Det här är grunderna i AutoCAD. Genomgången är anpassad för PC, men alla funktioner vi går igenom här finns förstås även på Mac.

Transkript

1 AUTOCAD Det här är grunderna i AutoCAD. Genomgången är anpassad för PC, men alla funktioner vi går igenom här finns förstås även på Mac. Bli inte förskräckt av antalet sidor: Jag gissar att ungefär 70 % av innehållet är exempelbilder. Tonvikten ligger på 2D-ritningar eftersom det nog är det viktigaste i AutoCAD. Om du funderar på något, hör av dig till mig på: mats.holmgren@svefi.net Innehållsförteckning (klicka på den rubrik du vill gå till) Ny ritning... 3 Spara ritning... 4 Öppna en ritning... 5 Ångra... 6 Ställ in hjälpknapparna... 7 Gör en egen mall Ljust färgschema för dina ritningar KOMMANDON: Hur du skriver dem REGEN: Fixa buggar SELECTION PREVIEW: Få linjer att reagera när du pekar på dem PLOT: Skriv ut din ritning PLOT: Spara din ritning som en JPG-bild LINE: Skapa linjer CIRCLE: Skapa cirklar ARC: Skapa bågar PAN: Flytta ritningen ZOOMA: Titta närmare på olika vis MOVE: Flytta saker i din ritning ERASE: Radera saker ur din ritning COPY: Kopiera saker FILLET: Skapa rundade hörn FROM: Ange ett verktygs startpunkt FROM: Ange startpunkt både sidledes och höjdledes samtidigt POLYLINE: Skapa sammanhängande former POLYLINE OCH OFFSET: Skapa kopior runt former POLYLINE: Explodera polylinjer POLYLINE: Gör vanliga linjer till polylinjer HATCH: Skapa mönster REVISION CLOUD: Molnformer TEXT: Skriv text i dina ritningar POINTS: Skapa punkter MEASURE (Draw): Skapa punkter med jämna mellanrum... 80

2 DIMENSIONSLINJER: Infoga måttlinjer i din ritning DIMENSIONSLINJER: LINEAR, för raka streck DIMENSIONSLINJER: RADIUS / DIAMETER, för cirklar DIMENSIONSLINJER: ARC LENGTH, för bågar DIMENSIONSLINJER: ALIGN, för lutande linjer MULTILEADER: Informationspilar i ritningen MULTILEADER: Skapa enskilda pilar MULTILEADER: Skapa flera pilar kopplade till samma text MULTILEADER: Radera en pil ur en Multileader MULTILEADER: Justera Leader-pilars textrader MEASURE (Utilities): Mät längd och avstånd, radie, vinkel, area och volym MEASURE (Utilities): Distance, mäter raka linjer MEASURE (Utilities): Radius, mäter radie/diameter på en cirkel MEASURE (Utilities): Angle, mäter vinkeln på en båge MEASURE (Utilities): Area, mät arean på en form som består av vanliga linjer MEASURE (Utilities): Area, mät arean på en komplicerad form MEASURE (Utilities): VOLUME, mät volymen i en form SCALE: Ändra storlek på markerade saker TRIM: Radera bitar av linjer TRIM, LINE OCH ARC: Gör en dörr TRIM OCH LINE: Gör ett fönster (2D) ROTATE: Rotera linjer ROTATE: Rotera med klick ROTATE: Rotera med klick i mindre vinklar ROTATE: Gör en skev linje vinkelrät ROTATE: Rotera med grader ROTATE: Ställ om ritningens vinklar EXTEND: Förläng en linje på rätt sätt ARRAY: Multikopiera ARRAY: Ändra utseende på din array ARRAY: Ersätt kopior i en Array-grupp ARRAY: Cirkelformad multikopiering ARRAY: Upplös en Array-grupp BLOCK: Bitar du kan spara och återanvända i andra ritningar BLOCK: Spara ett block BLOCK: Ladda in ett block i en ritning BLOCK: Explodera ett block GROUPS: Samla dina linjer i grupper GROUPS: Lägg till i en grupp GROUPS: Ta bort ur en grupp LAYERS: Lager som låter dig sortera linjer i olika behållare LAYERS: Skapa nytt lager LAYERS: Placera linjer i ett lager LAYERS: Radera ett lager och allt dess innehåll LAYERS: Radera ett lager utan att dess innehåll försvinner PROPERTIES: Ge linjer färg, typer och tjocklekar PROPERTIES: Använd Properties-fönstret för snabba utseendeändringar

3 Ny ritning För att skapa en ny ritning, klicka på AutoCAD-knappen uppe till vänster. Klicka på New. Nu får du välja en mall ritningen ska baseras på. Välj en mall standard är Acadiso och klicka på OK. (Men om du gjort en egen mall du hellre baserar din nya ritning på väljer du förstås den.) En ny ritning öppnas, baserad på mallen du valde.

4 Spara ritning För att spara din ritning klickar du på AutoCAD-knappen uppe till vänster. Klicka på Save As. Nu får du spara ritningen där du vill ha den. Spara den med filtypen Drawing (.dwg). Observera: Om du tänker importera en AutoCAD-ritning i SketchUp Pro behöver du spara AutoCADritningen i formatet AutoCAD 2010/LT2010 Drawing (*.dwg).

5 Öppna en ritning För att öppna en sparad ritning klickar du på AutoCAD-knappen uppe till vänster och väljer Öppna. Klicka på filen du vill öppna och klicka på knappen Open.

6 Ångra Du kan ångra det du senast gjorde genom att hålla ned tangenten Ctrl och trycka på Z. Du kan även ångra genom att klicka på den vänsterpekande pilen allra högst upp vid programmets högra hörn. Om du klickar på den högerpekande pilen stegar du fram istället, ifall du råkade ångra för långt bakåt.

7 Ställ in hjälpknapparna Du hittar hjälpknapparna allra längst ned. Jag går igenom hur jag själv brukar ställa in knapparna. Dessa är alltså bara tips på hur jag själv brukar ha det, du får själv välja om du vill göra annorlunda. 1. Infer Constraints. Av. Kommer ihåg vad du angav när du skapade linjer. 2. Snap Mode. Av. Får pekaren att snärta mellan punkterna i ett rutnät. 3. Grid Display. Av. Hör ihop med Snap Mode, ovan. Visar/gömmer rutnätet. 4. Ortho Mode. Användbar. Tvingar linjerna att bli vinkelräta. Överraskande användbar. Om du bara (eller mest) ska rita linjer som går rakt åt sidorna eller uppåt/nedåt kan du med fördel använda Ortho Mode. Då kan du inte rita snett hur fel du än försöker göra. Ha alltid igång antingen Ortho Mode eller Polar Tracking. 5. Polar Tracking. Användbar. Vanligare än Ortho Mode, ovan. Känner av om din linje är på väg att bli vinkelrät och visar då detta i form av en streckig hjälplinje. Polar Tracking kan även ställas in så den känner av t ex 45 lutning på linjerna genom att högerklicka på knappen, välja Settings, ställa in rutan Increment Angle på 45 (eller vilket annat gradvärde som passar) och klicka på OK. Då kommer verktyget att känna av inte bara de vanliga vinkelräta linjerna utan, i det här fallet, även 45 lutning. 6. Object Snap. På. Känner av olika punkter på linjerna du skapat, t ex ändpunkter och mittpunkter, vilket underlättar när du t ex skapar nya linjer du vill fästa vid gamla. Du kan ställa in vilka delar av linjerna programmet ska känna av genom att högerklicka på knappen, välja Settings, och bocka för de linjedelar du vill att programmet ska känna av. 7. 3D Object Snap. Användbar. Känner av punkterna på linjer och ytor när du arbetar med din ritning i 3D-läge. Observera att detta även kan orsaka problem om du vill placera en sak på ett visst ställe i 3D-vyn men en yta eller linje ligger för nära: Om 3D Object Snap är på kan pekaren då börja snärta till mot den linjen eller ytan, vilket försvårar arbetet för dig. I så fall kan du antingen zooma in rejält eller helt enkelt stänga av knappen 3D Object Snap så blir det enklare. Du kan ställa in vilka typer av 3D-punkter som ska kännas av genom att högerklicka på knappen och välja Settings. Vanligast är att åtminstone låta Vertex (hörnpunkt), Midpoint on edge (mittpunkten på en linje), Center of face (mittpunkten i en yta) vara förbockade. Observera att 3D-läget kan bli krävande för datorn, och ju fler typer av punkter programmet ska känna av desto tyngre blir det för datorn. Om du märker att det går segt kan du prova bocka av några av de här rutorna.

8 8. Object Snap Tracking. På. När Object Snap Tracking är på kan du använda olika punkter vid dina linjer för att skapa andra linjer på exakt samma höjd eller bredd i din ritning. Exempel: Jag har gjort en fyrkant och ska skapa en cirkel i dess mitt. Ett sätt att göra detta på är att först se till så att Object Snap (se punkt 6, ovan) är inställd på att känna av linjers mittpunkter (Midpoints). Se sedan till att knappen Object Snap Tracking är intryckt. 1) Jag vill skapa en cirkel i fyrkantens mitt, så jag börjar med att välja verktyget Circle. Sedan pekar jag på den ena linjens mittpunkt (utan att klicka). 2) Jag flyttar pekaren åt sidan, mot fyrkantens mitt. En hjälplinje visas. 3) Jag pekar på en intilliggande linjes mittpunkt (utan att klicka). 4) Jag flyttar pekaren mot fyrkantens mitt. Nu visas båda hjälplinjerna. Då kan jag klicka där de korsas. 5) Nu har jag fäst cirkelns mittpunkt precis i mitten på fyrkanten och kan skapa den som vanligt. 9. Allow/Disallow Dynamic UCS. På. UCS står för User Coordinate System och är namnet på X- och Y-axeln (och Z i 3D-läget). När man arbetar med vanliga ritningar så är ju alltid X och Y åt samma håll, men när man väl börjat skapa 3D-modeller och t ex roterat en modell ett par grader så att den står snett så kommer inte längre de fasta X- och Y-axlarna att vara lika användbara. Genom att låta knappen Allow/Disallow Dynamic UCS vara intryckt kommer AutoCAD att känna av hur varje enskild modell ser ut och automatiskt anpassa X-, Y- och Z-axlarna efter dess utseende. Du ser direkt på pekaren hur axlarna ligger för just den 3D-modell du pekar på. 10. Dynamic Input. På. Får handskrivna koordinater att beräknas från linjens startpunkt istället för från Origo. 11. Show/Hide Lineweight. På. Om du t ex skapat ett lager vars linjer ska vara tjockare eller smalare än standard så behöver du trycka in knappen Show/Hide Lineweight för att se hur de linjerna ser ut. Om knappen är av ser de linjerna ut som alla andra oavsett tjocklek. 12. Show/Hide Transparency. På. Om du skapat ett lager vars linjer ska göras mer eller mindre genomskinliga kommer inte den effekten att visas om inte knappen Show/Hide Transparency är intryckt. 13. Quick Properties. Valfritt. Den här knappen får ett fönster med info om det du markerat att visas.

9 14. Selection Cycling. Valfritt. Om du har flera saker som överlappar varandra i din ritning (även om de ligger i varsina lager) så måste du sikta precis rätt för att kunna välja en av dem. Men om du låter knappen Selection Cycling vara intryckt och klickar på ett område där flera saker överlappar varandra får du istället upp en lista på alla saker i det området. Då kan du peka på de olika valen i listan istället. Det val du pekar på markeras automatiskt i ritningen. När rätt sak markeras kan du klicka så väljs det. På så sätt slipper du försöka sikta rätt direkt i ritningen. 15. Association Monitor. Valfritt. Om du fäst en dimensionslinje på ett något och sedan ändrar på dess storlek på ett sätt som får dimensionslinjen att visa fel mått så kommer linjen automatiskt att ändras för att visa rätt mått. Om du däremot låter knappen Association Monitor vara intryckt kommer inte dimensionslinjerna att ändras automatiskt, utan markeras istället med ett utropstecken. När du klickar på utropstecknet får du ange vad du vill göra med dimensionslinjen: Reassociate (ange nya punkter för linjen) eller Delete (radera linjen). Om du väljer Reassociate så markeras dimensionslinjens startpunkt med en blå fyrkant: Klicka där du vill att linjens första punkt ska placeras. Sedan markeras linjens slutpunkt med en blå fyrkant, och du får klicka där du vill att slutpunkten ska placeras.

10 Gör en egen mall När du ställt in AutoCAD så som du vill ha det (t ex vit bakgrund, rätt hjälpknappar intryckta, med mera) kan du spara inställningarna som en egen mall. När du gör en ny ritning och baserar den på din egen mall kommer alltså den att få de inställningarna från början. För att spara inställningarna som en egen mall, se till att ritningen är tom (om du inte vill ha med dina linjer i mallen). Gå in på AutoCAD-knappen uppe till vänster. Peka på Save As och klicka på Drawing Template. Nu får du spara ritningens inställningar som en mall, med filändelsen.dwt. Spara den i mappen Templates (det är standarddestinationen). Klicka på Save.

11 Klicka på OK i fönstret som dyker upp. Nästa gång du skapar en ny ritning kan du basera den på din egen mall istället för standardmallen acadiso.

12 Ljust färgschema för dina ritningar Många föredrar att ritningarna är vita istället för svarta (eller mörkt grå/blå som de är nu). För att göra ritningen vit, följ de här stegen: 1. Högerklicka var som helst i ritningen. Klicka på Options längst ned i menyn som visas. 2. Klicka på fliken Display. Klicka på knappen Colors till höger i fönstret.

13 3. Klicka på rutan Color uppe till höger. Välj White. 4. Klicka på Apply & Close. Klicka på OK. Nu har ritningen blivit vit.

14 KOMMANDON: Hur du skriver dem Du kommer att få skriva in olika kommandon medan du jobbar med AutoCAD. Ett kommando är ett sätt att aktivera en viss funktion eller ett visst verktyg som ofta inte har någon egen knapp, så man skriver bara in den funktionens namn och trycker på Enter. Innan du skriver in ett kommando behöver du oftast se till att inget verktyg är valt, annars får du antagligen upp ett felmeddelande istället. För att stänga av ett verktyg kan du enklast bara trycka på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* längst ned på skärmen. Då kan du skriva in kommandot. Du behöver inte klicka någonstans för att skriva ett kommando, utan det är bara att börja skriva på tangentbordet. Jag skriver kommandons namn med stora bokstäver i den här texten, t ex REGEN, men det spelar ingen roll: Små bokstäver går lika bra. REGEN: Fixa buggar Det kommer att hända att det lämnas kvar skräprester när du skapar eller flyttar saker. Det kommer även att hända att zoom-funktionen fastnar så du inte längre kan zooma in eller ut. Detta är en återkommande bugg i AutoCAD som kan lösas såhär: 1. Tryck på Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandoraden. 2. Skriv REGEN (eller bara RE) och tryck på Enter. Nu ska skräpet ha försvunnit och zoomstoppet upphört. Så fort något verktyg slutar fungera fast du vet att du gör rätt så kommer REGEN med största sannolikhet att fixa det.

15 SELECTION PREVIEW: Få linjer att reagera när du pekar på dem Har linjerna i ditt AutoCAD slutat att lysa upp när du pekar på dem? Då kan du skriva kommandot SELECTIONPREVIEW och trycka på Enter. Skriv sedan 1 och tryck på Enter. (Funktionen kan vara antingen av, vilket är 0, eller på, vilket är 1.) Nu ska linjerna reagera när du pekar på dem.

16 PLOT: Skriv ut din ritning För att skriva ut din ritning (eller delar av den), klicka på AutoCAD-knappen högst uppe till vänster och klicka på Print. Fönstret Plot Model öppnas. Här kan du göra en mängd olika inställningar. 1. Name: Klicka här för att välja skrivare. 2. Plot to File: Om du vill att utskriften ska bli till en fil i din dator istället för att den skickas till skrivaren kan du bocka för rutan Plot to File. När du då sparar filen skickas den till den mapp som anges i AutoCAD:s inställningar.

17 (Du hittar mappen filerna skrivs ut till såhär: Högerklicka i ritningen när utskriftsfönstret är stängt. Välj Options längst ned i menyn. Klicka på fliken Plot and Publish. Platsen dina utskriftsfiler hamnar på anges i rutan Plot to file. För att ändra plats, klicka på knappen med tre punkter ( ) vid textrutan. Då får du ange en annan plats.) 3. Paper Size: Klicka i rutan för att välja storlek på pappret ritningen ska skrivas ut på. 4. Plot Area: Klicka på knappen under Plot Area (det brukar stå Display på den). Ställ in den på Window. Nu stängs utskriftsfönstret tillfälligt, och du ser din ritning. Nu ska du dra fram en fyrkant runt det du vill skriva ut. På så vis kan du välja att skriva ut allt i din ritning eller bara en del av den. Klicka där du vill ha utskriftens ena hörn, och klicka sedan där du vill ha det diagonalt motsatta hörnet. En fyrkant visar vad som kommer att skrivas ut. När du klickat fast det andra hörnet öppnas utskriftsfönstret igen. Om du vill ange en ny fyrkant, klicka på knappen < Window. 5. I fältet Plot offset (origin set to printable area): Bocka för rutan Center the plot. Då centreras din markerade ritning på pappret. 6. I fältet Plot Scale: Om du bockar för rutan Fit to paper kommer din markerade ritning att bli så stor att den nuddar i papprets kanter. Annars kan du ange en fastställd skala för ritningen i rutan Scale, eller ställa in den på Custom och ange en egen skala i de två textrutorna under. 7. Klicka på pilen vid knappen Help så du ser fler inställningar. Den vanligaste är att ange om ritningen ska skrivas ut i formatet Landscape (liggande) eller Portrait (stående), längst ned. 8. Preview: Klicka på Preview så visas hur din utskrift kommer att bli. (Om du använder en studentversion av AutoCAD står det så längs kanterna på pappret.) För att stänga förhandsgranskningen av din utskrift, högerklicka på den och välj Exit. 9. När du ska skriva ut klickar du på knappen OK. Då skrivs det du markerade ut.

18 PLOT: Spara din ritning som en JPG-bild Det går att spara ritningen som en JPG-bild. Det är litet omständigt första gången, men det går rätt så snabbt ändå. Det hela går ut på att man skriver ut bilden som en JPG-bild: Vi ska ställa in ett litet tillägg som låtsas vara en skrivare, men istället för att skriva ut på papper sparar den alltså ritningen som en JPEG-bild. 1. Klicka på AutoCAD-knappen uppe till vänster. Peka på Print och klicka på Manage Plotters. 2. Dubbelklicka på ikonen Add-A-Plotter Wizard.

19 3. Fönstret Add Plotter visas. Klicka på Nästa (Next). 4. En lista med steg visas till vänster där Begin är det första. Se till att valet My Computer är markerat. Klicka på Nästa.

20 5. Plotter Model: Rulla längst ned i rutan Manufacturers och välj Raster File Formats. Klicka på Independent JPEG Group JFIF i rutan Models. Klicka på Nästa. 6. Import Pcp or Pc2: Klicka på Nästa.

21 7. Ports: Klicka på Nästa. 8. Plotter Name: Skriv i rutan Plotter Name vad du vill att din nya JPEG-skrivare ska heta. Jag döper den till Spara som JPG. Klicka på Nästa.

22 9. Finish: Klicka på Slutför. 10. Gå tillbaka till AutoCAD. Klicka på AutoCAD-knappen uppe till vänster, och klicka på Print.

23 11. Nu visas fönstret där du får ställa in din utskrift. Klicka i rutan Name och rulla längst ned i listan. Där finns din nya skrivare (i mitt fall heter den Spara som JPG.pc3 ). Klicka på den.

24 12. Du får en varning om att skrivaren inte kan spara bilder i vanliga pappersstorlekar. Klicka på det övre valet, Use the default papersize Sun Hi-Res ( x Pixels). Det betyder att bilden kommer att bli 1600 pixlar bred och 1280 pixlar hög när den sparas, vilket är mer än nog för de flesta program man kan tänkas visa bilden i.

25 13. Nu kan du markera vilken del av ritningen som ska sparas som en JPG-bild. Klicka i rutan What to plot och välj Window. Då får du klicka fram en fyrkant i ritningen. Omgärda det du vill få sparat som en bild. När du klickat in fyrkanten återvänder du till utskriftsfönstret.

26 14. Nu kan du göra resten av inställningarna: Om du vill att ritningen ska fylla bilden, bocka för rutan Fit to paper. Om du vill rita om fyrkanten, klicka på knappen Window<. Om du vill ange liggande (Landscape) eller stående (Portrait), klicka på pilen vid knappen Help. Om du vill att ritningen ska centreras i bilden bockar du för rutan Center the plot. När du är klar kan du klicka på OK.

27 15. Då får du spara bilden. Välj var du vill ha den, ge den ett namn i rutan File name, och låt rutan File Type vara inställd på JFIF (filen blir ändå en jpg-fil). Klicka på Save. Då har ritningen sparats som en JPG-bild. Nästa gång du sparar ritningen behöver du förstås inte installera JPG-skrivaren igen, utan det är bara att välja att skriva ut via AutoCad-knappen > Print.

28 LINE: Skapa linjer Det här är det viktigaste verktyget i AutoCad, och det vanligaste. Du använder det för att skapa de linjer ritningen består av. 1. Klicka på Line. 2. Klicka där du vill påbörja en ny linje (antingen någonstans i ritningen eller på en annan linjes ändpunkt). 3. Peka åt det håll linjen ska dras. (Om du har igång hjälpknappen ORTHO MODE kan du bara dra linjer rakt åt sidorna samt uppåt och nedåt. Om du har igång hjälpknappen POLAR TRACKING visas en hjälplinje när du för linjen tillräckligt nära en liggande eller stående axel. Båda hjälper dig att skapa vinkelräta linjer. I exempelbilden nedan är POLAR TRACKING på, så när linjen jag drar fram hamnar tillräckligt nära den liggande axeln fästs linjen automatiskt vid den axeln för att hjälpa mig skapa en vinkelrät linje.) Skriv in hur långt linjen ska dras åt det håll du pekar. Jag skriver 300. Avsluta med att trycka på Enter.

29 4. Linjen blir så lång du angav åt det håll du pekade. Om du vill fortsätta rita från den nya linjens slutpunkt är det bara att upprepa steg 3. För att stänga av verktyget, tryck på Enter.

30 CIRCLE: Skapa cirklar Skapar cirklar. 1. Klicka på Circle. 2. Klicka där cirkelns mittpunkt ska placeras. 3. För pekaren från cirkelns mittpunkt och skriv hur stor cirkelns radie (alltså måttet från mittpunkten till kanten) ska vara. Jag skriver 50. Avsluta med att trycka på Enter. 4. Cirkeln har nu sin mittpunkt där du klickade, och har den radie du angav (i det här fallet 50).

31 Du kan välja att skapa cirklar på flera olika sätt genom att ställa in knappen Circle på olika val. Om du vill återställa cirkelverktyget till radie igen kan du klicka på pilen under pilknappen Circle och välja Circle, radius. Cirklar med diameter 1. Klicka på pilen under knappen Circle och välj Circle, diameter. 2. Klicka i ritningen för att placera ut cirkelns mittpunkt som vanligt. 3. För bort pekaren från mittpunkten och skriv in ett måttvärde. Måttet du skriver in gäller nu alltså cirkelns diameter (från kant till kant) istället för radien. Om du vill återställa cirkelverktyget till radie igen kan du klicka på pilen under knappen Circle och välja Circle, radius. Placera cirkelns kant istället för mittpunkt 1. Klicka på pilen under knappen Circle. Välj 2-point 2. Klicka i ritningen där du vill att cirkelns kant ska börja. 3. Nu kan du dra ut cirkelns bredd och skriva in dess mått som vanligt (måttet mäts i diameter, alltså från kant till kant). Tangerande cirklar Vi säger att du använt verktyget Line och ritat en triangel. Du vill placera en cirkel inuti triangeln, och cirkeln ska nudda i triangelns tre linjer. En sådan cirkel sägs tangera linjerna den nuddar dem. 1. Klicka på pilen under knappen Circle och väljer Tan, Tan, Tan. 2. Klicka nu på var och en av triangelns tre linjer. Då skapas en cirkel i utrymmet de omsluter. Observera att du bara klickar ut tre punkter.

32 ARC: Skapa bågar Det finns flera olika sätt att skapa bågar på. Vi håller oss till det enklaste. 1. Klicka på pilen under knappen Arc. Välj Start, End, Direction. 2. Klicka där du vill att bågens bas ska börja i din ritning, antingen någonstans där det är tomt eller på en ändpunkt. 3. Klicka där bågens bas ska sluta, eller peka åt det hållet och skriv in exakta måttet (avsluta med Enter). Ibland kan det hända att POLAR TRACKING inte visas för att hjälpa dig skapa basen längs en axel. I så fall går det lika bra att titta på gradvärdet längst till höger vid pekaren i det här fallet står det < 0*, vilket innebär en liggande linje. 90, 180 och 360 är värdena för de andra axlarna.

33 4. För nu pekaren åt det håll bågen ska böjas. Klicka, eller skriv in böjningens exakta höjd (avsluta med Enter).

34 PAN: Flytta ritningen Det är viktigt att kunna panorera i ritningen det är ett tjusigt ord på att flytta sid- eller höjdledes, ungefär som när du flyttar ett papper på ett bord. På så vis kan du snabbt och lätt alltid ha det du jobbar med på skärmen. För att panorera ritningen trycker du bara ned rullningshjulet på musen som en knapp. Medan hjulet är nedtryckt är verktyget Pan aktivt det ser du på att pekaren blir till en vit hand. När du då flyttar pekaren flyttar du ritningen. Detta flyttar alltså inte innehållet i ritningen, utan flyttar bara runt själva pappret ritningen ligger på. Du kan även aktivera handen genom att gå in på fliken View > fältet Navigate 2D > Pan.

35 ZOOMA: Titta närmare på olika vis Peka på det du vill zooma in på (utan att klicka). Rulla framåt med musens rullningshjul så zoomar du in. Rulla bakåt (mot dig) med rullningshjulet så zoomar du bort från den detalj du pekar på. Du kan även använda en knapp för att zooma så att allt du ritat visas på skärmen. Gå in på fliken View > fältet Navigave 2D > Zoomknappen (Extents). Om knappen inte är inställd på Extents kan du ställa in den genom att klicka på den lilla pilen vid den. Då visas en meny med flera olika zoom-alternativ. Klicka där på valet Extents. När det står Extents på zoom-knappen kan du klicka på den, så ska allt som finns i ritningen nu rymmas på skärmen. (Om det inte händer något när du klickat på knappen kan du behöva skriva in kommandot REGEN och trycka på Enter först. Då bör det gå bättre nästa gång.)

36 Jag har till exempel ritat två fyrkanter i min ritning. Om jag nu klickar på knappen Extents kommer dessa att zoomas in tills de fyller skärmen.

37 MOVE: Flytta saker i din ritning Move flyttar det du markerat. Rita några linjer i din ritning. Jag har ritat dessa: Nu ska vi se hur vi kan flytta dem (eller delar av dem). 1. Se till att inget verktyg är valt. Om du vill så kan du trycka på Esc tills det står Command *Cancel* nere i kommandorutan. 2. Klicka på alla saker du vill flytta så de markeras. (I det här fallet markerar jag alla linjer, men det går precis lika bra att bara markera en eller två linjer om det bara är de du vill flytta.) 3. Högerklicka på en av sakerna du markerade och välj Move i menyn som visas. (Du kan även klicka på knappen Move i fältet Modify, det är samma sak.)

38 4. Klicka nu på en av de markerade linjernas punkter. 5. För pekaren åt det håll de markerade linjerna ska flyttas. Skriv in hur långt de ska flyttas åt det hållet (med start från punkten du klickade på). Tryck på Enter. (Du kan även flytta på dem genom att bara peka och klicka där du vill ha punkten du drar i.) De markerade linjerna flyttas så långt åt det hållet. Flytta i flera steg Jag har använt Line för att rita en vinkel. Sedan har jag gjort en cirkel med 50 enheters radie. Jag vill nu att cirkelns mittpunkt ska placeras 200 enheter åt höger och 150 enheter uppåt, sett från vinkelns hörn. Det finns flera sätt att göra detta på. Vi ska titta på två av dem.

39 Sätt 1: Steg för steg För att få cirkeln att hamna 200 enheter till höger och 150 enheter uppåt från vinkelns hörn kan jag börja med att markera cirkeln, högerklicka på den och välja Move. Då får jag klicka tag i den punkt jag vill dra i i det här fallet cirkelns mittpunkt. Först ser jag till att cirkeln placeras på den punkt flytten ska beräknas från i det här fallet vinkelns hörn. Jag bara pekar på hörnpunkten där och klickar, så hamnar cirkelns mittpunkt precis på den punkten.

40 Sedan ser jag till att cirkeln är vald och väljer Move igen (när man just använt ett verktyg kan man aktivera det igen genom att trycka på Enter). Jag klickar jag på cirkelns mittpunkt för att ta tag i den. Jag drar cirkeln rakt åt höger, skriver 200 och trycker på Enter. Då hamnar cirkeln alltså 200 enheter till höger. Nu ska cirkeln flyttas 150 enheter uppåt. Jag väljer cirkeln och trycker på Enter för att aktivera Move igen (fast det går förstås precis lika bra att göra det på det vanliga sättet). Jag klickar tag i cirkelns mittpunkt, flyttar den rakt uppåt, skriver 150, och trycker på Enter.

41 Nu ligger cirkeln 200 enheter åt höger och 150 enheter uppåt från vinkelns hörn. Frivilligt: Vi kan mäta avståndet med verktyget Measure för att se att det blev rätt. Det finns två verktyg som heter Measure: Ett ligger i fältet Draw och placerar ut punkter. Det andra ligger i fältet Utilities, längst till höger, och ser ut som en linjal. Det är det senare vi ska använda. Klicka på linjalen. Nu kan du peka på cirkelns mittpunkt och klicka så fästs linjalen där. För sedan pekaren till den liggande linjen (utan att klicka). Då står det hur långt det är mellan cirkelns mittpunkt och den linjen 150 enheter i det här fallet. Sedan kan du peka på den stående linjen så ser du att det är 200 enheter till den. Tryck på tangenten Esc för att avbryta Measure-verktyget. (Om du trycker på Enter istället visas en meny där du får ange vad du vill göra med måttet det är bara att trycka på Enter igen för att stänga menyn och avbryta verktyget.) Nu ska vi titta på det andra sättet att flytta cirkeln på.

42 Sätt 2: Koordinater (För att koordinaterna ska fungera på enklaste sättet, se till att hjälpknappen DYNAMIC INPUT är aktiv. Det är den tionde hjälpknappen från vänster. Du ser ju vad varje knapp heter genom att peka på den i en sekund.) Förut gick det bara att flytta på saker i AutoCAD genom att skriva in koordinater. Det sättet finns fortfarande kvar för de som hellre använder det. Vi ska se hur det hela fungerar. För att visa hur detta funkar börjar jag med att Ångra (Ctrl + X) tills cirkeln är tillbaka nere i vinkelns hörn. (Om det inte funkar när du försöker ångra, tryck på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandoraden. Då ska det fungera.) Nu är alltså cirkeln tillbaka i vinkelns hörn. Då ska jag flytta den till samma position 200 enheter åt höger och 150 enheter uppåt enbart med hjälp av koordinater. Jag börjar med att klicka på cirkeln så den blir vald. Sedan högerklickar jag på den och väljer Move. Jag klickar tag i cirkelns mittpunkt.

43 För att nu flytta den åt höger och uppåt på samma gång endast med hjälp av koordinater skriver jag (jag avslutar med att trycka på Enter.) Det som nu händer är att cirkeln hamnar 200 enheter åt höger och 150 enheter uppåt. Vi ska gå igenom koordinaterna jag just betyder "från punkten jag klickade på". Om man inte först så kommer positioneringen att beräknas från Origo, punkten där X- och Y-axlarna möts nere till vänster i din ritning, 200 betyder 200 enheter åt höger. Om jag hade skrivit t ex -100 hade det betytt 100 enheter åt vänster. Vanliga värden betyder alltså "åt höger", negativa värden betyder "åt vänster". Man anger alltid sidflyttningen (X-axeln) Kommatecknet säger att man är klar med X-axeln och ska ange flyttningen längs Y-axeln. (Det är

44 därför man aldrig använder kommatecken när man t ex skriver decimaler i AutoCAD. eftersom kommatecknet betyder "nästa värde". I det här fallet är "nästa värde" den höjdledes flyttningen, alltså längs 150 betyder 150 enheter uppåt. Om jag hade skrivit t ex -20 hade det betytt 20 enheter nedåt. Vanliga värden betyder alltså "uppåt" medan negativa värden betyder "nedåt". En flyttning på 50 enheter åt vänster och 50 enheter uppåt hade skrivits En flyttning på 100 enheter åt höger och 30 enheter nedåt hade skrivits En flyttning på 30 enheter nedåt och 20 enheter åt vänster hade skrivits Man behöver bara ange två värden när man ska flytta saker längs X- och Y-axeln samtidigt. Om man bara flyttar sakerna längs en enda axel (alltså endast sidledes eller endast höjdledes) är det bara att flytta dem som vanligt istället för att använda koordinater.

45 ERASE: Radera saker ur din ritning För att radera saker ur din ritning kan du klicka på verktyget Erase i fältet Modify. Sedan klickar du på de linjer du vill radera och avslutar med att trycka på Enter. Då försvinner de. Du kan även radera saker genom att först se till att inget verktyg är valt (tryck på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandofältet). Sedan kan du helt enkelt klicka på de linjer du vill radera så de markeras och trycka på tangenten Delete. Då försvinner de.

46 COPY: Kopiera saker Copy kopierar dina valda saker. Verktyget fungerar precis som Move. 1. Se till att inget verktyg är valt. Om du vill så kan du trycka på Esc tills det står Command *Cancel* nere i kommandorutan. 2. Klicka på alla saker du vill kopiera så de markeras. (I det här fallet markerar jag alla linjer, men det går precis lika bra att bara markera en eller två linjer om det bara är de du vill kopiera.) 3. Högerklicka på en av de markerade linjerna och välj Copy Selection i menyn. Du kan även klicka på knappen Copy i fältet Modify, det är samma sak. 4. Klicka på en av de markerade linjernas ändpunkter.

47 5. För pekaren åt det håll kopiorna ska skapas. Skriv in hur långt kopiorna ska hamna åt det hållet (med start från punkten du klickade på jag skriver 100 i det här fallet). Tryck på Enter. (Det går även lika bra att bara peka och klicka där du vill ha kopiorna.) 6. När du kopierat något märker du att kopieringsfunktionen fortfarande är igång. Så om du vill fortsätta kopiera är det bara att upprepa steg 5: Peka åt det håll den nya kopian ska skapas och skriv hur långt bort den ska hamna (eller bara peka och klicka fast den där du vill ha den). 7. Då hamnar de nya kopiorna på den positionen. 8. När du kopierat klart trycker du på Enter för att stänga av funktionen.

48 FILLET: Skapa rundade hörn Fillet skapar rundade hörn. Rita två linjer som bildar en vinkel. Då har du ett hörn du kan runda av. Jag gör två linjer som är 100 enheter långa. 1. Klicka på verktyget Fillet. 2. För att ange rundningens storlek, skriv R (för "radie") och tryck på Enter. Verktyget kommer ihåg din förra rundning, så om du redan ställt in en rundning behöver du inte göra detta igen, utan kan gå direkt till steg 3. Nu får du ange rundningens radie. Det fungerar som om en osynlig cirkel placeras i hörnet, och hörnlinjerna formas runt cirkeln. Man anger alltså den osynliga cirkelns radie här. Jag skriver 30 och trycker på Enter.

49 3. Klicka på de två linjerna som utgör hörnet du vill runda av. Då rundas det hörnet med den radie du angav (30 i det här fallet).

50 FROM: Ange ett verktygs startpunkt FROM har ingen egen knapp utan är ett kommando man skriver för att ange precis var man vill placera t ex startpunkten för en linje. Jag har ritat en liggande linje och vill nu att en stående linje ska börja 50 enheter från den liggande linjens vänstra punkt. Jag skulle kunna rita färdigt den stående linjen och sedan använda verktyget Move för att först flytta den så den står vid den liggande linjens vänstra punkt (eftersom det är därifrån jag vill flytta den) och därefter använda Move på den stående linjen igen, peka åt höger, skriva 50 och trycka på Enter så skulle den hamna där jag vill ha den. Det är ett sätt. Men genom att använda kommandot FROM kan man få linjens startpunkt att hamna 50 enheter in längs linjen. Då kommer alltså linjen att ritas på exakt rätt ställe från början, så slipper man rita den först och sedan flytta den dit man vill ha den. Vi ska se hur det fungerar. Jag har alltså en liggande linje. Jag ska rita den stående linjen, så jag väljer verktyget Line. För att kunna ange att linjens startpunkt ska hamna 50 enheter åt höger från den liggande linjens ändpunkt så skriver jag kommandot FROM och trycker på Enter.

51 (Om du får ett felmeddelande när du skrivit FROM och tryckt på Enter så beror det oftast på att du inte valt ett verktyg först klicka på t ex Line först, skriv sedan FROM och tryck på Enter. Då borde det gå bättre.) Då får jag först ange vilken punkt jag vill ange positionen från: Jag klickar på den liggande linjens ändpunkt. (Det finns en bugg som ibland gör att FROM inte fungerar om man är för snabb med att flytta pekaren från ändpunkten man klickade på om det händer dig kan du prova att göra om det hela (du avbryter som vanligt med tangenten Esc) och, när du klickat på punkten du vill ange positionen från, peka på den punkten tills etiketten Endpoint visas. Då borde FROM fungera bättre.) Sedan pekar jag åt höger, skriver 50, och trycker på Enter. Då placeras alltså linjens startpunkt 50 enheter åt höger från punkten jag klickade på. Då kan jag rita linjen som vanligt därifrån i det här fallet gör jag den 100 enheter lång rakt uppåt.

52 Och då är linjen klar. FROM går att använda med de flesta verktygen. Det är vanligast i samband med ritverktyg, men fungerar alltså i stort sett överallt.

53 FROM: Ange startpunkt både sidledes och höjdledes samtidigt Du kan använda FROM med koordinater, precis på samma sätt som när vi använder koordinater tillsammans med verktyget Move. På så vis kan du ange att startpunkten för en linje eller något annat verktyg ska börja t ex 100 enheter åt höger och 30 enheter ovanför punkten du klickar på. Jag har en liggande linje. Jag vill skapa en till liggande linje, och dess startpunkt ska vara 20 enheter ovanför och 30 enheter till höger om den existerande linjens vänstra ändpunkt. Jag väljer Line och skriver kommandot FROM. Jag klickar på den liggande linjens vänstra ändpunkt. (Efter jag klickat fortsätter jag att peka på den punkten tills det står Endpoint, för att undvika buggen som ibland gör att ens inskrivna flyttning inte fungerar.) Nu skriver och trycker på Enter. Snabb betyder ju mät från punkten jag just klickade på. 30 betyder "30 enheter åt höger" (man anger alltid den sidledes flyttningen först det är X- axeln, och X kommer före Y i alfabetet). Kommatecknet anger att nästa värde gäller nästa axel, alltså Y i det här fallet. 20 betyder "20 enheter uppåt". (Om jag hade hade flyttningen blivit 20 enheter till vänster och 30 enheter uppåt; om jag hade hade flyttningen blivit 40 enheter till höger och 30 enheter nedåt istället.)

54 Då hamnar den nya linjens startpunkt alltså 30 enheter åt höger och 20 enheter uppåt från ändpunkten jag klickade på. Då kan jag rita linjen därifrån som vanligt jag gör den 200 enheter åt höger. Då har jag alltså fått en linje vars startpunkt hamnade 30 enheter åt höger och 20 enheter ovanför punken jag klickade på.

55 POLYLINE: Skapa sammanhängande former När vi använder Line för att rita t ex tre linjer efter varandra så är varje linje separat. Det ser vi när vi t ex klickar på en av dem: Bara linjen vi klickar på markeras. Men om man ritar t ex tre linjer med verktyget Polylinje så blir de automatiskt grupperade: De blir som en enda lång linje som bara böjts på olika ställen. Det ser vi på att alla bitar markeras när vi pekar på en av dem. (Innan vi fortsätter kan jag tala om att man inte måste hålla sig till endast Line eller endast Polyline i sin ritning, utan man använda båda där det passar. Dessutom kan man när som helst göra vanliga linjer till Polylines, och även bryta upp Polylines så de blir till vanliga linjer.) Fördelen med att använda Polylines är att man i ett och samma verktyg kan skapa både linjer och bågar, och kan även skapa franska kurvor, ojämna bågar som inte går att skapa med verktyget Arc. Vi ska titta på olika sätt man kan använda Polyline på. Du lär fortfarande mest hålla dig till vanliga Line, men det är bra att känna till Polylines ifall du stöter på sådana i en ritning. (Om du t ex pekar på en form så visas en etikett om det står Polyline där vet du att det ju är en Polyline-form.)

56 Skapa linjer och bågar med Polyline Vi ska rita en sådan här form med Polyline: Välj verktyget Polyline. Rita en liggande linje åt höger. Gör den 300 enheter lång. Nu ska vi skapa bågen. Skriv A och tryck på Enter ("A" står för "arc", alltså "båge"). För pekaren rakt nedåt och skriv 100. Tryck på Enter. Då skapas en båge vars bas blir exakt 100 enheter åt det hållet. Bågen böjs automatiskt.

57 För att nu kunna fortsätta rita linjer, skriv L och tryck på Enter ("L" står förstås för "Line"). Det är ett litet "L" i exempelbilden; det kan vara svårt att se. Rita en 100 enheter lång linje åt vänster. Rita en 100 enheter lång linje nedåt. Rita en 200 enheter lång linje åt vänster. Avsluta med en 200 enheter lång linje uppåt (eller bara klicka på startpunkten). Nu har vi skapat en sluten form vars linjer är automatiskt grupperade. Det finns flera anledningar till varför man grupperar linjer (det går alltså även att göra grupper av separata, vanliga linjer vi går igenom det strax). En av de vanligare anledningarna är för att man då kan använda verktyget Offset, som man snabbt kan skapa t ex väggar med.

58 POLYLINE OCH OFFSET: Skapa kopior runt former Vi säger att formen vi skapade i stycket Polyline ovan föreställer ett golv. Då kan vi alltså använda Offset för att snabbt skapa väggar runt den formen. Börja med att klicka på knappen Offset i fältet Modify. (Det är knappen längst ned till höger i fältet, till höger om knappen Array.) Skriv hur långt avstånd det ska vara mellan formerna och de linjer Offset kommer att skapa. Vi kan skriva 30. Avsluta med att trycka på Enter. Klicka på formen så den blir vald. Om du nu för pekaren innanför formens kanter visas linjer 30 enheter innanför formen...

59 ... och om du pekar utanför formens kanter visas linjer 30 enheter utanför formen. Klicka när det ser rätt ut. Offset funkar alltså bäst på Polyline-former. Det går att använda Offset på vanliga linjer, men eftersom vanliga linjer är separata från varandra även om de nuddar vid varandras punkter så kan Offset bara skapa en kopia på linjen man väljer fast även det kan förstås vara användbart på sina ställen. Som exempel har jag ritat en rektangel bestående av vanliga linjer med hjälp av verktyget Line. Om jag nu väljer Offset, anger avståndet Offset-linjen ska skapas på, och sedan klickar på rektangelns vänstra kantlinje så är det alltså bara den linjen som påverkas, inte hela formen:

60 POLYLINE: Explodera polylinjer Om du använt Polylines och Offset för att skapa ett rum lär du snart märka att du inte kan skära hål i linjerna för dörr- eller fönsteröppningar. Om man använder Polyline för att skapa sina rum är det därmed vanligt att man först ritar färdigt alla väggar så som de ska se ut. Sedan gör man om dem till vanliga linjer, genom att "explodera" polylinegrupperna. Då omvandlas de alltså till vanliga linjer, som om man ritat dem med verktyget Line, och då kan man alltså göra hål i dem med t ex verktyget Trim (vi kommer till det litet längre fram). Gör såhär för att explodera en Polyline-form: Klicka på knappen Explode i fältet Modify (eller skriv kommandot EXPLODE och tryck på Enter). Du hittar knappen till höger om Fillet i fältet Modify. Klicka på de polylinjer du vill avgruppera (i det här fallet klickar jag på både formen jag skapade med Polyline och den som skapades med Offset). Avsluta med att trycka på Enter. Nu har polylinjerna blivit till vanliga linjer det ser vi om vi pekar på en linje i formen. Bara den linjen markeras, ingen annan.

61 POLYLINE: Gör vanliga linjer till polylinjer Det går som sagt att omvandla vanliga linjer till en grupperad polyline. Jag har ritat en form med Line och Arc. För att omvandla den till en Polyline börjar jag med att markera alla linjer. Sedan klickar jag på titelknappen för fältet Modify. Då visas fler verktyg. Bland dessa finns knappen Join, som ser ut som två pilhuvuden riktade mot varandra. Jag klickar på det...

62 ... så slås de markerade linjerna samman till en Polyline.

63 POLYLINE: Franska kurvor En fransk kurva är en ojämn båge: Den kan t ex ha en snävare böjning på ena sidan, såhär: Om du stöter på en sådan form och ska rita den i AutoCAD kan du göra såhär: Välj Polyline. Klicka in punkterna där kurvans startpunkt, yttersta punkt i bågen, samt slutpunkt ska vara (du kan förstås använda fler än tre punkter om det behövs). Tryck på Enter för att stänga Polyline-verktyget. Skriv kommandot PEDIT och tryck på Enter. Klicka på din Polyline så den markeras. (Du kanske minns att vi skrev "m" här när vi omvandlade vanliga linjer till en Polyline. Det berodde på att vi skulle välja flera linjer. Men när man bara ska välja en enda linje, som i det här fallet, behöver man alltså inte skriva någonting.)

64 Välj Spline i menyn (eller skriv S och tryck på Enter). Då omvandlas linjerna till en fransk kurva vars start, yttersta punkt, och slut nuddar punkterna i din polyline du just ritade. Tryck på Enter för att stänga menyn. Nu har du skapat en fransk kurva av din Polyline.

65 HATCH: Skapa mönster Knappen Hatch skapar mönster, vanligtvis i slutna former. Rita en sluten form, t ex en fyrkant eller en cirkel. Klicka på knappen Hatch. Verktygsfältet visar inställningsknapparna för mönstret. Klicka på pilarna i sektionen Pattern för att bläddra bland mönstren. Klicka på det mönster du vill använda. I det här fallet väljer jag mönstret ANSI31. Ange mönstrets storlek i rutan nere till höger i sektionen Properties. Standardstorleken är 1 vilket ofta är alldeles för litet. Det beror på att AutoCAD är ett amerikanskt program, så 1 syftar på 1 tum, medan ritningar i Europa ju oftast ritas i millimeter. En bra storlek att börja på är ungefär 20. Detta går alltid att ändra på, även efter mönstret är placerat i ritningen. Om du skriver in en ny storlek måste du avsluta med Enter, annars verkställs inte storleksändringen. Nu har vi valt mönster och ställt in storleken.

66 Klicka på knappen Pick Points, allra längst till vänster. Placera pekaren inuti den form du vill använda mönstret på för att se hur det kommer att se ut. Om det ser bra ut kan du klicka (annars kan du ändra på mönstrets inställningar och testa igen.) Avsluta mönsterläggningen med att antingen klicka på knappen Close Hatch Creation, allra längst till höger i verktygsfältet, eller genom att trycka på Enter. Ändra ett placerat mönster Du kan ändra på mönster du redan placerat i din ritning. Tryck på tangenten Esc för att stänga av det verktyg som är valt just nu. När det står Command: *cancel* ovanför textrutan längst ned är inget verktyg valt. Nu kan du peka på mönstret du vill ändra på, direkt i din ritning. Klicka på mönstret. Inställningsknapparna för verktyget Hatch visas i verktygsfältet. Nu kan du välja ett nytt mönster i fältet Pattern eller ange en ny storlek i rutan längst ned till höger i sektionen Properties (och trycka på Enter för att se hur storleksändringen blir direkt i ritningen). När du är nöjd kan du avsluta mönsterändringen med att klicka på knappen Close Hatch Editor, längst till höger i verktygsfältet. Radera ett mönster ur ritningen Du kan radera ett mönster ur din ritning. Det är väldigt enkelt. Klicka på det utlagda mönstret i din ritning så det markeras. Tryck på tangenten Delete så raderas mönstret ur ritningen.

67 Använd samma mönster i flera former Om du använt ett mönster i din ritning och senare vill använda samma mönster i ett annat område kan du göra såhär: Klicka på mönstret i ritningen så det blir valt. Då visas verktyget Hatchs knappar i verktygsfältet. Klicka på knappen Pick Points, allra längst till vänster. Placera pekaren i den slutna form du vill ska ha samma mönster du klickade på. När formens kantlinjer blivit streckiga klickar du. Avsluta med att antingen klicka på knappen Close Hatch Editor, längst till höger, eller genom att trycka på tangenten Enter.

68 REVISION CLOUD: Molnformer Verktyget Revision Cloud används för att markera vilka bitar andra som också jobbar med ritningen behöver se över. Det är ju bra att kunna. Att det dessutom ser ut som träd sedda uppifrån gör ju saken bara bättre. För att skapa ett revideringsmoln, klicka på titeln Draw och välj knappen Revision Cloud. Peka var du vill att "molnet" ska börja och klicka. För sedan runt pekaren i ritningen så ritas en molnform upp efter den. För att slutföra formen, peka på dess startpunkt. När du får kontakt stängs formen automatiskt. Du kan behöva zooma in för att träffa startpunkten. (Du kan även slutföra molnformen genom att trycka på Enter, men då blir den inte sluten.)

69 Om du skapat en sluten molnform kan du alltid fylla den med ett mönster om du vill (se stycket Hatch). Ändra storlek på molnformens bågar Om du vill få molnformens bågar att bli större eller mindre kan du välja verktyget Revision Cloud igen. När du klickat på det kan du skriva A och trycka på Enter. ("A" står för "Arc", som i "båge".) Storleken på molnformens bågar slumpas ut mellan ett längsta och ett högsta värde. Skriv hur liten den minsta bågen i molnformen kan vara och tryck på Enter. (Vi kan skriva 20 här, till exempel.) Nu får du ange hur stor den största bågen i molnformen kan vara. Den kan som mest vara 3 x så stor som minimilängden. Vi angav en minimilängd på 20, så vi får som mest ange 60 här. Vi kan göra det. Tryck sedan på Enter.

70 Nu kan du klicka och rita ett moln så slumpas storleken på dess bågar ut mellan dina angivna värden.

71 TEXT: Skriv text i dina ritningar Klicka på knappen Text i fältet Annotation. Klicka i ritningen för att placera ena hörnet i textrutan där. Klicka sedan en bit bort för att placera det diagonalt motsatta hörnet där. Det blir rutan för din text. Det går alltid att ändra storlek efteråt, när du ställt in hur texten ska se ut. När du klickat in båda hörnen öppnas textredigeraren. Skriv in texten i den ljusgrå randen. Ändra typsnitt: Markera texten du vill byta typsnitt på. Klicka i rutan högst upp i fältet Formatting (det står txt i den från början). Där kan du välja typsnitt.

72 Ändra storlek: Markera texten du vill ändra storleken på. Klicka i rutan under Annotative i fältet Style. Det står 2.5 i den från början. Det är ett amerikanskt mått, så texten blir bara 2.5 millimeter stor från början för oss. Skriv in ett mer passande värde, t ex 20, och tryck på Enter. Texten blir helt enorm i textredigeraren, men det ser bättre ut i ritningen. Klicka på knappen Close Text Editor till höger för att stänga textredigeraren. Texten läggs in i ritningen. För att visa ungefär hur stor texten blir med storlek 20 har jag ritat en linje som är 300 enheter lång under den. För att flytta på texten, klicka en gång på den så den markeras. Då visas två små pilar och en fyrkant vid den. Klicka på fyrkanten uppe till vänster vid texten.

73 Då kan du flytta texten dit du vill ha den. Du kan antingen bara dra och klicka, eller peka åt det håll du vill flytta den, skriva in antalet enheter den ska flyttas, och trycka på Enter. (Om du flyttar texten bortanför den högerpekande pilen uppfattar AutoCAD det som att du vill skapa en ny kolumn. Det finns många textmöjligheter i AutoCAD (de flesta är ganska självklara och förekommer i alla textprogram, från e-post till Word), men det är ju inte därför vi använder programmet så vi går bara igenom de viktigaste bitarna.) Om du vill ändra höjden på textrutan kan du klicka på den uppåtpekande pilen under texten. Peka och klicka för att flytta pilen, eller peka rakt nedåt/uppåt, skriv in ett avstånd, och tryck på Enter. Om du vill ändra bredd på textrutan, klicka på den högerpekande pilen. Peka och klicka för att placera den, eller peka, skriv ett värde, och tryck på Enter. Om du drar den för nära texten kommer den att delas upp i mindre kolumner du lär märka om det händer. I så fall är det bara att dra tillbaka pilen en aning.

74 För att redigera text du skrivit in kan du dubbelklicka på den. Då öppnas den i textredigeraren, och du kan ändra på den som du vill. När du ändrat klart klickar du på knappen Close Text Editor längst till höger, som vanligt.

75 POINTS: Skapa punkter Punkter används ofta för att visa t ex var armaturer är, och liknande detaljer. För att placera ut punkter i din ritning på rätt sätt, gör såhär (du behöver bara utföra steg 1-3 en gång i din ritning): 1. Se till att inget verktyg är valt genom att trycka på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandorutan. 2. Skriv DDPTYPE och tryck på Enter. 3. Nu visas ett fönster där du får ange hur punkter ska se ut. Klicka på det utseende du vill att ritningens punkter ska ha. Att tänka på: Det vanligaste utseendet är "siktet", tredje rutan från vänster, andra raden. Men om en sådan punkt placeras i slutet på en linje kan det orsaka förvirring, eftersom siktes utseende då kan få linjen att se längre ut än vad den är. Därmed är det smartare att välja t ex det sneda siktet istället

76 (fjärde rutan från vänster, andra raden), eller rutan med bara en cirkel i (andra rutan från vänster, fjärde raden). Jag väljer det utseendet. När du valt hur punkterna ska se ut kan du ange storleken. Alla punkter i din ritning får den storlek du anger här. Du kan välja mellan två olika typer av storlekar: Storlek i procent: Punkten är alltid så stor du anger här. Oavsett hur långt du zoomar in eller ut förblir punkten såhär stor på skärmen. Detta används främst när punkten är jätteviktig och alltid ska synas tydligt. För att ange en storlek i procent för ritningens punkter: 1. Se till att Set Size Relative to Screen är markerad. 2. Klicka i rutan Point Size och skriv in ett procentvärde något mellan 0 och 100. Standardstorleken är 5. Du kan använda decimaler om du vill kom ihåg att decimaler skrivs med punkt i AutoCAD, inte kommatecken. 3. Klicka på OK och gå till steg 4, nedan. Storlek i enheter: Punkten fungerar på samma sätt som linjer, cirklar, och andra saker punkterna blir så stora du anger här, och krymper eller växer när du zoomar ut eller in. Detta används mest när punkterna ska representera fysiska saker i din ritning och är det vanligaste valet. För att ange en storlek i enheter för ritningens punkter: 1. Se till att Set Size in Absolute Units är markerad. 2. Klicka i rutan Point Size och skriv in hur många enheter stor punkterna ska vara i din ritning. (Med enheter menas ju oftast millimeter för oss.) Standardvärdet är Klicka på OK.

77 Jag har alltså valt den andra rutan från vänster i den fjärde raden som utseende för mina punkter. Jag vill att punkterna ska mätas i enheter så de krymper och växer när jag zoomar in eller ut i ritningen, så jag ser till att Set Size in Absolute Units är markerad och skriver 20 i rutan Point Size. (Detta går ju alltid att ändra på senare ifall punkterna blir för små eller för stora.) När du gjort dina inställningar klickar du på OK. 4. Nu kan du börja placera ut punkter. För att välja punktverktyget, klicka på titelknappen för fältet Draw.

78 Fler verktygsknappar visas. Klicka där på knappen Multiple Points. När du valt verktyget kan du klicka i ritningen för att placera ut punkter. Varje klick placerar en punkt. Varje punkt har det utseende du angav i steg 1-3 ovan.

79 Problem: Försvinnande punkter Om du börjar placera ut punkter utan att först ge dem ett utseende blir de bara små prickar som ofta blir försvinnande små. Då är det lätt att tro att inget händer. I så fall behöver du ge punkterna ett nytt utseende (eller åtminstone öka storleken på dem), så ska de dyka upp. Problem: Linjer mellan punkter Om du vill rita linjer från punkt till punkt lär du märka att det inte går så bra: Pekaren känner inte av punkterna, så det blir svårt att fästa linjen vid dem. För att lösa detta högerklickar du på hjälpknappen OBJECT SNAP TRACKING (åttonde knappen från vänster du ser även vad knapparna heter genom att peka på dem i en sekund). En meny visas. Klicka där på valet Node. (Du kan även klicka på valet Settings och bocka för rutan Node i fönstret som då visas.) Så länge hjälpknappen OBJECT SNAP TRACKING är intryckt kommer nu pekaren att känna av punkter i ritningen. Då kan du rita linjer från punkt till punkt. Du kan använda kommandot FROM för att placera en punkt ett visst avstånd från en linjes änd- eller mittpunkt. Punkter kan även flyttas med verktyget MOVE.

80 MEASURE (Draw): Skapa punkter med jämna mellanrum Vi säger att du ritat en linje som är 500 enheter lång. Du vill nu placera en punkt efter var 100:e enhet längs linjen. Då kan du klicka på Draw-titeln så visas fler verktygsknappar. Klicka där på knappen Measure. Klicka på linjen så den markeras. Nu får du skriva in hur stort avstånd det ska vara mellan varje punkt längs linjen. I det här fallet skriver vi 100. Tryck på Enter. Nu placeras en punkt in längs linjen efter var 100:e enhet (från vänster till höger). Punkterna går att flytta eller radera vid behov. (Om inget alls ser ut att hända behöver du ge punkterna ett utseende så de syns. Följ steg 1-3 i stycket Point, ovan.) Nu kan du t ex rita linjer med start vid punkterna (om punkterna inte markeras när du pekar på dem, högerklicka på hjälpknappen Object Snap Tracking och klicka på valet Node i menyn som visas).

81 DIMENSIONSLINJER: Infoga måttlinjer i din ritning Dimensionslinjer används för att visa måtten på olika saker. De är förstås väldigt viktiga när det handlar om ritningar. Först av allt bör man ställa in hur ritningens dimensionslinjer ska se ut. Klicka på fliken Annotate. Klicka där på den lilla diagonala pilknappen till höger om rubriken Dimensions. Fönstret Dimension Style Manager öppnas. Om du vill ändra på en existerande stil klickar du på den stilens namn i listan Styles längst till vänster i fönstret. Sedan klickar du på knappen Modify så öppnas den stilen för redigering (om du vill ändra på standardstilen, ISO-25, kan du klicka på den och sedan klicka på Modify). Om du däremot vill skapa en helt ny stil klickar du på knappen New. Vi gör detta.

82 Fönstret Create New Dimension Style visas. Skriv in vad din nya stil ska heta i rutan New Style Name. I rutan Start With kan du ange vilken stil den nya stilen ska baseras på. Det finns bara en just nu ISO- 25, standardstilen så den får stå i rutan. I Use for kan man ställa in om ens nya stil ska gälla för alla typer av dimensionslinjer eller bara vissa. Det vanligaste är att låta rutan vara inställd på All dimensions, så gäller den nya stilen för alla typer av dimensioner i ritningen. Klicka på knappen Continue. Nu öppnas den nya stilen för redigering.

83 I fliken Lines: Klicka i rutan Color under rubriken Dimension Lines. Då får du välja färg på linjerna själva dimensionsmåttet skrivs på. Du kan välja en färg i listan som visas. Om du vill se fler nyanser kan du klicka på Select Color längst ned så visas fler nyanser. Här kan du klicka på den du vill ha. Jag väljer den tredje grå nyansen från vänster i raden längst ned i fönstret (den har ID:t "252" i rutan Color). Klicka på OK när du markerat din nyans.

84 Klicka på rutan Color under rubriken Extension Lines och välj en färg för linjerna som håller upp själva linjen dimensionsvärdet står på. Jag väljer samma gråa nyans där (jag tycker själv det ser snyggast ut om dimensionslinjerna och dimensionstexten har samma färg). Klicka sedan i rutan Offset from origin. Det här är en ganska viktig ruta, för den höjer dimensionslinjerna med så många enheter från själva linjen måttet gäller. Om dimensionslinjernas "fötter" ligger för nära linjen de mäter så finns risken att man råkar fästa en linje vid dimensionslinjen istället för den riktiga linjen, och då blir ju den nya linjen fel. Det kan man undvika om man lyfter upp dimensionslinjerna en aning så man tydligt ser skillnad på dem och den riktiga linjen. Ett värde på 3 brukar räcka.

85 I fliken Symbols and Arrows: Standardstorleken för pilhuvudena är väldigt liten för millimeter-ritningar (2.5). Höj värdet i rutan Arrow Size till ungefär 5 så blir pilhuvudena större. I fliken Text: Klicka i rutan Color under rubriken Text appearance och välj en färg för texten. Jag väljer samma gråa nyans här som jag valde för linjerna tidigare. Klicka sedan i rutan Text height och skriv in hur stor dimensionslinjernas text ska vara. Standardvärdet, 2.5, är alldeles för litet. Prova skriva t ex 7 här för lagom stor text.

86 Rutan Offset from dim line styr över hur högt över själva dimensionslinjen värdet ska stå. Just nu är det ett väldigt lågt värde (0.625), vilket i våra ritningar gör att texten ser ut som om den är klistrad på linjen, vilket kan vara litet störande. Höj värdet till ungefär 2 eller 3 så blir det litet luft mellan linjen och måttet den anger. I fliken Primary Units: Klicka i rutan Precision. Här kan man ange hur många decimaler dimensionsmåtten ska bestå av. Eftersom vi ofta gör ritningar som mäts i millimeter är det lika bra att ställa in den här rutan på 0, eftersom man ju sällan anger t ex 10,7 millimeter.

87 Om du vill att det ska stå "mm" efter måtten i dina dimensionslinjer kan du klicka i rutan Suffix (allt man skriver in här gäller efter måtten, allt man skriver i rutan Prefix gäller före måtten). Skriv mm, gärna med ett mellanslag framför. Då kommer alltså alla dimensionsmått att skrivas såhär: 100 mm Det här var de viktigaste inställningarna. Avsluta med att klicka på OK. Nu är du tillbaka i fönstret Dimension Style Manager. Om du vill ändra i en stil klickar du på dess namn och klickar sedan på rutan Modify, så öppnas den för redigering. Om du vill välja en stil som ska gälla för din ritning klickar du på dess namn och klickar sedan på knappen Set Current. Då blir den stilen standard för den här ritningen. Avsluta med att klicka på Close.

88 (Om du vill radera en stil tar du fram fönstret Dimension Style Manager igen (genom att klicka på den diagonalt pekande pilknappen vid rubriken Dimensions under fliken Annotate). Där kan du klicka på namnet för den stil du vill radera och trycka på tangenten Delete. Då får du frågan om du är säker på ifall du vill radera stilen. Svara ja så försvinner den. Observera att du inte kan radera den stil som är standard för din ritning just nu. Så om du t ex gjort "min nya stil" till standard genom att klicka på dess namn och sedan klicka på knappen Set Current så kan du inte radera den stilen förrän du gjort någon annan till standard. I så fall kan du t ex klicka på stilen ISO-25 och klicka på Set Current, så har den stilen blivit standard för ritningen istället. Då kan du radera stilen "min nya stil".)

89 DIMENSIONSLINJER: LINEAR, för raka streck Använd Line och rita ett par linjer. Vi ska använda dimensionslinjer för att mäta dem. Klicka på fliken Home. Du hittar dimensionsknappen i fältet Annotation, högst upp till höger om knappen Text. Det står Linear ("linjär") på den från början eftersom det är den vanligaste typen av dimensionslinjer den som mäter raka streck. Man kan byta till andra typer av dimensionslinjer genom att klicka på den lilla pilen vid knappen. Vi ska göra det strax, men först ska vi använda dimensionslinjer av typen Linear. Klicka mitt på dimensionslinje-knappen för att aktivera den. Klicka nu på ändpunkten för en av dina linjer och klicka sedan på den andra ändpunkten för samma linje.

90 Då kan du lyfta upp (eller ned) dimensionslinjen. Den är alltid vänd åt samma håll som linjen man mäter. Det går att ange ett mått för hur högt eller lågt dimensionslinjen ska placeras genom att helt enkelt skriva in det och trycka på Enter. Jag skriver 20 och trycker på Enter. Då lyfts dimensionslinjen 20 enheter från linjen den mäter. Ge alla andra linjer samma typ av dimensionslinje. Det är bara att välja dimensionslinje-verktyget på samma sätt (eller bara trycka på Enter för att aktivera det senast använda verktyget) och klicka på linjernas ändpunkter, en i taget, och lyfta upp dimensionslinjen från dem.

91 DIMENSIONSLINJER: RADIUS / DIAMETER, för cirklar Det finns två typer av dimensionslinjer för cirklar: Radius (radie) och Diameter. Båda funkar på samma sätt. Rita en cirkel i din ritning. Vi ska använda en dimensionslinje som visar dess diameter. (Dimensionslinjen för radie funkar alltså på precis samma sätt.) Klicka på pilen vid dimensionslinje-knappen så visas en meny med olika val. Valet Linear är för raka streck, men vi ska mäta cirklar, så klicka på valet Diameter. Då kan du klicka på cirkeln du vill mäta upp så fästs en dimensionlinje vid dess centerpunkt.

92 (Det finns en bugg i AutoCAD som ibland hindrar ens flyttning från att fästas vid en axel du lär märka om du t ex drar ut dimensionslinjen åt sidan men ingen axel visas fastän antingen hjälpknappen ORTHO MODE eller POLAR TRACKING är aktiv. I så fall kan du komma runt buggen genom att peka (utan att klicka) på cirkelns mittpunkt tills etiketten Center visas. Prova sedan att flytta pekaren åt sidan igen. Om axeln ändå inte visas, testa att peka (utan att klicka) på någon annan ändpunkt i din ritning. Det brukar också hjälpa.) Flytta pekaren åt det håll du vill placera dimensionstexten. Det går bra att bara peka och klicka, men du kan gärna skriva in ett mått och trycka på Enter. Då fästs dimensionslinjen där. Symbolen för diameter är en cirkel med ett snett streck genom. Om du använt dimensionslinjen för radie (Radius) skrivs ett R framför måttet istället.

93 DIMENSIONSLINJER: ARC LENGTH, för bågar Det finns två typer av dimensionslinjer för bågar. Den ena mäter bågens längd, den andra mäter bågens böjning. Rita en vanlig båge i din ritning (jag använder typen Start, End, Direction). Klicka på pilen vid knappen för dimensionslinjer. Välj typen Arc Length. Den mäter bågens längd. Klicka på bågen du vill använda dimensionslinjen på.

94 Då kan du dra ut en dimensionslinje ur den. Den här dimensionslinjen anger alltså bågens längd. Jag placerar min dimensionslinje 20 enheter från själva bågen. Då blir resultatet såhär: Om man vill radera en dimensionslinje är det bara att klicka på den så den markeras och trycka på tangenten Delete. Då försvinner den.

95 Vi ska använda dimensionslinjen som mäter bågars böjning. Klicka på pilen vid dimensionslinjeknappen och välj typen Angular. Då kan du klicka på bågen du vill mäta böjningen på, så får du dra fram en dimensionslinje ur den. Den linjen anger alltså bågens böjning.

96 DIMENSIONSLINJER: ALIGN, för lutande linjer Vi ska skapa en lutande form och mäta den så får du se vad man bör tänka på, dels när man skapar en lutande form samt när man använder dimensionslinjer på den. Vi ska skapa en linje som ska luta 75 grader. Men här finns en sak man behöver känna till: Gör en stående linje som är 100 enheter hög. Börja med att välja verktyget Rotate i fältet Modify. Klicka på den stående linjen och tryck på Enter. Nu får vi välja den punkt av linjen som ska fungera som lutningens baspunkt, alltså den punkt vridningen ska ske runt. Klicka på linjens nedre punkt.

97 Om du vill kan du nu flytta runt pekaren (utan att klicka) så ser du hur linjen roteras som en urvisare runt din baspunkt. Se till att placera pekaren så att linjen pekar rakt uppåt. När linjen pekar rakt uppåt ska vi tala om för AutoCAD att den positionen ska räknas som 90 grader. Skriv R och tryck på Enter. Du ser i den grå rutan att AutoCAD uppfattar linjens vinkel som 0 grader (det står <0> i rutan). Skriv 90 och tryck på Enter så kommer AutoCAD att uppfatta den vinkeln som 90 grader istället. Då är ritningens grader omställda så att 90 grader nu är rakt upp istället för åt höger. Då kan vi skriva in hur vi vill att linjen ska luta. Skriv 75 och tryck på Enter...

98 ... så kommer linjen att luta 75 grader. Om vi inte hade ändrat på graderna så hade en lutning på 75 grader blivit ett kvarts varv fel för oss. (Om du inte ids ställa om gradskivan kan du som sagt räkna ut AutoCAD-graderna genom att dra 90 från din tänkta lutning. I det här fallet hade vi kunnat ange -15 så hade vi fått rätt vinkel eftersom = -15.) Nu är det svåra avklarat. Vi kan utöka vår lutande linje till en skev rektangel genom att välja Line och rita ett par 10 enheter långa "kortsidor" från den lutande linjens ändpunkter. Då är det enkelt att sluta formen, genom att bara klicka på ena kortsidans ändpunkt och sedan klicka på den andra kortsidans motsvarande punkt. Nu är jag nöjd med formen och vill infoga en dimensionslinje för den.

99 För att kunna mäta längden på en av de lutande linjerna ska vi först göra fel: Prova med den vanliga dimensionslinjen, Linear. Klicka på pilen vid dimensionslinje-knappen och se till att den är inställd på Linear. Om du nu klickar in en dimensionslinje längs någon av de två lutande långsidorna får vi helt fel mått: Vi vet att linjen är 100 enheter lång, men dimensionslinjen säger att den är 97 enheter! Det beror på att dimensionslinjen mäter det hela på höjden den mäter inte längden på själva linjen. (Du kan radera dimensionslinjen nu.) För att mäta längden på en lutande linje behöver man använda dimensionstypen Aligned.

100 Klicka på pilen vid dimensionslinje-knappen och välj Aligned. Om du nu mäter en av de lutande linjerna får du rätt mått för den: 100 enheter.

101 MULTILEADER: Informationspilar i ritningen Du kan skapa pilar med text som förklarar vad något är direkt i din ritning. Om texten har en enda pil kallas den för en Leader. Om texten har flera pilar kallas den för en Multileader. Innan vi börjar skapa pilar ska vi bestämma hur de ska se ut. Precis som med texten och dimensionslinjerna så är AutoCADs grundinställningar för informationspilarna ofta alldeles för små för våra mått, så vi behöver ändra på dem först. 1. Klicka på fliken Annotate. Klicka på den diagonala pilen till höger om titelknappen Leaders. 2. Fönstret Multileader Style Manager visas. Om du vill ändra i ritningens standardutseende för leader-pilar, klicka på stilen Standard i fältet till vänster och klicka sedan på knappen Modify. Gå sedan till steg 3, nedan. Om du däremot vill göra en helt ny stil för din ritnings pilar kan du klicka på knappen New.

102 Skriv in stilens namn i rutan New Style Name. Klicka i rutan Start With för att ange vilken existerande stil din nya stil ska baseras på (vanligtvis Standard). Klicka på Continue. 3. Klicka på fliken Leader Format. Klicka i rutan Size. Ange storleken för själva pilhuvudet. Standardvärdet är 4. Skriv in något som passar, t ex Klicka på fliken Leader Structure. Rutan Maximum Leader Points anger hur många linjer en enda leader kan bestå av. Som standard är det 2: En pil och en kort linje som leder till texten. Men om du höjer värdet här kan du klicka in fler linjer mellan pilen och texten. Det kan vara bra om

103 du har en snårig ritning, men oftast räcker det med 2 här. First Segment Angle gör att alla pilar får en viss vinkel automatiskt. Det kan vara tjusigt om det ser enhetligt ut. Du väljer själv om det ska gälla: Bocka för rutan om du vill att alla leader-pilar ska ha samma vinkel. Då kan du välja vinkel, t ex 45 grader, i rutan intill. Det gör alltså att alla leader-pilar i din ritning får en sådan vinkel. Second Segment Angle anger vinkeln på linjen som leder från pilens slut fram till texten du skriver in. Om du bockar för rutan här får du ange en fast vinkel för de linjerna. Det vanligaste i sådana fall är 90 grader. Under rubriken Landing Settings finns rutan Set landing distance. Den anger hur lång linjen från pilen till texten ska vara. Skriv t ex 20 här för att få en litet tydligare linje som leder fram till texten. 5. Klicka på fliken Content. Klicka i rutan Text Height. Här kan du ange standardstorleken för texten pilarna leder ut från. Skriv t ex 30 här. Klicka i rutan Landing Gap. Här anger du hur stort tomrummet mellan linjen och texten ska vara. Skriv t ex 20 här så blir det litet luft mellan linjen och texten. Linjen beter sig litet annorlunda beroende på om den hamnar till höger om texten eller till vänster om den. Rutan Left Attachment styr över hur linjen ska se ut till vänster om texten. Den är förinställd på Middle of top line, vilket innebär att den pekar rakt på första textraden. Rutan Right Attachment är inställd på Underline Top Line. Det innebär att linjen stryker under pilens första textrad.

104 Du kan ändra i rutorna hur du vill att linjerna ska se ut både till vänster och höger om texten. Klicka på OK när du är klar. 6. Du är tillbaka i fönstret Multileader Style Manager. Om du gjort en ny stil för dina pilar och vill använda den i din ritning kan du klicka på dess namn i listan till vänster och klicka på knappen Set Current. Klicka på Close för att stänga fönstret.

105 MULTILEADER: Skapa enskilda pilar När utseendet är inställt kan vi skapa pilar i ritningen. Rita något (jag har ritat en cirkel), så ska vi göra en pil som pekar på det. Klicka på fliken Home. Klicka på knappen Leader i fältet Annotation. Nu kan du klicka där du vill att pilens spets ska hamna. Du måste inte fästa den vid en punkt eller linje, utan det går bra att klicka någonstans där det är tomt om det är det du vill. Det finns ett par saker som kan vara bra att känna till när du ska klicka fast en pil. Fäst en pil på en punkt Det här är inget märkvärdigt: Klicka på den punkt du vill att pilen ska peka på. Fäst en pil på en cirkels kantlinje Om du vill kunna peka på en cirkels kantlinje kan du först behöva peka på den cirkelns mittpunkt (utan att klicka) tills etiketten Center visas. Då kan du dra pekaren längs en axel tills den korsar cirkelns kantlinje. Ett kryss bör dyka upp för att visa att pekaren känner av kantlinjen. Klicka där så kommer pilen att peka precis på linjen. Fäst en pil någonstans där det är tomt Om du vill få en pil att peka mot något utan att nudda vid det går det bra att bara klicka fast pilen någonstans där det är tomt i närheten av det. Men innan du klickar, håll ett öga på de linjer pekaren ligger närmast: Så fort en ändpunkt, mittpunkt, eller någon annan punkt visas så har du kommit för nära och behöver flytta bort pekaren en bit innan du klickar. Om du klickar medan en punkt är synlig kommer nämligen pilen att peka rakt på den punkten oavsett var pekaren låg.

106 Om du vill kunna ta dig närmare utan att punkter lyser upp kan du zooma in. Ju närmare du zoomat in desto närmare kan du komma punkter utan att de markeras. Jag har gjort en cirkel och vill att pilen ska peka mot cirkeln utan att fästas vid dess mittpunkt eller kant, så jag pekar så nära jag kan utan att någon punkt lyser upp. Då kan jag klicka (om du tycker punkterna lyser upp för tidigt kan du som sagt zooma in). Ju längre in du zoomat desto närmare kan du föra pekaren närmare utan att punkterna reagerar.) När du klickat fästs pilens spets där. Då kan du dra ut en linje från pilens spets. Klicka där du vill att texten ska hamna. Då visas en textruta. Här kan du skriva in vad du vill ska stå. Om du trycker på Enter byter du rad i texten.

107 När du skriver in texten visas knapparna för textredigeraren högst upp. Där kan du t ex byta teckensnitt och storlek på texten (kom ihåg att markera texten först). När du är klar kan du klicka på knappen Close Text Editor, längst till höger. Då har du fått en Leader-pil med text.

108 MULTILEADER: Skapa flera pilar kopplade till samma text Man kan lägga till fler pilar till en Leader. Sådana kallas Multileaders. Klicka på pilen vid knappen Leader i fältet Annotate. Välj Add Leader i listan som visas. Nu får du klicka på den Leader du vill lägga till pilar i.

109 Då kan du klicka fram fler pilar. Det är bara att placera pekaren där du vill ha den nya pilspetsen och klicka så dras automatiskt en linje till den första pilens text. Det är bara att klicka fram så många pilar du vill ha. (Notera i exempelbilden nedan hur linjen för pilarna till vänster om texten pekar mot själva texten medan linjen för pilen till höger stryker under texten. Det är något man kan ange i fönstret där man skapar (eller ändrar på) pilarnas utseende. När alla pilar är klara är det bara att trycka på Enter för att avsluta. Då har vi en Multileader.

110 MULTILEADER: Radera en pil ur en Multileader Att radera en ensam Leader-pil är enkelt: Det är bara att klicka på den så den blir markerad och sedan trycka på tangenten Delete. Men om du gjort en Multileader och vill radera en viss pil ur den utan att de andra också försvinner behöver du använda ett särskilt verktyg. Klicka på pilen vid Leader-knappen i fältet Annotate och välj Remove Leader. Nu får du klicka på den Multileader du vill ta bort en pil ur. Då får du klicka på de pilar du vill radera. Pilarna du klickar på blir streckiga, precis som när du klickar på vanliga linjer.

111 När de pilar du vill radera blivit streckiga kan du trycka på Enter så raderas de ur Multileadern.

112 MULTILEADER: Justera Leader-pilars textrader Om du har flera Leader-pilar kan du använda ett verktyg för att få deras texter att hamna på samma bredd eller höjd, för att göra det hela prydligare och mer överskådligt. Här är tre Leaders jag gjort. Deras texter ligger litet hur som helst. För att snygga till texternas positioner kan man använda verktyget Align. Klicka på pilen vid Leader-knappen i Annotate-fältet och välj Align. Då får du klicka på de Leaders vars texter du vill fixa till. Tryck på Enter när de är markerade.

113 Nu får du välja vilken av dina markerade Leader-pilars texter de andra ska påverkas av. Jag klickar på den översta av mina tre. En linje som är fäst vid den översta Leadern visas. Jag flyttar pekaren så linjen pekar rakt nedåt och klickar. Då kommer de andra markerade Leaderpilarnas texter att få samma avstånd till linjen som den översta har. Nu har texterna alltså hamnat på samma bredd:

114 MEASURE (Utilities): Mät längd och avstånd, radie, vinkel, area och volym Det finns två verktyg som heter Measure: Ett i fältet Draw som placerar ut punkter, och ett i fältet Utilities (längst till höger) som låter dig mäta längder, vinklar och avstånd. Det är det senare vi ska gå igenom här. Gå in på fliken Draw > fältet Utilities. Där hittar du knappen Measure. Om du klickar direkt på bilden i knappen så väljer du den typen av mätning. Men om du vill ställa in hurdan typ av måttlinje verktyget ska använda så klickar du på pilen under Measure i knappen så visas de olika mätinställningar som finns. Standardinställningen är Distance, som mäter avstånd i raka linjer. Vi ska börja med den, så om ditt Measure-verktyg inte är inställt på Distance kan du ställa in det nu.

115 MEASURE (Utilities): Distance, mäter raka linjer Använd verktyget Line och rita ett par linjer i din ritning. Klicka på linjalen Measure i fältet Utilities. Nu kan du använda det för att mäta olika saker i din ritning. Om du t ex vill mäta hur lång en viss linje är kan du klicka på dess ena punkt och sedan peka på den andra (utan att klicka). Då står det precis hur lång den linjen är. Du kan avbryta mätningen genom att trycka på tangenten Esc, eller på Enter två gånger. Men om du skulle klicka på den andra punkten istället så visas nu alla mått som gäller för linjen.

116 En meny visas: Klicka där på Exit när du vill stänga måtten. (Du kan även trycka på Enter.) För att mäta avstånd gör du precis på samma sätt. Klicka på en punkt och peka på det du vill mäta avståndet till.

117 MEASURE (Utilities): Radius, mäter radie/diameter på en cirkel Gör en cirkel i din ritning. Om du vill mäta hur stor en cirkel är klickar du först på pilen under Measure och väljer Radius ("radie"). Klicka på cirkeln så visas exakt hur stor dess radie och diameter är. Klicka på Exit i menyn som visas för att avbryta, eller tryck på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandoraden.

118 MEASURE (Utilities): Angle, mäter vinkeln på en båge Jag har ritat ett par linjer och lagt till en båge (inställd på Start, End, Direction se stycket Arc - Skapa bågar för mer om detta). För att mäta bågens vinkel, klicka på pilen under Measure och välj Angle. Klicka på bågen så visas vinkeln. (Klicka på Exit i menyn eller tryck på Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandoraden för att avbryta.)

119 MEASURE (Utilities): Area, mät arean på en form som består av vanliga linjer Här är en form som bara består av vanliga, raka linjer. För att mäta arean på en sådan form, välj Area i verktyget Measure, som ligger i fältet Utilities. Klicka på någon av punkterna runt formen och klicka sedan på nästa punkt...

120 ... och fortsätt att klicka på punkt efter punkt runt formen. En grön yta börjar dras fram mellan dina klick. När du väl klickat på alla punkter runt formen (eller bara runt den del du vill mäta arean på) så ska den vara täckt av den gröna ytan. Då kan du trycka på Enter så visas arean för den uppmätta ytan. Du kan stänga genom att klicka på Exit i menyn, eller genom att trycka på Enter.

121 MEASURE (Utilities): Area, mät arean på en komplicerad form För att mäta arean på en mer komplicerad form än den vi tittade på i förra stycket bör man för enkelhetens skull göra såhär: 1. Spara ritningen. 2. Se till att ytan som ska mätas upp bildar en sluten form. Om det finns hål i formen, t ex dörröppningar, använd Line för att täppa till dessa. 3. När ytan som ska mätas bildar en sluten form, markera alla linjer som utgör ytans kanter. 4. Klicka på titelknappen Modify så visas fler verktyg. Klicka där på knappen Join (två pilhuvuden som möter varandra). Då kombineras alla markerade linjer till en Polyline. 5. Välj Area i verktyget Measure, i fältet Utilities. 6. Skriv O (bokstaven, inte siffran) och tryck på Enter. "O" står för "Object", vilket låter en mäta ytan i en helt sluten form. Vanliga linjer räknas inte som slutna former, utan det måste vara t ex en Polyline. 7. Klicka på formens kantlinje, som du ju nyss omvandlat till en Polyline. Då visas dess area. 8. Tryck på Enter för att stänga menyn. 9. Nu kan du stänga ritningen och öppna den igen, ifall det behövs, så har alla linjer återställts till hur de var innan du började slå ihop dem. I det här exemplet kommer vi att repetera litet snabbt hur man gör med Polylines, eftersom man behöver göra formen man vill mäta arean på till en Polyline. Som ett exempel har jag gjort den här formen med vanliga linjer och ett par bågar: Formen föreställer golvet i ett rum, så jag ska göra väggar runt det med verktyget Offset.

122 För att Offset ska fungera måste jag först omvandla linjerna till en enda Polyline. Jag markerar alla linjer som utgör rummets innerväggar och klickar sedan på titeln Modify. Då visas fler verktyg. Där klickar jag på knappen Join så omvandlas alla markerade linjer till en Polyline. Då kan jag använda Offset. Jag klickar på verktyget Offset i fältet Modify...

123 ... och får skriva in hur stort mellanrum det ska vara mellan formens existerande linjer och kopian som kommer att läggas in. Jag anger ett mellanrum på 30 enheter och trycker på Enter. Sedan får jag klicka på den form som ska kopieras. Jag klickar på min nya Polyline så kopieras den. Då får jag peka och klicka inuti eller utanför formen för att ange om formkopian ska skapas inuti eller utanför den existerande formen. Jag pekar utanför formen för att få ytterväggar och klickar. Då har jag två Polylines: En som utgör innerväggarna och en som utgör ytterväggarna, med ett mellanrum på 30 enheter mellan dem. Nu skulle jag vilja mäta arean i den inre ytan (och man måste förstås inte göra väggar, så som jag just gjorde, utan det var bara en snabb repetition!)

124 Jag väljer Area i verktyget Measure, i fältet Utilities. Sedan skriver jag bokstaven O och trycker på Enter. "O" står för "Object". När det valet är aktivt kan man klicka på en sluten form (det måste vara en Polyline), så mäts hela dess area upp på en gång. Då får jag klicka på den form jag vill mäta arean på. Jag klickar på den inre formen...

125 ... så får jag genast fram arean på den. Man kan avbryta genom att klicka på Exit eller trycka på Enter. Nu vet jag alltså arean i min form. Det är ju en Polyline, så om jag nu skulle vilja lägga till dörröppningar i den så måste jag först Explodera formen så den består av vanliga linjer igen.

126 MEASURE (Utilities): VOLUME, mät volymen i en form För att mäta volymen gör man precis som när man mäter arean, fast när mätningen är klar (och man tryckt på Enter, om man mäter en form som består av vanliga linjer) får man ange hur hög ytan är. Då beräknas volymen. Jag ska mäta volymen för samma form jag just mätte arean i (den komplicerade formen). Då börjar jag med att välja Volume i verktyget Measure, i fältet Utilities. Jag skriver bokstaven O och trycker på Enter.

127 Då får jag ange ett objekt (en Polyline). Jag klickar på min form. Nu får jag nu ange hur hög formen är. Jag skriver 200 och trycker på Enter. Då beräknas volymen.

128 SCALE: Ändra storlek på markerade saker Det finns två sätt att använda verktyget Scale på: Procentskalning samt referensskalning. Referensskalning är den "riktiga" typen av skalning där man får ange exakt hur stor saken ska vara, men vi tittar på båda sätten. SCALE: Procentskalning Jag har gjort en cirkel. Om jag vill göra den dubbelt så stor kan jag klicka på verktyget Scale. Jag klickar på det som ska skalas om (i det här fallet bara cirkeln) och trycker på Enter. Jag klickar på en punkt (cirkeln har ju bara en mittpunkt så jag klickar på den).

129 Nu får jag skriva hur stor cirkeln ska vara. Man anger skaländringen i procentform: 1 betyder 100% (observera att man använder punkt istället för komma) betyder 75%, och så vidare. Jag vill att cirkeln ska vara dubbelt så stor, så jag skriver 2, som ju står för 200%, och trycker på Enter. Då blir cirkeln alltså dubbelt så stor.

130 SCALE: Referensskalning, ange exakt mått Referensskalningen låter oss alltså ange precis hur stort det vi markerat ska vara. Sättet det funkar på är att man pekar ut en viss bit av det man markerat och anger hur lång man vill att den biten ska vara. Då kommer alla andra markerade delar att automatiskt anpassa sig efter den ändringen. Jag har ritat en rektangel som jag vill skala om så dess långsida blir precis 100 enheter lång. Jag klickar på verktyget Scale i fältet Modify. Sedan klickar sedan på rektangelns alla linjer så de blir valda. Jag avslutar med att trycka på Enter. Nu får jag klicka på den punkt skaländringen ska koncentreras på (man kan säga att det är den punkten som står still medan allt runt den ändrar storlek). Jag klickar på den nedre vänstra punkten.

131 Då får jag ange typ av skalning som ska användas. Jag skriver R och trycker på Enter. R står för "referens". Med det menas att man först får peka ut storleken på en del av det man markerat. Sedan får man ange hur stor man vill att den delen ska bli. Då kommer alla andra markerade delar att använda den nya storleken som referens och automatiskt krympa (eller växa) för att behålla proportionerna. Jag vill som sagt att långsidorna ska bli 100 enheter långa, så jag klickar i det ena hörnet längs en långsida och klickar sedan på det andra hörnet längs samma långsida.

132 Då har jag visat åt AutoCAD att det är den linjen jag vill använda som referens för alla andra markerade delar. Nu får jag skriva in hur stor jag vill att den uppmätta delen långsidan i det här fallet ska vara. Jag skriver 100 och trycker på Enter. Då blir den uppmätta långsidan precis 100 enheter lång, och alla andra markerade delar ändras alltså automatiskt för att behålla proportionerna. Det fungerar precis likadant när du ska ändra skala på en cirkel. Vi säger att du ritat en cirkel och vill att den nu ska bli 50 enheter i radie (alltså 100 enheter i diameter). Välj verktyget Scale i fältet Modify.

133 Klicka på cirkeln och tryck på Enter. Klicka på cirkelns mittpunkt (det är ju den enda punkten cirklen har). Nu får du antingen ange ett procentvärde eller skriva R för referensskalning. Skriv R och tryck på Enter. Då får du ange vad du vill använda som referens. Klicka på cirkelns mittpunkt...

134 ... och klicka sedan på cirkelns kant. Då förstår AutoCAD att det är den längden du nu ska ange en ny storlek för. Jag ville att cirkeln skulle få en ny radie på 50 enheter, så jag skriver 50 och trycker på Enter. Då blir cirkelns radie precis så stor.

135 TRIM: Radera bitar av linjer Verktyget Trim används för att klippa av linjer. Jag har ritat fyra linjer: Två långa liggande linjer samt två kortare stående linjer som korsar dem. Jag vill klippa av snuttarna som sticker ut ovanför de liggande linjerna. Då behöver jag använda Trim. Verktyget Trim ligger i fältet Modify. Jag klickar på det. Jag börjar med att klicka på den övre liggande linjen eftersom jag vill att den ska vara stoppet. Sedan trycker jag på Enter, så får jag börja klippa av linjer. Jag vill radera de bitar av de två stående linjerna som sticker upp ovanför stoppet, så jag klickar på den ena så försvinner den. Det som händer är att AutoCAD vill radera hela linjen med start från ändpunkten som ligger närmast mitt klick, men när raderingen når fram till stopplinjen stannar den.

136 Sedan kan jag klicka på biten av den andra linjen som sticker upp ovanför stoppet så försvinner den med. Nu har jag klippt av bitarna som sticker upp ovanför stopplinjen. Då kan jag trycka på Enter så stänger jag av verktyget, och stopplinjen återgår till att bli en vanlig linje. Om jag nu skulle vilja klippa av t ex bitarna som sticker ut under den nedre liggande linjen hade jag kunnat sätta igång Trim igen och klickat på den nedre linjen, så hade den blivit det nya stoppet. Då hade jag kunnat trycka på Enter för att godkänna stoppet och sedan klickat på de bitar av linjerna som sticker ut nedanför stoppet, så hade de försvunnit.

137 TRIM, LINE OCH ARC: Gör en dörr Vi ska se hur man skapar en typisk dörr i en planritning. De brukar ofta bestå av en öppning, en linje som sticker rakt ut från öppningen, och en båge som visar dörrens svängradie. Använd Trim för att göra en dörröppning Här är fyra linjer jag ritat med verktyget Line. De liggande linjerna ska utgöra en vägg, de stående linjerna ska utgöra dörröppningen i väggen. Jag kunde förstås ha varit noga och ritat rätt längd på linjerna från början, men vi ska använda Trim för att klippa ned dem eftersom det är så kul. Jag klickar på verktyget Trim i fältet Modify och klickar på båda liggande linjerna. Då kommer alltså båda de linjerna att fungera som stopp. Sedan trycker jag på Enter.

138 Då kan jag börja skära bort snuttarna som sticker ut ovanför och nedanför stoppen. Jag klickar på snuttarna som sticker ut ovanför det övre stoppet och klickar sedan på de snuttar som sticker ut nedanför det nedre stoppet. Då kan jag trycka på Enter för att avbryta Trim-verktyget. Nu vill jag klippa bort de liggande linjerna mellan de stående, så jag får en dörröppning i väggen. Jag aktiverar Trim-verktyget igen genom att trycka på Enter (eftersom det var det sista verktyget jag använde). Sedan klickar jag på de stående linjerna så de blir mina nya stopp, och trycker på Enter för att visa att jag valt klart. Då kan jag klicka på de bitar jag vill radera som korsar stoppen. Jag klickar på den övre liggande linjens bit mellan stoppen så försvinner den.

139 (Om jag t ex hade klickat på samma linje men till höger om stoppen så hade den delen av linjen raderats istället. Det är alltså viktigt här att jag klickar mellan de två stoppen, eftersom det är just de delarna av de liggande linjerna jag vill ta bort.) Sedan klickar jag på samma ställe på den nedre linjen. Då försvinner den med, och då kan jag stänga av Trim genom att trycka på Enter. Nu har jag en dörröppning i väggen. (Man måste förstås inte göra öppningen med Trim som jag nämnde tidigare så hade jag förstås uppnått samma resultat genom att göra linjerna precis så långa jag ville ha dem från första början.) Då behöver vi göra en dörr. Använd Measure (vid behov) och Line för att skapa dörren Om du inte vet hur bred dörröppningen är kan du använda verktyget Measure se bara till att det är inställt på Distance, så du mäter raka längder. Klicka med verktyget på en av dörröppningens hörnpunkter och dra pekaren till punkten på andra sidan öppningen (på samma sida om väggarna, förstås). Då står det hur bred öppningen är i det här fallet är den 100 enheter bred.

140 Avbryt verktyget genom att trycka på Esc, eller genom att trycka på Enter två gånger. Nu när du vet hur bred dörröppningen är (om du inte redan visste det) så kan du rita dörren. Välj verktyget Line. Klicka fast linjen vid den hörnpunkt dörrens gångjärn ska vara och dra pekaren rakt ut. Skriv in dörröppningens bredd (i det här fallet 100) och tryck på Enter. Använd Arc (inställd på Start, End, Direction) för att skapa svängradien Klicka nu på verktyget Arc. Om det inte är inställt på typen Start, End, Direction, klicka på pilen under Arc-knappen och välj den.

141 Klicka sedan på dörrlinjens ytterpunkt, och klicka på den hörnpunkt dörren ska nudda vid när den är stängd. Då fästs en båges bas vid de två punkterna och då kan du dra med pekaren åt det håll bågen ska böjas (åt samma håll som dörrlinjen pekar). När bågen bildar en kvarts cirkel kan du klicka. Då har vi en öppning med en dörr som visar svängradien.

142 TRIM OCH LINE: Gör ett fönster (2D) Jag har en öppning i en vägg. Det här ska bli ett fönster. Det finns olika sätt att göra fönster på. Vi ska titta på ett par av dem. Ett typiskt sätt att rita fönster i planritningar är att bara göra en linje tvärs över en öppning, så här: Grejen är den att fönsterlinjen ska ligga mitt i öppningen. Här är en öppning i en vägg. Den ska bli till ett fönster. Först behöver vi se till att hjälplinjen OBJECT SNAP TRACKING är aktiv (det är den åttonde från vänster), och att den är inställd på att känna av mittpunkter. Högerklicka på OBJECT SNAP TRACKING så visas en meny. Klicka där på valet Settings, längst ned.

143 Ett fönster visas där du nu får ange vilka punkttyper pekaren ska känna av medan OBJECT SNAP TRACKING är igång. Se till att rutan Midpoint är förbockad. Det är den som låter pekaren känna av den exakta mittpunkten på linjer. Klicka på OK för att stänga fönstret. Välj nu verktyget Line och peka med det mitt på öppningens ena sida. Den linjens mittpunkt visas. Då kan du klicka...

144 ... och dra en linje tvärs över öppningen, till mittpunkten på andra sidan. Klicka där så har du ett fönster.

145 ROTATE: Rotera linjer Det finns olika sätt att rotera saker på. Det enklare och vanligare sättet är att rotera saker genom att bara klicka, men man kan även rotera genom att ange ett visst gradtal (om man känner till det och det ska användas). Vi ska titta på båda sätten. ROTATE: Rotera med klick När man roterar med klick brukar man ofta vilja rotera saker åt ett visst håll snarare än att de ska riktas längs en specifik vinkel. Vanligast är att vilja vrida något ett halvt varv, eller ett kvarts varv så att något som är vänt t ex åt höger ska vändas uppåt istället. Se till att hjälpknappen POLAR TRACKING är intryckt (det är den femte knappen från vänster). Klicka sedan på verktyget Rotate i fältet Modify. Klicka nu på den linje, eller de linjer, du vill rotera. Jag har ritat en liggande rektangel jag vill göra stående, så jag markerar alla dess linjer. Visa att du valt klart genom att trycka på Enter. Klicka nu på en punkt av dina markerade linjer. Roteringen kommer att vridas runt den punkten. Jag klickar på rektangelns nedre vänstra hörn.

146 Nu kan du flytta pekaren tills dina valda linjer pekar åt rätt håll. I mitt fall flyttar jag pekaren tills den markerade rektangeln blivit stående. POLAR TRACKING visar hjälplinjer som linjerna snärtar mot, så det är lätt att få dem raka. Då kan du klicka så har det du markerade vridits ett kvarts varv.

147 ROTATE: Rotera med klick i mindre vinklar Man kan rotera saker med klick så de t ex blir diagonala (alltså 45 grader istället för bara 90). Det enklaste sättet är att först ställa in hjälpknappen POLAR TRACKING så den känner av inte bara 90 grader, som är standard, utan även 45 grader. Högerklicka på hjälpknappen POLAR TRACKING (femte från vänster) och klicka på Settings, näst längst ned i menyn. Klicka i rutan Increment Angle och välj lägsta gradtalet POLAR TRACKING ska känna av. Värdena är successiva, så om du t ex väljer 45 grader känner POLAR TRACKING fortfarande även av 90 grader, och om du väljer 22,5 grader känner POLAR TRACKING fortfarande även av 45 grader och 90 grader. Välj det gradvärde du vill. Jag väljer 45 grader. Avsluta med att klicka på OK.

148 Nu kommer alltså POLAR TRACKING att visa hjälplinjer inte bara när du pekar rakt uppåt eller nedåt, eller rakt åt sidorna (alltså 90 grader) utan även när du pekar snett uppåt eller snett nedåt åt endera hållet (alltså 45 grader). Nu kan du klicka på det som ska roteras och sedan klicka på Rotate (eller klicka på Rotate, klicka på det som ska roteras, och trycka på Enter). Klicka på den punkt roteringen ska kretsa runt. Jag klickar på rektangelns nedre vänstra hörn. Nu kan du flytta pekaren för att rotera det du valt. När du närmar dig en lutning på 45 grader åt endera hållet visas nu hjälplinjer även för det. På så vis är det lätt att få en diagonal lutning på det man roterar. Klicka när du är nöjd med lutningen.

149 ROTATE: Gör en skev linje vinkelrät Det lär hända förr eller senare att något blir skevt det roterades kanske bara en eller ett par grader för mycket åt något håll, men det räcker ju: Det ligger inte rätt. Man kan använda Rotate-verktyget för att få skeva linjer att bli vinkelräta. Här är en rektangel som lutar. (Om du vill göra likadant, rita bara en enkel rektangel med verktyget Line och använd Rotate på den för att göra den litet sned.) Jag ska nu få den att bli vinkelrät. Klicka på verktyget Rotate i fältet Modify. Klicka på de linjer du ska rotera och tryck på Enter för att visa att du valt klart. Klicka på den punkt roteringen ska vridas runt. Skriv R och tryck på Enter.

150 Klicka på ena punkten på en av de linjer som ska bli vinkelräta och klicka sedan på den andra. Nu kan du peka åt det vinkelräta håll du vill linjen ska rättas efter. Jag pekar rakt åt höger tills hjälplinjen visas (eftersom hjälpknappen POLAR TRACKING är igång). Klicka. Då är det fixat.

151 ROTATE: Rotera med grader Att rotera saker så de får en viss lutning är inte helt självklart. Det finns ett par saker man bör känna till. Det första är att de roteringar man anger grader för alltid sker moturs. 0 grader är rakt åt höger (vanligtvis). Det gör att 90 grader är rakt uppåt. 180 grader är rakt åt vänster. 270 grader är rakt nedåt. Om du har något som har en lutning på 0 grader och du ger det en lutning på 45 grader så kommer det att peka snett upp åt höger. Om du ger det en lutning på 90 grader så pekar det rakt uppåt. Om det får en lutning på 135 grader kommer det att peka snett upp åt vänster, och så vidare. Det andra är att vinklarna ovan gäller för själva ritningen. Men linjerna du skapat i ritningen följer inte de vinklarna: Om du vill få något att hamna på 50 graders lutning kan du inte bara välja att rotera det och ange 50 grader då kommer det antagligen att bli fel. Det beror på att när man ger saker ett visst vinkelvärde räknas det som om det ska vridas så många grader från sin nuvarande position. Så om något redan lutar 30 grader och du anger en vinkel på 50 grader kommer det att få en lutning på totalt 80 grader. Istället skulle du i det här fallet behöva rotera saken med 20 grader, eftersom ju blir 50. Då hade det blivit rätt. Och jag nämnde tidigare att alla vridningar man anger grader i alltid sker moturs, men man kan även rotera saker medurs med grader. Det är bara att ange ett negativt gradtal. Om jag t ex anger -20 när jag roterar något så kommer det att vridas 20 grader medurs istället för moturs. Om du inte känner till vinkeln på något du vill ska ha en särskild lutning bör du först få det att ligga längs en vågrät linje (se förra stycket, Gör en skev linje vinkelrät ). Då slipper du börja mäta och ha dig, utan då är det bara att rotera den från den vinkelräta positionen, vilket är betydligt enklare. Vi ska se hur det här fungerar.

152 Jag har en stående rektangel. Jag vill att dess långsidor ska ha en lutning på 75 grader: Jag väljer Rotate i fältet Modify och klickar på rektangelns alla linjer. Sedan trycker jag på Enter. Jag klickar på den punkt roteringen ska vridas runt. Nu kan jag göra det hela på två olika sätt. Båda funkar lika bra, allt hänger på vad som känns bäst.

153 Sätt 1 Jag flyttar runt pekaren tills rektangelns långsidor ligger längs X-axeln (alltså så att de pekar rakt åt sidorna). Då klickar jag. Nu har rektangelns långsidor en lutning på 0 grader. Då kan jag klicka på Rotate igen, markera rektangelns linjer, och trycka på Enter. Jag klickar fast roteringen på rektangelns nedre vänstra punkt. Sedan skriver jag 75 och trycker på Enter.

154 Då vrids rektangeln moturs så de linjer som tidigare hade en 0 graders lutning nu har en lutning på 75 grader. Om du är osäker på en lutnings grader kan du använda verktyget Measure men det behöver en vinkel att mäta, och en vinkel består ju dels det du vill mäta lutningen på samt en linje mätningen kan ske från. Det kanske redan finns en sådan linje i din ritning; jag ritar in en med verktyget Line. (Den måste inte ligga kant i kant med det du ska mäta: Om det t ex finns en vägg som är vänd åt rätt håll i din ritning kan du använda den för att räkna ut vinkeln). Ställ sedan in knappen Measure, i fältet Utilities, på Angle.

155 Klicka nu på den liggande linjen och långsidan närmast den. Då visas vinkeln. Där framgår att den är 75 grader. Det var alltså rätt! Klicka på Exit för att stänga mätningen.

156 Sätt 2 Jag är tillbaka där jag var innan: Rektangeln är stående, jag har valt Rotate och markerat dess linjer, jag har klickat fast fokuspunkten, och ska nu få rektangelns långsidor att hamna på 75 graders lutning. Vi vet ju att 0 grader är rakt åt höger i ritningen. Det innebär att 90 grader är rakt upp samma håll rektangelns långsidor pekar åt just nu. Då kan jag helt enkelt ange en vridning på -15 och trycka på Enter så vrids rektangeln 15 grader medurs. Och är ju 75, så nu lutar rektangeln 75 grader.

157 ROTATE: Ställ om ritningens vinklar Om en ritning har fel vinklar inställda att 0 grader är rakt uppåt, till exempel, vilket används i olika branscher så kan du ställa om dem om du vill. Skriv kommandot UNITS och tryck på Enter. Klicka på knappen Direction i fönstret som visas. Här kan du markera det håll 0 grader ska vara åt i ritningen. Bli inte förvirrad av graderna som redan står vid de olika valen: Det du markerar här kommer att gälla för 0 grader. Standard är att ha valet East markerat ( Österut, alltså åt höger i ritningen). Om du istället skulle välja t ex North ( Norrut, alltså rakt uppåt) skulle 0 grader i ritningen bli rakt uppåt. När du gjort ditt val klickar du på OK i båda fönstren.

158 EXTEND: Förläng en linje på rätt sätt Om du märker att en linje är för kort den når inte riktigt fram till den punkt eller linje du vill så bör du inte använda Line för att förlänga den. Då får du två separata linjer istället för en enda, vilket kan orsaka krångel vid mätningar. Istället bör du använda verktyget Extend i fältet Modify. Rita en liggande linje. Rita sedan en stående linje som den liggande nästan nuddar vid. Nu ska vi använda Extend för att få den liggande linjen att nå hela vägen fram. Klicka på pilen vid knappen Trim i fältet Modify. Då visas en liten meny. Klicka där på Extend. Det här verktyget fungerar precis som Trim: Klicka först på den linje du vill att ändringen ska ta stopp vid. I det här fallet vill vi att den liggande linjens utökning ska ta stopp vid den stående linjen, så det är den stående linjen vi klickar på. Avsluta med att trycka på Enter. Nu kan du klicka på den liggande linjen så dras den ut tills den nuddar vid stoppet. Notera att du måste klicka på den halva som ligger närmast stoppet, annars händer ingenting. När du är klar trycker du på Enter, så har du nu en hel linje som når fram till den stående.

159 ARRAY: Multikopiera Om du t ex ska göra ett rum med ett par hundra stolar i behöver du inte kopiera in dem för hand, utan du kan använda knappen Array. Den låter dig skapa flera kopior på det du markerat, och varje kopia får automatiskt exakt samma avstånd till varandra. Som exempel kan du göra en vanlig cirkel med en radie på 100 i din ritning (det innebär alltså att cirkeln får diameter på 200: Radien gånger 2). Vi ska använda Array för att kopiera cirkeln och skapa fem rader med tio sådana cirklar (det anges som tre rader uppdelade i tio kolumner). Vi ska även se till så att varje cirkel får ett avstånd på 20 enheter sida vid sida, och att det blir ett mellanrum på 60 enheter mellan raderna. 1. Se till att inget verktyg är valt. Om du vill så kan du trycka på Esc tills det står Command *Cancel* nere i kommandorutan. 2. Klicka på knappen Array i fältet Modify. 3. Klicka på de saker du vill multikopiera (i det här fallet bara cirkeln) och tryck på Enter.

160 4. Nu ser det ut som om en massa cirklar dyker upp i din ritning, men det är bara funktionens grundinställningar. Klicka i rutan Columns, högst upp i fältet med samma namn. Här får du skriva hur många cirklar per rad du vill ha. Skriv 10 och tryck på Enter. Då får du 10 cirklar per rad i ritningen. (Du kan behöva zooma ut för att se alla -- och AutoCAD är ju ökänt för att fastna med zoomen, så det kan hända att du inte lyckas zooma tillräckligt långt. Det gör inte så mycket; så snart du är klar med inställningarna och stängt Array-funktionen ska allt se ut som det ska). Klicka i rutan Rows, högst upp i fältet med samma namn. Här får du skriva hur många rader som ska ha 10 cirklar i sig. Skriv 5 och tryck på Enter. Då har du nu fem rader med tio cirklar i varje.

161 Nu ska vi ange hur långt det ska vara mellan varje cirkel i raderna. Klicka i rutan Between i fältet Columns. Vi ville ju ha ett mellanrum på 20 enheter mellan varje cirkel. Men här finns något du behöver tänka på: Om du skriver 20 och trycker på Enter så hamnar varje cirkels mittpunkt 20 enheter från varandra. Det blir inte så bra: Man måste inkludera cirkelns diameter (alltså dess radie x 2) i avståndet. När vi skapade cirkeln gav vi den en radie på 100 enheter. Det betyder att den har en diameter på 200. Sedan lägger vi till avståndet, 20, till det. Resultatet blir alltså 220. Skriv in det i rutan Between under Columns och tryck på Enter.

162 Då hamnar cirklarna på rätt avstånd från varandra. Nu vill vi att varje rad ska ha 60 enheter mellan sig. Då behöver vi göra samma sak: Börja med hur stor en cirkel är (200 enheter från kant till kant) och lägg till det önskade avståndet (60). Skriv in resultatet, 260 i det här fallet, i rutan Between i fältet Rows och tryck på Enter. Då får varje rad ett avstånd på 60 enheter till sin granne.

163 Ange om kopiorna ska skapas i Array-grupp eller som enskilda former När du ställt in hur din multikopiering ska se ut kan du ange om alla kopior ska vara samlade i en Array-grupp (multikopieringsfunktionen heter ju Array) eller om varje kopia ska skapas som en enskild, separat form. Det gör du genom att klicka på rutan Associative: Om knappen är intryckt (blå) kommer alla kopior att vara sammanlänkade i en Array-grupp. Om knappen är vit kommer varje kopia att skapas som en enskild, separat form. Vi ska gå igenom vad en Array-grupp innebär, så vi kan låta knappen Associative vara förbockad i det här exemplet. Avsluta med att klicka på Close Array, längst till höger, så stänger du Array-funktionen. Nu har du fått dina kopior:

164 Om du hade valt att stänga av knappen Associative så hade varje cirkel bara varit just det: En enskild cirkel som du hade kunnat ändra, radera eller flytta som du ville utan att någon annan kopia brydde sig men eftersom knappen Associative var intryckt i det här exemplet så ligger alla dessa cirklar nu i en gemensam Array-grupp. Det ser vi när vi pekar på någon av dem: Det finns vissa fördelar med att göra sin multikopiering till en Array-grupp. Till exempel så kommer nu alla kopior att följa med om man använder t ex Move och flyttar på en av dem:

165 (Men det finns ett lätt sätt att göra enskilda saker till grupper som fungerar likadant, så man måste inte använda Array-funktionen endast för den egenskapen.) Den stora grejen med Array-grupper är att man kan ändra antalet rader och kolumner (och avstånden mellan dessa) när som helst. Det räcker med att se till att inget verktyg är valt, enklast genom att trycka på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandoraden. Sedan kan man klicka på en av kopiorna i en Array-grupp så öppnas gruppen för redigering. Multikopieringsfunktionen aktiveras, och dess knappar visas igen uppe i knappfältet. Här kan man bland annat ange nya värden för Columns och Rows, så ändras gruppen genast enligt dem. Om jag t ex skulle ändra värdet i rutan Colums från 10 till 6 (och trycka på Enter) så skulle var och en av gruppens rader genast bestå av sex cirklar istället för tio.

166 ARRAY: Ändra utseende på din array Om man vill ändra utseendet på alla saker i gruppen klickar man på knappen Edit Source. Då får man klicka på den kopia man vill ändra i. Det är bara att klicka på en av dem. Du får en fråga om du verkligen vill ändra på den valda kopian. Klicka på OK. Då öppnas den kopian för redigering -- alla andra kopior bleknar för att visa att det bara är den valda kopian som gäller just nu.

167 Då kan du ändra på den valda kopian. I mitt fall gör jag något simpelt: Jag väljer verktyget Line och ritar en kort linje från cirkelns mittpunkt. Då får samtliga kopior i samma grupp precis samma ändring! När du är nöjd med ändringen klickar du på knappen Save Changes uppe till höger. (Men om du istället vill återgå till hur kopian såg ut innan du öppnade den kan du klicka på Discard Changes istället.) Nu har alla kopior i din Array-grupp fått det nya utseendet.

168 ARRAY: Ersätt kopior i en Array-grupp Man kan ersätta enstaka kopior i en Array-grupp. Börja med att rita något att ersätta kopiorna med. Jag använder verktyget Line och ritar en enkel fyrkant som är 200 x 200 enheter stor någonstans i ritningen. Observera: Om du ska använda en komplicerad form här så är det klokt att först skapa en vanlig kopia på den. Det du använder för att ersätta saker i din grupp (i det här fallet fyrkanten) kommer nämligen att raderas automatiskt, så när jag är klar med detta kommer min original-fyrkant att ha försvunnit. Klicka sedan på en kopia i Array-gruppen så den öppnas för redigering. Då visas ju Array-funktionens knappar i knappfältet högst upp. Klicka där på knappen Replace Item ("Ersätt objekt").

169 Då stängs Array-funktionen. Markera det du vill ersätta kopior i din Array.-grupp med. I det här fallet klickar jag på fyrkantens fyra linjer så de blir markerade. Avsluta med att trycka på Enter. Du får ange ett värde för hur ersättningsobjekten (fyrkanten i det här fallet) ska placeras. Det är enklast att inte skriva någonting utan bara trycka på Enter, annars finns risken att fyrkanten hamnar helt fel i förhållande till de övriga kopiorna i gruppen. Nu får du börja klicka på de kopior i gruppen som ska börja ersättas med det andra objektet (fyrkanten, i det här fallet). Det är bara att klicka på de du vill ersätta.

170 Kopiorna måste inte ligga intill varandra, utan det går bra att klicka på precis vilka du vill. När du är klar trycker du på Enter. En meny visas. Tryck på Enter igen. (Observera att formen du markerade för att ersätta saker i din Array nu raderats.) Array-funktionen öppnas igen. Här kan du nu välja om du vill återställa din grupp till hur den såg ut innan, eller om du vill godkänna ändringarna. Om du vill återställa gruppen, klicka på Reset Array.

171 Annars klickar du på Close Array, längst till höger. Då stängs gruppen och dess nya utseende fastnar.

172 ARRAY: Cirkelformad multikopiering Om man vill ha flera kopior som cirklar runt en gemensam punkt kan man använda Polar Array. Börja med att märka ut en centerpunkt kopiorna ska bilda en cirkel runt. Här fungerar det utmärkt att placera ut en punkt (men vad som helst annat går bra: Ändpunkter, eller lika gärna tomma luften -- det är bara att klicka någonstans). Men jag använder en punkt i det här exemplet. (Snabb repetition om punkter: 1. För att skapa en punkt, klicka på titlen Draw, klicka på knappen Multiple Points, och klicka in punkten i ritningen. 2. Om du vill ange utseende och storlek för ritningens punkter, tryck på tangenten Esc tills det står Command: *Cancel* längst ned. Skriv sedan kommandot DDPTYPE och tryck Enter. I fönstret som då visas kan du välja utseende och ange storlek för punkterna. 3. För att pekaren ska kunna känna av punktens mitt måste du se till att hjälpknappen OBJECT SNAP TRACKING har valet Node markerat: Högerklicka på den hjälpknappen (åttonde från vänster) och välj Settings i menyn som visas. Se till att rutan Node är förbockad. Klicka på OK.) Skapa sedan det du vill ska kopieras i en cirkel runt punkten. Jag använder Line och ritar en enkel fyrkant på 50 x 50 enheter. Det spelar ingen roll var du placerar den i förhållande till punkten, det går att ändra på när Array-funktionen satts igång. Klicka nu på pilen vid knappen Array och välj Polar Array.

173 Klicka på det som ska kopieras, i det här fallet fyrkantens fyra linjer. Tryck på Enter. Nu får du ange multikopieringens mittpunkt. Det går som sagt bra att använda vad som helst här, men jag pekar och klickar på punktens mitt. Då kommer cirkeln att formas runt den punkten. Nu öppnas Polar Array-funktionen. Det skapas redan sex kopior runt den valda centerpunkten, eftersom det är funktionens grundinställningar. Dessa går naturligtvis att ändra på.

174 För att ange ett exakt avstånd från centerpunkten till varje kopias mittpunkt kan du börja med att peka och klicka på den blå fyrkanten i originalet. (Det visas ett mått från den punkten till mittpunkten -- i det här fallet är det 141 enheter.) Det enklaste sättet är att nu peka (utan att klicka!) på centerpunkten så alla kopior samlas på den och sedan föra ut pekaren från centerpunkten. Skriv hur långt från centerpunkten varje kopia ska placeras. Jag skriver 70. Avsluta med att trycka på Enter. (Du ser i exempelbilden nedan, och antagligen i ditt eget AutoCAD, att originalformen, fyrkanten i det här fallet, finns kvar. Det är bara att strunta i den: När du väl godkänt din Array kommer originalformen att raderas.)

175 Nu har varje kopias mittpunkt hamnat exakt 70 enheter från centerpunkten. Det ser vi om vi klickar en gång på den blå fyrkanten i den första fyrkanten igen: Då visas avståndet till centerpunkten. (Detta är inget man måste göra. Du kan trycka en gång på Esc för att avbryta.) Du kan ändra hur många kopior cirkeln ska bestå av i rutan Items, i fältet med samma namn. Om jag byter ut 6 mot 5 och trycker på Enter så har jag nu fem fyrkanter runt centerpunkten istället för sex.

176 Rutan Between i fältet Items anger hur många enheter som ska finnas mellan varje kopia längs den osynliga cirkeln. I det här fallet är varje fyrkant 50 enheter stor, så om jag skriver in 53 i rutan kommer varje fyrkant att ligga riktigt nära varandra eftersom de då bara har 3 enheter mellan sig. Notera att detta då innebär att de inte längre bildar en full cirkel. Om du hellre vill ange ett värde för hela cirkeln kan du ändra i rutan Fill, i fältet Items. Ett värde på 360 gör att cirkeln blir full. Ett värde på 180 skapar däremot en exakt halvcirkel (mätt från varje kopias mittpunkt). Lägg märke till hur värdet i rutan Between automatiskt ändras när du skriver in något nytt i rutan Fill (och tvärtom). Båda är egentligen bara två olika sätt att uppnå samma sak. (Jag återställer Fill-värdet till 360 och trycker på Enter.)

177 Om du gjort en ändring och vill återställa allt till en full cirkel kan du skriva 360 i rutan Fill och trycka på Enter. Jag gör det. Du kan ange hur många cirklar som ska bildas runt centerpunkten i rutan Rows, i fältet Rows. Om jag skriver 3 där skapas tre cirklar med fem fyrkanter i varje. Rutan Between styr över hur långt det ska vara mellan varje cirkel (mätt från kopiornas mittpunkter). Rutan Total styr över samma sak, fast där kan man ange ett totalvärde för hur långt bort den yttersta cirkeln ska vara från den innersta, så kommer cirklarna mellan dem att automatiskt hamna på jämna avstånd från varandra. (Jag återställer cirkelvärdet till 1 och trycker på Enter.)

178 Om knappen Rotate Items är intryckt (blå) kommer varje kopia i cirkeln (eller cirklarna) att roteras så att det har samma vridning som sin granne. Om knappen däremot är vit kommer kopiorna inte att roteras alls. Knappen Direction gör att kopiorna i cirkeln (eller cirklarna) roteras antingen moturs (om knappen är blå) eller medurs (om knappen är vit). För att godkänna alla inställningar klickar du på knappen Close Array, längst till höger.

179 Då hamnar den godkända multikopieringen i din ritning. Om knappen Associative var intryckt samlas alla kopior i en gemensam Array-grupp (se förra stycket för mer om vad detta innebär). Om knappen däremot var vit blir varje kopia en egen separat form. Du kan radera centerpunkten om du vill den är inte en del av gruppen, och behövs inte längre eftersom gruppen nu "minns" var centerpunkten ligger.

180 Du märkte kanske att vi inte gick igenom vad rutan Levels gör, varken i vanliga Array-funktionen eller i Polar Array. Det är för att den bara påverkar multikopieringen i 3D: Ju högre värde man skriver in i rutan Levels när man skapar eller ändrar i sin Array-grupp desto fler kopior av gruppen läggs till på höjden. Så om vi skriver t ex 2 i rutan Levels så kommer det att finnas två grupper på höjden. Genom att ändra på värdena i antingen Between eller Total kan vi ange hur långt det ska vara mellan varje grupp höjdledes, eller hur långt det ska vara mellan den första och sista gruppen (om man har fler än två) så grupperna mellan dem positioneras automatiskt på jämna avstånd från varandra. Vi går igenom 3D-läget senare, men om du vill testa detta redan nu kan du öppna (eller skapa) en Array-grupp jag öppnar den vi just skapade genom att bara klicka en gång på någon av dess kopior och skriva t ex värdet 3 i rutan Levels. Då får vi tre likadana Array-grupper på höjden. Skriv sedan värdet 20 i rutan Between så kommer varje grupp att separeras med 20 enheter höjdledes. Just nu syns ju ingenting, men det beror bara på att vi tittar på ritningen i 2D-läge rakt uppifrån. Men om du klickar på länken [Top] uppe i ritningens vänstra hörn och väljer t ex SE Isometric (som betyder ungefär "snett uppifrån från sydost") så kommer kameran vi tittar på ritningen genom att vridas till 3D-vy.

181 Nu ser vi även våra tre höjdledes Array-grupper -- fast de syns ju inte så bra i just det här läget, det ser mest bara virrigt ut. Du kan vrida kameran till en egen position genom att hålla ned tangenten Shift. Medan den är nedtryckt, håll ned rullningshjulet på musen som en knapp, så kan du vrida kameran runt det du ser på skärmen. Då kan det bli litet enklare att se vad som hänt: Vi har tre likadana Array-grupper på höjden, eftersom vi skrev 3 i rutan Levels (och värdet 20 i rutan Between under Levels gör att varje höjdledes grupp hamnar 20 enheter från sin granne). För att återgå till 2D-läget, klicka på mittenlänken uppe i ritningens vänstra hörn och ställ in den på [Top]. Om du ändrat på den tredje länken i samma hörn, ställ in den på [2D Wireframe].

182 Vi kan ställa in Levels till 1 igen. Det här med Levels gäller alltså även vanliga Array-funktionen, inte bara Polar Array.

183 ARRAY: Upplös en Array-grupp Om du vill så kan du upplösa en Array-grupp så varje kopia i den är en enskild, separat form. I så fall kan du trycka på Esc tills det står Command: *Cancel* nere i kommandorutan. Klicka sedan på knappen Explode i fältet Modify (eller skriv kommandot EXPLODE) och tryck på Enter. Klicka på en av kopiorna (alla övriga kopior markeras samtidigt). Tryck på Enter.

184 Nu har de separerats till enskilda linjer i det här fallet har varje fyrkant återgått till att bestå av fyra vanliga linjer igen. Nu kan du t ex sudda bort de kopior du vill ta bort, eller påverka dem på andra sätt.

185 BLOCK: Bitar du kan spara och återanvända i andra ritningar Ett block är något du ritat i AutoCAD och som du kan återanvända när det passar. Om du t ex har ritat en viss grej du brukar använda för att markera var stolar ska stå i dina ritningar så kan du alltså spara den grejen som ett block. Då kan du när som helst ladda in den i andra ritningar, så slipper du skapa samma sak om och om igen. (Det finns även tonvis med block att ladda ned från nätet: Googla bara på "autocad block" så hittar du en massa.) Vi ska se hur vi kan skapa, använda, spara och ladda in block på rätt sätt. Jag har ritat en tjusig fåtölj. Eftersom jag använder den i nästan alla ritningar jag skapar vill jag nu göra den till ett block som jag kan ladda in när jag vill, så slipper jag rita den fler gånger. Jag markerar alla linjer fåtöljen består av och klickar på knappen Create i fältet Block.

186 Här får man ange blockets egenskaper. Du behöver inte bry dig om alla. Jag använder de här: Name: Skriv vad blocket ska heta. Jag skriver stol. Alla block måste ha ett unikt namn. Under rubriken Base Point: Bocka för rutan Specify On-screen. Detta gör att du får markera blockets baspunkt. Om du låter rutan vara tom hamnar blockets baspunkt på Origo, alltså punkten där X- och Y-axlarna möts nere till vänster i din ritning. Det gör i sin tur att blocket hamnar helt fel nästa gång du hämtar in det, eftersom blocket då får samma avstånd till pekaren som blocket har till Origo-punkten just nu... Men genom att bocka för rutan får du alltså själv peka ut blockets baspunkt efter du klickat på OK, så då kommer det att hamna rätt. Under rubriken Behavior: Se till att rutan Scale uniformly är förbockad. Om du behöver ändra skala på ditt block gör den här rutan att blocket behåller sina proportioner. Description: Här kan du skriva något som beskriver ditt block. Det är helt frivilligt. Avsluta genom att klicka på OK. Om du bockade för rutan Specify On-screen under rubriken Base Point i fönstret så får du nu klicka fast blockets baspunkt. Välj ett hörn eller någon annan punkt. Det är den punkten som kommer att fästas vid pekaren nästa gång du laddar in blocket.

187 Nu har alltså dina linjer blivit till ett block. I ritningen fungerar ett block på samma sätt som t ex en grupp: Alla linjer i blocket påverkas när du använder ett verktyg på det. Det går att använda Explode (den blå lådan längst till höger i fältet Modify) på ett block om du vill lösa upp det till vanliga linjer igen du kan fortfarande ladda in fler exemplar av samma block ändå.

188 BLOCK: Spara ett block För att spara ett block så du kan återanvända det i framtida ritningar använder du kommandot WBLOCK. Avsluta med Enter. (Skriv kommandot med små bokstäver Shift + W är ett kortkommando i AutoCAD.) WBLOCK betyder "Write Block", alltså "skriv block". Det innebär att det "skrivs" (sparas) som en egen fil. Fönstret Write Block visas. Markera Block uppe till vänster. Klicka i rutan till höger om Block. Då visas en lista med alla block som finns i din ritning. Välj ditt block där i mitt fall heter blocket stol, så det är det jag väljer. Klicka sedan på punkten "..." nere till höger för att spara det valda blocket som en egen fil. Då får alltså blocket sparas. Det är vanligt att ha en särskild mapp som man sparar sina blockfiler i, fast det är absolut inte något krav de går att spara var som helst.

189 Bläddra till det ställe där du vill spara filen, skriv in ett annat namn i rutan File Name om du vill, se till att filen sparas med filtypen.dwg, och klicka på Save. Då får du godkänna alla inställningar i fönstret Write Block. Klicka på OK. Nu är blocket sparat som en egen fil.

190 BLOCK: Ladda in ett block i en ritning För att ladda in ett sparat block klickar du på knappen Insert i fältet Block. Fönstret Insert visas. Klicka här på knappen Browse för att bläddra fram till ditt sparade block. Jag bläddrar fram till min blockfil, stol, och klickar på den. När du hittat din blockfil och klickat på den, klicka på knappen Open.

191 Du får godkänna inställningarna i fönstret Insert. Se till att rutan Specify On-screen är förbockad under rutan Insertion Point. Då kommer blocket att fästas vid din pekare istället för nere i Origo. Avsluta med att klicka på OK. Då laddas alltså blocket in. Den punkt du angav som baspunkt när du sparade blocket är fäst vid din pekare. Det är bara att klicka där du vill ha blocket så går det att använda.

192 BLOCK: Explodera ett block Om du laddat in ett block och vill göra ändringar i det så kan du alltid använda Explode. Klicka på blocket så det blir valt. Klicka sedan på knappen Explode (den blå lådan) i fältet Modify. Då upplöses det valda blocket och består nu bara av vanliga linjer som kan påverkas som vanligt. Detta påverkar varken andra block i din ritning eller blockfilen du sparat.

193 GROUPS: Samla dina linjer i grupper Man kan gruppera linjer. När man då flyttar på en av de linjerna så flyttas alla andra. En viktig detalj är att grupper inte räknas som objekt som Polylines, utan om du gjort en grupp av vanliga linjer så räknas de fortfarande som vanliga linjer även om de nu är samlade så de flyttas tillsammans, och så vidare. Jag har gjort tre former, en cirkel, en fyrkant och en triangel. Jag vill göra dem till en grupp, så när jag flyttar en av dem så flyttas även de andra. Då kan jag börja med att markera allt som ska vara i samma grupp och klicka på knappen Group i fältet Groups. Då skapas en grupp av det som var markerat. Man kan förstås ha flera grupper samtidigt.

194 GROUPS: Lägg till i en grupp Om du vill lägga till något i en grupp klickar du på knappen med ett plus- och minustecken på i fältet Groups. Klicka sedan på den grupp du vill lägga till något i så den markeras. När gruppen markerats visas en meny. Klicka på Add objects ( Lägg till objekt ). Nu kan du klicka på det som ska läggas till i den markerade gruppen. De linjerna blir nu också markerade. Avsluta med att trycka på Enter. Då blir allt som var markerat till en och samma grupp.

195 GROUPS: Ta bort ur en grupp För att ta bort något ur en grupp klickar man på knappen med ett plus- och minustecken på i fältet Groups. Klicka på något som ligger i den grupp du vill ta bort något ur, så den gruppen blir vald. Då visas en meny. Klicka på Remove objects. Då får du klicka på det som ska tas bort ur den valda gruppen. Jag klickar på cirkeln. Tryck på Enter när du är klar. När jag nu pekar på något som ligger i gruppen reagerar inte cirkeln, eftersom den ju är ute ur gruppen.

196 LAYERS: Lager som låter dig sortera linjer i olika behållare Man kan skapa lager i sin ritning. Då kan man ange att vissa linjer ska finnas i ett lager, andra i ett annat. När man arbetar med mer komplicerade ritningar där linjer för många helt olika saker visas samtidigt, t ex ventilation, vattenledningar, elsystem, och så vidare, så brukar de vara samlade i varsina lager så de inte blandas ihop. (Men man kan förstås använda lager för precis vad man själv vill.) För att visa skillnad på lagren kan ge dem egna namn och även ge dem olika egenskaper: Ett lager kanske gör sina linjer röda och streckiga medan ett annat gör sina linjer gula och släta. På så vis kan man genast se vilka linjer i ritningen som hör ihop. Även om flera linjer ligger i samma lager betyder det inte att de är grupperade på något vis om linjerna var separata innan de placerades i samma lager så är de separata även medan de ligger i samma lager, om du inte själv gör dem till en grupp eller liknande. Vi ska nu se hur lager fungerar. Alla ritningar har minst ett lager, standardlagret 0. Det är det vi ritar alla linjer i från början. Men man kan alltså skapa fler lager och placera linjer i dessa. Jag har ritat tre former. Jag vill nu göra ett nytt lager som jag kan använda. Börja med att klicka på knappen Layer Properties (knappen med tre plattor och en miniräknare på, uppe till vänster i fältet Layers). Fönstret Layer Properties Manager ( Hanteraren för lageregenskaper ) visas. Här kan man skapa nya lager, ge lager olika egenskaper (linjetyper, färg, tjocklek, och så vidare), samt radera lager.

197 LAYERS: Skapa nytt lager För att skapa ett nytt lager, klicka på knappen New Layer (en platta med en gul stjärna på) nära överkanten av fönstret. En ny rad skapas i fönstret. Varje rad är ett eget lager. Lagret 0 finns redan där (det är standardlagret som finns i alla ritningar). Det nya lagrets namn är markerat. Du kan sudda bort namnet och skriva in något eget där om du vill.

198 Du kan ställa in så att lagret får en egen färg. Då kommer alla linjer som placeras i det lagret att få den färgen. Klicka på färgrutan i kolumnen Color på din lagerrad så öppnas färgväljaren. Klicka där på den nyans du vill använda i ditt lager och klicka sedan på OK. Alla linjer är släta från början, men man kan ändra linjetyp om man vill. Om du ger ett lager en viss linjetyp (t ex streckiga linjer) kommer alla linjer som placeras i det lagret att få det utseendet. För att ändra linjetyp i lagret, klicka i kolumnen Linetype på lagerraden. Då öppnas fönstret Select Linetype. Här får man ladda in de linjetyper man vill använda i sin ritning. Klicka på knappen Load.

199 En lista med olika linjetyper visas. Klicka på den du vill använda och klicka på OK. Då har den linjetypen laddats in och kan nu användas. Markera den linjetyp du vill använda på ditt lager och klicka på OK. För att ändra tjocklek på lagrets linjer kan du klicka i kolumnen Lineweight på den lagerraden. Då får du ange vilken tjocklek linjerna ska ha. Klicka sedan på OK. Om du någon gång vill återställa tjockleken till normal väljer du Default, högst upp i listan.

200 Om linjerna i lagret inte får någon ökad tjocklek fast du valt det här kan du behöva klicka på hjälpknappen LINEWEIGHT så den blir aktiv. Om den är avstängd visas nämligen inte ändrade tjocklekar i din ritning. Övriga saker som kan vara intressanta är kolumnen Transparency, som låter dig ange hur genomskinliga linjerna i ett lager ska vara. Du får ange ett värde mellan 0 (standard, helt solida) till 90 (nästan osynliga). Om linjerna i lagret inte blir mer genomskinliga fast du ställt in det här kan du behöva klicka på hjälpknappen SHOW/HIDE TRANSPARENCY så den blir intryckt, annars visas inte genomskinlighetseffekten. Kolumnen Plot visar en liten skrivare på varje lagerrad. Om du klickar på en lagerrads skrivare visas ett stoppmärke där. Det betyder att det lagrets linjer inte kommer att skrivas ut. Glödlampan längst till vänster på lagerraden anger om lagrets innehåll ska synas. Ifall du vill göra ett lagers linjer tillfälligt osynliga kan du alltså klicka på glödlampan. När glödlampan är släckt är linjerna osynliga. När du vill ta fram linjerna igen klickar du på glödlampan så den blir gul För att stänga fönstret kan du klicka på krysset uppe i dess hörn. Nu har jag gjort ett nytt lager ( nyalagret ). Det gör sina linjer gröna, tjocka och streckiga.

201 LAYERS: Placera linjer i ett lager För att placera saker från ett lager in i ett annat markerar man först linjerna man vill föra över. Sedan klickar man på lagerrutan i fältet Layers (lagerrutan är den med glödlampan, solen och hänglåset i). Då visas alla lager som finns i ritningen. Klicka på det lager du vill placera de markerade sakerna i. I mitt fall väljer jag lagret nyalagret. Då får de markeradel injerna det lagrets egenskaper: Tjocka, gröna, streckiga linjer (strecken syns inte så bra, men om du kisar kanske du ser gliporna mellan dem). Man kan även ställa in ett lager i förväg. När man sedan ritar nya linjer kommer de att hamna i det lagret automatiskt. Jag klickar i lagerrutan och väljer mitt lager, nyalagret. Då blir det valt. När jag då ritar nya linjer i min ritning kommer de automatiskt att placeras i det lagret.

202 LAYERS: Radera ett lager och allt dess innehåll Om du vill radera ett lager och allt dess innehåll klickar du på titelknappen för fältet Layers. Då visas fler knappar. Där finns bland annat knappen Delete den ser ut som en vit platta med ett rött kryss på sig, längst till höger. Klicka på knappen Delete. Då får du klicka på något som ligger i det lager du vill radera. Detta kommer alltså även att radera allt innehåll i lagret. Då försvinner lagrets innehåll ur ritningen, och själva lagret försvinner ur lagerlistan. För att godkänna ändringen trycker du på Enter. Då visas en liten meny där du får ange om du är säker på att du vill radera lagret och dess innehåll. Klicka på Yes för att gå vidare eller No för att avbryta.

203 LAYERS: Radera ett lager utan att dess innehåll försvinner Om du vill radera ett lager men inte dess innehåll måste du först se till så att det lagret är helt tomt. I mitt fall vill jag radera nyalagret, men då måste jag alltså tömma det först. Den nedre rektangeln låg i lagret nyalagret, så jag har markerat dess linjer och sedan klickat på lagret 0 (standardlagret) i lagerlistan. Då förs de markeradel injerna över till det lagret, så nu är nyalagret helt tomt. Då kan jag klicka på knappen Layer Properties, högst upp till vänster i fältet Layers. Lagerhanteraren visas. Här kan jag nu klicka på namnet för det lager jag vill radera ( nyalagret ) och sedan klicka på det röda krysset ovanför lagerlistan.

204 Då försvinner det lagret ur listan, och därmed alltså även ur ritningen.

205 PROPERTIES: Ge linjer färg, typer och tjocklekar Du kan ge markerade linjer egna färger, linjetyper och tjocklekar utan att behöva placera dem i egna lager. Färga linjer Markera de linjer du vill färga. Klicka på färgrutan, högst upp i fältet Properties, så får du ange vilken färg de markerade linjerna ska ha. Jag väljer färgen Green. Då blir den markerade linjen grön.

206 Ändra tjocklek på linjer Man kan även ställa in linjers tjocklek. Jag markerar en linje och klickar på rutan för kanttjocklek (den andra uppifrån i fältet Properties). Där kan man välja tjocklek på ens markerade linjer. Jag väljer 0.30 mm (storleken anger hur tjock linjen blir på papper vid utskrift). Då blir den markerade linjen så tjock som jag valde. (För att återställa en linjes tjocklek brukar man välja ByLayer i listan. Då kommer linjerna att vara helt släta om inte det lager de ligger i anger annat.) Ändra stil på en linje För att ändra stil på linjer, så de t ex blir prickiga, kan man först markera de linjer man vill ändra på. Sedan klickar man på den tredje rutan uppifrån i fältet Properties. Då visas en lista med de linjestilar som finns inladdade i ritningen just nu. Klicka på den stil du vill att de markerade linjerna ska ha.

207 Om du vill ladda in fler stilar klickar du på Other, längst ned i listan. Då visas fönstret Linetype Manager (samma som när man väljer att ange en viss stil för linjer i ett lager). Klicka här på knappen Load. Då visas de linjetyper som går att ladda in. Klicka på den du vill ha (jag väljer ISO dot) och klicka på OK.

208 Då laddas den linjetypen in i listan på tillgängliga stilar. Klicka på OK. Nu har vi laddat in en stil vi vill använda. Då kan vi markera de linjer som ska få den stilen. Sedan klickar vi på knappen för linjetyp igen, den tredje uppifrån i fältet Properties. Där kan vi nu välja den nya linjetypen. Klicka på den så får de markerade linjerna det utseendet.

209 Men utseendet kan ofta se helt annat ut i ritningen än vad det gjorde när du laddade in linjen. Det kan ofta fixas till genom att ändra på dess skalningsvärde. Klicka på den diagonalt pekande pilen vid titelknappen Properties. Då öppnas ett egenskapsfönster. Det listar de egenskaper som gäller för de linjer du nu markerar. Jag vill se om min nya stil blir bättre om jag ökar skalningsvärdet för den, så jag markerar linjen i ritningen. Då visas skalningsvärdet för dess typ i rutan Linetype scale i egenskapsfönstret. Där är värdet 1 just nu. Men man kan markera det (eller sudda ut det) och skriva in ett eget värde där. Jag skriver 4 i rutan. Verkställ ändringen med att trycka på Enter. Nu ser stilen mer ut som den ska.