Hur når vi ett esamhälle i världsklass? Åsa Zetterberg Sveriges Kommuner och Landsting

Transkript

1 Hur når vi ett esamhälle i världsklass? Åsa Zetterberg Sveriges Kommuner och Landsting

2 Verksamhetsidé En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati.

3 Sveriges IT-kommun "Falkenberg växer med sikte på en hållbar framtid och sätter in IT-pengarna, där de gör mesta möjliga långsiktiga nytta. Vad kan vara bättre än att ge alla elever i årskurs sju till nio egna bärbara datorer? Juryn fäster särskild uppmärksamhet vid att Falkenberg satsat på den nya, växande generationen och på att kommunen trots en liten ITfunktion klarar av att agera strategiskt och effektivt."

4 Fler e-tjänster en prioriterad fråga för SKL Medborgare Företag e-demokrati Medborgarinflytande, påverkan, transparens och deltagande i beslut e-service Elektroniskt tillhandhållande av service och utbyte av information till medborgare och företag Politiker e-förvaltning Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av IT kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser Medarbetare

5 Vi ska förenkla vardagen!

6 Vi ska utveckla verksamheten!

7 Vi ska underlätta informationsutbyte! FILM: E-förvaltning för dig Nytta

8 Vad är e-förvaltning? - Det handlar om att sätta medborgaren i centrum! - Det handlar om verksamhetsutveckling med stöd av IT! - Det handlar om att effektivisera processer! - Det handlar inte om antingen eller! - E-tjänster möjliggör informationsutbyte!

9 Gårdagens e-förvaltning -..handlade inledningsvis om teknik i form av bredband, hastighet, tillgänglighet osv. - De statliga bredbandsmedlen skapade incitament för tjänsteutveckling. - Envägskommunikation snarare än dialog. - Portaler i fokus en ingång för alla samhällstjänster. - Den digitala klyftan i form av de som stod utanför informationssamhället debatterades. - Integritet och säkerhet storebrorssamhället var en annan diskussion. - Lagstiftning utgjorde stora hinder för e-tjänstutveckling.

10 Dagens e-förvaltning. -..handlar om att sätta kunden (medborgare/företag) i fokus och tillhandahålla tjänster på kundens villkor. Kundtjänstutvecklingen i kommuner och på myndigheter är ett exempel på detta. - Delaktighet, transparens och kommunikation i fokus. - Verksamheten i fokus snarare än tekniken. - Pågående generationsväxling på ledningsnivå i offentlig sektor bidrar till nytt förhållnings- och arbetssätt. - Myndigheter med likartade uppgifter samverkar, liksom kommuner som ser vinster av att samarbeta kring tjänster eller stödfunktioner. - Fokus på processer och projekt. - IT i vården går framåt på ett antal fronter, och ses som bäst i klassen. - Två olika linjer kan skönjas i kommunal e-tjänstutveckling: - Stockholms stad-varianten - Täby-varianten

11 Framtidsforskaren: Största förändringen sedan industrialismen" En enorm förvandling pågår och det går snabbt. Det är lite av en tyst revolution, som förvånansvärt få av de berörda har beredskap att hantera. - Samtidigt som förändringen drivs av experter utan diskussion med allmänheten. Diskussionen om teknikens effekter hamnar helt utanför den politiska agendan, trots att samhället förändras i grunden. - Det finns en enorm potential att spara, men det kräver också att arbetet organiseras om. Här kommer vi se en stor förändring när myndigheter tar över andra myndigheters administrativa uppgifter. - Ett problem är dock de stora skillnader som finns när det gäller hur olika delar av landet ligger till. Kommunerna befinner sig på väldigt olika nivåer.

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 En enklare vardag - Krav på snabbare respons och kortare handläggningstider. - Krav på ökad tillänglighet och transparens. - Krav på ökad automatik. När du vill, var du vill, hur du vill på dina villkor

23 eutveckling i kommunerna - De mindre kommunerna har mycket svårt att på egen hand klara av att genomföra den verksamhetsutveckling som e-förvaltning innebär. - Få enskilda kommuner som har ekonomi och kompetens att ensam ta ett samlat grepp över IT-utvecklingen % av kommunerna har e-tjänster, av dessa har 55 % endast enkla blankettjänster. - E-tjänster har högst utbredningsgrad inom bibliotek, skola samt barnomsorg. - Nära 70% av kommunerna uppger att man saknar resurser för att utveckla mer avancerade e-tjänster.

24 Måste samverka för att nå ett esamhälle i världsklass Kommuner under ca invånare saknar resurser att utveckla e-tjänster Stockholm invånare anställda (2008) medelkommun invånare Katrineholm, Strängnäs Leksand, Hör, Hallsberg Mediankommun invånare Bjurholm 2500 invånare 250 anställda (2008)

25 Utmaningar för kommuner och landsting - Se medborgaren och förenkla vardagen! - Bli mer serviceorienterad och modern! - Öka effektiviteten i verksamheten!

26

27 Det behövs standardiseringar och gemensamma lösningar Vi sitter i knäet på leverantörerna Det finns ingen samsyn. Det behöver bli mer synkroniserat Det handlar om att tillmötesgå medborgarnas förväntningar SKL bör peka med hela handen, ha ett koncerntänk Det är förvånande att politiker inte har krävt mer på det här området Samverkan är på allas läppar och det känns ärligt menat.

28 Svårigheter idag - Ett nationellt e-id fortfarande inte på plats (trots goda ambitioner), utan många har gjort egna investeringar. - Många kommuner upplever svårigheter att organisera e-förvaltningsarbetet högt tryck på IT-avdelningen. - Handläggare skall bli projektledare och kompetenta beställare/förvaltare av IT inte helt enkelt. - Juridiska utmaningar (FörvL, SekrL, PUL) när information skall hanteras i processer och över organisatoriska gränser. - Visionen om ett ärendehanteringssystem som hanterar alla kommunala ärenden fortfarande inte realiserad.

29 Vad krävs det för gemensamt nationellt arbete för att skapa bättre förutsättningar för att nå ett esamhälle i världsklass? - EU-kommissionens undersökning bland de tio länder som mest har ökat sofistikeringsgraden på tjugo grundläggande e-tjänster. Tredjeplats efter Malta och Portugal. - Economists ranking Sverige ligger i toppskiktet.

30 Handlingsplan för esamhället

31 estyrgrupp - Annika Wennerblom, Trollhättan - Christer Engström, Ovanåker - Göran Persson, Kristianstad - Jan Björinge, Umeå - Joachim Danielsson, Täby - Lennart Jonasson, Nacka - Mona Boström, SLL & styrelseordf. Center för ehälsa i samverkan - Palle Lundberg, Botkyrka - Peder Koldeus, Dals Ed - Magnus Petzäll, Göteborg - Anette Holm, Stockholm - Anders Malmquist, Malmö Beredande grupp E-råd Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupper

32 Vi ska utgå från användarnas behov!

33 Vision En enklare vardag! Vi ska förenkla vardagen för: - Medborgare - Företag - Medarbetare inom kommuner, landsting och regioner Så enkelt som möjligt för så många som möjligt för att få tid över till annat.

34 Jag har via nätet insyn i och möjlighet att påverka den demokratiska beslutsprocessen Som företagare lämnar jag bara in uppgifter en gång Jag kan göra många av mina ärenden med offentlig sektor via nätet, få svar direkt och följa hanteringen Min handläggare på kommunen har enkel tillgång till de uppgifter som behövs för att sköta mitt ärende Hemtjänsten har koll på vilka läkemedel min mor har och jag har inblick i den service hon får esamhälle på dina villkor - när du vill, var du vill och hur du vill Jag har makt över min vårdjournal och den följer mig i vårdprocessen.

35 Vad säger medborgare och företag när visionen blivit verklighet? Jag som elev kan via nätet ta del av bra undervisningsmaterial och möta lärare på udda tider. Jag har via nätet insyn i och möjlighet att påverka den demokratiska beslutsprocessen. Hemtjänsten har koll på vilka läkemedel min mor har och jag har inblick i den service hon får. Jag kan starta företag och få nödvändiga beslut och tillstånd inom loppet av några sekunder. Jag som förälder kan löpande följa min sons utveckling i skolan, utan att behöva vänta till kvartsamtalet. Som företagare kan jag lätt använda och bygga vidare på offentlig sektors data och tjänster. Jag gläds åt den osynliga förvaltningen där det räcker att anmäla att jag eller mitt barn är sjukt till ett ställe så ordnar sig allt. Jag kan göra många av mina ärenden med offentlig sektor via nätet, få svar direkt och följa hanteringen. Jag som politiker tycker det är skönt att kunna gå till fullmäktige och vara insatt i vad medborgarna vill. Som företagare lämnar jag bara in samma uppgift en gång. Jag har makt över min vårdjournal och den följer mig i vårdprocessen. Att kunna använda samma e-legitimation till hela offentlig sektors serviceutbud underlättar min vardag. FILM: Goda exempel

36 Vi ska frigöra innovationskraften och sänka trösklarna!

37 Strategisk plattform Ramverk av gemensamma principer, standarder och infrastruktur för informationsutbyte Ledning och styrning Skola Vård & omsorg Samhällsbyggnad Grundläggande förutsättningar för att bygga esverige

38 Prioriterade insatsområden Informationsstruktur Teknisk infrastruktur Ledning och styrning Lagar och regelverk

39 Vi ska ta om hand om det arbete som gjorts! inom vård och omsorg, i kommunsamarbeten, i regionala projekt och inom edelegationen.

40 Vi utvecklar verksamheten!

41 Verksamhetsutveckling med stöd av IT - Naturlig del i arbetet. - Se över organisation och arbetssätt. - Effektivitet. - Värdeskapande processer.

42 Nationell ehälsa - Regeringen, myndigheter, SKL, privata aktörer - Gemensam finansiering - Regional samverkan

43 Nationell IT-strategi - Tillgänglig och säker information inom vård och omsorg Är det inte redan så här? 43

44 44

45 SKL:s studie på skolområdet har kartlagt nuläge och framtida behov Hur ser det ut idag? - Låg tillgång till teknik i skolan - Elever upplever att lärare har låg kompetens inom IT-området - Lärare upplever att det finns för små ITpedagogiska resurser på skolorna - Det finns otydliga mål för ITanvändningen och IT-kompetensen hos lärarna - Lärarna upplever att ledningen inte prioriterar IT-området Vad efterfrågas framöver? - Nationell vision/strategi för IT i skolan för att stödja samhällsutvecklingen. - Scenarios kring framtidens skola vad är tekniskt och praktiskt möjligt och hur kan IT användas i framtidens skola? - Stöd inom kompetensutveckling och för att se möjligheter med IT i skolan - Stöd gällande tolkning av lagstiftning och förordningar

46 Våra nordiska grannar har arbetat fokuserat med IT i skolan - Norge har arbetat med nationella strategier (ekommune 2012, enorge 2009) - Under 2010 har Norge skapat en ny myndighet, för att driva IT i skolan - IT användningen har ökat markant inom gymnasieskolan sedan För övriga skolområden noteras en mindre ökning - I Danmark publicerades en strategi för att göra danska skolor till världens bästa. - För att uppnå detta ansåg man att IT måste integreras i alla ämnen och i lärarutbildningen - Sedan 2006 finns obligatoriska IT-moment i gymnasiets läroplan för att garantera att en grundläggande digital kompetens. - Under 2009 infördes nya mål i grundskolan för att föra in mål om kunskaper i och användning av IT i respektive ämne.

47 Det målmedvetna arbetet i Norge och Danmark har gett resultat - De statliga initiativen i Norge och Danmark har hjälpt till att öka antalet datorer i skolan och även att successivt öka IT-användningen. - Jämfört med Sverige har Danska och norska skolor har en högre datortäthet, mer digitala läromedel att tillgå från förlag och andra distributörer samt en högre användning av IT i undervisningen. - Det faktum att det finns och har funnits en tydlig politisk viljeinriktning i dessa länder tycks även påverka lärarnas motivation att arbeta med IT i sin undervisning.

48 Riksdagspolitiker lyfter fram behovet av en svensk strategi för skolan

49 Behövs det en IT-strategi för skolan? - SKL bjuder in till lunchsamtal på ämnet - Paneldebatt med politiker och skolföreträdare - 19 oktober kl 11 13

50 En gemensam ingång för företagare - Verksamt.se från Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket erbjuder information och tjänster till den som vill starta, driva, utveckla eller avveckla företag - Förstudie pågår för att vidareutveckla verksamt.se med integrering av kommunernas tillståndsgivning

51 Vi ska samverka!

52 Samverkan därför att: - Medborgarnas och företagens behov är komplexa och följer inte förvaltningsgränser. - Kan och ska inte uppfinna hjulet gång på gång. - Har inte råd och inte alltid kompetens att agera själva.

53 Samverka kring vad? - Informationsstruktur - Teknisk infrastruktur - Strategisk ledning - Upphandling och kravställning - E-tjänster - Delad verksamhet - Gemensam drift av stödsystem eller verksamhetssystem. FILM: Samverkan FILM: Samverkan

54 Viktig framgångsfaktor är kompetenta beställare som ställer tydliga krav på leverantörer för att undvika inlåsning och säkerställa ett säkert, enkelt, tillgängligt och integritetsbevarande informationsutbyte.

55 Viktig framgångsfaktor är engagerad och förstående ledning

56 Vem blir 2011 års IT-kommun? - Inbjudan går ut inom kort. - Anmälan sker före 13 februari. - Jury: - Ordf. Gunilla Glasare, SKL - Bo Dahlbom, Gbg univ - Lars Ilshammar, Örebro univ - Carl-Daniel Norenberg, Intel - Christer Molander, Microsoft - Madeleine Sjösteen Thiel, Vinnova - Anne-Marie Fransson, IT&Telekomföretagen - Johan Hallsenius, Computer Sweden - Sven Wiberg, Kvalitetsmässan

57 SKL - eaktiviteter 2010 Vägledningar - Principer för informationsutbyte samverkan - Signering - Arkivering - Kanalstrategi - Sourcingstrategi - IPv6 - Nytto- och kostnadskalkyler Övrigt mer verksamhetsspecifikt arbete - Nationell ehälsa - E-handel - Medborgardialog - Verksamt.se Erfarenhetsspridning och stöd - Webbundersökningar - Jämförande nyckeltal esamhället - IT-styrning - Mötesplatser och nätverk - Webb, blogg, nyhetsbrev, e-forum Seminarier och konferenser: - Lunchsamtal om Nationell IT-strategi för skolan - Utbildningsdag kring ejuridik - Utbildning e-handel - Seminarier kring medborgardialog - Konferens Nationell ehälsa

58 Hör gärna av dig med inspel och kommentarer! TACK! Åsa Zetterberg