Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende Engagerat Gryning vård AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB"

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2012 Våld mot barn i nära relationer årets Barnrättskonferens i Örebro Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas? Stella Asylboende har startat Delsjötorp satsar på behandlingsplatser för ensamkommande flyktingbarn Snäppan i nybyggda lokaler Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 På ledarplats Östen Carlson är sedan i januari tillförordnad VD på Gryning. Östen har en gedigen bakgrund som chef och ledare i Göteborgs Stad, bland annat har han varit stadsdelschef i Härlanda och i Lärjedalen. Som VD i Gryning ingår det i uppgiften att skriva ledaren i Engagerat. Den här gången har vi valt en annan form. Det blev ett samtal över bordet i början av maj, om gamla och nya erfarenheter av institutionsvård och Gryning. Vilka bilder hade du av Gryning från dina tidigare arbeten och hur stämde de med de intryck du fått efter drygt 3 månader? Östen berättar att hans bilder delvis går långt tillbaks, ända till gamla barnhemsbyrån i Göteborg på 70-talet, över åren som stadsdelschef som delvis sammanföll med när Gryning bildades. När Gryning bildades fanns det en viss skepsis i socialtjänsten, särskilt när Gryning började jobba med öppenvård, det blev konkurrens med den egna verksamheten. Under början av 2000-talet, gick det ut order inom många socialförvaltningar om att inte placera, inställningen var lite institutionsfientlig. Allt skulle satsas på hemmaplanslösningar. Det sågs inte heller som någon fördel att Gryning var kommunernas eget under den här tiden. Ägarformen ledde då till en känsla av att man mer eller mindre var tvungen att anlita Gryning och det upplevdes som ett intrång i socialtjänstens frihet. Detta tror jag har dessbättre har försvunnit i hög grad. Då blev det som borde ha varit positivt och en styrka lite negativt. Hur tänker du om Gryning efter tre månader i bolaget? Jag trodde Gryning var lite stillastående och förvaltande och inte fullt så dynamiskt som det har visat sig hittills. Jag levde i tron att Gryning mest jobbade med Östen Carlson, tf vd Gryning Vård AB. institutionsvård. Jag blev förvånad över att Gryning har så mycket öppenvård och blev lite häpen över bolagets volym och höga kompetens när det gäller hedersrelaterat våld (HRV). Överhuvudtaget så överraskade Grynings bredd. Jag mötte ett bolag som är utvecklingsorienterat med fokus på sina kunder och sin marknad, samtidigt som kopplingen mellan att vara samhällsnyttig verksamhet kombinerat med affärsmässighet är tydlig. Att balansera mellan affärsmässighet och samhällsnytta är en särskild utmaning som jag uppfattar tas på allvar av alla jag har mött i Gryning. Gryning visar att dessa båda perspektiv går att förena. Östen funderar vidare och konstaterar att under den här tiden har han fått inblickar i den speciella position som det innebär att ägarna (kommunerna) och kunderna (socialtjänsten) inte är identiska, men ändå hör hemma i samma organisationer. Att vara kommunernas Gryning är inte helt enkelt, men det är långt ifrån bara Omslagsbild: Mostphotos Ur innehållet Våld mot barn i nära relationer temat för årets Barnrättskonferens i Örebro... 4 Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas?... 5 Delsjötorp satsar på behandlingsinsatser för ensamkommande flyktingbarn... 8 Familjehemsverksamheten satsar på extra skolstöd...10 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Östen Carlsson Redaktionskommitté: Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo, Viveka Nordberg Produktion: GR Info/Sandstens tryckeri Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. 2

3 en substanslös rubrik. Det är en fråga som Gryning verkligen arbetar med och som har stor betydelse för bolagets identitet. Det har lett till en viss närhet till ägarna och Gryning har varit framgångsrikt i att närma sig kommunerna. Vad uppfattar du som Grynings viktigaste utmaningar den närmaste tiden? Kopplingen mellan pris och kvalitet. Här ser jag en del svårigheter. Gryning är en kvalitetsmedveten organisation, med ett tydligt kvalitetstänkande som ingen vill ge avkall på. Samtidigt väger priset tungt i alla upphandlingar. Att få en bra prisbild med bibehållen kvalitet, det är en stor utmaning. Vad ser du som kan förbättras? Jag menar att dialogen med kunderna hela tiden måste förbättras och utvecklas, det gäller att ha verktyg för att kunna fånga upp behov tidigt. Ett exempel handlar om vår stora efterfrågan på jourfamiljehem där vi får säga nej till många förfrågningar, det är självklart inte bra. Omvärldsspaning kommer att bli allt viktigare för bolaget. Konkurrensen från andra aktörer ökar och att ligga långt framme i metoder och förhållningssätt är avgörande för bolaget och dess kunder. Vad tänker du om Grynings resultat 2011? 2011 var något av ett normalår, det var bra beläggning och god ekonomi. Det speglar i någon mån också Grynings situation där ekonomin varken får vara för bra eller för dålig. Samtidigt måste vi ha så pass överskott att vi kan tåla nedgångar och ändå fortsätta en konstruktiv utveckling. Styrelsen har beslutat om en rörelsemarginal på 3 procent, det återstår att se om det går att leva upp till 2012 då vi har varit mycket återhållsamma med prisökningar. Om du dristar dig att fundera lite framåt, vilka utvecklingsbehov ser du för Gryning? Jag ser några områden som kan förstärkas och utvecklas, det handlar om Personalutveckling, Kommunikation och Spaning, samt Metod och Affärsutveckling. När det gäller Spaning har vi satt i gång en process som jag tror blir bra. Kompetensutveckling är annars det område som är helt avgörande för kvaliteten i de tjänster bolaget erbjuder. Inge Olofsson, Tack till Marianne Forslund Jag vill från styrelsen sida rikta ett varmt tack till Marianne Forslund som varit Grynings första vd och verkat i drygt tio år. Gryning Vård AB startade 1 juli 2001 med verksamheter från Bohus-, Älvsborgs-, och Skaraborgs landsting samt Göteborgs Stad. Uppdraget var att skapa en ny gemensam organisationskultur som bland annat skulle bygga på att verksamheten ska vara intäktsfinansierad och inte anslagsfinansierad. Vidare skulle verksamhetsutvecklingen gå mot mer öppenvård. Under Mariannes tid har bolagets inriktning breddats, nya verksamheter har startats och genom omstruktureringar och anpassningar till kundernas behov har bolaget uppnått en stabil ekonomisk situation. Vidare har tre grundpelare i Grynings värderingar tydliggjorts: medskapande Kommunernas Gryning (den naturliga samarbetspartnern), resultatfokusering (skapa varaktiga förändringar för människor) och kvalité (verksamheten skall kännetecknas av hög kvalitet och kompetens). Marianne slutade och har nu en ny möjlighet att ta sig an nya utmaningar. Jag ger Marianne mina varmaste rekommendationer och önskar Marianne all framgång i sitt fortsatta liv. Åke Jacobsson, styrelseordförande NOTISER familjehemsverksamheten har flyttat Grynings familjehemsverksamhet, Familjehem Göteborg och Grynings Psykologer har flyttat till gemensamma lokaler. Ny adress är Pipblåsaregatan 5 B, Göteborg. l Ny ekonomichef Henrik Persson tillträdde i januari som ekonomichef för Gryning. Henrik kommer närmast från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. l Skyddsboendet byter namn till HRV Grynings skyddsboende har bytt namn till: Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld, HRV. l 3

4 Våld mot barn i nära relationer temat för årets Barnrättskonferens i Örebro 4 Barnrättsdagarna i Örebro har som syfte att förverkliga Barnkonventionen och är en årligen återkommande mötesplats för alla som är intresserade av barnrättsfrågor. Bakom arrangemanget står Barnombudsmannen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnrätts akademin. Temat i år handlade om våldsutsatta barn och hur deras rättigheter tillgodoses. Barns rättigheter kränks oftast av de personer som barnen borde kunna lita på mest! Förekomsten av barnmisshandel i Sverige har följts upp med jämna mellanrum sedan Den senaste gjordes 2011 och redovisas i Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 från Allmänna Barnhuset. Kartläggningen bygger på en föräldraenkät, som besvarats av 2500 föräldrar till barn 0-12 år samt en enkät till drygt 3000 elever i årskurs 9. Bodil Långberg, kanslichef på Allmänna Barnhuset och barnläkaren Staffan Jansson har tagit fram rapporten som ger en viktig grund till hur det ser ut för barn i dagens Sverige. Nittiotvå procent av föräldrarna svarade att det var fel att kroppsligt bestraffa barnet och den negativa attityden har funnits sedan mitten av 1990-talet. En positiv inställning till kroppslig bestraffning var vanligare bland utrikesfödda och föräldrar med lägre utbildning. Nästan var tredje förälder hade någon gång under senaste året hade huggit tag i, knuffat eller ruskat om barnet. Detta var mer förekommande hos föräldrar födda i Sverige och föräldrar som själva blivit slagna som barn. Det handlar framförallt om barn i åldrarna två till nio år. Ingen förälder med barn under ett år uppgav att de ruskat sitt barn, vilket tolkas som om den intensiva kampanjen mot att skaka sitt spädbarn har gett resultat. Av eleverna i årskurs 9 var det fjorton procent som svarade att de blivit slagna och av dem hade tre procent som blivit slagna upprepade gånger. Det ser inte ut som det skett någon ökning de senaste tio åren men heller ingen minskning. Även om det är utlandsfödda pojkar som i högre grad anger att de blivit slagna, så är den största riskfaktorn för kroppslig bestraffning att det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Risken för barn att själva bli slagna ökar tiofalt om det förekommer våld mellan de vuxna! Tidigare hypoteser om att svenska föräldrar kränker sina barn verbalt istället för att slå dem bekräftas inte i denna rapport. Tvärtom så finns det ett starkt samband mellan verbala kränkningar och kroppslig bestraffning. Många olika infallsvinklar och perspektiv blev belysta både med föreläsningar och på fördjupningsseminarier. Professor Carl-Göran Svedin beskrev långsiktiga konsekvenser av barnmisshandel och behov av tidiga interventioner. Barns upplevelser av bemötande kring frågor som rör våld och umgänge lyftes upp av Maria Eriksson, docent i sociologi och som tillsammans med Elisabet Näslund skrivit boken När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Chefen för Orienthälsan, Rihyad Al Baldawi pratade om hur vi kan förstå våldsmekanis- Bild: Kristin Johansson.

5 mer i familjer med olika kulturella bakgrunder. Dessa och alla andra intressanta föreläsningar och seminarier finns sammanfattade under En spännande nyhet är verktyget Max18, en statistiksajt där mängder av fakta om barn och ungdomar på ett användarvänligt sätt presenteras. Den är tillgänglig på från mitten av maj. På årets konferens deltog drygt 600 personer. Eftersom intresset var stort och man tvingades säga nej till många som ville komma så har platserna utökats inför nästa år som då kommer att handla om barn och delaktighet. Att vara med på Barnrättsdagarna ger, förutom nya kunskaper också många möjligheter till inspirerande möten med andra yrkesverksamma som är engagerade i frågor kring barn och deras rättigheter. Marie-Anne Ervér Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas?? Bild: Mostphotos Utifrån Barnkonventionen är det viktigt att barn känner sig delaktiga och får uttrycka sin mening. Maria Eriksson, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap och Elisabet Näsman, professor i sociologi båda vid Uppsala universitet har nyligen skrivit en bok om hur barn upplevt mötet med socialtjänsten i samband med en familjerättslig utredning 1. Maria Eriksson ledde tillsammans med Anna Norlén, enhetschef vid BUP Grinden i Stockholm, ett seminarium på Barnrättsdagarna i Örebro kring hur delaktighet kan ökas för barn som upplevt våld och som möter oss professionella. Att se barn som subjekt och aktörer innebär inte att man bortser från att barn också behöver skydd och stöd, framhöll Maria Eriksson. Samtidigt som barnet ska skyddas från ytterligare känslor av utsatthet så behöver Barnet ska få berätta sin historia, gärna med hjälp av djurfigurer, som Anna Norlén tycker fungerar bättre än människofigurer. barnets upplevelser giltiggöras som våld och som något oacceptabelt. Att under en utredning bemöta barn som både offer och som delaktiga aktörer är en utmaning. Men det ger samtidigt en möjlighet att själva utredningen kan bli något positivt för barnen, var en av de slutsatser Maria Eriksson kom fram till i sin forskning. Det behöver inte vara så stor skillnad mellan utredning och behandling, enligt Maria Eriksson. Det är viktigt att vi inte undviker att fråga om våldet, underströk Anna Norlén. BUP Grinden är en specialmottagning inom BUP i Stockholm, inriktad på familjevåld och övergrepp. Hennes erfarenhet är att barn kan gå lång tid i behandling utan att få prata om våldsupplevelsen. Det är en utmaning för den professionelle att prata med barnet om detta och att man undviker det kan bero på rädsla för att det ska bli för tungt för barnet, vilket enligt Annas uppfattning inte stämmer, utan det handlar mer om en missriktad hänsyn. Barn vill och behöver få prata men det kan ta tid och man kan behöva fråga flera gånger. Det är sällan barnet spontant berättar. Det finns ofta osäkerhet i hur man ska prata med barn om våld och övergrepp. Anna Norlén delade med sig av sin kunskap och hon ansåg att den vuxne bör ha ett aktivt och undersökande förhållningsätt. Barnet ska få berätta sin historia, gärna med hjälp av djurfigurer, som Anna tycker fungerar bättre än människofigurer. För att barnet ska få beskriva sina känslor används ofta Nallekorten. Man fortsätter att utforska var i kroppen känslorna sitter och hur stor plats de tar. Barnet får beskriva hur det hade det före våldshändelserna, hur det är nu och framtidstankar. Hoppet måste få finnas och förmågan att önska något för sig själv och sin framtid behöver återerövras, underströk Anna Norlén. Marie-Anne Ervér 1. Eriksson, M., Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. 5

6 Snäppan flyttar till nybyggda lokaler anpassade till verksamheten I mitten av februari invigdes behandlingshemmet Snäppans nya hus i Trollhättan. Vi har fått helt nybyggda, fräscha lokaler efter många turer och lång planering, berättar Ulf Thörnström som är enhetschef och som varit med ända sedan Snäppan 1 startade Snäppan är ett behandlingshem för ungdomar år som har psykosocial och psykiatrisk problematik. Behandlingen är miljöterapeutisk och utgår från en psykodynamisk grundsyn. Behandlingstiderna är ofta långa, upp till ett år. Snäppan har ett nära och gott samarbete med BUP. En fungerande skolgång är en viktig del av behandlingen och ungdomarna är integrerade i en kommunal skola med egna pedagoger och ett eget klassrum. Men förutom nybyggda lokaler och möjligheter att ta emot fler ungdomar är det något mer som är nytt och förändrat? Eva-Lena Stahre-Olsson, biträdande enhetschef, beskriver att man för flera år sedan såg att målgruppen förändrades mot en ökad psykiatrisk problematik. Detta kräver ett mycket mer individualiserat arbetssätt. De nya lokalerna ger bättre förutsättningar att arbeta mycket mer utifrån varje enskild ungdom. Alla boende i det nya huset har tillgång till egen toalett och dusch. Fler entréer och ett par olika samlingsrum ger också ökade möjligheter till större integritet och färre konfliktytor. Vi kan dela huset i två avdelningar om vi vill men också ha en öppen avdelning, säger Ulf som ser stora möjligheter med att Snäppan numera också har en separat lägenhet för ytterligare flexibla behandlingsalternativ. Här har Grynings Tf VD Östen Carlson och Snäppans enhetschef Ulf Thörnström precis klippt bandet. Den fysiska miljön har stor betydelse för det miljöterapeutiska arbetet och att få ändamålsenliga lokaler är en av de saker som Eva-Lena är mest nöjd med. Att få eget kontor med avskildhet för administrativa uppgifter upplever Ulf som ett stort plus, även om han kommer lite längre bort från behandlingsverksamheten. Jag står för skolskjutsen varje morgon och där får jag en elevdos, berättar Ulf. Men det nya på Snäppan handlar också om att fördjupa och förbättra arbetssätt och behandling, understryker Ulf. Inför flytten har ledning och personal, med stöd av sin handledare Mikael Jönsson, drivit ett Miljöterapiprojekt i syfte att utveckla det terapeutiska arbetet. Projektet startade våren 2010 med en gemensam tvådagarsutbildning; Institutionen som terapeut med den välkände Erik Larsen. Därefter har personalen i gruppdiskussioner arbetat kring organisationen, kommunikationen och de inre strukturerna. Arbetet har varit intensivt. En ny organisation har tagits fram med team, nya scheman, nattassistenter och förtydligande kring ledningsfrågor. Kommunikationen inom Snäppan, på alla plan, har genomlysts och utvecklats. Den dagliga strukturen har också diskuterats och förnyats. Både Ulf och Eva-Lena är eniga om att det varit värdefullt med en utökning av personalen när platserna blivit fler. Det blir ett litet omruskande av oss andra när man får in nya energier och tankar i gruppen, säger Eva-Lena. Samtidigt ser hon att det också är också viktigt att ta tillvara all kunskap och erfarenhet som byggts upp och utvecklats under den långa tid som Snäppan funnits. 6 Ulf Thörnström, Anna Mattsson, Tord Karlsson, Lena Öhman, Eva-Lena Stahre-Olsson, Anna-Ida Nygren, Ann-Jeanette Fougstedt. Nedre raden; Cissi Palmaer, Kim Nysten och Jodie Felle. Marie-Anne Ervér 1. Om ni undrar Snäppan fick sitt namn efter kvarteret där det låg. Annars är Snäppan en vadarfågel!

7 Gryning blev på många sätt ett spännande år för Gryning. Vi firade vårt 10-årsjubileum som bekräftade att vi har tio framgångsrika år bakom oss. Bolaget står starkt med stor bredd i utbud och insatser. Under 2011 har vi startat två asylboenden och projekterat för ett tredje som startade i februari För första gången sedan bolagets start planerar vi nu för att växa med cirka 15 platser för ungdomar med behov av behandlingsinsatser. Cirka hälften av dessa platser kommer att finnas på vår nya enhet i Borås, Svea, som, om allt går Inge Olofsson. enligt planerna, öppnar under senhösten För 2011 redovisar vi för första gången över 500 tillsvidareanställda, och allting tyder på att vi kommer att vara ännu fler när vi summerar Under 2011 investerade vi i nya lokaler för Snäppan i Trollhättan. Det ger verksamheten helt andra förutsättningar att ta emot målgruppen ungdomar med psykiatrisk problematik jämfört med den gamla lokalen. Snäppan flyttade in i januari När vi summerar 2011 ser vi att det har varit ett år med fortsatt hög efterfrågan på bolagets tjänster. Vi har återigen tagit emot ett ökat antal klienter på våra olika enheter (2096 personer). Grynings roll som en aktör som tillhandahåller korttidsinsatser befästs. Nästan 80 procent av våra klienter stannade kortare tid än sex månader och 49 procent var placerade åtta veckor eller kortare tid. En kvalitetsindikation är att andelen oplanerade utskrivningar (avbrott) har sjunkit ytterligare från en redan låg nivå och ligger nu på 11 procent. När det gäller kvaliteten i våra verksamheter ser vi att våra kunder i likhet med tidigare år visar en stor nöjdhet med våra insatser, 97 procent kan tänka sig att använda enheten igen för andra klienter vilket är ett mycket gott betyg. Våra olika system för att mäta kvaliteten visar alla samma sak. Grynings verksamhet upplevs som välfungerande och att den håller hög kvalitet. Den höga efterfrågan på Grynings tjänster speglas i det ekonomiska resultatet för 2011 som innebar ett överskott som ligger helt i linje med bolagsstyrelsens ekonomiska mål. Det innebär en god avvägning mellan att hålla konkurrenskraftiga priser och att skapa möjligheter för metodutveckling och nya verksamheter. Det ger oss möjligheter att vara fortsatt offensiva och kunna investera i nya verksamheter och kvalitetsförbättringar för våra kunder och klienter. När vi ser oss om i vår omvärld kan vi konstatera att riskkapitalfonderna har fortsatt att förvärva företag inom vår sektor under Det innebär fler stora aktörer med mycket resurser vilket leder till en förändrad konkurrenssituation. Samtidigt blossade det upp en stor debatt kring kvalitet, vinster och skatteplanering inom välfärdssektorn. Som kommunägt bolag med full insyn har Gryning en bra position i dessa diskussioner som säkert kommer att finnas med under lång tid. En annan sak som förändrades under 2011 är Socialstyrelsens hållning när det gäller både tillståndsgivning och tillsyn. Det innebär längre handläggningstider för tillståndsansökningar och fler tillsynsbesök. Vi ser Socialstyrelsens ökade aktivitet och fokus på kvalitet inom vård och behandlingssektorn som mycket positivt. Ingen av Grynings enheter har fått några allvarliga anmärkningar i samband med Socialstyrelsens tillsynsbesök. Inge Olofsson, utvecklingschef 7

8 Delsjötorp satsar på behandlingsinsatser för ensamkommande flyktingbarn Gryning har i flera år engagerat sig för målgruppen ensamkommande flyktingbarn, och driver idag fem asylboenden för pojkar, spridda över Västra Götaland. Vi kan konstatera att många barn som kommer är svårt traumatiserade och behovet av behandlingsinsatser för målgruppen ökar. På Delsjötorps behandlingshem i Göteborg har det varit en resa, från vanligt behandlingshem, till delvis transitboende och nu en behandlingsavdelning för ensamkommande flickor. Bild: Hans P.A. Karlsson. 8 En vacker vårdag i april, träffar jag Björn Sonander, enhetschef vid Delsjötorps ungdomshem i Göteborg. Björn berättar att Delsjötorp i januari 2010 ställde om en av enhetens behandlingsavdelningar Lillstugan till transit boende. Personalgruppen var densamma som tidigare och de lärde sig snabbt nya rutiner och förhållningssätt anpassade till den nya målgruppen. Efter en kort tid fick några flickor permanent uppehållstillstånd (PUT) och Delsjötorp kunde erbjuda dem plats i institutionens utslussningslägenheter. Under hösten 2010 minskade antalet ensamkommande flyktingbarn till Mölndal, som är den av ankomstkommunerna som använde Delsjötorp. I början av 2011 ändrade dessutom Migrationsverket sina rutiner så att placeringstiderna i transit drastiskt förkortades. På Delsjötorp började man då fundera över om det inte vore bättre att lämna transitverksamheten och återgå till behandling även i Lillstugan. Nu med fokus på ensamkommande flyktingbarn med behandlingsbehov utifrån traumatiska upplevelser och/eller flickor som fått avslag på sin asylansökan. Idag är Delsjötorp åter enbart behandlingshem. Lillstugan är fullbelagd med fyra flickor med flyktingbakgrund och två av utslussningslägenheterna likaså. Flickorna lever relativt självständigt, de lagar sin egen mat och har hand om sin ekonomi. I sina hemländer anses de ofta som vuxna redan i tonåren och det är viktigt för deras självkänsla att de får behålla, använda och utveckla de färdigheter de har med sig. Många flickor som placeras bär på ett trauma, berättar Björn, men trots det remitterar inte Delsjötorp i första hand flickorna vidare till en traumamottagning. Både Björn och den övriga personalens uppfattning är att de måste respektera att de flesta flickor som kommer till dem inte vill prata om sin psykiska ohälsa och sitt trauma. Det är ofta förenat med mycket skam att ha kontakt med en psykolog eller doktor. Björn anser att den respekten måste finnas. Det blir istället en utmaning för personalen i hur de bäst ska möta dessa barn. Det är intressant när Björn berättar, om hur han och övrig personal hela tiden Via internet kan flickorna hålla kontakt med sina anhöriga i hemlandet lär sig nytt om olika kulturer. Ett exempel på detta är att förstå att flickorna tänker annorlunda om sitt mående än vad vi gör. Deras uppfattning kring sitt psykiska illamående kan ha religiösa förklaringsmodeller som kan skapa skamkänslor. Ett symtom på traumatisering är dissociering 1. Det är svårt för flickorna när de hamnar i ett dissociativt tillstånd, de blir själva oroliga för det som händer, ibland uttrycker de att de håller på att bli galna. Personalens förhållningssätt har stor betydelse vid dessa tillfällen och det är extra viktigt att stötta och förmedla till barnet/flickan att du håller inte på att bli galen. Delsjötorp har inspirerats av Teamet för krigsoch tortyrskadade vid BUP i Malmö där man arbetar kognitivt med att hjälpa barnet känna igen signalerna innan ett dissociativt tillstånd inträder, eller attacker som barnen kan uttrycka det. Att hjälpa barnet att tänka kring attackerna kan göra att barnet hjälps att hitta andra strategier och vägar. Ibland går det inte att förebygga eller hindra att ett dissociativt tillstånd inträder. Vid de tillfällena lämnas inte barnet ensamt, utan personal är med i rummet och pratar och håller i flickan för att ge trygghet och hjälpa henne tillbaka. Björn berättar att det under det dissociativa tillståndet inte sker någon bearbetning och att man därför bör försöka avbryta en sådan attack om det är möjligt. Andra sätt att hjälpa barnet är att göra om en historia. Björn berättar att många ensamkommande flykting- 1. Dissociation är en psykologisk försvarsmekanism med ett förändrat medvetandetillstånd, som innebär att individen hanterar konflikter eller påfrestningar genom undvikande som manifesterar sig i ett sammanbrott av sådana vanligtvis integrerade funktioner som mental närvaro, medvetande, minne, perception och motorik. Svår dissociation är dels ett symtom vid akut stressreaktion eller posttraumatisk stress, dels ett tecken på en mer permanent psykisk störning. (Källa: WIKIPEDIA, med referenser till Egidius psykologilexicon)

9 barn har svåra mardrömmar. Ett sätt som utvecklats på BUP i Malmö för att hjälpa flickorna är att tillsammans med personal göra om slutet på mardrömmen, till något bättre. Björn lyfter under vårt möte andra viktiga frågor; hur är det att mixa de som fått ett avvisningsbeslut med de som fått uppehållstillstånd? Oavsett hur det ser ut eller hur det blir i framtiden är det enligt Björns och Delsjötorps erfarenhet viktigt att använda tiden väl för de ungdomar som fått avvisningsbeslut. Tiden fram till att avvisningen verkställs måste användas på det sätt som bäst gynnar den unga. Flickorna stöttas i sin normala tonårsutveckling, de uppmuntras gå i skolan, de gör positiva saker tillsammans. Mycket arbete läggs på att stärka deras självkänsla. Det är viktigt att tänka tonåring och ge, stärka och investera så mycket som går fram till den dagen de lämnar Delsjötorp. En så bra utveckling som möjligt under de viktiga tonåren kommer att vara till nytta för ungdomarna var de än hamnar i världen! Björn säger, precis som Migrationsverkets beräkningar visar, att de ensamkommande är en växande grupp i vårt samhälle. Vi resonerar kring detta och Björn uttrycker att det är viktigt att barnen måste få etablera sig i Sverige och att samhället kommer att vinna på ett bra bemötande. Det handlar både om att vi ska ta till oss lärdomar om nya kulturer och krav på att de ska anpassa sig och lära sig svenska m.m. Och kanske är det just det som integration handlar om; att för att göra någon annan delaktig måste jag själv se bortom mina egna fördomar och själv anpassa mig? Mitt besök på Delsjötorp väckte många funderingar kring de ensamkommande barnen. Det är ett stort samhällsansvar som åligger oss och många viktiga frågor som behöver utvecklas. Utifrån Migrationsverkets siffror samt den utveckling som sker både i samhället och inom Gryning Vård, har vi anledning att återkomma till ämnet. Viveca Nordberg, pågår ett projekt som drivs av FoU i Väst/GR med stöd från Europeiska flyktingfonden och Gryning Vård AB. Projektet syftar till att sätta sökljuset på mottagandet av ensamkommande barn, bland annat genom att belysa hur det har gått för en grupp barn som kommit till Göteborgsregionen under Projektet avser att få mer kunskap om ensamkommande barn och ungdomar i GR-området, ge en grundlig genomlysning av befintlig verksamhet kring barnen samt olika typer av insatser. Olika aspekter kommer att lyftas fram såsom hur barnen hanterar sin situation under asylprocessen, hur det går för dem efter beslut om permanent uppehållstillstånd eller beslut om avvisning. (Mer information om projektet hittar du på gryningfiler/ pdf) Grynings Stella Asylboende har startat i Strömstad Stella är Gryning Vård AB:s femte asylboende och vi tar emot ensamkommande asylsökande ungdomar för fyra kommuner i norra Bohuslän; Strömstad, Tanum, Munkedal och Sotenäs. Imitten av februari 2012 kom äntligen de tre första ungdomarna till Stella och tre veckor senare var alla platser belagda och verksamheten i full drift. Alla ungdomar som finns på boendet just nu kommer från Afghanistan och de går i skolan på Strömstad Gymnasium. Vi hade öppet hus den 14:e mars som var oerhört välbesökt och positivt. Många av våra samarbetspartners i kommunerna kom på besök och även andra såsom grannverksamheterna på sjukhuset, polis och räddningstjänst, kollegor i Gryning med flera. Arbetet på boendet har flutit på bra och ungdomarna har funnit sig väl tillrätta både på Stella och i skolan. I dagsläget har de första beskeden om permanent uppehållstillstånd kommit till några ungdomar på Stella. Det innebär att det snart är dags för dessa ungdomar att flytta vidare till boenden som anordnas i anvisningskommunerna och för oss på Stella att ta emot nya nyanlända. Ulrika Reinholdsson Verksamhetsområdeschef Carina Fransson och enhetschef Ulrika Reinholdsson. 9

10 Familjehemsverksamheten satsar på extra skolstöd Från och med höstterminen 2012 kommer Grynings Familjehemsverksamhet att utöka resurserna inom familjehemsvården genom att anställa en specialpedagog. Syftet med detta är att komplettera och förstärka stödet till de barn i grundskoleåldern som är placerade i våra konsulentstödda familjehem. Rekrytering pågår för närvarande och verksamheten kommer att utvecklas tillsammans med den specialpedagog som anställs. Specialpedagogen kommer att ha hela länet som arbetsfält och arbeta mot de tre familjehemsverksamheterna i Göteborg, Skaraborg och Vänersborg. Placeringsort blir troligtvis Göteborg där personen i så fall kommer att vara placerad tillsammans med Familjehem Göteborg och Grynings psykologenhet. Verksamheten är kostnadsfri under för de placerade kommunerna. Tanken är att verksamheten skall ha tid att hitta sina former utan att det ska belasta vårddygnsavgiften. Därefter kommer vi att utvärdera insatsen och ta ställning till hur denna verksamhet skall finansieras. Vi utökar med en specialpedagog därför att Bo Winnerljungs forskning tydligt har visat betydelsen av att ge barn i familjehem ett kvalificerat stöd i sin skolsituation. Det har visat sig att en god skolgång är en av de allra viktigaste faktorerna för en positiv vuxentillvaro. Vi vill därför ytterligare höja kvalitén i vår verksamhet och hjälpa barn och familjehem till bra stöd och metoder för skolarbetet. Målet är att våra placerade barn lämnar grundskolan med behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Många barn som är placerade i familjehem har stora kunskapsluckor och en problematisk skolgång bakom sig. Det är därför viktigt att hitta effektiva och lustfyllda arbetsmetoder i samarbete med våra familjehem och konsulenter. Metoder för att förbättra arbetsminne, träna matematikkunskaper, läsförståelse eller samhällsorientering kan vara några av de vägar som behövs för att hämta igen det som förlorats under perioder med bristande skolgång eller byte av skolmiljöer. Planen är att specialpedagogen skall finnas med direkt vid en nyplacering för att kunna kartlägga tidigare insatser i skolan, och vad barnet behöver för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig undervisningen i den nya skolan. Grynings specialpedagog skall kunna vara behjälplig i att utveckla och följa upp åtgärdsplaner i skolan samt se till att kommunikationen mellan skola och familjehem fungerar till stöd för barnet/ungdomen. Det kommer att innebära ett tätt samarbete med våra familjehem och skolorna på de orter där familjehemmen bor. Vår förhoppning är att detta är en insats som kommer att uppskattas både av familjehem, skolor och placerande socialtjänst. Catharina Andersson, 10 NOTISER Beslut i Grynings styrelse om ny verksamhet Behandlingsfamiljer I april beslöt Grynings styrelse att ge VD i uppdrag att starta en verksamhet med Behandlingsfamiljer. Verksamheten kommer att byggas upp i samarbete med Tjust behandlingsfamiljer som framgångsrikt driver en sådan verksamhet med bas i Västervik. Avsikten är att kunna erbjuda kommunerna en kvalificerad behandlingsinsats som ligger emellan institution och familjehem. Målgruppen är bland annat de barn och ungdomar som behöver omfattande insatser utanför hemmet och inte fungerar i ett gruppsammanhang. Planeringsarbetet kommer att starta omgående och rekryteringen av personal och familjehem beräknas kunna starta under hösten l Gryning-dag för socialtjänsten på temat ensamkommande flyktingbarn och TRAUmabehandling 6 december 2012 på Clarion Hotel Post i göteborg Torsdag 6 december 2012 kommer Gryning att arrangera en spännande heldag på temat ensamkommande flyktingbarn. På programmet hittills finns Marie-Louise Lundberg från Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) vid BUP i Malmö. Fler programpunkter kommer. Konferencier och den som hjälper oss genom dagen är Khalid Geire, välkänd underhållare med egna erfarenheter av att komma som flykting till Sverige. Mer information och inbjudan kommer att skickas ut via brev och mail i början av september Då kommer fullständigt program och anmälningsblankett också att finnas på Grynings hemsida l

11 Stort intresse när Resursteamet i Alingsås arrangerade föreläsning om Trauma och traumatisering Fredagen den 20 april samlades totalt 114 personer från socialtjänster i hela Västra Götaland för att lyssna på Rose-Marie Bresäter som föreläste på temat Trauma och tillfrisknande vad är trauma och hur kan ett tillfrisknande ske? Personal från Resursteamet inledde dagen med en presentation av sin verksamhet. Gryning driver idag två Resursteam, ett i Alingsås och ett i Göteborg. Båda erbjuder öppenvård för ungdomar år och deras familjer. Resursteamen arbetar både med hembaserat familjearbete och med träningsboende för äldre ungdomarna. En av Resursteamets enhetschefer Björn Sonander tar en paus. Rose-Marie Bresäter förmedlade under förmiddagen sina kunskaper om traumatisering och traumabehandling. Rose-Marie arbetar som psykoterapeut, handledare och undervisar i psykoterapi. Hon har en lång erfarenhet av att behandla traumatiserade personer. Rose-Marie menar att prognosen för ett tillfrisknande oftast är god men för att nå ett tillfrisknande krävs ett specifikt förhållningssätt och en specifik behandlingsmodell. Catrin Westerling från Lidköping och Ann-Christin Nord Eng från Götene arbetar idag med ensamkommande flyktingbarn och de kom till föreläsningen för att få mer kunskap och verktyg för att kunna möta sina klienter. Deltagarna från Munkedals kommun uppskattade föreläsningen och uttrycker att det är intressent att lyssna på Rose-Marie för att hon är både erfaren och kunnig. De känner igen mycket från sina egna möten med klienter. 11

12 Barn- och familjeenheter Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum HÄSSLEHEM Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: Familjecentrum Fyrbodal Sparregatan Vänersborg Tel: Familjecentrum Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Tallbacken Östergatan 37 Box Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Missbrukarvård Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box Skövde Tel: Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box Vänersborg Tel: asylboende luna asylboende Hasselbacksvägen 1A Mariestad Tel: lyran asylboende Skenevägen Örby Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: stella asylboende Västra Hamngatan 10, Strömstad Tel: vega asylboende Kristinedal Fengersfors Tel: skyddsboende Enheten för INSATSER mot HEDERSRELATERAT våld, HRV Tel: , UNGDOMSenheter Bergiusgården Bergius väg 2 Box Ljungskile Tel: Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Pipblåsaregatan 5B Göteborg Tel: Familjehem Skaraborg Villagatan Skövde Tel: ÖppenvåRDSenheter Grynings FAMILJETEAM Fabriksgatan Lidköping Tel: MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Psykologenheten Pipblåsargatan 5B Göteborg Tel: PLACERINGSfunktionen Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax: Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen Alingsås Tel:

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under 2011... 8 Institutionsvård för barn och familjer...

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem

Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Engagerat En tidning om vård och behandling DEC 2010 Föreläsning: Rädslan som styr 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Placerade

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.15 Makt och vanmakt, rättigheter och förtvivlan

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Engagerat. Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB

Engagerat. Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2011 Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se 1 Ett lyckat jubileum Detta nummer av Engagerat

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 08 / 2 0 09 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. 2 Innehåll 2008-2009 3 Introduktion 4 Mitt, Ditt eller Vårt uppdrag!?

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV 2014 FIRAR EHRV TIO ÅR. Vi har sedan starten

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Engagerat. Grynings nya VD. SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen

Engagerat. Grynings nya VD. SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen Engagerat En tidning om vård och behandling januari 2013 Grynings nya VD SVEA nytt behandlingshem i Borås Mina Råd & Stöd 300 personer inspirerades på Gryning-dagen Gryning Vård AB är landets största företag

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg Engagerat En tidning om vård och behandling JUNI 2009 Foto: Pix Gallery. hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård Hösten 2015 våren 2016 2 Innehåll En mötesplats för familjehem!... sid 4 TEATER: Jag är ett barnhemsbarn... sid 5 Traumamedveten omsorg... sid 6

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2012

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 2 Årsredovisning 2012 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under 2012... 7 Institutionsvård för barn och familjer...

Läs mer

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende En tidning om hem, vård och behandling December 2007 >> VästBus i praktiken >> Katarzyna Psykolog i Gryning >> Familjehem på Liseberg >> UngdomsKomet >> Mira nytt asylboende >> Gott betyg åt Grynings skyddsboende

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Nu välkomnar GR Drop Outs alla som är intresserade av skolkproblematik, utanförskap och unga människors framtidsutsikter att ta del av vår

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Tema: Livet på institution då, nu och framöver. En tidning om vård och behandling #1 Juni 2015

Tema: Livet på institution då, nu och framöver. En tidning om vård och behandling #1 Juni 2015 ngagerat En tidning om vård och behandling #1 Juni 2015 Tema: Livet på institution då, nu och framöver Gryning Vård ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götaland www.gryning.se 4 6 7 10 12 16 18 19 UR

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn Verksamhetsplan Ensamkommande barn Upprättad 2012-06-20 Fastställd av socialnämnden 2012-06-20 2(9) Inriktning och mål för boendet ensamkommande flyktingbarn Bakgrund Det finns ett stort antal lagar och

Läs mer

Engagerat. Fokus på skolan. En tidning om vård och behandling MAJ 2014

Engagerat. Fokus på skolan. En tidning om vård och behandling MAJ 2014 Engagerat En tidning om vård och behandling MAJ 2014 Fokus på skolan Bild: Mostphotos. Gryning Vård AB ägs av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalandsregionen www.gryning.se 1 Att göra samhälls- och

Läs mer

E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang

E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang En tidning om hem, vård och behandling December 2004 >> Väl valda ord om Grynings engagemang >> Rapport om återplaceringar >> Evidensbaserad praktik >> Familjehemsverksamhet i hela regionen >> Publiksuccé

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Nytt E NGAGERAT. Mycket. på gång. En tidning om hem, vård och behandling December 2006. >> Gryning mellan staten och kapitalet

Nytt E NGAGERAT. Mycket. på gång. En tidning om hem, vård och behandling December 2006. >> Gryning mellan staten och kapitalet E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2006 >> Gryning mellan staten och kapitalet >> Forskning kring moderna metoder >> Nya verksamheter Team MTFC LSS Kinnegatan Götateamet för unga

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn SIGNERAD 2014-01-29 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-01-27 Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Överenskommelse om mottagande av ensamkommande

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer