Det var en gång en pojke som inte ville vara hjälte

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungas samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Det var en gång en pojke som inte ville vara hjälte Once upon a time there was a boy who did not want to be a hero Marita Hampe Lind Matilda Hampe Lärarexamen 210hp Barn och ungas samhälle Datum för slutseminarium Svenska (Sverige) Examinator: Handledare: Kristofer Ange Hansson handledare Handledare: Johan Söderman

2 2

3 Sammanfattning Vår undersökning handlar om hur barn och lärare relaterar till och talar om könsstereotyper med utgångs punkt i filmer som bygger på Walt Disney. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barnen och läraren uppfattar Disneys karaktärer utifrån ett genusperspektiv. Vi har gjort intervjuer med både barn och lärare i årskurs 2 och förskoleklass. Vi har även observerat barnens lek i förskoleklassen. Utifrån vad som kommit fram ifrån teori, intervjuer och observationer så har det kommit fram att det är fortfarande samma traditionella könsstereotyper inom både skolan och i Disneys filmer. Nyckelord: Annorlunda, Disney, Hjältar, Identitet, Könsstereotyper, Lek och Prinsessor. 3

4 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och problemställning Litteraturgenomgång Walt Disney Könsstereotyper Lek genom Disney Djurens roll i Disney Identitet Metod och genomförande Metodval Kvalitativ intervju Observation Urvalsgrupp Genomförande Forskningsetniska övervägande Resultat Filmer Den Lilla Sjöjungfrun Lejonkungen Könsstereotyper då och nu Hjältar och prinsessor Rädslan för det annorlunda Lek inom Disney Slutsats och diskussion Hur talar och relaterar barn och lärare till könsstereotyper inom Disney? Könsstereotyper Använder sig barnen av Disney i deras lek?

6 6.4 Hur kan lärare arbeta med könstereotyper i skolan? Fortsatt forskning Referenser Litteratur Internet Bilaga 1. Intervjufrågor

7 7

8 1 Inledning Denna uppsats handlar om hur barn relaterar till Disneys sagor och deras karaktärer. Vi kommer nämna vilka karaktärer barnen har som förebild och om det är typiska pojk- och flickförebilder, men kommer även att titta på hur barnen tolkar Disneys filmer och sagor med förväntningar på hur en flicka respektive pojke ska vara. Alla barn utsätts dagligen för massmedia i olika former och har förebilder som de försöker leva upp till. Rönnberg (1999) skriver att hjältinnorna i Disneys sagor framställs gärna som passiva, tysta, hjälplösa offer eller martyrer medan hjältarna ska ha makt, vara grova, höras och synas. Använder sig barn av Disneys figurer som förebilder eller de har andra? Vårt ämne är relevant inom Barn och ungas samhälle på så sätt att det står i Lgr 11 att barn ska introduceras för berättande texter i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. (2011:88) Ämnet är intressant på så sätt att speglingen av manligt och kvinnligt spelar en stor roll i barnens uppväxt och skolgång. Det är möjligt att lärare behöver mer insikt i dagens filmer och sagor eftersom barn relaterar till sagorna när de leker men även i sitt övriga liv. De lärare som vi har valt att använda oss av i vårt arbete har vi figurerat lärarnas namn de namn de har fått är Per-Gustav, Sven, Lisa, Björn jobbar i en årskurs 2 och Annie, Måns och Bitte jobbar i en förskoleklass. De barnen vi nämner är också figurerade de fick namnen Ninnie, Markus, Arne och Lena och de går alla i förskoleklassen. Vi vill samt tack alla som har varet med i våra intervjuer. 8

9 1.1 Syfte och problemställning Syftet med undersökningen är att undersöka hur barn och lärare talar och relaterar till könsstereotyper inom Disney. Vår utgångspunkt är att studera könsstereotyper. Huvudfrågan: Hur talar och relaterar barn och lärare till könsstereotyper inom Disney? När arbetet påbörjades dök även delfrågor upp som blev intressanta: Vilken typ av karaktärer är favoriten hos flickor respektive pojkar? Använder sig barnen av Disney i deras lek? Vilken bild ger Disney kvinnligt och manligt? 9

10 2 Litteraturgenomgång 2.1 Walt Disney Rönnberg (1999) skriver i sin bok Varför är Disney så populär att Disney är till för att låta barn vara just barn.(s18) Snövit var först ut och kom ut Denna saga är skapad av Disney för att den ska vara barnvänlig och den är inspirerad av bröderna Grimm. Zipes (2006:345) anser att Disney har våldfört sig på de tryckta sagorna. Filmerna hade så starkt inflytande på publiken att de glömde de tidigare berättelserna och mindes endast de nya bilderna. Zipes anser att det är en ironisk, modern tolkning av en klassisk saga. Rönnberg (1999:9) skriver i sin bok att anledningen till att Disney går hem hos barnen beror på att de kopplar ihop det med sitt första biobesök men även att det inte kräver någon läsförmåga vilket medför att barnen endast behöver lyssna. Så att barnen behöver bara lyssna. Detta menar Ward (2002:2) i sin bok Mouse Morality att många av Disneys sagor skrivs om och görs till animationer bara för att barnen skall få lov att vara barn lite till och inte behöva koncentrera sig på att läsa. Ward (2002:2) menar att Disney hjälper till att forma barns syn på vad som är rätt och fel val igenom livet. 2.2 Könsstereotyper Efter att vi sett Trassel tillsammans med en sexårig pojke så ställde han frågan: Varför är det alltid synd om flickorna i filmen? Vi blev nyfikna och ville undersöka hur barn och pedagoger uttalar sig kring könsstereotyper inom Disney i grundskolans tidigare år. Margareta Rönnberg (1999:14) skriver i att Disney får hjältinnorna att framstå som söta, passiva och tålmodigt lidande och måste räddas av de modiga männen. Maria Nikolajeva (1998:64) håller med Rönnberg i sin bok Barnbokens byggklossar där hon skriver att flickorna ska vara snälla, duktiga och väluppfostrade medan pojkar ska vara busig och äventyrliga. Jack Zipes (1997:92 94) menar att i alla tecknade Disneyfilmer från Snövit till Lejonkungen så har handlingen alltid varit att den förtryckta hjältinnan måste räddas av modig prins och det han vill få fram är att budskapet i dessa filmer är att den manliga 10

11 individen är bäst och starkast. Rönnberg (1999:77) menar att varje prinsessa har en längtan efter en prins som ska ge prinsessan klarhet i vem hon ska vara och hur hon ska agera. Ward (2002:19) skriver i sin bok om hur Nala från Lejonkungen är utsedd till att bli Simbas partner som vuxen redan vid småbarns ålder. Nala hjälper sedan Simba att bli kung och tar sin plats vid hans sida som drottning. Maria Edström (2006:55) påpekar i sin bok Tv-rummets eliter hur media vill få kvinnan att framstå och hur kvinnan upplevs. I Rönnbergs (1999) bok så nämns Zipes och han uttalar sig om hur Disney vill få det manliga till att vara överordnat och starkast. Han fortsätter även att i alla Disneys filmer från Snövit till Lejonkungen så måste den förtryckta hjältinnan räddas av den modiga prinsen. Enligt Nikolajeva (1998) så är det naturligt att vi sätter egenskaper på vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. Nikolajeva (1998) fortsätter sedan i sin bok att det finns särskilda egenskaper för hur en typisk man respektive kvinna ska uppföra sig. Några exempel är männen ska vara starka, känslokalla, rovgiriga och självständiga medan kvinnorna ska vara vackra, lydiga, självuppoffrande och sårbara. Småflickor har realistiska förebilder och småpojkar har fantasiförebilder men i tonåren blir det omkastade roller så flickorna får fantasiförebilder och pojkarna mer realistiska och dessa mönster återspeglar sig även i centralfigurerna i Disneys filmsagor menar Rönnberg (1999:39). Hon fortsätter sedan med att skriva om att könsrollerna i Disneys filmsagor speglas i både traditionella mönster men även i tidens nya vindar. Edström (2006:38) skriver i sin bok att stereotyper förekommer i alla genrer och det går gärna över gränserna, till exempel att en hjältes beteende känns igenom lika väl i nyheterna som i en TV-såpa. Annalee R. Ward (2002:71 72) håller inte med om vad författarna (jfr R 1999, N 1998, E 2006) skriver att flickorna ska vara snälla, duktiga, lydiga och väluppfostrade. Enligt hennes tankar i boken Mouse Morality så skriver Ward (2002) att Esmeralda i Ringaren i Notre Dame är frispråkig, vågar stå för vad hon tycker, inte rädd för att slåss och är modig men samtidigt varm och accepterande och har en empatisk förmåga. Medan Ward (2002) skriver att den manliga huvudrollen Phoebus är den traditionella könsstereotypen som är hjältemodig, inte rädd för att slåss, stor, stark, modig och har ansiktshår. 11

12 Rönnberg (1999) nämner i sin bok att pojkar och pappor framstår som förkvävande auktoritetsfigurer samtidigt som man ofta sett hur fadern är maktlös i hemmet. Medan kvinnorna och flickorna i sin tur jobbar i hemmet och har då maktrollen inom familjen. Hon fortsätter med att skriva att flickor inte behöver någon rollförebild som pojkar att förhålla sig till eller imitera eftersom hon redan tillägnat sig en positiv kvinnobild. Däremot måste unga flickor bli bekräftade och sedda som unga flickor och inte som mammas flicka. 2.3 Lek genom Disney Margareta Rönnberg (2009:169) skriver i sin bok Nya medier att barn inte vill se vilka program eller videofilmer som helst utan vill se de som är som en lek. Lika roliga och inte allvarliga. Leken inte alltid är en positiv upplevelse utan kan också vara negativ och barn plockar från filmer, program och ur det verkliga livet och tar med det i leken menar Rönnberg (2009). Vidare menar hon även att barnen gärna leker samma leker upprepade gånger och leker gärna utifrån olika filmer eller program som lockar barnen. Barnen leker på olika sätt och förnyar gärna handlingen. Rönnberg (2009) fortsätter sedan med att skriva att de olika figurerna har särskilda uttryck och sånger som lätt sätter igång barnens lek. Rönnberg (2009) nämner att barnens lekar påminner om traditionella jakt- och fånglekar men också utklädnadslekar oavsett om det rör sig om tecknade barnfilmer eller vuxnare action. Vissa tv-program och filmer bildar sedan underlag till barnens fysiska och kollektiva utelekar som kan vara allt från fångarna på fortet till Lejonkungen och Den lilla sjöjungfrun. Kvinnor har svårt att leka med barn och därför är det oftast män som leker med barnen uttrycker sig Rönnberg (2009). Sedan nämner hon även att leken är lika verklig som den övriga verkligheten även om inte handlingen i leken ska tas på allvar. Magnus Persson (2000:106) skriver i sin bok att Disneyfilmer kombinerar förtrollningens ideologi och en oskuldsfullhetsaura när de presenterar en historia som hjälper barnen att förstå vilka de är, vad samhället är för något och vad det betyder att konstruera en värld av lek och fantasi i en vuxen omgivning. Rönnberg (2009:158) håller med Persson (2000) att Disney ger barnen en möjlighet att använda sin fantasi till lek och kreativitet skapande som barnen sedan använder till att bearbeta familjeproblem eller andra problem som barn kan 12

13 stötta på under sin barndom, men också att leken är en sorts skapande verksamhet där barnet dramatiserar sitt liv men berättar även en historia. På hemsidan Fairlyweb står det att barnen ser i Disneyfilmerna att huvudpersonerna har problem som barnen kan relatera till och ser då att problemen kan lösas och tror på att allt kan få ett lyckligt slut. Rönnberg (2009:173) skriver i sin bok att barn inte kan överta vuxnas erfarenheter utan får skapa sina egna erfarenheter. Hon fortsätter med att skriva att de traditionella lekkulturerna idag skulle vara hotade på grund av att media fungerar som ett substitut för sociala relationer mellan barnen. 2.4 Djurens roll i Disney Rönnberg (1999:29) skriver att djuren har en hjälpande eller humoristisk bifigursroll i Disneys filmer. Hon beskriver sedan i sin bok hur djurens roll i Disneyfilmerna är att vara en mellanhand mellan till exempel det manliga och det kvinnliga eller det individuella och det sociala. Rönnberg (2006:141) skriver i boken Nya medier att människor respektive djur kan kommunicera med varandra på olika nivåer. Rönnberg (1999:49) fortsätter med att beskriva att djuren spelar en roll i Disneyfilmerna som en brygga mellan familjehemmet och omvärlden, Bambi har haren Stampe och skunken Blomman som lär honom om omvärlden, Dumbo har musen Timothy som han håller i svansen med sin snabel. Djuren ska även vara den som lär ut moral, värderingar, attityder och normer fortsätter sedan Rönnberg (1999:57). Ward (2002:54) skriver att i varje Disneyfilm finns ett djur som kompanjon till huvudrollsinnehavaren som inte alltid kan prata men de förstår ofta varandra. Ward (2002:125) fortsätter sedan med att skriva att kompanjonernas roll är att bidra till det komiska och roliga men även att bidra till att filmen får ett lyckligt slut. Rönnberg (1999:69) bekräftar detta i sin bok genom att skriva att djurens roll är att vara hjälpsamma, snälla, lyhörda och tröstande. Hon fortsätter sedan med att beskriva bifigurernas roll som att framstå som ansiktslösa föräldragestalter. Ward (2002:20) håller med Rönnberg (1999) om att kompanjonerna som hon benämner bifigurerna som i sin bok har en viktig roll när 13

14 det gäller för centralfigurens säkerhet men även finns där till hands med en hjälpande hand och som rådgivare. 2.5 Identitet Margareta Rönnberg (1999:37) skriver att bland det uppväxande barnets grundupplevelser finns det en som har större betydelse än de andra för barnets identitetutveckling. Just denna upplevelse kommer hjälpa barnet att bli en självständig individ. Annalee R Ward (2002:89) skriver om identitet som inte endast utvecklas genom aktiviteter, bilder och musik utan även genom symboler, karaktärer och ord. Man kan identifiera sig med allt. Magnus Persson (2000: ) håller med Ward (2002) att identitetsutveckling kan påverkas av olika saker. Persson (2000) fortsätter genom att skriva att när Disney gjorde om Fantasia för första gången på 1930-talet. Det påverkade musikkritikernas för Disney valde att kombinera hög och låg kulturer för att ge både barn och vuxna en chans till att komma i kontakt med glädje och äventyr. Rönnberg (2006:130) beskriver att barnen identifierar sig med personer som de önskar att det funnits likheter med eller någon barnen skulle vilja vara. Men barnen kan även se olikheter eller så kan de inte se skillnad på fantasi och verklighet. Hon fortsätter med att skriva att det är lika vanligt att barn hittar någon som de inte vill efterlikna som det är att de hittar någon som de vill efterlikna. Småpojkar vill bli som sin pappa medan tonårskillar inte vill det. Småflickorna vill bli som sina älskade mammor medan tonårsflickorna inte vill bli som sina tjatiga morsor menar hon. Evenshaug och Hallen (2001:286) skriver att småflickor respektive småpojkar gärna vill vara med sin mamma eller respektive pappa och hjälpa dem. Rönnberg (1999:37) skriva att Disneys filmsagor ger barnen materiel för att förenkla världsbilden och gör identitetsutvecklingen lättare. De ungas kamp för att utveckla sin identitet har således många aspekter och rymmer många valsituationer som rör utbildningen och yrke, moral och politik, synen på sig som man eller kvinna och var någonstans de ska passa in i samhället. (Evenshaug och Hallen 2001:306) 14

15 3 Metod och genomförande 3.1 Metodval Vi har gjort kvalitativa intervjuer som har spelats in och transkriberats. Detta gjorde vi bara för att se så att vi fått med allt som blivit sagt men även genomfört observationer när barnen leker. Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. (Ejvegård 2003:31) Ejvegård (2003) skriver om hur viktigt det är att hitta en lämplig metod för att få fram vetenskapliga fakta som man behöver om ett ämne när man ska forska kring ämnet. Ejvegård (2003) skriver även att som forskare måste du göra ett medvetet metodval och vi har gjort det genom att välja både intervju och observationer. Vi hade valt sen innan att endast göra intervjuer och när vi gjort intervjuerna så uppkom det en händelse som vi observerade och valde då att fortsätta med observationerna Kvalitativ intervju Kvalitativa intervjuer bidrar till mer information genom möjligheten till följdfrågor och diskussion. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med barn från två andraklasser samt två förskoleklasser om deras Disneyfavoriter och varför det är så bra med just Disney. Anledningen till antalet intervjuer beror på att det skall bli ett jämt spann av kvinnligt och manligt. Vi gjorde cirka 50 intervjuer med barnen och 12 intervjuer med lärarna. Olika frågor kräver alltså olika metoder eller utformningar av metoder. Eller för att uttrycka det omvänt; olika metoder ger olika typer av svar. Frågan och svaret är med andra ord en integrerad del av den metod man valt (Widerberg 2002:65) Även tolv lärare, sex manliga och sex kvinnliga, har deltagit i de kvalitativa intervjuerna för att få lärarnas synpunkt på hur Disney påverkar barnen och vilka möjlighetger Disney ger barnen att bygga sin lek på. Anledningen till att vi valde att intervjua både kvinnliga och 15

16 manliga lärare är för att få båda könens synpunkter för det kan vara olika eller så kan de vara lika. Vi har försökte att undvika ja och nej frågor och ställde istället frågor som till exempel hur, vilket och varför för att lärarna och barnen som svarar på frågorna ska kunna utveckla svaren, samtidigt som vi hade vi möjlighet att ställa följd frågor om vi kom på någon sådan. Kvale (1996) skriver att när man gör en intervju ska man inte ställa frågor som personerna kan svara ja eller nej på utan frågor som utvecklas och ger en bra empirisk bakgrund. Lantz (1993) säger precis som Klave (1996) hur viktigt det är att ställa rätt typ av frågor så man kan dra slutsatser som ger möjlighet att kritiskt granska resultatet Observation Vi valde observation för att en situation dök upp i barngruppen som fångade vårt intresse. Situationen passade även in på de intervjuer vi hade gjort tidigare. Vi valde att observera barnen i leken vid fler tillfällen. Observation innebär att vi längre eller kortare tid är tillsammans med eller befinner oss i direkt anslutning till medlemmarna i den grupp vi ska undersöka (Holme och Solvang 1997:110). Detta gjorde vi genom att kombinera öppen och dold observation, i och med att barnen visste vad intervjuerna handlade om men de visste inte att vi observerade dem. Vi valde att inte berätta för barnen att de skulle observeras på grund av att vi inte ville att barnen skulle ändra deras naturliga lekbeteende. Holme och Solvang (1997: ) skriver om hur observationspersoner kan ändra sitt naturliga beteende genom att veta att man observerar dem, på så sätt kan en dold observation bidra till mera. Holme och Solvang (1997:110) fortsätter med att skriva att observationer ställer stora krav på forskaren för att de ska kunna se, höra och fråga för att få tag på det som egentligen sker. Med hjälp av denna metod kan man fånga nätverkshandlingar och reaktioner som sker mellan gruppens medlemmar i ett socialt system men denna metod är även den metod som sätter störst etiska krav skriver Holme och Solvang (1997:110). 16

17 3.1.3 Urvalsgrupp Intervjuerna är gjorda på tre olika skolor för att få så mycket empiriskt material som möjligt. Med ett 50-tal barn som underlag och även tolv lärare som hjälper oss att svara på frågor som har koppling till de frågor barnen får. Vi intervjuade samtliga barn och samtliga lärare och fick då en bred empiri. Anledningen till att vi har valt tre olika skolor, är att vi har kontakter genom vår verksamhetsförlagda tid, men även en skola där vi varit vikarie på. De tolv lärarna är av olika åldersgrupper och kön, fyra från varje skola för att få en så bra empiri som möjligt från urvalsgruppen lärare. Bell (2006) skriver i sin bok att urvalsgruppen gärna får vara av motsatta kön och det ska vara en jämn balans mellan könen för att urvalet verkligen ska kunna representera. Observationerna gjordes på två av de tre skolorna som vi valt att göra våra intervjuer på. Anledningen till att det bara blev observationer på två av skolorna var för att barnen på andra skolan lekte en lek som lockade oss att observera. Vi tog även beslutet att inte gå tillbaka till den första skolan och göra observationer pågrund av de intervjuerna blev gjordes innan sommaren Genomförande Kontakterna fanns sedan innan genom vår verksamhetsförlagda tid som vi nämnts ovan. Föräldrarna frågades om tillstånd att intervjua och observera deras barn. Föräldrarna informerades att det var frivilligt att delta och informerade även vad informationen skulle användas till och även att det kommer att vara anonymt. Intervjuerna med barnen genomfördes en och en för att varje barns tankar och funderingar skulle komma fram. Intervjuerna med barnen skedde i ett enskilt rum. Även lärarna intervjuades var för sig och de intervjuades också i ett enskilt rum. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ner och analyseras. Efter intervjuerna sorterades informationen och en diskussion genomfördes för 17

18 att se om det fanns en röd tråd att följa i studierna. Intervjuerna gjordes först innan vi gjorde observationerna. Observationerna skedde mestadels på barnens raster men det förekom även tillfällen inomhus under barnens lektionstid. Anledningen till att de flesta observationerna gjordes under rasten var för att barnen var i åldern 7-9 år och har lektioner övrig tid. Under observationerna lades extra vikt vid att uppmärksamma om barnen använde sig av typiska stereotyproller, till exempel flickor skulle ha flickroller och pojkarna pojkroller. 18

19 4 Forskningsetniska övervägande Som forskare måste man tänka på de fyra forskningsetiska principerna, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådets forskningsetiskas principer). Informationskravet innebär att som forskare måste du informera de personer som skall intervjuas eller observeras om vad din forskning går ut på. Dock måste du inte delge all information och Bell (2006) skriver i sin bok att forskare får undanhålla information som inte gör intrång på privatliv, kondfidentitalitet, samtyckeskrav eller säkerhet för de inblandade. Vi kommer att informera pedagogerna om syftet till vår studie i god tid och även delge barnen vad intervjuerna kommer att handla om. Samtyckeskravet innebär att forskare måste få godkänt från intervjupersonerna att de frivilligt blir intervjuade. Ejvegård (2003) skriver i sin bok att det är förbjudet i så gott som i alla länder att forska om en människa utan dess samtycke. Vi kommer att informera pedagogerna om vad vi ska intervjua och har även bett om samtycke från barnen och lärarna. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om de personerna i en undersökning skall hållas sekretessbelagda och detta innebär att vi inte får lov att avslöja namn eller något som kan göra så att personen blir identifierad. Vi har inte använt oss av skolans namn eller i vilken kommun skolan ligger i. Vi har endast benämnt barnen som pojke eller flicka och på så sätt skyddar vi deras identitet. Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. (Vetenskapsrådets forskningsetiskas principer) 19

20 Nyttjandekravet innebär att all information som forskaren får fram genom intervjuerna får endast användas till undersökningen. Detta kommer vi att arbeta med genom att endast använda oss av information som kommer fram till denna studie. Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda. (Vetenskapsrådets forskningsetiskas principer) 20

21 5 Resultat 5.1 Filmer Den Lilla Sjöjungfrun Den lilla sjöjungfrun handlar om Ariel som är en ung sjöjungfru som bor tillsammans med sin pappa Kung Triton och hennes fem systrar. Ariel har sin bästa kompis i guppyn Blunder som är med på alla hennes äventyr. Ariel har hängande i hennes stjärtfena kungens betjänt krabban Sebastian som fått ansvar för att vakta henne. Ariel är väldigt intresserad av livet ovanför ytan och vill veta hur det är att vara människa. Kung Triton förbjuder Ariel att vara ovanför ytan och vill att hon ska stanna nere i havet. Ariel räddar prins Eric från att drunkna efter en båtolycka och blir kär i Eric. Ariel blir ovän med sin pappa om Eric och vänder sig då till sjöhäxan Ursula som lovar att hjälpa Ariel. Persson (2000:105) skriver att barnkulturen ger barnen möjlighet att uppfatta vad det innebär att vara barn och den kombinationen av kön, klass och ras i samhället. Barnkulturen har försummats i den tecknades värld men den ger en uppfattning av kunskap, värdering och vad det innebär att vara medborgare. Barnkulturen bidrar också till att barnen ska komma ihåg sin egen identitet, den påverkas av media. Han forsätter sedan med att skriva att dagens populärkultur inom media lägger en grund för barnens lärande. Jag gillar Ariel för hon är duktig på att simma och jag kan inte men lär mig av att titta på Ariel. (Flicka 8 år). Flickan menar ovan att hon lär sig att simma genom att titta på Ariel och Persson (2000) menar att barnen lär sig genom media. Rönnberg (1999:123) skriver att Kung Triton förbjuder Ariel till att gå upp till ytan och så länge hon bor i hans hav ska hon lyda hans regler. Evenshaug och Hallen (2001:223) skriver att föräldrar som anser att barn är passiva mottagare och som använder sig av direktiv, förbud och andra former för inlärning inte bidrar lika mycket till barnets kognitiva utveckling. Persson (2000:118) skriver att Ariel utkämpar en strid mot sin pappas kontroll och hennes enda önskan är att få utforska den mänskliga världen. Rönnberg (1999:125) 21

22 skriva att flickorna gärna vill bryta ut från hemmet vid tidig ålder och Ariel måste välja mellan sin pappa eller Eric. Flickorna har lättare för att frigöra sig från föräldrarna än vad pojkarna har fortsätter Rönnberg (1999). Föräldrarnas roll i barnets identitetutveckling spelar stor betydelse, föräldrar måste låta barnen utvecklas på sitt eget sätt precis som Triton gör senare i filmen Lejonkungen Lejonkungen handlar om Simba som är en tuff liten lejonunge som inte tror någon eller något kan skada honom. Simba är ett kungabarn, pappa Mufasa är överbeskyddande och försöker lära sin son vad det innebär att ta hand om ett rike. Simba har sin bästa kompis i en lejonunge i samma ålder vid namn Nala. Pappa kungens betjänt Zazu följer honom i hasorna för att hålla honom ifrån problem. När pappa Mufasa blir dödad av sin bror Scar flyr Simba bort från riket och möter då vårtsvinet Pumbaa och surikaten Timon och växer upp i ett liv med hakuna matata som innebär inga bekymmer. Ward (2002:15) skriver att Simba gör allt tväremot vad hans pappa säger för att Scar hans farbror säger att bara de modigaste lejonen vågar sig dit. Simba gör det fast han vet bättre. Hon fortsätter att efter Mufasa dött ger sig Simba av för Scar säger att det är hans fel och att han inte ska återvända. Då träffar Simba, Timon och Pumba och lever som en fri själ. Tills han springer in i Nala och hon får Simba att inse att han måste ta sin plats som kung. detta hjälper den mystiska Rafiki till med. Jag gillar Simba för han är modig som vågar slåss mot Scar och blir kung. (Pojke 6 år). Jack Zipes (1997:92 94) menar att i alla tecknade Disneyfilmer från Snövit till Lejonkungen så har handlingen alltid varit att den förtryckta hjältinnan måste räddas av modig prins och det han vill få fram är att budskapet i dessa filmer är att den manliga individen är bäst och starkast. Persson (2000:12 121) skriver att alla ledarna i kungariket är män och detta bidrar till att självständighet och ledarskap är knutet till männen medan kvinnorna är underordnade och där finns inga starka och självständiga kvinnor. Lilla Simba 22

23 vill stå på sina egna ben medan pappa håller honom hårt, men när pappa dör så blir Simba självständig och utvecklas till ett stort starkt lejon. 5.3 Könsstereotyper då och nu Med stereotyper menar vi oftast att man har en föreställning om en person eller grupp baserat på en fördom, som man inte bryr sig om att kontrollera sanningshalten i. Stereotyper kan vara positiva eller negativa, de kan förstärka eller förminska ett beteende. Stereotyper handlar inte bara om personer. En händelse, en institution kan också bli en stark förenklad bild. (Maria Edström 2006:36) Läraren Annie berättar i sin intervju hur hon uppfattar att många av Disneys filmer följer de traditionella könsstereotyperna. Kvinnan ska vara liten och svag medan mannen ska vara stor, stark och full av makt. Barnen bekräftar detta genom att berätta hur flickorna tycker om prinssessorna för de är söta och snälla medan pojkarna tycker att prinssessorna är barnsliga och de mycket hellre vill vara superhjältar som är stora och duktiga. Rönnberg (1999:156) bekräftar Annies uppfattning av Disneys könsstereotyper genom att skriva att kvinnan även ska vänja sig vid att bli omhändertagen istället för att bli starka och självständiga. Hon skriver även hur mannen ska vara rikare, starkare och mäktigare än kvinnan. Så länge vi lär ut att flickor är svaga och själva inte kan strida vid männens sida, eller ger dem komplimanger för deras utseende, fixerar vi deras hedoniska maktberoende och deras avhängighet av beskyddande män. (Rönnberg 1999:156). Persson (2000:121) håller med Rönnberg (2006) om hur stela könsstereotyperna är i de olika Disney filmerna, han skriver att männen ses som makt och kvinnan som underordnad. Edström (2006:15 16) håller med Rönnberg (2006) när hon skriver att kvinnan är underordnad och mannen ska ha normens hierarki. Evenhaug och Hallen (2001:286) skriver i sin bok att barnen ser på tv och fångar upp information om hur respektive kön uppför sig, utifrån detta så skapar barnen regler om hur pojkar respektive flickor ska bete sig. Evenshaug och Hallen (2001) fortsätter med att 23

24 skriva att barnen håller hårt vid dessa regler i början och det råder nolltolerans när ett barn bryter mot de traditionella mönstren, men med tiden så börjar stereotyperna blir med flexibla och barnen börjar kombinera de manliga och kvinnliga könsstereotyperna. Normerna när det gäller hur en flicka respektive pojke ska vara har inte förändrats mycket genom åren. Som läraren ovan berättar så uppfattas Disney som att följa väldigt traditionella könsstereotyper och detta bekräftas även av Rönnberg (1999/2006). Händelse 1: Ninnie sitter och leker med sina bilar på golvet inne i bilrummet. In kommer Marcus och Arne. Pojkarna sätter sig på knä på golvet och Marcus rycker ena bilen ur handen på Ninnie och ropar högt: Du får gå ut här ifrån och leka någon annanstans för nu ska vi ha bilarna. Ninnie godtar inte att pojkarna beter sig så och drar tillbaks bilen och höjer rösten till dem och säger: Jag får också lov att leka med bilarna här inne och jag var här först. Ward (2002:35,70,109) håller inte med föregående författare (Persson 2000) och till viss del Rönnberg (1999/2006), för att hon skriver i sin bok Mouse Morality om att det även finns starka kvinnor i Disneys filmer och nämner där tre kvinnor, Esmeralda som vågar slåss för rättvisa och för sin självständighet, Pocahontas som offrar sitt liv för rädda John Smith när fadern ska döda honom och Mulan som tar sin pappas plats i kriget för hennes pappa är gammal och sjuk. Flickor kan gå emot de traditionella stereotyperna men ändå fortsätta med att vara flicka och ändå bli älskade och accepterade men måste även tro på sig själva och vara villiga att arbeta för sina mål fortsätter Ward (2002). Rönnberg (1999:156) håller med Ward (2002) om att det finns starka kvinnor och även hon nämner Mulan. Mulan vill inte veta sin plats utan intar sin plats i stridens fält och om vi ska ha några soldatar ska det vara av bägge könen eller inga alls fortsätter Rönnberg (1999). Läraren Per-Gustav bekräftar det som skrivs i teorierna genom att berätta att i de äldre filmerna var det mer traditionella stereotyper medan i de nyare börjar flickorna ta mer plats och är starkare och mer självständiga Per-Gustav nämner även Esmeralda, Belle, Mulan och Pocanhontas och tycker att dagens småflickor ska använda sig av dessa starka kvinnliga figurer som sina förebilder. Enligt Per-Gustav så börjar kvinnorollen att ändra sina 24

25 karaktäriska drag, genom att börja ta mer plats och kvinnan vågar även stå för vad hon tycker. Jag gillar prinssessor för att dom är fina (Flicka 6 år) Nikolajeva (1998:64) skriver hur flickor ska vara snälla och väluppfostrade. Flickorna ska ha bra koll på ekonomi och vara försiktiga av sig. Hon forsätter sedan med att påpeka att kvinnan ska vara motsatsen till mannen. Det mannen är ska inte kvinnan vara. Edström (2006:49) skriver hur kvinnan är underordnad och får mindre plats till exempel inom Sveriges riksdag, det är endast 45 % kvinnor i riksdagen och övriga är män. Evenhaug och Hallen (2001:284) skriver att kvinnor är sociala, påverkningsbara och ologiska, men samtidigt skriver de att oavsett om det är en pojke eller flicka så behöver båda könen social stimulans. Evenhaug och Hallen (2001:285) forsätter sedan med att skriva att flickor inte får vara aggressiva och ska vara känsliga för andras behov. Evenhaug och Hallen (2001:289) skriver att flickorna utvecklar ett behov efter pappan som gör att flickan blir mer kvinnlig och att flickan gärna håller sig vid sin mammas sida för att flickan kan identifiera sig med och efterlikna mamman. Evenhaug och Hallen (2001:286) skriver att flickor gillar att leka med dockor och hjälpa mamma med matlagning samt städning. Rönnberg (2006:310) skriver att flickorna har ett behov av att ha en hög status genom fina och dyra kläder, dyra fritidsaktiviteter till exempel ridning. Flickorna behöver känna sig bekräftade av sina kamrater och behöver ha föräldrar som låter flickorna vara fria och ha möjlighet till föräldrafritt. Persson (2000:121) håller med ovanstående författare med att skriva att Disney inte kan framställa starka och självständiga kvinnor eftersom det inte skulle fungera i det verkliga livet. På grund av att det som händer i värkliga livet hade inte sålt så bra som om det hade blivet en Disney film. Utifrån intervjuerna med flickorna i båda åldersgrupperna så nämner de flesta flickorna någon av prinssessorna som sin favoritfigur och anledningen till att de gillar just prinssessorna kan vara att de är vackra, snälla och hjälpsamma. Läraren Per-Gustav berättar att flickorna gillar det rosa och prinsessiga, de vill gärna ha prinsessklänningar och vackra håruppsättningar. Jag gillar Tarzan för jag tycker att han är cool. (Pojke 8 år) 25

26 Persson (2000:120) skriver att pojkarna framstår som självständiga och ledare med höga sociala positioner. Han fortsätter sedan att skriva att Disney vill få mannen att framstå som maktbenägen. Rönnberg (2006:309) skriver att pojkarna har ett ansvar att sätta en cool status på saker, en pojke ska vara häftig, och bära rätt kläder och gärna äga en skateboard eller liknande. Hon fortsätter sedan att skriva att pojkar ska trotsa vuxna, bli tillrättavisade och hamna i bråk för att uppnå en högre status. Evenhaug och Hallen (2001:287) skriver att pojkar får en högre status i samhället och att föräldrarna blir oroliga om inte en pojken beter sig som en typisk pojke. Pojkar får inte vara feminina av sig utan ska vara tuffa och coola. Evenhaug och Hallen (2001:287) fortsätter med att skriva att pojkar gärna väljer bilar eller båtar som leksak och gärna hjälper pappa. Pappor säger gärna pojkar är pojkar. I intervjuerna med pojkarna berättar de att de gillar att leka med bilar. Deras favoritfigur är Blixten McQueen eller Buzz Lightyear och anledningen till att pojkarna dras till dessa är till exempel att de är coola, tuffa, snabba och kan skjuta. Lärarna bekräftar det pojkarna berättar genom att utrycka sig att pojkarna gillar grabbiga saker och det ska vara coolt och häftigt. Nikolajeva (1998:65) bekräftar det pojkarna och lärarna sagt i intervjuerna för enligt henne ska pojkar vara just coola, häftiga, starka, tävlande och självständiga. Nikolajeva (1998:65) fortsätter att skriva att pojkar ska vara busiga och äventyrliga som till exempel Emil i Lönneberga. Jag gillar inte häxan i Törnrosa för hon är elak och gör elaka saker. (Flicka 6 år) Rönnberg (1999:117) skriver att skurkar i Disneys filmer är 50:50 när det gäller om det är en kvinnlig eller manlig skurk. Hon forsätter sedan att skriva att männen har ett speciellt utseende när han är elak, antigen är de tjocka, fula och grova eller så är de magra och förfinade och har ofta sin rival av samma kön. De kvinnliga skurkarna är fula, frånstötande och tjocka och precis som de manliga har de en rival av samma kön som de själv. Ward (2002:43) skriver att Disneys filmer och sagor ger en tydlig bild på vilken figur som är god eller onda. Det syns tydligt och publiken kan direkt peka ut vilken som är god och vilken som är ond just på grund av deras utseende. Hon fortsätter att skriva att de onda rollfigurerna kopplas till svart. De har till exempel svarta kläder eller svarta ögon. Ward 26

27 (2002) skriver även att det är viktigt att publiken måste se skillnaden mellan rätt och fel och gott och ont, linjen mellan dem är hårstunn. Lärarna berättar i sina intervjuer att barnen inte tycker om de som är elaka i Disneys filmer för de ser läskiga och hemska ut. Barnen säger samma som lärarna i denna fråga. De gillar inte rollfigurerna som är elaka just eftersom de gör elaka saker. Barnen nämner inte att det är just en kvinnlig eller manlig skurk utan skurkar allmänt. Barnen och lärarna bekräftar det som Ward (2002) skriver att det är lätt för publiken att se skillnad på vilken rollfigur som är elak eller god. 5.4 Hjältar och prinsessor Jag gillar Buzz Lightyear för han skjuter laser mot elakingarna. (Pojke 6 år) Pojke 6 år uttrycker sig att det är tufft att skjuta laser på de elaka i filmen. Rönnberg (1999:42) skriver i sin bok att pojkar gärna identifierar sig med hjältar på grund av att hjältarna får slåss med drakar, monster och jättar med mera. Läraren Bitte berättar att pojkar gärna identifierar sig med coola och tuffa hjältar som slåss för att vinna mot de onda. Evenshaug och Hallen (2001:284) skriver att pojkar är mer aktiva och aggressiva av naturen och gärna leker bråkiga lekar där de får lov att slåss på låtsas. Pojkar leker gärna krigslekar och gör vapen av pinnar och annat material som finns i naturen. Pojkarna intar då en roll som hjälte. Jag gillar Rapuzel för hon har långt vackert hår. (Flicka 8 år) Flicka 8 år nämner att hon gillar Rapuzel för hon har ett långt vackert hår. Flickan tar sig då i håret och säger att hon vill ha lika långt hår som Rapunzel. Läraren Sven berättar för oss att flickor gärna leker lekar där de är prinssessor. Loekarna kan gå vilt till både språkligt och fysiskt. Det finns nästan alltid en ledare som bestämmer vad och vem de olika flickorna ska vara fortsätter Sven. Flickor identifierar sig med prinssessor och hjältinnor som då använder sig av verbala och psykisk konflikt med kvinnor eller sig själv. Inom gräl, avund och bråk och flickorna brottas ofta med den negativa spegelbilden eller den kvinnliga konkurrenten som är relativt lik dem själva fortsätter Rönnberg (1999:42). Flickor tillbringar mycket tid i docken där 27

28 de klär ut sig till olika prinssessor och återspelar Disneyfilmerna. Docken är ett rum där barnen har ett litet kök, docksängar, dockvagnar, dockor men även utklädnads kläder. Jag gillar Tingeling för att hon hjälper djuren. (Pojke 6 år) Jag gillar Simba för han är modig. (Flicka 8år) Genom intervjuerna kom det upp svar som avvek från de övriga. Pojkar som gilla det typiska flickiga och flickor som gilla det typiska pojkiga. Läraren Sven berättar att det finns några undantag bland barnen, barn som gillar det som är utöver det normala. Pojkar gillar att leka med dockor, klär ut sig i prinsesskläder och flickor är med pojkarna i krigslekarna och det är väldigt roligt att se uttrycker sig Sven. Rönnberg (1999:44 45) skriver att pojkar kan mycket väl ha stort utbytte av sagor som Askungen, Tingeling och Trassel medan en flicka kan få utbytte av Djungelboken, Lejonkungen och Peter Pan där det är en pojke som har huvudrollen respektive flicka. Rönnberg (1999:45) fortsätter med att skriva att det handlar om identitetskapande lika mycket som att avgränsa sig från det motsatta könet, det vill säga att man ser de olikheter mellan sig själv och andra men samtidigt se likheterna. 28

29 5.5 Rädslan för det annorlunda Händelse 1: Fyra flickor leker i docken och börjar plocka fram kistan med kläder till teater. Flickorna tar på sig varsin klänning som prinsessorna i Disney har på sig. En pojke kommer in och tar på sig den sista klänningen och frågar om han får vara med i leken. Flickorna tittar på honom och säger men du kan inte vara prinsessa för du är en pojke. Läraren Björn uppfattade händelsen och gick in och försökte få flickorna till att godkänna att pojken ville testa att vara prinsessa. Margareta Rönnberg (2006:68) skriver att flickor och pojkar är två olika arter och de ska helst hållas åtskilda och inte blandas. Rönnberg (2006:68) fortsätter sedan att barnen föds med de kunskaper som vuxna saknar. Dessa är fantasi, lekfullhet, spontanitet, öppenhet och tillit. Evenhaug och Hallen (2001:287) skriver i sin bok att det är okej om flickor vill testa på pojksaker och bli en pojkflicka men om en pojke visar intresse för flicksaker och visar upp sin feminina sida blir personer kring barnet oroliga. Magnus Persson (2000:127) skriver utifrån Henry A. Giroux hur viktigt det är för barnen att lärarna stimulerar barnens fantasi och producerar en chans till identitetsformer utifrån barnens behov, önskningar och erfarenheter. Jag gillar inte tjejfilmer för tjejerna ser på dom (Pojke 6 år). Läraren Björn berättar att det är ganska ovanligt att pojkarna vill vara med och leka prinsessa men i de fallen när det sker så måste jag eller mina kollegor tillåta och bidra till stöd så att pojken får testa på. Björn fortsätter sedan med att berätta att Disneys bild av det kvinnliga och manliga är så olika. Kvinnor ska vara små och svaga medan män ska vara stora och starka, jämför man det med Astrid Lindgren så ser man en annan bild då Astrid vill få flickorna att framstå som starka och modiga. Slutligen har vi konflikter av typ person mot sig själv, kanske den mesta sofistikerade, som skildrar en inre strid, ett moraliskt val eller dilemma. (Maria Nikolajeva 1998:34). 29

30 Rönnberg (2006:119) skriver i sin bok att barn påverkas av många olika faktorer men inte minst av omgivningen, barnets kamrater och föräldrar. Persson (2000:105) håller med Rönnberg (2006:119) om hur viktigt det är för barnen att få en chans att skapa sin egen identitet genom att skapa en uppfattning om vad det innebär att vara ett barn. Han fortsätter sedan med att det är viktigt att barnen lär sig värderingar och kunskap i skolan. Barnen har olika sätt att hitta fram till sin identitet. Barnen behöver träffa på olika roller att inta. Olika personer påverkar barnen på olika sätt. Evenshaug och Hallen (2001:311) skriver att den kognitiva utvecklingen har en viktig roll i identitetutvecklingen där barnen ska ha möjlighet att testa på olika möjligheter, val och värderingar men även kunna resonerar kring dem. Stereotyper finns överallt kring barn såsom vuxna och om något barn överraskar med att göra något annorlunda som pojken i händelsen så bidrar det till en fråga hos de andra barnen../../. Framhåller att denna genuspedagogik inte insett att termen genus innebär ett teoretiskt paradigmskifte. Det problematiska är att pedagoger utifrån föråldrade könsrollsteorier far land och rike kring och propagerar för att driva ut dålig manlighet ur pojkarna och dålig kvinnlighet ur flickorna och sedan ska förhoppningsvis i barnen enbart det goda hos mänskligheten återstå. (Margareta Rönnberg 2006:298) Rönnberg (1999:219) skriver att Disneys filmer vill visa upp hemska föräldrar i roller som monster, drakar och häxor medan de även vill vissa de idealiska goda i roller som gudmödrar, feer, trollkarlar och änglakvinnor. Hon fortsätter sedan genom att skriva att barnen kan känna igen sig i de olika rollerna och på sätt bearbeta sina privata och personliga händelser som skett till exempel inom familjen. I intervjuerna med barnen så berättar den ena flickan Lena att hon inte gillar att någon är elak mot någon annan. Man ska vara en bra och snäll kompis annars är man ingen person man tycker om. Läraren Annie har lagt märke till bland annat hos barnen att när ett barn gör saker som de inte anser, passade in till exempel stör i samlingen, knuffar någon eller något annat annorlunda beteende så kan detta bidra till att barnet blir lämnad utanför gruppen. Barnen måste följa normer för att passa in i gruppen. 30

31 5.6 Lek inom Disney På frukostrasten efter att vi gjort intervjuer med barnen i förskoleklassen så gick en grupp på fyra barn ut, en pojke och tre flickor. Händelse 1: Flickorna går upp på scenen som finns på skolgården och börjar dansa och vi hör hur den ena flickan säga jag är Askungen. De andra två fyller snabbt på med att inta rollen som Törnrosa och Snövit. Pojken sitter och tittar på men snart går ena flickan bort till pojken och frågar om han vill vara med och leka för de behöver en modig prins. Margareta Rönnberg (2006:169) skriver att barn inte ser vilka videofilmer som helst utan de som är mest leklika, inte allvarliga och filmerna förväntas att vara roliga. Lek lika lekar menas att filmerna skall vara roliga, äventyrliga och underhållande så att barn kan använda sig av det i leken. Yngre barnen leker gärna samma lekar upprepade gånger men ändra roller, händelser och förnyar manuset och improvisera lekhandlingen fortsätter Rönnberg (2006). Måns som är lärare i förskoleklassen berättar för oss att barnen gärna använder sig av de nya Disneyfilmerna i leken. Måns fortsätter sedan berätta att ibland är det blandat mellan könen och ibland så leker bara tjejer respektive killar för sig. Rönnberg (2006:170) fortsätter att skriva att barnen kan relatera till hur figurerarna ser ut genom deras klädsel, manér och formelfraser som sång och uttryck som lätt får igång lekar. Barnen använder sig av det som de upplever och tar med sig in i sina lekstunder tillsammans med sina kamrater. Händelse 2: Tre pojkar rusar runt på gården och låter högljutt. Ena pojke hoppar upp på en bänk och utropar jag är vinnaren av racet, Blixten MacQueen vann än en gång. Andra pojken utropar argt du kan inte vara Blixten MacQueen för du fuskar på banan, så du måste vara Chick Hicks. Läraren Lisa berättar att barnen inte uppskattar fusk eller att figurerna är elaka mot varandra. Lisa fortsätter sedan med att berätta att i filmen Bilar så tror hon att barnen inte gillar Chick Hicks för att han fuskar medan flickorna inte gillar till exempel den elaka 31

32 styvmodern i Askungen. Rönnberg (2006:141) skriver att regler skall följas inom leken eftersom deltagarna är inbäddade i ett system som behöver reglerna för att separera aktiviteterna från vardagslivet. Rönnberg (2006: ) fortsätter med att skriva att det är viktigt att leksignalerna fungerar i regellekar mellan deltagarna. Under intervjuerna så var där ett fåtal barn som nämner att de inte gillar att man fuskar eller är elaka mot varandra när man leker. Ena pojken (6 år) nämner hur Chick Hicks i filmen Bilar fuskar på banan och gör så att Kungen kör av vägen så han blir skadad och så gör man inte. Hon skriver att leksignaler kan vara blickar, skratt, maskor, lekdräkter eller särskilda kroppsställningar. Leksignalerna är en stor roll inom barnens lek och fungerar inte leksignalerna som de ska kan detta bidra till en konflikt. 32

33 6 Slutsats och diskussion 6.1 Hur talar och relaterar barn och lärare till könsstereotyper inom Disney? Barn kan relatera till Disneys sagor genom att de kan hitta sig själv i figurerna. Det finns alltid en karaktär som passar något barn. Rönnberg (1999) skriver att flickor har lättare att frigöra sig från sina föräldrar medan Ward (2002) skriver att Nala ur Lejonkungen inte är en självständig kvinna utan följer Simba hela vägen. Vi håller med Rönnberg (1999) om att flickor är självständiga eftersom Nala i Lejonkungen är självständig för det är hon som letar mat när Scar har tagit över lejonklippan. En man som viker av när det gäller den manliga normen är Flynn Rider ur filmen Trassel. Flynn Rider framstår först som modig och stark men visar sig ha en svag när det gäller hans utseende på efterlysningsbilderna, där Flynn Rider uttrycker sig att de får aldrig min näsa rätt. Efter att busarna i filmen räddat honom och han landar på hästen Maximus så säger han till hästen Kom du tillbaks för mig? Tack. Flynn Rider visar en mjukare och mer känslomässig sida. En fråga som dök upp när vi läst Rönnberg (1999) respektive Ward (2002) var är verkligen pojken det starka könet? Eller är barnen mer jämnlika än vad de blir sedda som? En av flickorna som var med i våra intervjuer berättar att hon lär sig att simma genom att titta på Ariel och vi tror mycket väl att barn kan lära sig av att se på film eller tv. Barn plockar upp information från olika ställen, till exempel från tv, tidningar, filmer, skolan men även mycket från föräldrarna. Denna information hjälper barnen att veta hur man ska uppföra sig men även så lär sig barnen hur pojkar och flickor ska vara plus att det är okej för flickor att testa på pojksaker och pojkar får lov att testa på flicksaker. Som läraren ovan berätta så är det lärarnas ansvar att hjälpa barnen om de vill testa på. Att pröva nya saker, få nya erfarenheter men att inte behöva tänka på om det är normalt. Lärarna måste ge barnen möjligheter att forma sin identitet efter deras behov, drömmar och önskemål. 33