Resultat från bredbandsundersökning till kommunerna 2013

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Dnr: (25) Karin Fransén, KM1 Lars Peterson, KK1 Roger Gustavsson, KK1 Rita Hammarstedt; NS2 Resultat från bredbandsundersökning till kommunerna PTS, SKL och Bredbandsforum har genomfört en enkätundersökning om kommunernas engagemang för bredband, främjande av konkurrens och användning av ledningskollen. Enkäten visar: Positivt utfall på svarsfrekvensen på enkäten (85%). Detta tyder i sig på ett engagemang i bredbandsfrågan hos kommunerna. Att ett ökat antal kommuner har uppdaterat sin bredbandsstrategi. Andelen ökade från 34 till 43 procent av samtliga kommuner mellan 12 och. Dessutom har 7 av 1 kommuner har upprättat, uppdaterat eller påbörjat arbetet med att ta fram bredbandsstrategier. Att nästan hälften (45%) av alla kommuner alla kommuner tillämpar Plan- och bygglagen (1:9) (PBL) avseende elektronisk kommunikation, vilket är en ökning från 22 procent 12. Men generellt sett är medvetandegraden om att kommunerna ska ta hänsyn till elektroniska kommunikationer enligt PBL relativt låg i kommunerna (3 av 1 svarade vet ej). Att 9 av 1 bredbandsstrategier är förankrade i kommunledningen. Att fler kommuner än föregående år har uppgett att man följer Post-och telestyrelsens (PTS), Konkurrensverkets (KKV) och Sveriges kommuner och landstings (SKL) principer för kommunalt ägaerande på bredbandsmarknaden. Att fler kommuner än föregående år med ett direkt eller indirekt, kommunägt stadsnät, har även uppgett att stadsnätet erbjuder svartfiber. Årets resultat visar att fler och fler kommuner både känner till och använder Ledningskollen och den används på flera olika sätt. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(25) 1 Bakgrund Kommuner, landsting och regioner är beroende av en väl utbyggd e-förvaltning för att erbjuda en effektiv och god välfärd med hög kvalitet. Elektroniska kommunikationer är en förutsättning för fortsatt utveckling av e-samhället. EUkommissionen konstaterar också att satsningar på bredband ökar tillväxten. Kommunernas och regionernas aktiva agerande, till exempel genom att upprätta bredbandsstrategier, är avgörande för att kunna realisera bredbandsmålen. Mot bakgrund av detta mäter vi för fjärde året utvecklingen av andelen bredbandsstrategier i Sveriges kommuner. Enkäten är ett samarbete mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Post- och telestyrelsen (PTS) och Bredbandsforum SKL, PTS och Bredbandsforum tog fram enkäten i samarbete och den ställdes till Sveriges 29 kommuner i december till januari 14. Svarsfrekvensen var 85 procent, vilket är en hög andel svarande för denna typ av undersökningar. Enkäten har genomförts årligen sedan 1. I detta PM redovisas resultatet från enkäten och jämförelser med tidigare års resultat i de fall det är möjligt. I PM redovisas antalet kommuner som besvarat enkäten. Andelar beräknas på basen samtliga 29 kommuner utom vid följdfrågor som inte ställs till alla kommuner. 247 kommuner har svarat på enkäten vilket är en ökning från 215 kommuner 12, se avsnitt 4. Den samordnade datainsamlingen av kommunernas arbete med bredband underlättar kartläggningen av bredbandsstrategier på kommunal nivå. Post- och telestyrelsen 2

3 3(25) 2 Kommunernas engagemang för bredband Fråga 2: Antal kommuner som uppdaterat sin bredbandsstrategi efter år 7 redovisat 1 till Ja Arbete pågår Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. Resultatet visar att av alla 29 kommuner så har antalet kommuner som uppdaterat sin bredbandsstrategi eller motsvarande ökat från 24 kommuner 1 till 125 kommuner, se figur 1. Mellan 12 och ökade andelen från 34 procent av samtliga kommuner till 43 procent. Antalet kommuner som arbetar med att uppdatera sin bredbandsstrategi ligger på 76 kommuner, vilket är en ökning från 63 jämfört med 12. Sammanlagt har 1 kommuner uppdaterat eller upprättat sin bredbandsstrategi eller svarat att arbete pågår. Detta motsvarar 69 procent av samtliga kommuner. Det kan vara ännu fler kommuner som antingen har uppdaterat, eller håller på att uppdatera bredbandsstrategin men som inte har svarat på enkäten. 1 Utvecklingen är positiv och allt fler kommuner tar fram kommunala bredbandsstrategier. 1 Det var 43 kommuner som inte svarade på enkäten år. Post- och telestyrelsen 3

4 4(25) Det finns en förbättringspotential bland de 44 kommuner som svarat nej eller vet ej, på frågan om de har uppdaterat bredbandsstrategin. Fråga 2: Antal kommuner som uppdaterat sin bredbandsstrategi efter år 7 redovisat per kommungrupp Totalsumma 43% 26% 14% 16% Turism- och % 25% % 15% Kommuner i tätbefolkad region 49% 34% 3% 11% Större städer Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Förortskommuner till storstäderna 45% 45% 44% 39% 29% 31% 28% 11% 21% 13% 13% 8% 16% 17% 9% 26% Ja Pågår Nej Vet ej Kommuner i glesbefolkad region 38% 13% 25% 25% Okänt Glesbygdkommuner 35% 35% 15% 15% Storstäder 33% 33% 33% % Förortskommuner till större städer 27% 23% 32% 18% % % % % 8% 1% Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. I figuren ovan är fråga 2 om kommunen har uppdaterat en bredbandsstrategi redovisad per kommungrupp 2. Engagemanget avseende att upprätta och uppdatera bredbansstrategier var som störst i Turism- och besöksnäringskommuner och som minst i förortskommuner. Bredbandskartan och bredbandsstrategier PTS har lagt in information om de kommuner som har en bredbandsstrategi i Bredbandskartan 3. Kartan Områden med bredbandsstrategi baseras på denna enkätundersökning som PTS, SKL och Bredbandsforum har genomfört, kompletterat med telefonsamtal med kommuner där PTS frågat efter beslutade 2 Kommungrupper finns definierade på Post- och telestyrelsen 4

5 5(25) bredbandsstrategier. På kartan Områden med bredbandsstrategi finns bredbandsstrategier på både kommun och länsnivå, se bild nedan. Bredbandskartan: Områden med bredbandsstrategier- Kommunnivå Källa: Grön färg: Ja, kommunen har upprättat eller uppdaterat bredbandsstrategi efter 7. Gul färg: Arbete pågår, Röd färg: Nej, Grå färg: vet ej eller ej svar. Andra undersökningar om bredbandsstrategier Svenska Stadsnätsföreningen har också utfört en undersökning om kommunernas bredband. På frågan om din kommun har en egen lokal bredbandsstrategi svarade 69 procent (233 av 375 personer) av de svarande ja, vilket är en ökning från 63 procent 12. Anledningen till att andelen skiljer sig från PTS, SKL:s och Bredbandsforums undersökning är främst metodiken. Svenska Stadsnätsföreningens enkät riktade sig till 869 ledande politiker och tjänstemän i Sveriges samtliga kommuner. 375 personer svarade och är basen för andelen, inte antal kommuner. PTS har under 14 även genomfört en enkätundersökning riktad mot län/regioner. Denna visar att 14 av Sveriges 21 län har en regional Post- och telestyrelsen 5

6 6(25) bredbandsstrategi eller motsvarande i. Sju län har angett att det inte finns. 4 Av dessa sju län angav sex att arbete med att ta fram en regional bredbandsstrategi pågår. Av de län som angett att det finns en bredbandsstrategi svarade elva att en genomförandeplan finns. Det finns ingen tydlig koppling mellan om länen har bredbandsstrategi eller inte och om kommunerna i länet har det. Det finns län som inte har bredbandsstrategi men flera kommuner i länet har det och andra där kommunerna inte har strategi men länet har det. Fråga 3: Vilket år upprättade eller uppdaterade kommunen sin bredbandsstrategi eller motsvarande? År Under perioden 1-12 År 9 eller tidigare. Ej besvarad Frågan visades för alla som svarat ja på fråga 2 (125 kommuner, varav 123 svarade) Enligt enkäten upprättade eller uppdaterade 58 kommuner sina bredbandsstrategier år, 56 kommuner under perioden 1 till 12 samt åtta kommuner mellan 7 till 9. 4 Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom it-infrastrukturområdet för år. Post- och telestyrelsen 6

7 7(25) Fråga 4: IT-infrastrukturprogrammet, bredbandsstrategin eller motsvarande innehåller... (Flera svarsalternativ möjliga.) Frågan visades för alla som svarat ja på fråga 2 (125 kommuner, varav 123 svarade) Frågan ställdens inte 12 Svarsalternativen var:...kartläggning av befintlig, känd IT-infrastruktur...identifiering av "vita fläckar" (underförsörjda områden)...kommunens önskade mål för bredbandsutbyggnaden...näringslivets och offentliga aktörers behov av bredband...handlingsplan...robusthetsaspekter i IT-infrastrukturen Annat, nämligen: Vet ej Det alternativ som flest kommuner angav och som ökade mest var att strategin innehåller kommunens önskade mål för bredbandsutbyggnaden. Bland de kommuner som angav annat nämnde flera finansiering och samverkan. Samtliga alternativ har ökat över tiden vilket delvis beror på att fler kommuner besvarat enkäten. Post- och telestyrelsen 7

8 8(25) Fråga 5: Bredbandsstrategin eller motsvarande är förankrad genom beslut av... (Flera svarsalternativ är möjliga. ) Frågan redovisas för alla som svarat ja på fråga 2 (125 kommuner, varav 123 svarade) Antalet kommuner som förankrat bredbandsstrategin i antingen kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen har ökat från 21 till 11 kommuner mellan 1 till. hade ca 9 procent av de kommuner som hade en upprättad eller uppdaterade bredbandsstrategi även förankrat den i kommunsstyrelsen eller kommunfullmäktige. 84 kommuner har förankrat strategin i kommunfullmäktige och 72 i kommunstyrelsen (). Post- och telestyrelsen 8

9 9(25) Fråga 6: Finns avsatta medel i kommunens budget för att finansiera eller medfinansiera olika projekt inom bredbandsstrategin eller motsvarande? Ja Nej Vet ej Frågan redovisas för alla som svarat ja på fråga 2 (125 kommuner, varav 123 svarade) Frågan ställdes inte 1 Antalet kommuner som avsatt medel i kommunens budget för att finansiera eller medfinansiera olika projekt inom bredbandsstrategin eller motsvarande har ökat från till 9 mellan 11 och. Fråga 7: Har kommunen någon form av lokalt/regionalt samarbete med regionen, regionförbundet, länsstyrelsen och/eller kommunförbund som syftar till att främja bredbandsutbyggnad? Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. Figuren visar att 19 kommuner, vilket motsvarar 78 procent av de som svarat, har svarat att de har någon form av lokalt/regionalt samarbete med regionen, regionförbundet, länsstyrelsen och/eller kommunförbund som syftar till att Post- och telestyrelsen 9

10 1(25) främja bredbandsutbyggnad, vilket är positivt. Men det är också en relativt stor andel, 22 procent, som har svarat nej, vet ej eller inte besvarat frågan. Fråga 8: Har kommunen fått någon form av stöd från regionen, regionförbundet, länsstyrelsen och/eller kommunförbund avseende bredbandsutbyggnad? (Flera svarsalternativ är möjliga) Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. 177 kommuner svarade att de fått någon form av stöd. Med stöd avses exempelvis kompetens, finansiellt stöd, samordnande resurs eller dylikt. Drygt kommuner angav annat stöd och avsåg främst samordning och EUbidrag. Knappt kommuner svarade att de inte hade fått något stöd. Enligt en annan undersökning utförd på uppdrag av PTS ställd till länen 5, så är länsstyrelserna/regionerna en viktig resurs för kommuner i bredbandsfrågor. Respondenterna (länsstyrelsen, regionen, eller samverkansorganet) uppger att kommunerna önskar flera olika typer av stöd från länsstyrelserna/regionerna. Främst efterfrågas finansiella resurser, men även hjälp vid ansökan om bredbandsstöd, då man uppfattar dessa projekt som tids- och kompetenskrävande. Övriga önskemål om insatser från den regionala nivån rör bland annat stöd vid framtagande av kommunala bredbandsstrategier. Enkäten visar att i princip samtliga respondenter med enstaka undantag under 12 har genomfört aktiviteter riktade mot kommuner och lokala utvecklingsgrupper, för att främja bredbandsutbyggnaden i mindre tätorter, småorter och glesbygd. 5 Slutlig sammanställning av länens rapportering avseende utveckling inom it-infrastrukturområdet för år 12, dnr: ( ). Post- och telestyrelsen 1

11 11(25) Sammanfattningsvis skulle ett ökat informationsutbyte mellan kommunal och regional nivå kunna skapa en förbättrad överblick över befintlig och planerad itinfrastruktur inom länet. Fråga 9: Tillämpar kommunen Plan- och bygglagen (PBL) med avseende på elektronisk kommunikation? Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. I den nya PBL som trädde ikraft 11 infördes en bestämmelse som innebär att kommunerna ska ta hänsyn till behovet av elektronisk kommunikation i översikts- och detaljplanearbetet. I PBL definieras bredband dessutom som en tjänst av allmänt intresse. Detta innebär en förstärkning av det kommunala samordningsansvaret för bredbandsutbyggnad. Kommunerna har också genom den nya lagen en utökad möjlighet att ställa krav på byggentreprenörer att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska ingå som en del i utbyggnaden av nya områden. Post- och telestyrelsen 11

12 12(25) Antalet kommuner som angett att de tillämpar PBL avseende elektronisk kommunikation ökade från 9 kommuner år 1 6 till 13 kommuner år. Nästan hälften (45%) av alla kommuner tillämpar den nya PBL avseende elektronisk kommunikation. Men generellt sett är medvetandegraden om att kommunerna ska ta hänsyn till elektroniska kommunikationer enligt PBL relativt låg i kommunerna (3 av 1 har svarat vet ej). Av de 13 kommunerna som tillämpar PBL så har 17 kommuner beaktar PBL i översiktsplanen och 78 kommuner i detaljplanen. Mellan 1 och minskade antalet kommuner som angav att de inte tillämpar PBL från 117 till 26. De som svarade att de inte vet uppgick till 82 kommuner. Utvecklingen av andelen kommuner som tillämpar PBL är positiv, men det är fortfarande en relativt hög andel av kommunerna som svarat att de inte vet. Det finns också kommuner som inte har besvarat enkäten för vilka vi inte har kännedom om de tillämpar nya PBL. 7 Att en relativt hög andel har svarat vet inte tyder på att det fanns ett behov av information vid tidpunkten för enkäten. Lantmäteriet har under januari och februari 14 utfört en seminarieserie om frågor som rör tillgång till mark i samband med bredbandsutbyggnad riktad mot bl.a. kommuner. 8 Detta kan ha lett till att färre idag skulle ha svarat vet ej än vid tidpunkten för enkäten. 6 Frågan har ändrats och var 1: 1. Har kommunen uppmärksammat kommande förändringar avseende elektronisk kommunikation i den nya Plan- och bygglagen (PBL) som kommer i maj 11? Svarsalternativet Ja, vi har redan börjat förbereda oss inför detta används i figuren Kommuner har inte besvarat frågan år nnans%mark/till%c3%a4mpningsomr%c3%a5den/inbjudan_bredband_.pdf Post- och telestyrelsen 12

13 13(25) 3 Kommunernas främjande av konkurrens för bredband Fråga 1: Följer kommunen SKL:s rekommendation avseende markavtal för ledningar? Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. Av svaren framgår att många av de som svarat på enkäten inte vet om kommunen följer SKL:s rekommendation. Denna osäkerhet kan ha flera orsaker. Det kan bero på att de som svarat inte har kunskap om rekommendationen, men det kan också bero på att de saknar kunskap om hur kommunen agerar. Skillnaden mellan åren beror sannolikt på att olika individer/funktioner i kommunerna besvarat enkäten de olika åren. Svaren kan ses som en indikation på att frågan på sikt bör följas upp. SKL avser att uppdatera sin rekommendation under 14. Post- och telestyrelsen 13

14 Antal kommuner 14(25) Fråga 11: Finns det riktlinjer för samordning av grävarbeten Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. En hög andel av de kommuner som har svarat (54%), har riktlinjer för grävarbeten, vilket kan vara positivt men det beror ytterst på sakinnehållet i dessa riktlinjer. Under det första halvåret 14 förväntas ett EU-direktiv med åtgärder för att sänka kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät att beslutas. Det kommer att innebära delvis ändrade förutsättningar för bl.a. samförläggning, genom att den som vill bygga ut ett fibernät ges en starkare rätt att begära och få till stånd samförläggning än vad som gäller idag. Fråga 16: Följer kommunen PTS/KKV/SKL:s principer för kommunalt agerande på bredbandsmarknaden? Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. Post- och telestyrelsen 14

15 15(25) Svarsfrekvensen har ökat från 12 till, fördelningen är dock relativt oförändrad. Av svaren framgår att många av de som svarat på enkäten inte vet om kommunen följer principerna. Man bör dock samtidigt beakta att frågan främst träffar de kommuner som har ett stadsnät. Bland dessa kommuner är det endast 6 av 152 (4%) som uppger att de inte följer principerna. Det stora antalet kommuner som på fråga 16 svarat Vet Ej ger dock anledning överväga att följa upp frågan ytterligare. Fråga 17: Finns det ett helt eller delvis kommunägt stadsnät? 152 kommuner har svarat ja på frågan. Antalet stadsnät är generellt en fråga som är svår att svara på då definitionen inte är helt skarp. Skillnaden mellan åren måste ses mot bakgrund av att olika personer/funktioner inom kommunen har besvarat enkäten. Det saknas skäl att ytterligare följa upp frågan Ja Nej Ej besvarad Frågan visades för samtliga 29 kommuner, varav 252 svarade. Post- och telestyrelsen 15

16 Antal kommuner 16(25) Fråga: Erbjuder stadsnätet svartfiber respektive kapacitetstjänster? Fråga 18: Svart fiber Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för de som svarat ja på fråga 17 (152 kommuner) Fråga 19: kapacitetstjänster Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för de som svarat ja på fråga 17 (152 kommuner) Svaren på frågorna 18 och 19 blir intressanta när de läses tillsammans. Fler stadsnät uppger att de enbart erbjuder svartfiber än de som enbart erbjuder kapacitetstjänster. I grunden är detta positivt och indikerar en följsamhet i relation till SKL/PTS/KKV principer om kommunalt agerande, dvs. att stadsnäten väljer att agera på lägsta nivå. Post- och telestyrelsen 16

17 17(25) Skillnaden mellan åren måste ses mot bakgrund av att olika personer/funktioner inom kommunen har besvarat enkäten. Det är dock positivt att fler kommuner rapporterar att de erbjuder svartfiber. Svaren på fråga 18 indikerar dock att 18 procent av de som svarat inte erbjuder svartfiber. Frågan är fortsatt intressant att följa. I enkäten 12 ställdes inte frågan om stadsnätet erbjöd kapacitetstjänster. Fråga : Erbjuder stadsnätet svartfiber på lika villkor? Ja Nej Vet ej Ej besvarad Frågan visades för de som svarat ja på fråga 17 (152 kommuner) Det är en kommun som svarat Nej. Underlaget medger ingen närmare analys. Sammanfattning Konkurrensfrågor Fler kommuner än föregående år har uppgett att man följer PTS/KKV/SKL:s principer för kommunalt agerande på bredbandsmarknaden. Fler kommuner än föregående år med ett direkt eller indirekt kommunägt stadsnät, har även uppgett att stadsnätet erbjuder svartfiber. Post- och telestyrelsen 17

18 18(25) 4 Kommunernas användning av Ledningskollen Frågor om tjänsten Ledningskollen.se har funnits med i tidigare enkäter men med lite olika frågeställningar. 11 ställdes frågan hur många kommuner som kände till Ledningskollen. Då svarade 151 ja. (bas 194). På följdfrågan om kommunen är registrerad som Ledningsägare svarade 55 av 151 kommuner ja (23 %). svarade 165 av 247 kommuner ja på frågan om man använder Ledningskollen. Resultatet visar att även om frågeställningarna varit lite olika kan man se en ökning i användning och kännedom av ledningskollen. Fråga 13: Hur använder kommunen Ledningskollen? (Flera svarsalternativ möjliga) Frågan visades för de som svarat ja på fråga 12 (använder ledningskollen) (165 kommuner) Post- och telestyrelsen 18

19 19(25) Svarsalternativen var i fulltext: Som ledningsägare För grävarbeten inom kommunen För samordning av grävarbeten Ställer krav på användning av Ledningskollen för att bevilja grävtillstånd Har krav på att andra aktörer använder Ledningskollen för samordning av grävarbeten Annat /ej svar Figuren ovan visar på vilka olika sätt kommunerna använder Ledningskollen. Notera att en kommun både kan vara registerad som ledningsägare och använda tjänsten för ledningsanvisning, samordning och annan samhällsplanering. En kommun kan även ha flera verksamheter som var och en är registrerade som ledningsägare, tex ett stadsnät, VA-bolag och elbolag. Årets resultat visar att fler och fler kommuner både känner till och använder Ledningskollen och att den används på flera olika sätt. Det är också väldigt positivt att fler kommuner anger att de är registrerade som ledningsägare. Ledningskollens egen statistik visar att antalet ledningsägare ökar med över 1 nya per år. Den 14 april 14 fanns 5 registrerade ledningsägare. hanterades drygt 13 ärenden i Ledningskollen, och antalet ökar med ca 1% varje år. Mer information om tjänsten hittar du på Post- och telestyrelsen 19

20 (25) 5 Metod Genomförande: SKL, PTS och Bredbandsforum tog fram enkäten i samarbete och den ställdes till Sveriges 29 kommuner i december till januari 14. Enkäten har genomförts årligen sedan 1. Enkäten skickades ut per mejl och var en webbenkät. Svarsfrekvens Antal kommuner Urval Antal kommuner som besvarat enkäten Svarsfrekvens 53% 67% 74% 85% Respondenter: Enkäten har ställts till IT-/Bredbandsansvarig på kommunen utom 12 då enkäten ställdes till kommunstyrelsens ordförande. Bas mm: I PM redovisas antalet kommuner som besvarat enkäten. Andelar beräknas på basen samtliga 29 kommuner utom vid följdfrågor som inte ställs till alla kommuner. Ej besvarad avser kommuner som svarat på enkäten men inte på just den frågan. Bortfallsanalys: Svarsfrekvens per kommungrupp (beräknat utifrån fråga 2). Storstäder Varuproducerande kommuner Kommuner i tätbefolkad region Större städer Turism- och Glesbygdkommuner Totalsumma Pendlingskommuner Förortskommuner till större Kommuner i glesbefolkad region Förortskommuner till 1% 91% 89% 87% 85% 85% 84% 84% 82% 75% 74% % 5% 1% Post- och telestyrelsen

21 21(25) 6 Deltagarförteckning Sammanställning på kommuner som svarat på enkäten. Aneby kommun Ale kommun Alvesta kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bengtsfors kommun Bergs kommun Bjurholms kommun Bjuvs kommun Bodens kommun Bollebygds kommun Borgholms kommun Borlänge kommun Borås stad Botkyrka kommun Bromölla kommun Bräcke kommun Burlövs kommun Båstads kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Eda kommun Ekerö kommun Eksjö kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Eslövs kommun Essunga kommun Falkenbergs kommun Falköpings kommun Falu kommun Filipstads kommun Finspångs kommun Flens kommun Färgelanda kommun Gagnefs kommun Gislaveds kommun Gnesta kommun Grums kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Gällivare kommun Gävle kommun Göteborgs stad Götene kommun Hagfors kommun Hallsbergs kommun Hallstahammars kommun Halmstads kommun Hammarö kommun Haparanda stad Heby kommun Hedemora kommun Helsingborgs stad Herrljunga kommun Hjo kommun Hofors kommun Huddinge kommun Hudiksvalls kommun Hultsfreds kommun Hylte kommun Hällefors kommun Härjedalens kommun Härryda kommun Hässleholms kommun Högsby kommun Hörby kommun Höörs kommun Järfälla kommun Kalix kommun Kalmar kommun Karlshamns kommun Karlskoga kommun Karlskrona kommun Karlstads kommun Katrineholms kommun Kinda kommun Kiruna kommun Klippans kommun Knivsta kommun Kristianstads kommun Krokoms kommun Kumla kommun Kungsbacka kommun Kungsörs kommun Kungälvs kommun Kävlinge kommun Köpings kommun Post- och telestyrelsen 21

22 22(25) Sammanställning på kommuner som svarat på enkäten. forts Landskrona stad Laxå kommun Lekebergs kommun Leksands kommun Lessebo kommun Lidingö stad Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Linköpings kommun Ljungby kommun Ljusdals kommun Ljusnarsbergs kommun Ludvika kommun Luleå kommun Lycksele kommun Lysekils kommun Malmö stad Malå kommun Mariestads kommun Markaryds kommun Marks kommun Melleruds kommun Mjölby kommun Mora kommun Motala kommun Mullsjö kommun Munkedals kommun Munkfors kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nacka kommun Nora kommun Nordanstigs kommun Nordmalings kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Norsjö kommun Nybro kommun Nykvarns kommun Nyköpings kommun Nynäshamns kommun Nässjö kommun Ockelbo kommun Olofströms kommun Orsa kommun Orust kommun Osby kommun Oskarshamns kommun Oxelösunds kommun Pajala kommun Partille kommun Perstorps kommun Ragunda kommun Region Gotland Robertsfors kommun Ronneby kommun Rättviks kommun Sala kommun Salems kommun Sandvikens kommun Sigtuna kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skara kommun Skellefteå kommun Skinnskattebergs kommun Skövde kommun Smedjebackens kommun Sollefteå kommun Sollentuna kommun Sorsele kommun Sotenäs kommun Staffanstorps kommun Stenungsunds kommun Stockholms stad Storfors kommun Storumans kommun Strängnäs kommun Strömstads kommun Strömsunds kommun Sundbybergs stad Sundsvalls kommun Sunne kommun Svalövs kommun Svenljunga kommun Säffle kommun Säters kommun Sävsjö kommun Söderhamns kommun Söderköpings kommun Södertälje kommun Sölvesborgs kommun Post- och telestyrelsen 22

23 23(25) Sammanställning på kommuner som svarat på enkäten. forts Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tierps kommun Timrå kommun Tingsryds kommun Tjörns kommun Torsby kommun Torsås kommun Tranemo kommun Tranås kommun Trelleborgs kommun Trollhättans stad Trosa kommun Tyresö kommun Täby kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Upplands-Bro kommun Uppsala kommun Uppvidinge kommun Vaggeryds kommun Valdemarsviks kommun Vallentuna kommun Vansbro kommun Vara kommun Varbergs kommun Vaxholms stad Vellinge kommun Vetlanda kommun Vilhelmina kommun Vimmerby kommun Vingåkers kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Vännäs kommun Värmdö kommun Värnamo kommun Västerviks kommun Västerås stad Växjö kommun Ydre kommun Ystads kommun Åmåls kommun Årjängs kommun Åsele kommun Åstorps kommun Åtvidabergs kommun Älmhults kommun Älvdalens kommun Älvkarleby kommun Älvsbyns kommun Ängelholms kommun Öckerö kommun Örkelljunga kommun Örnsköldsviks kommun Östersunds kommun Österåkers kommun Östhammars kommun Östra Göinge kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Post- och telestyrelsen 23

24 24(25) Sammanställning på kommuner som inte svarat på enkäten. Alingsås kommun Bollnäs kommun Boxholms kommun Dals-Eds kommun Danderyds kommun Emmaboda kommun Fagersta kommun Forshaga kommun Gnosjö kommun Habo kommun Haninge kommun Håbo kommun Härnösands kommun Höganäs kommun Jokkmokks kommun Jönköpings kommun Karlsborgs kommun Kils kommun Kramfors kommun Kristinehamns kommun Laholms kommun Lerums kommun Lindesbergs kommun Lomma kommun Lunds kommun Malung-Sälens kommun Mölndals stad Norbergs kommun Ovanåkers kommun Piteå kommun Skurups kommun Solna stad Surahammars kommun Svedala kommun Tomelilla kommun Umeå kommun Upplands Väsby kommun Vadstena kommun Vindelns kommun Ånge kommun Åre kommun Ödeshögs kommun Örebro kommun Post- och telestyrelsen 24

25 25(25) 7 Frågor 2 Har kommunens IT-infrastrukturprogram, bredbandsstrategi eller motsvarande upprättats eller uppdaterats efter år 7? 3 Följdfråga till 2. Vilket år upprättade eller uppdaterade kommunen sin bredbandsstrategi eller motsvarande? 4 Följdfråga till 2. IT-infrastrukturprogrammet, bredbandsstrategin eller motsvarande innehåller... 5 Följdfråga till 2. Bredbandsstrategin eller motsvarande är förankrad genom beslut av... 6 Följdfråga till 2. Finns avsatta medel i kommunens budget för att finansiera eller medfinansiera olika projekt inom bredbandsstrategin eller motsvarande? 7 Har kommunen någon form av lokalt/regionalt samarbete med regionen, regionförbundet, länsstyrelsen och/eller kommunförbund som syftar till att främja bredbandsutbyggnad? 8 Har kommunen fått någon form av stöd från regionen, regionförbundet, länsstyrelsen och/eller kommunförbund avseende bredbandsutbyggnad? (med stöd avses exempelvis kompetens, finansiellt stöd, samordnande resurs eller dylikt) 9 Tillämpar kommunen Plan- och bygglagen (PBL) 9 med avseende på elektronisk kommunikation? 1 Följer kommunen SKL:s rekommendation 1 avseende markavtal för ledningar? 11 Finns det riktlinjer för samordning av grävarbeten? 12 Använder kommunen Ledningskollen.se 11? 13 Hur använder kommunen Ledningskollen.se? 14 Varför använder kommunen inte Ledningskollen.se? 15 Vill du bli kontaktad av Ledningskollen för att få information 16 Följer kommunen PTS/KKV/SKL:s princip 12 om kommunalt agerande på bredbandsområdet? 17 Finns ett kommunägt, direkt eller indirekt, stadsnät? 18 Följdfråga till 17. Erbjuder stadsnätet svartfiber? 19 Följdfråga till 17. Erbjuder stadsnätet kapacitetstjänster? Följdfråga till 18. Erbjuder stadsnätet svartfiber på lika villkor? 9 I nya Plan- och Bygglagen (PBL) från 11 definieras bredband som en tjänst av allmänt intresse. Det innebär en förstärkning av det kommunala samordningsansvaret för bredbandsutbyggnad genom att kommunerna ges skyldighet att beakta behov av utbyggnad av elektroniska kommunikationer i sina översikts- och detaljplaner. 1 För mer information om SKLs rekommendation 11 Vill du se vilka ledningsägare som finns i er kommun så kolla på 12 Länk till principerna: PTS (Post- och Telestyrelsen), KKV (Konkurrensverket) Post- och telestyrelsen 25