Månadens affärsöversikt

Transkript

1 Makroanalys juli 2014 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 Vi är inte klara Den globala penningpolitiken går isär. ECB understryker att det finns ytterligare krut i maskineriet att hantera ett tilltagande deflationshot samtidigt som en räntehöjning kryper närmare i Storbritannien (samt USA) i spåren av en snabb tillväxtrekyl. Den största händelsen under juni månad är ECB:s paket, med stödjande penningpolitiska åtgärder med de huvudsakliga syftena att försvaga euron, öka likviditeten på finansmarknaderna och öka kreditexpansionen till det privata näringslivet. Målet är en högre inflation i spåren av den tilltagande oron för deflation. Utöver en sänkt refiränta, en negativ inlåningsränta, beslut om att inte längre sterilisera statsobligationsköp samt riktade långsiktiga refinansieringsaktioner valde den europeiska centralbankschefen Mario Drahgi ännu en gång att pröva retorikens kraft. Uttalandet vi är inte klara betyder att kvantitativa lättnader i form av statsobligationsköp finns i verktygslådan om deflationsriskerna skulle bli allt för överhängande. Även om marknadsreaktionerna var relativt modesta, eftersom mycket var väntat, är vår samlade bedömning att ECB:s åtgärder är positiva för mer riskfyllda tillgångar i euroområdet, vilket även spiller över på den svenska marknaden. Riksbanken väntas sänka styrräntan vid nästa penningpolitiska möte med 25 punkter till 0,50 procent och behålla en viss sannolikhet för en ytterligare sänkning i reporäntebanan. Inflationen ligger under Riksbankens prognos, inflationsförväntningarna har trendat ned och ECB:s åtgärder är expansiva. I en global kapitalmarknad får Riksbanken svårt att avvika för mycket från ECB. Sannolikheten för en sänkning på 50 punkter i juli bedömer vi vara relativt låg, främst eftersom hushållens skuldsättning fort- VALUTAPROGNOS 27 JUNI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 6,73 6,92 6,89 7,01 EUR/SEK 9,17 9,20 9,10 8,90 NOK/SEK 1,10 1,12 1,12 1,07 GBP/SEK 11,44 11,79 11,82 11,87 JPY/SEK 6,62 6,72 6,57 6,55 CHF/SEK 7,54 7,48 7,40 7,18 EUR/USD 1,36 1,33 1,32 1,27 USD/JPY 101,75 103,00 105,00 107,00 ANNA FELLÄNDER ekonom 1,0 0,5 0,0-1,0-2,0-2,5-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 farande utgör ett bekymmer för Riksbanken. Vidare har kronan försvagats och stabilitetsrådet saknar en samlad bild om i vilken utsträckning hushållens skuldsättning utgör en risk mot den finansiella stabiliteten. Riksbanken avgör kronans öde på kort sikt och Riksbanken behöver leverera ett mjukt budskap för att hålla kronan inom en försvagningstrend. Detta är i stort sett prissatt och vår valutastrateg Anders Eklöf spår en EUR/SEK prognos på 9,20 på en till tre månaders sikt. Han framhäver även att höstens riksdagsval kan skapa vissa störningar. På sex till tolv månaders sikt är EUR/SEK prognosen oförändrad på 9,00. Dollarn blir långsamt starkare mot den svenska kronan och vi har, till följd av en överraskande framskjuten första räntehöjning från Norges Bank, reviderat vår NOK/ SEK prognos på tre till sex månaders sikt till 1,12 (tidigare 1,14). Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på Där kan -0,5 du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. Nu tar Månadens Affärsöversikt sommaruppehåll och är åter -1,5 onsdagen den 3 september. Trevlig sommar! Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

2 MAKRO OCH CENTRALBANKER Gasa och bromsa global penningpolitik går isär Samtidigt som en penningpolitisk åtstramning kommer allt närmare i USA och i Storbritannien gasar centralbankerna på i EMU, Norge och med största sannolikhet även i Sverige. Vi förväntar att Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter i juli, och signalerar om ytterligare sänkning. AV: MAGNUS ALVESSON & ANNA BREMAN Den globala makromiljön präglas av betydande geopolitiska oroligheter och den uppblossade krisen i Irak riskerar att addera till osäkerheten på energimarknaderna som konflikten i Ukraina har gett upphov till. I Kina har centralbanken fortsatt att ge likviditetsstöd till den finansiella sektorn under en period under året som vanligtvis präglas av hög volatilitet och som under den senaste tiden sett relativt stora kapitalutflöden. Bank of England kan bli den första av de större centralbankerna som höjer policyräntan. Storbritannien brottas med en snabb tillväxtrekyl, om än från låga nivåer, samtidigt som bostadspriserna igen har nått oroväckande höjder. I Norge signalerade centralbanken överraskande att penningpolitiken kan komma att bli mjukare framöver. Det motiverades av investeringarna i energisektorn, som befaras bromsa in snabbare än förväntat, och av låga styrräntor i omvärlden. Den norska kronan föll på beskedet från Norges Bank. RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Reporänteprognoser: Riksbanken och marknaden 0 Feb-14 Jun-14 Nov-14 Mar-15 Jul-15 Nov-15 Apr-16 Aug-16 Dec-16 Apr-17 RIBA FRA Riksbanken JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Den amerikanska centralbanken överraskade inte vid det senaste mötet utan beslöt att fortsätta minska tillgångsköpen samtidigt som man tydligt signalerade att styrräntan kommer att förbli låg under en avsevärd tid efter att man upphör att tillföra likviditet till ekonomin. Hur lång avsevärd är spekuleras det så klart friskt om, och detta kommer i allt högre grad att bli en konfliktyta mellan de olika Fed-ledamöterna. Ordförande, Janet Yellen, fortsätter att betona den fortsatt svaga arbetsmarknaden, och tona ned stigande inflationssiffror, medan andra, sk hökar, trycker på risken för tillgångsbubblor. Aktiemarknaderna i USA fortsätter att slå rekord, och debatten kommer att intensifieras under året. Normaliseringen av amerikansk penningpolitik sker mot bakgrund av ett mycket svagt utfall under det första kvartalet följt av alltfler tecken på att amerikansk ekonomi nu kan vända upp snabbt. Arbetsmarknaden har återhämtat sig och antalet sysselsatta är nu tillbaka på samma nivåer som innan krisen, men resursutnyttjandet förblir lågt. Skuldnivåerna bland hushållen har sjunkit, och med en ökad aktivitet på bostadsmarknaden kan ett allt starkare konsumentförtroende leda till att den privata konsumtionen tar far. Dock måste löneutvecklingen hänga med prisutvecklingen. Även i näringslivet är signalerna positiva. Inköpschefsindex nådde under juni fyrårshögsta, drivet bl.a. av orderingången från hemmamarknaden, och ledande indikatorer och aktivitetsindex signalerar om en tillväxt under det andra kvartalet på runt 3 procent. SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR 27 JUNI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 0,75 0,25 0,25 0,25 EMU 0,15 0,15 0,15 0,15 USA 0,25 0,25 0,25 0,25 Den största utmaningen för Fed blir att fortsätta ge en sammanhållen bild av den ekonomiska utvecklingen. (sk foward guidance). Det kommer att bli allt svårare om ekonomin fortsätter att stärkas, i synnerhet när nu inflationen närmar sig inflationsmålet på 2 procent. Såväl KPI som Fed:s föredragna mått på inflationen, konsumtionsdeflatorn (PCE) har stigit under de senaste månaderna. Inte minst är det osäkert i vilken grad Fed kommer att acceptera en inflation som ligger över målet samtidigt som resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är svagt. Vi förväntar att även vid nästa penningpolitiska möte (29 30 juli) kommer Fed att fortsätta dra ned tillgångsköpen, men att budskapet kommer att divergera från Fed:s olika ledamöter. I en tunn sommarhandel kan detta ge stora marknadssvängningar. DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Det stora artilleriet har nu dragits fram och ECB har avfyrat några av kanonerna, dock inte de största. Vid mötet den femte juni sänkte ECB refi-räntan till 0,15 procent och införde, som första stora centralbank, en MARIO DRAGHI negativ depositränta. Dessutom beslöt man ECB att inte längre sterilisera köpen av statsobligationer i krisdrabbade ekonomier (SMP) samt att införa riktade 2

3 MAKRO OCH CENTRALBANKER långsiktiga refinansieringstransaktioner (TLTROs). Syftet är att öka likviditeten påi de europeiska finansmarknaderna och dels sänka värdet av euron, dels öka kreditexpansionen till det privata näringslivet. De riktade transaktionerna, som i en första omgång kommer att genomföras under hösten, syftar specifikt till att genom låga finansieringskostnader öka kreditgivningen till små och medelstora företag, framför allt i perifera euroländer. Även om ECB företrädare påpekar att detta inte ska betraktas som kvantitativa lättnader ligger de i praktiken nära. Ytterligare åtgärder, mer renodlade kvantitativa lättnader, som kan bli aktuella är köp av säkerställda obligationer (av företagslån för vilka marknaden dock ännu inte är utvecklad) och ytterligare osteriliserade köp av statsobligationer. Skälet till att ECB nu genomför en mer aggressiv penningpolitik är farhågor om att den låga prisökningstakten i EMU ska bita sig fast och leda till deflation. Under våren har inflationstakten dämpats ytterligare och kommit att understiga ECB:s egna prognoser med en växande marginal. I samband med mötet den femte juni reviderades prognoserna ned och det föranledde den mer expansiva penningpolitiken. Samtidigt går dock den reala ekonomin i EMU mot en långsam förbättring. Industriproduktionen har stigit mer än väntat och även hushållens konsumtion har hämtat sig. Inte minst bilförsäljningen har stigit, vilket är ett tecken på ett stärkt förtroende. De senaste konfidensmätningarna inom såväl näringslivet som bland hushållen har dock försvagats, sannolikt till följd av den växande oron kring utvecklingen i Ukraina. Preliminära inköpschefsindexet för juni pekar svagt ned, även om det alltjämt ligger fortsatt över 50-strecket, dvs inom tillväxtzonen. Oroande är dock den fortsatta nedgången i Frankrike, vilket hämmar återhämtningen i eurozonen. Mario Draghi har varit tydlig att ECB är beredd att göra mer om det skulle behövas. Därför kommer marknaderna noga att följa den fortsatta prisutvecklingen i EMU och inte minst eurokursen. Euron försvagades i samband med det förra penningpolitiska mötet men handlas sedan dess på ungefär samma nivåer som före räntebeslutet i juni. Vi förväntar dock att ECB kommer att avvakta innan man beslutar om ytterligare stimulansåtgärder. Inte minst pga att verktygen inte ännu är fullt utvecklade samt att nästa steg är än mer politiskt kontroversiella. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Vi bedömer att Riksbanken sänker reporäntan med 25 punkter i juli till 0,5 procent och bibehålla en viss sannolikhet för ytterligare räntesänkning. Swedbanks prognos är en sänkning med ytterligare 25 punkter i höst. Reporäntan förutses sedan ligga kvar på 0,25 procent fram till september 2015, då räntan börjar höjas för att nå 0,75 procent vid årets slut. Huvudskälet till sänkningarna är att inflationen har fortsatt att avvika på nedsidan jämfört med Riksbankens prognos. ECB:s penningpolitiska lättnader sätter också press på Riksbanken. Vi noterar även att Norges bank var mjukare än väntat vid mötet den 19 juni. Sedan det penningpolitiska mötet i april har inflationen utvecklats svagare än Riksbankens prognos. KPIF-inflationen underskrider nu Riksbankens senaste prognosbana med ca 0,2 procentenheter. Hushållens skuldsättning utgör fortfarande en återhållande faktor för Riksbanken även om den tillstår att Finansinspektionens åtgärder är steg i rätt riktning. Riksbanken har signalerat att ansvaret nu i högre grad vilar mer på andra myndigheter. BNP-tillväxten var visserligen en aning svagare än väntat under det första kvartalet men vid en närmare anblick visade de viktiga inhemska efterfrågekomponenterna, hushållens konsumtion och investeringarna, en positiv utveckling. Data över hushållens konsumtion är positiva under inledningen av det andra kvartalet. Efter några bleka månader stärktes arbetsmarknaden i maj, med stigande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Riksbankens företagsundersökning visade också på en försiktigt spirande optimism hos företagen och fler företag planerar prishöjningar, om än måttliga. Kronan har försvagats något, vilket minskar pressen på Riksbanken eftersom en kronförsvagning (om trenden håller i sig) kommer att leda till något högre importerad inflation. Vi förväntar oss att Riksbanken vid nästa veckas penningpolitiska besked tydligt deklarerar att man lägger stor vikt vid inflationsmålet. Både de tvååriga och femåriga inflationsförväntningarna har trendat ned. De femåriga inflationsförväntningarna har nu legat under 2 procent sedan juli Vi ser tre möjliga scenarier för hur man gör detta; (i) kommunikation att man lägger stor vikt vid inflationsmålet, men inga ytterligare åtgärder utöver 25 punkters sänkning och en bias för en ytterligare sänkning i reporäntebanan, (ii) kvantitativ forward guidance, dvs ett åtagande att behålla reporäntan låg till dess att inflationen når en viss gräns, exemeplvis 1,5 procent i linje med Per Jansson uttalande i det penningpolitiska protokollet från mötet i februari, (iii) större sänkning än väntat av reporäntan med 50 punkter. Riksbankens direktion har inte varit enig om behovet av att tydligt prioritera inflationsmålet framför hushållens skuldsättning. Av dessa tre scenarier är därför det första scenariot det mest troliga. Det finns en viss sannolikhet att Riksbanken sänker med mer än 25 punkter, ex hela 50 punkter redan vid julimötet för att få en tydlig valutaeffekt. Vi bedömer dock den sannolikheten som väldigt låg, främst eftersom hushållens skuldsättning fortfarande utgör ett bekymmer för Riksbanken, kronan har försvagats och stabilitetsrådets mötesprotokoll från mötet i maj visade på brist på samsyn huruvida hushållens skuldsättning är ett reellt hot mot den finansiella stabiliteten. 3

4 RÄNTEMARKNADEN Låg inflation och åtgärder från ECB ger lägre reporänta Swedbanks reviderade reporäntebana, med två sänkningar i år och endast två höjningar 2015, finner stöd i den fortsatt låga svenska inflationen samt den europeiska centralbankens extraordinära åtgärder med speciellt fokus på att kraftfullt underlätta bankutlåning till icke-finansiella små och medelstora företag. I slutet av juni förväntas EU-kommissionen fatta beslut om nya direktiv för bland annat bankers innehav i likvida tillgångar. Direktiven är om de införs enligt förväntan mycket förmånliga för bostadsobligationer. AV: JERK MATERO RÄNTEMARKNADEN SEDAN APRIL Fram till midsommar såg den svenska räntemarknaden inga dramatiska ränterörelser under juni månad. RIBA-kontrakten (reporäntebaserade terminskontrakt) föll med mellan 0 och 7 räntepunkter, där det första kontraktet var oförändrat medan det längsta kontraktet med förfall i mars 2016 föll 7 räntepunkter. Den kumulativa sannolikheten för en reporäntesänkning är fortfarande över 100 procent baserat på räntenivåerna i RIBA-marknaden. Tvååriga statsobligationer föll 4 räntepunkter under månaden, femåriga föll också 4 räntepunkter och tioåriga statsobligationsräntor stängde 1 räntepunkt lägre inför midsommarhelgen än i slutet av maj. Europeiska tvåårsräntor föll 3 räntepunkter, femåriga räntor föll med 6 räntepunkter och tioårsräntan föll 4 räntepunkter. Den amerikanska räntemarknaden bjöd istället på ränteuppgångar. Ränterörelserna i två-, fem- och tioåriga statsobligationer var 7, 12 respektive 10 räntepunkter. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN Inflationen i maj visade sig vara något högre än vad vi väntade oss, men avvikelsen mellan Riksbankens prognos för KPIF och utfallet blev ändå två tiondels procentenheter. Detta faktum gör tillsammans med det ökade trycket som den europeiska centralbankens åtgärdspaket sätter på Riksbanken att sänka reporäntan, att vi är komfortabla med vår styrränteprognos. Swedbanks uppfattning är att Riksbanken sänker reporäntan till 0,50 procent i juli och sedan till 0,25 procent i höst, troligen redan i september. Månadens största händelse på räntemarknaden var tveklöst ECB:s paket med stödjande åtgärder för euroområdets ekonomiska utveckling, med ett speciellt fokus på att kraftfullt underlätta utlåning från banker till (icke-finansiella) små och medelstora företag (SME). Sänkningen av refi-räntan från 0,25 procent till 0,15 procent var om något en (obetydlig) besvikelse då marknadens förväntningar på den nya nivån var 0,10 procent. Depositräntan sänktes helt i linje med förväntningarna till -0,10 procent. Syftet med dessa bägge åtgärder lär vara att dels skapa ytterligare incitament för banker att låna ut överskottslikviditet snarare än att behålla den på konto hos centralbanken och dels uppnå en valutaförsvagning. Den senare effekten skulle väl i så fall mer komma på grund av det tydliga beskedet att vi är inte klara, underförstått att kvantitativa lättnader i form av statsobliga- tionsköp finns i verktygslådan för den händelse inflationsförväntningarna på medellång sikt skulle falla (eller risken för ett fall skulle komma att bedömas som stor), än av det faktum att depositräntan nu är negativ. Huvudnumret i ECB:s åtgärdspaket är en riktad lånefacilitet till banker med det uttalade syftet att öka utlåningen till ickefinansiella små och medelstora företag i euroområdet. TLTRO som programmet kallas, tillåter banker att i en första omgång låna ett belopp upp till motsvarande 7 procent av sin utlåning till små och medelstora företag. Låneperioden löper över 4 år och den mycket låga kostnaden är MRO plus 10 punkter (=0,25 procent). Åtgärden kan i ett första läge tillföra 400 miljarder EUR till banksektorn, och den följs upp av ytterligare lånetillfällen. I syfte att säkerställa att TLTRO används för utlåning till SME kommer banker som deltar att rapportera till och följas upp av ECB och om man inte har en tillräcklig utlåning så tvingas man att betala tillbaka TLTRO-lånen från ECB efter två år istället för efter fyra år. Detta låter mycket bra men vi ser en tydlig sannolikhet för en starkt QE-liknande effekt. En bank kan med aldrig så vällovliga avsikter delta fullt ut i TLTRO-programmet, och köpa till exempel tvååriga spanska statsobligationer i väntan på att låna ut pengarna till lämpliga SME. Om utlåningen visar sig bli mindre än väntat så betalar man tillbaka lånet efter två år och har då gjort en god affär. Även om det inte alls är syftet med TLTRO så har resultatet i detta fall blivit att ECB indirekt har finansierat köp av spanska statsobligationer, samtidigt som banken har fått en lönsam affär. Vid en samlad bedömning så menar vi att ECB:s åtgärder är klart positiva för mer riskfyllda tillgångar inom eurozonen, vilket också spiller över på den svenska marknaden. Dels stärker ECB:s åtgärder sannolikheten för vårt riksbanksscenario om två ytterligare sänkningar och dels ger längden på TLTRO i kombination med den negativa depositräntan ett fortsatt bra grundklimat för företags- och bostadsobligationer under överskådlig tid. Federal Reserve fortsätter som väntat att avveckla sina obligationsköp och i början av juli sänks köpen från totalt 45 miljarder USD till 35 miljarder USD per månad. Fortsättning på nästa sida > 4

5 RÄNTEMARKNADEN BOSTADSOBLIGATIONER Bostadsobligationer är fortsatt en bra placering i en miljö med reporäntesänkning(ar) och en allmänt kreditpositiv marknad i kölvattnet av ECB:s åtgärdspaket. Dessutom förväntas den europeiska bankmyndigheten EBA annonsera nya direktiv för bland annat bankers innehav i likvida tillgångar, där man speciellt väntas få använda (likvida) säkerställda obligationer i en klart större omfattning än vad man får idag. Enligt förslaget som EUkommissionen tar ställning till den 30/6 ska högkvalitativa likvida säkerställda obligationer (som danska realkreditobligationer och svenska covered bond benchmarks) tillåtas att ingå som så kallade level 1 assets i likviditetsreserven med en begränsning på 70 procent och en haircut på 7 procent. Finansinspektionens nuvarande regelverk stipulerar en högsta andel på 40 procent med en haircut på 15 procent. Om EU-kommissionen fattar det väntade beslutet i slutet av månaden så innebär det med andra ord mycket goda nyheter för svenska bostadsobligationer. STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 27 JUNI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år 0,43 0,55 0,70 0,90 5 år 0,94 1,05 1,20 1,55 10 år 1,71 1,80 1,95 2,35 EMU 2 år 0,03 0,20 0,30 0,40 5 år 0,35 0,70 0,80 1,10 10 år 1,25 1,60 1,80 2,00 USA 2 år 0,46 0,65 0,90 1,60 5 år 1,63 1,80 2,05 2,65 10 år 2,51 2,75 2,95 3,40 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 27 JUNI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M 0,76 0,50 0,60 0,60 Stibor6M 0,80 0,62 0,66 0,70 Swap 2 år 0,79 0,85 1,00 1,30 Swap 5 år 1,35 1,40 1,55 1,95 Swap 10 år 2,07 2,10 2,35 2,75 5

6 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING Sommarro på kreditmarknaden? Vi ser en än så länge lugn kreditmarknad där premierna fortsätter att handlas ihop. Geopolitiska risker, nu senast utvecklingen i Irak, påverkar incitamentet något åt det negativa hållet. ECB och låga förväntade kreditförluster under 2014 och inledningen av 2015 stabiliserar marknaden i Europa. På den strategiska nivån överviktar vi banker och den starkare delen av HY. På namnbasis lyfter vi fram till exempel BMW, EIB och Getinge. AV: INGVAR MATSSON Kreditmarknaden fortsätter att handla ihop kreditpremierna, med en dåres envishet är man kanske frestad att tillägga. Sedan början av juni är det ledande CDS-indexet i Europa dock endast ungefär 5 punkter snävare. Jämfört med årets början är skillnaden 10 punkter snävare. Trenden är alltså inte alls lika tydlig nu som under hösten Utvecklingen i Ukraina/Ryssland och nu senast i Irak tynger dock sentimentet något. Oljepriset har också stigit då Irak är den näst största producenten inom OPEC. Den europeiska energisektorn påverkas naturligtvis, både ur ett säkerhetsperspektiv men också ur ett realekonomiskt perspektiv. Feds generella intentioner tror vi kommer att begränsa nedsidesriskerna i den amerikanska ekonomin. Den påbörjade normaliseringsprocessen (vad som nu är definierat som normalt i dessa dagar) fortgår alltså under hittills odramatiska former och en kreditmarknad som tar det hela med ro. De hotbilder vi identifierar när det gäller kreditpremier och ekonomisk tillväxt är i första hand en mer dramatisk inbromsning i tillväxtekonomierna (BRIC) och/eller en snabbt stigande yield på långa statsobligationer. Dock noterar vi den låga inflationstakten och relativt höga arbetslösheten, faktorer som torde begränsa den senare risken. Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter i sitt försiktiga tempo där möjligen de ledande affärsindikatorerna har gått tillbaka något under senare tid. Från krediters synvinkel är dock denna långsamma återhämtning snarare en gynnsam faktor då den tenderar att avhålla företagen från mer äventyrliga transaktioner, därmed kan de behålla relativt intakta kreditriskprofiler (sagan om Guldlock igen). Företag är ju som bekant som barn på kalas, är det för mycket godis i påsarna slutar det organiserade lekandet snart och alla springer i stället runt och skriker. Det skall också noteras att när det gäller eurozonens periferi så hänger fortfarande skuldkrisens efterverkningar kvar (fortfarande höga skuldnivåer i förhållande till BNP speciellt i södra Europa) och denna normaliseringsprocess kommer sannolikt att påverka tillväxtpotentialen i Europa i sin helhet under lång tid. ECB ligger hela tiden i bakgrunden till synes beredda att göra vad som krävs för att stabilisera situationen (marknaderna) i Europa. Kreditpremierna är fortsatt låga, också ur ett historiskt perspektiv. Dessa låga kreditpremier är emellertid delvis balanserade av också fortsatt låga estimat när det gäller kreditförlustnivåerna för Vi noterar dock att på den amerikanska marknaden börjar nu de låga kreditpremierna krypa allt närmare någon slags uthållig nivå när det gäller kompensationen för kreditrisk. Dock skall en fortsatt stark likviditetssituation och vinsttillväxt hos företagen begränsa konkursriskerna tills vidare. Utifrån historiska erfarenheter har det visat sig att snäva kreditpremier tycks föregå en nedgång i kreditcykeln. Detta var till exempel fallet månaderna före augusti 2007, men det finns definitivt fler exempel. I Europa forsätter volymerna som emitteras av nya bolag (oftast HY och många gånger B eller lägre) på marknaden att öka dramatiskt, emissioner som enkelt absorberas av investerare som jagar avkastning (yield). I Europa förbättras kreditförhållandena fortsatt för företag. Antalet positiva ratingförändringar är på en konsistent hög nivå, något som har gällt under de senaste månaderna. I takt med den ekonomiska återhämtningen tror vi att M&A-aktiviteterna kommer att ta fart under hösten, en process som faktiskt redan börjat. Bolagens investeringsnivåer är dock fortfarande låga och kreditprofilerna starka rätt mediokra resultat under det första kvartalet till trots. Vi fortsätter att se krediter inom BB och även starka B som attraktiva ur ett relativt riskkompensationsperspektiv. HY får här stöd av ovan nämnda låga förväntade kreditförluster under 2014 och början av På den mer strategiska nivån underviktar vi el- och energibolag och överviktar banker. BMW ser vi som prisvärda givet sin starka rating inom den bredare kategorin A. Att bolagets produkter ofta framförs av individer med begränsad förmåga till konsekvensanalys och icke sällan iförda bakvänd keps skall ju trots allt inte ligga obligationerna till last. Vi har tidigare nämnt medicinteknikbolaget Getinge och deras situation på den amerikanska marknaden (regulatoriska diskussioner med amerikanska myndigheter). Tidigare i somras nedgraderade vi kreditbetyget till BB+ medan vi avvaktar hur situationen utvecklas. Prissättningen av obligationerna är dock rimlig också givet en rating inom starka BB och denna typ av risker är som vi tidigare anfört en del av verkligheten (riskbilden) när man tillverkar medicinskteknisk utrustning. EIB, Europeiska Investeringsbanken, är en kredit i tungviktarklassen ratingmässigt med AAA från både Standard & Poor s och Moody s. Självklart speglas detta också i avkastningen men EIB erbjuder ändå en viss meravkastning kontra ren statsrisk. En annan tungviktare värd att lyfta fram är Nordea. Ett nytt bolag på den svenska obligationsmarknaden är utbildningsföretaget YA Holding som är stora inom praktiska yrkesutbildningar. Som kreditrisk huserar man i ratingskalans nedre del men detta är man också adekvat kompenserad för som investerare, i alla fall i våra ögon. 6

7 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING EIB m+7 AAA/Aaa Nordea m+21 AA-/Aa3 SWB: AA- Stable BMW m+27 A+/A2 Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING Stadshypotek ,87 % AAA SEB ,04 % AAA Länsförsäkringar ,08 % AAA Swedbank ,64 % AAA Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING Getinge m+175 -/- SWB: BB+ Negative YA Holding m+690 -/- SWB: B Stable Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Landshypotek 11/8/2014 0,72 % A RATING Volvo Treasury 4/9/2014 0,91 % BBB MTG 19/9/2014 1,18 % -/- Fabege 23/10/2014 1,19 % -/- PEAB 24/10/2014 1,25 % -/- SCA 24/11/2014 0,71 % A- 7

8 FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Swaptionskorridor säkrar intervall för framtida swapränta Denna månad riktar vi oss till de skuldförvaltare som önskar skydd för kraftigt stigande räntor lite längre fram i tiden, men som samtidigt tycker att långräntorna prisar in för mycket på lång sikt. För dessa skuldförvaltare ser vi värde i s.k. swaptionskorridorer. Dessa låser effektivt in ett intervall för framtida swapräntor; den undre gränsen av intervallet är lägre än motsvarande forwardränta och den övre gränsen högre. AV: INGRID WALLIN JOHANSSON Swedbanks prognostiserar stigande långräntor på sikt och därför kan nuvarande räntenivåer ses som ett window of opportunity att hedga sin långsiktiga ränterisk, vilket vi beskrev i förra månadens skuldförslag. Efter de många falska starterna för ränteuppgångar under de senaste åren som uppkommit i kölvattnet av att centralbanker i omgångar fått öka stimulanserna trots att man trott att de redan genomförda borde ha varit tillräckligt och efter att vi under våren återigen har sett ränteläget sjunka är dock många marknadsaktörer samtidigt av åsikten att sannolikheten för stora långränteuppgångar är låg. Den stora skuldbördan, den haltande återhämtningen av konjunkturen och det obefintliga inflationstrycket utgör viktiga pusselbitar i uppfattningen att centralbankernas manöverutrymme är starkt begränsat, vilket även skulle hålla tillbaka utvecklingen för långräntorna. Ett uttryck för den uppfattningen är att vår egen Riksbank succesivt skjutit fram kommande räntehöjningar. Samtidigt ska man heller inte glömma att det är svårt att förutse oväntade politiska förlopp som förändrar makrobilden, vilket kan medföra att inflationsförväntningarna tar fart snabbare än förväntat, vilket i sin tur kan medföra att centralbankerna omprövar sin politik. Om en skuldförvaltare agerar efter övertygelsen att sannolikheten för bestående långränteuppgångar är liten och därmed avstår från nya räntebindningar i takt med att de gamla förfaller, ökar exponeringen mot oväntade ränterörelser. För skuldförvaltare som har denna övertygelse ser vi därför värde i s.k. swaptionskorridorer. 1 Dessa går ut på att låsa in ett intervall för en framtida swapränta. Skuldförvaltaren köper en betalaswaption för att låsa in sin framtida maximala swapränta. Han eller hon har alltså köpt ett skydd mot ett högre ränteläge. Men istället för att betala en premie upfront vilket normalt är brukligt vid köp av swaptioner finansierar skuldförvaltaren det köpta skyddet genom att även ställa ut (sälja) en erhållarswaption till banken. Genom att köpa skydd mot ett stigande ränteläge samtidigt som man säljer skyddet mot fallande ränteläge har skuldförvaltaren låst in ett intervall för den framtida swapräntan. Se tabellen nedan. Nedan skissar vi på en lösning som låser räntan mellan en tidpunkt 2 år från idag och en tidpunkt 9 år från idag. Skuldförvaltaren köper en betalarswaption 2y7y med strike 2,85 procent och ställer ut en erhållarswaption 2y7y med strike 2,13 procent. De första två åren, dvs. innan swaptionskorridorens optionsförfall, ger strategin inte upphov till några ränteflöden. Vid optionsförfall har skuldförvaltaren en rättighet att betala fast ränta på 2,85 procent om man själv vill samt en skyldighet att betala en fast ränta på 2,13 procent om banken vill detta. Endast en, eller ingen, av dessa situationer inträffar dock; båda swaptioner bör aldrig exerceras (utnyttjas) vid samma tidpunkt. Ligger den 7-åriga swapräntan mellan 2,13 procent och 2,85 procent efter 2 år är det irrationellt för endera part att utnyttja sin rättighet. Kunden kan därefter ta ställning till en ny strategi genom att hedga sig till då rådande villkor i marknaden, vilket innebär att man exempelvis kan betala fast i sju år till en räntesats som ligger mellan 2,13 procent och 2,85 procent. 7-ÅRSSWAP OCH SWAPTIONSKORRIDOR Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Procent 0,0 0,0 dec-08 dec-10 dec-12 dec-14 dec-16 dec-18 dec-20 dec-22 7-årsswap Intervallets undre gräns Intervallets övre gräns Stibor 3m 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 UTFALL FÖR STRATEGIN UNDER OLIKA MARKNADSSCENARIER VID OPTIONSFÖRFALL Swapräntan i marknaden för motsvarande den underliggande swappen Högre än strikeräntan i betalarswaptionen (över intervallet) Mellan strikeräntorna i de båda swaptionerna (inom intervallet) Lägre än strikeräntan i erhållarswaptionen (under intervallet) Utfall Skuldförvaltaren bör välja att exercera sin betalarswaption för att utnyttja sin rättighet att betala fast i den underliggande swappen. Banken väljer däremot att inte utnyttja sin swaption. Ingen av parterna bör exercera (utnyttja) sin swaption. Banken kommer välja att exercera sin erhållarswaption för att utnyttja sin rättighet att erhålla fast i den underliggande swappen. Skuldförvaltaren bör däremot inte utnyttja sin swaption. Exemplet Då 7-årsswapräntan ligger över strikenivån 2,85 % bör skuldförvaltaren utnyttja sin rättighet att betala fast 2,85 % i 7 år. Då 7-årsswapräntan ligger mellan 2,13 % och 2,85 % bör ingen av swaptionerna exerceras. Då 7-årsswapräntan ligger under strikenivån 2,13 % kommer banken utnyttja sin rättighet att erhålla fast 2,13 % i 7 år. 1 En swaption är en option på att vid en bestämd framtida tidpunkt ingå i ett visst swapkontrakt, där alla variabler redan är definierade. En swaption där optionsinnehavaren har rätten att betala fast i den underliggande swappen kallas för betalarswaption. Motsvarande terminologi för en swap där optionsinnehavaren har rätt att erhålla fast kallas för erhållarswaption. 8

9 VÅR VALUTASYN Riksbanken avgör kronans öde på kort sikt Den låga volatiliteten tycks hålla i sig en tid till på valutamarknaden. ECB försöker pressa upp euroinflationen men också Riksbanken gör sitt bästa för att åstadkomma svagare valuta. Nyckeln är Fed men innan de avslutat sina obligationsköp i höst tycks dollarn endast långsamt förstärkas. Pundet fortsätter att stärkas på bred front och vi ser nu 11,70 i GBP/SEK framåt hösten. Riksbanken avgör kronan öde på kort sikt. Vår EUR/SEK-prognos är 9,20 på 1 till 3 månaders sikt men tunn semesterhandel och kommande val kan stöka till det i SEK. EUR/SEK-progosen på 6 12 månaders sikt är oförändrad på 9,00 förutsatt att inriktningen på svensk ekonomisk politik i stort inte ändras efter valet. $ RIKSBANKEN MÅSTE LEVERERA MYCKET MJUKT BUDSKAP FÖR ATT HÅLLA KRONAN I FÖRSVAG- NINGSTREND Kronan tycks fortsätta att uppvisa en försvagningstrend mot euron i ljuset av förväntningar om minst en räntesänkning ytterligare och fortsatt låga räntor en lång tid framöver. Vår prognos på 9,20 på 3månaders sikt har närapå realiserats. På kort sikt är Riksbankens signaler vid räntemötet den 3 juli avgörande för kronutsikterna. En sänkning med 25 punkter är redan diskonterad till 80 procent samtidigt som kortsiktiga aktörer sannolikt sålt kronor i ljuset av just detta och förväntningar om generellt starkare USD. Samma dag som Riksbanken lämnar sitt räntebesked väntas ECB sitta still i båten både vad gäller styrräntan och signaler om kvantitativa lättnader. Det finns med andra ord en viss risk för sk buy on rumors sell on facts, dvs starkare kortsiktigt starkare krona om inte Riksbanken mycket tydligt indikerar att man avser hålla ned räntan mycket länge och ser en betydande sannolikhet för en ytterligare sänkning. Vår övertygelse är att Riksbanken kommer sänka räntan och på ett eller annat sätt indirekt signalera att en valutaförstärkning mot euron skulle vara mycket ovälkommen i nuläget. Samtidigt kan det vara svårt att argumentera för att 2/10 procentenheter lägre inflation, tillväxtutsikter och arbetsmarknad som i stort är i paritet med prognos, en svagare krona och risken för att en lägre ränta skjuter fart på huspriser och krediter, sammantaget kan motivera att Riksbanken skjuter bort en första räntehöjning till årsskiftet 2015/2016. En oförutsägbar risk för kronan på kort sikt är dessutom den bristande likviditeten under semestermånaderna som har en tendens att förstärka rådande trender. Märk väl att inslaget av automatiserad handel som bla följer trendbeteenden har ökat under senare år. En annan faktor som kan dämpa intresset för kronor under sensommaren och hösten är det stundande riksdagsvalet. Om det blir en vänstermajoritet där Socialdemokraterna är i underläge mot Vänsterpartiet, Miljöpartiet och eventuellt Feministiskt Initiativ så finns risken för högre inkomstskatter, högre delvis ofinansierade utgifter och möjligen krav på att Riksbanken bör revidera sitt inflationsmål till att likställas med ett sysselsättningsmål. Denna politiska risk kan ge en viss riskpremie i form av en något svagare krona. När vi väger ihop alla faktorer, inte minst den tunna likviditeten så tror vi att kronan kommer att handlas i ett brett intervall 9,00 till 9,30 under sommaren med en tonvikt på uppsidan. Prognosen på 3 månaders sikt är oförändrad på 9,20. På längre sikt, 6 till 12 månader, ser vi fortfarande EUR/SEK tillbaka under 9,00. AV: ANDERS EKLÖF DOLLARN LÅNGSAMT STARKARE I VÄNTAN PÅ FED Dollarn har fortsatt att stärkas mot SEK under juni trots stabila USA-räntor i ljuset av en relativt svag återhämtning i den amerikanska ekonomin jämfört med det mycket svaga väderpåverkade första kvartalet. Kärninflationen i USA har stigit något och är nu 2,0 procent. Detta har dock bortförklarats som noise av Fed. Fed fokuserar dessutom på ett annat inflationsmått, PCE-deflatorn (deflatorn för hushållens utgifter), som är 1,4 procent och därmed fortfarande befinner sig tydligt under 2 procent som är Feds mål. Marknaden prissätter nu en första räntehöjning under loppet av nästa sommar och Fed Funds ränta på 0,75 procent december nästa år och 1,80 procent december Därmed prissätter marknaden en försiktigare räntevy än vad medianen av ledamöterna i FOMC ger vid handen. Vår tro på en starkare dollar mot EUR baseras, som sagts tidigare, bla på de relativa inflationsutsikterna mellan USA och eurozonen/sverige kommer fortsätta att gradvis peka på räntedivergens för USD:s fördel. Fed räknar dock med att tillströmningen till arbetsmarknaden kommer att öka relativt påtagligt när arbetsmarknaden nu stärks. Därmed väntas kostnadstrycket från lönesidan vara fortsatt lågt. Hittills har dock deltagandegraden på arbetsmarknaden inte ökat nämnvärt i takt med den stigande sysselsättningen. På kort sikt, tills Fed avslutat sina obligationsköp (sannolikt i oktober), krävs sannolikt en relativt stor inflationsöverraskning för att räntemarknaden ska mer påtagligt ändra förväntningsbilden vad gäller kommande räntehöjningar. Den europeiska centralbanken väntas göra vad den kan för att försvaga euron som nu tycks vara den enda vägen att hålla inflationen uppe och inflationsförväntningarna nära målet. Vi tvivlar på att de åtgärder som ECB annonserade i juni räcker för att försvaga euron och få fart på kreditgivningen. Åtgärderna handlade om negativ deposit ränta, sänkt styrränta till 0,15 procent, en mindre QE (160 mdr EUR) samt TLTRO, vilket är efterfrågedriven riktad utlåning till banker som vidareutlånar till företagsektorn, Vi blir därför inte förvånade om ECB längre fram i år inleder kvantitativa lättnader ala Fed. För att detta ska ske krävs dock att det inte får uppfattas som monetärisering av budgetunderskotten i södra Europa. Krav på mindre stram finanspolitik i Italien och Spanien som lär komma under hösten torde alltså göra det svårare för ECB att agera. Den faktor som vid sidan av en mjuk Federal Reserve håller EUR/USD relativt hög är eurozonens bytesbalansöverskott och positiva portföljinvesteringar. Vår uppfattning är dock att euro- 9

10 VÅR VALUTASYN tillgångar i allmänhet, vilket också inbegriper statspapper i bl.a. Spanien och Italien, inte längre är att betrakta som billiga. De kommande så kallade targeted long term refinancing operations är inte avsedda att finansiera köp av statspapper eller att finansiera bolån, vilket var ett underliggande syfte med de tidigare ECB-lånen (LTRO). Sammantaget är EUR/USD-prognosen oförändrad på 1,30 mot slutet av året. USD/SEK prognosen är också i stort sett oförändrad på 7,00 på 6 till 12 månader sikt. BANK OF ENGLAND GÖR U-SVÄNG OCH STÄRKER PUNDET Den brittiske centralbankschefen har liknats vid en opålitlig pojkvän av parlamentsledamöter i England efter sin helomvändning vad gäller Bank of Englands (BOE) räntesignaler. I ett linjetal för ett par veckor sedan varnade Carney marknaderna för att räntan kan komma att höjas tidigare än vad marknaden väntar sig. Tolkningen blev att BOE nu är på väg att överge sin uppfattning att det fortfarande finns ett relativt stort negativt BNP-gap (lediga resurser) och att en stigande produktivitet samt starkare valuta håller ned inflationen. Carney indikerade också att så kallade macro prudential tools (lånetak, amorteringskrav, åtgärder att öka stresstålighet i banksektorn mm) inte fullt ut kan ersätta räntan som ett vapen att undvika att en ny kreditdriven husprisbubbla uppstår. I nuläget har räntemarknaden byggt in förväntningar om 100 bp högre styrräntan fram till nästa höst med en första höjning i höst. GBP har inte fullt ut tagit höjd för ett sådant scenario även om den brittiska valutan är på den starkaste nivån sedan Lehman-krisen hösten Den långa positioneringen i pund är hårt uppskruvad och något svagare makrodata än väntat kan därför generera större vinsthemtagningar och temporärt svagare pund. Vår vy är dock att BOE kommer att vara först ut bland de större centralbankerna att höja räntan, kanske redan i tredje kvartalet. Det tillsammans med sannolikt ytterligare penningpolitiska stimulanser från ECB och kanske mer än en sänkning till från Riksbanken, talar enligt vår mening för fortsatt trendmässigt högre GBP/SEK under hösten. Sammantaget har vi reviderat ned EUR/GBP ytterligare något och den nya prognosen i GBPSEK är därmed 11,77 på 3 till 6 månaders sikt (11,50 vid förra prognosen). NOK NORGES BANK ÖVERRASKAR IGEN OCH SÄNKER NOK Norges bank har återigen tagit marknaden på sängen och skapat kraftig volatilitet i NOK. Under våren har den norska kronan uppvisat tendenser att stärkas, i synnerhet mot euron och SEK då norsk makrodata liksom husmarknaden har stabiliserats och inflationen ligger nära Norges banks mål på 2,5 procent. Att Norges bank sköt fram tidpunkten för en första räntehöjning från nästa vår till 2016 och indikerade en viss om än låg sannolikhet för en sänkning senare i år, sänkte NOK och drog ned norska räntor punkter ut till 2 år. Vi hade räknat med att prognoser om lägre oljeinvesteringar för kommande år samt lägre omvärldsräntor skulle motivera en viss sänkning av räntebanan, men inte en så våldsam neddragning av räntebanan och en så kraftig reaktion i norska kronan som backat 4 procent mot euron sedan beskedet. Marknaden prissätter nu en viss sannolikhet för att Norges bank sänker räntan runt årsskiftet. Vår vy är att försvagningen av norska kronan är överdriven och Norges relativt höga tillväxt, den positiva ränteskillnaden inte minst mot Sverige och eurozonen kommer att stärka NOK på sikt. Samtidigt har vi respekt för att norsk inflation genom fallande importpriser kan falla snabbare än väntat och/eller oljeinvesteringar bromsar in mer och tidigare än väntat. Vi har reviderat ned NOK och prognosen för NOK/SEK på 3 till 6 månader är nu 1,12 (1,14 tidigare). 10

11 VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Positiv miljö men svag fundamenta ökar risken för bakslag Den globala situationen på finansmarknaderna med hög likviditet och låg volatilitet är generellt en positiv miljö för tillväxtländernas valutautveckling, i synnerhet för valutor där styrräntorna är höga. Vi förväntar oss att denna miljö består under sommaren. Den största risken för bakslag är om inflationen skulle stiga överraskande snabbt i USA med förväntningar på en tidigare normalisering av penningpolitiken från FED. Andra risker är kopplade till kommande politiska val i Turkiet, Indonesien och Brasilien senare i höst. AV: HANS GUSTAFSON Valutarörelserna inom emerging markets har under juni varit blandade. Den ryska rubeln har även denna månad haft en stark valutautveckling med en förstärkning på ca 3,9 procent mot den svenska kronan. Sämst har det gått för den indonesiska rupian som har fallit med ca 2,2 procent efter ökad osäkerhet inför det kommande presidentvalet i juli. Den ekonomiska statistiken inom emerging markets har sammantaget överraskat positivt som till största delen förklaras av något starkare utfall i Kina. Den ekonomiska utvecklingen i Brasilien präglas däremot av låg tillväxt, hög inflation och stora externa obalanser mot omvärlden. Den brasilianska realen har å andra sidan stärkts mot kronan under juni vilket bl.a. förklaras av den höga räntenivån i Brasilien och den mjuka penningpolitiken från USA. Den svaga fundamentala situationen i Brasilien gör att risken för ett bakslag i realen är stor, i synnerhet om förväntningarna på tidpunkten för en första räntehöjning från FED skulle tidigareläggas. Den turkiska centralbanken sänkte i juni sin styrränta oväntat mycket med 75 punkter till 8,75 procent, detta trots att inflationen är fortsatt hög. Realräntan är nu negativ i Turkiet vilket tillsammans med osäkerhet inför det kommande presidentvalet i augusti ökar känsligheten för den turkiska liran vid en eventuell störning i det globala riskklimatet. Den ekonomiska statistiken i Ryssland har varit blandad. Stämningsläget bland de ryska inköpscheferna inom tillverkningsindustrin var fortsatt svag under maj månad. Inom servicesektorn sjönk indexet för inköpscheferna till 46,1 vilket är den lägsta nivån sedan finanskrisen under Däremot stärktes situationen för de ryska hushållen. Arbetslösheten sjönk till rekordlåga 4,9 procent och reallönerna ökade med 5 procent i årstakt. Detta har emellertid inte avspeglats i ökad inhemsk konsumtion. Bilförsäljningen är fortsatt negativ och försäljningen i detaljhandeln ökade i årstakt med endast 2,1 procent under maj i reala termer. Detta kan förklaras av att inflationen är fortsatt hög vilket tillsammans med höga utlåningsräntor minskar hushållens köpkraft. Vi behåller vår negativa syn på rubeln mot bakgrund av Rysslands strukturella problem och har en prognos på EUR/RUB 49 och RUB/SEK 0,185 mot slutet av december i år. I Kina har index över inköpscheferna överraskat med ett starkare utfall än förväntat under juni. Övrig statistik visar däremot på fortsatt svag ekonomisk aktivitet. Importen faller i årstakt, priserna på fastighetsmarknaden ökar i allt mindre takt och investeringstakten är den lägsta sedan Andra indikatorer som korrelerar bra med den kinesiska aktiviteten visar på svag efterfrågan som t.ex den negativa trenden för metallpriser. Överlag stöder detta vår bild av en strukturell nedgång av den kinesiska tillväxttakten. Regeringen fortsätter att stimulera ekonomin med punktinsatser för strategiskt viktiga områden som t.ex. infrastrukturella investeringar för att mildra den ekonomiska avmattningen. Situationen på interbankmarknaden har varit stabil då centralbanken tillfört likviditet till marknaden. Yuanen har under juni stärkts mot kronan med ca 1 procent. Vi förväntar oss att yuanen stärks men i lugn takt för att undvika nya inflöden av spekulativ karaktär. Vår prognos för yuanen är USD/CNY 6,13 och CNY/SEK 1,12 mot slutet av året. 11

12 FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för euro och dollar AV: OLLE GREEN STRATEGI FÖR EUR-SÄLJARE: 1 BY 2 (BOOSTER) MED 6 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,1200) Strategin ger innehavaren rätt att sälja euro till kursen 9,22. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 9,14. Strategin ger er möjlighet att sälja euro till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 9,22 eller högre måste innehavaren emellertid sälja det dubbla beloppet. STRATEGI 2 FÖR EUR-SÄLJARE: OMVÄND FLEXIBEL TERMIN MED 6 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,12), BARRIÄR 8,95 En omvänd flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet och ger samtidigt innehavaren möjlighet att dra nytta av en negativ kursrörelse. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja euro till kursen 9,10. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,14 Om eurokursen ligger i intervallet 9,10 8,95 på förfallodagen (utan att under löptiden nått barriären på 8,95) har innehavaren rätt att sälja på 9,10 plus rörelsen man får med sig i förfallodagens avistakurs. För varje öre lägre kurs än 9,10 får säljaren rätt att sälja till högre kurs i motsvarande mån. Om barriären 8,95 bryts någon gång under löptiden faller möjligheten att tjäna på nedgången och man får sälja på 9,10. STRATEGI FÖR USD-KÖPARE: 1 BY 2 (BOOSTER) MED 6 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 6,69) Strategin ger innehavaren rätt att köpa dollar till kursen 6,64. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 6,72. Strategin ger er möjlighet att köpa dollar till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 6,64 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Kronor per EUR 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 8,70 8,60 8,50 8,40 8,30 8,20 jun-13 aug-13 okt-13 dec-13 feb-14 apr-14 jun-14 Kronor per USD 6,90 6,80 6,70 6,60 6,50 6,40 6,30 6,20 6,10 6,00 jun-13 aug-13 okt-13 dec-13 feb-14 apr-14 jun-14 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET AKTIVITET EUR-SÄLJARE 9,12 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,22 9,30 Innehavaren har skyldighet att sälja dubbel volym till kursen 9,22 EUR-SÄLJARE 9,15 Innehavaren säljer euro till kurs 9,10 8,98 Innehavaren säljer euro till kurs 9,22 (9,10 + att man erhåller 12 öre per euro) 8,90 Innehavaren säljer euro till kurs 9,10 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-KÖPARE 6,72 Innehavaren har rätt att köpa dollar till kursen 6,64 6,60 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 6,64 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12

13 Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: Stockholm Ränte- och valutahandel Jan Peter Larsson Tel: e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Eindride Stien Tel: e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Maria Janson Tel: e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Angelique Angervall Tel: e-post: angelique.angervall@swedbank.se Makroanalys Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se Strategi Ott Jalakas tel: e-post: ott.jalakas@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se ekonom Anna Felländer Tel: e-post: anna.fellander@swedbank.se Knut Hallberg Tel: e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: e-post: cathrine.danin@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: e-post: anders.eklof@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: e-post: hans.gustafson@swedbank.se Räntor Jerk Matero Tel: e-post: jerk.matero@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm