoriska tradition i vilken jag skriver, har en vana att arbeta med en mångkontextuell ansats av denna sort. Allmänt upplägg och metod Projektets första fas blir att undersöka förändringarna av de kognitiva idealen i utbildningarna socialt arbete och lärarutbildning, som de framgår ur centrala dokument. I fallen med de båda professionsutbildningarna finns det ett rikt utvärderingsmaterial av olika slag. Andra dokument som är relevanta är naturligtvis avhandlingar och självvärderingar, vilka får antas kunna bidra till att belysa det kognitiva idealet. Vad är ämnets/utbildningens kärna enligt dessa dokument? Hur får ämnet och utbildningen legitimitet? Ur ett strikt akademiskt perspektiv är den enskilt viktigaste frågan hur man hanterat kravet på forskarutbildning inom professionsutbildningarna i kölvattnet av reformen Forskningskravet har behandlats utifrån lite olika aspekter för båda professionsutbildningarna. För båda utbildningarna har detta varit en nyckelfråga för att vinna 7 Friedland, Roger & Alford, Robert R., (1991) Bringing society back in: Symbols, practices, and institutional contradictions i Powell, Walter W. & Dimaggio, Paul J. (red.), The new institutionalism in organizational analysis, Chicago: University of Chicago Press. Här från Scott, Richard (2008) Lords of the Dance: Professionals as Institutional Agents i Organization Studies, 2008, 29, s. 231f. 8 För en kortare framställning av denna term och referenser se Peters (2000) s. 63.

5 5 legitimitet inom akademin. För socialt arbetes vidkommande är Högskoleverkets stora utvärdering från 2003 viktig: Socialt arbete En nationell genomlysning av ämnet. Centrala delar av den belyser forskningsanknytningen, samt relationen mellan denna och de samhälleliga behov som utbildningen ska leda fram till. Denna relation, har det visat sig, är inte alltid okomplicerad. Vad gäller lärarutbildningarna är forskningsanknytningen ett notoriskt problem. I princip alla utredningar av utbildningen har påpekat den svaga kopplingen med forskningen. Som framgått av det tidigare begränsas det kognitiva idealet dock inte till graden av hur integrerad forskningen har i utbildningen och ämnet. Den idéhistoriska analysen av relevanta dokument riktar in sig på de relevanta kontexter som förklara de olika utbildningspolitiska besluten. Det jag hoppas att få svar på är när ett utbildningspolitiskt beslut får ett tydligt genomslag? När får det det inte? När hindrar stigberoendet att politiska beslut får genomslag? Och motsatsen, finns det omständigheter då stigberoendets styrka är starkt och besluten får genomslag ändå? Utbildningspolitik på policynivån är väl dokumenterad i forskningen. Det betyder dock inte att allt redan är gjort. Med den ansats detta projekt har måste sannolikt en förnyad bekantskap med primärmaterialet etableras. Perspektivet kräver andra linser än vad som är brukligt. Textstudierna kommer att ingå i analysen både som bakgrundsteckning, men också som verktyg i samband med det andra momentet i projektet, nämligen intervjuer av nyckelpersoner inom de båda utbildningarna. Den historiska utgångspunkten, reformen 1977 kommer att uppmärksammas. Utbildningarna och professionerna sätter gränser och disciplinerar de som utbildar och arbetar. En viktig fråga i projektet är att undersöka hur (eller om) stigberoendet mot bakgrund av reformen 1977 etablerades i utbildningarna och hur detta påverkat mottagandet av utbildningspolitiska

6 6 beslut vid senare tidpunkter. Vad säger dokumenten om detta? 9 På vilket sätt har eller har inte stigberoende etablerats med denna reform som startpunkt? Hur ser utveckling ut under talet? Under 1990-talet kommer först 1993-års reform att behandlas. 10 Den andra större reformen som kommer att fungera som utgångspunkt är forskarutbildningsreformen Ökad effektivitet att producera doktorsexamina och ett allt större avståndstagande från det klassiska bildningsidealet var honnörsordet. Den tredje uppgiften accentuerades allt mer som ett stöd för yrkesliv och näringsliv. 11 Slutligen kommer förra årets autonomiutredning att kopplas till stigberoendediskussionen. 12 Resultaten av dokumentanalyserna ska i en andra fas av projektet omsättas i ett antal intervjuer med strategiskt placerade personer i utbildningarna. I första hand är det naturligt att intervjua professorer eftersom det är de som ofta är i besittning av kartorna till de olika stigar som finns i det vetenskapliga landskapet. Hur menar ämnesföreträdarna att ämnet och utbildningen har påverkats av utbildningspolitiska beslut? Den historiska startpunkten innebär förmodligen att ett antal emeritus professorer behöver sökas upp. Min förhoppning är att detta upplägg ska kunna ge nya perspektiv på hur logiken i utbildningspolitikens implementering ser ut. Arbetsplats och kompetens Jag är idéhistoriker som från avhandlingsmeritering inom filosofihistoria, under senare år har breddat min kompetens, framför allt genom mitt engagemang vid Centrum för professionsstudier (CPS), vid Malmö högskola. Denna centrumbildning är inne i en expansiv fas. Mellan januari 9 I Zetterblom, Göran (1994) Forskarutbildningen under 70- och 80-talet. Reformer och resultat, Stockholm: Carlsson Förlag, behandlas detta, men ur ett makroperspektiv med kvantitativa data som utgångspunkt. 10 För en överskådlig framställning av de formella förändringarna i 1993-års reform jämfört med 1977-års, se Fritzell, Ann (1998) Hur styrs den svenska högskolan? Varför ser styrsystemet ur som det gör?, Högskoleverket. 11 Prop. 1997/98:1 och SOU 2004:27 En ny doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. 12 SOU 2008:104 Självständiga lärosäten.

7 och september i år, då en ordinarie föreståndare tillträdde, fungerade jag som tillförordnad föreståndare. Miljön vid CPS och inte minst det nationella nätverk professionsforskning för (finansierat av FAS) jag tillsammans med professor Karin Jonnergård (Växjö universitet) är ansvarig för, kommer att kunna bidra med värdefull input. Jag räknar med att fortlöpande presentera delresultat vid såväl seminariet vid CPS som vid nätverkets konferens i Göteborg 2010 och nätverkskonferensen 2011 i Växjö, samt vid andra lämpliga konferenser och workshops. Idén till projektet har sitt ursprung i det intresse jag har för kunskapsbildningsfrågor i bred mening. Ett annat uttryck för detta är den bok jag och Karin Jonnergård är redaktörer för, Kunskapsbehov och nya kompetenser Professioner i förhandling. 13 Mitt bidrag i boken Epistemisk förskjutning och autonomi tangerar några av de teman som jag i denna projektansökan diskuterar. Artikelns tema är att visa på hur olika förskjutningar av kunskapsideal har påverkats av vilka diskurser som legitimerar akademisk verksamhet vid de svenska högskolorna. Sökta anslag Jag söker medel för forskning två år, 75% av heltid. Det är ett relativt stort projekt inte minst med avseende på intervjuerna som kommer att kräva en hel del förarbete med bland annat att identifiera lämpliga personer och få tid för intervjuer. Tidsaspekten i denna del av projektet kan således bli ett problem. Av det skälet kan det bli nödvändigt att söka medfinansiering från någon lämplig instans. Anslagen för resorna är väl tilltaget för att jag räknar med att resa en hel del till mina informanter. I anslaget för resor ingår också medel för resor till konferenser, såväl nationellt som internationellt. 13 Utkom i september Fransson, Ola & Jonnergård, Karin (red.) (2009) Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling, Stockholm: Santérus förlag.