Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende Engagerat Gryning vård AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB"

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2012 Våld mot barn i nära relationer årets Barnrättskonferens i Örebro Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas? Stella Asylboende har startat Delsjötorp satsar på behandlingsplatser för ensamkommande flyktingbarn Snäppan i nybyggda lokaler Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 På ledarplats Östen Carlson är sedan i januari tillförordnad VD på Gryning. Östen har en gedigen bakgrund som chef och ledare i Göteborgs Stad, bland annat har han varit stadsdelschef i Härlanda och i Lärjedalen. Som VD i Gryning ingår det i uppgiften att skriva ledaren i Engagerat. Den här gången har vi valt en annan form. Det blev ett samtal över bordet i början av maj, om gamla och nya erfarenheter av institutionsvård och Gryning. Vilka bilder hade du av Gryning från dina tidigare arbeten och hur stämde de med de intryck du fått efter drygt 3 månader? Östen berättar att hans bilder delvis går långt tillbaks, ända till gamla barnhemsbyrån i Göteborg på 70-talet, över åren som stadsdelschef som delvis sammanföll med när Gryning bildades. När Gryning bildades fanns det en viss skepsis i socialtjänsten, särskilt när Gryning började jobba med öppenvård, det blev konkurrens med den egna verksamheten. Under början av 2000-talet, gick det ut order inom många socialförvaltningar om att inte placera, inställningen var lite institutionsfientlig. Allt skulle satsas på hemmaplanslösningar. Det sågs inte heller som någon fördel att Gryning var kommunernas eget under den här tiden. Ägarformen ledde då till en känsla av att man mer eller mindre var tvungen att anlita Gryning och det upplevdes som ett intrång i socialtjänstens frihet. Detta tror jag har dessbättre har försvunnit i hög grad. Då blev det som borde ha varit positivt och en styrka lite negativt. Hur tänker du om Gryning efter tre månader i bolaget? Jag trodde Gryning var lite stillastående och förvaltande och inte fullt så dynamiskt som det har visat sig hittills. Jag levde i tron att Gryning mest jobbade med Östen Carlson, tf vd Gryning Vård AB. institutionsvård. Jag blev förvånad över att Gryning har så mycket öppenvård och blev lite häpen över bolagets volym och höga kompetens när det gäller hedersrelaterat våld (HRV). Överhuvudtaget så överraskade Grynings bredd. Jag mötte ett bolag som är utvecklingsorienterat med fokus på sina kunder och sin marknad, samtidigt som kopplingen mellan att vara samhällsnyttig verksamhet kombinerat med affärsmässighet är tydlig. Att balansera mellan affärsmässighet och samhällsnytta är en särskild utmaning som jag uppfattar tas på allvar av alla jag har mött i Gryning. Gryning visar att dessa båda perspektiv går att förena. Östen funderar vidare och konstaterar att under den här tiden har han fått inblickar i den speciella position som det innebär att ägarna (kommunerna) och kunderna (socialtjänsten) inte är identiska, men ändå hör hemma i samma organisationer. Att vara kommunernas Gryning är inte helt enkelt, men det är långt ifrån bara Omslagsbild: Mostphotos Ur innehållet Våld mot barn i nära relationer temat för årets Barnrättskonferens i Örebro... 4 Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas?... 5 Delsjötorp satsar på behandlingsinsatser för ensamkommande flyktingbarn... 8 Familjehemsverksamheten satsar på extra skolstöd...10 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Östen Carlsson Redaktionskommitté: Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo, Viveka Nordberg Produktion: GR Info/Sandstens tryckeri Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. 2

3 en substanslös rubrik. Det är en fråga som Gryning verkligen arbetar med och som har stor betydelse för bolagets identitet. Det har lett till en viss närhet till ägarna och Gryning har varit framgångsrikt i att närma sig kommunerna. Vad uppfattar du som Grynings viktigaste utmaningar den närmaste tiden? Kopplingen mellan pris och kvalitet. Här ser jag en del svårigheter. Gryning är en kvalitetsmedveten organisation, med ett tydligt kvalitetstänkande som ingen vill ge avkall på. Samtidigt väger priset tungt i alla upphandlingar. Att få en bra prisbild med bibehållen kvalitet, det är en stor utmaning. Vad ser du som kan förbättras? Jag menar att dialogen med kunderna hela tiden måste förbättras och utvecklas, det gäller att ha verktyg för att kunna fånga upp behov tidigt. Ett exempel handlar om vår stora efterfrågan på jourfamiljehem där vi får säga nej till många förfrågningar, det är självklart inte bra. Omvärldsspaning kommer att bli allt viktigare för bolaget. Konkurrensen från andra aktörer ökar och att ligga långt framme i metoder och förhållningssätt är avgörande för bolaget och dess kunder. Vad tänker du om Grynings resultat 2011? 2011 var något av ett normalår, det var bra beläggning och god ekonomi. Det speglar i någon mån också Grynings situation där ekonomin varken får vara för bra eller för dålig. Samtidigt måste vi ha så pass överskott att vi kan tåla nedgångar och ändå fortsätta en konstruktiv utveckling. Styrelsen har beslutat om en rörelsemarginal på 3 procent, det återstår att se om det går att leva upp till 2012 då vi har varit mycket återhållsamma med prisökningar. Om du dristar dig att fundera lite framåt, vilka utvecklingsbehov ser du för Gryning? Jag ser några områden som kan förstärkas och utvecklas, det handlar om Personalutveckling, Kommunikation och Spaning, samt Metod och Affärsutveckling. När det gäller Spaning har vi satt i gång en process som jag tror blir bra. Kompetensutveckling är annars det område som är helt avgörande för kvaliteten i de tjänster bolaget erbjuder. Inge Olofsson, Tack till Marianne Forslund Jag vill från styrelsen sida rikta ett varmt tack till Marianne Forslund som varit Grynings första vd och verkat i drygt tio år. Gryning Vård AB startade 1 juli 2001 med verksamheter från Bohus-, Älvsborgs-, och Skaraborgs landsting samt Göteborgs Stad. Uppdraget var att skapa en ny gemensam organisationskultur som bland annat skulle bygga på att verksamheten ska vara intäktsfinansierad och inte anslagsfinansierad. Vidare skulle verksamhetsutvecklingen gå mot mer öppenvård. Under Mariannes tid har bolagets inriktning breddats, nya verksamheter har startats och genom omstruktureringar och anpassningar till kundernas behov har bolaget uppnått en stabil ekonomisk situation. Vidare har tre grundpelare i Grynings värderingar tydliggjorts: medskapande Kommunernas Gryning (den naturliga samarbetspartnern), resultatfokusering (skapa varaktiga förändringar för människor) och kvalité (verksamheten skall kännetecknas av hög kvalitet och kompetens). Marianne slutade och har nu en ny möjlighet att ta sig an nya utmaningar. Jag ger Marianne mina varmaste rekommendationer och önskar Marianne all framgång i sitt fortsatta liv. Åke Jacobsson, styrelseordförande NOTISER familjehemsverksamheten har flyttat Grynings familjehemsverksamhet, Familjehem Göteborg och Grynings Psykologer har flyttat till gemensamma lokaler. Ny adress är Pipblåsaregatan 5 B, Göteborg. l Ny ekonomichef Henrik Persson tillträdde i januari som ekonomichef för Gryning. Henrik kommer närmast från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. l Skyddsboendet byter namn till HRV Grynings skyddsboende har bytt namn till: Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld, HRV. l 3

4 Våld mot barn i nära relationer temat för årets Barnrättskonferens i Örebro 4 Barnrättsdagarna i Örebro har som syfte att förverkliga Barnkonventionen och är en årligen återkommande mötesplats för alla som är intresserade av barnrättsfrågor. Bakom arrangemanget står Barnombudsmannen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnrätts akademin. Temat i år handlade om våldsutsatta barn och hur deras rättigheter tillgodoses. Barns rättigheter kränks oftast av de personer som barnen borde kunna lita på mest! Förekomsten av barnmisshandel i Sverige har följts upp med jämna mellanrum sedan Den senaste gjordes 2011 och redovisas i Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 från Allmänna Barnhuset. Kartläggningen bygger på en föräldraenkät, som besvarats av 2500 föräldrar till barn 0-12 år samt en enkät till drygt 3000 elever i årskurs 9. Bodil Långberg, kanslichef på Allmänna Barnhuset och barnläkaren Staffan Jansson har tagit fram rapporten som ger en viktig grund till hur det ser ut för barn i dagens Sverige. Nittiotvå procent av föräldrarna svarade att det var fel att kroppsligt bestraffa barnet och den negativa attityden har funnits sedan mitten av 1990-talet. En positiv inställning till kroppslig bestraffning var vanligare bland utrikesfödda och föräldrar med lägre utbildning. Nästan var tredje förälder hade någon gång under senaste året hade huggit tag i, knuffat eller ruskat om barnet. Detta var mer förekommande hos föräldrar födda i Sverige och föräldrar som själva blivit slagna som barn. Det handlar framförallt om barn i åldrarna två till nio år. Ingen förälder med barn under ett år uppgav att de ruskat sitt barn, vilket tolkas som om den intensiva kampanjen mot att skaka sitt spädbarn har gett resultat. Av eleverna i årskurs 9 var det fjorton procent som svarade att de blivit slagna och av dem hade tre procent som blivit slagna upprepade gånger. Det ser inte ut som det skett någon ökning de senaste tio åren men heller ingen minskning. Även om det är utlandsfödda pojkar som i högre grad anger att de blivit slagna, så är den största riskfaktorn för kroppslig bestraffning att det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Risken för barn att själva bli slagna ökar tiofalt om det förekommer våld mellan de vuxna! Tidigare hypoteser om att svenska föräldrar kränker sina barn verbalt istället för att slå dem bekräftas inte i denna rapport. Tvärtom så finns det ett starkt samband mellan verbala kränkningar och kroppslig bestraffning. Många olika infallsvinklar och perspektiv blev belysta både med föreläsningar och på fördjupningsseminarier. Professor Carl-Göran Svedin beskrev långsiktiga konsekvenser av barnmisshandel och behov av tidiga interventioner. Barns upplevelser av bemötande kring frågor som rör våld och umgänge lyftes upp av Maria Eriksson, docent i sociologi och som tillsammans med Elisabet Näslund skrivit boken När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Chefen för Orienthälsan, Rihyad Al Baldawi pratade om hur vi kan förstå våldsmekanis- Bild: Kristin Johansson.

5 mer i familjer med olika kulturella bakgrunder. Dessa och alla andra intressanta föreläsningar och seminarier finns sammanfattade under En spännande nyhet är verktyget Max18, en statistiksajt där mängder av fakta om barn och ungdomar på ett användarvänligt sätt presenteras. Den är tillgänglig på från mitten av maj. På årets konferens deltog drygt 600 personer. Eftersom intresset var stort och man tvingades säga nej till många som ville komma så har platserna utökats inför nästa år som då kommer att handla om barn och delaktighet. Att vara med på Barnrättsdagarna ger, förutom nya kunskaper också många möjligheter till inspirerande möten med andra yrkesverksamma som är engagerade i frågor kring barn och deras rättigheter. Marie-Anne Ervér Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas?? Bild: Mostphotos Utifrån Barnkonventionen är det viktigt att barn känner sig delaktiga och får uttrycka sin mening. Maria Eriksson, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap och Elisabet Näsman, professor i sociologi båda vid Uppsala universitet har nyligen skrivit en bok om hur barn upplevt mötet med socialtjänsten i samband med en familjerättslig utredning 1. Maria Eriksson ledde tillsammans med Anna Norlén, enhetschef vid BUP Grinden i Stockholm, ett seminarium på Barnrättsdagarna i Örebro kring hur delaktighet kan ökas för barn som upplevt våld och som möter oss professionella. Att se barn som subjekt och aktörer innebär inte att man bortser från att barn också behöver skydd och stöd, framhöll Maria Eriksson. Samtidigt som barnet ska skyddas från ytterligare känslor av utsatthet så behöver Barnet ska få berätta sin historia, gärna med hjälp av djurfigurer, som Anna Norlén tycker fungerar bättre än människofigurer. barnets upplevelser giltiggöras som våld och som något oacceptabelt. Att under en utredning bemöta barn som både offer och som delaktiga aktörer är en utmaning. Men det ger samtidigt en möjlighet att själva utredningen kan bli något positivt för barnen, var en av de slutsatser Maria Eriksson kom fram till i sin forskning. Det behöver inte vara så stor skillnad mellan utredning och behandling, enligt Maria Eriksson. Det är viktigt att vi inte undviker att fråga om våldet, underströk Anna Norlén. BUP Grinden är en specialmottagning inom BUP i Stockholm, inriktad på familjevåld och övergrepp. Hennes erfarenhet är att barn kan gå lång tid i behandling utan att få prata om våldsupplevelsen. Det är en utmaning för den professionelle att prata med barnet om detta och att man undviker det kan bero på rädsla för att det ska bli för tungt för barnet, vilket enligt Annas uppfattning inte stämmer, utan det handlar mer om en missriktad hänsyn. Barn vill och behöver få prata men det kan ta tid och man kan behöva fråga flera gånger. Det är sällan barnet spontant berättar. Det finns ofta osäkerhet i hur man ska prata med barn om våld och övergrepp. Anna Norlén delade med sig av sin kunskap och hon ansåg att den vuxne bör ha ett aktivt och undersökande förhållningsätt. Barnet ska få berätta sin historia, gärna med hjälp av djurfigurer, som Anna tycker fungerar bättre än människofigurer. För att barnet ska få beskriva sina känslor används ofta Nallekorten. Man fortsätter att utforska var i kroppen känslorna sitter och hur stor plats de tar. Barnet får beskriva hur det hade det före våldshändelserna, hur det är nu och framtidstankar. Hoppet måste få finnas och förmågan att önska något för sig själv och sin framtid behöver återerövras, underströk Anna Norlén. Marie-Anne Ervér 1. Eriksson, M., Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. 5

6 Snäppan flyttar till nybyggda lokaler anpassade till verksamheten I mitten av februari invigdes behandlingshemmet Snäppans nya hus i Trollhättan. Vi har fått helt nybyggda, fräscha lokaler efter många turer och lång planering, berättar Ulf Thörnström som är enhetschef och som varit med ända sedan Snäppan 1 startade Snäppan är ett behandlingshem för ungdomar år som har psykosocial och psykiatrisk problematik. Behandlingen är miljöterapeutisk och utgår från en psykodynamisk grundsyn. Behandlingstiderna är ofta långa, upp till ett år. Snäppan har ett nära och gott samarbete med BUP. En fungerande skolgång är en viktig del av behandlingen och ungdomarna är integrerade i en kommunal skola med egna pedagoger och ett eget klassrum. Men förutom nybyggda lokaler och möjligheter att ta emot fler ungdomar är det något mer som är nytt och förändrat? Eva-Lena Stahre-Olsson, biträdande enhetschef, beskriver att man för flera år sedan såg att målgruppen förändrades mot en ökad psykiatrisk problematik. Detta kräver ett mycket mer individualiserat arbetssätt. De nya lokalerna ger bättre förutsättningar att arbeta mycket mer utifrån varje enskild ungdom. Alla boende i det nya huset har tillgång till egen toalett och dusch. Fler entréer och ett par olika samlingsrum ger också ökade möjligheter till större integritet och färre konfliktytor. Vi kan dela huset i två avdelningar om vi vill men också ha en öppen avdelning, säger Ulf som ser stora möjligheter med att Snäppan numera också har en separat lägenhet för ytterligare flexibla behandlingsalternativ. Här har Grynings Tf VD Östen Carlson och Snäppans enhetschef Ulf Thörnström precis klippt bandet. Den fysiska miljön har stor betydelse för det miljöterapeutiska arbetet och att få ändamålsenliga lokaler är en av de saker som Eva-Lena är mest nöjd med. Att få eget kontor med avskildhet för administrativa uppgifter upplever Ulf som ett stort plus, även om han kommer lite längre bort från behandlingsverksamheten. Jag står för skolskjutsen varje morgon och där får jag en elevdos, berättar Ulf. Men det nya på Snäppan handlar också om att fördjupa och förbättra arbetssätt och behandling, understryker Ulf. Inför flytten har ledning och personal, med stöd av sin handledare Mikael Jönsson, drivit ett Miljöterapiprojekt i syfte att utveckla det terapeutiska arbetet. Projektet startade våren 2010 med en gemensam tvådagarsutbildning; Institutionen som terapeut med den välkände Erik Larsen. Därefter har personalen i gruppdiskussioner arbetat kring organisationen, kommunikationen och de inre strukturerna. Arbetet har varit intensivt. En ny organisation har tagits fram med team, nya scheman, nattassistenter och förtydligande kring ledningsfrågor. Kommunikationen inom Snäppan, på alla plan, har genomlysts och utvecklats. Den dagliga strukturen har också diskuterats och förnyats. Både Ulf och Eva-Lena är eniga om att det varit värdefullt med en utökning av personalen när platserna blivit fler. Det blir ett litet omruskande av oss andra när man får in nya energier och tankar i gruppen, säger Eva-Lena. Samtidigt ser hon att det också är också viktigt att ta tillvara all kunskap och erfarenhet som byggts upp och utvecklats under den långa tid som Snäppan funnits. 6 Ulf Thörnström, Anna Mattsson, Tord Karlsson, Lena Öhman, Eva-Lena Stahre-Olsson, Anna-Ida Nygren, Ann-Jeanette Fougstedt. Nedre raden; Cissi Palmaer, Kim Nysten och Jodie Felle. Marie-Anne Ervér 1. Om ni undrar Snäppan fick sitt namn efter kvarteret där det låg. Annars är Snäppan en vadarfågel!

7 Gryning blev på många sätt ett spännande år för Gryning. Vi firade vårt 10-årsjubileum som bekräftade att vi har tio framgångsrika år bakom oss. Bolaget står starkt med stor bredd i utbud och insatser. Under 2011 har vi startat två asylboenden och projekterat för ett tredje som startade i februari För första gången sedan bolagets start planerar vi nu för att växa med cirka 15 platser för ungdomar med behov av behandlingsinsatser. Cirka hälften av dessa platser kommer att finnas på vår nya enhet i Borås, Svea, som, om allt går Inge Olofsson. enligt planerna, öppnar under senhösten För 2011 redovisar vi för första gången över 500 tillsvidareanställda, och allting tyder på att vi kommer att vara ännu fler när vi summerar Under 2011 investerade vi i nya lokaler för Snäppan i Trollhättan. Det ger verksamheten helt andra förutsättningar att ta emot målgruppen ungdomar med psykiatrisk problematik jämfört med den gamla lokalen. Snäppan flyttade in i januari När vi summerar 2011 ser vi att det har varit ett år med fortsatt hög efterfrågan på bolagets tjänster. Vi har återigen tagit emot ett ökat antal klienter på våra olika enheter (2096 personer). Grynings roll som en aktör som tillhandahåller korttidsinsatser befästs. Nästan 80 procent av våra klienter stannade kortare tid än sex månader och 49 procent var placerade åtta veckor eller kortare tid. En kvalitetsindikation är att andelen oplanerade utskrivningar (avbrott) har sjunkit ytterligare från en redan låg nivå och ligger nu på 11 procent. När det gäller kvaliteten i våra verksamheter ser vi att våra kunder i likhet med tidigare år visar en stor nöjdhet med våra insatser, 97 procent kan tänka sig att använda enheten igen för andra klienter vilket är ett mycket gott betyg. Våra olika system för att mäta kvaliteten visar alla samma sak. Grynings verksamhet upplevs som välfungerande och att den håller hög kvalitet. Den höga efterfrågan på Grynings tjänster speglas i det ekonomiska resultatet för 2011 som innebar ett överskott som ligger helt i linje med bolagsstyrelsens ekonomiska mål. Det innebär en god avvägning mellan att hålla konkurrenskraftiga priser och att skapa möjligheter för metodutveckling och nya verksamheter. Det ger oss möjligheter att vara fortsatt offensiva och kunna investera i nya verksamheter och kvalitetsförbättringar för våra kunder och klienter. När vi ser oss om i vår omvärld kan vi konstatera att riskkapitalfonderna har fortsatt att förvärva företag inom vår sektor under Det innebär fler stora aktörer med mycket resurser vilket leder till en förändrad konkurrenssituation. Samtidigt blossade det upp en stor debatt kring kvalitet, vinster och skatteplanering inom välfärdssektorn. Som kommunägt bolag med full insyn har Gryning en bra position i dessa diskussioner som säkert kommer att finnas med under lång tid. En annan sak som förändrades under 2011 är Socialstyrelsens hållning när det gäller både tillståndsgivning och tillsyn. Det innebär längre handläggningstider för tillståndsansökningar och fler tillsynsbesök. Vi ser Socialstyrelsens ökade aktivitet och fokus på kvalitet inom vård och behandlingssektorn som mycket positivt. Ingen av Grynings enheter har fått några allvarliga anmärkningar i samband med Socialstyrelsens tillsynsbesök. Inge Olofsson, utvecklingschef 7

8 Delsjötorp satsar på behandlingsinsatser för ensamkommande flyktingbarn Gryning har i flera år engagerat sig för målgruppen ensamkommande flyktingbarn, och driver idag fem asylboenden för pojkar, spridda över Västra Götaland. Vi kan konstatera att många barn som kommer är svårt traumatiserade och behovet av behandlingsinsatser för målgruppen ökar. På Delsjötorps behandlingshem i Göteborg har det varit en resa, från vanligt behandlingshem, till delvis transitboende och nu en behandlingsavdelning för ensamkommande flickor. Bild: Hans P.A. Karlsson. 8 En vacker vårdag i april, träffar jag Björn Sonander, enhetschef vid Delsjötorps ungdomshem i Göteborg. Björn berättar att Delsjötorp i januari 2010 ställde om en av enhetens behandlingsavdelningar Lillstugan till transit boende. Personalgruppen var densamma som tidigare och de lärde sig snabbt nya rutiner och förhållningssätt anpassade till den nya målgruppen. Efter en kort tid fick några flickor permanent uppehållstillstånd (PUT) och Delsjötorp kunde erbjuda dem plats i institutionens utslussningslägenheter. Under hösten 2010 minskade antalet ensamkommande flyktingbarn till Mölndal, som är den av ankomstkommunerna som använde Delsjötorp. I början av 2011 ändrade dessutom Migrationsverket sina rutiner så att placeringstiderna i transit drastiskt förkortades. På Delsjötorp började man då fundera över om det inte vore bättre att lämna transitverksamheten och återgå till behandling även i Lillstugan. Nu med fokus på ensamkommande flyktingbarn med behandlingsbehov utifrån traumatiska upplevelser och/eller flickor som fått avslag på sin asylansökan. Idag är Delsjötorp åter enbart behandlingshem. Lillstugan är fullbelagd med fyra flickor med flyktingbakgrund och två av utslussningslägenheterna likaså. Flickorna lever relativt självständigt, de lagar sin egen mat och har hand om sin ekonomi. I sina hemländer anses de ofta som vuxna redan i tonåren och det är viktigt för deras självkänsla att de får behålla, använda och utveckla de färdigheter de har med sig. Många flickor som placeras bär på ett trauma, berättar Björn, men trots det remitterar inte Delsjötorp i första hand flickorna vidare till en traumamottagning. Både Björn och den övriga personalens uppfattning är att de måste respektera att de flesta flickor som kommer till dem inte vill prata om sin psykiska ohälsa och sitt trauma. Det är ofta förenat med mycket skam att ha kontakt med en psykolog eller doktor. Björn anser att den respekten måste finnas. Det blir istället en utmaning för personalen i hur de bäst ska möta dessa barn. Det är intressant när Björn berättar, om hur han och övrig personal hela tiden Via internet kan flickorna hålla kontakt med sina anhöriga i hemlandet lär sig nytt om olika kulturer. Ett exempel på detta är att förstå att flickorna tänker annorlunda om sitt mående än vad vi gör. Deras uppfattning kring sitt psykiska illamående kan ha religiösa förklaringsmodeller som kan skapa skamkänslor. Ett symtom på traumatisering är dissociering 1. Det är svårt för flickorna när de hamnar i ett dissociativt tillstånd, de blir själva oroliga för det som händer, ibland uttrycker de att de håller på att bli galna. Personalens förhållningssätt har stor betydelse vid dessa tillfällen och det är extra viktigt att stötta och förmedla till barnet/flickan att du håller inte på att bli galen. Delsjötorp har inspirerats av Teamet för krigsoch tortyrskadade vid BUP i Malmö där man arbetar kognitivt med att hjälpa barnet känna igen signalerna innan ett dissociativt tillstånd inträder, eller attacker som barnen kan uttrycka det. Att hjälpa barnet att tänka kring attackerna kan göra att barnet hjälps att hitta andra strategier och vägar. Ibland går det inte att förebygga eller hindra att ett dissociativt tillstånd inträder. Vid de tillfällena lämnas inte barnet ensamt, utan personal är med i rummet och pratar och håller i flickan för att ge trygghet och hjälpa henne tillbaka. Björn berättar att det under det dissociativa tillståndet inte sker någon bearbetning och att man därför bör försöka avbryta en sådan attack om det är möjligt. Andra sätt att hjälpa barnet är att göra om en historia. Björn berättar att många ensamkommande flykting- 1. Dissociation är en psykologisk försvarsmekanism med ett förändrat medvetandetillstånd, som innebär att individen hanterar konflikter eller påfrestningar genom undvikande som manifesterar sig i ett sammanbrott av sådana vanligtvis integrerade funktioner som mental närvaro, medvetande, minne, perception och motorik. Svår dissociation är dels ett symtom vid akut stressreaktion eller posttraumatisk stress, dels ett tecken på en mer permanent psykisk störning. (Källa: WIKIPEDIA, med referenser till Egidius psykologilexicon)

9 barn har svåra mardrömmar. Ett sätt som utvecklats på BUP i Malmö för att hjälpa flickorna är att tillsammans med personal göra om slutet på mardrömmen, till något bättre. Björn lyfter under vårt möte andra viktiga frågor; hur är det att mixa de som fått ett avvisningsbeslut med de som fått uppehållstillstånd? Oavsett hur det ser ut eller hur det blir i framtiden är det enligt Björns och Delsjötorps erfarenhet viktigt att använda tiden väl för de ungdomar som fått avvisningsbeslut. Tiden fram till att avvisningen verkställs måste användas på det sätt som bäst gynnar den unga. Flickorna stöttas i sin normala tonårsutveckling, de uppmuntras gå i skolan, de gör positiva saker tillsammans. Mycket arbete läggs på att stärka deras självkänsla. Det är viktigt att tänka tonåring och ge, stärka och investera så mycket som går fram till den dagen de lämnar Delsjötorp. En så bra utveckling som möjligt under de viktiga tonåren kommer att vara till nytta för ungdomarna var de än hamnar i världen! Björn säger, precis som Migrationsverkets beräkningar visar, att de ensamkommande är en växande grupp i vårt samhälle. Vi resonerar kring detta och Björn uttrycker att det är viktigt att barnen måste få etablera sig i Sverige och att samhället kommer att vinna på ett bra bemötande. Det handlar både om att vi ska ta till oss lärdomar om nya kulturer och krav på att de ska anpassa sig och lära sig svenska m.m. Och kanske är det just det som integration handlar om; att för att göra någon annan delaktig måste jag själv se bortom mina egna fördomar och själv anpassa mig? Mitt besök på Delsjötorp väckte många funderingar kring de ensamkommande barnen. Det är ett stort samhällsansvar som åligger oss och många viktiga frågor som behöver utvecklas. Utifrån Migrationsverkets siffror samt den utveckling som sker både i samhället och inom Gryning Vård, har vi anledning att återkomma till ämnet. Viveca Nordberg, pågår ett projekt som drivs av FoU i Väst/GR med stöd från Europeiska flyktingfonden och Gryning Vård AB. Projektet syftar till att sätta sökljuset på mottagandet av ensamkommande barn, bland annat genom att belysa hur det har gått för en grupp barn som kommit till Göteborgsregionen under Projektet avser att få mer kunskap om ensamkommande barn och ungdomar i GR-området, ge en grundlig genomlysning av befintlig verksamhet kring barnen samt olika typer av insatser. Olika aspekter kommer att lyftas fram såsom hur barnen hanterar sin situation under asylprocessen, hur det går för dem efter beslut om permanent uppehållstillstånd eller beslut om avvisning. (Mer information om projektet hittar du på gryningfiler/ pdf) Grynings Stella Asylboende har startat i Strömstad Stella är Gryning Vård AB:s femte asylboende och vi tar emot ensamkommande asylsökande ungdomar för fyra kommuner i norra Bohuslän; Strömstad, Tanum, Munkedal och Sotenäs. Imitten av februari 2012 kom äntligen de tre första ungdomarna till Stella och tre veckor senare var alla platser belagda och verksamheten i full drift. Alla ungdomar som finns på boendet just nu kommer från Afghanistan och de går i skolan på Strömstad Gymnasium. Vi hade öppet hus den 14:e mars som var oerhört välbesökt och positivt. Många av våra samarbetspartners i kommunerna kom på besök och även andra såsom grannverksamheterna på sjukhuset, polis och räddningstjänst, kollegor i Gryning med flera. Arbetet på boendet har flutit på bra och ungdomarna har funnit sig väl tillrätta både på Stella och i skolan. I dagsläget har de första beskeden om permanent uppehållstillstånd kommit till några ungdomar på Stella. Det innebär att det snart är dags för dessa ungdomar att flytta vidare till boenden som anordnas i anvisningskommunerna och för oss på Stella att ta emot nya nyanlända. Ulrika Reinholdsson Verksamhetsområdeschef Carina Fransson och enhetschef Ulrika Reinholdsson. 9

10 Familjehemsverksamheten satsar på extra skolstöd Från och med höstterminen 2012 kommer Grynings Familjehemsverksamhet att utöka resurserna inom familjehemsvården genom att anställa en specialpedagog. Syftet med detta är att komplettera och förstärka stödet till de barn i grundskoleåldern som är placerade i våra konsulentstödda familjehem. Rekrytering pågår för närvarande och verksamheten kommer att utvecklas tillsammans med den specialpedagog som anställs. Specialpedagogen kommer att ha hela länet som arbetsfält och arbeta mot de tre familjehemsverksamheterna i Göteborg, Skaraborg och Vänersborg. Placeringsort blir troligtvis Göteborg där personen i så fall kommer att vara placerad tillsammans med Familjehem Göteborg och Grynings psykologenhet. Verksamheten är kostnadsfri under för de placerade kommunerna. Tanken är att verksamheten skall ha tid att hitta sina former utan att det ska belasta vårddygnsavgiften. Därefter kommer vi att utvärdera insatsen och ta ställning till hur denna verksamhet skall finansieras. Vi utökar med en specialpedagog därför att Bo Winnerljungs forskning tydligt har visat betydelsen av att ge barn i familjehem ett kvalificerat stöd i sin skolsituation. Det har visat sig att en god skolgång är en av de allra viktigaste faktorerna för en positiv vuxentillvaro. Vi vill därför ytterligare höja kvalitén i vår verksamhet och hjälpa barn och familjehem till bra stöd och metoder för skolarbetet. Målet är att våra placerade barn lämnar grundskolan med behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Många barn som är placerade i familjehem har stora kunskapsluckor och en problematisk skolgång bakom sig. Det är därför viktigt att hitta effektiva och lustfyllda arbetsmetoder i samarbete med våra familjehem och konsulenter. Metoder för att förbättra arbetsminne, träna matematikkunskaper, läsförståelse eller samhällsorientering kan vara några av de vägar som behövs för att hämta igen det som förlorats under perioder med bristande skolgång eller byte av skolmiljöer. Planen är att specialpedagogen skall finnas med direkt vid en nyplacering för att kunna kartlägga tidigare insatser i skolan, och vad barnet behöver för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig undervisningen i den nya skolan. Grynings specialpedagog skall kunna vara behjälplig i att utveckla och följa upp åtgärdsplaner i skolan samt se till att kommunikationen mellan skola och familjehem fungerar till stöd för barnet/ungdomen. Det kommer att innebära ett tätt samarbete med våra familjehem och skolorna på de orter där familjehemmen bor. Vår förhoppning är att detta är en insats som kommer att uppskattas både av familjehem, skolor och placerande socialtjänst. Catharina Andersson, 10 NOTISER Beslut i Grynings styrelse om ny verksamhet Behandlingsfamiljer I april beslöt Grynings styrelse att ge VD i uppdrag att starta en verksamhet med Behandlingsfamiljer. Verksamheten kommer att byggas upp i samarbete med Tjust behandlingsfamiljer som framgångsrikt driver en sådan verksamhet med bas i Västervik. Avsikten är att kunna erbjuda kommunerna en kvalificerad behandlingsinsats som ligger emellan institution och familjehem. Målgruppen är bland annat de barn och ungdomar som behöver omfattande insatser utanför hemmet och inte fungerar i ett gruppsammanhang. Planeringsarbetet kommer att starta omgående och rekryteringen av personal och familjehem beräknas kunna starta under hösten l Gryning-dag för socialtjänsten på temat ensamkommande flyktingbarn och TRAUmabehandling 6 december 2012 på Clarion Hotel Post i göteborg Torsdag 6 december 2012 kommer Gryning att arrangera en spännande heldag på temat ensamkommande flyktingbarn. På programmet hittills finns Marie-Louise Lundberg från Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) vid BUP i Malmö. Fler programpunkter kommer. Konferencier och den som hjälper oss genom dagen är Khalid Geire, välkänd underhållare med egna erfarenheter av att komma som flykting till Sverige. Mer information och inbjudan kommer att skickas ut via brev och mail i början av september Då kommer fullständigt program och anmälningsblankett också att finnas på Grynings hemsida l

11 Stort intresse när Resursteamet i Alingsås arrangerade föreläsning om Trauma och traumatisering Fredagen den 20 april samlades totalt 114 personer från socialtjänster i hela Västra Götaland för att lyssna på Rose-Marie Bresäter som föreläste på temat Trauma och tillfrisknande vad är trauma och hur kan ett tillfrisknande ske? Personal från Resursteamet inledde dagen med en presentation av sin verksamhet. Gryning driver idag två Resursteam, ett i Alingsås och ett i Göteborg. Båda erbjuder öppenvård för ungdomar år och deras familjer. Resursteamen arbetar både med hembaserat familjearbete och med träningsboende för äldre ungdomarna. En av Resursteamets enhetschefer Björn Sonander tar en paus. Rose-Marie Bresäter förmedlade under förmiddagen sina kunskaper om traumatisering och traumabehandling. Rose-Marie arbetar som psykoterapeut, handledare och undervisar i psykoterapi. Hon har en lång erfarenhet av att behandla traumatiserade personer. Rose-Marie menar att prognosen för ett tillfrisknande oftast är god men för att nå ett tillfrisknande krävs ett specifikt förhållningssätt och en specifik behandlingsmodell. Catrin Westerling från Lidköping och Ann-Christin Nord Eng från Götene arbetar idag med ensamkommande flyktingbarn och de kom till föreläsningen för att få mer kunskap och verktyg för att kunna möta sina klienter. Deltagarna från Munkedals kommun uppskattade föreläsningen och uttrycker att det är intressent att lyssna på Rose-Marie för att hon är både erfaren och kunnig. De känner igen mycket från sina egna möten med klienter. 11

12 Barn- och familjeenheter Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum HÄSSLEHEM Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: Familjecentrum Fyrbodal Sparregatan Vänersborg Tel: Familjecentrum Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Tallbacken Östergatan 37 Box Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Missbrukarvård Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box Skövde Tel: Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box Vänersborg Tel: asylboende luna asylboende Hasselbacksvägen 1A Mariestad Tel: lyran asylboende Skenevägen Örby Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: stella asylboende Västra Hamngatan 10, Strömstad Tel: vega asylboende Kristinedal Fengersfors Tel: skyddsboende Enheten för INSATSER mot HEDERSRELATERAT våld, HRV Tel: , UNGDOMSenheter Bergiusgården Bergius väg 2 Box Ljungskile Tel: Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Pipblåsaregatan 5B Göteborg Tel: Familjehem Skaraborg Villagatan Skövde Tel: ÖppenvåRDSenheter Grynings FAMILJETEAM Fabriksgatan Lidköping Tel: MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Psykologenheten Pipblåsargatan 5B Göteborg Tel: PLACERINGSfunktionen Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax: Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen Alingsås Tel:

Inbjudan. till10-årsjubileum. 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg

Inbjudan. till10-årsjubileum. 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg Inbjudan till10-årsjubileum 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg! Välkommen! Tio år har gått sedan kommunalförbunden i Västra Götaland bestämde sig för att bilda Gryning. Som alltid när man ser tillbaka

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm 1 Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Kundorienterade HVB B ARN OCH U NGDOM Handläggare: Anette Necander Tfn: 508 25251 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 441-0441/2006 Till Socialtjänstnämnden Asylsökande ensamkommande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under 2011... 8 Institutionsvård för barn och familjer...

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Familjehem 2017 kunskap utveckling inspiration Handledning hur kan du som handledare använda dig själv som arbetsredskap på bästa sätt? Familjehemsutredning vad vill vi veta om familjerna och hur bör vi

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB Engagerat En tidning om vård och behandling dec 2011 Privat kontra offentlig vård Vilka ungdomar behöver institutionsvård? Fortsatt stor efterfrågan på asylboende SAMINSATS = Familjehem + Öppenvård MST-CAN

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kompetenscentrum. Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster

Kompetenscentrum. Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster Kompetenscentrum Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV Utbildningar och tjänster Hösten 2015 våren 2016 Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV EHRV

Läs mer

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7).

Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7). Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 Genom Palle Nielsen, Laholms kommun 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Sandbäcksgatan 7, Karlstad * varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning

Sandbäcksgatan 7, Karlstad * varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning Sandbäcksgatan 7, 653 40 Karlstad 054-820 10 10 * varmlandassistans.se kontakt@varmlandassistans.se Verksamhetsbeskrivning Organisation Värmland Assistans AB är ett litet bolag med huvudkontoret i Karlstad.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV 2014 FIRAR EHRV TIO ÅR. Vi har sedan starten

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Zarok Homes Nordica AB. Förstärkt HVB. Mål och vision

Zarok Homes Nordica AB. Förstärkt HVB. Mål och vision Sjuhärad Gård Ett av Marks Kommuns byggnadsminnen förläggaregården Sanden med anor från 1840 har renoverats varsamt i omgångar genom åren för anpassning till nya verksamheter och ändamål. Gården som ligger

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

inspektionen for vård och omsorg

inspektionen for vård och omsorg n, inspektionen for vård och omsorg /() inspektionen för vård och omsorg Sammanfattande presentation Från återföringskonferenserna i Örebro den 12 oktober 2016 och Uppsala den 28 oktober 2016 (presentationerna

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Luleå på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.15 Makt och vanmakt, rättigheter och förtvivlan

Läs mer

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Växjö på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Uddevalla på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Inrättande av akutboende för ankomst- och asylsökande barn med särskilda behov

Inrättande av akutboende för ankomst- och asylsökande barn med särskilda behov Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-07 Handläggare Britt Lundkvist Tfn 08-508 25 294 Till Socialnämnden 2016-01-26 Inrättande av akutboende

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem

Engagerat. Föreläsning: Rädslan som styr. 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Engagerat En tidning om vård och behandling DEC 2010 Föreläsning: Rädslan som styr 20-årsjubileum för Handledningsverksamheten för familjehem Bättre rustade för framtida vuxenliv via Sparregården Placerade

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Gemensam upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som söker asyl

Gemensam upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som söker asyl Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (6) 2016-01-11 Handläggare: Michael Boström 08 508 18 156 Till Farsta stadsdelsnämnd 2016-02-04

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Styrgruppen för sociala området

Styrgruppen för sociala området Protokoll Styrgrupp Sociala området 2007-05-07 Lars-Göran Jansson Styrgruppen för sociala området Tid: 7 maj 2007 Plats: GR-huset, Göteborg Närvarande: Jonas Ransgård (m), Göteborg, tjänstgörande ordförande

Läs mer

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Klippan på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Ungdomarna kommer vara uppdelade i två-tre mindre boenden (beroende på beläggning) för att skapa en familjeliknande miljö.

Ungdomarna kommer vara uppdelade i två-tre mindre boenden (beroende på beläggning) för att skapa en familjeliknande miljö. Bogården bedriver ett asyl- och PUT-boende för ensamkommande flyktingbarn i Hultsfred kommun, beläget i Småland. Verksamhetens tre avdelningar har sammanlagt 19 platser för pojkar och flickor i åldrarna

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård Hösten 2016 våren 2017 Innehåll En mötesplats för familjehem!... sid 3 Hur kan det vara för ensamkommande barn att komma till Sverige?... sid 4 Att

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Bengster Läsåret 2015/16 Fastställd 2014-09-02 Marianne Nilsson Förskolechef

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer