Alltfler insatser mot dopning på gym SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Nr 2/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alltfler insatser mot dopning på gym SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Nr 2/2013"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2013 Alltfler insatser mot dopning på gym Gäller yttrandefrihet för poliser? Mängdberäkning i dopningsärenden Värna nyanserna i narkotikadebatten! Utvidgat förverkande på gatan

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKA- POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Via eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: Manusstopp 5 maj Utgivning vecka 24, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Gym är ingen fredad zon för dopning. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /13 Årgång 26 INNEHÅLL Ledaren... 2 Info från styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Gäller yttrandefrihet för poliser?... 6 Mängdberäkning i dopningsärenden AAS-missbruk väcker många frågor Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping Operation ABC Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna När liberalism blir egoism Unga döda och samverkan för barn som far illa Värna nyanserna i narkotikadebatten! Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind Rättsrutan Cannabis påverkar hjärnan nu vet forskningen mer om mekanismerna Notiser: Världen runt Landet runt Utvidgat förverkande på gatan Kat från grönsak till narkotika Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention Goda grannar Cannabis sativa i Björkarnas stad Stipendiatresa till Pennsylvania Boktips Stor ökning av nätdroger Polisen i siffror Stipendierutan Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind 20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske I 20-åringens bostad kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning. fann polisen en stor mängd syntetisk narkotika fördelad i små påsar för försäljning. Sammanlagd pulvermängd 3 kilo, varav I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första utredning som gällde försäljning av syntetiska droger två kilo var klassat som narkotika. på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning med storskalig knarkförsäljning och omfattande internetbedrägerier. internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor okända männen, men detta påstående kunde också Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla avfärdas. redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det han också hållit på med under några år och hade Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen av de olika preparaten var så hög, mellan visade sig den gången att han sålde Spice som inte var goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter skickade i regel också till målvakterna. 94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i ett par år fick han ett mindre bötesstraff. Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna eftersom bedrägerier har lågt nella narkotikautredningar. jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditio- straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade höga straffet för grovt narkotikabrott och narko- Avslöjad av en tillfällighet Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att 20-årige fortköraren Kännbar påföljd för den tikasmuggling. upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års 20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida som var kopplad till olika betalningssystem. Han muta- kom, som så ofta, av en tillfällighet. Datorerna talar fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget 20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova de andra personer att skriva goda omdömen på Flashback. avseende vid mannens påståenden om att han hotats att sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. Han medger att 20-åringen varit svår att över- begå brotten. av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på bevisa. Exempelvis har metoden att använda kapade också om värdeförverkande av kronor som behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt Polisutredningen blev mycket omfattande och kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning. till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagarens begäran om utvidgat förverkande av Audin och när polisbilen dök upp. Han hade drygt kronor i bilen och på en direkt fråga om han hade knark att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska Men med hjälp av en grundlig g IT-forensisk under- de ca kronor han hade i bilen vid gripandet. genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram arbete. hemma, svarade han att det fanns ett par kilo. cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina, sökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades 500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer. vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat gjort ytterligare en liknande beställning tre månader Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de framstod det som klart mer sannolikt att bilen, om värd brottet ca skett i vinningssyfte. Om vi hittar pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för vägning och analys. Den totala mängden Via sin egenhändigt designade hemsida, men Utvidgat tidigare kronor, och kontanterna utgjorde utbyte kronor av hos en person som också misstänks för innehav namnet Swercs, skaffade han kunder. I datorerna fanns Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur förverkande på brottsligatan verksamhet än att så inte var fallet. och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade substanser. Det var fyra olika syntetiska cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt med fakturor att han sålt narkotika ka vid 145 tillfällen. Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten. kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas att komma åt brottspengar och det var första uppenbart gången det än är att de kommer från brottslig verksamhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedöm- En lärdom av den här typen av utredningar ningen är ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon, Åklagaren menade att han sålt narkotika för 2008 minst kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen kronor, men det belopp som gick att utsträckning styrka än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete hur med viktigt denna det är att nya följa pengarna, säger överlåtelse Niklas så är vi hemma. (5-MeO-DALT). Sammanlagt missbruksdoser var kronor. lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man enligt SKL:s sammanräkning. kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som Förslagen bedragare döms som skyldig till brottet. Bevisregel Påstods agera under hot 20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande Den tid tredje på regeln är att åklagaren skall visa domstolen bosatta i Skåne 20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps och Småland, som målvakter för sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson att värdet att ta emot paket med hade klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig och häktades efter några dagar. Han hävdade att han de beställda drogerna och för att ta emot pengar från hört ryktas genom mannens advokat att man verksamhet, troligen än att så inte är fallet. Exempel på detta handlat under hot av fyra män som tvingat honom att kunder på sina bankkonton. De fick 500 eller 1000 inte avsåg att överklaga. är då någon har en klocka värd kronor men Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare till kunder på nätet. Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande dast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkom- användaren. Gunnar Hermansson kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då posterna. kronor i ersättning för varje uppdrag. Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen en- inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen på mannens syster, men polisutredningen visade att han var lisman ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att 46 få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas domstolen 47 skall kunna förverka brottsvinsten: som en brottsvinst enligt BrB 36:1. Förverkandeutlösande brott Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brottspengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna Bevisregel Karaktär att ge vinning långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt första förhöret så minimerar vi möjligheten för den kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida misstänkte att undkomma med bortförklaringar som tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då ofta kommer senare i utredningen. Typ pengarna ni inte detta använts i någon större utsträckning sen ändringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått hittade kom från en spelvinst osv. vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat Skillnaden mellan att förverka och mäta förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta ut med kronofogde? släppt det då det blir krångligt. Många har också varit Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning i tron att det endast är vid stora utredningar som detta av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av runt kronor av en underårig med beslag av sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper cannabis under gränsen för normalgradsbrott. vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för och hur vi ska använda det operativt. Det är dock dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är avvägningen. en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt med en utredning om ett specifikt brott. För att Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi förverka pengar eller egendom måste den misstänkte behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet. den som genomför en husrannsakan har rätt att ta påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att att de kommer från brottslig verksamhet utan domen informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsproto- blir det förverkandeutlösande. koll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent Förverkandeutlösande brott tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel). Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer av brott. Det behövs ett så kallat förverkandeutlö- förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara 6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang. sande brott och för att så enkelt som möjligt beskriva är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på med i utredningen eller att en sådan utredning startats. 6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exem- Den andra regeln att följa för att brottet skall vara budsmeddelande på det om den misstänkte har skulder. Karaktär att ge vinning När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förpel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden ett förverkandeutlösande brott, men endast så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan- den Sidan Sidan Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa utvidgat förverkande. misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta har vi satt både hängslen och livrem på det. Vad gör vi på fältet Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens bedömning. Om en person inte står som ägare till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen har blivit bättre på att koppla personer till fordon i t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan då börja dokumentera föremål och saker som de äger. Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska tillgångar osv. Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, så det är inget krav på att det måste vara stora ärenden. Christoffer Bohman 59 1 LICENSNUMMER

3 Ledaren Genomskåda legaliseringsrörelsen nu! Legaliseringsrörelsen i USA har vunnit vissa framgångar. Nu är det delstaterna Washington, Colorado och Massachusetts som legaliserat och tillåter marijuana för s.k medicinskt bruk. Colorado har fått en explosion av marijuanaförsäljning och de kända turistorterna som Vale m.fl. är på väg att byta sin publik. Mellan varven kan vi se en rapportering i svenska medier om utvecklingen dock utan att någon djupare research genomförts. SNPF kan genom deltagandet i National Narcotic Officers Associations Coalition direkt följa vad som sker. Den välfinansierade legaliseringsrörelsen har agerat briljant och fått fokus bort från missbruk. Man har agerat med bluffar, framfört känslomässig smörja om att marijuana är den enda förnuftiga och rätta medicineringen för den som tillbringar sin sista stund med cancerns plågor och hur det i övrigt biter på flertalet krämpor. Andra argument är att man genom legalisering bekämpar karteller och samtidigt drar in skattepengar likt den ännu mer farliga alkoholen. De som agerat mot den destruktiva utvecklingen har drunknat i mediabruset som helt dominerats av motståndarna som fått stark draghjälp av okritisk mediabevakning. De som engagerat sig vittnar om att det mediemässigt och inom stora delar av kulturen betraktas som en närapå fascistisk hållning om man argumenterar emot också med sakliga argument. Det har varit ett kommunikationsproblem för dem som försökt stå emot och oftast hamnat på defensiven mot kulturpersonligheter som ställt sig på legaliseringssidan. Köpta annonser och TV-program vinklas hårt och i musikens värld är det gott om dj.s som hyllar droger. Polisen har haft framgång i sina åtgärder men det är på policynivå tappet blivit. Det måste till en ny strategi där fakta och forskning om skadeverkningarna kommer fram och kunskapsförmedlingen måste ske på ett offensivt sätt. Det finns redan forskning kring CBD som har samma verkan som THC men inga ruseffekter. Det vore önskvärt med fler doktorer på arenan som kan beskriva hur marijuanamissbruket ser ut idag. Att söker vård för marijuana varje år tack var att den blivit 5 ggr starkare än på 70-talet och att USA har 22,5 miljoner narkotikamissbrukare, i stort samtliga med marijuana som ett av preparaten, är tal man måste förhålla sig till i debatten i ett land med stormaskiga sociala skyddsnät och en ekonomi i Fiscal Cliff Legaliseringsrörelsen har på vissa platser hamnat på defensiven när det mobiliserats på rätt sätt emot, eller där folk blivit medvetna om de förfärliga konsekvenserna. I Kalifornien, Arkansas, Montana och Oregon blev det bakslag för legaliseringsförsöken. Det verkar ologiskt, men det är den vita medelklassen som är den grupp som måste upplysas och vinnas tillbaka. Afroamerikaner och hispanic vill inte legalisera, då många ser och lever i narkotikans eländiga miljöer och har fått smaka av marijuanans alla negativa konsekvenser. En mätning kring förra presidentvalet visade att 47 procent av Obamas anhängare var för en legalisering mot Romneys 51 procent. Kampen är inte på något viss förlorad trots att det ligger en motion från februari 2013, H.R 689, i Representanthuset där man vill lyfta marijuana till en betydligt lättare listning federalt för att möjliggöra legalisering i delstaterna. Fortfarande kolliderar de olika lagarna med varandra. Strategin för framgång måste vara handling på flera plan. Återta medelklassen och även dess cs-missbruk genom upplysning och medicinska, sociala samt medmänskliga argument. Sätta hälsoaspekten, utbildningen och säkerheten åter i fokus. Och det brådskar. Det får inte glömmas bort att legaliseringsrörelsen dolda agenda är att all narkotika släpps fri. Det är kanske då Big Tobacco Company träder in bilden och driver verksamhet med narkotika på samma hänsynslösa sätt som man gjort med tobak. Förhoppningsvis är vi ett tillräckligt antal här i landet som tagit till oss och genomskådat det som skett i USA, så att beredskapen finns här när det blir dags för det kan man räkna med kommer att ske. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF 2

4 Info från styrelsen Är du ansluten till SNPF:s medlemssida på Facebook? SNPF:s officiella medlemssida på Facebook har nu varit i bruk i ett par månader. Som medlem i SNPF kan du också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Du ansöker via Facebook eller via swe.narkotikapolisforeningen@ gmail.com. På Facebooksidan finns redan en del narkotikarelaterad information publicerad som tjänar föreningens syfte och mål. Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan. Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har några funderingar eller synpunkter. I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Milja Ranung, Dopingjouren sid 14 Henrik Blusi, polisen Sundsvall 22 Björn Ekström, polisen Göteborg 26 Magnus Sjödén, polisen Dalarna 27 Roar Sellevold, Norska Narkotikapolisföreningen 61 Jonas Rickeborn, polisen Uppsala 72 Redaktörens spalt Trycket från legaliseringsrörelsen är påtagligt just nu. Svenska folket matas i kvällspressen, i TV och på annat sätt om påståenden och åsikter som kan få många att tro att cannabis snart är avkriminaliserat i vårt land. Cannabis är ju heller inte lika farligt som alkohol och det är en sanning som särskilt ungdomar gärna tar till sig. Motargumenten från forskarhåll blir betydligt torrrare framställda i media och får inte samma genomslagskraft. Trovärdiga personer måste gå emot med argument från det verkliga livet och här kommer polisen in. Två av våra duktiga medarbetare i redaktionen gör sin röst hörd i debatten i det här numret. Beklagligtvis accepterar inte den andra åsiktssidan att poliser tycker till i narkotikadebatten, men alla har lyckligtvis sin fria rätt att ha åsikter här i landet. Vi belyser också AAS-problemet, särskilt i gymmiljö. Inte bara poliser utan också gymägare, kommuner med flera gör numera olika insatser för att gymmen inte ska få vara en fredad zon för dopning. Det händer mycket annat på AAS-fronten just nu. Hovrätten för Nedre Norrland kom med sin dom i det omfattande Liquidmålet, en dom som ändrade straffvärdet för dopningsbrott radikalt jämfört med tidigare praxis. I början av april startade rättegången i ett annat jätteärende, Tullkriminalens Operation Robin som gäller rekordstor illegal tillverkning av anabola steroider. Det kommer ständigt att finnas mycket att bevaka för en redaktör, som nu återvänt till Skåne efter 45 år i exil uppåt landet. Gunnar Hermansson

5 Gäller yttrandefrihet för poliser? I yttrandefrihetsgrundlagen står det att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. Man får uttrycka dem fritt i tv, radio, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen och hänvisar till denna när de kommer till yttrande som är att anse som brott. Enligt tryckfrihetsförordningen kan man endast straffas om uttrycken strider mot tydlig lag. Finns det då någon tydlig lag som hindrar poliser från att utrycka åsikter, tankar och känslor i skrift eller annan media? I polislagens första paragraf står det följande att läsa om polisverksamhetens ändamål: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Ok? Kan det kanske till och med vara så att poliser i vissa fall har en skyldighet att ge allmänheten information som syftar till att upprätthålla säkerhet och tillförsäkra skydd? I polisförordningens 4:e kapitel, första paragrafen, ställs det krav på hur en polis ska uppträda i sitt arbete: Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet. Även om polisförordningen reglerar polismannens uppträdande i tjänst så kan det nog vara på sin plats att förhålla sig till denna även i sitt privata uppträdande. Särskilt som det för många utomstående är svårt att skilja polisen från privatpersonen. Hövligt, hänsynsfullt och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet. Regler som talar om hur du ska förhålla dig. Det är dock knappast något som utgör ett tydligt lagstadgat förbud mot att ha en bestämd eller för den delen kontroversiell åsikt i en fråga. Möjligen kan polisförordningens bestämmelser tolkas som att den tvingar oss poliser att ha en kontrollerad ton när vi diskuterar. Något som jag skulle tro uppskattas oavsett. Om man nu vill bli trovärdig. Alla tycks inte vara av samma uppfattning I början av april 2012 skrev jag en insändare på Svenska dagbladets debattsida Brännpunkt. Artikeln hade en rubrik som löd: De som vill legalisera bör se helvetet först. Artikeln blev på några timmar en av de mest kommenterade och bloggade artiklarna under hela Var det något unikt? Var det något kontroversiellt? Nej knappast. Vad var det då som satte sådan fart i debatten? Jo, det faktum att en polis fick utrymme i massmedia och uttryckte ett fast och tydligt ställningstagande i narkotikadebatten. Att en polis dessutom spelade på känslor. Inledningen på artikeln var tydligen känslomässigt sprängstoff. Jag citerar: De argument som förs fram om att avkriminalisera narkotika på olika vägar, är inget annat än en skymf mot oss som försöker rädda liv. Det är också en skymf mot de vars liv vi försöker rädda. Ganska snabbt fylldes fälten med kommentarer. Den stora majoriteten av dessa var otroligt upprörda och menade att en polis inte har rätt att uttrycka sig med känslor i dessa typer av frågor. Många kommentarer handlade naturligtvis om att mina åsikter var fel, inte helt oväntat. Med att så många kommentarer handlade om att jag rätt och slätt borde undvika debatt eftersom jag är polis förvånade mig något. 6

6 Artikelförfattaren blev kallad ideologisk bromskloss när han uttryckte sin mening mot legalisering av narkotika. En intellektuell uppmaning att hålla käft Ganska snart kom repliken. I efterföljande brännpunkt författades artiklar av annan åsikt från det förväntade hållet. Alexander Bard med vänner författade den första artikeln. Innehållet i deras replik var ganska sakligt och välformulerad. Rubriken och avslutningen på artikeln var dock anmärkningsvärd: Polisen skall inte utgöra ideologisk bromskloss. En åsikt värd att reflektera över. Vad menar Bard och hans vänner med detta påstående? Ska jag som narkotikapolis inte få ha en uppfattning om den narkotikapolitiska utvecklingen? Är det inte att tillförsäkra allmänheten skydd om man informerar om att det är farligt att knarka? Att en legalisering av narkotika skulle innebära mer död, elände och missbruksproblem? Först blev jag förvånad. Men sedan kom jag på att jag faktiskt har sett mönstret förut. Det finns tydligen något djupt irriterande hos vissa personer när just poliser uttalar sig. En del tycks vara sprunget ur uppfattningen att poliser inte befinner sig på en tillräckligt hög intellektuell nivå för att kvalificera sig i den allmänna debatten. Andra tycks uppfatta att polisers åsikter är farliga för att de associeras med makt. Det senare baseras enligt mitt förmenande på en absurd vanföreställning. Skulle jag som polis utnyttja min polismakt på mina meningsmotståndare och göra vad? Gripa dem? Är polisers åsikter farliga för samhället? Ja vissa tycks tro det. När Stockholmspolisens narkotikarotel twittrade att man var besvikna på att Plura och Tommy Körberg, i tv-programmet Pluras kök, skämtade om att ta droger så blev reaktionen återigen kraftigt irriterad. Daniel Wiklander, chefredaktör för tidningen Arbetaren, skrev en ledare med inledningen: Polisens twittrande har blivit obehagligt maktspråk Daniel Wiklander ifrågasätter den åsikt som med stöd av yttrandefrihet framfördes av polis. På ett effektivt sätt tar han bort fokus på själva frågan och påstår att polisens åsikt istället handlar om ett förtäckt försök att kväva fri media. Med sitt påstående gör dock Wiklander en riktig logisk tankevurpa. Han glömmer bort att själva finessen med fri media är att man tillåts ha åsikter om densamma. Wiklander menar att polisen som myndighet ska vara neutral till innehåll i massmedia. Med andra ord, inte ha några egna åsikter. Naturligtvis kan man diskutera gränser i vilken mån polisen som myndighet skall ha synpunkter på tv-program. Att enskilda poliser inte skulle kunna ha åsikter om sakfrågor, som berör deras dagliga jobb, är ju förbluffande att påstå. Då skulle inte heller journalister, läkare, politiker eller andra tilllåtas att ha åsikter i frågor som rör deras vardagssyssla. Särskilt obehagligt blir det när Wiklander uppmanar läsaren till att påminna sig om diktaturer där yttrandefriheten är satt på undantag. Menar Wiklander att om svensk polis har åsikter i sakfrågor så närmar vi oss en diktatur? Information kan göra skillnad Poliser har i flera olika sammanhang bidragit till att påvisa problem som i förlängningen har påverkat i en positiv utveckling. Den senaste tiden har till exempel frågor om dålig kontroll av substitutionsersättning varit en het potatis. Jag har dock gjort en intressant reflektion. Många poliser, däribland jag själv, har under åren talat om forts s 30 7

7 Dopning Mängdberäkning i dopningsärenden När narkotikabrott eller dopningsbrott utreds har de preparatmängder som tagits i beslag, eller i övrigt olovligt hanterats, fortfarande stor betydelse för brottets svårighetsgrad. Även om domstolarna numera tar mindre hänsyn till enbart mängden preparat vid bedömning av påföljder i ett mål, är det av största vikt att ha gjort en korrekt mängdbestämning, särskilt i inledningen av en förundersökning då övriga omständigheter ännu inte är utredda. Vid narkotikabrott är det sällan ett problem att fastställa preparatmängden. Däremot upplever många stor osäkerhet vid beräkning av beslag av anabola steroider (AAS) och andra dopningsmedel. Det finns flera anledningar till detta. 1. Preparaten som omfattas av dopningslagen är läkemedel av olika slag och förekommer i regel som tabletter, vätska i ampuller eller flaskor för injektion eller som pulver. Den totala mängden måste anges med ett gemensamt värde. 2. Dopningslagen har funnits sedan 1992, men anvisningar för mängdberäkning har aldrig getts ut eller funnits att tillgå från ansvarigt håll, som t.ex. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i Stockholm. 3. Högsta domstolen har ännu inte prövat något dopningsärende avseende mängdberäkning. Det skapar ibland stor osäkerhet i underrätterna, vilket gynnar vissa försvarsadvokaters möda att förringa sina klienters gärningar. Etablerad metod för preparaten i 1.1 och 1.2 Det finns trots allt sedan flera år en etablerad metod för mängdberäkning av anabola steroider vilken domstolarna i allmänhet accepterar som gällande praxis. Redan i förarbetena till Dopningslagen uttalades att koncentrationen av verksam substans i det enskilda preparatet bör beaktas vid bedömningen av mängden dopningsmedel. Resonemanget utvecklades vidare i Georg Sterzels bok Studier rörande påföljdspraxis, Utgångspunkten skulle vara 5 mg verksam substans som var vanligt i tabletter (Ryssfemmor) på den tiden. Den verksamma substansen i samtliga preparat skulle således räknas om till 5 mg tabletter, eller enheter á 5 mg som det senare kom att benämnas. Även UC Stockholm tillstyrker metoden som började användas redan i slutet av 1990-talet. Jag tjänstgjorde mellan 1994 och 2006 på Rikskriminalens narkotikarotel med huvudansvar för kartläggning av den illegala handeln med dopningsmedel. En av mina uppgifter blev att sprida metoden för enhetsberäknig bland kollegor inom polisen och tullen. Enhetsberäkning av dopningsmedel har därefter blivit Mängdberäkningen av preparaten i Operation Liquid gjordes enligt de metoder som beskrivs här i artikeln. ett begrepp och jag har de senaste 15 åren medverkat i åtskilliga domstolsförhandlingar för att förklara metoden. Mängdberäkning av tillväxthormon 1.3 och hormonhöjande preparat 1.4 För mängdberäkning av tillväxthormon och hormonhöjande medel har det under alla år inte funnits någon metod, eller i alla fall ingen som varit enkel att tillämpa. Förra året utvecklade jag en ny och förbättrad metod för dessa preparat som i regel tas i beslag tillsammans med anabola steroider. Metoden har tillämpats i några mål under det senaste året och nu senast godkänts av Hovrätten för Nedre Norrland vid prövningen av det hittills största dopningsärendet i Sverige, den s.k. Operation Liquid. De mängdberäkningsmetoder som tills vidare bör tilllämpas är enkla att använda och hur man praktiskt går till väga presenteras på följande sidor. Gunnar Hermansson 10

8 Dopning Mängd- och enhetsberäkning av beslagtagna preparat enligt Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 1, p. 1-4 Bakgrund och lagtext Lag om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen) reglerar vissa hormonpreparat och några hormonhöjande läkemedel. Lagen omfattar för närvarande 65 kända substanser som finns förtecknade på en inofficiell lista på Folkhälsoinstitutets hemsida dopning. Ungefär en tredjedel av dessa substanser förekommer i större eller mindre omfattning på den illegala marknaden. 1.1 och 1.2: avser det manliga könshormonet testosteron och dess derivat samt syntetiska anabola steroider, som är varianter av testosteron. Den allmänna benämningen är anabola androgena steroider, AAS, för alla preparat i denna grupp. Ett 40-tal sådana grundsubstanser finns på FHI:s lista, varav tio-femton är vanligt förekommande. 1.3: avser tillväxthormon, somatropin. 1.4: avser preparat som ökar kroppens produktion eller frisättning av testosteron eller tillväxthormon. FHI:s lista tar för närvarande upp 24 olika testosteron- eller tillväxthormonhöjande substanser. De vanligast förekommande testosteronhöjande läkemedlen på den illegala AAS-marknaden är humant choriongonadotropin (hcg), klomifen, tamoxifen, anastrozol, letrozol och exemestan. Substanserna i har olika önskade och oönskade effekter och olika farlighetsgrad. Intagssätt och dosering skiljer sig och syftet med användandet bland kroppsbyggare avviker helt från den medicinska användningen. Anabola androgena steroider, AAS, ( 1.1 och 1.2) är basen i hormonmissbruket och preparaten tillförs kroppen i höga doser. AAS-preparat i form av tabletter och ampuller utgör mer än 90 procent av de preparat som tas i beslag med stöd av dopningslagen. Anabola steroider används inte längre som medicin inom svensk sjukvård, med undantag för testosteron som kan ges i små terapeutiska doser till män med underproduktion av testosteron på grund av ålder, sjukdom eller skada. Anabola steroider missbrukas i kroppsbyggande syfte i kurer om 8-16 veckor genom tillförsel av megadoser som är gånger högre än den medicinska dosen. Tillväxthormon och hormonhöjande preparat ( 1.3 och 1.4) har alla en stor och legitim medicinsk användning inom sjukvården. När dessa preparat används av AAS-missbrukare sker det i doser som huvudsakligen motsvarar de medicinska doserna i FASS eller lägre. Tillväxthormon 1.3 är dyrbara läkemedel som används av vissa steroidanvändare som ett komplement till AAS. De testosteronhöjande preparaten i 1.4 är olika typer av läkemedel som i AAS-sammanhang regelmässigt används vid självmedicinering för att motverka vissa biverkningar som uppstår efter en tids användande av anabola androgena steroider. Den testosteronhöjande effekten av 1.4-preparaten har sekundär betydelse i sammanhanget. Här följer en kort preparatbeskrivning av dels den vanligaste medicinska användningen och dels i kombination med AAS-preparat: Tillväxthormon, somatropin, (1.3) används för behandling av barn med tillväxtstörning genom dagliga injektioner under huden. Även vuxna med påtaglig brist på tillväxthormon kan behandlas. Mängden somatropin anges i milligram (mg) och/ eller Internationella enheter (IE/IU). 1 mg motsvarar 3 IE/IU. Tillväxthormon saluförs vanligen i styrkor mellan 0,2 mg och 15 mg. Den medicinska dosen varierar för olika åldrar och olika indikationer. AAS-användare kompletterar ibland med tillväxthormon för att förbättra muskeluppbyggnaden. En vanlig dagsdos är då 3 IE/IU (1 mg) oftast under kortare perioder av en AAS-kur. HCH humant koriongonadotropin (1.4) är injektionspreparat som används för att stimulera ägglossning hos kvinnor som har nedsatt fruktsamhet. HCG kan också ges till pojkar med försenad pubertet och till män vars spermieproduktion inte fungerar normalt. Värdena på ampullerna anges i Internationella enheter och varierar vanligtvis mellan 1500 och 5000 IE/IU. Medicinska doser varierar beroende på indikation. Vid stort intag av AAS-preparat upphör testiklarnas produktion av testosteron. I slutet av och efter en kur självmedicineras med HCG under två-tre veckor för att stimulera testiklarna att återta sin funktion. Rekommenderad dagsdos upp till 500 IE/IU. Klomifen (1.4) är ett läkemedel i tablettform för behandling av kvinnor med nedsatt fruktsamhet. Tabletterna innehåller 50 mg klomifen och medicinsk dos är 1-2 tabletter i fem dagar. AAS-användare tar ibland klomifen som ett alternativ till HCG efter en kur. Dosering 50 mg eller mer per dag under 2-3 veckor Tamoxifen (1.4) är ett antiöstrogent läkemedel för behandling av kvinnor med bröstcancer. Substansen motverkar östrogenets verkan i kroppen. 11

9 Dopning Tabletterna innehåller vanligen 20 mg och en medicinsk dagsdos är mg. AAS-användare självmedicinerar med tamoxifen för att motverka oönskade bieffekter som gynekomasti, dvs. bröstkörteltillväxt även kallat bitch-tits, till följd av ökad mängd östrogen i kroppen på grund av AAS-intaget. Tamoxifen tas både periodvis under och efter en AAS-kur. Dagsdosen är vanligen 20 mg vilket motsvarar en tablett. Anastrozol, letrozol och exemestan (1.4) är de vanligast förekommande s.k. aromatashämmarna, som har samma medicinska användningsområde som tamoxifen. Tabletter med anastrozol innehåller 1 mg, letrozol 2,5 mg och exemestan 25 mg verksam substans. Den rekommenderade medicinska dosen är 1 tablett om dagen oavsett preparat. Anledningen till att AAS-användare självmedicinerar med aromatashämmare under en kur, är för att motverka att östrogen bildas och orsakar negativa effekter, (se tamoxifen). Dagsdosen under ett par månader under och efter en AAS-kur varierar mellan de olika preparaten och ligger vanligen under den medicinska dosen Högsta domstolen har inte prövat brott mot dopningslagen sedan Hovrätten för Nedre Norrland ansåg nyligen att mängden enheter ska tillämpas av domstolarna som gränsvärde mellan dopningsbrott av normalgraden och grovt dopningsbrott vid ett rent mängdresonemang. För gränsen mellan ringa brott och dopningsbrott av normalgraden finns ännu ingen etablerad praxis. Gunnar Hermansson Etablerad mängdberäkningsmetod för anabola steroider 1.1 och 1.2 För AAS finns sedan flera år denna accepterade metod att beräkna mängder. Den aktiva substansen i AAS-preparaten anges i milligram och den sammanlagda mängden aktiv substans anger beslagets storlek. Domstolarna gör ingen skillnad mellan de olika AAS-substanserna. När denna metod togs i bruk i slutet av 1990-talet var 5 mg tabletter mycket vanliga. Av praktiska skäl gjordes en omräkning av den totala mängden aktiv substans i alla preparat till 5 mg enheter. Exempel: En tablett innehållande 50 mg oxymetolon motsvarar således 10 enheter. En 1 ml ampull innehållande 250 mg testosteron propionat motsvarar 50 enheter. En 10 ml injektionsflaska innehållande substansen nandrolon, 200 mg/ml, motsvarar 400 enheter, osv. Ny metod för mängd- och enhetsberäkning av 1.3 och 1.4-preparaten Metoden är enkel och utgår från genomsnittliga dagsdoser enligt AAS-litteraturen, vid självmedicinering med 1.3 och 1.4-preparaten. En dagsdos utgör då 1 enhet, att jämföra med AAS-enheter 1.1 och 1.2 i den slutliga sammanräkningen. Injektionspreparaten tillväxthormon ( 1.3) och HCG humant koriongonadotropin ( 1.4) innehåller oftast flera dagsdoser per ampull. Enheter beräknas därför på antalet uppskattade dagsdoser per ampull enligt nedan. Vid användning av tillväxthormon i samband med AAS-missbruk är en uppskattad dagsdos vanligen 1 mg eller 3 IE, vilket räknas som 1 enhet. Vid användning av HCG-preparat i samband med AAS rekommenderas i allmänhet dagsdosen 500 IE, vilket blir 1 enhet. Tabletter i 1.4 med substanserna klomifen 50 mg, tamoxifen 20 mg, anastrozol 1 mg, letrozol 2,5 mg och exemestan 25 mg får alla anses utgöra en dagsdos per tablett i AAS-sammanhang och en tablett räknas då alltid som 1 enhet. Preparat/substans Dagsdoser som utgör 1 enhet Exempel Tillväxthormon 1 mg/3 IE = 1 enhet Ampull 10 mg/30 IE = 10 enheter HCG 500 IE = 1 enhet Ampull 5000 IE = 10 enheter Tabletter enligt ovan 1 tablett = 1 enhet Klomifen 50 mg = 1 enhet 12

10 Dopning Dopingjouren: AAS-missbruk väcker många frågor Idealbilden av en man, såsom den framställs i vårt kulturella sammanhang är en man som är lång, slank och har en muskulös kropp. Att många är beredda att ta stora medicinska risker i hopp om att nå fram till denna idealbild är ett faktum. Det absolut vanligaste motivet till att man börjar missbruka hormonläkemedel är en önskan om en snyggare, dvs. i sammanhanget mer muskulös och slimmad kropp. Jag är en kille på 19 år. Jag har tröttnat på att vara smal och liten, men jag vågar inte heller göra något. Jag undrar vad jag skulle kunna börja ta för att bli större och få en, tja, boost? Som sagt är jag rädd, men vad skulle vara bäst för mig att ta? (förutom ingenting) Jag vill inte bli beroende eller liknande, men behöver hjälp. Snabba lösningar och resultat genomsyrar vårt samhälle och missbruket av anabola androgena steroider speglar en del av den kulturen. Hur ser en typisk AASmissbrukare ut? Det är en fråga som inte har något svar. Statistik ur vår databas visar att den vanligaste användaren av AAS är en man, mellan år som styrketränar. Många av de unga män vi pratar med säger att alla gör det. Användandet sjunker nedåt i åldrarna, men har också blivit vanligare bland äldre män. Majoriteten av männen har inte genomgått högre studier och praktiska yrken är överrepresenterade. Missbruk av hormonläkemedel förekommer i en mängd olika sammanhang och vi ser också att blandmissbruket av narkotika ökat kraftigt under senare år. Den som missbrukar AAS ringer oftast till Dopingjouren när han/hon fått biverkningar. Bland de fysiska biverkningarna är gynekomasti (utveckling av kvinnliga bröstkörtlar), infektioner, akne och potensproblem vanliga. För en vecka sedan valde jag att kliva av min kur. Kuren skulle ha pågått i 60 dagar men jag fick ångest så jag klev av. Kort efter fick jag knölar under bröstvårtorna. Det ser inte så farligt ut än men jag är väldigt rädd att det ska utvecklas ytterligare. Nu känner jag mig tvingad att köpa mer preparat för att få bort det här! Finns det någon annan utväg? Mår för tillfället extremt dåligt psykiskt. Under det gångna året har vi också fått en del samtal från män som utreds för infertilitetsproblem och som inte berättat för sin läkare att de använt/använder AAS. Bland psykiska biverkningar ser vi nedstämdhet, ångest, oro och minskad sexuell lust som vanliga. Suicidtankar förekommer. Jag har använt AAS i 10 år, de senaste 6 åren utan uppehåll. Jag har testat de flesta preparat, men har alltid haft testosteron som bas. Jag känner att det är dags att sluta, men jag lyckas inte. Jag har som mest varit utan testosteron i 3 veckor och då mådde jag riktigt dåligt psykiskt. Jag har varit sjukskriven ett antal gånger, för ångest och andra psykiska besvär. Vill verkligen slippa skiten. Finns det någonstans man kan få hjälp att sluta? När det gäller biverkningar ger vi råd och hänvisar till somatisk, alternativt psykiatrisk vård för utredning vid behov. Anhöriga ringer oftast för att be om råd hur de ska hantera sin situation. Kanske misstänker de ett missbruk, eller så har de hittat preparat. Många upplever att de inte har någon kunskap om AAS. Vanligt är att det finns en stor oro kring den missbrukandes hälsa och man beskriver att den som tar AAS mår psykiskt dåligt, alternativt uppträder aggressivt, känslokallt och irriterat. Vi hör också beskrivningar av svartsjuka, misstänksamhet och avståndstagande. Misshandel eller hot om misshandel förekommer. Gemensamt för många anhöriga är att de själva mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Vi hänvisar vidare till beroendemottagningar, socialtjänst, behandlande enheter och ideella stödföreningar som kan vara aktuella. Är sedan många år tillbaka tillsammans med en 32 årig man. Sedan några veckor tillbaka har han föränd- 14

11 Dopning Om Dopingjouren: Rikstäckande verksamhet som bedriver forskning, utbildning och information rörande missbruk av dopningspreparat och dess konsekvenser. Bemannas av fyra sjuksköterskor och en läkare. Tillhandahåller telefonrådgivning, vardagar kl Den som ringer kan vara anonym. Bedriver en interaktiv hemsida www. dopingjouren.se med möjlighet att ställa frågor, rapportera biverkningar samt läsa fakta om dopning. Bedriver ett utåtriktat arbete med föreläsningsuppdrag och deltagande i olika nätverk. rats i sitt sätt. Han är sur och grinig och tappar lätt humöret. Dessutom så har vi problem vid sex, vilket vi aldrig tidigare har haft. Han tränar förstås och har blivit väldigt stor snabbt! Snälla hjälp, vad kan jag göra? Har pratat med honom men då blir han arg och undrar hur jag ens kan säga så. Ett missbruk påverkar också den missbrukandes omgivning även om ett vanligt argument för AAS missbruk är att: Jag gör som jag vill med min kropp och det ska omgivningen inte lägga sig i. Jag har rätt att se ut och vara som jag vill. Jag har en vän, tvåbarnspappa och delägare i ett företag det går mycket bra för. Han har börjat injicera anabola, och vuxit mycket i muskler sedan han började. Hans humör är ganska aggressivt och han ljuger om allt. Hans aggressivitet oroar mig, men behöver jag vara orolig? Hela familjen är nu ovänner på grund av hans humör och jag oroar mig för hans barn. Vad ska jag göra? Vårdpersonal har frågor kring behandling. Den som ringer arbetar exempelvis inom primärvård, psykiatri eller beroendevård. Vilka prover bör jag ta? Vart ska jag remittera vidare? Vilken medicinering är aktuell? Ofta är en utredning komplex då både missbruk av andra preparat och neuropsykiatriska/psykiatriska diagnoser kan finnas med i bilden. En stor del av frågorna till vår hemsida handlar om kosttillskott. Kan jag bli positiv i test? Är det tillåtet? Är det farligt? Har det någon effekt? När det gäller AAS vill man veta: Hur når jag bäst resultat? Vilka preparat är bäst? Är det farligt? Vad kommer att hända? Vilka doser ska jag ta? Oro för biverkningar yttrar sig i frågor som: Kommer kroppen att återhämta sig? Hur lång tid tar det? Hur lång tid dröjer det innan preparatet går ur kroppen? Vem utför dopningstester och hur går det till? Vad får man för straff? Vi på Dopingjouren ser att såväl allmänheten som personal inom hälso- och sjukvård har låga kunskaper kring AAS-missbruk och dess konsekvenser. Vi vet att missbruket kan resultera i medicinska och psykosociala problem. Därför arbetar vi för att ge fler instanser kompetens att möta denna växande patientgrupp. En vanlig beskrivning av föräldrar är att deras son tränar hårt och har börjat använda kosttillskott och/eller AAS. Känslor av frustration och oro över sitt barns beteendeförändringar och ökade träningsfixering är vanligt. Många upplever också skuldkänslor över att de misslyckats i sin föräldraroll. Jag har hittat ampuller, sprutor och dopningspreparat i vår sons rum. Jag har länge misstänkt att han tagit någon form av hormoner, då han blivit väldigt muskulös. Han tränar väldigt ofta och umgås med personer som också är misstänksamt muskulösa. Vi har konfronterat honom vid ett flertal tillfällen, men han har alltid nekat. Hur ska jag bäst bemöta honom? Milja Ranung, sjuksköterska Dopingjouren 15

12 Dopning Allt fler polismyndigheter har genomfört eller kommer inom kort att genomföra insatser mot det omfattande missbruket av dopningsmedel, dvs. anabola steroider och övriga preparat som omfattas av dopningslagen. Här följer korta erfarenhetsberättelser från fyra sådana aktioner. Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping Inspirerade av artiklar i denna tidning beslöt Norrköpingspoliserna Magnus Larsson och Anders Gennebäck att planera en insats på ett antal gym i syfte att avslöja steroidmissbrukare. På en SNPF-konferens i Örebro pratade de med poliser från Göteborg som hade erfarenheter av gyminsatser. Magnus Larsson och Anders Gennebäck är yttre befäl i Norrköping och i sitt arbete i ingripandeverksamheten kommer de och kollegorna i kontakt med misstänkta steroidmissbrukare. Dessa personer har fallit lite utanför polisens prioriteringar, något som Larsson och Gennebäck ville ändra på. Efterhand tog planerna form och man beslöt att göra en bred satsning på ett flertal gym i Norrköping. Planeringen hölls inom en snäv krets i polishuset. Larsson och Gennebäck hade satt upp tre mål för insatsen. För det första skulle planeringen och själva insatsen resultera i att den egna personalen blev utbildad om dopningsproblematiken och kunskaper i ämnet aktualiserades i turlagen. För det andra skulle operationen signalera att gym inte är någon frizon där kriminalitet kan fortgå. För det tredje ville man nå ett brett preventivt resultat och få en debatt i media. Både Magnus Larsson, som var insatschef, och biträdande insatschef Anders Gennebäck är efteråt överens om att målen mer än väl tycks ha uppfyllts. Den 13 februari genomfördes insatsen. Ett 70-tal poliser, som i de flesta fall tjänstgör i uniform, hade valts ut för att delta i en operation i civila kläder. De fick utbildning om anabola steroider i allmänhet och hur man upptäcker de som kan misstänkas syssla med dopning. Poliserna fördelades till en början på fem gym och inledde samtal med tränande som hade en muskelmassa som såg onaturlig ut i förhållande till deras ålder. Man siktade i första hand in sig på yngre män. Av de ca 40 personer som konfronterades och togs med för urinprovstagning under kvällen, var 25 födda på 1990-talet. För att komma fram till en skälig misstanke om bruk av anabola steroider, fördes samtal om muskelmassa, kosttillskott, träningsprogram etc. Några erkände på plats att de använder steroider och i ett par fall gjordes husrannsakningar i deras bostäder, som resulterade i mindre beslag av AAS-preparat. De flesta nekade eller tvekade och menade att de till exempel kunde ha fått i sig någon förbjuden substans genom kosttillskott. Alla accepterade polisernas arbete Magnus Larsson (t.v.) och Anders Gennebäck planerade och ledde insatsen på ett tiotal gym i Norrköping. och de flesta hade inte tidigare haft något med polisen att göra. Alla provsvar på urinproverna har ännu inte kommit från Rättskemiska avdelningen, men Magnus Larsson uppskattar att totalt 20 procent av proverna kommer att påvisa intag av anabola steroider. I ett par fall påvisade också cannabis i proverna. Det kan tyckas vara en låg träffprocent, men huvudsyftet med insatsen var mer preventivt än uppdagande. Jämfört med prevalensen för AAS-missbruk i samhället i stort (officiellt 1-2 procent), visar resultatet av insatsen att AAS-användningen bland de som tränar på gym är stor. Magnus Larsson och hans kollegor är mycket nöjda med den välplanerade insatsen som helhet. En skribent från lokaltidningen följde poliserna under kvällen och insatsen fick stort utrymme i flera artiklar. Efteråt har tipsflödet till polisen ökat från gym, från anhöriga och andra. Norrköpingspoliserna tar nu oftare än tidigare in personer för provtagning avseende anabola steroider. Fortsatta insatser kommer att göras, men i mindre skala än denna. Gunnar Hermansson 18

13 Dopning Operation ABC Tipsbearbetning föregick större insats mot vissa besökare på ett gym i Sundsvall Kom in till mig en stund, ropade chefen i korridoren. Inne på chefens rum sjönk jag ner i en av besöksstolarna, min kaffekopp skvimpade till när jag hasade ner i stolen men jag klarade skjortan, den här gången. Vi har fått information om att flera personer på Iron Works missbrukar anabola steroider och jag vill att du planerar och genomför en insats mot detta, sa chefen. Detta var uppstarten till en snabb insats med ett förutbestämt mål att fokusera på tio personer som kunde betraktas som skäligen misstänkta för dopningsbrott genom eget bruk, samt att poliserna i insatsen skulle utbildas i hur de bygger upp skälig misstanke gällande eget bruk av dopingmedel. Insatsen förbereddes väl Bearbetning av den inkomna informationen utfördes och ett antal personer utkristalliserades som missbrukare av anabola steroider på det aktuella gymmet. Drygt ett 10-tal poliser planerades in att tjänstgöra civilt eftermiddagen den 17 januari Någon mer information lämnade inte ut vid den tidpunkten om vad som komma skulle. Personalen samlades i garaget på polisstationen och fick order att omedelbart bege sig till Tullverkets lokaler i centrala Sundsvall. Väl inne på Tullverket informerades poliserna om Operation ABC och samtliga fick därefter utbildning under ca 2 timmar i vad AASpreparat (Anabola Androgena Steroider) är för något, hur en skälig misstanke byggs upp, enhetsberäkning och övrig preparatkännedom. Utbildningsmaterial utdelades till samtliga gällande det som togs upp i utbildningen. Alla poliser fick också aktuella fotografier på de misstänkta personerna, deras fordon, bostad, ev. tidigare brottslighet och ASPnotiser. Sex av tio steroidpositiva Efter utbildningen begav vi oss så till gymmet Iron Works. Vi arbetade i patrull och varje patrull sökte upp personer som de inledde samtal med. Vid vissa av samtalen byggdes misstanke upp enligt vad de tidigare lärt sig på utbildningen. Kontakt togs med en förundersökningsledare som beslutade om kroppsbesiktning och vid detta tillfälle medtogs sex personer till polisstationen för urinprovstagning såsom skäligen misstänkt för ringa dopingbrott genom eget bruk. Efter att avrapporteringen var avklarad åkte vi till samma gym en gång till och medtog fyra personer misstänkta för samma brott. Av de tio personer som togs med har vi idag när detta skrivs fått tillbaka åtta analyssvar från Rättskemiska avdelningen, och av dessa hade fyra personer anabola steroider i kroppen. Två analyser är inte klara i skrivandets stund beroende på att det tar längre tid att analysera prover som är positiva, så vi kan med stor sannolikhet lägga till ytterligare två positiva urinprov. Således blir resultatet med stor sannolikhet att 60 procent av dem som medtogs missbrukade anabola steroider just då. Det som var signifikant vara att INGEN erkände att de tagit några anabola steroider eller andra otilllåtna preparat. Chansen att få ett sanningsenligt svar på frågan ifall och när de brukat anabola steroider är enligt min erfarenhet minimal. Två av personerna var för övrigt förordnade som ordningsvakter. Insatsen var begränsad i tid mellan klockan Personalen var inplanerad att tjänstgöra på ordinarie arbetstid. Ett mätbart mål var uppsatt. Utbildning för personalen genomfördes inför insatsen. Utvärdering gjordes efter insatsen och efter att analyserna inkommit, detta skickads därefter ut till samtliga i som deltog. Erfarenheter av insatsen Jag vill dra tre snabba lärdomar från insatsen. 1. Antalet missbrukare av anabola steroider är numera långt fler än tidigare och omfattningen är större än vi trodde. 2. Genom utbildning har vi blivit så mycket bättre på att identifiera skäligen misstänkta och kunna utreda dessa brott. 3. Genom denna typ av insatser kan vi påverka personer att inte missbruka anabola steroider. Ett gym är inte en fredad zon och det finns risker att åka fast helt enkelt. Henrik Blusi, Sundsvalls närpolisområde 22

14 Dopning Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås Ett projekt med dopningsfria gym som mål inleddes under 2010 Att dopning ger fysiska och psykiska skador är ett känt faktum. Efter att antalet anmälda dopningsbrott ökat i Borås initierade kommunen ett samarbetsprojekt för att komma till rätta med problemet. Tillsammans med polisen och ett antal gym tog man fram ett arbetssätt för att försöka förhindra och förebygga användningen av AAS-preparat på gymmen i Borås. Personalen på gymmen har fått ökad utbildning och de träningsanläggningar som deltar i projektet har regelbundna möten där man för diskussion om dopningsproblematiken. Informationsmaterial som förklarar rättsläget, att all hantering av AAS-preparat är förbjudet, och som kortfattat beskriver de skador som uppstår vid bruk och förklarar vart man kan vända sig för att få hjälp har tagits fram Den som börjar träna på något av de elva gym som deltar i samarbetet får skriva på ett avtal där det framgår att bruk eller annan hantering av AAS-preparat inte är tillåtet. Man medger även att prov får tas om misstanke om bruk skulle uppstå och att positivt eller uteblivet prov innebär avstängning under 24 månader. Provsvaret kommer även att delges de andra träningsanläggningarna som ingår i samarbetet. man accepterar behandling är man välkommen tillbaka till gymmet tidigare än de 24 månader som avstängningen annars innebär. Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg Smidigare provtagning Ett stort steg i rätt riktning mot ett dopningsfritt Borås säger Patrik Åslund som är gymansvarig på Friskis och Svettis, ett av gymmen i samarbetet. Tidigare skedde provtagningen i Riksidrottsförbundets regi, vi var då tvungna att vänta in dopningskontrollanter från förbundet. Ibland hände det att den vi ville kontrollera inte var på plats när kontrollanten hade tid att komma. Idag går det mycket smidigare, den som misstänks för bruk kallas till provtagning på kommunens missbruksenhet. I praktiken går det till så att en lapp överlämnas till personen som uppmanas att under en viss dag infinna sig på enheten för att lämna prov. Tidigare kunde en person som blivit avstängd på ett gym bara byta till ett annat, detta förhindras genom avtalet man skriver på. Åslund betonar att avtalet inte är till för att sätta dit folk utan att missbrukare av AASpreparat skall få hjälp. På kommunens missbruksenhet kommer den som testas positivt att erbjudas hjälp. Om 26

15 2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna Dopning Historiskt sett så har vi aldrig arbetat riktat mot dopningsbrott vid Polismyndigheten Dalarna. Tidigare artiklar i denna tidning samt föreläsningar under bl.a. SNPF:s årliga utbildningskonferenser har dock gett inspiration och en vilja hos många till att i vart fall försöka göra någonting. I samverkan med Länsstyrelsen, några av länets kommuner samt SNPF så inledde vi fjolåret med en serie föreläsningar av Tommy Moberg. Föreläsningarna riktade sig till flera olika målgrupper i syfte att höja kunskapsnivån på flera plan. Ca 40 poliser från olika områden och enheter deltog och dessa dagar som var väldigt uppskattade. Utbildning gav resultat Tiden efter denna lilla kompetenshöjande insats visade sig effekten omgående. Förhållandevis många anmälningar om misstänkt dopningsbrott skrevs in i RAR. Det var både från poliser i yttre tjänst och från utredare av våldsbrott. Tommy Mobergs föreläsningar hade gett många ytterligare ett verktyg i lådan och skapat en förmåga att bygga misstankar och göra kopplingar mellan AAS-missbruk och våldsbrott. Serien med föreläsningar gjorde också att flera kommuner startade upp samverkansgrupper med representanter från gymmen, polisen, kommunen, lokala BRÅ m.fl. Denna samverkan är mycket uppskattad och lyckad. Året avslutades med en tvådagars polisiär insats. De poliser som deltagit i föreläsningarna, samt visat en vilja och förmåga att arbeta med dopningsbrott, bjöds in till denna. Sammanlagt deltog 16 poliser i insatsen. Dessa kom från olika områden och enheter i myndigheten. En FU-ledare var vikt för insatsen och de övriga fördelades på tre grupper. KUT:en hade tagit fram mycket bra material på vissa orter och den inledande spaningen riktades både mot adresser och mot gym. I dialog med några av gymmen i samverkansgrupperna så bestämdes att inte agera mot någon inne på något gym. Metoden blev istället att prata med människor på väg till eller från gymmen och utifrån samtalen bygga vidare misstankar eller enbart skapa lite ringar på vattnet genom att visa att polisen jobbar aktivt med dessa frågor i gymnära miljö. Många narkotikabrott vid insats mot gymbesökare Sammanlagt misstänktes sex personer för dopningsbrott. Fyra av dessa för eget bruk och de två övriga för både bruk och innehav. Beslag gjordes här av dopningsmedel i flytande form och tablettform samt av en del pumpar och kanyler. Hemma hos en av dem som enbart misstänktes för eget bruk hittades dock en tomkartong som enligt förteckningen tidigare innehållit dopningsmedel, vilket väl kan anses styrka upp misstanken något. Nio personer misstänktes dessutom för narkotikabrott, varav sex för eget bruk och tre för bruk och innehav. Beslag gjordes av ringa mängder cannabis, metylfenidat, kokain och bensodiazepiner. Detta styrker tesen att narkotikaanvändandet är utbrett bland AAS-missbrukare. Trots att inriktningen var AAS och gymmiljö så landade insatsen i fler narkotikabrott än dopningsbrott. Ytterligare brottsmisstankar som tillkom i samband med kroppsvisitation och husrannsakan var brott mot knivlagen, brott mot vapenlagen samt förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Dessa misstankar gjordes mot bakgrund av beslag av knivar, patroner och sprängmedel. Den involverade personalen var mycket nöjd med insatsen och upplevde dessa två dagar som ett trevligt avbrott i vardagen. Bara en sådan sak som att blanda personal från olika enheter och områden är en positiv sak i sig. Att lära känna varandra och ta del av andras kunskaper är utvecklande. Någon liknande insats under 2013 är ännu inte planlagd. Förhoppningsvis kommer det att finnas utrymme för någon form av riktat AAS-jobb i alla fall. Magnus Sjödén, Spaningsroteln Dalarna Polisen i Dalarna återinför spaningsroteln. Under de senaste två åren har spaningsverksamheten i Dalarna organisatoriskt ingått i Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Nu har man organiserat om och bildat en renodlad spaningsrotel med en grundbemanning bestående av en gruppchef och sex spanare. Rotelchefen Magnus Sjödén berättar att personalstyrkan dessutom kommer att förstärkas under vår och höst. Den närmaste tiden kommer man att prioritera narkotikabrott med fokus på överlåtelse och gatulangningsarbete. 27

16 forts från s 7 Chefredaktören på Folkbladet gör ingen skillnad på polisers och andra medborgares yttrandefrihet. Även chefredaktören på tidningen Arbetaren ifrågasätter polisers yttrandefrihet. problem med läckage från beroendemottagningar. Åsikterna har i många sammanhang viftats undan som icke trovärdiga, överdrivna och som partsinlägg. Åsikterna har ifrågasatts med meningsmotståndarnas krav på att en polis minsann ska kunna uppge exakt hur stort läckaget är. När de själva har påstått att det inte sker något läckage utan att all illegal subutex eller metadon smugglas in, då har inte beviskravet varit lika hårt. När däremot en journalist, på ett mycket framgångsrikt sätt, beskriver samma sak som vi poliser har talat om. Då blir det helt plötsligt en helt annan effekt. Ett reportage med dold kamera som visar försäljning av Subutex bidrar till en helt annan debatt. I det här fallet överensstämde journalistens bild med polisens. Meningsmotståndaren går nu så långt så att man påstår att polis och massmedia är i maskopi med varandra. En slags ohelig allians i syfte att bevara en skadlig maktstruktur mot de svaga i samhället. Resonemangen får mig osökt att tänka på begreppet konspirationsteori. Tiga är silver tala är guld Min uppfattning är att svensk polis generellt är för senfärdig och otydlig i information och debatt som rör vårt eget yrkesområde. Genom att inte våga ta ställning och tydliggöra vårt vardagliga arbete så lämnar vi scenen öppen för spekulationer och missuppfattningar. Ett bra exempel är debatten om det så kallade REVA projektet. Alldeles oavsett vad man har för uppfattningar om svensk migrationspolitik så är det en av polisens skyldigheter att ingripa mot personer som uppehåller sig illegalt i landet. Detta är en arbetsuppgift som skall genomföras så länge som lagstiftningen inte förändras på området. Det som debatterades hårdast var en av polisens arbetsmetoder. Diskussionen om denna arbetsmetod byggde på rena spekulationer och missförstånd. Arbetsmetoden hade för övrigt inte mycket att göra med REVA projektet som egentligen handlar om en effektivisering i att handlägga redan initierade ärenden. I flera olika media målades en bild upp. Polisen uppehåller sig i Stockholms tunnelbana och begär id-handlingar från varenda person med utländsk bakgrund. Den lilla detalj som glömdes bort var att det handlar om att personer som begår brott, dvs. passerar spärren utan giltig biljett. I samband med en kontroll vid spärren får de finna sig i att uppvisa id-handling. På samma sätt som en bilförare tvingas uppvisa ett giltigt körkort. Eller en snattare som ska identifieras. Personer vars arbetstillstånd kontrolleras vid restaurangkontroll etc. Att personer med utländsk bakgrund, som saknar möjlighet att uppvisa id-handlingar i samband med olika kontroller, kan bli föremål för en utlänningskontroll kanske inte är helt orimligt. Jag är dock övertygad om att detta inte sker regelmässigt. Svensk polis är också väldigt kompetent och medveten om de rättigheter som en asylsökande har. Jag har personligen tjänstgjort vid ett flertal tillfällen där utländska medborgare har kontrollerats utan idhandlingar. Efter en stunds kontroll så har det tydligt framgått att personerna i fråga har tagit sig in i landet illegalt. Ändå har de rätten att få sina asylskäl prövade. Vid dessa situationer har vi som poliser agerat mycket professionellt och vid vissa tillfällen till och med skjutsat asylsökande till socialjour eller migrationsverkets lokaler. Varför kommer inte denna bild fram i media? Fortsätt att debattera Polisen har en unik ställning i samhället. Vi har insyn i frågor som rör vårt dagliga arbete och som många andra saknar. Vi har också ett ansvar att hjälpa människor att få underlag för att fatta bra beslut. 30

17 Om det kommer ut ett ny farlig drog på marknaden så är polisen ofta de första som upptäcker detta. Självfallet ska vi blåsa i pipan och säga till. Om vårdinsatser som sätts in för att hjälpa missbrukare inte är tillräckliga så måste vi bidra till förbättring genom att ge feedback och samverka. Om system att hantera legalförskriven narkotika inte fungerar så måste vi fästa uppmärksamhet på detta och komma med alternativa förslag. Om förslag till förändringar sker i lagstiftning som på ett allvarligt sätt hotar samhällsutvecklingen så måste vi debattera med utgångspunkt från vår verklighet. Så länge vi är sakliga, hövliga, hänsynsfulla och undviker småaktighet så har vi precis samma rätt som alla andra att uttrycka åsikter. Man kan ju bara hoppas att våra meningsmotståndare håller samma hövliga och sakliga ton i debatten. Fotnot: Åsikterna i denna artikel är författade med stöd av lagen om yttrandefrihet. Det är i första hand mina åsikter som privatperson och inte nödvändigtvis representativa för polismyndigheten i stort eller övriga poliser i Sverige. Lennart Karlsson Citat ur boken: Begreppet whistleblowers Whistleblowers är ett engelskt begrepp som avser personer som slår larm om oegentligheter eller brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare eller hos en myndighet. Denna bok handlar om sådana whistleblowers. På svenska talar vi om människor som försvarar sin rätt och har modet att slå larm, men i denna skrift kommer att vi ibland att använda den engelska termen whistleblowers fortsättningsvis utan citattecken. Begreppet används med utgångspunkt i de rättsregler som finns eller borde finnas för alla arbetstagare inom ramen för den svenska modellen. En svensk whistleblower omfattas således av andra rättsregler och institutionella faktorer än en whistleblower från Storbritannien eller USA. TCO gav 2011 ut en handbok om rätten att slå larm om missförhållanden på jobbet, en fråga som diskuterats inom polisen från tid till annan Med whistleblower avses här arbetstagare eller uppdragstagare i offentlig eller privat verksamhet som upptäckt allvarliga oegentligheter i verksamheten och som slagit eller avser att slå larm om detta. 31

18 När liberalism blir egoism Jag är upprörd. Anledningen till att jag är så upprörd är att jag precis läst en artikel som publicerats i Aftonbladet den 23 mars samt i Aftonbladets nätbilaga med rubriken Lagstifta inte bort rätten att röka och kröka av kolumnisten Staffan Heimerson. Alla ska ha rätten att knarka Det går inte ta miste på Staffan Heimerssons ståndpunkt i narkotikadebatten då jag citerar artikeln Det räcker inte att avdramatisera haschbruket. Det ska avkriminaliseras. Nu är han inte den förste att ifrågasätta kriminaliseringen av narkotikaanvändandet, men anledningen till denna ståndpunkt är mer ovanlig. Den handlar inte om att kriminaliseringen stigmatiserar en grupp människor i samhället, som är en vanlig anledning, utan helt enkelt att svensken ska ha rätt att njuta av knark. Staffan Heimersson avslutar artikeln med orden: Röka, kröka, knarka är inte moral- eller lagfrågor. Det är livsnjutarfrågor. Det är elementärt, att fria människor får välja sin livsstil. Den här meningen är enligt mig ett hån mot alla människor som förlorat en nära vän eller anhörig till narkotikan. Jag skriver inte denna artikel som narkotikaansvarig i Stockholm City, eller som nationellt ansvarig för en narkotikautbildning på Polishögskolan eller som medlem i Svenska Narkotikapolisföreningens styrelse. Jag skriver den för jag är en medmänniska. Många har försökt ta ifrån oss möjligheten att tycka saker, men jag hävdar yttrandefrihet och anser mig själv ha rätt till en åsikt. Även om jag 40 timmar i veckan har ett arbete som polis! Har media ett samhällsansvar? Alla människor har rätt till en åsikt vilket jag värderar högt och respekterar. Staffan Heimerssons åsikt är tydligen att alla ska få knarka och att det är att livsnjuta. Han förordar en linje som inte är direkt ovanlig bland liberaler i Europa. Men det är mycket långt från vad den generella svenska uppfattningen är. I Sverige står inte ens de mest liberala för de åsikter som Staffan Heimersson och Aftonbladet torgför. Att jag nu är upprörd beror inte detta. Jag är upprörd för att Aftonbladet väljer att publicera en sådan här artikel. Jag blir oftare och oftare påmind om hur journalistik idag handlar om att jaga sensationer eller att kasta brandfacklor och kan inte låta bli att fråga mig om media inte har ett samhällsansvar? Ofta gömmer sig media bakom förklaringen människor får själva bedöma innehållet och kritiskt granska den. Frågan är bara om alla har möjlighet att kritiskt granska media och artiklar av den här digniteten. Hur kommer en 15-åring att tolka den här artikeln? En 15-åring vars enda nyhetskälla kanske är just Aftonbladets nätbilaga. Vilka konsekvenser får en sådan här artikel i hans värld? Uppenbarligen har vi gått till en mediabevakning som allt oftare agerar uppviglare vilket är uppenbart i deras sätt att skriva rubriker. Den här artikeln måste ju vara ett levande bevis på det. Jag avstår gärna rätten att knarka Jag avstår gärna rätten att knarka då en stor del av befolkningen inte kan livsnjuta. Jag skulle gärna avstå alkoholen av samma anledning. Vi har en extremt stor del av vår befolkning som dels bär genetiska förutsättningar för att skapa beroende och som också har växt upp med många riskfaktorer vilket ökar risken markant. I min värld är det av solidaritet för dessa som vi har en kriminalisering. Eller är det så Staffan Heimersson, att vi får räkna med ett visst svinn av Sveriges befolkning för att övriga ska ha rätten att få knarka? Hur många procent av Sveriges befolkning är du beredd att offra till beroendet för att det ska vara värt det? Alkohol kontra cannabis I min värld är det enkelt. Vi har en drog som av kulturella arv och andra faktorer är accepterad och laglig i Sverige men som ger katastrofala samhällskostnader, död, sjukdomar och inte minst barn som far illa i sjukdomens närhet. Varför i hela friden ska vi då ta in en drog till? För det är just det som legaliseringsprocessen 34

19 Artikelförfattaren är bekymrad över de tongångar om rätten till cannabis som njutningsmedel som kända kulturpersoner ofta framför i media. Sådana budskap missuppfattas lätt av påverkbara ungdomar som dras in i missbruk och en försämrad livssituation. ofta handlar om. Hur ofarlig cannabisen är i jämförelse med alkoholen. Matematiken är enkel. Finns det risk för beroende som har negativa konsekvenser? Är det en drog som kommer att påverka och vara skadlig för ett stort antal barn? Då har vi svaret där! Liberaliseringen är så fruktansvärt egoistisk där man sätter sin egen vinning först. Ja, det kanske är så att just du har de förutsättningar som behövs för att klara att röka cannabis ibland utan att bli beroende direkt. Du kanske är den som kan testa kokain utan att för den saken skull bli pundare. För det finns människor som klarar det. Alla som röker hasch blir inte heroinister som Maria Larsson ofta säger. Men det är en stor del av alla människor som inte kan det och för dem skriver jag nu detta. Förnekelse hos ungdomar Sådana här artiklar ger bara de ungdomar som finns i riskzonen vatten på sin kvarn. Det ökar deras förnekelse och ökar på deras förråd på anledningar till varför det inte är farligt. Resultatet ser vi varje dag då föräldrar får svårare att bemöta sina barn och dialogen om farligheten och riskerna försvåras. Staffan Heimersson radar upp anledningar till att avkriminalisera och går som så många andra vilse i vilken anledning som det egentligen bör handla om. Har fått till mig att 79 procent av alla våldsbrott är alkoholrelaterade. En ganska skrämmande siffra. Räkna då på att en misshandel kostar samhället i snitt ca kronor. Är den siffran likadan när det kommer till cannabis och hur många våldsbrott är cannabisrelaterade? De är en del men inte ens i närheten av 79 procent. Så alkoholen är alltså värre än cannabis? Har man träffat ungdomar som fått sin uppväxt förstörd av personlighetsförändringar kopplade till cannabisbruk, mött ungdomar som inte vet vilken dag i månaden det är eller lämnat dödsbud åt en familj vars anhörig tagit livet av sig i en haschpsykos, så känns den procentuella siffran kopplat till våldsbrott inte så aktuell i diskussionen. Försvara alkoholen Jag har aldrig i någon av de många legaliseringsdiskussioner jag deltagit i försvarat alkoholen då den i diskussionen jämförts med cannabis. Hade alkoholen kommit som en ny drog idag hade den narkotikaklassats direkt. Staffan Heimersson jämför oss med Danmark och deras syn på droger i allmänhet. i Danmark är det andra takter skriver han efter att ha förlöjligat svenska statens arbete med att få bort rökning. Ett synsätt som enligt Staffan Heimersson är mer rätt men denna liberala syn avspeglas i den statistik över niondeklassare som röker marijuana tycker jag. Har han sett de siffrorna i Danmark och jämfört dem med Sveriges? Tror inte ens han kan hitta något positivt med siffror som påvisar högre antal högstadieelever som röker cannabis? Eller de kanske ska ha rätt att livsnjuta de också? Jag diskuterar gärna runt kriminaliseringen och tycker debatten ofta är intressant och värd att ta. Men inte när anledningen är rätten att livsnjuta. Som polis lever jag med de människor som inte fått förutsättningar att njuta. Till Staffan Heimersson har jag bara en sak att säga: kom och se den värld vi lever i för en dag, istället för att sitta med dina vänner och vara nöjd över att så osvenskt låta dem röka inomhus. Vi lever med sjukdomen. Christoffer Bohman Medmänniska 35

20 Unga döda och samverkan för barn som far illa Vilka är de gemensamma nämnarna, eller snarare, existerar några sådana när sex unga människor med missbruksproblematik dör i en relativt liten stad som Sundsvall under loppet av ett drygt halvår? Det var bland annat den frågan Robert S Öhman, tillförordnad chef på BF-Ungdomssektionen vid polisen i Sundsvall, ställde sig när den tragiska trenden var ett faktum. Att människor dör till direkt följd av sitt narkotikamissbruk är tyvärr inte ovanligt. De senaste åren har siffran för hela landet legat kring 400 per år. Därmed vore det också orimligt att Sundsvall inte skulle drabbas, men trots det var trenden under 2012 så alarmerande att någon måste göra något. Robert S Öhman berättar att han bad kriminalunderrättelsetjänsten i Sundsvall att sammanställa och analysera de aktuella dödsfallen. Genom åren har introduktionen av nya preparat på den illegala drogmarknaden gjort att många överdoserat och dött innan missbrukarna lärt sig hantera eller undvika preparaten. I Västernorrland dog till exempel ett flertal personer i början av 2000-talet efter att ha köpt fentanyl i tron att det var heroin och på andra håll i landet skördade drogen DXM (Dextrometorfan) ett flertal dödsoffer under några år. En av frågorna som Robert ville ha svar på var alltså om någon ny sådan dödsdrog hade fått fäste i Sundsvall. En annan fråga var om det fanns andra faktorer som visade på ett klart samband mellan dödsfallen, förutom det till synes självklara att alla var drogrelaterade. Sammanställningen Mathilda Björck, som var den på Kriminalunderrättelsetjänsten som tog sig an uppgiften, konstaterar redan i de första raderna av sin promemoria att alla dött till följd av ett blandmissbruk där blandningar av substanser varit direkt dödliga eller där överdosering skett, men att ingen substans förekommit i alla de aktuella fallen. Hon kunde inte heller peka på någon annan variabel som knöt samman de sex fallen förutom narkotikan och deras för tidiga frånfälle. Var det då svaret på frågan? Sundsvall hade inte drabbats av en ny dödsdrog och därmed var allt bara ett utfall av den vidriga slumpen. Man kan nöja sig med det svaret, men en närmare studie av den förtjänstfullt nedtecknade historiken kring varje person ger ändå en bild som både är skrämmande och logisk. De unga döda Man 21: Rökt hasch sedan han var fjorton. Dokumenterat eller medgivet bruk av Cannabis, GBL, Amfetamin, Metamfetamin, Bensodiazepiner, JWH- 122 (Spice). Dör av kronsikt missbruk, JWH-122, Tramadol, Amfetamin, Metamfetamin i blodet vid obduktion. Övriga brott: Misshandel, stölder Sex personer under 25 år dog av överdos inom ett halvår i Sundsvall. Man 25: Missbrukat sedan 2006, mestadels amfetamin. Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis, Bensodiazepiner, Tradolan, Amfetamin, Dolcontin. Dör av Morfin och Alkohol-förgiftning. Övriga brott: Misshandel, stölder 38

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Polisens arbete mot doping. Johan Ekström Spaningssektion

Polisens arbete mot doping. Johan Ekström Spaningssektion Polisens arbete mot doping Johan Ekström Spaningssektion 1 1 Denna lag gäller: DOPNINGSLAGEN 1. syntetiska anabola steroider, 2. testosteron och dess derivat, 3. tillväxthormon 4. kemiska substanser som

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2011-05-16 i mål B 2453-11

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2011-05-16 i mål B 2453-11 Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 oktober 2011 B 2944-11 KLAGANDE AS Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2011-11-25 ÅM 2011/5910 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AW./. riksåklagaren

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Manual för kontakter med rättsväsendet

Manual för kontakter med rättsväsendet Bakgrund Manual för kontakter med rättsväsendet Den senaste tiden tycks många Sverigevänner ha fått kallelser från Polismyndigheten. Som anledning anges ofta Du är härmed kallad till förhör beträffande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 B 5276-14 KLAGANDE WE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvidgat

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2016 B 3667-15 KLAGANDE ETK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sune Nordström. KCGN. Tullkriminalen. Analys/underrättelse. Anställd i Tullen -86. Tjänstgjort främst inom brottsbekämpningen.

Sune Nordström. KCGN. Tullkriminalen. Analys/underrättelse. Anställd i Tullen -86. Tjänstgjort främst inom brottsbekämpningen. Grundat 1636 Tillhör Finansdepartementet 2 160 anställda Brottsbekämpning / Effektiv Handel GD: Therese Mattsson Sune Nordström. KCGN. Tullkriminalen. Analys/underrättelse. Anställd i Tullen -86. Tjänstgjort

Läs mer

Inledning (Problemlösning 1.)

Inledning (Problemlösning 1.) Media Inledning (Problemlösning 1.) I median spelar våra könsroller väldigt stor roll. Kvinnorna och männen har olika roller i sitt liv och det skall inte vara så eftersom man ska dela upp det lika. Jag

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 23. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 23. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (9) Rättsavdelningen Datum 2016-02-01 ÅM 2015/8001 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-11-17 B 3667-15 JS 23 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm EK./. riksåklagaren

Läs mer

Er beteckning Tf. riksåklagaren Hedvig Trost B R 22. Ert datum

Er beteckning Tf. riksåklagaren Hedvig Trost B R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum 2018-08-24 Ert datum Er beteckning Tf. riksåklagaren Hedvig Trost 2018-08-10 B 3432-18 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AA./. riksåklagaren ang. grovt narkotikabrott

Läs mer

Bakgrund. Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm

Bakgrund. Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Svarsskrivelse Sida 1 (9) Datum Rättsavdelningen 2012-01-09 ÅM 2011/7269 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-11-07 B 1346-11 Rotel 24 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CK./. riksåklagaren

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-01-16 ÅM 2012/0164 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 oktober 2011 B 2613-11 KLAGANDE PH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk. Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras?

Svensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk. Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras? Svensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras? Samhälle - Idrott Drogen Kroppen Prestationen Kick Banta Bygga

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 november 2017 B 3492-17 PARTER I Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart RM Ombud och offentlig försvarare: GH II Klagande

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City Narkotika bland unga Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City Gatulangningsgruppen Består av 1 Gruppchef och 6 Poliser Arbetar mot den öppna drogförsäljingen i Göteborg City Arbetar mot tips och BIS I krogmiljö

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall Mål nr meddelad i Hudiksvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Helena Swahn Åklagarkammaren i Gävle Tilltalad Elsie ANN-KRISTIN Ros, 520510-3509 Renskullen 1 821 50 Bollnäs Ombud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RGA Ombud och offentlig försvarare: Advokat TE SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

www.hundraprocent.com

www.hundraprocent.com www.hundraprocent.com Enkätstudie bland tränande på gym i Stockholms län Andelen män som använt aas någon gång, senaste månaden, senaste 30 dagarna och blivit erbjudna att köpa/prova aas uppdelat på olika

Läs mer

Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna

Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna Den nya narkotikalagen får lite beröm, men mest kritik. Förstörandelagen är bra medan klassningen av nya preparat tar för lång tid. Livsfarliga droger kan säljas

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2012 B 5908-10 KLAGANDE 1. R S F Ombud och offentlig försvarare: Advokat C T 2. L G Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 42 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2012 B 1607-11 KLAGANDE 1. JN Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN 2. EP Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Du jer l ä v v! själ Ställer du upp? Det är lätt att få tag på narkotika. Undersökningar i skolor visar också

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Rättsavdelningen Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2015-11-03 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

2012-03-16 meddelad i Borås

2012-03-16 meddelad i Borås BORÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 4052-11 meddelad i Borås 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Daniel Edsbagge Åklagarkammaren i Borås Tilltalad Hans CHRISTIAN Billeskans, 781011-5530

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning

Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning Ett nytt arbetssätt utredning av förverkande m.m. Handledning RättsPM 2012:10 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 Innehållsförteckning 1 Utredning av förverkande ett nytt arbetssätt... 3 1.1 Utbyte

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

2012-11-19 meddelad i Stockholm

2012-11-19 meddelad i Stockholm Mål nr meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Johanna Björkman Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm Tilltalad TINTIN Laurent Laurent Obinongo, 620202-6172

Läs mer

HG./. riksåklagaren ang. försök till grovt dopningsbrott

HG./. riksåklagaren ang. försök till grovt dopningsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Rättsavdelningen Datum Dnr 2016-07-22 ÅM 2016/5119 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2016-07-13 B 3307-16 R 22 6 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser; SFS 2011:111 Utkom från trycket den 22 februari 2011 utfärdad den 10 februari 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 april 2004 B 2129-02 KLAGANDE 1. B.J. Offentlig försvarare och ombud: advokaten L.S. 2. M.G. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Copyright Jesper Persson 2009-2013 Alla rättigheter reserverade

Copyright Jesper Persson 2009-2013 Alla rättigheter reserverade 1 2 Operation Statligt Misstag En bok av Jesper Persson Del 2 Sista delen 3 Tidigare utgivning 2008 Från Svensson till Kriminell och Vägen tillbaka 2012 Operation Statligt Misstag Del 1 Mitt Motto: Förtroende

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 november 2017 B 6041-16 PARTER Klagande KA Ombud och offentlig försvarare: Advokat CO Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Anabola Androgena Steroider

Anabola Androgena Steroider Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Som ombud för svaranden får jag med anledning av stämningsansökan ingiven av den s.k. näthatsgranskaren Tomas Åberg inkomma med svaromål.

Som ombud för svaranden får jag med anledning av stämningsansökan ingiven av den s.k. näthatsgranskaren Tomas Åberg inkomma med svaromål. Svaromål Mål nr. FT 1888-19 Insänds till: t2.lunds.tingsratt@dom.se Parter: Tomas Åberg/Thomaz Wiberg ang. skadestånd Ombud: Ola Bengtsson, jur.kand. Ola Bengtsson Juridik Mörbyleden 20 182 32 Danderyd

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam

Läs mer

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

En Dopingfri fotboll. Svenska FotbollFörlaget

En Dopingfri fotboll. Svenska FotbollFörlaget En Dopingfri fotboll Svenska FotbollFörlaget MED DOPING MENAS användning av substanser och utnyttjande av förbjudna metoder i avsikt att förbättra en spelares fysiska och psykiska prestationsförmåga, bedöva

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer